Tid: torsdagen den 9 juni 2016 kl ca Plats: Stora konferensrummet plan 8 (rum H821), Språkskrapan, Lundgrensgatan 7.

Transkript

1 HUMANISTISKA FAKULTETEN Humanistiska fakultetskansliet Eva Englund KALLELSE Humanistiska fakultetsstyrelsens ledamöter Kallelse Härmed kallas fakultetsstyrelsens ledamöter till sammanträde. Tid: torsdagen den 9 juni 2016 kl ca Plats: Stora konferensrummet plan 8 (rum H821), Språkskrapan, Lundgrensgatan 7. Föredragningslista och övriga handlingar finns att hämta på fakultetens webbplats under Om oss, Fakultetsstyrelsen /handlingar / OM det är någon som har problem med att öppna någon länk till handlingarna kontakta mig gärna FÖRE mötet. Ledamöter har närvaroplikt. Förhinder att närvara meddelas snarast till eva.englund@hum.gu.se Med vänliga hälsningar Eva Englund Humanistiska fakultetskansliet 1 (1) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

2 HUMANISTISKA FAKULTETEN Humanistiska fakultetsstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum Tid Närvarande Frånvarande Övriga närvarande Företrädare för verksamheten Margareta Hallberg Ordförande Mats Andrén Per Holmberg 1 8 och Göran Larsson Kenneth Nyberg Susanna Radovic Petra Platen Mia Liinason Företrädare för studenterna Jenny Appelgren Percival 3 24 Erik Johansson 3 24 Houman Sadri Klas Eriksson, SACO Ann Parinder, OFR-S Sigridur Beck Forskningssamordnare Marianne Edshage Fakultetsekonom, 1 7 Eva Englund Fakultetssamordnare Anna Nordling Kanslichef/utbildningsledare, 1 14 Åsa Wengelin Vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå, 1 14 Klara Öberg Vik. forskningssamordnare, 3 14 Vid protokollet Eva Englund Humanistiska fakultetskansliet 1 (9) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

3 Humanistiska fakultetsstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson Fakultetsstyrelsen utser Göran Larsson att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 2 Anmälan av protokoll från fakultetsstyrelses sammanträde den 31 mars 2016 Protokollet är justerat. 3 Godkännande av föredragningslistan Ordföranden Margareta Hallberg önskar ta upp frågan om kravprofil för kommande rektor som övrig fråga. Fakultetsstyrelsen beslutar att godkänna dagordningen med tillägget att ta upp kravprofil för kommande rektor som Dekanusåtgärder Dekanusåtgärder i enlighet med bilaga 4. Antecknas. 5 Meddelanden Antecknas. Ordföranden Margareta Hallberg informerar om Revisionsrapport: Angående anställningsförfarandet regelefterlevnad i åtta specificerade fall, (D 2015/49) samt om Revisionsrapport: Angående regelefterlevnad i anställningsförfarandet, (V 2016/336). Ordföranden Margareta Hallberg informerar att Göteborgs universitets styrelse den 26 april beslutat om korrigering av Göteborgs universitets anställningsordning. Kenneth Nyberg informerar om lärarutbildningens omorganisation och processen kring detta. 2 (9)

4 6 Dnr E 2016 /274 Principer för fördelning av anslaget för grundoch avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten 2017 Diskussionsärende Föredragande: Åsa Wengelin Material: Principer för fördelning av anslaget för grund- och avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten 2016 Antecknas. 7 Dnr E 2016 /274 Principer för fördelning av fakultetsanslaget 2017 Diskussionsärende Föredragande: Margareta Hallberg Material: Principer för fördelning av fakultetsanslaget 2016 Antecknas. 8 Dnr G 2016 /114 Anhållan om inrättande av huvudområdet Digital humaniora Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås skicka anhållan om inrättande av huvudområdet Digital humaniora till utbildningsnämnden för samråd. Material: Anhållan om inrättande av huvudområde: Digital humaniora, Fakultetsstyrelsen beslutar att skicka anhållan om inrättande av huvudområdet Digital humaniora till utbildningsnämnden för samråd. 3 (9)

5 9 Dnr G 2016 /124 Anhållan om inrättande av masterprogram i antik och medeltida filosofi och klassisk filologi Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås skicka anhållan om inrättande av masterprogram i antik och medeltida filosofi och klassisk filologi till utbildningsnämnden för samråd. Material: Anhållan om inrättande av Masterprogram i antik och medeltida filosofi och klassisk filologi, Fakultetsstyrelsen beslutar att skicka anhållan om inrättande av masterprogram i antik och medeltida filosofi och klassisk filologi till utbildningsnämnden för samråd. Notering: Inför inrättande av programmet krävs dels redaktionella ändringar samt förtydliganden angående progression och övergång till nästa nivå. 10 Dnr G 2014 /160 Anhållan om inrättande av kandidatprogram Guide: kommunikation, upplevelser och kulturarv Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås skicka anhållan om inrättande av Guide: kommunikation, upplevelser och kulturarv till utbildningsnämnden för samråd. Material: Anhållan om inrättande av Kandidatprogram GUIDE: kommunikation, upplevelser och kulturarv, Fakultetsstyrelsen beslutar att skicka anhållan om inrättande av Guide: kommunikation, upplevelser och kulturarv till utbildningsnämnden för samråd, efter mindre redaktionella ändringar se arkivet. 4 (9)

6 11 Dnr V 2012 /381 Rapport om Översättarprogrammet Informationsärende Föredragande: Åsa Wengelin Material: Rapport om Översättarprogrammet, Institutionen för språk och litteraturer, Antecknas. 12 Dnr V 2012 /381 Rapport om ämnet kinesiska Informationsärende Föredragande: Åsa Wengelin Material: Rapport om ämnet kinesiska, Institutionen för språk och litteraturer, Antecknas. 13 Dnr V 2012 /381 Rapport om ämnet arabiska Informationsärende Föredragande: Åsa Wengelin Material: Rapport om ämnet arabiska, Institutionen för språk och litteraturer, Antecknas. 14 Dnr V 2015 /543 Presentation av uppföljning av utbildningsprogram 2015 vid Humanistiska fakulteten Diskussionsärende Föredragande: Åsa Wengelin Material: Humanistiska fakultetens uppföljning av utbildningsprogram 2015, Antecknas. 5 (9)

7 15 Dnr U 2016 /72 Inrättande av ämnet datalingvistik för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten Beslutsärende Föredragande: Mats Andrén Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta ämnet datalingvistik för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten. Material: Anhållan från Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Fakultetsstyrelsen beslutar att inrätta ämnet datalingvistik (Computational Linguistics) för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten. 16 Dnr U 2016 /177 Inrättande av ämnet kulturstudier för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten Beslutsärende Föredragande: Mats Andrén Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås skicka anhållan om inrättande av ämnet kulturstudier för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten till utbildningsnämnden för samråd. Material: Anhållan från Institutionen för kulturvetenskaper, Fakultetsstyrelsen beslutar att skicka anhållan om inrättande av ämnet kulturstudier för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten till utbildningsnämnden för samråd. 6 (9)

8 17 Dnr U 2016 /199 Avvecklande av ämnet musikvetenskap konstnärlig/kreativ inriktning för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten Beslutsärende Föredragande: Mats Andrén Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås skicka anhållan om avvecklande av ämnet musikvetenskap konstnärlig/kreativ inriktning för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten till utbildningsnämnden för samråd. Material: Anhållan från Institutionen för kulturvetenskaper, Fakultetsstyrelsen beslutar att skicka anhållan om avvecklande av ämnet musikvetenskap konstnärlig/kreativ inriktning för utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten till utbildningsnämnden för samråd. 18 Dnr U 2016 /264 Allmän studieplan för doktorsexamen i historia Beslutsärende Föredragande: Sigridur Beck Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa revidering av Allmän studieplan för doktorsexamen i historia. Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i historia Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa revidering av Allmän studieplan för doktorsexamen i historia, efter mindre redaktionella ändringar se arkivet. 7 (9)

9 19 Dnr U 2015 /777 Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi Beslutsärende Föredragande: Sigridur Beck Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi efter mindre redaktionell ändring, se arkivet. 20 Dnr U 2015 /779 Allmän studieplan för doktorsexamen i antikens kultur och samhällsliv Beslutsärende Föredragande: Sigridur Beck Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i antikens kultur och samhällsliv. Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i antikens kultur och samhällsliv Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i antikens kultur och samhällsliv, efter mindre redaktionell ändring, se arkivet. 21 Dnr V 2016 /376 Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten Diskussionsärende Föredragande: Sigridur Beck Material: Förslag till beslut om regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten, Antecknas. 8 (9)

10 22 Dnr E 2012 /105 Presentation av uppföljning av Humanistiska fakultetens gästforskare Informationsärende Föredragande: Sigridur Beck Material: Uppföljning av Humanistiska fakultetens gästforskare , Fakultetsstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet. 23 Dnr C 2016 /3 Utseende av hedersdoktorer 2016 Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Material: Inkomna förslag (se separat utskick) Kriterier för utseende av hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten, Fakultetsstyrelsen beslutar att utse Hubert Cuyckens, University of Leuven, Belgien till hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten Kravprofil för kommande rektor Antecknas. Ordföranden Margareta Hallberg informerar om förslaget till en kravprofil för kommande rektor. Vid protokollet Justeras Eva Englund Margareta Hallberg Göran Larsson 9 (9)

11 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsstyrelsen anmälda vid sammanträde E Englund Dekanus har E 2016/232 U 2016/228 U 2016/ beslutat om medfinansiering av projektet Professor Shalom Lappin: Bidrag till rekrytering av framstående forskare beslutat utse Birte Asmuss, Aarhus University, som opponent och Mayumi Bono, National Institute of Informatics, Japan, Marianne Gullberg, Lunds universitet, och Oskar Lindwall, Göteborgs universitet, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor Sally Boyd, Göteborgs universitet) samt professor Åsa Abelin, Göteborgs universitet, som ordförande vid Paul Cibulkas disputation den 3 juni 2016 för filosofie doktorsexamen i lingvistik på en avhandling med titeln A universal of human interaction? Manual movement as interactional practice in spoken and signed conversation beslutat utse Fil. dr. Guadalupe Francia, Uppsala universitet, som extern granskare och filosofie doktor Katharina Vajta, Göteborgs universitet, som examinator vid Ester Fernández Incógnitos licentiatuppsatsseminarium den 27 maj 2016 för filosofie licentiatexamen i spanska på en licentiatuppsatsens titel La noción y los verbos de cambio en la interlengua. 1

12 HUMANISTISKA FAKULTETEN Humanistiska fakultetsstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson 2 Anmälan av protokoll från fakultetsstyrelses sammanträde den 3 maj Godkännande av föredragningslistan 4 Dekanusåtgärder Dekanusåtgärder i enlighet med bilaga 4. 5 Meddelanden 6 Dnr E 2016 /274 Principer för fördelning av anslaget för grundoch avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten 2017 Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Material: Principer för fördelning av anslaget för grund- och avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten 2017 Humanistiska fakultetskansliet 1 (12) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

13 7 Dnr E 2016 /274 Principer för fördelning av fakultetsanslaget 2017 Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Material: Principer för fördelning av fakultetsanslaget Dnr G 2016 /114 Anhållan om inrättande av huvudområdet Digital humaniora Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt dekanus att inrätta huvudområdet Digital humaniora när samråd med utbildningsnämnden skett. Se också protokoll Dnr G 2016 /124 Anhållan om inrättande av masterprogram i antik och medeltida filosofi och klassisk filologi Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt dekanus att inrätta masterprogram i antik och medeltida filosofi och klassisk filologi när samråd med utbildningsnämnden skett. Se också protokoll (12)

14 10 Dnr G 2014 /160 Anhållan om inrättande av kandidatprogram Guide: kommunikation, upplevelser och kulturarv Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt dekanus att inrätta kandidatprogrammet Guide: kommunikation, upplevelser och kulturarv när samråd med utbildningsnämnden skett. Se också protokoll Dnr V 2016 /437 Pilotprojekt utbildningsutvärdering med extern bedömning Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt dekanus att fastställa bedömargruppen för fakultetens pilot. Material: PM, Pilotprojekt utbildningsutvärdering med extern bedömning, (12)

15 12 Dnr PER 2016 /187 Professor flerspråkighetsforskning Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en anställning som professor i flerspråkighetsforskning. Material: Anhållan inkl. ledigkungörelse Protokollsutdrag LFN, Dnr E 2012 /105 Presentation av uppföljning av Humanistiska fakultetens gästforskare Informationsärende Föredragande: Margareta Hallberg Material: Uppföljning av Humanistiska fakultetens gästforskare , Bordlagt ärende ( ) 14 Dnr U 2016 /72 Inrättande av ämnet datalingvistik för utbildning på forskarnivå Beslutsärende Föredragande: Mats Andrén Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta ämnet datalingvistik för utbildning på forskarnivå vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, humanistiska fakulteten. Se också protokoll (12)

16 15 Dnr V 2016 /376 Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten Beslutssärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. Material: Förslag till beslut om regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten, Dnr U 2016 /340 Organisatorisk förändring av forskarutbildningsämnet humaniora med utbildningsvetenskaplig inriktning Beslutsärende Föredragande: Mats Andrén Material: PM, Organisatorisk förändring av forskarutbildningsämnet humaniora med utbildningsvetenskaplig inriktning Dnr U 2015 /780 Allmän studieplan för licentiatexamen i historia Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i historia Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i historia 5 (12)

17 18 Dnr U 2015 /776 Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi 19 Dnr U 2015 /778 Allmän studieplan för licentiatexamen i antikens kultur och samhällsliv Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i antikens kultur och samhällsliv Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i antikens kultur och samhällsliv 20 Dnr U 2016 /67 Allmän studieplan för doktorsexamen i afrikanska språk Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i afrikanska språk Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i afrikanska språk 6 (12)

18 21 Dnr U 2016 /68 Allmän studieplan för licentiatexamen i afrikanska språk Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i afrikanska språk Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i afrikanska språk 22 Dnr U 2015 /814 Allmän studieplan för doktorsexamen i arabiska Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i arabiska Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i arabiska 23 Dnr U 2015 /812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska 7 (12)

19 24 Dnr U 2015 /811 Allmän studieplan för licentiatexamen i engelska Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i engelska Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i engelska 25 Dnr U 2015 /822 Allmän studieplan för doktorsexamen i grekiska Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i grekiska Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i grekiska 26 Dnr U 2015 /821 Allmän studieplan för licentiatexamen i grekiska Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i grekiska Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i grekiska 8 (12)

20 27 Dnr U 2015 /808 Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska 28 Dnr U 2015 /807 Allmän studieplan för licentiatexamen i japanska Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i japanska Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i japanska 29 Dnr U 2016 /65 Allmän studieplan för doktorsexamen i latin Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i latin Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i latin 9 (12)

21 30 Dnr U 2016 /66 Allmän studieplan för licentiatexamen i latin Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i latin Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i latin 31 Dnr U 2015 /820 Allmän studieplan för doktorsexamen i romanska språk Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i romanska språk Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i romanska språk 32 Dnr U 2015 /819 Allmän studieplan för licentiatexamen i romanska språk Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i romanska språk Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i romanska språk 10 (12)

22 33 Dnr U 2015 /818 Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk 34 Dnr U 2015 /817 Allmän studieplan för licentiatexamen i slaviska språk Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i slaviska språk Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i slaviska språk 35 Dnr U 2015 /810 Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska Material: Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska 11 (12)

23 36 Dnr U 2015 /809 Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Beslutsärende Föredragande: Klara Öberg Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås fastställa Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Material: Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska 37 Tvågradig betygsskala på kurserna LV1221 Redaktionell praktik 1 (15 hp) och LV1225 Redaktionell arbetsplatspraktik (30 hp) Beslutsärende Föredragande: Åsa Wengelin Förslag till beslut: Humanistiska fakultetsstyrelsen föreslås besluta att tvågradig betygsskala får användas på kurserna Redaktionell praktik 1 (15 hp) och LV1225 Redaktionell arbetsplatspraktik (30 hp) Material: Ansökan om tvågradig betygsskala för LV1221 och LV1225, Övriga frågor 12 (12)

24 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsstyrelsen anmälda vid sammanträde E Englund Dekanus har G E 2016/277 P 2016/137 U 2016/ beslutat ställa in antagning till Översättarprogrammet hösten beslutat om fördelning av medel ur Stiftelsen Per Lindecrantz fond beslutat om Rutiner för säkerställande av korrekt hantering av anställningsförfarande vid Humanistiska fakulteten beslutat om kursexaminationer och doktorandexaminatorer. Dekanus har på styrelsens vägnar E 2016/ beslutat om att avslå en anhållan om ekonomiskt bidrag från Föreningen för Främjande av Kvinnor i Filosofi. F 2013/ beslutat om medfinansiering av Wallenberg Academy Fellow 2014 under fyra år. V 2015/901 V 2016/ beslutat utse Anna Hannesdóttir (ordförande), Emma Sköldberg och den forskare som chefen för Dialekt- och folkminnesarkivet utser till styrelseledamöter i Meijerbergs institut för svensk ordforskning avstått från att lämna förslag på ledamöter till Cancerfondens forskningsnämnd. På dekanus delegation har E 2013/393 V 2016/276 V 2016/ Marianne Edshage till ekonomiavdelningen insänt kommentarer till delårsbokslut T för Humanistiska fakulteten nominerat Mårten Ramnäs som representant för Humanistiska fakulteten i Utbildningsråd för kompletterande lärarutbildning Åsa Wengelin yttrat sig över Förslag till policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Åsa Wengelin yttrat sig över Förslag till styrdokument för breddad rekrytering och breddat deltagande. 1

25 HUMANISTISKA FAKULTETEN Humanistiska fakulteten Utkast E 2016/274 Anna Nordling Humanistiska fakultetsstyrelsen Principer för fördelning av anslaget för grund- och avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten 2017 Anslaget från universitetsstyrelsen Universitetsstyrelsens anslag till grundutbildningen (takbeloppet) beräknas på ersättning för ett utbildningsuppdrag mätt i helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr). Utbildningsuppdraget för 2017 är preliminärt minskat?? med xx hst till 3 3xx hst. Tilldelningen för hpr kommer att baseras på den genomsnittliga prestationsgraden för den senaste treårsperioden, dvs xx %. Fakultetens fördelningsmodell Som prioriteringar och mål för anges i fakultetens handlings- och verksamhetsplan under rubriken Utbildning som förnyar följande: Vi ska: ha ett fortsatt arbete för forskningsanknutna utbildningar av högsta möjliga kvalitet fortsätta arbetet för ökat söktryck och högre retention ha ökad integrering och samarbete inom och mellan institutioner, med andra fakulteter och andra lärosäten erbjuda arbetslivsanknytning i såväl grund- som forskarutbildning stärka fakultetens roll i det livslånga lärandet ha ökad internationalisering av utbildningen på samtliga nivåer. För att uppnå dessa mål ska följande principer för anslagsfördelning följas: 1. Den interna fördelningen ska vara rörlig och inte fixerad vid en viss omfattning per organisatorisk enhet, d.v.s. per huvudområde, utbildningsprogram eller institution. Utbildningen vid Humanistiska fakulteten ska hålla hög kvalitet och ske i nära samspel med forskningen. Varje anslagsfördelning ska ta avstamp i Humanistiska fakulteten 1 (4) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

26 kvalitetsbaserade och strategiskt välgrundade prioriteringar, så att fakultetens utbildningsutbud blir konkurrenskraftigt såväl nationellt som internationellt. 2. Konsolidering av senare års satsning på program En rad olika faktorer har bidragit till nuvarande fakultetsinterna fördelning av utbildningsuppdrag, varav tidigare strategiska beslut i Humanistiska fakultetsnämnden (nu HFS) spelat en avgörande roll. Dessa beslut har påverkats av tradition, av efterfrågan (både från studenter och omvärld) och av kvalitetskrav. Utbildningsutbudets struktur och personalstrukturen är ömsesidigt beroende och justeringar i utbudet har därför ofta genomförts stegvis. Under senare år har av kvalitetsskäl mer genomgripande förändringar i utbudet genomförts, som strategiska satsningar på nya utbildningsprogram, en utveckling som nu bör konsolideras. Även rekommenderade studiegångar förväntas öka retentionen inom huvudområden och generera en högre prestationsgrad, men tilldelas inga särskilda medel. 3. Ersättningen fördelas per huvudområde/utbildningsprogram Begreppet ämne har i förordning ersatts av huvudområde 1. Huvudområde är det avgränsade område som en student i sin examen huvudsakligen fördjupar sig inom. Tidigare fördelning av hst per ämne ändrades inför 2016 till fördelning per huvudområde respektive utbildningsprogram. 4. Fördelning och avräkning görs per huvudområde/program och inte per institution. I HFS uppdrag ingår att fördela medel strategiskt och kvalitetsbaserat samt att kunna följa upp hur kurser och utbildningsprogram utvecklas, forskningsanknyts och kan stärkas. Utöver det ekonomiska ansvaret har HFS ansvar för att innehållet i institutionernas verksamhet motsvarar de av universitetet och fakulteten formulerade målen. Vid budgetårets slut görs en avräkning av institutionernas tilldelade utbildningsuppdrag per huvudområde/program. Fakultetens avräkningsmodell innefattar en så kallad dämpningsfaktor vilket innebär att motsvarande fem procent, såväl över- som underskott, av ett huvudområdes/programs tilldelade anslag kan sparas till efterkommande år. Modellen med anslagsparande är till för att utjämna mindre variationer mellan åren och därmed ge stabilare planeringsförutsättningar för verksamheten. Anslag för de hst som faller under de fem procenten måste återbetalas till fakultetsstyrelsen. Om utbildningarna uppnår högre utfall av helårsprestationer än förväntat görs en positiv avräkning, d.v.s. ersättning utgår till institutionen för överskjutande hpr. Ökad prestationsgrad medför alltså högre tilldelning av medel från styrelsen kommande år medan en överproduktion av hst inte medför en höjning av uppdraget. 1 Till huvudområdet räknas även kurser utanför det progressiva kursutbudet (orienteringskurser/motsv.). 2 (4)

27 A. Fristående kurs Fristående kurs tilldelas medel huvudområdesvis per hst och genomsnittlig prestationsgrad de senaste tre åren. Språkprislapp I takbeloppet ingår en förstärkning i form av en särskild språkprislapp, 5 procent högre än humprislappen. Förstärkningen ska ersätta språkutbildningarnas extra kostnader för högre undervisningstäthet. Internt har resursen fördelats ut till Institutionen på språk och litteraturer (alla kurser och Översättarprogrammet), Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (exegetik med språk) och Institutionen för svenska språket. Merkostnader Merkostnader för sådant som särskild utrustning, fältkurser, filmrättigheter, laborationer och exkursioner täcks genom en särskild tilldelning som ligger utanför hst/hpr-tilldelningen. Ersättning för merkostnader tas från det fakultetsgemensamma grundutbildningsanslaget och är inte öronmärkt i anslaget från rektor. HUB förespråkar införandet av ett ansökningsförfarande. Arbetet med att ta fram ett förslag till modell inleds med en kartläggning av hur nuvarande ersättningar för merkostnader används. B. Utbildningsprogram Flera av de under senare år inrättade programmen växer fortfarande och nya program inrättas löpande. Ökningen av hst inom program kan bara ske inom ramen för fakultetens uppdrag och innebär en fortsatt intern omfördelning av studieplatser från fristående kurs till utbildningsprogram. Platser till nya program tas i första hand inom ramen för ansvarig institutions uppdrag. Eventuellt behov av tillskott av hst ska framgå av anhållan om inrättande av utbildningsprogram och lyftas i förhandling om uppdrag vid dialog i september. Ett program med planeringstalet 30 platser och med antagning varje hösttermin skulle idealiskt med alla studenter kvar behöva 15 hst år 1(hösttermin), 45 hst år 2 (vår-, höst- och nyantagning hösttermin), 75 hst år 3 (fem terminer i systemet) och fullt utbyggt år 4 90 hst (sju terminer i systemet). På periodiserade program med antagning mer sällan, t.ex. varannan hösttermin kan antalet hst bli maximalt 45 (tre terminer i systemet). Men alla program drabbas av avhopp och ackumulationen når aldrig taket. Programnettot varierar mellan programmen, men det är inte ovanligt att kandidatprogrammen tappar en tredjedel av studenterna år två. Särskilt på avancerad nivå är bortfallet stort på år två/masteråret, där studenterna stannar vid en magisterexamen. Modell för tilldelning: Sedan 2013 får utbildningsprogrammens första kull ersättning för prestationer med 100 procent oberoende faktiskt prestationsgrad. I avräkningen får programmet behålla prestationstilldelningen för det antal hst som finns i utfallet. 3 (4)

28 Utöver denna basresurs tilldelas programmen en förstärkning om ca 10 procent (ca 4 tkr per hst) för att täcka fördyrande omkostnader för administration, programråd och samordning. Senare kullar i nya program finansieras med reguljär prislapp och med prestationstilldelning motsvarande en förväntad prestationsgrad om ca 80 procent. Fullt utbyggda program får tilldelning enligt modellen för fristående kurs med nämnda tillägg för administrativa merkostnader. 4 (4)

29 HUMANISTISKA FAKULTETEN FÖRSLAG TILL BESLUT E 2016/274 Principer för fördelning av fakultetsanslaget vid Humanistiska fakulteten 2017 Modell för fördelning 2016 Universitetsstyrelsens fördelning av fakultetsanslaget delas upp i fyra delar; basanslag och prestationsbaserat anslag, strategiska avsättningar och särskilda ändamål. Av de medel som fördelas direkt till fakulteterna i styrelsens budget (basanslag och prestationsbaserat anslag) är drygt 20 procent av totalbeloppet prestationsrelaterat. Av den rörliga delen fördelas hälften utifrån bibliometri och hälften utifrån externa medel. Av tilldelningen 2016 på tkr till Humanistiska fakulteten var 16 procent prestationsbaserat, oförändrat jämfört med Fakultetens fördelning av anslaget följer i stort sett universitetsstyrelsens fördelningsprinciper. Fakultetsanslaget delas upp i fyra delar 1. tilldelning av medel för lärares forskning och handledning inom forskarutbildningen 2. prestationsbaserad tilldelning 3. riktade satsningar inom och utom fakulteten 4. medel reserverade på fakultetsnivån för successiv fördelning under året. 1. Tilldelning av medel för lärares forskning och handledning inom forskarutbildningen Fakulteten tilldelar institutionerna ett basanslag för att garantera samtliga tillsvidareanställda lärare möjlighet till forskning, vilket är ett krav som arbetstidsavtalet ställer. Tilldelningen innebär inte en garanti för omfattningen av forskningstid varje enskild lärare. Prefekten beslutar om arbetsuppgifter och därmed även om utläggning av forskningstid. Bastilldelningen för forskning tilldelas enligt en schablonlönekostnad för professorer, 35 procent plus 10 procent för kompetensutveckling docenter, 20 procent lektorer, 10 procent tkr fördelades enligt ovan för Därutöver avsattes tkr på fakultetsnivån för finansiering av forskningstid för lärare som anställs/befordras under året. Medel för docenters och lektorers kompetensutveckling ingår i tilldelningen för grundutbildning men kan också finansieras ur den prestationsbaserade delen av fakultetsanslaget. Humanistiska fakultetskansliet 1 (2) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

30 Ovanstående modell för fördelning av medel för lärares forskning och handledning föreslås gälla även vid fördelningen av anslag för Prestationsbaserad tilldelning Fakultetens prestationstilldelning baseras på ämnenas andel av: publikationer (45 %) externa medel (30 %) examina inom forskarutbildningen (25 %) Prestationstilldelningen uppgick 2016 till tkr. Relationen mellan basanslaget för forskning och handledning och det prestationsbaserade anslaget varierarar mellan åren, dels beroende på att antalet lärare, och kategori av lärare, varierar mellan åren, dels på hur stora avsättningar som görs på fakultetsnivån. Med nuvarande modell för fördelning av medel kommer prestationstilldelningen att öka under 2017 och 2018; därefter beräknas de doktorander som antogs före 2013 vara klara med sin forskarutbildning. Ovanstående modell för fördelning av den prestationsbaserade tilldelningen förestås gälla även vid fördelningen av anslag för Riktade satsningar inom och utom fakulteten År 2016 avsattes medel för tkr, internationella gästforskare tkr, Språkbanken, sedan 1975 en nationell resurs för korpuslingvistik och lexikografi tkr, två postdoktorer i engelska tkr, omställningsbidrag för svenska som andraspråk (år två av två) tkr, centrumbildningen Digital humaniora 600 tkr, nätverket Medicinsk humaniora 600 tkr, nätverket Miljöhumaniora. Samt till samhällsvetenskapliga fakulteten tkr, Centrum för Europaforskning (CERGU). Inför 2017 föreslås fortsatt tilldelning till ovanstående verksamheter. Beloppen beslutas i samband med att fakultetsstyrelsen under hösten 2016 beslutar om verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning för Medel reserverade på fakultetsnivån för successiv fördelning under året I anslagsfördelningen för 2016 reserverades tkr på fakultetsnivån för successiv fördelning till institutionerna under året tkr, finansiering av doktorander antagna före tkr, medfinansiering av vissa externa projekt tkr, forskningstid för lärare anställda/befordrade under tkr, fakultetsgemensamma kurser inom forskarutbildningen tkr, strategiska satsningar. Med undantag för tkr för strategiska satsningar är avsättningarna konsekvenser av tidigare fattade beslut. Dessa avsättningar kommer att återkomma även i förslaget till anslagsfördelning för 2017 men med andra belopp. 2 (2)

31 PM Kvalitetsutskottet Dnr: V 2015/5 Pilotprojekt utbildningsutvärdering med extern bedömning Kvalitetsutskottet stöder under 2016 pilotprojekt för att prova universitetets kvalitetspolicy som förväntas beslutas under våren Varje fakultet har efter samråd med kvalitetsutskottet valt en utbildning/kluster av utbildningar där utvärdering med extern bedömning genomförs under året. Som stöd för genomförandet kan varje fakultet rekvirera SEK från ansvar Kvalitetsutskottet har valt att stödja följande projekt. Fakultet/kontaktperson HFS Handelshögskolan IT-fakulteten KFS NFS SA SFS UFS Utvärdering Ryska/fornkyrkoslaviska Master of Science in Management Datavetenskapligt kandidatprogram Masterprogram i Business & Design Kandidat- och masterprogram i marina vetenskaper Kandidat- och masterprogram i hälsovetenskap med hälsoekonomi samt Yrkesexamen och generella examina i fysioterapi (sjukgymnastik) Vissa fristående kurser vid institutionen för globala studier Tre kandidatprogram: hälsopromotion, sports coaching, kostekonomi

32 Riktlinjer tidplan pilotprojekt utbildningsutvärdering med extern bedömning Kvalitetsutskottet föreslår att pilotprojekten i möjligaste mån använder nedan tidplan för planering och genomförande av pilotprojekt samt det utkast på vägledning för utbildningsutvärdering som föreligger. En mer detaljerad tidplan för de olika aktiviteterna kan utarbetas av den ansvariga fakulteten i samråd med ansvarig institution/utbildning och bedömargruppen. 2016: 1 mars (ca) Fastställande av preliminär tidplan för aktuell/a utvärdering/utvärderingskluster Utseende av utvärderingsansvarig Rekrytering av bedömargrupp och sekreterare påbörjas Framtagande och analys av underlag påbörjas 1 april (ca) Bedömargrupp fastställs 1 juli (senast) Underlag inklusive analys fastställs och skickas till bedömargruppen 25 augusti (ca) Upptaktsmöte genomförs Oktober Platsbesök genomförs December Preliminär rapport skickas från bedömargruppen (ca 1 dec) Kommentarer på rapportutkastet skickas till bedömargruppen (ca 8 dec) Rapporten fastställs och publiceras (ca 20 dec) 2017: Januari Återföringsmöte genomförs (ca 20 jan) Februari Åtgärdsplan fastställs och publiceras 2 (2)

33 INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET PM Datum: Dnr: Per 2016/187 Mottagare: HFS Anhållan om att få lysa ut professur i Flerspråkighetsforskning Under flera år har professuren i svenska som andraspråk varit vakant vid institutionen för svenska språket. Trots flera utlysningar har vi inte lyckats rekrytera någon ny professor. Orsakerna till det är flera, men står främst att finna i att ämnet är nytt och fortfarande under stark expansion. Antalet disputerade lektorer inom ämnet är fortfarande ganska litet, samtidigt som behovet av disputerade forskare och lärare ökar för varje år. Detta betyder hård konkurrens mellan universiteten i tillsättning av professurer. Bristen på kvalificerad kompetens i ämnet samt det faktum att vi tre gånger har misslyckats med rekryteringar, har medfört att vi nu planerat en längre tid och förberett denna utlysning noga. Vi har bl.a. kontakt med en person som varit hos oss som gästforskare och som skulle ha goda förutsättningar att inneha en professur på vår institution. Eftersom det visat sig vara svårt att rekrytera professorer till ämnet Svenska som andraspråk vill vi ändra benämningen till Flerspråkighetsforskning. Denna mycket bredare inriktning kan locka fler sökande generellt sett, både vad gäller nationella och internationella sökande och ger oss helt andra möjligheter att lysa ut anställningen både i Sverige, övriga Norden samt utomlands. Vi ser inga problem med att benämna professuren Flerspråkighetsforskning, eftersom ämnet Svenska som andraspråk snarast kan ses som en del av det mer övergripande ämnet. Professuren är tänkt att finansieras via fakultetsanslaget, men vi tror också att stora delar av anställningen kan finansieras med externa medel, eftersom ämnet i sig är föremål för många satsningar av olika finansiärer. Vi hoppas därför att HFS bifaller vår anhållan om att få inrätta och utlysa en professur i Flerspråkighetsforskning med planerad utlysning så snart som möjligt. Hälsningar Lena Rogström, prefekt Institutionen för svenska språket 1 (1) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

34 GU - Ledigkungörelse of :58 Göteborgs universitet möter samhällets utmaningar med mångsidig kunskap studenter och medarbetare gör universitetet till en stor och inspirerande arbetsplats. Stark forskning och attraktiva utbildningar lockar forskare och studenter från hela världen. Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar Göteborgs universitet till en bättre framtid. Professor i flerspråkighetsforskning Anställningsform: Tillsvidareanställning Omfattning: 100 % Placering: Institutionen för svenska språket, Göteborg Tillträde: Enligt överenskommelse Diarienummer: PER 2016/187 Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet utlyser härmed en tjänst som professor i flerspråkighetsforskning. Professorns huvudsakliga arbetsuppgift är att leda och utveckla den forskning, utbildning och samverkan inom ämnet som bedrivs vid institutionen. Forskningsmiljön Institutionen har en bred och aktiv forskningsmiljö, med ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar nationella, nordiska och europeiska samarbeten, några även i andra delar av världen. Svenska som andraspråk är ett av fem profilområden vid institutionen. Forskningen inom profilområdet omfattar för närvarande bl.a. projekt om flerspråkighet, litteracitet, ord- och grammatikinlärning och bedömning. En viktig och samhällsaktuell fråga inom området är också nyanländas lärande. En del av forskningen inom profilområdet är kopplad till projekt som finansieras av Skolverket och till externa uppdrag om utvecklingsarbete i utbildningsmiljöer som i växande grad präglas av flerspråkighet och mångfald. Innehavaren av professuren förutsätts kunna planera och leda forskningsverksamheten generellt inom flerspråkighetsfältet. Undervisningen Vid institutionen ges undervisning i svenska som andraspråk på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Grundutbildning i ämnet har bedrivits sedan 1980-talet och forskarutbildning sedan slutet av 1990-talet. Centrala frågor för utbildningen på samtliga nivåer är, förutom andraspråksinlärning, andraspråksutveckling och andraspråkundervisning, även flerspråkighetsoch mångfaldsaspekter i samhälle och skola. Institutionen har också stora uppdrag inom lärarutbildningen och kompetensutveckling för lärare i svenska som andraspråk. Innehavaren av professuren förutsätts kunna ta ansvar för och utveckla forskarutbildningen inom ämnet svenska som andraspråk, men bör också ha intresse för avancerad nivå och grundutbildningen generellt, eftersom forskningsanknytningen är central för undervisningen. Ämne flerspråkighetsforskning Ämnesbeskrivning Svenska som andraspråk är ett av fem profilområden vid institutionen. Forskningen inom profilområdet omfattar för närvarande bl.a. projekt om flerspråkighet, litteracitet, ord- och grammatikinlärning och bedömning. En viktig och samhällsaktuell fråga inom området är också nyanländas lärande. Arbetsuppgifter Ämnet svenska som andraspråk och forskning i flerspråkighet är i dagsläget mycket expansiva ämnen. En viktig del av arbetsuppgifterna är därför att kunna initiera och leda utvecklings- och forskningsprojekt som ytterligare stärker ämnets vetenskapliga karaktär. Innehavaren förväntas därför, utöver att bedriva egen forskning, kunna inta en ledarroll för pågående och framtida forskning inom fältet. Anställningen omfattar också handledning av studenter på forskarnivå och avancerad nivå samt undervisning på alla nivåer. Professorn förväntas representera universitetet i ämnesrelaterade forsknings- och utvecklingsnätverk, och tjänsten inkluderar också viss

35 GU - Ledigkungörelse of :58 administration. Vidare förväntas professorn etablera och utveckla kontakter och samarbeten såväl inom som utanför universitetet. Behörighet Behörighet för anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3-4 högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning. Behörig att anställas som professor är den som visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Bedömningsgrund Bedömningsgrunder vid anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3-4 högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning. Svenska som andraspråk och flerspråkighet är ämnen som är ytterst aktuella, och behovet av samverkan mellan universitet och omgivande samhälle, inte minst skolan, är mycket stort. Innehavaren förutsätts kunna vara aktiv i samhällsdebatten om flerspråkighets-, identitets- och mångfaldsfrågor samt ta sig an språkpolitiska frågor som rör flerspråkighets- och andraspråksaspekter. Vid tillsättning fästs stor vikt vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet, med något högre prioritet för vetenskaplig skicklighet. När det gäller vetenskaplig skicklighet läggs särskild vikt vid de senaste årens forskning samt vid förmåga att initiera och leda forskningsprojekt och forskargrupper, samt vid framgångsrikt genomförd handledning av doktorander. Publikationer i internationella tidskrifter (inklusive accepterade eller insända manuskript) och bevisad förmåga att skaffa externa forskningsmedel värderas särskilt högt. Den sökande bör vara väl etablerad inom flerspråkighetsfältet. Vistelse som gästforskare, redaktörskap för vetenskapliga tidskrifter, deltagande i vetenskapliga utredningar och liknande ses därför som meriterande. Bedömningen av pedagogisk skicklighet tar hänsyn till erfarenhet av planering, genomförande och utvärdering av undervisningsinsatser, liksom av handledning och examination, i synnerhet på avancerad nivå och forskarnivå. Administrativ kompetens och erfarenhet är också en fördel, liksom erfarenhet av samverkan med det omgivande samhället - i synnerhet inom utbildningsområdet. Eftersom innehavaren av professuren förväntas kunna utveckla och befästa institutionens forskning inom flerspråkighetsfältet krävs det att denna har lämpliga ledaregenskaper. En förutsättning är förmågan till vetenskaplig ledning och utveckling av en bred och mångsidig forskningsmiljö. Vi förväntar oss att innehavaren både ska kunna verka för hela ämnets bästa och samtidigt identifierar de delar som lämpar sig bäst för utveckling. Av extra stor vikt är att professorn har förmåga att leda och utveckla forskarutbildningen inom ämnet. Om man inte redan behärskar svenska (danska eller norska) förväntas man lära sig språket för att kunna undervisa och handleda på svenska och vara delaktig i andra aktiviteter vid institutionen. Övrigt Vi undanber oss erbjudanden från externa annonsföretag. Kontaktuppgifter för anställningen Lena Rogström, Prefekt lena.rogstroem@svenska.gu.se Fackliga organisationer SACO: Mikael Brisslert mikael.brisslert@gu.se OFR/S: Peter Brandt

36 GU - Ledigkungörelse of : peter.brandt@gu.se SEKO: Lennart Olsson lennart.olsson@gu.se Sista ansökningsdag Ansökningsförfarande Registrera din ansökan elektroniskt via Göteborgs universitets sökandeportal under rubriken "Ansök online". Sökande ska använda Humanistiska fakultetens meritportfölj: Vetenskapliga publikationer, skrifter och liknande som inte finns i elektronisk form ska skickas i två exemplar till: Göteborgs universitet Humanistiska fakulteten Institutionen för svenska språket Att: Prefekt Lena Rogström Lundgrensgatan Göteborg Ange referensnummer: PER 2016/187 Universitetet arbetar aktivt för en arbetsmiljö med jämställda förhållanden och sätter värde på de kvalitéer som mångfald tillför verksamheten. Universitetet tillämpar individuell lönesättning. Enligt Riksarkivets föreskrifter är universitetet skyldigt att förvara ansökningshandlingar i två år efter tillsättningsbeslutet. Om du som sökande till en anställning särskilt begär tillbaka dina handlingar återsänds de när de två åren har förflutit, i annat fall kommer de att gallras ut. Ange i din ansökan om du önskar få dina handlingar returnerade.

37 HUMANISTISKA FAKULTETEN Lärarförslagsnämnden PROTOKOLL Sammanträdesdatum Tid Lokal: H818, plan 8, Lundgrensgatan 5 Närvarande Margareta Hallberg Lars Borin Lena Martinsson Maria Olaussen Ola Sigurdson Fredrik Engström Gunnar Bergh Martin Nordeborg Lena Rogström Professor, ordförande Professor Professor Professor Professor Proprefekt, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 6:1 6:6 Prefekt, Institutionen för språk och litteraturer 10:1 Institutionen för språk och litteraturer 10:1 Prefekt, Institutionen för svenska språket, 11:1 11:2 Frånvarande Vid protokollet Mats Andrén Per Cornell Jakob Winther Forsbäck Eva Englund Professor Professor Forskarstuderande Humanistiska fakultetskansliet 1 (2) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

38 Lärarförslagsnämnden Ärende PROTOKOLL Sammanträdesdatum Beslut/åtgärd 11 Institutionen för svenska språket 11:2 PER 2016 /187 Professor i flerspråkighetsforskning Material: Ledigkungörelse Prefekten Lena Rogström deltar som ledamot i lärarförslagsnämnden. Lärarförslagsnämnden rekommenderar fakultetsstyrelsen att besluta att en anställning som professor i flerspråkighetsforskning kan ledigkungöras efter mindre ändringar i ledigkungörelsen, se E-rek. Ur protokollet Eva Englund Exp. Institutionen för svenska språket 2 (2)

39 HUMANISTISKA FAKULTETEN Datum: Dnr: E 2012/105 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Handläggare: Sigríður Beck Uppföljning av Humanistiska fakultetens gästforskare År 2012 tilldelade rektor Humanistiska fakulteten medel (5 600 tkr) efter forskningsutvärderingen RED 10. Medlen skulle bland annat användas till internationella gästforskare. I april 2012 inbjöd dåvarande fakultetsstyrelse institutionerna att komma in med ansökningar om dels internationella gästforskare dels projektmedel för riktade forskningssatsningar. I slutet av samma år beslutade fakultetsstyrelsen att tilldela institutionerna 500 tkr vardera för internationella gästforskare under Humanistiska fakultetens gästforskarsatsning har sedan fortsatt och institutionerna har getts årliga medel om 500 tkr. Beslut har fattats om fortsättning under år Som ett led i en uppföljning av hur medlen har använts skickades en förfrågan till viceprefekterna för forskning, i samband med forskningsdialogerna i mars, där de ombads inhämta siffror på antal gästforskare per år, varifrån gästforskarna kom samt ange satsningens betydelse för forskningsmiljön vid institutionerna och samarbeten. Gästforskare HIS Svenska FLoV SPL KUV LIR uppgift saknas 2 1 uppgift saknas uppgift saknas uppgift saknas 2 6 TOTALT minst Humanistiska fakultetskansliet 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

40 Sedan inledningen av satsningen har samtliga institutioner utnyttjat möjligheten med gästforskare och en tydlig ökning av antal gästforskare har skett över åren. Svaren från institutionerna indikerar en viss osäkerhet i redovisningen eftersom alla inte har konterat på samma sätt vilket försvårar en uppföljning. I fortsättningen är det därför önskvärt att gästforskare rapporteras in på samma sätt för att underlätta uppföljning och vidare utvärdering. Medel för gästforskare , tkr disponibelt per institution Summa Återstår FLoV HIS KUV LIR SPL Svenska Som synes har inte alla institutioner utnyttjat tillgängliga medel. Efter dialoger med samtliga institutioner (genom forskningsdialogerna) är det dock tydligt att det nu finns en större medvetenhet och en tydligare strategisk planering för framtiden. Att medlen inte använts har ibland berott på oförutsedda händelser och därför poängterar institutionerna vikten av långsiktighet för sin planering. Möjliga resultat och effekter Gästforskarna har bidragit på olika sätt inom seminarieverksamhet, undervisning på avancerad nivå, handledning och för konferenser. Flera gästforskare har medverkat på kurser och seminarier inom forskarutbildningen. De har också deltagit i pågående projekt och forskningsansökningar. Vid en institution har en doktorand från Tyskland sökt in på och antagits till forskarutbildningen, med all sannolikhet en direkt följd av gästforskarsatsningen. En av gästerna har senare sökt och fått tjänst vid en av institutionerna. I några fall har kontakten lett till en gemensam projektansökan, i flera fall till nätverksbyggen och konkreta forskningssamarbeten som syftar till en gemensam ansökan om medel. Dessutom har det lett till ökad andel publikationer tillsammans med internationella forskare. Vid en institution har flera av gästforskarna anlitats för olika bedömningsuppdrag både under och efter sin vistelse. I flera fall fortsätter kontakten mellan enskilda forskare och de inbjudna gästerna. Diskussion pågår om att utnyttja gästforskarsatsnigen till så kallad turboforskning vid en institution: att bjuda in en gästforskare och arbeta intensivt i några veckor eller månader med syfte att få klart ett resultat i form av artikel eller liknande. Gästforskarsatsningen har sammantaget gett nya infallsvinklar på forskningen som bedrivs och ökat internationaliseringen samt vitaliserat miljön. Satsningen har även gett möjlighet till riktade satsningar på utvalda miljöer. 2 (5)

41 Med tanke på att institutionerna (flertalet) först nu aktivt börjat använda medlen strategiskt är det svårt att i nuläget ange ytterligare konkreta resultat eller effekter. Inför en framtida utvärdering kan det vara värt att redan nu börja fundera över hur institutionerna och fakultetsstyrelse vill utforma sina utvärderingskriterier. Information och ansökan Flera institutioner uppger att de har blivit bättre på att informera samtliga anställda om satsningen även om informationen fortfarande kan bli bättre på vissa ställen, och därmed bidra till en större delaktighet för hela kollegiet i processen. När det gäller att nominera gästforskare och förfarande skiljer sig institutionerna åt. Vissa har formaliserat processen och har ett tydligt ansökningsförfarande där ansökningar behandlas av ledningsgruppen för beslut. Det skiljer sig också vilka personer det är som föreslår gästforskare ibland doktorander men oftast är det forskare och lärare. Förslag på gäster man önskar inbjuda har ökat över tid, och möjligheten att bjuda in gästforskare har börjat få fäste bland institutionernas anställda. Kan medlen användas för lärares resor? En fråga som flera institutioner ställt är huruvida det är möjligt att använda gästforskarmedlen för att resa ut. Gästforskarmedlen är avsedda för inbjudan till fakultetens institutioner och inte för utresa. Fakultetsledningen betonar att det finns andra medel att söka för detta ändamål exempelvis lärares resor och andra stipendier. Utmaningar Vid flera av institutionerna upplevs brist på stöd från centrala stödfunktioner, särskilt gäller det Welcome Services. Vid ett antal tillfällen upplevdes gästforskaren ta oproportionerligt mycket utrymme för gästforskarens värd och flera institutioner funderade på om värdskapet skulle kunna belönas exempelvis i form av ökad andel forskningstid. 3 (5)

42 BILAGA Lista över vilka universitet gästforskarna kommit från HIS University of London, Storbritannien University of Cambridge, Storbritannien Stanford University, USA Shippensburg University, USA Loyola University Chicago, USA Vanderbilt University, USA University of Copenhagen, Danmark University of Iceland, Island Universitat autònoma de Barcelona, Spanien University of Amsterdam, Nederländerna 2 från Storbritannien och en från Tyskland utan affiliering Svenska International Computer Science Institute, USA University of New Brunswick, Kanada Universität Klagenfurt, Österrike Triers universitet, Tyskland Christian-Albrechts-Universität Kiel, Tyskland Vasa universitet, Finland Helsingfors universitet, Finland Universitetet i Oslo, Norge Köpenhamns universitet, Danmark University of Louvain, Belgien KUV Loughborough University, Storbritannien University of Manchester, Storbritannien Department of Luso-Brazilian Studies, Sophia University, Tokyo, Japan En "Scholar at risk SPL University of Essex, Storbritannien University of Gent, Belgien University of Leuven, Belgien Syddansk Universitet, Danmark LIR Universitetet i Oslo, Norge Heidelberg University, Tyskland Pondicherry University, Indien Visva-Bharati University, Indien Stellenbosch University, Sydafrika University of Washington, USA 4 (5)

43 University of Zurich, Schweiz University of Buenos Aires, Argentina Tromsö universitet, Norge University of Tartu, Finland University of Freiburg, Tyskland Paris-Sorbonne University, Frankrike FLoV University of Oxford, Storbritannien University of York, Storbritannien Wuppertal University, Tyskland University of Hamburg, Tyskland Universitetet i Oslo, Norge 5 (5)

44 HUMANISTISKA FAKULTETEN PM Datum: Dnr: V 2016/376 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Handläggare: Sigríður Beck Förslag till beslut om regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten Bakgrund Sedan Doktorandreglerna antogs i april 2013 (Regler för studier på forskarnivå Doktorandreglerna) och Humanistiska fakultetens översyn av forskarutbildning gjordes (Kvalitativa aspekter av utbildningen som miljö av Hildur Kalman, 2013) fakultetens forskarutbildningsberedning arbetat med kvalitativa ändringar i linje med Doktorandreglerna såväl som Kalmans översyn. Detta har bland annat resulterat i fakultetsstyrelsebeslut avseende tvåårig periodisering av fakultetsgemensamma kurser (Dnr U214/839), kursplanemall för individuella kurser på forskarnivå (Dnr U2014/761) samt ny mall för allmänna studieplaner (Dnr U2015/297). Som en följd av dessa beslut, samt beslut tagna i anslutning till de nya Doktorandreglerna (exempelvis ett nytt elektroniskt ISP-system), behöver fakultetens egna regler och övriga styrdokument som reglerar utbildning på forskarnivå tydliggöras. Regler och anvisningar För närvarande finns olika typer av dokument på hemsidan där beslut och allmän information blandas på ett otydligt sätt. Det gäller: Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. Vägledning inför disputation. Anvisningar för examination av licentiatuppsats. Forskarutbildningsberedningen har under året sett över de regler och bestämmelser som finns för att separera faktiska regler från anvisningar och se över om ytterligare regler behövs som ett komplement till Doktorandreglerna. I bifogat förslag är regler för sammanläggningsavhandling och förslag till beslut om handledarkollegium nya, samt ett tillägg i avsnittet om betygsnämnd: Ledamöterna får inte ha Humanistiska fakultetskansliet 1 (4) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

45 medverkat som utsedda granskare under slutseminarium eller slutläsning. Miniminivå av handledartimmar har beslutats tidigare (Dnr U 2013/773). Regler om seminarier, slutläsning och betygsnämnd har hämtats från dokumentet Vägledning inför disputation (Dnr: U 2013/774). Övrig information och regler i dokumenten Vägledning och Anvisningar finns antingen i Högskoleförordningen, Doktorandreglerna, mallen för allmänna studieplaner eller individuella studieplanen och bedöms därför som överflödig. Förslag till beslut: Att anta regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten enligt bifogat förslag Att dessa regler ersätter tidigare beslutade regler i: Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten (Dnr U 2013/773), Vägledning inför disputation (Dnr U2013/774) och Anvisningar för examination av licentiatuppsats (Dnr U2013/775) Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten Handledning och seminarier Miniminivå handledartimmar Fakultetsstyrelsen har fastställt en minimumnivå av handledarinsatser till 320 klocktimmar i arbetstid för hela utbildningen. Denna tid inbegriper förutom mötestid nödvändigt för- och efterarbete. Handledarkollegium Ett aktivt handledarkollegium ska finnas vid varje institution med regelbundna träffar, minst en gång per termin. Seminarier Under utbildningstiden förutsätts doktoranden delta i institutionens forskningsmiljö och ska presentera sitt avhandlingsarbete vid seminarier/motsvarande minst en gång per år. Slutläsning slutseminarium I syfte att säkra och förbättra doktorsavhandlingarnas kvalitet ska före anmälan av disputation, ett preliminärt avhandlingsmanus ventileras vid ett slutseminarium eller, granskas av fler sakkunniga vid institutionen som inte är doktorandens handledare. Prefekten intygar att granskning har skett i anmälan av disputation. Doktorsavhandling och disputation Betygsnämnden Ledamöterna ska normalt ha docentkompetens, minst en ledamot bör vara professor. Vid utseende av ledamöter i betygsnämnden ska jämställdhetsaspekten beaktas. Ledamöterna får inte ha medverkat som utsedda granskare under slutseminarium eller slutläsning. 2 (4)

46 Om medlem av betygsnämnden under sitt förberedelsearbete finner så allvarliga brister i avhandlingen att avhandlingen kan komma att underkännas bör hon eller han snarast meddela dekanus och ordföranden för disputationen. Sammanläggningsavhandling En sammanläggningsavhandling för doktorsexamen ska innehålla minst fyra vetenskapliga artiklar, konferensbidrag/bokkapitel samt en sammanbindande kappa som klargör det samlade vetenskapliga bidraget. I normalfallet för licentiatexamen ingår två vetenskapliga artiklar. I sammanläggningsavhandling för doktorsexamen kan en licentiatuppsats eller artiklar ur en sådan ingå. Precis som vid monografiavhandlingar görs en sammanvägd bedömning av sammanläggningsavhandlingens vetenskapliga kvalitet. Om författaren har gjort en vetenskaplig prestation som tillsammans med kursdelen motsvarar examensmålen för en doktorsexamen respektive licentiatexamen (se studieplan) kan avhandlingen läggas fram för disputation. Publiceringsstatus För doktorsexamen ska minst två artiklar vara publicerade eller antagna för publicering i refereegranskad tidskrift eller motsvarande, såsom offentligt granskad licentiatuppsats eller refereegranskat konferensbidrag/bokkapitel. Övriga artiklar ska hålla sådan kvalitet att de bedöms vara publicerbara. För licentiatexamen ska minst en artikel vara publicerad eller antagen för publicering i refereegranskad tidskrift eller motsvarande, såsom refereegranskat konferensbidrag/bokkapitel. Övriga artiklar ska hålla sådan kvalitet att de bedöms vara publicerbara. Författarskap I normalfallet ska någon eller några av artiklarna vara ensamförfattade medan någon eller några kan vara samförfattade. Kappan: Kappan bör ha karaktären av en sammanfattning där de enskilda artiklarna placeras in i ett sammanhang. Vid samförfattade artiklar skall det framgå i kappan vad som är doktorandens självständiga bidrag. Språk I det fall samtliga artiklar är författade på ett och samma språk ska kappan författas på detta språk, företrädesvis svenska eller engelska. Om avhandlingen innehåller artiklar på olika språk författas kappan på det språk som dominerar i artiklarna. Om kappan skrivs på svenska ska avhandlingen innehålla en utförlig engelsk sammanfattning, och om kappan är på engelska ska sammanfattningen vara på svenska. 3 (4)

47 Övriga styrdokument som reglerar utbildning på forskarnivå Styrdokument Högskolelagen (HL) Högskoleförordningen (HF) och övergångsbestämmelser Doktorandregler (V2015/327) Antagningsordningen (V2015/330) Allmänna studieplaner (se hemsida) ISP Kompletterande beslut till Doktorandregler: Miniminivåer för förlängningsdagar Kompletterande beslut till doktorandregler angående högskolepedagogik (Dnr U2013/485) Kompletterande beslut till doktorandregler angående examinator vid licentiatuppsats (Dnr V2013/276) Fastställt av Riksdagen Regeringen Rektor Universitetsstyrelsen Fakultetsstyrelsen Prefekt Dekanbeslut Fakultetsstyrelsebeslut Dekanbeslut Se även Handläggningsordning för anmälning av avvikelser från Göteborgs universitets lokala studieregler och övriga styrdokument för Humanistiska fakulteten: 4 (4)

48 HUMANISTISKA FAKULTETEN PM Datum: Dnr: U 2016/340 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Handläggare: Sigríður Beck Organisatorisk förändring av forskarutbildningsämnet humaniora med utbildningsvetenskaplig inriktning. Bakgrund Då den GU-gemensamma forskarskolan CUL startade 2005, inrättades det nya forskarutbildningsämnen relaterade till lärarutbildningen vid GU. Doktoranderna inom den nya forskarskolan CUL och de nya forskarutbildningsämnena registrerades i Ladok med en ämneskod per fakultet. Vid humanistiska fakulteten inrättades då ämnet humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap. Denna situation innebar att doktoranderna registrerades vid fakulteterna istället för vid institutionerna. Det var dock vid institutionerna som arbetsplats och anställning fanns. Från fakultet till institutioner I linje med omorganisationen vid Göteborgs universitet har kärnverksamheten förlagts på institutionsnivå. Med anledning av den genomförda omorganisationen skulle en justering behövas. Förslaget är därför att forskarutbildningsämnet humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap flyttas över till samtliga institutioner. Ämnesråd Med anledning av den nämnda justeringen föreslås det vidare att det bildas ett fakultetsgemensamt ämnesråd med en representant per institution, samt fakultetens representant i CULs råd. Ämnesrådets uppgift är framförallt att bereda ansökningar och ansvara för den allmänna studieplanen. Som sekreterare fungerar fakultetens handläggare för forskarutbildning. Efter förslag från institutionerna utser dekan ledamöterna. Förslag till beslut Att forskarutbildningsämnet humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap flyttas över till samtliga institutioner. Att ett ämnesråd bildas. Humanistiska fakultetskansliet 1 (2) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

49 Att ämnesrådet har representanter från samtliga institutioner (max 1 per institution), som föreslås av institutionerna och utses av dekan. Att ämnesrådets ansvar är att bereda ansökningar och vid behov revidera den allmänna studieplanen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap. 2 (2)

50 Dnr: U 2015/780 Allmän studieplan för licentiatexamen i historia Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i historia har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i historia om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Examen avser licentiatexamen i historia. Inom ämnet historia studeras människa som samhällsvarelse i det förflutna med tonvikt på historiska samhällens utveckling, organisation och förändring. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med 1 (6)

51 vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Beho righetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i historia krävs 120 högskolepoäng i ämnet varav minst 30 högskolepoäng, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i historia sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. 2 (6)

52 Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: a) Relevans för ämnets kunskapsutveckling samt dess relation till teori och tidigare forskning. b) De självständiga arbetenas genomförande avseende relevanta metoder och källhantering. c) De självständiga arbetenas originalitet (självständighet i relation till ämnets kunskapsutveckling). 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde han/hon skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: a) Forskningsprojektets relevans (problemformuleringens betydelse för ämnets kunskapsutveckling samt dess relation till teori och tidigare forskning). b) Forskningsprojektets genomförbarhet (tillgång till relevanta metoder och källor). c) Forskningsprojektets originalitet (självständighet i relation till ämnets kunskapsutveckling). Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i historia omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 3 (6)

53 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng varav 9 hp består av följande: Obligatoriska kurser: a) Introduktionskurs, Historiska studier, 1,5 hp b) Teorikurs/teoretiskt studium 7,5 hp Valbara kurser: Doktoranden har möjlighet att genomföra och tillgodoräkna sig följande kurser, a) Högskolepedagogisk kurs 5 hp b) Mentorsledd undervisning 1,5 hp (Se särskild kursplan) Övriga kurspoäng inhämtas genom tematiska studier där syftet är att både fördjupa och bredda doktorandens kunskaper. För det förstnämnda kan en del av kurspoängen omfatta inläsning av litteratur på aktuellt forskningsfält, den huvudsakliga delen skall dock utnyttjas för det sistnämnda, att doktoranden tillägnar sig kunskaper utanför det egna forskningsområdet. Innehållet i kurserna bestäms i samråd med handledare och vice-prefekt för forskarutbildningen. Examination sker i enlighet med respektive kursplan och kan ske i form av muntlig eller skriftlig tentamen eller en kombination av båda. Om den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng väljs bör den genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en 4 (6)

54 biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ. (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (6)

55 6 (6)

56 Dnr: U 2015/776 Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i arkeologi har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i arkeologi om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Examen avser licentiatexamen i arkeologi. I ämnet arkeologi studeras människan och samhällen i långtidsperspektiv från de första hominiderna till dagens värld. Fysiska lämningar är en central del av det arkeologiska forskningsmaterialet. Arkeologi arbetar också med lämningar från historisk tid, till exempel genom stadsgrävningar och kan också behandla material från vår samtid. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, 1 (6)

57 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i arkeologi krävs 120 högskolepoäng i ämnet varav minst 30 högskolepoäng, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval 2 (6)

58 Antagning till utbildning på forskarnivå i arkeologi sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: a) Relevans för ämnets kunskapsutveckling samt dess relation till teori och tidigare forskning. b) De självständiga arbetenas genomförande avseende relevanta metoder och källhantering. c) De självständiga arbetenas originalitet (självständighet i relation till ämnets kunskapsutveckling). 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde han/hon skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: a) Forskningsprojektets relevans (problemformuleringens betydelse för ämnets kunskapsutveckling samt dess relation till teori och tidigare forskning). b) Forskningsprojektets genomförbarhet (tillgång till relevanta metoder och källor). c) Forskningsprojektets originalitet (självständighet i relation till ämnets kunskapsutveckling). Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i arkeologi omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. 3 (6)

59 Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng varav 9 högskolepoäng består av följande obligatoriska kurser: a) Introduktionskurs, Historiska studier, 1,5 hp b) Teorikurs/teoretiskt studium 7,5 hp Valbara kurser: a) Högskolepedagogisk kurs 5 hp b) Mentorsledd undervisning 1,5 hp (Se särskild kursplan) Övriga kurspoäng inhämtas genom tematiska studier där syftet är att fördjupa och bredda doktorandens kunskaper. I arkeologi läser doktoranden kurser inom: Teori och metod i arkeologi och Regionsöversikter. Examination sker i enlighet med respektive kursplan och kan ske i form av muntlig eller skriftlig tentamen eller en kombination av båda. Om den högskolepedagogiska baskursen om 5 hp väljs bör denna genomgås under det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha 4 (6)

60 docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ. (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (6)

61 6 (6)

62 Dnr: U 2015/778 Allmän studieplan för licentiatexamen i antikens kultur och samhällsliv Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i antikens kultur och samhällsliv har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i antikens kultur och samhällsliv om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Examen avser en filosofie licentiatexamen. Doktorandstudier i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs Universitet omfattar den antika medelhavsvärlden med fokus på klassisk arkeologi och antikhistoria. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och 1 (5)

63 därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs Universitet krävs: högskolepoäng i antikens kultur och samhällsliv varav minst 30 på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i antikens kultur och samhällsliv sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande 2 (5)

64 bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: 1. Arbetets vetenskapliga kvalitet vad avser metod och teoretisk medvetenhet. 2. Arbetets grad av originalitet, vetenskaplig akribi och kunskapsutvidgande värde. 2. En projektskiss om ca.10 sidor i vilken den sökande anger ett forskningsområde han/hon skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: 1. Forskningsprojektets relevans (problemformuleringens betydelse för ämnets kunskapsutveckling samt dess relation till teori och tidigare forskning). 2. Forskningsprojektets genomförbarhet (tillgång till relevanta metoder och källor). 3. Forskningsprojektets originalitet (självständighet i relation till ämnets kunskapsutveckling). Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i antikens kultur och samhällsliv omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng varav 9 högskolepoäng består av följande för utbildningen obligatoriska kurser: a) Introduktionskurs, Historiska studier, 1,5 hp b) Teorikurs/teoretiskt studium 7,5 hp Doktoranden har möjlighet att genomföra och tillgodoräkna sig följande valbara kurser, (vilka är obligatoriska för doktorander): a) Högskolepedagogisk kurs 5 hp b) Mentorsledd undervisning 1,5 hp 3 (5)

65 Övriga kurspoäng inhämtas genom tematiska studier där syftet är att både fördjupa och bredda doktorandens kunskaper. I antikens kultur och samhällsliv ska de tematiska studierna omfatta den grekiska kulturvärlden med östra medelhavsområdet, den italisk-romerska kulturvärlden med västra medelhavsområdet samt relevant teori och metod. Både ämnets arkeologiska och historiska delar skall tillgodoses liksom källmaterialstudium. Examination sker i enlighet med respektive kursplan och kan ske i form av muntlig eller skriftlig tentamen eller en kombination av båda. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att 4 (5)

66 få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

67 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/67 Allmän studieplan för doktorsexamen i afrikanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [XX]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler for utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Examensbenämningen är filosofie doktor i afrikanska språk. Forskningen i afrikanska språk omfattar både lingvistisk och sociolingvistik beskrivning och analys. Forskningen baseras huvudsakligen på fältstudier. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

68 visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i afrikanska språk krävs högskolepoäng i språkvetenskapligt ämne på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper, samt 2. sådana kunskaper i engelska som krävs för att kunna tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment, aktivt delta i seminarier och liknande. 2 (5)

69 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i afrikanska språk sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b) förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, c) tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas, d) självständighet och originalitet. 2. En projektskiss (max 5-7 sidor) i vilken den sökande anger ett forskningsområde hen skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att formulera vetenskapliga problem, b) självständighet och originalitet, c) förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, d) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning och om de är relevanta i förhållande till materialets möjligheter, e) om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata, samt f) om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. Av projektskissen ska framgå att den sökande har de kunskaper i för ämnesvalet relevanta språk som möjliggör aktivt deltagande i seminarier och liknande samt genomförande av fältarbete. Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i afrikanska språk omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i afrikanska språk är uppfyllda. 3 (5)

70 Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger. 4.1 Kurser Obligatoriska kurser, 52,5 hp a) Afrikanska språk, teori (eller motsvarande), 7,5 hp b) Komparativ lingvistik och typologi (eller motsvarande), 7,5 hp c) Språkstruktur i afrikanska språk, 7,5 hp, eller Historisk lingvistik, 7,5 hp d) Metod och fältarbete (eller motsvarande), 15 hp e) Högskolepedagogik, baskurs, 5 hp f) Akademiskt skrivande, 7,5 hp g) Vetenskaplig praktik, 2,5 hp Valfri kurs, 7,5 hp Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid något av institutionens seminarier. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. 4 (5)

71 Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

72 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/68 Allmän studieplan för licentiatexamen i afrikanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i afrikanska språk har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i afrikanska språk om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Examensbenämningen är filosofie doktor i afrikanska språk. Forskningen i afrikanska språk omfattar både lingvistisk och sociolingvistik beskrivning och analys. Forskningen baseras huvudsakligen på fältstudier. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

73 Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i afrikanska språk krävs högskolepoäng i språkvetenskapligt ämne på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper, samt 2. sådana kunskaper i engelska och andra relevanta språk som krävs för att kunna tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment, aktivt delta i seminarier och liknande. 2 (5)

74 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i afrikanska språk sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b) förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, samt c) tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas. 2. En projektskiss (max 5-7 sidor) i vilken den sökande anger ett forskningsområde hen skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att formulera vetenskapliga problem, b) självständighet och originalitet, c) förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, d) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning och om de är relevanta i förhållande till materialets möjligheter, e om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata, samt f) om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. Av projektskissen ska framgå att den sökande har de kunskaper i för ämnesvalet relevanta språk som möjliggör aktivt deltagande i seminarier och liknande samt genomförande av fältarbete. Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i afrikanska språk omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. 3 (5)

75 Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng. Obligatoriska kurser, 52,5 hp a) Afrikanska språk, teori (eller motsvarande), 7,5 hp b) Komparativ lingvistik och typologi (eller motsvarande), 7,5 hp c) Språkstruktur i afrikanska språk, 7,5 hp, eller Historisk lingvistik, 7,5 hp d) Metod och fältarbete (eller motsvarande), 15 hp e) Högskolepedagogik, baskurs, 5 hp f) Akademiskt skrivande, 7,5 hp g) Vetenskaplig praktik, 2,5 hp Valfri kurs, 7,5 hp Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 4 (5)

76 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

77 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/814 Allmän studieplan för doktorsexamen i arabiska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktor i arabiska. Inom ämnet studeras det arabiska språket och dess litteratur i kulturella och sociala sammanhang. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

78 formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i arabiska krävs 1. minst 150 högskolepoäng i arabiska, varav 30 högskolepoäng inklusive ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng på avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig fakultetsgemensamma kursmoment, genomföra pedagogisk praktik samt aktivt delta i seminarier och liknande. 2 (5)

79 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i arabiska sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att självständigt identifiera och utforma en för forskningsfältet relevant frågeställning, förmåga att strukturera och genomföra en för forskningsfältet relevant undersökning, teori- och metodanvändning samt metodologisk medvetenhet, analytisk förmåga och reflexivitet beträffande det egna arbetet, självständighet och originalitet, förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, förmåga att kommunicera sakligt i skrift. 2. En projektskiss i vilken den sökande beskriver sin planerade forskningsuppgift och det forskningsområde som vederbörande skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: förmåga att självständigt identifiera och utforma en för forskningsfältet relevant frågeställning, visad förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, adekvata teori- och metodval samt metodologisk medvetenhet i relation till undersökningen, självständighet och originalitet, genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. En samlad bedömning görs av insänt material. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i arabiska omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i arabiska är uppfyllda. 3 (5)

80 Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng. Obligatoriska kurser (45 hp) Högskolepedagogik, baskurs (5 hp). Litteraturkritik, litteraturteori och metod eller Språkvetenskaplig teori och metod (10 hp). Kursen består av två delkurser på 5 hp var. Akademiskt skrivande (7,5 hp) Arabiskspråkig litteratur eller Arabisk språkvetenskaplig forskning (22,5 hp). Kurserna avser att ge en bred kunskap om området arabisk litteratur eller arabisk språkvetenskaplig forskning. Valfria kurser (15 hp) Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid något av institutionens seminarier. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. 4 (5)

81 Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

82 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler for utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i engelska. Inom ämnet studeras engelska språket och dess litteratur i kulturella och sociala sammanhang. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

83 kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i engelska krävs 1. Minst 120 högskolepoäng i ämnet engelska, varav minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet. 2. Två uppsatser i ämnet engelska om vardera minst 15 högskolepoäng eller en uppsats om minst 30 högskolepoäng, varav minst en uppsats om 15 högskolepoäng på avancerad nivå, eller att motsvarande uppgifter utförts i någon annan ordning inom eller utom landet. 2 (5)

84 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i engelska sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: - förmåga att utforma en för forskningsfältet relevant frågeställning, - förmåga att strukturera och genomföra en för forskningsfältet relevant undersökning, - teori- och metodanvändning samt metodologisk medvetenhet, - analytisk förmåga och reflexivitet beträffande det egna arbetet, - självständighet och originalitet, - förmåga att kommunicera i skrift på engelska 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde vederbörande skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: - förmåga att formulera en för forskningsfältet relevant frågeställning - visad förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, - adekvata teori- och metodval samt metodologisk medvetenhet i relation till undersökningen, - självständighet och originalitet, - genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. En samlad bedömning görs av insänt material. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i engelska omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i engelsk är uppfyllda. i Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger. 3 (5)

85 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng. Obligatoriska kurser (45 hp) Högskolepedagogik, baskurs (5 hp) Litteraturkritik, litteraturteori och metod eller språkvetenskaplig teori och metod (10 hp). Kursen kan bestå av två delkurser om 5 hp var. Vetenskapligt skrivande och publicering på engelska eller professionalisering inom engelsk språkvetenskap (7,5 hp) Engelskspråkig litteratur eller engelsk språkvetenskaplig forskning (22.5 hp). Kurserna avser att ge en bred kunskap om området engelskspråkig litteratur eller engelsk språkvetenskaplig forskning. Valfria kurser (15 hp) Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid något av institutionens seminarier. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 4 (5)

86 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

87 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/811 Allmän studieplan för licentiatexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i engelska har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i engelska om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i engelska. Inom ämnet studeras engelska språket och dess litteratur i kulturella och sociala sammanhang. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

88 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i engelska krävs 1. Minst 120 högskolepoäng i ämnet engelska, varav minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet. 2. Två uppsatser i ämnet engelska om vardera minst 15 högskolepoäng eller en uppsats om minst 30 högskolepoäng, varav minst en uppsats om 15 högskolepoäng på avancerad nivå, eller att motsvarande uppgifter utförts i någon annan ordning inom eller utom landet. 2 (5)

89 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i engelska sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: - förmåga att utforma en för forskningsfältet relevant frågeställning, - förmåga att strukturera och genomföra en för forskningsfältet relevant undersökning, - teori- och metodanvändning samt metodologisk medvetenhet, - analytisk förmåga och reflexivitet beträffande det egna arbetet, - självständighet och originalitet, - förmåga att kommunicera i skrift på engelska 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde vederbörande skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: - förmåga att formulera en för forskningsfältet relevant frågeställning - visad förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, - adekvata teori- och metodval samt metodologisk medvetenhet i relation till undersökningen - självständighet och originalitet, - genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i engelska omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng 3 (5)

90 Obligatoriska kurser (45 hp) Högskolepedagogik, baskurs (5 hp) Litteraturkritik, litteraturteori och metod eller språkvetenskaplig teori och metod (10 hp). Kursen kan bestå av två delkurser om 5 hp var. Vetenskapligt skrivande och publicering på engelska eller professionalisering inom engelsk språkvetenskap (7,5 hp) Engelskspråkig litteratur eller engelsk språkvetenskaplig forskning (22.5 hp). Kurserna avser att ge en bred kunskap om området engelskspråkig litteratur eller engelsk språkvetenskaplig forskning. Valfria kurser (15 hp) Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. 4 (5)

91 Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

92 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/822 Allmän studieplan för doktorsexamen i grekiska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler for utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i antik grekiska. I ämnet bedrivs forskning inom olika kronologiska perioder och med inriktning mot språkvetenskap, realfilologi, epigrafik, litteraturvetenskap, editionsfilologi mm. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

93 formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i grekiska krävs följande: minst 30 högskolepoäng i grekiska på avancerad nivå varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete eller motsvarande, sådana kunskaper i engelska som krävs för att tillgodogöra sig fakultetsgemensamma kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande, minst 30 högskolepoäng i latin 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i grekiska sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av 2 (5)

94 forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1.Uppsatser och examensarbeten vilka bedöms enligt följande kvalitetskriterier: a) förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b) förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, c) tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas, d) självständighet och originalitet, e) språklig säkerhet i användningen av källmaterial. 2. En projektplan i vilken den sökande beskriver sin planerade forskningsuppgift. I planen ska problemformulering, teoretiskt perspektiv, metoder och källmaterial tydligt framgå. Projektplanen bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att formulera vetenskapliga problem, b) förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, c) självständighet och originalitet, d) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning och om de är relevanta i förhållande till materialets möjligheter, e) om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata samt f) om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i grekiska omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i grekiska är uppfyllda. i Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng. Dessa fördelas mellan obligatoriska och valfria kurser enligt följande: 3 (5)

95 Obligatoriska kurser 30 hp Vetenskapsteori för humanister 7,5 hp Filologisk teori och metod alt Äldre texters förmedling 7,5 hp Grekisk syntax och stilistik 5 hp Grekisk litteratur från klassisk och efterklassisk tid 5 hp Högskolepedagogik baskurs 1 5 hp Valfria kurser 30 hp Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Studerande med språkvetenskaplig inriktning rekommenderas att välja kurs i språkvetenskaplig teori och metod, medan studerande med litteraturvetenskaplig inriktning rekommenderas att välja kurs i litteraturvetenskaplig teori och metod. Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Övrigt Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Kurser i forskarutbildningen tenteras enligt respektive kursplan. Det kan ske genom en skriftlig eller muntlig tentamen, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation av avhandlingsavsnitt eller annat avhandlingsrelaterat material vid institutionens seminarier. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten samt institutionens egna riktlinjer. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av 4 (5)

96 fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

97 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/821 Allmän studieplan för licentiatexamen i grekiska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i grekiska har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i grekiska om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie licentiatexamen i antik grekiska. I ämnet bedrivs forskning inom olika kronologiska perioder och med inriktning mot språkvetenskap, realfilologi, epigrafik, litteraturvetenskap, editionsfilologi m.m. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Humanistiska fakulteten 1 (6) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

98 Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i grekiska krävs följande: minst 30 högskolepoäng i grekiska på avancerad nivå varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete eller motsvarande, sådana kunskaper i engelska som krävs för att tillgodogöra sig fakultetsgemensamma kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande, minst 30 högskolepoäng i latin. 2 (6)

99 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i grekiska sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser och examensarbeten vilka bedöms enligt följande kvalitetskriterier: a) förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b) förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, c) självständighet och originalitet, d) tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas, e) språklig säkerhet i användningen av källmaterial. 2. En projektplan i vilken den sökande beskriver sin planerade forskningsuppgift. I planen ska problemformulering, teoretiskt perspektiv, metoder och källmaterial tydligt framgå. Projektplanen bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att formulera vetenskapliga problem, b) förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, c) självständighet och originalitet, d) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning och om de är relevanta i förhållande till materialets möjligheter, e) om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata samt f) om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i grekiska omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig uppsats. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 3 (6)

100 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng. Dessa fördelas mellan obligatoriska och valfria kurser enligt följande: Obligatoriska kurser 30 hp Vetenskapsteori för humanister 7,5 hp Filologisk teori och metod alt Äldre texters förmedling 7,5 hp Grekisk syntax och stilistik 5 hp Grekisk litteratur från klassisk och efterklassisk tid 5 hp Högskolepedagogik baskurs 1 5 hp Valfria kurser 30 hp Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Studerande med språkvetenskaplig inriktning rekommenderas att välja kurs i språkvetenskaplig teori och metod, medan studerande med litteraturvetenskaplig inriktning rekommenderas att välja kurs i litteraturvetenskaplig teori och metod. Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Övrigt Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Kurser i forskarutbildningen tenteras enligt respektive kursplan. Det kan ske genom en skriftlig eller muntlig tentamen, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Licentianden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha 4 (6)

101 docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (6)

102 6 (6)

103 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/808 Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler for utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i japanska. I ämnet bedrivs forskning inom japanska med inriktning mot språkvetenskap, litteraturvetenskap, kulturvetenskap. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

104 kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i japanska krävs följande: 1. minst 180 högskolepoäng i japanska varav minst 30 högskolepoäng, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng, på avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i japanska sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. 2 (5)

105 Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser och examensarbeten vilka bedöms enligt följande kvalitetskriterier: a) om arbetena uppfyller formella krav för vetenskaplighet, b)om arbetena visar vetenskaplighet i hantering av material, c) om arbetena visar medvetenhet av det egna arbetets position inom området, d) om arbetena visar kritisk och analytisk förmåga, e) självständighet och originalitet. 2. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: a) om skissen visar förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, b) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning, c) om skissen visar förmåga att kreativt och självständigt formulera vetenskapliga problem, d) självständighet och originalitet, samt e) om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata, samt om skissen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i japanska omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i japanska är uppfyllda. i Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 poäng varav 30 består av för utbildningen obligatoriska kurser. Obligatoriska och övriga kurser bestäms i samråd med handledare Obligatoriska kurser 30hp Kurs 1: Vetenskapsteori för humanister, 7.5hp. Kurs 2: Högskolepedagogik baskurs 1, 5hp Kurs 3: Japansk språkvetenskap, alt. litteraturvetenskap, alt. kulturvetenskap 17.5hp Momentet delas in i delkurser om 5 eller 7,5 hp. Valet av kurser är beroende av doktorandens inriktning i avhandlingsprojektet. Valfria kurser 30 hp 3 (5)

106 Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Övrigt Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid något av institutionens seminarier. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: 4 (5)

107 (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

108 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/807 Allmän studieplan för licentiatexamen i japanska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i japanska har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i japanska om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i japanska. I ämnet bedrivs forskning inom japanska med inriktning mot språkvetenskap, litteraturvetenskap, kulturvetenskap. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

109 identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i japanska krävs följande: 1. minst 180 högskolepoäng i japanska varav minst 30 högskolepoäng, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng, på avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i japanska sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. 2 (5)

110 Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser och examensarbeten vilka bedöms enligt följande kvalitetskriterier: a) om arbetena uppfyller formella krav för vetenskaplighet, b) om arbetena visar vetenskaplighet i hantering av material, c) om arbetena visar medvetenhet av det egna arbetets position inom området, d) om arbetena visar kritisk och analytisk förmåga, e) självständighet och originalitet. 2. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: a) om skissen visar förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, b) självständighet och originalitet, c) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning, d) om skissen visar förmåga att kreativt och självständigt formulera vetenskapliga problem, e) om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata, samt om skissen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i japanska omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng poäng varav 30 består av för utbildningen obligatoriska kurser. Obligatoriska och övriga kurser bestäms i samråd med handledare. Obligatoriska kurser 30hp Kurs 1: Vetenskapsteori för humanister, 7.5hp. Kurs 2: Högskolepedagogik baskurs 1, 5hp Kurs 3: Japansk språkvetenskap, litteraturvetenskap, eller kulturvetenskap 17.5hp Momentet delas in i delkurser om 5 eller 7,5 hp. Valet av kurs är beroende av doktorandens inriktning i avhandlingsprojektet. Valfria kurser 30 hp 3 (5)

111 Valfria kurser sammanställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte 4 (5)

112 studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

113 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/65 Allmän studieplan för doktorsexamen i latin Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler for utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i latin. I ämnet bedrivs forskning inom olika kronologiska perioder och med inriktning mot språkvetenskap, realfilologi, epigrafik, litteraturvetenskap, editionsfilologi mm. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

114 formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i latin krävs följande: minst 30 högskolepoäng i latin på avancerad nivå varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete eller motsvarande, sådana kunskaper i engelska som krävs för att tillgodogöra sig fakultetsgemensamma kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande, minst 30 högskolepoäng i antik grekiska 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i latin sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av 2 (5)

115 forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser och examensarbeten vilka bedöms enligt följande kvalitetskriterier: a) förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b) förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, c) tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas, d) språklig säkerhet i användningen av källmaterial, e) självständighet och originalitet. 2. En projektplan i vilken den sökande beskriver sin planerade forskningsuppgift. I planen ska problemformulering, teoretiskt perspektiv, metoder och källmaterial tydligt framgå. Projektplanen bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att formulera vetenskapliga problem, b) förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, c) självständighet och originalitet, d) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning och om de är relevanta i förhållande till materialets möjligheter, e) om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata samt f) om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i latin omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i latin är uppfyllda. i Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng. Dessa fördelas mellan obligatoriska och valfria kurser enligt följande: 3 (5)

116 Obligatoriska kurser 30 hp Vetenskapsteori för humanister 7,5 hp Filologisk teori och metod alt Äldre texters förmedling 7,5 hp Latinsk syntax och stilistik 5 hp Antik och efterantik latinsk litteratur 5 hp Högskolepedagogik baskurs 1 5 hp Valfria kurser 30 hp Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Studerande med språkvetenskaplig inriktning rekommenderas att välja kurs i språkvetenskaplig teori och metod, medan studerande med litteraturvetenskaplig inriktning rekommenderas att välja kurs i litteraturvetenskaplig teori och metod. Samtliga studerande rekommenderas att välja ytterligare kurser i latinsk litteratur från olika epoker. Kurserna kan väljas från de fakultetsrespektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Övrigt Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Kurser i forskarutbildningen tenteras enligt respektive kursplan. Det kan ske genom en skriftlig eller muntlig tentamen, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid något av institutionens seminarier. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten samt institutionens egna riktlinjer. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en 4 (5)

117 biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

118 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/66 Allmän studieplan för licentiatexamen i latin Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i latin har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i latin om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie licentiatsexamen i latin. I ämnet bedrivs forskning inom olika kronologiska perioder och med inriktning mot språkvetenskap, realfilologi, epigrafik, litteraturvetenskap, editionsfilologi mm. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

119 Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i latin krävs följande: minst 30 högskolepoäng i latin på avancerad nivå varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete eller motsvarande, sådana kunskaper i engelska som krävs för att tillgodogöra sig fakultetsgemensamma kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande, minst 30 högskolepoäng i antik grekiska 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i latin sker normalt i samband med institutionens 2 (5)

120 utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser och examensarbeten vilka bedöms enligt följande kvalitetskriterier: a) förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b) förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, c) tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas, d) språklig säkerhet i användningen av källmaterial, e) självständighet och originalitet. 2. En projektplan i vilken den sökande beskriver sin planerade forskningsuppgift. I planen ska problemformulering, teoretiskt perspektiv, metoder och källmaterial tydligt framgå. Projektplanen bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att formulera vetenskapliga problem, b) förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, c) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning och om de är relevanta i förhållande till materialets möjligheter, d) om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata, e) självständighet och originalitet e) om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i licentiatsexamen omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng Obligatoriska kurser 30 hp 3 (5)

121 Vetenskapsteori för humanister 7,5 hp Filologisk teori och metod alt Äldre texters förmedling 7,5 hp Latinsk syntax och stilistik 5 hp Antik och efterantik latinsk litteratur 5 hp Högskolepedagogik baskurs 1 5 hp Valfria kurser 30 hp Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Studerande med språkvetenskaplig inriktning rekommenderas att välja kurs i språkvetenskaplig teori och metod, medan studerande med litteraturvetenskaplig inriktning rekommenderas att välja kurs i litteraturvetenskaplig teori och metod. Samtliga studerande rekommenderas att välja ytterligare kurser i latinsk litteratur från olika epoker. Kurserna kan väljas från de fakultetsrespektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. 4 (5)

122 Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

123 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/820 Allmän studieplan för doktorsexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler for utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i romanska språk och omfattar studier i såväl litteratur- som språkvetenskap med fokus på ett av de romanska språken. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

124 med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i romanska språk krävs filosofie magisterexamen alternativt 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Dessa skall omfatta högskolepoäng på avancerad nivå, vilka skall gälla studier i det valda språket och en uppsats om minst 15 poäng eller motsvarande på språket i fråga. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i romanska språk sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. 2 (5)

125 Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser och andra publikationer som den sökande önskar åberopa. Dessa bedöms enligt följande kriterier: a) innehåll (struktur, vetenskaplighet, referenshantering, koherens, självständighet, originalitet); b) språkbehandling (förmåga att i skrift uttrycka sig på det valda romanska språket på ett någorlunda gott akademiskt sätt); 1. En projektskiss (högst 3 sidor) i vilket den sökande anger det forskningsproblem som avses behandlas i den kommande avhandlingen. Förslag på teori, metod och material bör ingå. Denna projektskiss bedöms enligt följande kriterier: relevans, originalitet och självständighet i angreppssättet. Den ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det angivna forskningsområdet. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i romanska språk omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i romanska språk är uppfyllda. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng. Dessa skall omfatta såväl teoretiska kurser i språk- och litteraturvetenskap som breddningskurser i form av språk- och litteraturhistoria. Den doktorand som är inriktad mot lärande bör dessutom läsa en motsvarande kurs i didaktisk teori. Obligatoriska kurser: Språkvetenskaplig teori, 7,5 hp Litteraturvetenskaplig teori, 7,5 hp Högskolepedagogisk kurs, 5 hp 3 (5)

126 Introduktion till de romanska språken, 5 hp Språk och litteratur inom romanska språk i dessas specifika historiska, sociokulturella och ideologiska kontext, 20 hp Valfria kurser, 15 hp. Här ryms möjligheten att specialisera sig på ett för avhandlingsarbetet givande sätt enligt överenskommelse med huvudhandledaren och doktorandexaminatorn. Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Övrigt Under första året bör doktoranden läsa de grundläggande teorikurserna i språkvetenskap och litteraturvetenskap samt kursen i högskolepedagogik. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid något av institutionens seminarier. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten samt institutionens egna riktlinjer. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska 4 (5)

127 tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

128 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/819 Allmän studieplan för licentiatexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i romanska språk har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i romanska språk om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie licentiatexamen i romanska språk och omfattar studier i såväl litteratur- som språkvetenskap med fokus på ett av de romanska språken. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

129 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i romanska språk krävs filosofie magisterexamen alternativt 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Dessa skall omfatta högskolepoäng på avancerad nivå, vilka skall gälla studier i det valda språket och en uppsats om minst 15 poäng eller motsvarande på språket i fråga. 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i romanska språk sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. 2 (5)

130 1. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: uppsatser och andra publikationer som den sökande önskar åberopa. Dessa bedöms enligt följande kriterier: a) innehåll (struktur, vetenskaplighet, referenshantering, koherens, självständighet, originalitet); b) språkbehandling (förmåga att i skrift uttrycka sig på det valda romanska språket på ett någorlunda gott akademiskt sätt); 2. En projektskiss (högst 3 sidor) i vilket den sökande anger det forskningsproblem som avses behandlas i den kommande avhandlingen. Förslag på teori, metod och material bör ingå. Denna projektskiss bedöms enligt följande kriterier: relevans, originalitet och självständighet i angreppssättet. Den ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det angivna forskningsområdet. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i romanska språk omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng. Dessa skall omfatta såväl teoretiska kurser i språk- och litteraturvetenskap som breddningskurser i form av språk- och litteraturhistoria. Den doktorand som är inriktad mot lärande bör dessutom läsa en motsvarande kurs i didaktisk teori. Obligatoriska kurser: Språkvetenskaplig teori, 7,5 hp Litteraturvetenskaplig teori, 7,5 hp Högskolepedagogisk kurs, 5 hp Introduktion till de romanska språken, 5 hp Språk och litteratur inom romanska språk i dessas specifika historiska, sociokulturella och ideologisk kontext, 20 hp 3 (5)

131 Valfria kurser, 15 hp. Här ryms möjligheten att specialisera sig på ett för avhandlingsarbetet givande sätt enligt överenskommelse med huvudhandledaren och doktorandexaminatorn. Kurserna kan väljas från de fakultets- respektive institutionsgemensamma kurserna, eller kurser vid andra lärosäten. Övrigt Under första året bör doktoranden läsa de grundläggande teorikurserna i språkvetenskap och litteraturvetenskap samt kursen i högskolepedagogik. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsatsen försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande 4 (5)

132 alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

133 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/818 Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i slaviska språk. Ämnet omfattar såväl litteraturvetenskapliga som språkvetenskapliga studier och ger bred filologisk kompetens inom slaviska språk. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, Humanistiska fakulteten 1 (5) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

134 med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 hp, varav 60 hp på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i slaviska språk krävs 150 hp i slaviska språk varav: hp i slaviska språk på avancerad nivå, varav minst 15 hp utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper (t ex översättar- eller lärarutbildning på avancerad nivå med inriktning mot slaviska språk/ryska). 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i slaviska språk sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande 2 (5)

135 bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: a. förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b. förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, c. tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas, d. självständighet och originalitet. 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde han/hon skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: a. förmåga att formulera vetenskapliga problem, b. förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, c. om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning och om de är relevanta i förhållande till materialets möjligheter, d. om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata, e. självständighet och originalitet, f. om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i slaviska språk omfattar 240 hp och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 hp om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i slaviska språk är uppfyllda. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger. 3 (5)

136 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 hp, varav obligatoriska kurser om totalt 45 hp samt valfria kurser om totalt 15 hp. Obligatoriska kurser (45 hp) Litteraturvetenskaplig teori och metod inom slaviskspråkiga områden, 7,5 hp Lingvistikens utveckling samt viktigare riktningar och skolor inom slaviska språk, 7,5 hp Litteraturhistoria, 10 hp/ alternativt Språkhistoria, 10 hp. Introduktion till annat slaviskt språk, alternativt fördjupade studier i tidigare studerat slaviskt bispråk, 7,5 hp. Högskolepedagogik, baskurs, 5 hp. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp. Valfria kurser (15 hp) Doktoranden skall inhämta nödvändiga specialkunskaper som är relaterade till avhandlingsarbetet samt till den tilltänkta professionen. Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Övrigt Kurserna kan sättas samman av fakultetsgemensamma kurser, kurser som ges på institutionen eller kurser vid andra lärosäten. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 hp bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Avhandling Avhandlingen omfattar 180 hp. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid något av institutionens seminarier. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten samt institutionens egna riktlinjer. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en 4 (5)

137 biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (5)

138 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/817 Allmän studieplan för licentiatexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i slaviska språk har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i slaviska språk om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie licentiatexamen i slaviska språk. Ämnet omfattar såväl litteraturvetenskapliga som språkvetenskapliga studier och ger bred filologisk kompetens inom slaviska språk. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden Humanistiska fakulteten 1 (6) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

139 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 hp, varav 60 hp på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i slaviska språk krävs 150 hp i slaviska språk varav: hp i slaviska språk på avancerad nivå, varav minst 15 hp utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper (t ex översättar- eller lärarutbildning på avancerad nivå med inriktning mot slaviska språk/ryska). 2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i slaviska språk sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande 2 (6)

140 bifogar: 1. Uppsatser, självständiga arbeten (examensarbeten) och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b) förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, c) tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas, d) självständighet och originalitet. 2. En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde han/hon skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: a) förmåga att formulera vetenskapliga problem, b) förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, c) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning, d) om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata, samt e) om skissen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom ramen för en licentiatuppsats, f) självständighet och originalitet. Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i slaviska språk omfattar 120 hp och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 3 (6)

141 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 hp, varav obligatoriska kurser om totalt 45 hp samt valfria kurser om totalt 15 hp. Obligatoriska kurser (45 hp) Litteraturvetenskaplig teori och metod inom slaviskspråkiga områden, 7,5 hp Lingvistikens utveckling samt viktigare riktningar och skolor inom slaviska språk, 7,5 hp Litteraturhistoria, 10 hp/ alternativt Språkhistoria, 10 hp. Introduktion till annat slaviskt språk, alternativt fördjupade studier i tidigare studerat slaviskt bispråk, 7,5 hp. Högskolepedagogik, baskurs, 5 hp. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp. Valfria kurser (15 hp) Doktoranden skall inhämta nödvändiga specialkunskaper som är relaterade till avhandlingsarbetet samt till den tilltänkta professionen. Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Övrigt Kurserna kan sättas samman av fakultetsgemensamma kurser, kurser som ges på institutionen eller kurser vid andra lärosäten. Den högskolepedagogiska baskursen om 5 hp bör genomgås det första forskarutbildningsåret. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 60 hp. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha 4 (6)

142 docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: (i) En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. (ii) En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 5 (6)

143 6 (6)

144 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/810 Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser filosofie doktorsexamen i tyska. Inom ämnet studeras tyska språket och tyskspråkig litteratur i kulturella och sociala sammanhang. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande: Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, Humanistiska fakulteten 1 (6) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

145 - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i tyska krävs - minst 30 högskolepoäng i tyska på avancerad nivå varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete eller motsvarande; - sådana kunskaper i tyska, svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig 2 (6)

146 obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i tyska sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser och examensarbeten vilka bedöms enligt följande: a. förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b. förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, c. tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas, d. självständighet och originalitet. 2. En projektplan i vilken den sökande beskriver sin planerade forskningsuppgift. I planen ska problemformulering, teoretiskt perspektiv, metoder och källmaterial tydligt framgå. Projektplanen bedöms utifrån följande: a. förmåga att formulera vetenskapliga problem, b. självständighet och originalitet, c. förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, d. om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning och om de är relevanta i förhållande till materialets möjligheter, e. om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata, f. om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå. Projektplanen utgör även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i tyska omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med 3 (6)

147 doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i tyska är uppfyllda. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng varav 30 högskolepoäng utgörs av obligatoriska kurser. Såväl obligatoriska som valfria kurser kan sättas samman av fakultetsgemensamma kurser, kurser som ges på institutionen eller kurser vid andra lärosäten. Obligatoriska kurser (30 hp): Högskolepedagogik, baskurs (5 hp) Forskningspraktiker (5 hp). Kursen innefattar moment av karriärplanering och utarbetande av projektansökning. I kursen ingår även uppgiften att fungera som opponent på annan doktorands arbete vid slutseminarium. Fonologi, morfologi och syntax alt. Allmän litteraturteori (5 hp) Semantik alt. Germanistisk litteraturteori (5 hp) Pragmatik alt. Litteraturhistoria från upplysningen fram till 1900 (5 hp) Språkförändring alt. Litteraturhistoria från modernismen fram till nutid (5 hp) Valet av alternativ är beroende av den enskilde doktorandens forskningsinriktning och fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Valfria kurser (30 hp) Valfria kurser fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Övrigt Kurser i forskarutbildningen tenteras enligt respektive kursplan. Det kan ske genom en skriftlig eller muntlig tentamen, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskarutbildningsåret. 4 (6)

148 4.2 Avhandling Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form. Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid något av institutionens seminarier. Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten samt Institutionens riktlinjer för utbildning på forskarnivå. Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: 1. En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen. 5 (6)

149 2. En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övergångsbestämmelser Doktorand som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 6 (6)

150 HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/809 Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet [datum]. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida ( Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå. En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i tyska har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i tyska om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda. Examensbenämning och ämnesbeskrivning Studieplanen avser licentiatexamen i tyska. Inom ämnet studeras tyska språket och tyskspråkig litteratur i kulturella och sociala sammanhang. 1. Utbildningens mål 1.1 Allmänna nationella mål Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande: Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden Humanistiska fakulteten 1 (6) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

151 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet. 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i tyska krävs - minst 30 högskolepoäng i tyska på avancerad nivå varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete eller motsvarande; - sådana kunskaper i tyska, svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande. 2 (6)

152 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i tyska sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar: 1. Uppsatser och examensarbeten vilka bedöms enligt följande: a. förmåga att självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar, b. förmåga att genomföra ett resonemang med beaktande av argumentens hållbarhet, c. tillämpning av vetenskapliga begrepp i samband med analysen av de data som behandlas, d. självständighet och originalitet. 2. En projektplan i vilken den sökande beskriver sin planerade forskningsuppgift. I planen ska problemformulering, teoretiskt perspektiv, metoder och källmaterial tydligt framgå. Projektplanen bedöms utifrån följande: a. förmåga att formulera vetenskapliga problem, b. förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, c. om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning och om de är relevanta i förhållande till materialets möjligheter, d. om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata, e. om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå, f. självständighet och originalitet. Projektplanen utgör även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges. Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen. 3 (6)

153 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i tyska omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter. 4.1 Kurser Utbildningen omfattar en obligatorisk kursdel på 30 högskolepoäng. Kurserna kan sättas samman av fakultetsgemensamma kurser, kurser som ges på institutionen eller kurser vid andra lärosäten. Obligatoriska kurser (30 hp): Högskolepedagogik, baskurs (5 hp) Forskningspraktiker (5 hp). Kursen innefattar moment av karriärplanering och utarbetande av projektansökning. I kursen ingår även uppgiften att fungera som opponent på annan doktorands arbete vid slutseminarium. Fonologi, morfologi och syntax alt. Allmän litteraturteori (5 hp) Semantik alt. Germanistisk litteraturteori (5 hp) Pragmatik alt. Litteraturhistoria från upplysningen fram till 1900 (5 hp) Språkförändring alt. Litteraturhistoria från modernismen fram till nutid (5 hp) Valet av alternativ är beroende av den enskilde doktorandens forskningsinriktning och fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator. Övrigt Kurser i forskarutbildningen tenteras enligt respektive kursplan. Det kan ske genom en skriftlig eller muntlig tentamen, en uppsats eller en kombination av dessa möjligheter. Kurserna bedöms med något av betygen Godkänd och Underkänd. Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1). Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första 4 (6)

154 forskarutbildningsåret. 4.2 Licentiatuppsats Uppsatsen omfattar 90 högskolepoäng. Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier. Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. 5. Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning. Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. 6.1 Tillgodoräknande I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ: 1. En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen. 2. En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att 5 (6)

155 begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning. 6.2 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen. 7. Övergångsbestämmelser Doktorand som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras. 6 (6)

156 Ansökan om tvågradig betygsskala G 2016/258 INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Åsa Arping, Utbildningsansvarig Humanistiska fakultetskansliet Ansökan om tvågradig betygsskala för LV1221 och LV1225 Härmed ansöker institutionen om godkännande av tvågradig betygsskala för följande kurser: LV1221 Redaktionell praktik 1 (15 hp) och LV1225 Redaktionell arbetsplatspraktik (30 hp). Båda kurserna ingår i en rekommenderad studiegång i litteraturvetenskap med inriktning mot redaktionell praktik. LV1221 ges första gången HT17. LV1225 ges första gången VT18. LV1221 Redaktionell praktik 1 har grund- och fortsättningskurs i litteraturvetenskap som förkunskapskrav. Den inleder det så kallade redaktionsåret, som består av ytterligare tre 15 hpkurser: LV1222 Litteraturkritik, LV1223 Litteraturens offentligheter och LV1224 Redaktionell praktik 2. Redaktionell praktik 1 ger studenterna inblick i hur litteratur produceras, distribueras, marknadsförs och medialiseras. Kursen utgår från den årliga Bokmässan där studenterna utför ett mindre fältarbete. Övrig verksamhet bedrivs mestadels i form av workshops och arbetande seminarier. Upplägget och kursens laborativa prägel främjas av ett tvågradigt betyg. Kursen fungerar också som en förberedelse för Redaktionell praktik 2 (som ges efterföljande termin), så att det som testats i första kursen i den andra omsätts i någon typ av slutprodukt (ett evenemang, en skrift, etc.), vilken betygssätt i utifrån den tregradiga betygsskalan. I och med att godkänt resultat i Redaktionell praktik 1 krävs för behörighet till Redaktionell praktik 2 finns en inbyggd progression. Redaktionell arbetsplatspraktik (30 hp) är tänkt att avsluta en kandidatutbildning i litteraturvetenskap med inriktning mot redaktionell praktik. Studenten har skrivit sitt kandidatexamensarbete och får här chansen att förena teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i ett arbetsplatsanknutet sammanhang, med en tio veckor lång praktik i en redaktionell miljö. Även detta är en kurs som utifrån innehåll, mål och examination (i form av en utvärderande rapport) lämpar sig bäst för tvågradig betygsskala. Bilagor Kursplan LV1221 Redaktionell praktik 1 (status fastställd) Kursplan LV1225 Redaktionell arbetsplatspraktik (status skiss) Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion 1 (1) Renströmsgatan 6, Box 200, Göteborg

157 INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LV1221 Redaktionell praktik 1, 15 högskolepoäng Editorial practice 1, 15 higher education credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion att gälla från och med , höstterminen Utbildningsområde: Media 25 % och Humanistiskt 75 % Ansvarig institution: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Inplacering Kursen ingår i Redaktionsåret, en rekommenderad studiegång om 60 hp på grundnivå. Kursen är behörighetsgivande för kursen Redaktionell praktik 2, 15 hp (LV1224). Huvudområde Litteraturvetenskap Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs 60 hp i litteraturvetenskap, motsvarande grundkurs och fortsättningskurs. Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse visa kunskaper om hur litteratur produceras, marknadsförs, distribueras och medialiseras

158 Färdigheter och förmåga utföra ett mindre fältarbete med relevans för kursens innehåll tillsammans med andra genomföra grundläggande redaktionellt arbete 2/ 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över strukturella förhållanden i den litterära offentligheten Innehåll Kursen ingår i Redaktionsåret, en rekommenderad studiegång om 60 hp, och innebär en orientering i olika former av redaktionellt arbete och i den litterära infrastrukturen, framför allt i Sverige. Med utgångspunkt i den årliga bokmässan i Göteborg, eller någon motsvarande större litterär händelse, som kursdeltagarna undersöker på olika sätt, behandlar kursen hur litteratur produceras, marknadsförs, distribueras och medialiseras. Former för undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, studiebesök, workshops och fältstudier. Kursen förutsätter närvaro och aktivt deltagande på samtliga kursmoment. Vid eventuell frånvaro sker komplettering enligt lärares anvisning. Undervisningsspråk: svenska Moment på engelska kan ingå. Former för bedömning Examination sker genom en publikation som också redovisas i muntlig form på ett avslutande seminarium, där närvaro är obligatorisk. Student är skyldig att behålla en kopia på sina skriftligen inlämnade uppgifter tills de är betygsatta och återlämnade. Den som underkänts i tentamen ges möjlighet till förnyat prov vid högst fyra tillfällen. Den som underkänts två gånger på samma examinerande moment har rätt att byta examinator inför nästa examinationstillfälle om det inte finns särskilda skäl däremot. Skriftlig begäran ska lämnas till studierektor (HF 6 kap 22). Om kursen har upphört eller genomgått större förändringar, ges möjlighet att tentera med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning vid tre provtillfällen (inklusive det ordinarie provtillfället) under en tid av ett år. Betyg LV1221 Redaktionell praktik 1, 15 högskolepoäng / Editorial practice 1, 15 higher education credits Grundnivå / First Cycle

159 På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Godkänd krävs att samtliga kursmål är uppfyllda. 3/ 3 Kursvärdering Institutionen ansvarar för att kursvärdering systematiskt och regelbundet utförs och sammanställs i enlighet med styrdokument för kursvärdering vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion ( Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. LV1221 Redaktionell praktik 1, 15 högskolepoäng / Editorial practice 1, 15 higher education credits Grundnivå / First Cycle

160 INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LV1225 Redaktionell arbetsplatspraktik, 30 högskolepoäng Editorial Work Placement, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en skiss, fastställd av Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, vårterminen Utbildningsområde: Humanistiskt 50 % och Verksamhetsförlagd utbildning 50 % Ansvarig institution: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Inplacering Kursen är fristående och ingår i en rekommenderad studiegång i litteraturvetenskap med inriktning mot redaktionell praktik. Huvudområde Litteraturvetenskap Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs i litteraturvetenskap, 90 hp, inklusive kandidatexamensarbete om 15 hp. Dessutom krävs godkänt resultat i kurserna LV1221 Redaktionell praktik (15 hp) och LV1224 Redaktionell praktik 2 (15 hp). Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse visa förmåga att hämta ny kunskap från arbetsrelaterad praktik inom det redaktionella området (i vid mening)