Skyddsvärda fågellokaler i Härryda kommun

Transkript

1 Skyddsvärda fågellokaler i Härryda kommun Remissupplaga Box 166 PlusGiro: E-post: gof@gof.nu Västra Frölunda Webbplats:

2 Inledning Detta är en sammanställning över skyddsvärda fågellokaler i Härryda kommun. Sammanställningen utgår från häckningsobservationer som gjort under atlasinventeringens period Metod Alla häckningsindicier som gjort under i Härryda kommun har tagits från rapportsystemet svalan och kopierats in i excelfiler. Därifrån har materialet sorterats utefter geografiska lokaler. Utgångspunkten för dessa har varit Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten; GOF-93 (Benämnes GOF-93 härefter) Dessa har i viss mån jämförts med Värdefull natur i Härryda kommun; Bohlin 1992:2; Miljö och hälsa, Härryda kommun. Även informationskartan Västra Götaland; har använts för att jämföra med skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering samt värdefulla odlingslandskap och ängs- och hagmarksinventeringen. Rapporteringssystemet svalan utgör ett utmärkt material att ta fram data för fågelsammanställningar. Det finns dock brister. Dessa är bl.a. att de observationer som är gjorda på en lokal i svalan kan ibland inte överrensstämmer, med exakt fyndplats. I takt med att fler lokaler som läggs in i svalan och fler rapportörer som exakt anger positioner för sina observationer blir svalandatabasen alltmer användbar. För att kvalitetsgranska observationerna kontaktades de mest aktiva rapportörerna och vi hade ett möte där vi gick igenom område för område och kontrollerade att aktuella arter observerats i området. De som var med på mötet var Conny Palm, Stefan Lemurell, Johannes Löfqvist och Ingemar Olsson. Även andra personer har lämnat värdefullt material bl.a. Enar Sahlin, Michael Nilsson och Roger Eskilsson. Brister i materialet Alla häckningsindicier har tagits med i materialet, vilket betyder att även möjliga och troliga häckande arter finns med. Anledningen till detta är att materialet annars skulle bli för litet. Justeringar har dock gjort för arter som troligtvis bara är genomsträckare, t.ex. gäller detta observationer av göktyta i början och mitten av maj. Resultat Totalt är 22 områden med i materialet som skyddsvärda. Alla områden som fanns med i GOF-93 är fortfarande aktuella. Yxsjöområdet har i denna redovisning dock ersatt Nordsjöområdet och Fuletjärnarana-Slättås från GOF- 93. Fyra nya områden finns i denna redovisning som inte fanns i den förra. Tre av dessa är värdefulla odlingslandskap. Det är ont om odlingslandskap i Härryda kommun, och alla de tre som redovisas innehåller värdefulla arter som mindre hackspett och stenskvätta m.fl. Det fjärde området är Stockasjön och Hasjön med omgivningar i kommunens östra del. 2

3 Beskrivning av kommunen Av kommunens totala yta på 292 km 2 är ungefär hälften barrskogar. Skogen är till övervägande del blåbärsgranskog, men på de västra delarnas höjdområden finns ett påtagligt inslag av hällmarkstallskog, t.ex. vid Rambo mosse och i Bråtaskogsområdet. Härrydaskogarna är mestadels påverkade av modernt skogsbruk och har förlorat stora delar av sin naturvärden. Värdefulla skogar med höga naturvärden finns dock bl.a. i Klippan och i Yxsjöområdet. Lövskogar finns mestadels i kommunens västra delar och längs vattendragen. Flera värdefulla gårdsmiljöer finns som t.ex. Högäset och Gransjöås i Härskogenområdet. Områden med odlingsmark blir viktiga då de bryter av barrskogsdominansen. Viktiga odlingsmarker med värdefull fågelfauna finns längs Mölndalsån och Storåns dalgång, samt från Eskilsby upp till Risbacka. En stor mängd våtmarker, mossemarker och barrsumpskogar finns i kommunen. De viktigaste ur fågelsynpunkt är Kärrsjöområdet, Rambo mosse, Hagedalsområdet, samt våtmarkerna SO om Stora Härsjön. Hårssjön och Vällsjön är de två sjöar i kommunen som är näringsrika, vilket gör dem särskilt intressanta ur fågelsynpunkt. I övrigt är sjöarna näringsfattiga. Skyddsvärda arter i dessa är fr.a. storlom och fiskgjuse. Allmänt om fågelfaunan Omkring 130 fågelarter uppvisar häckningskriterier i kommunen, enligt svalandatabasen. Härryda är en skogskommun och fågelfaunan präglas därför till stor del av barrskogsarter. Trots det på många håll intensiva skogsbruket förefaller en art som tjäder vara ganska spridd i kommunen. Troligen är dock bestånden relativt små och isolerade. Det finns dock anledning att tro att de är mer livskraftiga fr.a. i Yxsjöskogarna och möjligen även i Hagedalsområdet. Jordbruksarterna är fåtaliga, bl.a. saknas tornfalk och storspov som häckfåglar. Det enda större området med odlingsmark är Storåns dalgång. Här finns också typiska jordbruksarter i lite större antal t.ex. sånglärka och tofsvipa. Mölndalsån binder ihop kommunen ekologiskt från öst till väst och är en viktig spridningszon för många skyddsvärda arter, t.ex. mindre hackspett, entita och stjärtmes. Remissupplaga Tanken är att denna skrift skall finns tillgänglig på Göteborgs Ornitologiska Förenings hemsida. Synpunkter på innehållet och områdenas avgränsningar tas gärna emot till fågelskyddskomitten. Förhoppningsvis kommer denna skrift att revideras med jämna mellanrum och hållas aktuell. Sammanställningen har gjorts av Christer Johansson, Fågelskyddskomitten GOF. 3

4 Förslag till ansvarsarter för Härryda kommun Tjäder Trots ett omfattande skogsbruk i kommunen verkar tjäder vara väl spridd i kommunen. Stabila förekomster av arten verkar finnas i Yxsjöområdet, Stockasjöområdet, Kärrsjöområdet, Klippanområdet och Hagedalsområdet Orre Några större spelplatser finns inte i kommunen. Flera spelande individer finns vid Säckemossen/söder om Långetjärn-Fulatjärn, Rambo mosse och vid Snällemossarna (ute på flygfältsområdet). Pärluggla Den enda kända häckningen förekommer i Issjöområdet. Pärluggla har även förekommit i Klippan. Sparvuggla Arten förekommer på fem platser i kommunen under häckningstid. Raketjärn, Issjöarna, Gingsjön, Loftåsabergen och Klippan. Tretåig hackspett Ingen konstaterad häckning för arten, men den förekommer regelbundet i Klippan. Hackspår finns även från Rambo mosse, Bråtskogen och Yxsjöskogarna. Spillkråka Karaktärsart i Härrydaskogarna. Nattskärra Västsveriges kanske största population spelande fåglar finns i Rambo mosse-området. Arten förekommer även med flera par i Yxsjöområdet. Bråtaskogen, Stockasjöområdet och Björnaråsen har haft minst två spelande under året. Storlom Häckar söder om väg 40 i Finnsjön, Yxsjön, Skärsjön, Kärrsjön, Gingsjön och Stockasjön. Norr om väg 40 häckar den i Stora Hålsjön, Hornasjö, Västra Nedsjön och Stora Härsjön. Möjligen häckar den också i Lilla Sturven och Öjesjön. Sandsjön har flera lämpliga öar men ingen känd häckning. Öjesjön och Blomman är viktiga fiskesjöar. Totalt häckar alltså minst 10 par i kommunen. Smålom Konstaterad häckning finns från en lokal i kommunen. Misstänkta häckningar finns från ytterligare ett par platser. Trana Häckar i Kärrsjöområdet (2 par), Stockasjöområdet och Hagedalsområdet, 4

5 Strömstare Minst två häckande fåglar i Härsjödamm och Kvarnfallet. Två olika individer har förekommit under häckningstid i Finnsjön. Ytterligare lämpliga biotoper för arten finns t.ex. söder om Öjesjön(Härskogen) Forsärla Häckar med åtskilliga par i kommunen. Bara i Mölndalsån häckar 6-10 par. En expanderande art. Mindre hackspett Återfinns på ganska många ställen i kommunen. Hårssjön, Vällsjön, Rådasjön, Raketjärn, Mölndalsån (2par), Stjärnås, Bertshult, Storåns dalgång (2 par?), Högäset, Limmerhult, Gallhålan Uppskattningvis ca 15 par i kommunen. Duvhök Upp till 8 par finns häckande i kommunen, bl.a. i Härskogen och Yxsjöområdet. Fiskgjuse Upp till 6 häckande par finns i kommunen bl.a. i Härskogen och Yxsjöområdet. Nötkråka Förefaller vara en ganska spridd art i kommunen, med flera häckande par. Översikt över de områden som är redovisade för Härryda kommun 5

6 Bild 1 Rådasjön 1. Rådasjöns naturreservatet Beskrivning: Området är ca 3,5 km 2 stort. Den ornitologiskt mest värdefulla delen av reservatet är Labbrahalvön med den grunda Fridhemsviken. En del av strandängen har nyligen röjts och betas nu av några ungdjur på sommaren, vilket gynnat tofsvipa som börjat häcka området. Även rödbena har gjort häckningsförsök (se åtgärdsförslag). Labbrahalvön består huvudsakligen av ekskog. På den södra delen finns ett större bestånd av bokskog och på norra sidan en klibbalzon ut mot Fidhemsvikens strandängar. I övrigt har Ekliden, öster om Säterileden en intressant hassel-ekskog. I sydöstra mot Vällsjön finns ett intressant buskområde som tidvis är översvämmat och svårforcerat. I söder gränsar reservatet till Gunneboområdet. (Mölndal) Fågelliv: Häckande arter i reservatet är bl.a. grågås, storskrake, tofsvipa (3-4 par), Rödbena (häckningsförsök), enkelbeckasin, gök, kattuggla (2 par), gröngöling, mindre hackspett, forsärla, buskskvätta, sävsångare, kärrsångare, rörsångare, härmsångare, gransångare, entita, korp, stenknäck och sävsparv. Ormvråk och näktergal häckar möjligtvis i reservatet eller i dess närhet. Möjligen häckar även stenskvätta och törnskata. Tillfälligt under häckningstid förekommer småfläckig sumphöna, göktyta, gulärla, kungsfiskare, sommargylling, trastsångare, skäggmes och smådopping. Fiskgjuse häckar inte, men ses ofta fiska i sjön under häckningstid. Rastande fåglar: Nötskrika och nötkråka provianterar bland hasselbuskagen under höstarna. Reservatet har viss betydelse som rastlokal för t.ex. sångsvan, piplärkor, gulärlor, beckasiner ( dvärgbeckasin ses årligen). Svarthakedopping och ringtrast är observerade under flyttningen. Äldre uppgifter: GOF-93 nämner även rosenfink som häckfågel. Denna är med all säkerhet utgången som häckfågel. Naturskydd: Området är skyddat som naturreservat. Labbrahalvön är även skyddat enligt natura Åtgärdsförslag: För att öka mångfalden och höja attraktionsvärdet för Fridhemsviken bör följande åtgärder göras: En större yta av strandängen vid Fridhemsviken bör dock hävdas hårdare än idag för att attrahera vadare. Detta skulle kunna göras genom att ha fler kor betande, gärna highland cattle. Ett annat alternativ är att slå en del av ytan på sensommaren och låta djuren efterbeta denna. Ett fågeltorn vid vikens östligaste del. Lämpligast placering ur ett observationssynpunkt är precis norr om beteshagarna vid Råda säteri. Ett fågeltorn här skulle innebära god överblick över såväl Fridhemsviken samt de intilliggande strandängarna. En spångad led ut till fågeltornet 6

7 vore att föredra då det under vissa tider på året är högt vattenstånd vilket gör att fågeltornet annars kan vara svårt att nå. Attrahera fler häckande arter genom att skapa häckningsöar. En till två konstgjorda flytöar i den inre delen av Fridhemsviken vore lämpligt. Dessa skulle fungera som häckningsplattformar till diverse änder och förhoppningsvis även locka till sig en skrattmåskoloni vilket i sin tur leder till ännu fler fågelarter. Öarna bör vara cirka två gånger tre meter långa. Övrigt: Områdets skötselplan finns utlagd på Härryda kommuns hemsida., se I området finns gott om snok och huggorm. Bild 2 Vällsjön 2. Vällsjön Beskrivning: Vällsjön är en av de få näringsrika sjöarna i Härryda kommun. Stora vassar finns runt sjön, förutom i de västra delarna. Översvämningsskog förekommer i sjöns östra och södra del. I övrigt dominerar björksumpskog och ädellövskog området, med en fin ravinskog längs Vällsjöbäcken. I området finns även en större obetad igenväxande gräsmarksyta, kallad Valborgs ängar, se åtgärdsförslag. Området är ca 0,5 km 2 stort. Fågelliv: I vassarna häckar bl.a. skäggdopping, rörsångare och sävsparv. I området i övrigt häckar ormvråk, enkelbeckasin, skogssnäppa, morkulla (flera par), mindre hackspett, buskskvätta, stjärtmes, entita och stenknäck. Spillkråka ses regelbundet och häckar förmodligen i närheten. Brun kärrhök har gjort häckningsförsök i sjön och rördrom har hörts under häckningstid i vassarna. Äldre uppgifter: GOF-93 nämner även sothöna som häckfågel, vilket den troligen inte är idag. Översiktsplan: Området är ett utredningsområde. Konflikter: Golfbana i området har föreslagits. 7

8 Åtgärdsförslag: Området borde avsättas som grönområde och tas med i kommunens kommande grönplan, då det är en viktig grön länk mellan Rådasjöns naturreservat och Rambo mosse/hålsjön-området. Ett tidigare dikat område med gräsvegetation, svagt sluttande från NO kallas Valborgs ängar. Detta område borde utredas för skapande av våtmark. Området är idag vattensjukt. Åtgärder i form av invallningar, skulle kunna ge delar av området en permanent vattenspegel under en stor del av året, vilket skulle gynna t.ex. änder. Bild 3 Rambo mosse 3. Rambo mosse/hårssjön Beskrivning: Ett ca 3,5 km 2 stort område (drygt hälften i Mölndal). I norr utgörs området huvudsakligen av hällmarker med ljung och gles tallskog, några mindre tjärnar, fuktstråk med skog av björk och asp samt öppna myrmarker, där Rambo mosse är den dominerande. Denna typ av biotop finns även till stor del i väster. Här bryts det av med sjöar t.ex. Horsickan. Väster om Hårssjön ligger gården Sjödala som är omgiven av lövskogar, ängs-och hagmarker. Runt större delen av Hårssjön breder breda vassar ut sig och innanför dessa växer strandsumpskogar med björk, al och sälg. Sydost om Hårssjön finns ett större sammanhållet ekskogsområde. Öster om sjön finns några hästbetade marker och nordost om sjön ligger områdets näst största mosse, Hårskeredsmossen. Stora delar av området utgörs av marker som tidigare brunnit och varit hedartade och använts för utmarksbete. Halva området ligger i Mölndals kommun. Fågelliv: I Hårssjön och dess närområde häckar t.ex. skäggdopping (flera par), knölsvan, grågås (flera par), storskrake, brun kärrhök, rördrom, vattenrall, tofsvipa, enkelbeckasin, skogssnäppa, kärrsångare, stjärtmes och entita. I övriga området finns orre (minst 3 spelande), järpe, ormvråk (2 par), sparvhök, nattskärra (mellan spelande), kattuggla, spillkråka, gröngöling (flera par), mindre hackspett (1-2 par), trädlärka, rödstjärt, dubbeltrast, härmsångare, entita, talltita, trädkrypare och törnskata (flera par). Tillfälligt under häckningstid förekommer skedand, lärkfalk, göktyta, mindre flugsnappare. Området har lämpliga biotoper för häckande trana som hörts och setts under häckningstid. Vintertid förekommer mycket varfågel i området. Spår av tretåig hackspett finns i området. Äldre fynd: GOF-93 nämner även duvhök, sothöna, hornuggla och berguv som häckfåglar. Uppgifter finns även om häckande bivråk. Inga av dessa är påträffade som häckfåglar under senare tid. Naturskydd: Länsstyrelsen håller på med reservatsbildning för området. SNF Härryda/Mölndal m.fl. utför inventeringar i området under , vilka kan komma att påverka reservatsavgränsningen. 8

9 Konflikter: Härryda kommun planerar att bygga bostäder i den NÖ-delen av området. I Mölndals översiktsplan är den västra delen av området betecknat som utredningsområde. (se nedan) Åtgärdsförslag: En restaurering av Hårssjön borde utredas i samband med en naturreservatsbildning. Fågellivet, t.ex vadare skulle gynnas av ökat bete alternativt slåtter i strandmiljöerna. Vasslåtter eller bränning för att få fram blå bårder gynnar bl.a. simänder. Häckningsöar skulle kunna skapa förutsättningar för en skrattmåskoloni vilket skulle attrahera ytterligare arter. Övrigt: Området har en av västkustens tätaste populationer av nattskärra. Dessutom förekommer hasselsnok i området. Namnändring: Hålsjön har bytt namn och heter numera Hårssjön Översiktsplan för Mölndal Streckat område är utredningsområde Förslag till planområde för bostäder Härryda kommun. (Rött) Bild 4 Bråtaskogen 4. Bråtaskogen Beskrivning: Ca 4,3 km 2 stort område. Till stora delar ett kuperat sprickdalslandskap med olikåldrig skog mestadels tall. Inslaget av lövträd är dock stor syd och sydväst om Bråtatjärn med fr.a. ekmiljöer (nyckelbiotop). Goda tjädermiljöer i norr med talldominerad skog med häll-myrmosaik, liksom de östra delarna med mer frodig tallblandskog. I de centrala delarna finns ett större hygge och flera områden med tät, svårforcerad ungskog. Rikligt med död ved förekommer i området vilket gynnar t.ex mindre hackspett och talltita. 9

10 Fågelliv: Häckfågelfaunan omfattar bl.a. tjäder, storlom, ormvråk, skogssnäppa, kattuggla, nattskärra (minst 2 spelande), gröngöling, spillkråka, dubbeltrast, grå flugsnappare, stjärtmes, talltita, törnskata och stenknäck. Duvhök och bivråk är observerade under häckningstid, men ingen häckning är konstaterad. Nötkråka är observerad i området och häckar sannolikt. Tretåig hackspett har setts i området. Strömstare förekommer vintertid emellanåt i Hålsjöbäcken. Äldre uppgifter: Tidigare är även smådopping, mindre hackspett och entita noterade från området under häckningstid. Några häckningar av dessa är dock inte bekräftade, men sannolikt förekommer de två sistnämnda regelbundet. Naturskydd: Södra delarna är av Länsstyrelsen föreslaget som naturreservat. Inga reservatsbeslut är dock ännu fattade. Vidare föreslås av utredaren att även norra delarna av området avsätts i översiktsplan för Härryda, liksom en länk som skulle binda ihop Bråtaområdet med Maderna/Haketjärn. Konflikter: I området SV om Lilla Hålsjön planeras för bostadsbyggande. Bild 5 Wendelsberg 5. Wendelsberg Beskrivning: Wendelsberg utgör ett ca 0,8 km 2 stort grönområde i Mölnlycke. Området kan delas upp i ett parkområde och ett naturområde. I parkområdet förekommer lövskog. Stor förekomst av äldre träd av bland annat bok, ek, lind m.m. I parkområdet finns även flera dammar. Naturområdet utgörs av blandskog, med blötare partier i söder. Fågelliv: I området häckar bl.a. gröngöling, mindre hackspett, stjärtmes, entita och stenknäck. Naturskydd: Området är avsatt som friluftsområde och naturområde i översiktsplanen. Övrigt: Restaureringsåtgärder utförs enligt särskild skötselplan, se C3%96TSELPLAN+WENDELSBERG++med+bilagor+november+2006.pdf 10

11 Bild 6 Finnsjön 6. Finnsjön Beskrivning: Ett 3,2 km 2 stort tätortsnära friluftsområde. Området utgör en förlängning av Rambo mosse-området och är likartad med gles tallskog i väster. Råberget är en lövskogskulle med huvudsakligen ekskog. Nedanför Råberget mot sjön breder en mosse och sumpskog ut sig. Örtjärnsbäcken är en värdefull bäck som rinner från Örtjärn till Finnsjön. Gården Lahall utgör ett litet odlingsområde. Fågelliv: I sjön och dess omgivningar häckar bl.a. storlom, skäggdopping, drillsnäppa, fiskmås, kattuggla, rödstjärt, grå flugsnappare, entita och talltita. Möjligen häckar även fisktärna i sjön. Strömstare är noterad under häckningstid ett flertal tillfällen både i Ötjärnsbäcken och bäcken från Svartetjärn på sjöns östsida. Översiktsplan: Hela området är klassat som värdefullt naturområde respektive friluftsområde i översiktsplanen. Konflikter: En del störningar från friluftslivet förekommer. Åtgärdsförslag: Det vore befogat med skyltar från projekt lom som upplyser om att storlom häckar i sjön. Övrigt: Södra delen av sjön ligger i Mölndals kommun. Bild 7 Stentjärnarna 7. Stentjärnarna-Knipan-Lidmossarna-Lundtjärnarna Beskrivning: I söder ligger Lundtjärnarna som består av omväxlande sumpskog och kärr, samt ett par tjärnar. Området bär väster om Lundtjärnarna tydliga spår av utdikning och äldre torvtäkt. Norra delen av området utgörs av de två Stentjärnarna, torpet Knipan samt de opåverkade Lidmossarna. Sydost om Stentjärnarna finns en barrblandskog som också är nyckelbiotop. Området är ca 2,0 km 2 stort. Fågelliv: I området häckar smådopping,, skogssnäppa, kattuggla, spillkråka, stjärtmes, talltita och nötkråka. Trana och häger är observerade, men det är osäkert om det är häckade fåglar. Äldre uppgifter: GOF-93 nämner även pärluggla och duvhök som häckfåglar och tidigare även sångsvan. Översiktsplan: Södra delen är klassad som värdefull natur i översiktsplanen. Norra delen klassad som övrig mark. 11

12 Bild 8 Mölndalsån del 1 Bild 9 Mölndalsån del 2 8. Mölndalsån Beskrivning: Mölndalsån sträcker sig från Nedsjöarna till Gröen ca 15 km. I östra delen omges ån främst av barrskog, som delvis är sumpskogsartad. Vid Kolabacken (ingår i Risbohults naturreservat) finns en kanjonbildning och ån omges vid denna plats av meter höga bergssidor. Strax innan Härryda ändrar åns omgivning karaktär till jordbrukslandskap. Ån kantas här av frodiga alridåer. Ån blir bredare och börjar meandra ner till utloppet i Gröen. Föreslagen yta är ca 2 km 2 stor. Åmiljöerna är kraftigt påverkade av bebyggelse, industrier, väg och järnväg. Odlingsmiljöerna vid Knös, Lillhult, Bugärde blir därför särskilt värdefulla för dalgångens fågelliv. Även Tvärån, Fäsjöbäcken och en mindre bäck från Skårtorp tas med i objektet som värdefulla biflöden och spridningszoner. Fågelliv: Bland häckfåglarna märks knipa, storskrake enkelbeckasin, skogssnäppa, gröngöling, spillkråka, mindre hackspett (minst 2 par), strömstare (minst 1 par), forsärla (6-10 par), dubbeltrast, kärrsångare, rörsångare, härmsångare, grå flugsnappare, entita (minst 2 par), stenknäck, och sävsparv. Skäggdopping häckar i Gröens mynningsområde. Eventuellt häckar även kungsfiskare då arten är observerad under häckningstid. Ett flertal strömstarar övervintrar i ån, t.ex vid Grönhult. Naturskydd: Åns sträckning genom Risbohult är naturreservat och natura 2000-område. Strandskydd gäller längs ån. Konflikter: Åtgärder i form av gallringar i strandzonen och bortttagande av överhängande träd har utförts i ån i Mölnlycke och i Landvetter. Ytterligare åtgärder planeras i syfte att förhindra översvämningar. Det är viktigt att åtgärderna inte missgynnar fågellivet, t.ex. för kungsfiskare och mindre hackspett. Åtgärdsförslag: En inventering av lämpliga häckningsmiljöer för kungsfiskare borde göras, liksom utsättning av häcknings- och övernattningsholkar till forsärla och strömstare. 12

13 Bild 10 Tahult 9. Tahult-Gallhålan Beskrivning: Det ca 2,2 km 2 stora området sträcker sig väster om Landvetter och domineras av naturreservatet Gallhålan med framförallt ekskog. I reservatet finns även partier med hasselbuskage och lövsumpskog. Området utanför reservatet utgörs av ädellövskog och betade hagmarker. Mindre områden med uppodlad mark förekommer också. Fågelliv: I Gallhålans naturreservat och närmaste omgivningar häckar bl.a. ormvråk, skogssnäppa, mindre hackspett, kattuggla (flera par), grönsångare, rörsångare, grå flugsnappare (riklig förekomst) och stenknäck. Stjärtmes uppges ha häckat i reservatet. Vid Agnebäcken häckar forsärla. Observation av göktyta finns. Nötkråka näringssöker i reservatet regelbundet under höstarna och kan möjligen häcka. Korp häckar i brant vid Grönhult. Äldre uppgifter: GOF-93 nämner även göktyta som häckfågel. Naturskydd: Gallhålan är naturreservat. Konflikter: Bostadsplaner finns för delar av området i Tahult. En ny vägdragning planeras för Slambymotet. Det är dock betydelsfullt att så mycket som möjligt av odlingslandskapet finns kvar. Åtgärdsförslag: Området utanför Gallhålans naturreservat är mindre känt ornitologiskt men är rikt på betande djur och lövskogsdungar och borde inventeras. Bild 11 Yxsjöområdet 10. Yxsjöområdet Beskrivning: Yxsjöskogarna är drygt 13 km 2 stort område SO om Mölnlycke. Inom området finns rikligt med våtmarker och ca 30 småtjänar med Yxsjön i centrum. Skogen är till stor del luckig naturskog och två stora områden är klassade som nyckelbiotoper, norr och söder om Yxsjön (1, 2) Inom området finns naturmiljöer som fukthed, sumpskogar, gammelskogar, bäckar, aspskog, lindskog, hasselskog, raviner m.m. En stor del av området är präglade av skogsbrand som drog fram i området i början av 1920-talet. Stora delar av området är fin tjäderbiotop, förmodligen kommunens främsta. Fågelliv: Häckande arter är kricka, storskrake, orre, tjäder, storlom (2 par), duvhök, ormvråk, fiskgjuse (2 par), skogssnäppa, fiskmås ( ca 25 par), fisktärna (flera par), sparvuggla, kattuggla, nattskärra (flera par), spillkråka, mindre hackspett, forsärla, rödstjärt, dubbeltrast, grå flugsnappare, talltita, tofsmes, nötkråka och stenknäck. 13

14 Bivråk och smålom är observerade under häckningstid, men det är osäkert om de häckar i området. Göktyta är observerad under häckningstid vid Bolås (utanför området). Även pärluggla är noterad utanför området, men använder sannolikt området för häckning eller näringssök. Äldre uppgifter: Sparv- och pärluggla fanns med goda stammar vissa år i området runt Survesjön. Naturskydd: Området norr om Yxsjön (Benedalen) planeras bli naturreservat. Området i övrigt är klassat som övrig mark i översiktsplanen. Konflikter: Området mellan Skärsjön och Ristjärnarna hotas av en golfbaneetablering (Landvetter Park). Se nedan! Åtgärdsförslag: Ett antal sparv- och pärluggleholkar skall sättas upp i området. För att bibehålla en god stam av tjäder och andra skogfåglar måste områdets naturskogskaraktär bibehållas. En större del av området borde skyddas för att bevara den värdefulla skogen. (se nedan) 14

15 Bild 12 Björnaråsen 11. Björnaråsen Beskrivning: Öppen ruderatmark i anslutning till bl.a. en nedlagd grustäkt. Ca 1,2 km 2 stort. Fågelliv: Häckfåglar är bl.a. sparvhök, ormvråk, enkelbeckasin, skogsnäppa, nattskärra (2 spel), spillkråka, dubbeltrast, härmsångare och törnskata (3-4 revir). Rosenfink är observerad i häckningstid. Äldre uppgifter: Trädlärka har tidigare observerats under häckningstid (GOF-93) Översiktsplan: Området är klassat som övrig mark. 15

16 Bild 13 Snugga 12. Snugga- Stjärnås-Bertshult Beskrivning: Fin brant och lövnaturskog vid Snugga, öppen mark, hasseldunge och en bäck som rinner genom området. Ett större delvis sammanshängande lövskogs/blandskogsområde följer från Stjärnås NO mot Bertshult. (Bertshult cafe). Vid Bertshult och vid Håltet finns småskalig odlingsmark med betade hagar, lövträdsdungar och många andra värdefulla småbiotoper som gärdsgårdr m.m.. Odlingslandskapet är klassat som regionalt intressant. Totalt är ytan ca 1,9 km 2 Fågelliv: I området häckar sparvhök, ormvråk, enkelbeckasin, skogssnäppa, kattuggla (minst 2 par), mindre hackspett (minst 2 par ), spillkråka, entita, stjärtmes och korp. På småöarna utanför Hjorthall häckar storlom och fiskmås. Översiktsplan: Större delen av området är klassat som värdefullt naturområde i översiktsplanen. Åtgärdsförslag: Ägaren i Bertshult planerar utvidga betesverksamheten i området vilket är positivt för fågelfaunan. Bild 14 Kärrsjön 13. Kärrsjön- Kärrflötena inklusive Stora och Lilla Issjön Beskrivning: Varierat våtmarks- och skogsområde öster och söder om Landvetter flygplats. Sjöarna är näringsfattiga, Kärrsjön med ett flertal mindre öar. Området är rikligt med våtmarker och barrsumpskogar. Området är mer eller mindre väglöst och tämligen svårframkomligt. Storleken är ca 8,2 km 2. Fågelliv: I Kärrsjön häckar storskrake, storlom, drillsnäppa och fiskmås. I Issjöarna häckar kricka. Storskrake och vigg har noterats i häckningstid. I övrigt i området finns häckande tjäder, orre, fiskgjuse, ormvråk, trana (2par), enkelbeckasin, skogssnäppa, sparvuggla, kattuggla, pärluggla, nattskärra, spillkråka, dubbeltrast (vanlig), tofsmes, talltita, törnskata och nötkråka. Duvhök är observerad under häckningstid. Äldre uppgifter: Enligt GOF-93 är sångsvan och svarthakedopping är noterade under häckningstid. Översiktsplan: Västra delen av området ligger inom verksamhetsområde för flygplatsen. I övrigt är området klassat som övrig mark. Konflikter: Området är delvis mycket påverkat avdikningar och skogsbruk. Åtskilliga hyggen finns i området. Enligt översiktsplanen ligger en stor del av 16

17 området som flygplatsområde. (Se utdrag ur översitsplanen nedan). Någon planering för utökning av flyget finns dock inte i dagsläget. Åtgärdsförslag: Uppsättning av holkar i området för sparv- och pärluggla är angeläget. Område avsatt för regional flygplats (violett) 17

18 Bild 15 Härskogenområdet 14. Härskogenområdet Beskrivning: Vidsträckt ca 18,5 km 2 stort barrskogsområde med klarvattenssjöar, huvudsakligen omfattande Härskogens friluftsområde. I områdets östra del vid gården Högäset, återfinns igenväxande lövängar som hävdats på traditionellt vis. Härskogen är tyvärr präglat av hårt skogsbruk, vilket innebär talrika skogsbilvägar samt omfattande dikningar och kalhyggen. Här återfinns trots detta fortfarande en skyddsvärd fågelfauna. Fågelliv: I de näringsfattiga sjöarna häckar storskrake, fiskgjuse (2 par ), storlom (2-4 par), drillsnäppa, fiskmås och fisktärna. Småskrake är observerad under häckningstid i Stora Härsjön. I någon eller några av de mindre tjärnarna i området häckar smålom. I området i övrigt häckar tjäder, orre, duvhök (2 par), ormvråk, skogssnäppa, enkelbeckasin, spillkråka, göktyta, dubbeltrast, talltita, törnskata och korp. Berguv är hörd från området. Områdets värdekärnor är förutom de större näringsfattiga sjöarna bl.a. 1) Högäsetområdet (ädellövskog och betad hagmark) med häckande kricka, smådopping, ormvråk, skogssnäppa, kattuggla, mindre hackspett, entita och nötkråka. 2) Stora Gransjöås (ädellövskog och betad hagmark) med bl.a. häckande kattuggla och törnskata 3) Långetjärn-Svärttjärn samt Säckemossen (ca 10 ha med fin naturskogsartad barrskog. Sumpskogar ansluter ner till Svarttjärn- Fuletjärnsområdet) med bl.a. häckande orre, skogssnäppa, spillkråka, talltita och törnskata. 4) Hornasjöbäcken-Tvärån med bl.a. häckande strömstare och forsärla. Äldre uppgifter: Enligt GOF-93 förekommer pärluggla i området. Översiktsplan: Större delen av området ingår i riksintresse för friluftsliv. Åtgärdsförslag: Öjesjö och Blomman är betydelsefulla som fiskesjöar för storlom. Genom att röja på öarna i Öjesjö skulle man kunna skapa häckningsförutsättningar storlom. Sandsjön har lämpliga häckningsöar, men ingen känd häckning. 18

19 Bild 16 Fäsjön 15. Fäsjön- Hagedalsmossen Beskrivning: Hagedalsmossen ligger i ett 4,5 km 2 stort område med mycket sumpskogar, både barr- och blandskogar. Väster om mossen är sumpskogen ganska tät och svårforcerad huvudsakligen med talldominas. Öster om mossen finns områden med fin blåbärsgranskog. Här omsluts området från norr tills söder av en brant. Innanför denna finns en bäckdråg med fin naturskog. I anslutning till de två gårdarna finns öppna partier med lövskogsdungar. Fågelliv: Ett område med en stark stam av barrskogsmesar (talltita, tofsmes och svartmes). I övrigt häckar kricka, tjäder, orre, fiskgjuse, duvhök, ormvråk, trana, enkelbeckasin, skogssnäppa, spillkråka, mindre hackspett, rödstjärt, dubbeltrast, grå flugsnappare och nötkråka. Bivråk är observerad under häckningstid. Äldre uppgifter: Enligt GOF -93 finns även pärluggla och sparvuggla i området. Översiktsplan: Området är klassat som övrig mark i översiktsplanen. Övrigt: Norr om området sträcker sig naturreservatet Risbohult som även är klassat som natura 2000-område Bild 17 Sapperhult 16. Slapperhult- Buasjön- Sandsbacka- Fäxhult Beskrivning: Ett 1,4 km 2 område med småskaliga och variationsrika odlingslandskap med lövskogsdungar, blötare lövsumpskogar, några dikade mossar, bebyggelse m.m. Större delen av området är klassat som regionalt intressant odlingslandskap. Fågelliv: Arter som är typiska för ett öppet och omväxlande odlingslandskap förekommer här t.ex. kattuggla (3 par), buskskvätta, stenskvätta, ladusvala, hussvala och stare. I övrigt häckar enkelbeckasin, skogssnäppa, fiskmås, spillkråka, forsärla, rödstjärt, dubbeltrast, grå flugsnappare, stjärtmes och entita. Svart rödstjärt är noterad från området. Översiktsplan: Större delen av området är klassat som värdefullt kulturlandskap i översiktsplanen. 19

20 Bild 18 Gingsjön 17. Gingsjön Björhulta sjö med omgivningar Beskrivning: Klarvattensjö kantad av barr- och blandskog. Omgivningarna är bergiga och med relativt mycket bebyggelse. Intressanta områden är ett stråk i norr mot Björhulta sjö, bäckdalarna norr därom, inklusive Roskullaås- Fulåsen. Området storlek är ca 3,8 km 2. Fågelliv: I Gingsjön häckar storlom (1 par), fiskmås (10 par) och forsärla (bäcken i söder). I övrigt förekommer kattuggla (2 par), sparvuggla, nattskärra, dubbeltrast och nötkråka. I Smedstorps viltvatten häckar kricka och knipa. Översiktsplan: Området vid Högelid och Björnhult är klassat som värdefullt kulturlandskap. I övrigt är området klassat som övrig mark. Bild 19 Limmerhult 18. Limmerhult-Klåddetjärn Beskrivning: Småskalig odlingsmark, med lövskogsdungar. 0,4 km 2 stort. Fågelliv: Häckande arter är ormvråk, spillkråka, mindre hackspett, dubbeltrast, stenskvätta och nötkråka. Översiktsplan: Området är klassat som övrig mark i översiktsplanen. 19. Västra Nedsjön Beskrivning: Huvudsakligen näingsfattig sjö omgiven av barr- och blandskog. Vid östra delen förekommer även fuktig strandskog med al, björk och vide. Ungefär 10,4 km 2 stort område. Fågelliv: Bland häckande fåglar kan nämnas kanadagås, storskrake, småskrake, fasan, drillsnäppa, strandskata fiksmås, fisktärna, mindre hackspett, spillkråka, dubbeltrast, stjärtmes (Ingelse), nötkråka (Ingelse). Fiskande smålom har noterats i sjön. Äldre uppgifter: Hornuggla Översiktsplan: Området öster om sjön är klassat som värdefull natur i översiktsplanen. 20

21 20. Klippan Beskrivning: Tre moränåsar i nord-sydlig riktning dominerar landskapet i Klippan, som till större delen är bevuxet med drygt 150 år gammal barrskog. Högt beläget på den mellersta åsens nordsluttning ligger resterna av det forna hemmanet Klippan.I den gamla urskogsliknande skogen finns gott om lågor, d.v.s. omkullfallna träd, och torrakor, vilket är värdefullt för bl.a. hackspettar och mesar. Storleken på området är 2,3 km 2. Fågelliv: I området häckar tjäder, ormvråk, duvhök, skogssnäppa, kattuggla, sparvuggla, spillkråka, mindre hackspett, dubbeltrast, grå flugsnappare, törnskata (2 par), talltita och tofsmes. Tretåig hackspett observerad i området ett flertal tillfällen. Naturskydd: Området är naturreservat, vilket skall utökas bl.a. i söder. Åtgärdsförslag: Området bör även innefatta Tjäders mosse med tillhörande sumpskogar. Detta område är idag klassat som övrig mark i översiktsplanen. 21

22 Bild 20 Storåns dalgång 21. Storåns dalgång Beskrivning: Storån rinner genom ett öppet jordbrukslandskap kantat av branta bergssidor. Längs ån finns flera bäckraviner. Mosaiken i hela dalgången av öppna åkrar och våtmarker, betade raviner, lövskogar, lövbuskage, solitärträd och bryn är av värde för både häckande och flyttande fåglar. Omkring 7,5 km 2 stort landskap. Fågelliv: Hela dalgången är ornitologiskt intressant. Fr.a. området vid Smedstorp och Smedstorps ängar är intressant där tofsvipa, enkelbeckasin och sånglärka häckar. I övrigt i området häckar storskrake, sparvhök, ormvråk (flera par), drillsnäppa, turkduva, kattuggla, mindre hackspett, gröngöling, ängspiplärka, backsvala, forsärla (flera par), rödstjärt, buskskvätta, stenskvätta, kärrsångare, stjärtmes, entita, törnskata, stenknäck och sävsparv. Kornknarr har hörts vid Smedstorps ängar vid ett flertal tillfällen. Berguv har hörts i området på senare tid. Trana och spillkråka födosöker regelbundet i området under häckningstid. Dalgången är förmodligen ett viktigt flyttstråk vår och höst. Flera rovfågelsarter är bl.a. noterade under flytten. Vintertid finns uppgifter om rastande kungsörn och varfågel. Äldre uppgifter: Göktyta och gulärla finns tidigare noterade som häckfåglar (GOF-93), men är troligen utgångna som häckfåglar i området. Naturskydd: Storåns dalgång tillhör Lygnern och Storåns dalgångs riksintresseområde för naturvård. Hela området är klassat som värdefullt kulturlandskap i översiktsplanen. Övrigt: Några värdekärnor i området är: 1) Lövskogsravin vid Gissle: Näringsrik fuktig lövskog i Gisslebäckens ravin och anslutande branter. Från tidigare historia av hagar med grova träd, nu på väg att utveckla höga naturskogsvärden med rik tillgång på död ved. Ek, ask, lönn, alm, hägg, al, lind och hassel. 2) Habäck: Ett mer eller mindre sammanhängande område av strand- och ravinlövskogar med varierande åldrar och sammansättning. Längs väststranden vid Lillegården finns en rik betespräglad blandlövskog med bl.a ask, ek och mycket hassel. 3) Stockabäcken-Apelnäs kraftstation: Variationsrik lövskog och betesmark vid ån och värdefull bäckravin. 4) Häggbäckens mader (Smedstorps ängar): Mycket flacka öppna fuktiga betesmarker på båda sidor av den uträtade Häggbäcken. För utförligare beskrivning av området se naturinventering på: %A5n+Natur+webversion.pdf 22

23 Bild 21 Stockasjön 22. Stockasjön och Hasjön med omgivningar Beskrivning: Ett i stort sett obebyggt område i sydöstra delen av kommunen. I området finns flera mossar och sumpskogar. Fågelliv: I Stockasjön häckar storlom (1-2 par), drillsnäppa och fiskmås (5-10 par). I Hasjön häckar bl.a. kricka och knipa. Skogssnäppa häckar i närheten av sjön. Området öster om sjöarna är intressant. I detta område häckar orre, tjäder, trana, göktyta, nattskärra (2 spelande), forsärla, törnskata och nötkråka. Fiskgjuse är noterad under häckningstid. Övrigt: Området är delvis starkt påverkat av skogsbruk. Eftersom fynden är ganska utspridda bör en inventering göras för att utreda vilka de värdefulla biotoperna är i detta område. Ett förslag till avgränsning är därför inte gjord. Förslaget storlek är ca 6,4 km 2. Översiktsplan: Klassat som övrig mark. Övriga områden Nedlagt grustag vid Lillhult Ett grustag öster om Härryda kyrka invid ån hyser häckande mindre strandpipare, drillsnäppa, backsvala (drygt 20 hål), stenskvätta och hämpling. Området bör lämnas som det är då det fungerar som lämplig häckningsmiljö för dessa arter. 23

24 Bråta grustäkt Bråta grustäkt är aktiv. Här häckar backsvala. Ca 150 bohål. Hänsyn måste tas till häckande backsvalor. Grustag vid Rya hed Inga uppgifter finns om häckande backsvalor. Grustäkten är aktiv. Backsvalor skulle eventuellt kunna häcka om någon skärning sparades kontinuerligt under pågående täktverksamhet. 24

25 Antalet rödlistade arter och arter ur fågeldirektivet Nr Område Rödlistade arter Fågeldirektivet 1 Rådasjöns naturreservat Vällsjön 2-3 Rambo mosse/hårssjön Bråtaskogen Wendelsberg 2-6 Finnsjön Stentjärnarna m.m Mölndalsån Tahult-Gallhålan Yxsjöområdet Björnaråsen Snugga-Stjärnås-Bertshult Kärrsjön-Kärrflötena m.m Härskogenområdet Fäsjön-Hagedalsområdet Slapperhult-Buasjön m.m Gingsjön-Björhulta sjö Limmerhult-Klåddetjärn Västra Nedsjön Klippan Storåns dalgång Stockasjön och Hasjön