Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik

Transkript

1 NYHETER FRÅN SVENSK ENERGI JANUARI NUMMER 1 Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik Den senaste tidens debatt om kärnkraftens effektskatt understryker behovet av en bred energipolitisk överenskommelse och av Energikommissionens arbete. Energikommissionen måste dock inse allvaret i den situation vi har just nu med bristande lönsamhet i en stor del av den svenska elproduktionen som förstärks av beskattningen av kärnkraften och vattenkraften. Det har aldrig varit viktigare att vi har en konstruktiv politisk diskussion om energipolitiken. Det säger Svensk Energis vd Pernilla Winnhed i en kommentar. DEN UNIKA SVENSKA effektskatten har ingen koppling till vare sig miljö- eller säkerhetsaspekter, utan handlar bara om att få in pengar till statskassan. Med de låga elpriser som råder och som marknaden bedömer gälla framöver betyder det att kärnkraften inte kan drivas vidare om effektskatten är kvar i nuvarande form. Pernilla Winnhed: Vi kan inte lägga ned stora delar av elproduktionen utan att ha ersättande produktion på plats. Genom att behålla kärnkraften så länge den fungerar och uppfyller säkerhetskraven ges utrymme för ytterligare sänkta kostnader och teknikutveckling av de förnybara energislagen en utveckling som redan sker snabbt. På så sätt kan vi hålla nere kostnaderna för energisystemet och därmed för kunder och samhälle. Det gäller att ha respekt för de storheter vi talar om. Kärnkraften svarade förra året för knappt 35 procent av svensk elproduktion och bidrar starkt till effektbalansen, särskilt i de södra delarna av landet. Eller annorlunda uttryckt: effektfrågan handlar om att kunna leverera el under alla årets timmar, även i ansträngda lägen. I alla sammanhang talas det om att använda ändliga resurser på ett klokt sätt kasta inte bort det som fungerar. Det gäller till exempel tv-apparater och mobiltelefoner. Stänger vi ned ett antal reaktorer i förtid så gör vi dessvärre på det sättet, säger Pernilla Winnhed och avslutar: Vi uppmanar regeringen och övriga partier i Energikommissionen att se allvaret i situationen och inte fatta förhastade beslut som riskerar en hållbar energipolitik. Det svenska samhället och svenska energikunder behöver en ansvarsfull energipolitik och en bred energipolitisk uppgörelse har kanske aldrig varit viktigare än nu. Frågan om effektskatten behöver dock lösas snarast i särskild ordning. KALLE LINDHOLM kalle.lindholm@svenskenergi.se

2 Elåret 2015: lågt elpris, rekordhög elexport satsa på nätutbyggnaden För andra året i svit blev elkunderna vinnarna i och med ett lågt elpris på en elmarknad som i övrigt omges av många frågetecken. Vart är elmarknaden egentligen på väg? Vindkraften fortsatte sin framgångsresa och noterade ny rekordnivå. Även elexporten från Sverige nådde ny rekordnotering. Detta belyser vikten av fortsatt utbyggnad av elnät inom Sverige, mellan länder och även inom grannländerna. PERNILLA WINNHED, Svensk Energis vd, kan summera ett elår där många gamla invanda mönster har brutits och betonar vikten av fortsatt utbyggnad av elnäten: Medlemsföretagens lönsamhet är dock hårt pressad. Besked om förtida stängning av flera kärnkraftsreaktorer orsakat av hög effektskatt och de lägsta elpriserna sedan år 2000 är viktiga skäl. Elbörsen tror på fortsatt låga elpriser ett antal år framåt. Ambitionsnivån i elcertifikatsystemet har höjts. Dessutom har vi sett hur E.ON och Fortum har valt olika strategiska vägar framåt, vilket syns i uppdelningen av strukturen. Det finns skäl att fråga sig vart elmarknaden är på väg. Samtidigt har vi Energikommissionens pågående arbete, som blir styrande för mycket av utvecklingen de kommande årtiondena. Här hoppas vi på fortsatt nära dialog med kommissionen och att betänkandet därifrån bygger på en klok helhetssyn för energisystemet. Och att vi slipper onödiga låsningar. Effektfrågan måste där få en varaktig lösning. Vind och vatten bakom hög produktion Ännu ett varmt år medförde att elanvändningen hamnade på något högre nivå, 136,4 TWh, än år Då elproduktionen samtidigt var hög blev nettoexporten den högsta hittills, cirka 22,5 TWh, eller 14 procent av den totala produktionen. Produktionen blev hög främst i och 2 "Positivt är också att Sverige nu för andra året har en inhemsk elproduktion som till 98 procent har låga klimatutsläpp. Ja, vi har ett elsystem som är ett internationellt föredöme." med en riklig vattenkraftsproduktion, nästan 75 TWh (dryga 63 föregående år) och sedvanligt produktionsrekord för vindkraften 16,5 TWh (11,5). Kärnkraften gav drygt 54 TWh mot strax över 62 TWh år 2014 några reaktorer hade extra långa revisioner. Kärnkraften i nytt ljus Bilden av kärnkraften ändrades rejält. Från effektutbyggnad på flera reaktorer under många år till att kärnkraftsägarna fattade beslut om att fyra reaktorer ska stängas före år Dessutom omedelbar stängning av Oskarshamn 2 som aldrig återstartades efter sin långa avställning. Totalt blev elproduktionen cirka 159 TWh (150). Stora delar av den el som produceras i Sverige, och som inte använts inom landet, har exporterats till Finland (cirka 17 TWh) men även till Danmark (4 TWh). Lägsta elpriset sedan år 2000 Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot uppgick till ca 20 öre/kwh en minskning med knappt 7 öre jämfört med år Skillnaden berodde på flera olika faktorer som goda tillrinningar till vattenkraften och avsaknaden av längre perioder med stark kyla. Men även ett fortsatt globalt dämpat konjunkturläge, med låga bränslepriser som följd, bidrog till det lägsta genomsnittspriset sedan år Prisskillnaderna har också varit små över året. Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 9 och 28 öre/kwh. Det högsta timpriset under året uppgick till knappt 65 öre/kwh den 23 november kl 17-18, medan timpriset som lägst sjönk till 1,05 öre/kwh den 25 december kl Stark hydrologi lägre priser än i Tyskland Den goda hydrologin medförde att den nordiska prisnivån åter var lägre än i Tyskland, trots låga priser på bränslen och utsläppsrätter. Det genomsnittliga priset i Tyskland blev

3 knappt 30 öre/kwh. Beroende på den höga andelen sol- och vindkraft var dock prisvariationerna betydligt större i Tyskland med ett preliminärt högsta timpris på 93 öre/kwh och ett negativt lägsta pris på -75 öre/kwh. Avsaknad av långvariga köldperioder, utdragen och jämn vårflod, samt god tillgänglighet i stamnätet innebar små skillnader i elpris inom Sverige. Preliminärt har alla svenska elområden haft samma elpris under drygt 86 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 0,8 öre/kwh högre än i Stockholm och 1,6 öre/kwh högre än i norra Sverige under året. På månadsbasis var skillnaden störst i juni då priset i Malmö var knappt fem öre högre än i övriga Sverige. Detta berodde på låg vindkraftproduktion i Danmark vilket drog upp elpriset. KALLE KARLSSON kalle.karlsson@svenskenergi.se PRELIMINÄR ELSTATISTIK FÖR ÅR 2015, JÄMFÖRT MED ÅRET FÖRE OCH FÖR TIO ÅR SEDAN: År 2006 År 2014 År prel 2015 Ändring från år 2014 Tillförsel TWh TWh TWh Procent Vattenkraft 61,1 63,3 74,6 18 % Vindkraft 1,0 11,5 16,5 43 % Kärnkraft 65,0 62,2 54,3-13 % Solkraft 0,0 0,0 0,0 60 % Övrig värmekraft 13,3 13,2 13,5 2 % Elproduktion totalt 140,3 150,2 158,9 6 % Netto Import (+) Export (-) 6,1-15,6-22,5 44 % Total inhemsk elanvändning 146,3 135,6 136,4 0,6 % Temperaturkorrigerad elanvändning 148,3 139,4 139,9 0,4 % 3

4 Den 23 januari firar vi Elens dag. För visst förtjänar elen att ha en egen dag? Utan den skulle inte vår vardag fungera. Tack vare den är vårt liv ljusare, tryggare, lättare, friskare, roligare och mycket mycket mer. Den 23 januari är officiellt instiftad och registrerad som Elens dag sedan augusti DEN 23 JANUARI 2016 firas Elens Dag för tredje året. Elens Dag är en möjlighet att visa på elens nytta och nöje och vad el tillför i vår vardag och samhället i stort. Det är även en möjlighet för oss i elbranschen att fira och glädjas åt det arbete vi gör. I år firas Elens Dag i ljusets tecken. Under den mörkaste månaden kan vi ladda Sverige med mer ljus när det behövs som mest. Vi behöver ljus för att må bra och genom att sprida ljus kan vi ladda upp oss inför det kommande året. I år arbetar Ladda Sverige även med GIVEWATTS för att sprida ljus utanför Sveriges gränser och Ladda Sverige kommer att skänka pengar till GIVE- WATTS i samband med Elens dag. Alla kan vara med och hjälpa till så att den summan blir så stor som möjligt - Sveriges alla elföretag, föreningar och du som enskild kund. Elens dag i Sverige ger ljusare framtid i Kenya! Så kan du hjälpa till Samla familjen, vännerna, kollegorna eller din förening och skapa en symbol av ljus. Med ficklampan i mobilen eller julens ljusslingor är det enkelt. Många eller få spelar ingen roll. Ta ett foto på er ljussymbol, lägg upp den i dina sociala kanaler och tagga med #getglowing2016. För varje ljusbild som läggs upp i öppna kanaler och taggas med #getglowing2016 under dygnet den 23 januari skänker Ladda Sverige 50 kronor till GIVEWATTS. Vi skänker pengar för upp till bilder det vill säga upp till kronor. Alla pengar från denna aktivitet går till skolbarn i provinsen Migori County i sydvästra Kenya. Vill du själv också skänka en slant är det givetvis mer än välkommet. Du gör det enkelt via organisationen GIVEWATTS webbplats. Tips för dig som vill ta en egen light painting-bild Det måste vara mörkt för att ljuset ska fångas snyggt Det krävs en kamera med lång slutartid för att fånga ljus. Använd ett stativ, eller motsvarande för att kameran ska vara stilla och stabil. Det behövs en eller flera ljuskällor ficklampor eller mobillampa. Antalet personer och ljuskällor som behövs avgörs av hur långt det du vill skriva är. De som är med och "målar" med ljus ska ha mörka kläder Så kan du ladda dina egna batterier under vintermörkret Många svenskar blir påverkade av vintermörkret och saknar ljuset under de mörka årstiderna. På oss människor är effekten av dagsljuset påtaglig, vi känner oss piggare, gladare och får mer energi. Det beror på att vi har en biologisk klocka i kroppen som styr vakenhet och sömn genom hormonsystem. När ljuset träffar näthinnan i ögat sänder det signaler till hjärnan som gör att ämnesomsättningen varvas upp och produktionen av sömnhormonet melatonin blockeras. Det innebär att ljus gör att man piggnar till rent biologiskt. Hjärnan får bättre fart och gör så att man tänker bättre och har mindre benägenhet att somna. Vi behöver helt enkelt ljus för att leva och må bra. Tänk på att de celler som påverkar sömnhormonerna framförallt finns i och bakom ögonen, så lämna solglasögonen hemma ibland. Under sommarhalvåret får vi på ett enkelt och naturligt sätt tillräckligt med ljus då vi har flera soltimmar- det räcker med att vistas min i solen under dagen för att tillgodose vårt behov. Men även under vintern går det att skapa ljus i vintermörkret (se artikel på nästa sida). MALIN THORSÉN malin.thorsen@svenskenergi.se 4

5 BELYSNING GÖR SVENSKARNA PÅ BÄTTRE HUMÖR Januari är en av våra mörkaste månader. Vad passar då bättre än att fira elens dag den 23 januari? För när julen dansats ut och julbelysningen är nedtagen så behöver vi ljuset mer än någonsin. För många är olika former av belysning en viktig del för att ta oss igenom den solfattigaste perioden på året, men också för att skapa en känsla av trygghet. ÖVER 40 PROCENT av svenska folket blir trötta av vintermörkret och över 20 procent blir nedstämda, visar Svensk Energis konsumentbarometer Elmätaren. Men hjälp finns att få. Hela 80 procent tycker att belysning lyfter humöret under de mörka vintermånaderna. Elens dag är en påminnelse om allt det positiva elen bidrar med. Jag tror faktiskt ingen av oss kan föreställa oss ett fungerande samhälle utan el. Till exempel gör lampor och belysning att de som påverkas mest negativt av vintermörkret mår bättre men också att vi känner oss tryggare, säger Malin Thorsén, projektledare på Svensk Energi. Belysning bidrar till större trygghet Belysning har många positiva effekter, exempelvis vad gäller trygghet. Enligt Elmätaren känner sig 1 av 5 svenskar otrygga i mörker och mer än hälften av svenskarna (54 procent) säger att upplysta promenadvägar är viktigt för att mörkret inte ska vara en begränsning. Upplysta parker och elljusspår är andra platser där belysning är viktig. Men omkring hälften tycker också att rätt belysning hemma är viktigt för att inte känna att mörkret är en begränsning. Bland kvinnor och yngre personer är otryggheten större. Tips på vad du kan göra för att ladda batterierna när det är mörkt: Gå ut i dagsljuset och ta en lunchpromenad. Mitt på dagen är dagsljuset som starkast och förutsättningarna för ljusintag som bäst. Se till att ha bra belysning både hemma och på jobbet. Minst lika viktigt är också att mysa till det i mörkret hemma med en massa levande ljus eller mysiga lampor och belysning. Investera i en ljusterapilampa. Ljusterapilampor efterliknar solen genom att ha mycket kraftigare ljusstyrka än vanliga glödlampor. För att uppnå bäst effekt ska du sätta dig framför lampan så tidigt på dagen som möjligt. På så sätt sätter du effektivt stopp för melatoninproduktionen som gör dig trött och får fart på serotonin- och kortisolhormoner som är så kallade vakenhets- och lyckohormon. Använd energisnål belysning så räcker lamporna längre och du tänker extra på miljön. MALIN THORSÉN malin.thorsen@svenskenergi.se 1 SVENSK ENERGI SWEDENERGY AB Stockholm, Olof Palmes gata 31, 6 tr, fax , REDAKTÖR Inger Abrahamson, tel , inger.abrahamson@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson, tel , kalle.karlsson@svenskenergi.se ADRESSÄNDRING Stina Hansson, tel , stina.hansson@svenskenergi.se LAYOUT formiograf, mio@formiograf.se,