Valter Falks samling

Transkript

1 58

2 glenn sjökvist Valter Falks samling V alter Falks samling typografisk litteratur kom till Kungl. biblioteket som testamentarisk gåva år Samlingen innehåller ca 12 hyllmeter böcker och ca 25 hyllmeter småtryck. Allt huvudsakligen från 1900-talet. Samlingen, med signum 288 Fa 1, är förtecknad. Fråga efter förteckningen i KB. Valter Falk ( ) utbildade sig i Göteborg, dels hos Waldemar Zachrisson dels vid Slöjd föreningens skola. Under lärotiden på Wezäta lärde han sig de olika typsnitten genom att hålla i dem. Efter åren på Wezäta kom Valter Falk till Stockholm, där han jobbade hos Harald Nyholm i Tryckeriaktiebolaget Thule och senare i Victor Petterssons Bokindustri fick han jobb på DN som annonssättare. Han gick vidare till Åhlén & Åkerlund, även där som annonssättare, innan han år 1935 kom till Tidens förlag och tryckeri, nu som faktor och form givare lämnade han Tidens förlag vid Sveavägen för Tiden-Barnängens tryckerier på söder. Han var tryckeriets konstnärlige ledare fram till pensionen Mest känd är nog hans formgivning av Tidens klassikerserier. Både i Sverige och i andra länder har Falk tilldelats priser för sin formgivning. Sten G. Lindberg skriver om Valter Falk: Valter Falk var faktorn som blev filosofie hedersdoktor, och hans rekommendation öppnade annars stängda dörrar i typografins värld jorden runt. Lågmäld och försynt, smaksäker och ihärdig, gjorde han redan från början sitt yrke, sättarens och typografens, till sin hobby. Genom målmedvetna förvärv av svåråtkomlig speciallitteratur lyfte han denna hobby till seriös forskning och blev en över hela världen erkänd expert på typsnittens estetiska utformning och praktiska spridning över vår jord. ingrid svensson Läs Valter Falk: Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna, 1975, 2:a uppl. 1989, som talbok 2010 Nutida typsnitt: Uppkomst och utveckling, 1953, 2:a uppl Tidningstypografi, 1960 Artiklar i Biblis med flera facktidskrifter och årsböcker, som t.ex. Svensk Grafisk Årsbok Läs om Valter Falk: Sten G. Lindberg, Valter Falk in memoriam, Bokvännen 1980, s Nils Nordqvist, Artis Typographiae Magister Valter Falk, Bokvännen, 1976, s Areopagitica: A Speech of Mr. John Milton for the Liberty of Unlicenc d Printing, to the Parliament of England. Formgivning Lucien och Esther Pissarro, typsnitt Brook (London: Eragny Press, 1903). 59

3 Valter Falk Urval av den stora samling typprover och provböcker Valter Falk samlade in från världens alla typgjuterier. Det är befriande respektlöst att se hur Falk har klippt, skurit och antecknat i typproverna. För honom var de arbetsredskap och utgjorde grunden till hans magnum opus: Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna (1975). Det är fortfarande en gåta varför boken inte översatts till engelska. Den skulle med sin grundlighet etablera sig som ett internationellt standardverk. All ära åt Ordfront som tryckte en nyutgåva 1989 men trycket är lite grådaskigt. Christer Hellmark förklarade att originalfilmerna var kastade så man var tvungen att göra ett fotografiskt tryck, ett faksimil helt enkelt. Ska man detaljstudera typsnitt är därför originalutgåvan att föredra. Som en liten kuriositet för er som har boken i hyllan ber vi er att läsa inledningens begynnelsebokstäver i varje nytt stycke. 60

4 Specimens Provsidor från Specimens: A Stevens-Nelson Paper Catalogue (1953). Detta är säkerligen det vackraste pappersprov/ katalog som någonsin utgivits. Formatet är stor kvarto, boken består av 107 blad och utgör prover på olika fina papperssorter. Samtliga blad tryckta i olika färger och formgivna av storheter som Bruce Rogers, J. Blumenthal, Mardersteig, Aldo Novarese, Beatrice Warde, Jan van Krimpen m.fl. Trycket står också de förnäma pressarna i USA och Europa för, som Anthoensen Press, Fanfare Press, Lakeside Press, Curwen Press, Marchbank Press, Taylor & Taylor, Draeger Frères, Officina Bodoni, A. Colish, etc. Varje blad med uppgifter, på baksidan om formgivare, tryckare, teknik och pappersinformation. Se även längre artikel om denna mäktiga pappersprovbok i Matrix 14, Bernard Roberts: An Unusual Paper Specimen Book, s

5 Hermann Zapf Hermann Zapf är väl mest känd för sina typsnitt men storheten ligger nog mer i hans typografi och kalligrafi. Typsnitten är nästan alla av informell karaktär med tydliga inslag av kalligrafi. Ett texttypsnitt av större kvalitet saknas tyvärr. Användbara är dock flera i rubriker, annonser och andra efemära trycksaker. Palatino Ett typprov från D. Stempel AG, Frankfurt, 1953, där hela familjen Palatino presenteras för första gången. Palatino är ett välkänt typsnitt för alla ägare av en Apple-dator. Det är ofint att använda Palatino och ett typografiskt självmord om man nu skulle drista sig att göra det. Hetsen mot Palatino kan, i varje fall i Sverige, jämföras med hatkampanjen mot Comic Sans. Bo Berndal har behandlat Palatino på ett kärleksfullt sätt i Bertel Bagers bok Naturen som formgivare (1955). Utvaldes också förtjänstfullt av Svensk Bokkonst det året. Det stärker verkligen tesen att att inget typsnitt är oanvändbart i rätt händer. abc Ett flyhänt exempel på ett kalligrafiskt alfabet, troligen skriven med en vanlig bläckpenna. Med olika variationer och uppbyggnad återkommer Hermann Zapf ofta till denna kalligrafiska kombination. Hans kalligrafi studeras och beundras internationellt men kanske framför allt i USA och England. Mozart Typografisk komposition med Scriptura och Diotima från praktverket Typographic Variations: Designed by Herman Zapf on Themes in Contemporary Book Design and Typography in 78 Book- and Title-Pages. Boken gavs ut i en begränsad upplaga på tyska, engelska och franska En paperback-upplaga kom ut på slutet av 70-talet. Förutom de bibliofila trycken har Zapf förtjänstfullt formgivit förlagsböcker åt S. Fischer, Büchergilde Gutenberg, Suhrkamp m.fl. Oförtjänt har dessa böcker kommit i skymundan. 62

6 63

7 Beatrice Warde Boken, The Fleuron, som omtalas i brevet är kanske den mest omtalade och inflytelserika publikationen inom typografi som gavs ut under 1900-talet. Sammanlagt utkom sju nummer mellan Nummer 1 4 redigerades av Oliver Simon och trycktes också av The Curwen Press. 5 7 leddes av Stanley Morison och trycktes vid Cambridge University Press. Carolyn F. Ulrich och Karl Küp uttrycker sig så här lyriskt i det bibliografiska standardverket Books and Printing: A Selected List of Periodicals (1943): A significant, learned, and copiously documented periodical. Only seven numbers were issued but unlike so many of its predecessors, the Fleuron, under intelligent editorship, marched from effort to perfection Fine printing, book illustration, printers profiles and, above all, challenging reviews of new printing types make up the issues. A periodical once consulted never forgotten (s. 19 och 35). Beatrice Warde sänder alltså sista volymen i serien till George Bernard Shaw ( ). Hans intresse för typografi är välkänt och dokumenterat. Klassiskt är att han insisterade på att hans böcker skulle handsättas med Caslon. Det var troligen på Emery Walkers inrådan redan R & R Clarke, tryckeriet i Edinburgh, fick bekymmer när de skulle trycka Shaws samlade verk i 31 volymer. Förlagspriset var oförskämt lågt, så när Shaw sin vana trogen insisterade på handsättning försökte William Maxwell, tryckeriets vd, förklara att det var omöjligt och ekonomiskt ohållbart. we argued loud and long. I then took a risk. I told Shaw I would show him a hand-set page and a machine-set one side by side, and let him choose. I showed him these without, of course, indicating which was which. Shaw fick ett stort förstoringsglas, tog provsidorna och drog sig in i ett annat rum. Efter noggrann undersökning valde han Monotype Caslon 128, maskinsatt. Nemo På förmiddagen (?) 8 mars 1948 åkte Valter Falk till Plaistow, i östra London, för att besöka bröderna Oliver och Herbert Simon vid Curwen Press. Båda satt i ledningen för tryckeriet med Oliver som typografiskt ansvarig. Idag är Curwen Press sorgligt glömt. Då var tryckeriet stort och med betydande kunder. Det hade en stark kommersiell bas, man tryckte vanliga böcker och trycksaker ovanligt bra. Många välkända formgivare, konstnärer och illustratörer var knutna till Curwen Press såsom Eric Ravilious, Edward Bawden, Claud Lovat Fraser, Paul Nash, Albert Rutherston, Edward Ardizzone och Barnett Freedman. 64

8 With every good wish 8 mars 1948 måste Valter Falk besökt Monotype och träffat radarparet Stanley Morison och Beatrice Warde. Morison var en levande legend. Han hade introducerat sitt typografiska program på Monotype i början på 20-talet. Det mycket medvetna programmet var att introducera nyskärningar av klassiska trycktyper och att samtidigt ta fram helt nya typsnitt för Monotypes marknad. Listan av trycktyper som producerades under Morisons ledning är imponerande. Kring Monotypes typografiska program, historien och tillblivelsen av trycktyperna kan man läsa i hans bok A Tally of Types (1953). Boken sammanfattar vad som var 1900-talets största insats på det typografiska området; att förse typografer, tryckare och läsare med trycktyper som var vackra och läsbara. Morison styrde onekligen Monotypes typografiska skuta och lät Beatrice Warde sköta marknadsföringen som huvudredaktör för The Monotype Recorder, som var företagets röst mot kunderna ute i världen. Det tredje benet som Morison stödde sig på var Walter Lewis, universitetstryckaren vid Cambridge University Press. De kände varandra sen tiden vid Cloister Press i Manchester. Morison var typografisk rådgivare vid CUP och Monotypes typsnitt användes i tryckeriets högkvalitativa bokutgivning. 65

9 66

10 67