Vård- och omsorgsarbete Bonnier Utbildning 2008
|
|
- Frida Viklund
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Vård- och omsorgsarbete Bonnier Utbildning 2008 Författare: Monica Imborn, Britta Åsbrink Best.nr Studiehandledningen omfattar 20 studieenheter. Dessa utgår från målen i kursen Vård- och omsorgsarbete. I studiehandledningen finns varierande uppgifter som hjälper den studerande att nå målen. Arbetet med studieuppgifterna kan ske både individuellt och i grupp. Börja med att läsa igenom det aktuella kapitlet i boken innan du gör studieuppgifterna. I kursmålen används begreppet eleven. Vi har valt att använda begreppet den studerande, eftersom kursen är avsedd för studerande inom ungdomsgymnasium och vuxenutbildning. Innehållsförteckning Kursplan s. 2 Kapitel 1 s. 4 Kapitel 2 s. 7 Kapitel 3 s. 9 Kapitel 4 s. 11 Kapitel 5 s. 14 Kapitel 6 s. 16 Kapitel 7 s. 17 Kapitel 8 s. 19 Kapitel 9 s. 20 Kapitel 10 s. 22 Kapitel 11 s. 24 Kapitel 12 s. 26 Kapitel 13 s. 28 Kapitel 14 s. 30 Kapitel 15 s. 31 Kapitel 16 s. 33 Kapitel 17 s. 35 Kapitel 18 s. 37 Kapitel 19 s. 39 Kapitel 20 s. 40 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja Aronsson Tel anja.aronsson@bonnierutbildning.se Barbro Modin-Svensson Tel: barbro.modin-svensson@bonnierutbildning.se Bonnier Utbildning Box Stockholm Tel Fax
3 OMV Vård- och omsorgsarbete 200 poäng inrättad SKOLFS: 2008:18 Mål för kursen Kursen ska ge grundläggande kunskap om omvårdnad och social omsorg och erfarenhet av vård- och omsorgsarbete samt inblick i andra människovårdande yrken. Kursen ska även ge kunskap om vad som avgränsar och förenar omvårdnad och social omsorg. Kursen ska ge kunskap om och lyfta fram etiska aspekter inom vård- och omsorgsarbete. Kunskap i olika sätt att möta och kommunicera med människor i olika vård- och omsorgssituationer är också ett mål för kursen. Kursen ska ge kunskap om det normala åldrandet fysiskt, psykiskt och socialt. Kursen ska också ge kunskap om och erfarenhet av funktion och skötsel av vanligt förekommande inredning och teknisk utrustning samt apparatur. Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Den studerande skall ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa ha kunskap om och förstå hur människors erfarenhet kan utnyttjas i möte och kommunikation förstå rehabiliteringens betydelse inom vård och omsorg ha kunskap om och erfarenhet av att arbeta utifrån ergonomiska, hygieniska, estetiska och miljömässiga utgångspunkter ha kunskap om och erfarenhet av att utföra munvård och förstå betydelsen av egenvård ha kunskap om och erfarenhet av vanligt förekommande tekniska hjälpmedel, deras funktion och skötsel samt förstå samspelet mellan människa och teknik. 2
4 Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Den studerande beskriver omvårdnad och social omsorg utifrån olika begrepp om hälsa. Den studerande utför med handledning och tillsammans med andra vård- och omsorgsuppgifter med utgångspunkt från att varje människa är unik. Den studerande beskriver och diskuterar hur organisation, hygien och ergonomi kan påverka vård och omsorg. Den studerande ger exempel på och diskuterar etiska och estetiska aspekter i vård och omsorg. Den studerande redogör för och tar hänsyn till rådande lagstiftning och lokala säkerhetsföreskrifter i vård- och omsorgsarbete. Den studerande hanterar på ett för arbetet relevant sätt inredning, apparatur och tekniska hjälpmedel. Den studerande redovisar och diskuterar erfarenhet av och kunskap om möten och kommunikation med människor inom vård och omsorg. Kriterier för betyget Väl godkänt Den studerande ger exempel på samspel mellan människa, miljö och teknik. Den studerande diskuterar vård och omsorg utifrån olika teoretiska perspektiv. Den studerande utför i samspel med andra vård- och omsorgsuppgifter och begär vid behov adekvat stöd och hjälp. Den studerande uppfattar och formulerar andras behov av vård och omsorg. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Den studerande reflekterar över och jämför olika förhållningssätt i vård och omsorg utifrån erfarenhet av och kunskap om omvårdnad och social omsorg. Den studerande finner och prövar alternativa lösningar tillsammans med andra i vård- och omsorgssituationer. 3
5 Kapitel 1 Hälsa och livskvalitet Delmål Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa. När du läst kapitlet Hälsa och livskvalitet ska du kunna förstå vad begreppen hälsa och livskvalitet innebär. Reflektera över hur hälsa och livskvalitet kan se ut för olika människor t.ex. barn, unga, vuxna och äldre. Du ska också känna till vad samhället gör och hur organisationen kring hälsofrågor ser ut. Hälsa kan beskrivas på olika sätt. Det är en subjektiv upplevelse. För en del innebär hälsa att känna sig harmonisk och ha en god kondition. För andra kan det vara motsats till sjukdom och lidande. Begrepp Hälsodefinition KASAM Livskvalitet Meningsfullhet Självkänsla Trygghet Fysiologiska behov Psykologiska behov Sociala behov Existentiella/andliga behov 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord 2. Vad innebär begreppet hälsa för dig? Motivera dina svar. 3. Redogör för definitioner av hälsa enligt: a) WHO b) Britt Johansson c) Katie Eriksson 4. Vad menar Aaron Antonovsky med begreppet KASAM? 5. Vilka olika behov beskrivs i Maslows behovstrappa? 6. Hur definiererar Siri Næss begreppet livskvalitet? 7. Vad innebär god livskvalitet för dig? 8. Beskriv skillnaden mellan en hälsoprofil och hälsoundersökning. 9. Vilka hälsomål har Sverige antagit? 10. Vilket ansvar har stat, landsting och kommun för att medborgarna ska uppnå en god hälsa? 11. Hur arbetar din kommun för att förbättra hälsoläget för de boende i kommunen? 4
6 Reflektera och diskutera över 1. Vilken av de hälsodefinitioner, som beskrivs i boken, stämmer överens med din uppfattning om hälsa. Diskutera dina svar i din studiegrupp eller med dina kurskamrater. 2. Utgå från Maslows behovstrappa s. 15 och skriv ner vad de olika behoven innebär för dig. Jämför sedan dina behov med dina kurskamraters. 3. Vad kan du göra för att upprätthålla god hälsa för a) Johan, 35 år, som är förlamad i höger sida och har talsvårigheter (afasi) efter en stroke b) Samira, 45, som är sjukskriven på grund av rygg- och nackbesvär efter 20 år som undersköterska c) Paavo, 79 år, storrökare med svår kärlkramp som nyligen flyttat till ett äldreboende d) Dig själv? 4. Läs om globala hälsotrender på s. 27 och gör jämförelser med hur det var Sverige för 100 år sedan. Vilka likheter och skillnader kan du finna? 5. Föreställ dig att du har en funktionsnedsättning som gör att du blir tvungen att använda rullstol. Vad tror du att du behöver för att uppnå en god livskvalitet? Ta reda på 1. Använd någon sökmotor på nätet och ta reda på vilka andra definitioner det finns på livskvalitet. 2. Hur ser barns hälsa ut i Sverige idag? 3. Hur ser ungdomars hälsa ut i Sverige idag? 4. På s. 19 i boken kan du läsa om att främst unga kvinnor lider av psykisk ohälsa. Ta reda på vilka sjukdomar som leder till sjukskrivning av unga kvinnor. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni anser samhället bör göra för dessa unga kvinnor. 5. Ta reda på medelåldern för kvinnor och män i Japan, Sydafrika, Australien, Ecuador, Thailand, Ryssland och USA. Jämför med medelåldern för kvinnor och män i Sverige. 6. Vilka skillnader ser du och vad kan orsakerna till dessa vara? 7. Ta reda på hur man i din kommun arbetar med insatser för att bevara och förbättra de äldres hälsa. 5
7 Fallbeskrivning Anna, 80 år, är änka sedan två år. Hon bor i en trerumslägenhet där hon bott i 20 år. Anna känner sig frisk, men har lite ont i lederna ibland. Hennes väninnor har fått hälsoproblem och de träffas inte lika ofta som tidigare, vilket Anna saknar. Hennes enda dotter bor i Norrland. Hon försöker hälsa på Anna så ofta hon kan. Eftersom dottern arbetar heltid och har familj vill inte Anna besvära henne för mycket. Framförallt tycker Anna det trist att äta själv, så hon slarvar ofta med maten. Hon har slutat gå långa promenader, särskilt på vintern, då hon är rädd för att halka och bryta armar och ben. 1. Reflektera kring Annas hälsa och livskvalitet. 2. Var i Katie Erikssons hälsokors vill du placera in Anna? 3. Vilka råd skulle du ge Anna för att hon skulle få ett högre KASAM? 6
8 Kapitel 2 Friskvård Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa. I det här kapitlet får du lära dig vad friskvård är och vilka faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Du får kunskaper om kostens och motionens betydelse för att må bra. Kunskaper om sex, samlevnad och sexuellt överförbara sjukdomar tas upp i detta kapitel. Du ska känna till hur rökning och alkohol påverkar hälsan, vilka skador detta ger och vart man kan vända sig för att få hjälp att sluta röka och minska alkoholkonsumtionen. Begrepp Kostcirkel Nyckelhål Kravmärkning Atkinsdiet GI-metod Stenålderskost 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vilka näringsämnen behöver vi för att må bra? 3. Vad betyder symbolen Nyckelhålet? 4. Vilken mat innehåller mycket fibrer? 5. Hur ska du servera en måltid enligt tallriksmodellen? 6. Vilka kunskaper och samtalsämnen anser du att man ska ta upp i skolans sexualundervisning? 7. Hur kan man minska alkoholkonsumtionen hos ungdomar? 8. Hur kan vi få unga att avstå från att börja röka? Reflektera och diskutera 1. Diskutera i studiegruppen vilka för- och nackdelar ni tror att det finns med: a) stenålderskost b) GI-metoden? 2. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater om när sex kan kännas kravfullt och påtvingat. 3. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater påståendet: Motion är viktigt för hälsan, men hur ska man hinna med. 4. Diskutera påståendet: En person med funktionsnedsättning har inte rätt sex. 5. Diskutera påståendet: Personer som bor på äldreboenden har inte rätt till sex. 6. Vad kan du göra och vart kan du vända dig när du misstänker att din kompis har börjat använda narkotika? 7
9 7. Arbeta enskilt eller i grupp: a) Vilka positiva konsekvenser skulle det få för folkhälsan om man kunde köpa vin, sprit och starköl i livsmedelsaffären? b) Vilka negativa konsekvenser skulle det få om man kunde köpa vin, sprit och starköl i livsmedelsaffären? 8. Vilka konsekvenser kan oskyddat sex få? 9. Vart skall du vända dig om du misstänker att du drabbats av en könssjukdom? 10. Brukaren som du hjälper ber dig köpa sexhjälpmedel. Vad gör du? Ta reda på 1. Gör en veckomatsedel enligt tallriksmodellen för en äldre person. 2. Ta reda på andra dieter/bantningsmetoder som används för att vi ska gå ner i vikt. Hur marknadsförs dessa metoder? 3. Ta reda på hur ungdomsmottagningen i din kommun informerar om sex och samlevnad. 4. Ta reda på hur många tonårstjejer och -killar som röker i Sverige och jämför med hur det är t.ex. i Norge och i USA. 5. Ta reda på tonårstjejers och - killars alkoholkonsumtion i dag och jämför den med alkoholkonsumtionen för 10 år sedan. 1. Vilka skillnader kan du se? 2. Vad tror du skillnaderna beror på? 3. Diskutera dina resultat i din studiegrupp eller med dina kurskamrater. 8
10 Kapitel 3 Kommunikation Delmål Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om och förstå hur människors erfarenheter kan utnyttjas i möte och kommunikation. I det här kapitlet får du lära dig olika sätt att kommunicera, samt vilka hinder som finns. Bra och fungerande kommunikation bygger på ömsesidighet, att personerna bekräftar varandra. Beröring och taktil stimulering kan öppna vägar för kommunikation när andra sinnen inte fungerar. Begrepp Kommunikation Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Dubbla budskap Fackspråk Dialekt Intimavstånd Personligt avstånd Umgängesavstånd Offentligt avstånd Beröring Taktil stimulering Bekräftelse 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vad menas med det goda samtalet? 3. Varför är det viktigt med beröring, särskilt hos äldre? 4. Beskriv med egna ord vad det innebär att lyssna aktivt. Reflektera och diskutera 1. När vi kommunicerar är det viktigt att budskapet når fram, men ibland sker missförstånd. Skriv ned dina reflektioner och tankar om vilka orsaker som hindrar att budskapet når fram. Diskutera med dina studiekamrater. 2. Läs om avstånd och närhet på s. 47 och intervjua sedan några personer, både yngre och äldre om hur de upplever det när någon kommer för nära. Skriv ned vad personerna upplevde. 3. Att bli bekräftad är en förutsättning för att det ska bli en bra och fungerande kommunikation. Berätta om en händelse där du kände dig bekräftad. 4. Läs i boken på s. 49 om taktil stimulering. a) Vad innebär taktil stimulering? b) Vilka effekter har taktil stimulering på olika personer? 9
11 Ta reda på 1. Ta kontakt med personal på ett äldreboende eller gruppboende för personer med demenssjukdomar. Ta reda på hur de arbetar med sång och musik tillsammans med de boende. Fallbeskrivningar: 1. Du kommer till Selma för första gången. Du försöker inleda ett samtal, men Selma vänder dig ryggen och visar inget intresse att vilja prata med dig. Hur gör du för att få ögonkontakt och få en bra kommunikation? 2. Disa är en spontan, aktiv och pratsam vårdare som ska gå till Gösta för första gången. Hon sätter sig bredvid honom och frågar hur natten varit. Gösta visar tydligt med sitt kroppsspråk att Disa kommit för nära. Han blir upprörd. Skriv och berätta hur Du skulle ha gjort i samma situation för att få igång en bra kommunikation. 3. Läs fallbeskrivningen om Göta på s. 52. Skriv ned hur du tycker att Ewa arbetar med Göta. 10
12 Kapitel 4 Funktionsnedsättningar Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg. I det här kapitlet får du lära dig vad som menas med funktionshinder och funktionsnedsättning. Du får kunskaper om vilka rättigheter till stöd och hjälp som en person med funktionsnedsättning har och vilka insatser samhället erbjuder. Kapitlet innehåller även grundläggande kunskaper om fysiska, psykiska, sociala, intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Begrepp Funktionsnedsättning Funktionshindrad Handikapp ICF-klassifikation Funktionstillstånd Fysisk, psykisk, social, intellektuell funktionsnedsättning Perception Personkrets 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vad menas med funktionsnedsättning? 3. Vad menas med funktionshinder? 4. Hur definierar WHO handikapp? 5. Ge exempel på förvärvade funktionsnedsättningar. 6. Ge exempel på medfödda funktionsnedsättningar. 7. Ge exempel på en psykisk funktionsnedsättning och hur den kan påverka personens vardag. 8. Ge exempel på social funktionsnedsättning och hur den kan påverka personens vardag. 9. Vilka personer tillhör personkretsen enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)? 10. Vad innebär följande insatser enligt LSS/LASS a) personlig assistent b) ledsagarservice c) avlösarservice d) boende i familjehem e) daglig verksamhet? 11. Vad innebär perceptionsnedsättning? 12. Beskriv en person som har a) tvångstankar b) tvångshandlingar. 11
13 13. Vilka förmågor har en person med a) grav utvecklingsstörning b) måttlig utvecklingsstörning c) lätt eller lindrig utvecklingsstörning? 14. Vilka symtom har ett barn med tidig autism? 15. Hur vill du beskriva ett barn som fått diagnosen ADHD? 16. Vilka olika skolformer finns för personer med intellektuella funktionsnedsättningar? Reflektera och diskutera 1. Diskutera i gruppen om det rimligt att en person med funktionsnedsättning ska behöva ta en varuhiss för att nå en cafeteria. 2. Tänk att du är rullstolsburen. Hur skulle du kunna ta dig i rullstol till: c) pizzarestaurangen caféet biografen livsmedelsaffären vårdcentralen biblioteket simhallen fotbollsplanen kommunkontoret/stadshuset busstationen tågstationen stormarknaden närbutiken kyrkan eller församlingslokalen? b) till vilka av ovanstående lokaler skulle du kunna ta dig med buss, spårvagn eller tunnelbana? 3. Intervjua en äldre person om hur man såg på personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar när hon eller han växte upp. 4. Läs fallbeskrivningen om Lena på s Vilka insatser enligt LSS anser du att Lena och hennes man behöver? Ta reda på 1. Gå in på och ta reda på vilken hjälp och organisationen erbjuder: a. den enskilde b. föräldrar c. syskon. 2. Sverige har ett mål att till år 2010 ska offentliga lokaler, allmänna platser och myndigheter vara tillgängliga för alla. Ta reda på hur långt man kommit med tillgänglighet för alla i din kommun. 12
14 Fallbeskrivning Ibrahim, 22 år, sitter i rullstol efter en motorcykelolycka. Han är förlamad från midjan, men klarar sig själv ganska bra. Ibrahim bor i en handikappanpassad lägenhet och klarar det mesta själv. Han får hjälp med städning, tvätt och vissa inköp. Han arbetar på ett dataföretag och åker buss till arbetet. Ibland måste han åka färdtjänst t.ex. när han ska åka och besöka vänner som bor utanför staden. Han avskyr att vara beroende av färdtjänst och önskar att han hade en handikappanpassad bil så han kunde köra själv. Ibrahim anser sig inte ha råd med det. a) Utgå från det internationella klassifikationssystemet ICF och beskriv Ibrahims funktionstillstånd och funktionshinder b) Hos vilken myndighet ska Ibrahim ansöka om bidrag till en handikappanpassad bil? c) Vilka krav ställs på en person som ansöker om bidrag till en handikappanpassad bil? d) Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur man kan förbättra tillgängligheten i närområdet/närmiljön för Ibrahim. 13
15 Kapitel 5 Rehabilitering Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - förstå rehabiliteringens betydelse inom vård och omsorg. I det här kapitlet får du lära dig vad habilitering och rehabilitering innebär och vilka rehabiliteringsmetoder som används. I kapitlet får du också läsa om hur olika myndigheter ska samverka kring de olika rehabiliteringsinsatserna. Begrepp Habilitering Rehabilitering Medicinsk, psykiatrisk, social, arbetslivsinriktad, vardagsrehabilitering Rehabiliteringsplan 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Förklara skillnaden mellan begreppen rehabilitering och habilitering. 3. Vad menas med medicinsk, psykiatrisk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering? 4. Vad är en rehabiliteringsutredning? 5. Vad är en habiliteringsplan? 6. Vem ansvar för att det görs en a) rehabiliteringsutredning? b) en rehabiliteringsplan? c) en habiliteringsplan? 7. Vad innebär vardagsrehabilitering? Vad är syftet med vardagsrehabilitering? 8. Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt? 9. Läs fallbeskrivningen på s. 62. Vilken rehabilitering anser du att Lena behöver så att hon, så långt det är möjligt, kan bevara sitt funktionstillstånd (se s. 57)? Reflektera och diskutera 1. På s. 81 kan du läsa om vardagsrehabilitering. a) vilka positiva effekter får vardagsrehabilitering för brukaren? b) vilka positiva effekter får vardagsrehabilitering för anhöriga och närstående? 2. Ge förslag på hur du kan arbeta med vardagsrehabilitering hemma hos Lena (s. 62). 14
16 Ta reda på 1. Ta reda på vilka rehabiliteringsmetoder din kommun erbjuder personer med a) fysiska b) psykiska c) sociala d) intellektuella e) neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 3. Ta reda på hur landsting/region och kommun ska samverka utifrån föreskriften SOSFS 2007: Ta reda på hur samverkan för rehabilitering mellan landsting/region och kommun är organiserad i din kommun. 5. Ta reda på hur samverkan för habilitering mellan landsting/region och kommun är organiserad i din kommun. Fallbeskrivning Helmi, 86 år, är hemma igen efter att ha vårdats på sjukhuset efter ett lårbensbrott. Det är viktigt att Helmi kommer igång med träning så att hon själv kan klara att sköta sina vardagssysslor. Personalen försöker arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Helmi är arg och ledsen. Hon tycker att, när man är 86 år och har arbetat hårt hela sitt liv, ska man få bli lite bortskämd av personalen. Dessutom vill hon ha lite sällskap. Helmis dotter tycker likadant. Reflektera och diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni ska motivera Helmi till att göra så mycket som möjligt själv när hon sköta sin personliga hygien och sina hushållssysslor. 15
17 Kapitel 6 Tekniska hjälpmedel Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om och erfarenhet av vanligt förekommande tekniska hjälpmedel deras funktion och skötsel samt förstå samspelet mellan människa och teknik. I det här kapitlet får du lära dig om vanliga tekniska hjälpmedel, hur de fungerar och hur de ska skötas, samt förstå vikten av samspelet mellan brukaren och det tekniska hjälpmedlet. I kapitlet får du även kunskaper om hur it-stöd används inom vård och omsorg. Begrepp Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelscentral Hjälpmedelsförråd ADL Samspel mellan teknik och individ Kognitiva hjälpmedel 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vem ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får hjälpmedel? 3. Vad innebär förskrivningsrätt? 4. Vilken uppgift har Hjälpmedelsinstitutet? 5. Ge exempel på hjälpmedel som underlättar för vårdpersonal. 6. Ge exempel på begåvningsstödjande/kognitiva hjälpmedel. 7. Vilka hjälpmedel kan man köpa på Apoteket? Reflektera och diskutera 1. Vilken betydelse har it-hjälpmedel inom vård och omsorg för patienten/brukaren? 2. Vilken betydelse har it-hjälpmedel inom vård och omsorg för personalen? 3. Studera bilden på s. 86. a) vilka funktioner tror du den äldre kvinnan på bilden vill ha i sin mobiltelefon? b) vilka funktioner borde finnas i mobiltelefoner som används av personal? 4. Vilka fördelar finns det med it-stöd inom vård och omsorg? 5. Vilka nackdelar finns med it-stöd inom vård och omsorg? 6. Studera bilden på s. 91. Varför tror du att den äldre kvinnan har trygghetslarm? Ta reda på 1. Ta reda på vem brukaren ska vända sig till för att få de hjälpmedel som finns uppräknade på s Ta reda på vilka mobiltelefoner som anses vara anpassade för äldre. 3. Ta reda på om mobiltelefon kan förskrivas som hjälpmedel. 4. Ta reda på vilka it-stöd man använder inom vård och omsorg i din kommun. 5. Ta reda på vilka hjälpmedel som Hjälpmedelsinstitutet utvecklar inom projektet Teknik för äldre. 16
18 Kapitel 7 Gerontologi Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om det normala åldrandet fysiskt, psykiskt och socialt. I det här kapitlet får du kunskaper om det fysiska, psykiska och sociala åldrandet. I kapitlet får du även läsa om hur äldre med utländsk bakgrund upplever sin situation i sitt nya hemland. Du får lära dig om riskfaktorer för fallolyckor och hur man förebygger fallolyckor. Begrepp Gerontologi Geriatrik Kronologisk ålder Biologisk ålder Psykologisk ålder Social ålder Sensoriskt minne Arbetsminne Långtidsminne Episodiskt minne Semantiskt minne Motoriskt minne Gerotranscendens Rollförändring 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. I vilka åldrar brukar man dela in livet? 3. Hur påverkar det fysiska åldrandet: a. skelett, leder och muskler b. lungorna c. könsorganen d. sinnesorganen? 4. Vilka olika minnesfunktioner har vi? 5. Hur påverkar åldrandet våra minnesfunktioner? 6. Vilka är riskfaktorerna för fallolyckor? 7. Vilka fördelar har höftskyddsbyxan? 8. Hur kan du förebygga fallskador? 9. I vilka olika faser indelas livet enligt Erik H Eriksons teorier? 10. På s. 107 kan du läsa om den åttonde åldern. Hur tror du livet förändras efter 65? 11. Vad menas med gerotranscendens? 17
19 Reflektera och diskutera 1. Läs fallbeskrivningen på s. 97 och diskutera följande i studiegruppen eller med dina kurskamrater: a) varför tror ni att Inga ägnar sig åt ideellt arbete? b) vilket stöd kan Inga behöva av kommunen när hon hjälper Anna? 2. Diskutera Mats Lindgrens påstående på s. 110 som pensionärer går de in i sin andra frihetsperiod 3. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni tror att en persons roller och sociala nätverk kan förändras i den tredje åldern. 4. Vilka för- och nackdelar tror du att det är om äldre med utländsk bakgrund bor på äldreboenden som bara är avsedda för personer med samma trosuppfattning och kultur? 5. Läs studieuppgiften 8 på s. 114 och diskutera frågeställningarna i studiegruppen eller med dina kurskamrater. Ta reda på 1. Intervjua en äldre person och ställ frågor om hans/ hennes: a) barndom b) skoltid c) ungdomstid d) familj och barn e) yrkesliv f) pensionärsliv. Redovisa i din studiegrupp eller för dina kurskamrater. 2. Intervjua en äldre person med utländsk bakgrund och ställ frågor om hur det är att åldras i det nya hemlandet. 3. Ta reda på vilka olika forskningsprojekt som pågår i Sverige. Sökord: äldreforskning, snac, gerontologisk forskning. 18
20 Kapitel 8 Anhörigomsorg Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: -ha kunskap om och förstå hur människors erfarenhet kan utnyttjas i möte och kommunikation. I det här kapitlet får du läsa om anhörigomsorg. Du får också läsa om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns för anhörigvårdare. Begrepp Informell omsorg Anhörigvårdare Anhöriganställning Avlösarservice Anhörigkonsult Dagverksamhet Korttidsboende 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Hur är dagverksamheten uppbyggd i din kommun? Vilka aktiviteter finns? 3. Erbjuds anhörigvårdare hjälp och stöd från intresseorganisationer, ex. Svenska Kyrkan? Vilken hjälp, stöd kan de få? 4. Hur fungerar avlösarservice i din kommun? Reflektera och diskutera 1. När anhörigvårdaren behöver avlösning i hemmet är det hemtjänsten som ansvarar för detta. Hur skapar man en bra avlösning i hemmet? Diskutera med dina studiekamrater. 2. Läs berättelsen om Anna och Hugo på s Hennes man är mycket beroende av hennes hjälp och det var inte så här de tänkte att det skulle vara att åldras tillsammans. Skriv ned dina reflektioner kring hur Anna kan uppleva sin livssituation. Ta reda på 1. Ta reda på om det finns en anhörigkonsulent i din kommun, och vilka arbetsuppgifter som ingår i den befattningen. 19
21 Kapitel 9 Vård och omsorg Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg - ha kunskap om vad som avgränsar och förenar omvårdnad och social omsorg. I det här kapitlet får du läsa om vårdens och omsorgens historia och hur yrkesrollen har utvecklats. Du får även kunskap om vad begreppen vård, omvårdnad och social omsorg betyder. Du får också lära dig om olika människovårdande yrken, vad som ingår vård- och omsorgsuppgifterna samt om kontaktmannaskap. Begrepp Definition Vård Omvårdnad Omsorg Social omsorg Yrkesroll Kontaktmannaskap 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Varför blev Florence Nightingale världsberömd? 3. Hur togs sjuka, gamla och föräldralösa barn omhand under medeltiden? 4. Vilka viktiga sociala reformer genomfördes under 1900-talet? 5. Vad innebär Virginia Hendersons definition av omvårdnad? 6. Vad innebär Katie Erikssons definition av omvårdnad? 7. Vad innebär Top-down-modellen? 8. Vad innebär Bottom-up-modellen? 9. Vilka uppgifter ingår i a) omvårdnadsuppgifter b) medicinska uppgifter c) omsorgsuppgifter d) sociala uppgifter e) administrativa uppgifter? 10. Vad innebär genombrottsmetoden? 11. Vilka uppgifter har en kontaktperson? 20
22 Reflektera och diskutera 1. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni anser att vården och omsorgen har förändrats under de senaste 100 åren. 2. Diskutera i studiegruppen eller med dina kurskamrater hur ni tror att framtidens vård och omsorg kommer att vara organiserad och finansierad. 3. Förklara vad Doris Carnevali menar med att det ska finns balans mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. 4. Studera bilden på s Varför tror du att barnen vistades på barnhemmet? 5. Hur ska du utföra omvårdnaden av patienten om du utgår från Doris Carnevalis definition av omvårdnad? 6. Hur ska du utföra omvårdnaden av patienten om du utgår från Katie Erikssons definition av omvårdnad? 7. På s. 134 kan du läsa om den sociala omsorgens arena. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni anser att denna arena kan innehålla? 8. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater skillnaden mellan professionellt relationsarbete och vardagliga relationer. 9. Reflektera över och diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater eventuella svårigheter som ni kan möta som kontaktperson. 10. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni tror att värdighetsgarantin kan innebära för brukaren/patienten. Ta reda på 1. Ta reda på olika forskningsområden inom a) omvårdnad b) social omsorg c) vård och omsorg. Fallbeskrivningar Lennart, 69 år, är förlamad i båda benen efter en arbetsolycka och använder rullstol. Han är skild sedan många år, har ett barn och tre barnbarn. Intressen: fotboll och fiske. Margareta, 87 år, pensionerad lärare. Margareta har inte varit gift och har inga barn. Hon har hjärtbesvär, nedsatt syn och astma samt använder rullator. Intressen: konst, läsning och handarbete. Erkki, 76 år, pensionerad industriarbetare. Erkki har KOL och diabetes. Han använder rullstol efter en amputation av höger fot. Intressen: bridge och broderi. Vilka aktiviteter skulle du föreslå om du var kontaktperson för Lennart, Margareta och Erkki? 21
23 Kapitel 10 Lagar inom vård och omsorg Delmål: Efter avslutad kurs ska den studerande: - ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg. I det här kapitlet får du kunskaper om vilka lagar som reglerar arbetet i hälso- och sjukvård, socialtjänst, tvångsvård inom socialtjänst och psykiatri. I kapitlet ingår även kunskaper om vårdpersonalens skyldigheter att rapportera om patienten/brukaren utsatts för skada eller bristande omsorg samt kunskaper om tystnadsplikt och sekretess. Begrepp Ramlag Rättighetslag Tvångslag Självbestämmande Integritet Humanistisk människosyn Kvalitet Bistånd Delegering Formell kompetens Reell kompetens 1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord. 2. Vad menas med att Hälso- och sjukvårdslagen är ramlag? 3. Vad menas med att Hälso- och sjukvårdslagen är skriven utifrån en humanistisk människosyn? 4. Vilka är kraven på en god hälso- och sjukvård? 5. Vilka bestämmelser finns angivna i 2a, 2b Hälso och sjukvårdslagen? 6. Vad innebär att kommunens socialtjänst har det yttersta ansvaret för sina kommuninnevånare? 7. Vilka uppgifter har socialnämnden? 8. Vilka insatser kan beviljas enligt Sol 4 kap. 1? 9. Vad innebär Lex Sarah? Fr.o.m. 10 juli-08 finns nya föreskrifter och allmänna råd angående Lex Sarah. Vilka är förändringarna? 10. Hur görs anmälan enligt Lex Sarah? 11. Vad menas med formell kompetens och reell kompetens? 12. Vilka är de allmänna skyldigheterna som regleras i LYHS? 13. Vad innebär delegering? 14. Vem får delegera en arbetsuppgift? 15. Vad ska ett delegationsbeslut innehålla? 16. Vilka bestämmelser gäller vid delegering av läkemedel? 17. Vilka händelser är personalen skyldiga att anmäla enligt Lex Maria? 18. Redogör för vad sekretesslagen innebär. 22
Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering
Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, Andra upplagan, andra tryckningen, Bonnier Utbildning 2010. Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar
Studiehandledning till. Vård- och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning 2011. Författare: Monica Imborn, Britta Åsbrink
Studiehandledning till Vård- och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning 2011 Studiehandledningen omfattar 11 kapitel och är skriven för GY 2011. Kapitlen utgår från kursmålen i Vård och omsorg samt ämnesmålen
Checklista vid teoretisk validering
Checklista vid teoretisk validering Kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200 poäng Kurskod: VÅRVÅR01 Elevens namn Personnummer: Lärare: Lärare: Datum för genomförande av teoretisk validering: Kursen omfattar
Checklista vid teoretisk validering
Checklista vid teoretisk validering Kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200 poäng Kurskod: VÅRVÅR01 Validandens namn Lärare: Personnummer: Lärare: Datum för genomförande av teoretisk validering: Kursen omfattar
PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Validering i Sörmland
Fördjupad kunskapskartläggning (valideringspedagog) Validering av kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200p Validand mejladress Personnummer Valideringspedagog mejladress Aktuella veckor för teoretisk validering
Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning
Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar fem studieenheter med studieuppgifter till varje studieenhet. Studiehandledningen
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Vård och omsorgsarbete 1 (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Bonnier Utbildning, Box 3159, Stockholm Tel Fax
Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, andra upplagan, Bonnier Utbildning 2007 Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar sex studieenheter
HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning
HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre
Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan
Bilagor BILAGA 1 Genomförandeplan BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan BILAGA 4 Löpande anteckningar BILAGA 5 Vägledning kring löpande anteckningar
Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Omvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.
Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Socialstyrelsens författningssamling
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper
Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning
SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Hemtjänst i Båstads kommun
Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt
Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.
Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-
Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010
Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa
Validering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Vård och omsorgsarbete 1 (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor
Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal
1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser
Elevens namn:... Kurs/klass:... År: Veckor. Lärare i kursen:... Tel.nr.. Praktikplats:... Handledare:... Tel.nr.
Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna APL - arbetsplatsförlagt lärande Ämnet vård och omsorg har sin grund i praktiskt arbete men också i vetenskapliga ämnesområden som vårdvetenskap
Kvalitet och värdegrund i vården.
1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren
Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska
Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:
Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden
Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund
OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin
STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Checklista för bedömning av praktisk validering Kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200 poäng Kurskod: VÅRVÅR01
Checklista för bedömning av praktisk validering Kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200 poäng Kurskod: VÅRVÅR01 Validandens namn Medbedömare: Födelsedatum: Medbedömare: Arbetsplats: Lärare: Inskriven termin:
Bo hemma. i Kinda kommun
Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.
stöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens
Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,
Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC
INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande
Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad erbjuder många former av stöd till dig som är äldre
Gruppboende och serviceboende
omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad
Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun
Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån
Validering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Hemsjukvård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Introduktion av vikarier gällande vård- och omsorgspersonal i hemtjänsten
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-03-01 Beslutade i ledningsgrupp 190319 Introduktion av vikarier gällande vård- och omsorgspersonal i hemtjänsten
Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre
SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Information om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet
Validering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren
VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.
Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka
värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till
Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Kurser i Vård- och omsorgsutbildningen
Kurser i Vård- och omsorgsutbildningen Gemensamma kurser Etik och människans livsvillkor - 100 poäng Kursen syftar till att du utvecklar kunskaper om människans liv utifrån sociala, kulturella och existentiella
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt
ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13
TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?
ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du
KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Vå rd och omsorgsutbildning
Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen
Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
VÅRD OCH OMSORG. Ämnets syfte
VÅRD OCH OMSORG Ämnet vård och omsorg har sin grund i praktiskt arbete men också i vetenskapliga ämnesområden som vårdvetenskap och socialt arbete. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete ur ett helhetsperspektiv,
Stöd till dig som har en funktionsnedsättning
Stöd till dig som har en funktionsnedsättning norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 Stöd för ett självständigt liv Att ha en funktionsnedsättning kan innebära att vissa delar av livet är svåra
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.
Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad
1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och
Vårt arbete med brukarna
Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria
1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Hemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter
Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt
Lagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS
Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa
Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden
Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun
Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL
För dokumentation i social journal för utförare
För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG
Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel
Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk
Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Vård och omsorgsarbete 2 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Validering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Vård- och omsorgsutbildning
Vård- och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen
Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden
SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder
Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten
Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten