Skogliga sektorsmål i ett internationellt sammanhang

Transkript

1 RAPPORT Skogliga sektorsmål i ett internationellt sammanhang Taina Veltheim

2 Skogsstyrelsen maj 2006 Författare Taina Veltheim Projektledare Erik Sollander Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 120 ex ISSN BEST NR 1766 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1. Internationell policyutveckling Nationella skogsprogram Kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk Målsättning under konventionen om biologisk mångfald 5 2. Skogliga sektorsmål Bakgrunden för sektorsmål Beredningen av skogliga sektorsmål Struktur av målen Övergripande målen Långsiktig målbild Kortsiktiga målen Diskussion och slutsatser Likheter och skillnader mellan internationell policy och den svenska ansatsen med skogliga sektorsmål Nationella skogsprogram Kriterier och indikatorer Är kvantifierade och tidsatta mål något för de internationella processerna? 13 Referenser 14 Bilaga 1. Jämförelse mellan MCPFE nfp-principerna och svensk ansats 1 Bilaga 2. Jämförelse mellan MCPFE kriterier och indikatorer och svensk ansats 3 Bilaga 3. Jämförelse mellan CBD:s konkreta mål och svensk ansats 8

4 Förord Denna rapport är den ena av mina två uppgifter under vistelsen på Skogsstyrelsen från den 29 augusti till 18 november år Vistelsen har skett inom ramen för tjänstemannautbyte inom Nordiska Ministerrådet. Uppgiften med skogliga sektorsmål föreslogs av Erik Sollander som också har varit mitt bollblank. Lennart Ackzell har läst utkasten och givit värdefulla kommentarer. Åsikter och felen i rapporten är dock mina egna. Många andra på Skogsstyrelsen har hjälpt mig med uppgiften. Internationella Sekretariatet på Skogsstyrelsen har en mycket mysig arbetsmiljö och god gemenskap. Ett varmt tack till er alla. Jönköping i november 2005 Taina Veltheim Den skogs- och miljöpolitiska utvecklingen i Sverige har på senare år präglats av ett mer uttalat behov av tydlighet i vad samhället och staten vill. De av riksdagen beslutade miljömålen från 2001 och 2005 med kvantifierade och tidsatta mål, varav flera även för skogsbruket är ett exempel. Ett annat är de skogliga sektorsmål som Skogsstyrelsen fastställde i mars Sektorsmålen innehåller relevanta delar av riksdagen miljömål, men även motsvarande mål för skoglig produktion och sociala aspekter på skog och skogsbruk. Den svenska ansatsen att utveckla kvantifierade, tidsatta och uppföljningsbara mål för olika aspekter på skogsbruk skiljer sig från flera av våra grannländers. Här hemma har våra erfarenheter hitintills varit mycket positiva. Vi har därför även funderat i vad mån ansatsen med mycket tydliga mål kan vara användbar även i internationella sammanhang. Taina Veltheim har följt och arbetat med flera av de internationella skogspolitiska processerna under många år. I den här rapporten granskar hon de svenska sektorsmålen och jämför med de internationella skogligt relevanta processerna. Resultaten och slutsatserna är mycket intressanta. Rapporten är ett värdefullt underlag till det framtida svenska arbetet med internationella skogliga frågor. Vi vill därför rikta ett varmt och innerligt tack till Taina för ett gott arbete. Lennart Ackzell och Erik Sollander Skogsstyrelsen 1

5 Sammanfattning Processen att utveckla de skogliga sektorsmålen har väl uppfyllt principerna för nationella skogsprogram nfps), exempelvis så har den aktivt involverat representanter för alla tyngre relevanta intressenter. Nu när målen är beslutade fortsätter koordineringen inom Skogsstyrelsens nationella sektorsråd och Skogsstyrelsen har en klar ansats för hur det vidare arbetet ska bedrivas. SKS avser att följa upp målen på årlig basis och i rådet ta upp frågor kring vad som ytterligare behöver göras för att målen ska nås. Sektorsmålen kan i dagsläget knappast sägas uppfylla kraven på att utgöra Sveriges nationella skogsprogram. Vi har ännu inte sett vilka åtgärder som kommer ur den fortsatta processen. Sektorsmålen som sådana innehåller inga uppgifter om vilka åtgärder som behöver sättas in, eller vilka resurser som då behövs. Arbetet med sektorsmål har också beröringspunkter med de pan-europeiska kriterierna och indikatorerna (C&I) för uthålligt skogsbruk. Den stora skillnaden ligger i att C&I utgör en kondenserad statistiksammanställning medan sektorsmålen uttrycker vad samhället önskar uppnå. Sett över de olika sakfrågorna finns en mycket tydlig koppling mellan flera sektorsmål under rubriken Rik skogsmiljö med indikatorer om biologisk mångfald. Det finns även motsvarigheter till sektorsmålen i gruppen Mångbruk och sociala värden inom kriteriet om upprätthållande av andra socio-ekonomiska funktioner. För sektorsmål som handlar om God tillgång på värdefull skogsråvara är kopplingen till motsvarande pan-europeiska indikatorer svagare. Man kan säga att de svenska sektorsmålen utgör ett steg framåt i jämförelse med de pan-europeiska indikatorer därför att de flesta av dem är kvantifierade och tidsatta. Den starkaste kopplingen mellan sektorsmålen och en större internationell process finns kanske med konventionen om biologisk mångfald. I konventionens sjunde partskonferens godkändes en rekommendation att länderna skulle utveckla konkreta och kvantifierade mål för att nå det så kallade 2010-målet att betydligt reducera förlusten av biologisk mångfald till år Sektorsmålen motsvarar många mål som har godkänts inom konventionen för att använda på globala nivån och som kunde användas som exempel för nationella mål. Det svenska arbetet med sektorsmål är ett utmärkt exempel att det är möjligt att komma överens med olika intressenter om tidsatta och kvantifierade mål på nationell nivå. Det skulle vara nyttigt att informera om arbetet på olika internationella fora. 2

6 1. Internationell policyutveckling 1.1 Nationella skogsprogram Bakgrunden till begreppet nationella skogsprogram finns i Agenda 21 från Rio Konferensen. Där uppmanas regeringarna att utarbeta och genomföra nationella handlingsprogram och/eller planer för skötsel, bevarande och hållbar utveckling av skogen. Dessa program och/eller planer bör integreras med annan markanvändning.. Begreppet nationella skogsprogram national forest programmes eller nfps introducerades under arbetet i den mellanstatliga skogspanelen (IPF) som följde Rio Konferensen. Under arbetet i den mellanstatliga skogspanelen och dess efterföljare, skogsforumet IFF kom man fram med nästan 300 förslag till åtgärder; 14 av dem behandlar direkt om nationella skogsprogram 1 och många fler har beröringspunkter för nationella skogsprogram. Inom IPF enades man om att termen nationellt skogsprogram är ett holistiskt ramverk för skogspolitik, som syftar till att åstadkomma ett uthålligt skogsbruk. Nationella skogsprogram kan betyda olika ansatser i olika länder, baserat på principer som: Konsistenser med nationella, regionala och lokala politik och strategier, och internationella avtal; Lämpliga mekanismer för att involvera alla berörda parter; Uppmärksammande av och respekt för traditionella rättigheter hos ursprungsbefolkningar, lokalsamhällen och skogsägare; Säkra äganderätt till mark; Holistiska, inter-sektorala och iterativa ansatsen; och Etablering av effektiv koordination, monitoring och evaluering, och modeller för konflikthantering. Inom den pan-europeiska skogprocessen (Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar eller MCPFE) nämns nationella skogsprogram i resolutionerna från konferenserna i Helsingfors (1993) och i Lissabon (1998). Någon detaljerad diskussionen om innehållet i nationella skogsprogram för uthålligt skogsbruk i ett europeiskt perspektiv började dock inte förrän under en workshop i Österrike Den följdes av två andra workshops som var förberedelser för resolution V1 som godkändes på den fjärde ministerkonferensen i Wien Resolution V1 handlar om förstärkningen av uthålligt skogsbruk genom tvärsektoriellt samarbete 1 Department of Agriculture, Fisheries & Forestry Australia The Intergovernmental Panel on Forests and The Intergovernmental Forum on Forests. Summary of proposals for Action. A tool to assist countries to measure progress and establish priorities for sustainable forest management. 3

7 och nationella skogsprogram. Resolutionen beskriver de gemensamma principerna för nationella skogsprogram i Europa som är: Participation Holistic and inter-sectoral approach Iterative process with long-term commitment Capacity building Consistency with national legislation and policies Integration with national sustainable development strategies Consistency with international commitments recognising synergies between international forest related initiatives and conventions Institutional and policy reform Ecosystem approach Partnership for implementation Raising awareness 1.2 Kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk I både Rio skogsprinciperna och och i kapitel 11 i Agenda 21 pekas på behovet att utarbeta kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk (C&I) för att möjliggöra utvärdering av framsteg inom ländernas arbete med att genomföra uthålligt skogsbruk. Ett flertal initiativ, så kallade C&I processer, har tagits både på nationell, regional och internationell nivå. Inom den pan-europeiska skogprocessen (MCPFE) pågår utveckling av kriterier och indikatorer för uthålligt brukande av boreal-, tempererad- och medelhavsskog kom man överens om följande sex kriterier som de mest viktiga faktorerna för uthålligt skogsbruk: 1. bevarande och förbättring av skogsresurserna och dess bidrag till den globala kolcykeln 2. bevarande av skogsekosystemens hälsa och vitalitet 3. bevarande och främjande av skogens produktiva funktioner (trä- och icke träbaserade produkter) 4. bevarande och förbättring av skogsekosystems biologiska mångfald 5. bevarande och förbättring av skogens skyddsfunktioner i brukandet av skogen, i synnerhet för mark och vatten 6. upprätthållande av andra socio-ekonomiska funktioner. Dessa sex kriterier samt 27 kvantitativa indikatorer godkändes på den tredje ministerkonferensen i Lissabon I enlighet med resolutionerna tagna vid ministerkonferensen i Lissabon förbättrades indikatorerna under ministerkonferensernas uppföljningsarbete och förnyad indikatorer godkändes på expertnivåmötet Den förnyad set av indikatorer innehåller 35 kvantitativa indikatorer och rubriken för 17 kvalitativa eller deskriptiva indikatorer. 4

8 Kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk diskuterades också under arbetet i den mellanstatliga skogspanelen (IPF) och det mellanstatliga skogsforumet (IFF), och åtta av deras förslag till åtgärder behandlar om kriterier och indikatorer 2. Diskussionen fortsatte under FN:s skogsforum (UNFF) och på det fjärde mötet 2004 godkändes sju tematiska elementer gemensamma för olika C&I processer. Dessa tematiska element är: 1. Extent of forest resources 2. Biological diversity 3. Forest health and vitality 4. Productive functions of forest resources 5. Protective functions of forest resources 6. Socio-economic functions 7. Legal, policy and institutional framework. 1.3 Målsättning under konventionen om biologisk mångfald I konventionens fjärde partskonferens 1998, antogs det första arbetsprogrammet för skogens biologiska mångfald. Detta fokuserade på forskning, samarbete och utveckling av nödvändiga tekniker för bevarande och uthålligt nyttjande av biologisk mångfald i alla typer av skogar. I konventionens sjätte partskonferens 2002, antogs ett utvidgat och åtgärdsinriktat arbetsprogram. Arbetsprogrammet är inte juridiskt bindande, dvs. parterna kan välja vilka aktiviteter de prioriterar och tilllämpar i praktiken. Arbetsprogrammet innehåller: 3 programelement 12 mål (goals) 27 syfte (objectives) 130 aktiviteter (activities), som är förslag för åtgärder På den sjunde partskonferensen 2004 godkändes Strategic Plan: future evaluation of progress (beslut VII/30) som ger ett allmänt ramverk för att utveckla generella mål (goals), speciella mål (targets) och konkreta mål (outcome oriented targets) som kan vara kvantitativa och mättbara, samt indikatorer att mäta framsteg. I ramverket finns det 11 generella mål och 21 speciella/konkreta mål som exempel för vidareutvecklingen. Alla de här målen och indikatorer är globala och tanken var att skulle utvecklas för konventionens Strategic Plan och olika arbetsprogram. Istället blev rekommendationen att länderna skulle utveckla konkreta och helst kvantifierade mål. Terminologin om alla de här olika målen och syften är tämligen oklar och förvillande till och med mellan olika beslut under konventionen om biologisk mångfald. Ännu oklarare och mera förvillande blir det mellan olika konventionen och processer. Under förhandlingen om beslut VII/30 ritade en av konventionssekretariatets anställda följande figur för att förklara sambanden mellan de olika begreppen. Avgör själva om figuren hjälper eller gör saken oklarare. 2 Department of Agriculture, Fisheries & Forestry Australia The Intergovernmental Panel on Forests and The Intergovernmental Forum on Forests. Summary of proposals for Action. A tool to assist countries to measure progress and establish priorities for sustainable forest management. 5

9 GSPC Strategic plan of CBD 2010 target Set of global headline indicators Existing data Integration into the programmes of work GSPC 1 targets Framework of goals and sub-targets Existing goals of the strategic plan Flexible framework Indicators Tools National targets National indicators 1 GSPC: Global Strategi for Plant Conservation Figur 1. Sambanden mellan olika mål inom konventionen om biologisk mångfald 6

10 2. Skogliga sektorsmål 2.1 Bakgrunden för sektorsmål Nya resonemang om skogspolitiken framlades i regeringens proposition "En ny skogspolitik" som i sin tur baserats på ett betänkande från 1990 års skogspolitiska kommitté. En annan bas för förändringar i skogspolitik var det miljöpolitiska beslutet från Där anges att de övergripande målen med miljöpolitiken skall vara att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas långsiktigt samt skydda natur och kulturlandskap. I maj 1993 antog riksdagen en skogspolitik som i allt väsentligt gäller även idag. Skogsvårdslagen blev en tydlig minimilag som anger ramarna och de grundläggande kraven för hur skogbruket skall bedrivas. Den tidigare strävan att öka virkestillgångarna och kontinuerligt utnyttja det virke som skogen ger kompletterades bl.a. med en tydligare inriktning mot ett bevarande av skogens biologiska mångfald och av skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga. Detta kommer till uttryck främst genom att jämställda produktions- och miljömål anges för det svenska skogsbruket. En avreglering genomfördes och det ekonomiska stödet till skogsbruket minskade. På så sätt fick skogsägarna en större frihet men också ett större ansvar vid brukandet av skogen. Medlen för naturvårdsavsättningar av skogsområden ökade. Detta krävde bättre kunskaper hos skogsägarna varför rådgivning blev ett än viktigare skogspolitiskt medel än tidigare. Under 1998 antog riksdagen de femton miljökvalitetsmålen. Skogsstyrelsen är ansvarig för miljökvalitetsmålet "Levande skogar". Andra miljökvalitetsmål som berörs mer påtagligt av vilka åtgärder som vidtas på skogsmark är "Bara naturlig försurning", "Myllrande våtmarker" och "Ingen övergödning". Ytterligare andra har också kopplingar, exempelvis "Levande sjöar och vattendrag", "Begränsad klimatpåverkan och "God bebyggd miljö". I den skogspolitiska proposition som fastställdes 1998, med Skogsstyrelsen då nyligen utförda utvärdering av skogspolitiken som grund, låg den förda skogspolitiken i huvudsak fast. Mindre ändringar i skogsvårdslagen gjordes emellertid och ökade medel för ersättning till skogsägare för biotopskydd samt till rådgivning till skogsägare anslogs. Riksdagen framhöll också att utvärdering av skogspolitiken bör ske fortlöpande omkring vart fjärde år 3. I miljö- och skogspolitiken stadfästes och utvecklades skogsbrukets sektorsansvar för miljöfrågorna. Sektorsansvaret har också lagts fast för skogsvårdsmyndigheten som är den skogliga sektorsmyndigheten. 3 Diskussion PM 29 januari 2003 inför Nationella sektorsrådets möte den 4 februari Skogsstyrelsen. Också i Mål för ett hållbart skogsbruk. Nationella skogliga sektorsmål. Skogsstyrelsen Se också: om Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2000/01:MJU2: Skogspolitiken utvärderas varje mandatperiod 7

11 På regeringens uppdrag gjorde Skogsstyrelsen under 2001 en förnyad utvärdering av den förda skogspolitiken. En slutsats var att den högsta möjliga avverkningsnivån sannolikt kommer att öka under kommande decennier om man bedriver ett fortsatt skogsbruk som det i mitten på 90-talet och dessutom tar hänsyn till då beslutade och bedömda naturvårdsavsättningar. På mycket lång sikt minskar avverkningsmöjligheterna något till följd av 1990-talets förhållandevis låga ambitionsnivå i skogsvården. En annan slutsats var att viktiga steg tagits mot att uppnå miljömålet, men att ytterligare åtgärder krävs för att det ska nås. Utvärderingen pekar ut en rad brister när det gäller miljö- och kulturvård. Arealen där trakthyggesbruk bedrivs ökar vilket ger förluster när det gäller utbredningen av många känsliga arter. Samtidigt ökar arealerna med både gamla och lövrika skogar. Arealen skog som undantas från skogsbruk genom naturreservat har ökat, men takten i avsättningarna måste öka för att delmålet inom Levande skogar i detta avseende ska nås till Mer ambitiös hänsyn, exempelvis kvarlämnande av död ved vid upptagningen av trakthyggen, gör att förlusten av biologisk mångfald bedöms bli mindre nu än tidigare. 2.2 Beredningen av skogliga sektorsmål I 1993 riksdagsbeslutet om en ny skogspolitik fastslås att det bör bli fråga för skogsvårdsmyndigheten att utforma detaljmål i den utsträckning som behövs. Det finns dock skrivningar i både denna och 1998 års proposition av tydlig målkaraktär, och därmed ställningstaganden, även om inga målformuleringar antogs. Det har alltså lämnats upp till Skogsstyrelsen som sektorsmyndighet att i samråd med de skogliga intressenterna formulera nationella sektorsmål för skogsbruket. Den första generationens sådana sektorsmål togs fram internt inom Skogsstyrelsen 1994/95 och användes främst för intern styrning i skogsvårdsorganisationen. Efter 1998 års utvärdering av skogspolitiken reviderades målen, nu även med en extern förankring bestående av de traditionella skogliga organisationerna, Naturvårdsverket och skogsvårdsstyrelserna, men inte ideella organisationer. Under hösten 1998 remitterades ett förslag till mål. Målen avsågs gälla t.o.m. år Målens påverkan på skogsbruket var troligen obetydlig bl.a. eftersom de inte användes för styrning eller uppföljning av verksamheten. Ändå påverkade nog målens utveckling konsensusbyggandet inom den traditionella skogsektorn I slutet av år 2002 gjorde flera faktorer det nödvändigt att revidera målen, bl.a. ett ökat behov av tydliga och gärna kvantifierade mål. Målen skulle också innefatta både produktions-, miljö-, kulturmiljö- och sociala aspekter. För beredningen av nya skogliga sektorsmål startade Skogsstyrelsen ett projekt i november Projektet styrdes av Generaldirektören och Skogsdirektören och arbetsgruppen omfattade tre anställda from Skogsstyrelsen. I projektet gjordes en uttolkning av skogspolitiken, miljökvalitetsmålet Levande skogar och relevanta delar av andra politikområde. I Skogsstyrelsens direktiv för arbetet med att ta fram nya nationella sektorsmål betonas att arbetet bör bedrivas på ett sätt som också stämmer överens med internationellt antagna riktlinjer för nationella skogsprogram. 8

12 Arbetet gjordes i samråd med Skogsstyrelsens nationella sektorsråd. Där finns representanter för såväl andra myndigheter, skogsnäringen, ideella organisationer, forskningsorganisationer och fackliga organisationer. Andra referensgrupper var länsjägmästarna och Skogsstyrelsens styrelse. För några speciella och svårare frågor, till exempel skog/vilt-balansen och skogbruk rennäring, användes särskilda arbetsgrupper med ledamöter tillsatta genom sektorsrådets organisationer.. Nya nationella skogliga sektorsmål beslutades av Skogsstyrelsen i mars På den regionala nivån har skogsvårdsstyrelserna till uppgift att formulera motsvarande regionala sektorsmål. De nationella och regionala sektorsmålen ska samspela och anpassas till varandra. Samordning och koordinering av de regionala sektorsmålsarbetena skedde genom ett nätverk av regionala sektorsmålsansvariga på Skogsvårdsstyrelserna. Riksdagen och Regeringen Relevanta delar av andra politikområde (1993) Ny skogspolitik Jämställda produktions- och miljömål (2001) Svenska miljömål "Levande skogar" Skogsstyrelsen Sektorsrådet (2005) Nationella skogliga sektorsmål Långsiktig målbild 13 kortsiktiga mål tidsatta till 2010 Figur 2. Beredning av skogliga sektorsmål 2.3 Struktur av målen Målen är hierarkiskt strukturerade. Överst finns de Övergripande målen såsom de fastställts av riksdag och regering. Därunder finns en Långsiktig målbild som innehåller förtydliganden av de Övergripande målen. Tidshorisonten varierar mellan några decennier och sekel. Slutligen finns de kortsiktiga målen som i de flesta fall är kvantifierade och tidsatta till år

13 2.3.1 Övergripande målen I det skogspolitiska beslutet från 1993 anges två mål. Ett produktionsmål och ett miljömål. Dessa skall vara jämställda. Produktionsmålet Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt hög avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användning av vad skogen producerar. Miljömålet Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. I Svenska miljömål, från 2001 anges ett miljökvalitetsmål för Levande skogar: Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation, dvs. till år Riksdagen har givit de följande fyra delmålen för Levande skogar: 1. Långsiktigt skydd av skogsmark (2010) Ytterligare ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år Förstärkt biologisk mångfald (2010) Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad, arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %, arealen gammal skog skall öka med minst 5 %, arealen mark föryngrad med lövskog skall öka. 3. Skydd för kulturmiljövärden (2010) Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Åtgärdsprogram för hotade arter (2005) Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Delmålen 1 3 har tagits direkt med i skogliga sektorsmål. De är beslutade av Riksdagen och kan följaktligen inte ändras av en myndighet. Delmål 4 togs inte med, i huvudsak av relevansskäl. Det är ett rent administrativt mål, tidsatt till 2005, och Naturvårdsverket och länsstyrelserna var ansvariga att nå målet. 10

14 2.3.2 Långsiktig målbild Målbilden är en tolkning av vad de övergripande skogliga målen innebär på sikt. I några fall är målbilden redan nådd. I andra avseenden kan målbilden förverkligas först på längre sikt, kanske inom någon skogsgeneration. I den långsiktiga målbilden betonas samspel i nyttjandet: Skogen brukas så att den hållbart producerar en mångfald av värden över hela landet. Markägare och andra verksamma inom skogsbruket, renskötare, jägare, skogsvandrare, turistföretag och andra som nyttjar skogen har en förståelse för varandras behov och samspelar i nyttjandet. Samspel är en långsiktig förutsättning för att nå den långsiktiga målbilden. Den långsiktiga målbilden beskriver de följande egenskaper av skogsbruket: God tillgång på värdefull skogsråvara Rik skogsmiljö Sociala och kulturella värden Kortsiktiga målen De kortsiktiga målen är relativt få, under tretton rubriker, och kan naturligen inte fånga in alla viktiga aspekter relaterade till skog och skogsbruk. Eftersom några mål innehåller flera målpunkter, är faktiskt det totala antalet mål 22 stycken. De ska ses som ett uttryck för de viktigaste områdena ur skogspolitisk synpunkt. (De kortsiktiga målen är bifogade i bilaga 4. => till rapporten för finska läsare) Kortsiktiga målen har indelats i tre grupper. God tillgång på värdefull skogsråvara Rik skogsmiljö Mångbruk och sociala värden. Utmärkt är att fem av de elva målen i Rik skogsmiljö gruppen är precis de samma som delmålen för Levande skogar som har beslutats av Riksdagen. Ett starkt politiskt beslut om dessa frågor, särskilt då arealen skog som ska undantas från skogsbruk, var troligen en förutsättning för att nå konsensus mellan intressenterna. Även ett av de fyra målen i Mångbruk och sociala värden gruppen är direkt hämtat från delmålen för levande skogar. Tre målområden som betraktades som viktiga av Skogsstyrelsen och sektorsrådet saknar kortsiktiga mål eftersom det av olika skäl inte varit möjligt att ta fram sådana. Det gäller: Möjlig avverkning Skötselkrävande biotoper Kontinuitetsskogar Beträffande uppföljningen av de kortsiktiga sektorsmål är Skogsstyrelsens avsikt är att enkelt följa upp målen och avrapportera till sektorsrådet på årlig basis. Den första sådana rapporten avser man göra till ett av rådets möten under år

15 3. Diskussion och slutsatser 3.1 Likheter och skillnader mellan internationell policy och den svenska ansatsen med skogliga sektorsmål Nationella skogsprogram Processen att utveckla skogliga sektorsmål motsvarar väl principerna för nationella skogsprogram utvecklad inom den pan-europeiska skogsprocessen (bilaga 1). En förutsättning för arbetet med sektorsmålen var också att det skulle stämma överens med internationellt antagna riktlinjer för nationella skogsprogram. Beredningen av sektorsmålen har sin huvudsakliga bas i nationella skogs- och miljöpolitiska beslut men även relevanta delar av andra politikområden och andra myndigheter har deltagit i arbete. Processen har involverat alla berörda parter och uppmärksammat traditionella rättigheter hos ursprungsbefolkningar och skogsägare. Koordinering fortsätter inom Skogsstyrelsens nationella sektorsråd och Skogsstyrelsen har en plan för uppföljning och vidare arbete. Där finns ingen princip eller beslut inom internationella skogspolitiska fora att nationella skogsprogram ska skrivas i form av ett omständligt dokument. Kan de skogliga sektorsmålen anses uppfylla rollen som Sveriges nationella skogsprogram? Svaret är både ja och nej. Som sagt, processen besvarar internationella tänkande hur nationellt skogsprogrammet skulle utvecklas. Å andra sidan brukar man vanligen anse att policy programmet även bör innehålla en tydlig plan för budget och ansvar för olika åtgärder. Sektorsmålen utgörs bara av själva målen, och berör inte vilka åtgärder som bör utföras eller vilka som bör göra åtgärderna. Ekonomiska konsekvenser för skogsnäringen och staten till följd av de skogliga sektorsmålen har beräknats av Skogsstyrelsen och statsbudgeten innehåller anslag för skydd av skogsmark och åtgärder som gäller skötsel av ädellövskogar. Stora delar av kostnaderna kommer dock att betalas av skogsnäringen. Målens långsiktiga förankring kommer att kunna utvärderas först i framtiden Kriterier och indikatorer Det svenska arbetet med sektorsmål har beröringspunkter med pan-europeiska kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk (bilaga 2). Det finns en mycket tydlig koppling mellan sektorsmål under rubriken Rik skogsmiljö med indikatorer om biologisk mångfald. Motsvarande indikatorer för sektorsmål i gruppen Mångbruk och sociala värden kan hittas inom kriteriet om upprätthållande av andra socio-ekonomiska funktioner. Däremot det är svårt att göra direkt koppling av sektorsmål som behandlar om God tillgång på värdefulla skogsråvara till pan-europeiska indikatorer men de kunde tänkas motsvara några indikatorer inom kriterier om skogsresurserna och dess bidrag till den globala kolcykeln, och skogens produktiva funktioner. Den stora skillnaden mellan de pan-europeiska indikatorerna och sektorsmålen är att sektorsmålen är mål medan indikatorerna utgör ett kondensat av statistik med hög politisk relevants. 12

16 Målsättning under konventionen om biologisk mångfald (CBD) Formuleringen av tydliga och kvantifierade mål för den svenska skogssektorn uppfyller väl beslut VII/30 inom konventionen om biologisk mångfald (CBD) om att parterna ska utveckla konkreta och helst kvantifierade mål (bilaga 3). De Svenska sektorsmålen motsvarar väl de mål som har föreslagits inom konventionen och som behandlar skydd av skyddsvärd mark, markens produktionsförmåga, hållbar förbrukning, traditionella näring, rättigheter hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen. Aspekter som har tryckts på inom ramen för CBD men inte har behandlats i sektorsmålen är skydd av vissa arter och genetisk mångfald, internationell handel, kontroll av främmande invasiva arter, anpassning till klimatförändring, minskning av föroreningar, rättvis fördelning av nyttan från genetiska resurser och utvecklingsbistånd. Man har gjort ett medvetet urval så att antalet sektorsmål blir relativt få, och att de följaktligen inte kan behandla alla viktiga aspekter relaterade till skog och skogsbruk Är kvantifierade och tidsatta mål något för de internationella processerna? Kvantifierade och tidsatta mål har visat sig vara effektiva inom arbetet med klimatkonventionens Kyotoprotokoll. Man har försökt att komma överens om några kvantifierade och tidsätta mål i UNFF men diskussionen där har varit mycket långsam och svår. Inom arbetet med konventionen om biologisk mångfald har man godkänt ett övergripande så kallat 2010-mål att väsentligen reducera förlusten av biologisk mångfald till år Där finns också en rekommendation att länderna ska utveckla konkreta och helst kvantifierade mål för att det globala 2010-målet ska kunna nås. Det svenska arbetet med sektorsmål är ett utmärkt exempel att det är möjligt att komma överens med olika intressenter om tidsatta och kvantifierade mål på nationell nivå. Det skulle vara nyttigt att informera om arbete på olika fora, till exempel genom att publicera en broschyr om sektorsmålen på engelska och t.ex. organisera en side event vid några internationella möten. Svenska skogliga sektorsmål är gjort inom och för svenska politiska, sociala, ekonomiska och ekologiska förhållandena och kan inte kopieras direkt till andra länder. Erfarenheter och resultaten från arbetet och sektorsmålens påverkan att förbättra uthålligt skogsbruk kan dock ge idéer till andra länder för att förbättra deras verksamhet. 13

17 Referenser Angelstam, P Målbilder för det skogliga sektorsmålet hur går det med bevarandet av biologisk mångfald? Rapport Skogsstyrelsen. Department of Agriculture, Fisheries & Forestry Australia The Intergovernmental Panel on Forests and The Intergovernmental Forum on Forests. Summary of proposals for Action. A tool to assist countries to measure progress and establish priorities for sustainable forest management. Internationella konventioner, avtal och processer med koppling till skog Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Skogsstyrelsen. Karlsson, S Ekonomiska konsekvenser av de skogliga sektorsmålen. Rapport Skogsstyrelsen. Miljömålen för barnens skull! Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål. De Facto Mål för ett hållbart skogsbruk. Nationella skogliga sektorsmål Skogsstyrelsen. Nationella skogliga sektorsmål Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen. Diskussion PM 29 januari 2003 inför Nationella sektorsrådets möte den 4 februari Sollander E, Karlsson S och Eriksson H Skogliga sektorsmål förutsättningar och bakgrundsmaterial. Rapport Skogsstyrelsen. Sundström, G Målstyrningen drar åt skogen. Om government och governance i svensk skogspolitik. Score rapportserie 2005:6. Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor. Web-sidor: (Sveriges miljömål) (Skogliga sektorsmål) (Sektorsmålen, engelsk version). (FN:s skogsforum) (Konventionen om biologisk mångfald) (Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar) 14

18 Bilaga 1. Jämförelse mellan MCPFE nfp-principerna och svensk ansats Holistic and inter-sectoral approach - co-ordination mechanisms Iterative process with long-term commitment - monitoring and evaluation Capacity building - training, education and research Consistency with national legislation and policies Integration with national sustainable development strategies Consistency with international commitments recognising synergies between international forest related initiatives and conventions Institutional and policy reform - decentralization - land tenure arrangements - conflict resolution schemes MCPFE nfp-principerna Processen att utveckla Sveriges skogliga sektorsmål Participation utvecklingsarbetet av sektorsmålen har skett i samråd med en bred gruppering av olika intressenter inom Skogsstyrelsens nationella sektorsråd. Under utvecklingsarbetet har relevanta delar av andra politikområden inkluderats och andra myndigheter har deltagit i arbete. Koordinering har utförts genom Skogsstyrelsens nationella sektorsråd. Sveriges skogspolitik grundar sig hållbar utveckling, som även förutsätter att tänka på framtida generationernas behov. Sektorsmålens långsiktiga målbild har tidshorisonten från några decennier till några sekel. Utvärdering av skogspolitiken görs fortlöpande omkring vart fjärde år. Skogsstyrelsen har gjort en grov plan för att följa upp sektorsmålen. Sektorsmålen innehåller inga kortsiktiga mål rörande utbildning, rådgivning och forskning. Däremot finns forskningsorganisationerna med i utvecklingsprocessen och sakmässigt i viss mån i den långsiktiga målbilden. Sektorsmål och deras utveckling uppfyller krav i nationell lagstiftning och är en uttolkning av statens politik för skog. De 15 miljökvalitetsmålen har definierats för att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Miljökvalitetsmål Levande skogar och dess fyra delmål är integrerad i sektorsmålen. Den drivande faktor för sektorsmålens utveckling har varit nationell. Beslut och rekommendationer av relevanta internationella konventioner och avtal har studerats i sektorsmålens utvecklingen. De regionala skogsvårdstyrelserna har till uppgift att formulera regionala sektorsmål i samråd med regionala intressenter. Jordägande har starkt status i Sveriges lagstiftning och sektorsmål håller sig inom ramen av lagstiftning. Sektorsrådet kan anses utgöra en form av mekanism för konflikthantering, dock ingen kraftfull sådan. Ecosystem approach Efter den sjunde partskonferensen av konventionen om biologisk mångfald kan uthålligt skogsbruk anses utgöra en tillämpning av ekosystemansatsen i skog. Sektorsmålen innefattar olika aspekter av hållbar utvecklingen (produktion, miljö-, kulturmiljö- och sociala aspekter). En tilllämpning av ekosystemsansatsens princip som handlar om deltagande av intressenterna på lägre 1

19 MCPFE nfp-principerna Processen att utveckla Sveriges skogliga sektorsmål än nationella och regionala nivåer är inte lätt i svensk skogsbruk eftersom majoriteten av skogarna är ägda av privata människor och industriella bolag. Å andra sidan är 58 % av Sveriges skogar certifierats och på så sätt kan man hävda att intressenternas åsikter har beaktats. Det finns också experiment som gäller samarbete mellan många olika skogsägare, myndigheter och intressenter på landskapsnivå. Partnership for implementation - co-operation between governments, business and civil society Raising awareness - raising visibility of forest sector - strengthening public confidence in forest policy and forest management Sektorsmålen har utvecklats av Skogsstyrelsen i samråd med intressenterna sektorsrådet. Eftersom skogsvårdslagen är en tydlig minimilag får skogsägarna en större frihet men också ett större ansvar att hjälpa till att nå målen. En förutsättning vid utvecklingen av sektorsmålen har varit att arbetet ska lägga grunden för att sektorsmålen blir kända, accepterade och använda. 2

20 Bilaga 2. Jämförelse mellan MCPFE kriterier och indikatorer och svensk ansats MCPFE kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk 1. Bevarande och förbättring av skogsresurserna och dess bidrag till den globala kolcykeln 1.1 Skogsmarksareal 1.2 Virkesförråd 1.3 Åldersklass struktur och/eller diameterklass struktur 1.4 Kolförråd Skogliga sektorsmål Sektorsmål som är närmast motsvarande: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga Senast år 2010 finns riktlinjer för hur skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras som inkluderar en balanserad tillgång på näring och anpassningar i skogsskötseln. Föryngringar Målpunkt 1: Under perioden 2004 t.o.m. år 2010 skall andelen undermåliga föryngringar halveras jämfört med perioden Målpunkt 2: Senast år 2010 skall minst 90 % av de naturliga föryngringarna vara lokaliserade till ståndorter med lämpliga förutsättningar, ha tillräckligt många fröträd och få erforderlig markbehandling. Röjningar År 2010 är arealen som bedöms ha akut röjningsbehov mindre än ha. Skog/vilt-balansen Målpunkt 1: Andelen svårt älgskadad plant- och ungskog av tall är senast år 2010 lägre eller i nivå med den situation som gällde i början på 1990-talet. Målpunkt 2: Trädbildning av asp, rönn och sälg kan ske där arterna har naturgivna förutsättningar för trädbildning. Skogsbruk - rennäring Målpunkt 1: Inom de samebyar där det finns en beteslandsindelning skall skogsbruket i sin plane- 3

21 MCPFE kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk Skogliga sektorsmål ring särskilt beakta dessa vid skogsbruksåtgärder. Målpunkt 2: Senast år 2010 skall markbehandling som behövs för att trygga återväxten av skog inom renskötselområdet ske med minsta möjliga påverkan på marker av lavtyp, lavrik typ och torra ristyper med inslag av lav. Mark och vatten i balans Senast år 2010 är den areal som erhåller aska minst lika stor som den areal där avverkningsrester (grot) skördas vid föryngringsavverkning. Möjlig avverkning (har inte kunnat formuleras) 2. Bevarande av skogsekosystemens hälsa och vitalitet 2.1 Atmosfäriskt nedfall 2.2 Mark kondition 2.3 Kronutglesning 2.4 Skador på skogen Skog/vilt-balansen Målpunkt 1: Andelen svårt älgskadad plant- och ungskog av tall är senast år 2010 lägre eller i nivå med den situation som gällde i början på 1990-talet. 3. Bevarande och främjande av skogens produktiva funktioner (trä- och icke träbaserade produkter) 3.1 Tillväxt och avverkning Sektorsmål som är närmast motsvarande (samma som för indikatorer 1.2, 1.3 och 1.4): 3.2 Rundvirke 3.3 Andra nyttigheter än trä 3.4 Tjänster Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga Föryngringar Röjningar Skog/vilt-balansen 4

22 MCPFE kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk Skogliga sektorsmål Skogsbruk - rennäring Möjlig avverkning (har inte kunnat formuleras) 3.5 Skog med skogsbruksplaner 4. Bevarande och förbättring av skogsekosystems biologiska mångfald 4.1 Trädslagstruktur Gammal skog, äldre lövrik skog och föryngringar med lövskog Till år 2010 skall: Arealen äldre lövrik skog öka med minst 10% Arealen gammal skog öka med minst 5% Arealen mark föryngrad med lövskog öka. 4.2 Föryngringar Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning Under perioden 2004 t.o.m. år 2010 skall: arealandelen föryngringsavverkningar med undermålig hänsyn halveras jämfört med perioden hänsynen på minst 50% av arealen föryngringsavverkningar uppfylla SVO:s rådgivningsnivå. för miljöfunktionerna Hänsynskrävande biotoper, Skyddszoner och Skador på mark och vatten arealandelen föryngringsavverkningar med obetydlig hänsyn halveras jämfört med perioden Naturligheten (Naturalness) Kontinuitetsskogar (har inte kunnat formuleras) 4.4 Exotiska trädslag 4.5 Död ved Död ved Till år 2010 skall mängden hård död ved öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. 4.6 Genetiska resurser 4.7 Skogens fördelning i landskapet (Landscape pattern) Skogsbilvägar över våtmarker Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden 5

23 MCPFE kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk Skogliga sektorsmål eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. 4.8 Rödlistade arter 4.9 Skyddad område Långsiktigt skydd av skyddsvärd skogsmark. Målpunkt 1: Ytterligare ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år Målpunkt 2: De kända nyckelbiotoperna skall bevaras och prioriteras inom denna ram. 5. Bevarande och förbättring av skogens skyddsfunktioner i brukandet av skogen, i synnerhet för mark och vatten 5.1 Skyddsskogar mark, vatten och andra ekosystems funktioner 5.2 Skyddsskogar infrastruktur och skötta naturtillgångar 6. Upprätthållande av andra socioekonomiska funktioner 6.1 Skoglig brukningsenhet 6.2 Skogssektorns andel av BNP 6.3 Netto intäkt 6.4 Kostnader för service 6.5 Arbetskraften i skogssektor 6.6 Arbetarskydd (Occupational safety and health) 6.7 Virkesförbrukning (Wood consumption) 6.8 Virkeshandel 6.9 Bio-energi från skog (Energy from wood resources) 6.10 Tillgånglighet och rekreation (Accessibility and recreation) Skötselkrävande biotoper (har inte kunnat formuleras) Rekreationsanpassat brukande av tätortsnära skogar Målpunkt 1: År 2010 har skogsvårdsstyrelserna tecknat samarbetsdokument med 80 % av kom- 6

24 MCPFE kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk 6.11 Kulturella och själsliga värden (Cultural and spiritual values) Skogliga sektorsmål munerna rörande tätorter med minst innevånare. Dokumentet uttrycker de gemensamma långsiktiga ambitionerna rörande nyttjandet av de tätortsnära skogarna för att bättre tillgodose människors behov av rekreation. Målpunkt 2: Senast år 2008 har skogssektorn genomfört ett rikstäckande utbildningsprogram om särskild hänsyn till skogens sociala värden i tätortsnära skogar. Programmet riktas till skogsägare av tätortsnära skogar (enskilda, kommunala, statliga, skogsbolag) och till berörda tjänstemän och organisationsföreträdare. Ett utbildningsprogram skall finnas framtaget Skogsbruk - rennäring Målpunkt 1: Inom de samebyar där det finns en beteslandsindelning skall skogsbruket i sin planering särskilt beakta dessa vid skogsbruksåtgärder. Fornlämningar och värdefulla kulturlämningar Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Skogsbilvägar över våtmarker Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. 7

25 Bilaga 3. Jämförelse mellan CBD:s konkreta mål och svensk ansats CBD:s konkreta mål (beslut VII/30) Skogliga sektorsmål Target 1.1 At least 10% of each of the world's ecological regions effectively conserved Target 1.2 Areas of particular importance to biodiversity protected Target 2.1 Restore, maintain, or reduce the decline of populations of species of selected taxonomic groups Target 2.2 Status of threatened species improved Långsiktigt skydd av skyddsvärd skogsmark Målpunkt 1: Ytterligare ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år Målpunkt 2: De kända nyckelbiotoperna skall bevaras och prioriteras inom denna ram. Långsiktigt skydd av skyddsvärd skogsmark Målpunkt 2: De kända nyckelbiotoperna skall bevaras och prioriteras inom denna ram. Gammal skog, äldre lövrik skog och föryngringar med lövskog Till år 2010 skall: Arealen äldre lövrik skog öka med minst 10% Arealen gammal skog öka med minst 5% Arealen mark föryngrad med lövskog öka. Sektorsmål som inverkar: Död ved Till år 2010 skall mängden hård död ved öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Target 3.1 Genetic diversity of crops, livestock, and of harvested species of trees, fish and wildlife and other valuable species conserved, and associated indigenous and local Gammal skog, äldre lövrik skog och föryngringar med lövskog Till år 2010 skall: Arealen äldre lövrik skog öka med minst 10% Arealen gammal skog öka med minst 5% Arealen mark föryngrad med lövskog öka. 8

26 CBD:s konkreta mål (beslut VII/30) Skogliga sektorsmål knowledge maintained Target 4.1 Biodiversity-based products derived from sources that are sustainably Produktionsmålet, miljömålet, långsiktig målbild och all kortsiktiga mål. managed, and production areas managed consistent with the conservation of biodiversity Target 4.2 Unsustainable consumption, of biological resources, or that impacts upon biodiversity, reduced Target 4.3 No species of wild flora or fauna endangered by international trade Target 5.1 Rate of loss and degradation of natural habitats decreased Produktionsmålet, miljömålet, långsiktig målbild och all kortsiktiga mål. (Icke relevant eftersom sektorsmålen inte behandlar internationella handel.) Långsiktigt skydd av skyddsvärd skogsmark. Målpunkt 1: Ytterligare ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år Målpunkt 2: De kända nyckelbiotoperna skall bevaras och prioriteras inom denna ram. Target 6.1 Pathways for major potential alien invasive species controlled Target 6.2 Management plans in place for major alien species that threaten ecosystems, habitats or species Target 7.1 Maintain and enhance resilience of the components of biodiversity to adapt to climate change Target 7.2 Reduce pollution and its impacts on biodiversity Gammal skog, äldre lövrik skog och föryngringar med lövskog Till år 2010 skall: Arealen äldre lövrik skog öka med minst 10% Arealen gammal skog öka med minst 5% Arealen mark föryngrad med lövskog öka. 9

27 CBD:s konkreta mål (beslut VII/30) Skogliga sektorsmål Target 8.1 Capacity of ecosystems to deliver Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga goods and services maintained Senast år 2010 finns riktlinjer för hur skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras som inkluderar en balanserad tillgång på näring och anpassningar i skogsskötseln. Target 8.2 Biological resources that support Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga sustainable livelihoods, local food security Senast år 2010 finns riktlinjer för hur skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras and health care, especially of poor people maintained Target 9.1 Protect traditional knowledge, innovations and practices Target 9.2 Protect the rights of indigenous and local communities over their traditional knowledge, innovations and practices, including their rights to benefit sharing som inkluderar en balanserad tillgång på näring och anpassningar i skogsskötseln. Skogsbruk - rennäring Målpunkt 1: Inom de samebyar där det finns en beteslandsindelning skall skogsbruket i sin planering särskilt beakta dessa vid skogsbruksåtgärder. Målpunkt 2: Senast år 2010 skall markbehandling som behövs för att trygga återväxten av skog inom renskötselområdet ske med minsta möjliga påverkan på marker av lavtyp, lavrik typ och torra ristyper med inslag av lav. Skogsbruk - rennäring Målpunkt 1: Inom de samebyar där det finns en beteslandsindelning skall skogsbruket i sin planering särskilt beakta dessa vid skogsbruksåtgärder. Målpunkt 2: Senast år 2010 skall markbehandling som behövs för att trygga återväxten av skog inom renskötselområdet ske med minsta möjliga påverkan på marker av lavtyp, lavrik typ och torra ristyper med inslag av lav. Fornlämningar och värdefulla kulturlämningar Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Rekreationsanpassat brukande av tätortsnära skogar Målpunkt 1: År 2010 har skogsvårdsstyrelserna tecknat samarbetsdokument med 80 % av kommunerna rörande tätorter med minst innevånare. Dokumentet uttrycker de gemensamma långsiktiga ambitionerna rörande nyttjandet av de tätortsnära skogarna för att bättre tillgodose människors behov av rekreation. Målpunkt 2: Senast år 2008 har skogssektorn genomfört ett rikstäckande utbildningsprogram om särskild hänsyn till skogens sociala värden i tätortsnära skogar. Programmet riktas till skogsägare 10

28 CBD:s konkreta mål (beslut VII/30) Skogliga sektorsmål av tätortsnära skogar (enskilda, kommunala, statliga, skogsbolag) och till berörda tjänstemän och organisationsföreträdare. Ett utbildningsprogram skall finnas framtaget Target 10.1 All transfers of genetic resources are in line with the Convention on Biological Diversity, the International Treaty on Plant Genetic Resources for Food and Agriculture and other applicable agreements. Target 10.2 Benefits arising from the commercial and other utilization of genetic resources shared with the countries providing such resources Target 11.1 New and additional financial resources are transferred to developing country Parties, to allow for the effective implementation of their commitments under the Convention, in accordance with Article 20. Target 11.2 Technology is transferred to developing country Parties, to allow for the effective implementation of their commitments under the Convention, in accordance with its Article 20, paragraph 4. (Icke relevant eftersom sektorsmålen inte behandlar utvecklingsbistånd.) (Icke relevant eftersom sektorsmålen inte behandlar utvecklingsbistånd.) 11