KARTLÄGGNING FRITIDSHUSTURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMI, KOMMUNAL SERVICE & SAMHÄLLSPLANERING

Transkript

1 KARTLÄGGNING FRITIDSHUSTURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMI, KOMMUNAL SERVICE & SAMHÄLLSPLANERING BESTÄLLARE FLENS KOMMUN, I SAMVERKAN MED ANDRA SÖRMLÄNDSKA KOMMUNER FINANSIÄR REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND ANSVARIG STUA, HENRIC JOHANSSON & OLA LINDGREN NILSSON DATUM

2 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 3 2. OM KARTLÄGGNINGEN Definitioner och begrepp i kartläggningen 5 3. OM TURISM OCH FRITIDSHUSTURISM OM FRITIDSHUS 8 4. RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN MODELL DISKUSSION Ekonomiska Kommunal service Samhällsplanering REKOMMENDATIONER OCH DET FORTSATTA ARBETET KÄLLHÄNVISNING 25 OM STUA STUA ägs av företag, privatpersoner, bolagets medarbetare (65 procent), de nio kommunerna i Sörmlands län och Landstinget Sörmland (35 procent). Bolagets kontor är i Nyköping och Eskilstuna, samt har kontorsplatser i Strängnäs och Flen. STUA drivs av övertygelsen att Sverige ska bli en av världens ledande turistdestinationer. Genom att utveckla attraktiva besöksmål och destinationer skapar vi värden för företag, kommuner, medborgare och regioner. Fokus är internationell och nationell destinations-, affärs- och marknadsutveckling. Bland annat leder STUA det gemensamma destinationsarbetet för att utveckla Sörmland till ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål. Teamet på STUA har en gedigen och samlad erfarenhet av försäljning och paketering mot svenska och utländska besökare, är med och gör platser till besöksmål, områden till destinationer och besöksnäringsföretag till exportföretag. STUA utvecklar idéer, lägger strategier och levererar underlag för att beslut som gynnar besöksnäringen ska fattas. STUA arbetar fokuserat tillsammans med näringsliv, kommuner och regioner för att förverkliga dem. STUA följer inte besöksnäringens utveckling på håll. Utan är med vid varje steg den tar för att underlätta för företag att växa, skapa fler arbetstillfällen och få städer och platser att utvecklas. För att lyckas arbetar STUA strategiskt och operativt inom tre affärsområden: Destinationsutveckling, affärsutveckling och marknadsutveckling.

3 1. SAMMANFATTNING STUA har fått i uppdrag av Flens kommun, i samarbete med andra sörmländska kommuner, att ta fram en kartläggning som innehåller ett samlat underlag som beskriver fritidshusturismen idag, nationellt och i Sörmland. Kartläggningen ska även undersöka kommunernas potential till att bli utvecklade fritidshusdestinationer och rekommendationer till fortsatt arbete. Kartläggningen belyser kommunernas möjligheter och utmaningar kopplat till fritidshusturism med fokus på dess påverkan av ekonomi, kommunal service och samhällsplanering. Grundutförandet av kartläggningen slutfördes december 2018 och därefter beslutade Regionförbundet Sörmland om att en tilläggsbeställning på det ordinarie uppdraget skulle slutföras med fokus på GIS-strategi och kartografi för planering av bland annat avlopp och bredband i Sörmland. Kartläggningens fokus skiftade till regionens alla nio kommuner, från grundutförandet vilket fokuserade på Flen, Strängnäs och Eskilstuna. 3. Utbyta kompetenser och erfarenheter av fritidshus mellan de sörmländska kommunerna i ett nätverk där förslagsvis även ett antal fritidshusägare, samt företrädare för föreningar där fritidshusägare kan vara involverade, är inbjudna. 4. Utgå från denna kartläggnings resultat för att göra vidare analyser på de målgrupper som är fritidshusägare i regionen. 5. Inkludera fritidshusturismen som en viktig kategori av kommunernas och regionens besökare. Med denna kartläggning finns goda förutsättningar till att utveckla bättre förutsättningar för ökad fritidshusturism i Sörmland. För att kommunerna i kartläggningen ska kunna utvecklas som fritidshusdestinationer krävs en fungerande tvärsektoriell samverkan mellan offentliga aktörer och företagen som verkar lokalt. Resultat Kartläggningen resulterade i statistik och analyser av de sörmländska fritidshusen genom sekundärdata samt skapandet av GIS-bilder som redovisar variabler av fritidshusen grafiskt. Detta skapade underlag för en fullständig kartläggning av regionens fritidshus och dess ägare. En modell för fritidshusens effekter på ekonomi, kommunal service och samhällsplanering för enskilda kommuner arbetades fram och presenterades i denna kartläggning. Rekommendationer Rekommendationerna fokuserar på Sörmlands kommuner, men är även applicerbara i andra liknande kommuner mot att bli utvecklade fritidshusdestinationer: 1. Utföra en enkätundersökning av fritidshusturismens effekter på ekonomi, kommunal service och samhällsplanering genom insamling av data. Detta data samlas in i den enskilda kommunen från dess fritidshusägare. 2. Kartlägga fritidshuskluster i Sörmland vilket kan ligga till grund för framtida översiktsplanering och planering för fritidshusområden 3 (28)

4 METOD Kartläggningen har genomförts i två faser, Fas I utifrån ordinarie uppdrag och Fas II utifrån en tilläggsbeställning från Region Sörmland. Fas I genomfördes genom intervjuer, litteraturstudier samt insamling av underlag via digitala källor för att föra statistik och kartlägga fritidshusturismen i Sörmland. Kartläggningen var avgränsad geografiskt, ekonomiskt och tidsmässigt. Flens kommun, i samverkan med två andra sörmländska kommuner var den geografiska avgränsningen. Kartläggningen var avgränsad genom en fast budget. Kartläggningen originalutförande slutfördes Fas II baserades på ordinarie kartläggning, med ett breddat fokus på Sörmlands kommuner. Den fördjupade studien fokuserade på att utforma en modell för fritidshusens effekter genom tidigare påvisade effekter av fritidshus. Fritidshusturismen i Sörmlands kartlagdes grafiskt och med beskrivningar genom insamling och analys av GIS-underlag och målgruppsstatistik. Doktorand Andreas Back vid Umeå Universitet, bidrog med data och analyser på sörmländska fritidshus samt kontrollerade kartläggningens koppling till relevant forskning och fakta för reliabilitet och validitet. 2. OM KARTLÄGGNINGEN Projektägare är Flens kommun, som genomför kartläggningen i samarbete med andra sörmländska kommuner. Utförare av kartläggningen är STUA. Finansiär av uppdraget är Region Sörmland. Syftet är att genom en kartläggning få svar på vilka effekter fritidshusturismen har på en enskild kommun när det gäller ekonomi, kommunal service och samhällsplanering. En komplett mätmetod för fritidshusens effekter gentemot ekonomi, kommunal service och samhällsplanering i en enskild kommun hade inte påvisats under kartläggningens sökningar av tidigare arbeten. Det fanns inte heller en tydlig modell från akademi då frågan ställdes till Umeå Universitet, däremot fanns intressanta tidigare resultat av studier att beakta. Därför skapades en modell för att presentera och kunna mäta fritidshusens effekter gentemot en enskild kommun och presenterades i denna kartläggning. Kartläggningen redovisades vid ett seminarium i Hälleforsnäs april Kartläggningen ska även undersöka om det finns någon mätmetod för de ekonomiska effekterna av fritidshusturism. Kartläggningen genomförs genom en fördjupad studie av Flen, Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Kopplad till kartläggningen finns en referensgrupp bestående av STUA, Regionförbundet Sörmland, samt företrädare för de tre kommunerna. För att kunna lägga en grund för vidare arbete kommer följande frågeställningar besvaras i kartläggningen - Vilka effekter har fritidshusturismen på en enskild kommuns: -Ekonomi? -Kommunal service? -Samhällsplanering? 4 (28)

5 2.1 Definitioner och begrepp i kartläggningen Turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Med aktiviteter avses sociala, kulturella och ekonomiska, som utförs av personer som reser till resmål belägna utanför personens vanliga omgivning. 1 Destination En destination är ett funktionellt, geografiskt avgränsat område, där ett system av offentliga aktörer, privata aktörer och civilsamhället erbjuder produkter och service till besökare inom området. 2 Produkt Kan vara ett hotellrum, en paddeltur, ett besök på museum, en älgsafari eller en matupplevelse. 3 Fritidshus Fritidshus definieras som värderings-/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som Småhus på lantbruk (typkod 120), Småhusenhet, helårsbostad (typkod 220), Småhusenhet, fritidsbostad (typkod 221) eller Småhusenhet, byggnadsvärde under kr (typkod 213). Fr.o.m har definitionen av fritidshus ändrats något till följd av Skatteverkets förändring av typkoderna. Fritidshus definieras nu som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som Lantbruksenhet, bebyggd (typkod 120), Småhusenhet, bebyggd (typkod 220), Småhusenhet, småhus på ofri grund (typkod 225) eller Småhusenhet, byggnadsvärde under kr (typkod 213). Bara fritidshus som ägs av fysiska personer (inklusive utländska personer utan svenskt personnummer) eller dödsbon ingår. För lantbruksenheter krävs också att lantbruket ej är aktivt samt att det finns en bostadsbyggnad på taxeringsenheten, vilket gäller både före och efter Fritidshusturism Fritidshusturismen, den fasta turismen, är en viktig del av den inhemska turismen i Sverige och ska ses som en del i det turistiska produktionssystemet. Den fasta turismen står för en stor del av resandet, behov av infrastruktur och människors beteende på fritiden. 5 Fritidshusturismen omsätter i snitt kronor per hus och år, och kan ha stor betydelse för bland annat servicen på mindre orter 6. Fritidshusägarna är lojala till destinationen där fritidshuset finns, till skillnad från turister som ägnar sig åt andra former av turism där resmålen varierar och ändras. 7 Turismens ekonomiska effekter Det krävs att olika former av statistik samlas och bearbetas i särskilda modeller för att kunna mäta turismens samhällsekonomiska effekter. Statistiken ställer krav på kvalitativa och kvantitativa data om turister och resor som kan samlas in genom olika former av undersökningar. Denna typ av data samlas in genom undersökningar på platser där större antal besökare befinner, men även genom gränsundersökningar eller konsumentundersökningar. För att följa utvecklingar och förändringar av olika kundsegments efterfrågan och preferenser för det svenska utbudet kopplat till turism och resor, har undersökningar om utländska besökare i Sverige utförts vid flera tillfällen av IBIS (Internationella besökare i Sverige). Denna data samlas sedan i turismsatelitkonto som redovisas varje år på nationell nivå. Kommunal service Turism är en mark- och vattenkrävande näring som är bunden till grundläggande resurser och service på den plats den verkar, så som arbetskraft, god kommunal infrastruktur, rent vatten, intressanta sevärdheter och vackra miljöer att vistas i. 5 Eftersom fritidshus är bostäder i kommunen, efterfrågar fritidshusturism utökad kommunal service, så som sophämtning, vatten, avlopp, elektricitet och bredbandsinstallationer, samt övriga tjänster som tillhandahålls av till exempel landstinget och regionen. 8 Tillväxt kopplat till fritidshus Likt den generella turismen, spenderar även fritidshusturister sina pengar på produkter och upplevelser i den plats där de turistar. 9 Därför kan fritidshusturism leda till positiva effekter för det lokala samhället eller byn kopplat till näringslivets tillväxt. Denna form av tillväxt påverkar även kommunen finansiellt i form av fastighetsavgifter, samt kan skapa vidare resultat som påverkar kommunen i stort. Dessa resultat kan till exempel vara mervärden eller indirekta effekter av fritidshusturism, som framtida permanentboende personer som betalar kommunalskatt och som kan får fler personer att flytta till eller att besöka det specifika området. Däremot kan en motsatt effekt skapas då permanenta bostäder används som fritidshus eftersom de tidigare användes som primära bostäder för fastboende som kan ha skapat större effekter lokalt i den enskilda kommunen. Detta kan i sin tur medföra att kommunen finner möjlighet till planering och utveckling av fritidshusområden. Dessutom kan dessa implementeringar ligga till grund för kommunens destinationsutvecklingsprocess och turistiska översiktsplan. 1 Tillväxtverket. (2016). Turismens begreppsnyckel 2 Tillväxtverket. (2015). Utveckling av hållbara turistdestinationer 3 Jerhammar & Co. (2012). Exporthandboken 4 Statistiska Centralbyrån (SCB) 5 ByggGotland översiktsplan för Gotlands kommun Rapport från Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet (2002) 7 Aronsson (2004) 8 Larsson & Müller (2017) 9 Larsson & Müller (2017) 5 (28)

6 Turistisk översiktsplanering Besöksnäringen är viktig för ekonomisk tillväxt i hela landet. Flera av de utmaningar destinationer arbetar med berör samhällsplaneringsfrågor där framför allt kommunerna har ett stort ansvar som tillväxtfrämjande och tillståndsgivande myndighet med planmonopol. Det gäller frågor som direkt rör enskilda företag i form av regelverk kring nyetableringar och tillstånd, hållbarhets- och miljöfrågor, planeringsfrågor inklusive turistisk översiktsplanering, säkerhetsfrågor, tillgänglighet och infrastruktur. 10 En översiktsplan visar hur mark- och vattenområden samt den bebyggda miljön bör användas i framtiden. Här väger kommunen samman olika intressen och skapar en hållbar vision. Att utveckla den med ett besöksperspektiv gör att man kan förbättra både för besökare och medborgare i kommunen. Kommunen tittar bland annat på vilka besöksmål som finns i närområdet, hur besökare och medborgare rör sig och på vilket sätt naturområden och riksintressen bättre kan bli tillgängliga i framtiden. 11 I denna kartläggning används uttrycket åldersgrupper och målgrupper som indelningsvariabel kopplat till ålder inom demografi Densitet I denna kartläggning uttrycks termen densitet som förklarar hur tätt fritidshusen ligger bredvid varandra. Hög densitet innefattar att ett område har en ökad täthet mellan fritidshusen, samtidigt som en låg densitet kan relateras till allt mer enskilda fritidshus som inte befinner sig i befattade fritidshusområden. Attraktionskraft Samhällen kan bidra till att stärka turismens attraktionskraft genom att tillhandahålla en stor del av infrastrukturen som används av turister, samt att infrastrukturen är tillgängliggjorda. Detta kan inkludera informations- och kulturverksamheter samt persontransporter. Dessutom upplyser näringslivet för de affärsmässiga verksamheter som erbjuder tjänster och varor till turisterna. Detta kan inkludera resebyråer, researrangörer, persontransporter och shopping. 12 Geografiskt informationssystem (GIS) Digitalt system för insamling, lagring, hantering, analys och presentation av geografisk (lägesbunden) information. Datainnehållet i ett GIS kan lagras i olika databaser. 13 Kartografi Kartografi definieras som läran och tekniken av att framställa kartor. Demografi Befolkningslära, den vetenskap som ägnas studier av befolkningens storlek, sammansättning och geografiska fördelning, samt av förändringar i befolkningsstrukturen förorsakade av demografiska händelser. Centrala indelningsvariabler är ålder, kön, civilstånd, boenderegion och eventuellt etnisk tillhörighet Tillväxtverket. (2016). Hållbar destinationsutveckling insatser för hållbara turistdestinationer Flens kommun, STUA. (2018) Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan. 12 Tillväxtverket. (2016). Turismens begreppsnyckel internationellt rekommenderade begrepp och definitioner för turism. 13 Lantmäteriverket (1996). Handbok kartografi. 14 Nationalencyklopedins uppslagsverk demografi. 6 (28)

7 3. OM TURISM OCH FRITIDSHUSTURISM Besöksnäring är en växande näring som genererar konsumtion i flera olika branscher. Enligt internationella bedömningar kommer det globala resandet att öka med ca 3 procent per år fram till 2030 och Sverige har goda förutsättningar att ta del av den ökningen. I Sverige ökade den totala turismkonsumtionen med 21,8 miljarder kronor eller 7,4 procent till 317 miljarder kronor under 2017, se tabell nedan. 15 Sveriges slottsdestination Sörmland har många turistiska tillgångar att bygga sin destinationsutveckling på: Vacker, öppen natur med sjöar, hav och skärgård Stora möjligheter till upplevelser för aktiva besökare i form av vandringar, fiske, jakt, paddling, cykling, långfärdsskridskor, isjakt Naturnära boenden och storstadsnära landsbygd Ett rikt kulturutbud: Konst, historia, musik, arkitektur Mycket närproducerad mat och goda matupplevelser Stockholm Skavsta Flygplats och ytterligare fyra internationella flygplatser inom två timmars resa Närheten till Stockholm och ett starkt komplement för de som vill kombinera Stockholm med landsbygdens skönhet och lugn Det unika för destinationen Sörmland, fyrahundra slott och herrgårdar, skapar tillsammans med profilområdena måltidsupplevelser, friluftsliv och rekreation, jakt och vilt, kultur och historia en attraktiv positionering: Sveriges slottsdestination 18. Gästnätterna i Sverige ökade med tre procent 2018 i jämförelse med föregående år. I den statistiken ökade de utländska gästnätter med 7 procent. 16 Sörmlands strategi för en hållbar besöksnäring , som är framtagen av Region Sörmland, i samverkan med näringslivet och kommunerna. Målen bygger på att omsättningen i besöksnäringen ska fördubblas. Sörmländsk besöksnäring fortsätter att växa och mellan 2010 och 2017 ökade antalet personer som arbetar inom näringen med 18 procent. Det totala antalet gästnätter har ökat med nära mellan 2010 och Både svenska och internationella besökare hittar till Sörmland vilket bidrar till att den totala nettoomsättningen har ökat med 18 procent mellan 2010 och Den pågående processen Destinationsutveckling Sörmland har som mål att fördubbla omsättningen i besöksnäringen. Företag och kommuner samarbetar för att genom produktoch affärsutveckling öka tillväxten och lönsamheten i näringens företag. Besöksnäringen är en tillväxtnäring, som skapar förutsättningar för tillväxt även för andra branscher. Besöksnäringen har ett antal skilda former som utvecklas och varierar över tid samt på olika platser. Ett antal kommuner i Sörmland, däribland Flen har exempelvis under sommartid en kraftigt växande befolkning genom fritidshusboende. Det ser ut på liknande sätt i andra kommuner i länet. Utveckling sker också genom mobila fritidshus i form av husvagnar och husbilar. De mobila fritidshusen påverkar kommunen inom olika områden. Det ger ökade inkomster samtidigt som kostnader ökar inom 15 Tillväxtverket, Fakta om svensk turism 2017 (2018). 16 Tillväxtverket, Gästnätter 2018 (2019) 17 Statistiska centralbyrån. Inkvarteringsstatistik (2017). 18 Regionförbundet Sörmland. (2014). Destinationsutveckling Sörmland Vägen mot en fördubblad besöksnäring (28)

8 andra områden. Den fysiska planeringen berörs direkt genom önskemål på byggnation av fritidshus, men även konverteringar av fritidshus till permanentbostäder och motsatt, från permanentbostäder till fritidshus. FRITIDSHUSÄGARE I SVERIGE SPENDERAR UNGEFÄR: 71 övernattningar i sitt fritidshus varje år FRITIDSHUSEN OMSÄTTER UNGEFÄR: kronor per hus/år privatpersoner STOD MED I STATISTIKEN SOM FRITIDSHUSÄGARE I SÖDERMANLANDS LÄN Detta innebär att många fritidshusägare har vistats på fritidshusdestinationen under en lång tid och därför kan det finnas intressen bland dem att engagera sig i utvecklingen av destinationen. Fritidshusägarna är lojala till destinationen där fritidshuset finns, till skillnad från turister som ägnar sig åt andra former av turism där resmålen varierar och ändras. 20 Fritidshusägare Fritidshusägare syns inte som boende i kommunen i kommunalstatistik om personerna är folkbokförda på en annan plats där de huvudsakligen bor. Detta försvårar för kommunernas beräkning av fritidshusägare, vilket i sin tur kan leda till felaktigheter i planering av den kommunala servicen. 21 Större avstånd för fritidshusägarna mellan permanentbostäder och fritidshusen skapar ökad sannolikhet för att närliggande samhällen i anknytning till fritidshusen finansiellt gynnas. Attraktionskraft för kommuner kan skapas genom turistiska värden. Till exempel beskriver Sveriges kommuner och landsting (SKL) att naturvärden tillsammans med gott entreprenörskap kan skapa attraktionskraft. Dessutom kräver tillväxten i besöksnäringen god tillgänglighet för både turister och besökare men även för arbetskraften inom besöksnäringen. Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa ökad attraktionskraft för både medborgare, föreningar, företag och besökare. Besöksnäringen har en stor betydelse för varje kommuns utveckling och bör därför gå hand i hand med samhällsplaneringen. Allt fler kommuner inser värdet av en stärkt besöksnäring och hur den bidrar till kommunens utveckling. Genom att lyfta in ett övergripande besöksperspektiv i sin översiktsplan får kommuner det verktyg som behövs för att möta besöksnäringens utveckling och stärka sin egen attraktionskraft Antal fritidshus per kommun FLEN ESKILSTUNA STRÄNGNÄS VINGÅKER GNESTA NYKÖPING OXELÖSUND KATRINEHOLM TROSA Diagram: SCB. Se sida 13 för komplett tabell 3.1 OM FRITIDSHUS Fritidshus och sommarstugor anses som en viktig faktor för påverkan av den regionala utvecklingen, framförallt i landsoch glesbygd. 19 Fritidshuset är oftast kvar som svenskens fritidsboende och fungerar som en trygg punkt, till skillnad från permanentbostäder där cirka elva byten av bostad görs under en svensk persons livstid. I många fall är fritidshuset en tidigare permanentbostad, exempelvis ett föräldrahem. Fritidshusturism Fritidshusturismen omsätter i snitt kronor per hus och år, och kan ha stor betydelse för bland annat servicen på mindre orter. Detta visar en rapport från Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet. 22 Fritidshusägare kan ses som lojala eftersom de berikar den lokala bygden, där de har sitt fritidshus, med ny kunskap och nya erfarenheter. 23 De bidrar därmed till lokal och regional 19 Müller (2011) 20 Frykholm, K. (2017) Strategier för fritidshusturism? En översikt av Sveriges kommuner 21 Müller & Hall (2003) 22 Sveriges Radio Fritidshusboende bra för glesbygden (18 juli 2002) 23 Kaltenborn & Clout (1998) 8 (28)

9 utveckling. Fritidshusturism är en viktig form av turism för små och avlägset belägna destinationer. Fritidshusägarna och lokalbefolkningen kan samverka med varandra och utbyter erfarenheter och kunskap som är till nytta för fritidshusägarna och de lokala företagen, även i den professionella yrkesrollen. 13 Eftersom att schablonavdraget gäller upp till kr ska belopp över summan beskattas med 30%. Däremot får avdrag på 20% av hyresintäkterna redovisas i deklarationen. 26 Fritidshusturismen kan skapa underlag för företag som är lokaliserade i samma område, vilket kan leda till att företagen ökar sin ekonomiska hållbarhet i jämförelse med företag på andra orter i periferin. 24 Uthyrning av fritidshus En trend som blivit allt tydligare under de senaste åren är att privatpersoner väljer att hyra ut sina fritidshus då de själva inte befinner sig där. Denna uthyrning sker idag ofta digitalt via till exempel onlinetjänsten Airbnb, vilket är en internationell plattform för andrahandsuthyrning av bostäder. Uthyrningen gör att privatpersoner inte behöver skatta på intäkter från uthyrningen under ett värde av kr eftersom summan räknas som ett schablonavdrag, medan företag som hyr ut bostäderna via Airbnb måste redovisa uthyrningen och inkludera 12 procent moms. Denna momssats gäller även för privatpersoner som hyr ut för totalsummor över eller fler än sammanlagt 112 dygn. Däremot visar Müller, Nordin & Marjavaaras enkätstudie att 7% av fritidshusägarna hyr ut mot betalning, samt att runt en tredjedel av ägarna får besök i fritidshuset. Detta kan antyda att de lånar ut fritidshuset utan att ta betalt. 25 I Södermanlands län finns det vid undersökningstillfället ( ) 304 sökresultat av uthyrningar på hemsidan airbnb.se. Ett liknande resultat påvisas vid ett annat undersökningstillfälle ( ) med över 300 sökresultat. En rapport från Skatteverket år 2015 visar att åtta av tio uthyrare av privatbostad eller rum, som tjänade mer än skattefria beloppet, fuskade med inbetalning av skatten. I en intervju som Driva eget gjorde med Skatteverket nämndes: Vi bedömer att uthyrningarna ökar i takt med att det blir enklare att marknadsföra objekt via de digitala plattformarna på nätet, säger Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket. Kontakterna vi haft med dem som hyrt ut visar att det finns en del okunskap om hur och när inkomsterna ska deklareras. Men vi ser också att vissa chansat och hoppats att Skatteverket inte kontrollerar. År Tabell: Henrik Kisterud, Skatteverket Antal privatpersoner som redovisade överskott från uthyrning av bostäder i Södermanland Mätningen i tabellen ovan är baserad på antal privatpersoner folkbokförda i Södermanlands län som redovisar intäkter från uthyrning av bostäder i Södermanlands län. Problematiken med denna form av mätning som även Henrik Kisterud beskriver är att dessa siffror endast visar de som är folkbokförda i regionen, vilket exkluderar de personer som har fritidshus i Södermanland men är folkbokförda i en annan region. Mobila bostäder Husbilar och husvagnar är oftast den boendeform vi förknippar med mobila bostäder. De möjliggör att kunna välja olika platser att semestra på till skillnad mot fritidshuset som är stationär på den plats den är placerad. År 2017 spenderades gästnätter på campingar i Södermanlands län. Varav 78,2 procent utgjordes av husvagn som boendeform, följt av 9,9 procent husbilar och 8,3 procent stugor och övrigt boende, samt 3,7 procent tält Larsson & Müller (2017) 25 Müller, Nordin & Marjavaara (2010) 26 Driva eget Omfattande fusk vid Airbnb-uthyrning (29 mars 2017) 27 Statistiska centralbyrån Statistikrapport anläggningstyp: camping, region(er): Södermanlands län 9 (28)

10 Samtidigt som mobila bostäder kan ses som ett komplement till fritidshusen, kan de även medföra en ökad besöksnäring i regionerna av andra segment som kanske inte är lika benägna att köpa fritidshus i just det området. Mobila bostäder möjliggör resande till destinationer med längre avstånd då kostnaderna för boendet av resan kan bli lägre. Här gäller det även att den kommunala servicen i områden finns tillgänglig i närheten av ställplatser och campingar där de mobila bostäderna spenderar sina stopp. Dessutom behöver detta tas med i samhällsplanen och turistiska översiktsplanen för att utveckla attraktiva campingar och övernattningsplatser. 4. RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Som grund till denna kartläggning samlades fakta, studier och statistik som beskriver fritidshusturismens nuläge. Från den generella bild som skapas av bakgrundsinformationen kopplad till fritidshus i Sverige, bildades ett utgångsläge som möjliggjorde att kunna jämföra den med regional och lokal statistik samt information. Detta möjliggjordes utifrån genomgångar av källor i digitalt, otryckt-, och tryckt material främst från statliga verksamheter så som Skatteverket och Statistiska centralbyrån, men även från organisationer inom turism och besöksnäringen. För att ta del av specifika ekonomiska mätningar från Skatteverket kontaktades myndigheten genom epost. Detta resulterade i nationell och regional statistik som styrker inrapportering av bostadsuthyrningar utförd av privatpersoner. För att samla kvalitativa data intervjuades en doktorand som undersöker den svenska fritidshusturismen kopplat till ekonomiska effekter och kommunal service. Doktoranden har även undersökt Sörmland. Denna intervju gjordes för att samla data från en allt mer opartisk källa. Kontakten med doktoranden skapades efter kontakt med professorer och personal inom Umeå Universitet som tidigare har gjort omfattande studier kopplat till ämnet på en nationell nivå. Sörmlands Vatten, Eskilstuna Energi och Miljö, samt SEVAB kontaktade för frågor gällande fritidshusturismens påverkningar av kommunal service främst kopplat till sophämtning och VA. Svaren från bolagen tydde inte på att de sett några utmaningar eller ökningar i statistiken gällande sin del i den kommunala servicen. Även samtliga kommuner i regionen blev tillfrågade om bygglovsavdelningen hade mätt några effekter kopplat till ombyggnationer eller nybyggen av fritidshus. Även där fanns det ingen koppling till belastning av ärenden relaterade till fritidshus. Likaså uttryckte samhällsbyggnadsnämnder och planeringsnämnder inom kommunerna i regionen att de inte hade sett någon överbelastning av bygglovsansökningar. Samtidigt uttrycks det att bygglovsärenden ökar varje år vilket ständigt ökar belastningen inom kommunernas enheter. Östra Sörmlands kommuner kontaktades via mail med frågor kring hur de har upplevt eller mätt effekterna av fritidshusen, där Gnesta kommun besvarade. Se bilaga 1. Intervju med Gnesta kommun Eftersom återkopplingen från enheterna i regionens kommuner var relativt låg, ställdes frågorna istället till vardera kommuns kontaktcenter vilket möjliggjorde att ärenden skapades hos kommunerna som sedan behövde följas upp och återkopplas. Även här visades inte någon specifik statistik eller information kring fritidshusens effekter utan mer generell information kring de priser som konsumenterna får betala för den kommunala servicen av bland annat sophämtning. Däremot påvisade Eskilstuna kommun en karta över konverterade fritidshus till permanentbostäder, i relation till nybyggda hus. Ett flertal kommuners kontaktcenter återkom inte med något svar på frågorna. Bild: Eskilstuna kommun Kontakten med kommunerna och servicebolagen skedde genom och telefon. För att fortsätta samla in data kontaktades kommunernas avdelningar inom bygg, samhällsplanering, VA och avfall. Detta för att säkerställa att inget missats i tidigare insamlade data. Vi uppmärksammade svårigheter i kommunikationen med kontaktpersoner på kommunerna då allt fler varken besvarade samtal och epostmeddelanden. En telefonintervju genomfördes med Sörmlands vatten som ansvarar för försörjningen av vatten, avlopp och avfallsåtervinning, där det inte framgick att de sett några specifika effekter av just fritidshus. Koncernen Eskilstuna Strängnäs energi & miljö som ansvarar för bolagen Eskilstuna Energi och Miljö (EEM), samt Strängnäs Energi (SEVAB) söktes för intervjuer men återkopplade inte efter ett antal samtal och epostmeddelanden. Vidare involverades doktorand Andreas Back vid Umeå universitet i kartläggningen och deltog i telefonintervju, samt bidrog med relevant statistik, resultat från tidigare studier, samt GIS-material inkluderande analyser, vilket presenteras i denna kartläggning. Region Sörmlands strateg Jon Wiggh försedde kartläggningen med avgränsade GIS-kartor på 10 (28)

11 Sörmland utifrån det nationella materialet. Intervju Andreas Back på Umeå Universitet som har fokuserat på fritidshusturismen i Sverige blev intervjuad per telefon och besvarade ett antal intervjufrågor: Fanns det några tydliga kopplingar mellan fritidshusturism och ekonomiska effekter i Eskilstuna? - i så fall, hur rapporterades de, fanns det tydliga mönster? Fanns det några tydliga kopplingar mellan fritidshusturism och kommunal service i Eskilstuna? - Om ja, vilken form av kommunal service var kopplad till fritidshus och vilka utmaningar fanns det? Vad finns det för likheter och skillnader mellan Eskilstuna kommun och andra kommuner i Sverige när det gäller fritidshusturism? Har ni hittat några nya resultat som visar något nytt än tidigare forskning eller som säger emot tidigare forskning? Finns det någon generell utmaning för kommunerna när det gäller fritidshusturism? Däremot nämns det att Eskilstuna försöker att balansera fritidshus och övriga bostäder genom att sprida ut fritidshusen i olika områden då de skapar möjlighet till utbyggnad för fler permanentbostäder. Samtidigt som de då kräver mer sophämtning samt infrastruktur. De äldre lämnar sina lägenheter i stan för att bosätta sig permanent i fritidshusen vilket håller bostadsmarknaden i flyt då yngre personer kan köpa lägenheterna eller bli hyresgäster av lägenheterna i fråga. Kommunen har gjort om detaljplanerna för fritidshus genom att bjuda in bostadsägarna till möten där de fick lyfta vad de ville göra med husen och områdena. Fritidshusen i Eskilstuna kommun har minskat från ca 4000 till 3600 av bostäder med typkoderna fritidshus och även jordbruksbostäder av lägre värde. Doktoranden upplever att fritidshusturisten är snarlik överallt och att kommunerna borde ta fritidshusen på större allvar. Fritidshusturismen upplevs som liknande i Sörmland i jämförelse med endast Eskilstuna där ägarna bor nära fritidshusområdet med en genomsnittlig distans på 4,5 mil. Däremot finns inte utländska fritidshusägare med i doktorandens statistik, men antagandet är att personer som inte är folkbokförda i Sverige består av utländska fritidshusägare. Denna grupp består av en låg andel ägare på 0,5% och har inte samma preferenser som den svenska fritidshusägaren. Resultat av intervju Andreas Back har undersökt fritidshusturismen i Sveriges kommuner, med Eskilstuna som undersökningsobjekt för Sörmland, menar på att Eskilstuna, likt många andra kommuner, har en vag uppfattning om hur många fritidshus som finns och vilka ekonomiska effekter som utgörs av dessa. Det sker allt mindre systematiskt och det behövs utredningar av kvalitativa data eftersom mycket av de undersökningar som gjorts är fallstudier. Vidare menar doktoranden att kommunen kan se ekonomiska effekter men att de bara är gissningar som tyder på att de är kopplade till besöksnäringen och fritidshusturismen. Likt många kommuner finns det ingen plan för hur kommunen ska utveckla fritidshusturismen. Den tydligaste ekonomiska effekten av fritidshusen är fastighetsavgiften som dessutom går att mäta för att se specifika områden, men samtidigt gäller avgiften för samtliga fastigheter. Dessutom menar doktoranden att flertalet tjänstemän inte är medvetna om att pengarna från fastighetsavgiften går till kommunen. Trots att det inte går att peka ut fritidshusen i fastighetsavgiften så är detta en säker ekonomisk effekt eftersom avgiften måste betalas. Ekonomiska effekterna för fritidshusen ökar framförallt om fritidshusen konverteras till permanentbostäder eftersom husägarna ändrar folkbokföring och då betalar kommunal skatt till den kommun som huset befinner sig. Figur: Sveriges kommuner och landsting (SKL) Kommuntyper i Sverige. Detta beror på hur långt ägarna kan resa samt hur mycket de är villiga att betala. Möjligheten finns för personer som är bosatta i utlandet att köpa bostäder i Sverige, däremot kan specifika fastighetsaffärer ställa olika krav. I Eskilstuna råder någorlunda höga huspriser, många ärver hus och konverterar de till fritidshus eller ärver fritidshus vilket påverkar utbudet av redan existerande förhållningsvis 11 (28)

12 äldre hus på bostadsmarknaden. Eskilstuna är inte så beroende av fritidshusen för att öka bostadspriserna generellt, vilket är motsatsen till dilemmat i andra kanske mer avgränsade kommuner. I många kommuner pratar tjänstemännen om fritidshus som möjligheten för tillväxt och utveckling av det lokala näringslivet medan politiker ser till tillväxten av inflytningar och ökat invånarantal. Det nämns fyra kategorier som doktoranden har uppmärksammat inom fritidshusdestinationer: konverterade weekendhus, ändamålsbyggda weekendhus, konverterade semester och ändamålsbyggda semesterhus. Sörmland kategoriseras som en region dominerad av konverterade weekendhus där fritidshusturisterna har närmare till fritidshuset från sitt permanentboende samt har kopplingar och kännedom om området sedan tidigare. Intervjun avslutas med att nämna att vissa kommuner har bjudit in fritidshusägarna till näringslivsdagar för att kunna möta och inkludera fritidshusturismen och utveckla den. Sammanfattande resultat STUA har även kontaktat Sveriges kommuner och landsting (SKL) som refererade till en rapport kopplad till besöksnäringen i städer och landsbygd samt dess betydelse för utveckling i kommunerna. Den mätte övrigt näringsliv genom en avgränsning av ett antal SNI-koder. Resultaten av den rapporten var att alla kommuner i genomsnitt hade 120 fritidshus per 1000 invånare år Rapporten visade att Sörmland består utav täta kommuner nära en större stad och landsbygdskommuner nära en större stad. 28 Därefter beskrevs den generella geografiska fördelningen av befolkning, sysselsättning, arbetsställen och högutbildad arbetskraft. Kommun Antal fritidshus 2017 Eskilstuna 3223 Flen 2651 Gnesta 1699 Katrineholm 1990 Nyköping 3165 Oxelösund 673 Strängnäs 3244 Trosa 1740 Vingåker 1124 Ungefärliga beräkningar kan göras på fritidshusen i vardera kommun. Fritidshusägare spenderar i genomsnitt 71 övernattningar per år i sina fritidshus. 29 Denna siffra kan såklart variera i landets alla regioner, men även fritidshusägare. 28 Sveriges kommuner och landsting. (2017). Besöksnäring i städer och landsbygd dess betydelse för utvecklingen i kommunerna. 29 Müller, Nordin & Marjavaara (2010) 12 (28)

13 Utveckling av fritidshus Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa fråga är uppkopplade gentemot elnät som har kommunalt inflytande. Förutom den kommunala servicen som används på den specifika plats som fritidshuset befinner sig kan fritidshusägare nyttja kommunal service i andra former. Det kan handla om allt från hemtjänst och bygglovsansökningar till avgifter för parkering, sjukvårdsbesök, kollektivtrafik och museibesök. Om vi utgår från den redan benämnda modellen om att fritidshusturismen omsätter i snitt kronor per hus och år, kan den förutom att ha stor betydelse för servicen på mindre orter, även ha betydelse för det lokala näringslivet. Däremot så innefattar detta att delar av denna omsättning kan ske på andra geografiska platser än inom den kommun där fritidshuset finns. Därför kan omsättningen tolkas som gynnande för flera olika kommuner i närområdet, men även för ekonomin i stort. Fritidshusturismen är en del i besöksnäringen men skiljer sig från turismen. Turism fokuserar på kvantitet av besökare som reser till en viss plats eller platsen. Denna kvantitet är i ständig rörelse eftersom resmålen kan variera. Därför kanske ingen kan förutsäga att detta är en återkommande grupp i besöksnäringen inom ett visst område, regionen, stad eller land. Däremot är fritidshusturister en kvalitativ grupp som har sitt besöksmål fast stationerat i ett visst område, har gjort en investering i en fastighet och är återkommande. Detta kan därför tolkas som att fritidshusturister återkommande och ständigt genererar effekter gentemot den kommunala servicen och ekonomin, samt har ett intresse i platsen. Vingåker Om vi mäter genom generella data så skulle exempelvis Flens totala övernattningar för alla fritidshusägare i kommunen uppnå Detta kan även generaliseras till ungefär 516 övernattningar varje dag genom året. Verkligheten kan vara att majoriteten av dessa fritidshusägare endast spenderar sina övernattningar under kortare tider av året. Detta kan variera beroende på om husen i fråga är vinterbonade eller inte. Dessutom är det viktigt att tillägga det individuella rese- och boendebeteendet. Vissa ålderssegment, till exempel pensionärer kan ha större möjlighet att befinna sig i fritidshuset även under arbetsdagar. Beroende på tillgång till kommunal service så som transport och bredbandsuppkoppling kan olika individers övernattningsstatistik skilja sig. Husbilar och husvagnar kan definieras som mobila fritidshus, vilka skapar effekter i besöksnäringen likt fritidshusturismen men där de ekonomiska effekterna kan spridas över ett flertal kommuner och regioner beroende på vart och hur långt den mobila fritidshusägaren reser vilket kan kopplas allt mer till den generella turismen. De mobila fritidshusägare som har fasta platser, genom till exempel säsongsplatser på en camping, för sina husbilar eller husvagnar, kan denna form av turism argumenteras ha likheter med fritidshusturismen där besöksmålet är statiskt placerat. Fundamentala ekonomiska effekter som fritidshusturisterna genererar är fastighetsavgiften som går direkt till kommunen där fritidshuset befinner sig. Avgifter för kommunal service så som vatten och avlopp samt sopsortering är direkta ekonomiska effekter ur både perspektiven av vinst och utgifter för kommunerna. Samma sak kan gälla om husen i 13 (28)

14 ARBETEN INOM BESÖKSNÄRINGEN Dessutom har sysselsättningen vuxit inom besöksnäringen mer än övriga sektorers genomsnitt i ekonomin i de flesta kommuntyper. Tabell: Sveriges kommuner och landsting (SKL). SKL redovisar även en tabell över hur fördelningen av arbeten inom besöksnäringen. FRITIDSHUS I SÖDERMANLANDS LÄN MED UTLÄNDSKA ÄGARE Av de fritidshus som fanns registrerade i Södermanlands län 2017, är 106 (0,5%) av dessa ägda av utländska fysiska personer. Majoritetsnationaliteten av ägarna är tyskar (42 personer), följt av övriga länder (35), okänt land (16), Nederländerna (5), Danmark (4) och Norge (4). Däremot är antalet utlandssvenska högre än antalet utländska fritidshusägare i Södermanland med 335 ägare (1,7%). Majoriteten av utlandssvenska fritidshusägare i länet är enligt SCB registrerade från övriga länder (142 personer), följt av Tyskland (55), Storbritannien och Nordirland (52), USA (46), Schweiz (24), Norge (14) och okänt land (2). 30 Tabell: Sveriges kommuner och landsting (SKL) Dessutom redovisades en ökad tillväxt av antalet anställda inom besöksnäringen i jämförelse med övriga sektorer i storstadskommuner, täta kommuner nära en större stad, täta kommuner som är avlägset belägna, landsbygdskommuner nära en större stad samt avlägset belägna, med enda undantaget mycket avlägset belägna som visar på en negativ tillväxt inom besöksnäringen. I de flesta kommuntyper stod besöksnäringen för 3 till 6 procent av den totala sysselsättningen. Vidare skriver SKL: Om man beaktar antalet arbetsställen snarare än antalet sysselsatta ser man att det finns ett antal kommuner i Mälardalen och söder om Stockholm, samt längs med Norrlandskusten som också utmärker sig med en relativt stor andel arbetsställen inom besöksnäringen i förhållande till andelen arbetsställen inom andra näringar. SKL:s slutsatser är att besöksnäringen växer mest i storstadskommuner men har större betydelse för den lokala ekonomin i landsbygdskommuner. Närhet till städer visar på en positiv effekt i besöksnäringen och detaljhandeln växer med besöksnäringen. 30 SCB Minskat utländskt ägande av fritidshus i Sverige 14 (28)

15 SÖRMLANDS KONVERTERADE WEEKENDHUS FRITIDSHUSÄGARNAS FOLKBOKFÖRING Folkbokföringskommun Antal Procent Stockholm ,7% Eskilstuna ,5% Nyköping ,2% Katrineholm 918 4,7% Strängnäs 851 4,3% Huddinge 689 3,5% Flen 557 2,8% Södertälje 525 2,7% Botkyrka 436 2,2% Nacka 409 2,1% Solna 367 1,9% Vingåker 324 1,6% Gnesta 319 1,6% Trosa 259 1,3% Lidingö 256 1,3% Haninge 244 1,2% Järfälla 209 1,1% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Sörmland Figur: Andreas Back & Roger Marjavaara (2017). Mapping an invisible population: the uneven geography of second-home tourism Statistiken på folkbokföringskommuner för fritidshusägare i regionen visar tydligt att närmare en tredjedel av ägarna är folkbokförda i Stockholms stad, följt av lokala kommuner men även kringliggande kommuner i Stockholmsområdet. Statistiken utfördes 2012 av SCB. Trots att statistiken är äldre ger den en ungefärlig uppdelning av folkbokföringskommunerna. Efter en summering visar statistiken att cirka av totalt fritidshusägare i regionen är folkbokförda i kommuner eller regioner inom Stockholms län, vilket uppskattningsvis motsvarar 52 procent. I figuren ovan redovisar Andreas Back och Roger Marjavaara på Umeå Universitet en översikt av fritidshustyperna i Sverige. Här syns det tydligare att Sörmland främst består av konverterade weekend fritidshus som doktoranden även nämnde i vår intervju. I kartan ovanför syns det gula området, som representerar fritidshus som är byggda med syftet att användas som semesterhus, främst längst kusten och inte mindre områden. Utan att analysera mer detaljerat på områdena i Sörmland kan en generell slutsats av detta vara att majoriteten av fritidshusen i Sörmland med omnejd främst består av konventionella hus som sedan har omvandlats till fritidshus. Detta antagande kan vara en essentiell utgångspunkt för att kunna kartlägga fritidshusområden i regionen. Vidare kan detta verifiera eller tala emot att fritidshusen i Sörmlands kommuner befinner sig i fritidshusområden. Detta perspektiv kan även ha en effekt på metoden och strategin för att kunna kartlägga och mäta fritidshusen. Om majoriteten består utav konverterade hus kan detta medföra att de har en större spridning geografiskt i jämförelse med syftesbyggda fritidshus som kan hittas samlade i specifika områden och kluster. Detta påvisas i GIS-bild 3. som redovisar en generellt sett låg densitet. Folkbokföringskommun Antal Procent Eskilstuna ,3% Stockholm ,8% Västerås 84 2,4% Arboga 49 1,4% Botkyrka 45 1,3% Strängnäs 43 1,2% Nacka 42 1,2% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Eskilstuna I tabellen ovan visas att fritidshusägare i Eskilstuna är i majoritet folkbokförda i samma kommun som fritidshusen. I jämförelse med ägare i regionen har 1952 av 2259 personer som är folkbokförda i Eskilstuna även sitt fritidshus i Eskilstuna kommun, vilket motsvarar 86,4 procent. 15 (28)

16 Folkbokföringskommun Antal Procent Stockholm ,6% Strängnäs ,6% Huddinge 162 5,0% Botkyrka 94 2,9% Södertälje 88 2,7% Solna 79 2,5% Eskilstuna 74 2,3% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Strängnäs Till skillnad från Eskilstuna syns en större andel folkbokförda i Stockholm som fritidshusägare i Strängnäs kommun. Utav de fritidshusägare i Sörmland som är folkbokförda i Stockholm har 19 procent sitt fritidshus i Strängnäs, medan 9 procent har fritidshus i Eskilstuna. Folkbokföringskommun Antal Procent Stockholm ,3% Flen ,8% Huddinge 134 4,8% Eskilstuna 94 3,4% Nacka 74 2,7% Botkyrka 72 2,6% Solna 72 2,6% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Flen I Flens kommun visar statistiken ett snarlikt antal fritidshusägare som är folkbokförda i Stockholm så som fritidshusägarna i Strängnäs. Stockholmsbokförda fritidshusägare i Flen motsvarar 17,7 procent av regionen. Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Nyköping Folkbokföringskommun Antal Procent Nyköping ,9% Stockholm ,9% Huddinge 104 3,3% Södertälje 73 2,3% Nacka 68 2,2% Oxelösund 67 2,1% Botkyrka 61 1,9% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Nyköping Likt Eskilstuna, är den större delen av fritidshusägare i Nyköping även folkbokförda i samma kommun med cirka en tredjedel av fritidshusägarna, 33,9 procent. Detta följs av ägare som är folkbokförda i Stockholm stad, samt Stockholms län och länets närliggande kommuner. Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Vingåker Folkbokföringskommun Antal Procent Stockholm ,3% Vingåker ,8% Katrineholm ,3% Örebro 62 4,8% Huddinge 33 2,6% Botkyrka 30 2,3% Eskilstuna 23 1,8% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Vingåker Över en fjärdedel av fritidshusägarna i Vingåker är folkbokförda i Stockholm Stad. Lokalbefolkningen utgör även här ett större antal av fritidshusägarna med 22,8 procent. Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Gnesta Folkbokföringskommun Antal Procent Stockholm ,6% Gnesta ,5% Södertälje 111 6,4% Huddinge 84 4,9% Botkyrka 54 3,1% Nacka 48 2,8% Solna 37 2,1% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Gnesta Tack vare närheten till Stockholms län, är 44,6 procent av fritidshusägare i Gnesta folkbokförda i Stockholms stad. Här står lokalbefolkningen för ett lägre antal fritidshusägare med 15,5 procent. Vidare visar tabellen ovan att kommuner i Stockholms län och närliggande kommuner står som ägarnas folkbokföringskommuner. Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Oxelösund Folkbokföringskommun Antal Procent Nyköping ,8% Stockholm ,3% Oxelösund 63 12,9% Södertälje 12 2,5% Nacka 11 2,3% Huddinge 8 1,6% Täby 8 1,6% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Oxelösund Grannkommunen Nyköping utgör ett större antal fritidshusägare i Oxelösund. Strax över en femtedel, 21,3 16 (28)

17 procent, av ägarna är folkbokförda i Stockholm. Lokalbefolkningen i Oxelösunds kommun är här till ett lägre antal av ägarna, med 12,9 procent. AVSTÅND MELLAN FRITIDSHUSET OCH BOSTADEN Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Katrineholm Folkbokföringskommun Antal Procent Katrineholm ,2% Stockholm ,5% Eskilstuna 75 3,5% Huddinge 53 2,5% Norrköping 47 2,2% Botkyrka 43 2,0% Nyköping 39 1,8% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Katrineholm Likt Eskilstuna och Nyköping, utgör lokalbefolkningen ett större antal av fritidshusägare i Katrineholm med 33,2 procent. Däremot är över en fjärdedel av ägarna, 27,5 procent, folkbokförda i Stockholm. Resultaten nedan visar GIS-kartläggningen med avstånd mellan fritidshus och permanentbostad som variabel. Notera att statistiken som denna GIS-karta baseras på, samlades för år Närheten till Stockholm verkar göra avtryck även här. De kortaste avstånden återfinns i en halvcirkel från Eskilstuna, längs med regiongränsen mot Stockholm samt vidare till Nyköping. De längsta avstånden mellan fritidshus och permanentbostad i Södermanland återfinns runt Katrineholm och Vingåker, dvs. den del av regionen som ligger längst från Stockholm (samt mitt i triangeln Örebro-Eskilstuna- Norrköping). Detta påvisas även i vissa av folkbokföringsstatistiken för fritidshusägare i både regionen samt flera av de enskilda kommunerna där en stor del är folkbokförda i Stockholms län. Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Trosa Folkbokföringskommun Antal Procent Stockholm ,4% Trosa ,2% Södertälje 86 5,8% Huddinge 70 4,7% Nacka 43 2,9% Lidingö 42 2,8% Solna 41 2,7% Tabell: Folkbokföringskommun för fritidshusägare i Trosa Välkänt för sommargäster från Stockholm, har Trosa kommun en majoritet av fritidshusägare som är folkbokförda i Stockholm, med 44,4 procent. Här ovan visas det även att lokalbefolkningen står för 14,2 procent av ägarna och därefter presenteras ägare som är folkbokförda i kommuner inom Stockholms län eller närliggande. GIS-bild 1. Avstånd till fast bostad 17 (28)

18 TAXERAT FASTIGHETSVÄRDE DENSITET AV FRITIDSHUS Som bilden nedan visar, finns stora variationer inom regionen. De högsta värdena återfinns på de mest attraktiva platserna och det ser ut som om Sörmanland rent generellt omfamnas av Stockholm. Priserna är relativt sett högre än omlandet i en omkrets på ca 8-10 mil från Stockholm. Doktorand Andreas Back menar på att det dels kan höra ihop med värdena på bostadsmarknaden i stort, men också att tidigare forskning visat att de flesta vill ha sina fritidshus nära primärbostaden. Vidare uttrycker han: Tittar vi bara på Södermanland ser de högsta fastighetsvärdena ut att vara vid kusten, nära Eskilstuna, samt ett band längs med sjöarna i inlandet (Yngaren, Båvern, etc.). Högst densitet av fritidshus inom Södermanland finns i ett stråk från Trosa till Flen, samt fläckvis vid havsbandet, Mälaren och Hjälmaren. De tätaste koncentrationerna finns vid Mälaren och Hjälmaren alldeles utanför Eskilstuna, samt vid sjön Nedingen utanför Flen. GIS-bild 3. Densitet fritidshus GIS-bild 2. Taxeringsvärde fritidshus 18 (28)

19 BYGGNADENS ÅLDER DEMOGRAFI Generellt sett ser det ut som att Södermanland har äldre fritidshusbebyggelse än många andra ställen i Sverige, menar Andreas Back. Flera av platserna med äldst fritidshus ligger i Södermanland. Gissningsvis kan detta bero på gammal jordbruksbebyggelse och gods som numera används som fritidshus eller att närheten till Stockholm gjorde att man var tidigt ute i att få fritidsbebyggelse. Observera att data är från 2012, men åldern på ägarna ifråga är vad den borde vara Här finns alltså en liten risk till fel pga. Tillkomst av nya ägare, att gamla fallit bort, osv. I det stora hela borde mönstret vara korrekt. De äldsta ägarna borde kunna sorteras bort som dödsbon eller liknande. Som synes är en stor andel av ägarna i Sörmland i åldern Andreas förklarar vidare att en artikel av Dieter Müller och Roger Marjavaara (2011), visar att yngre ägare omvandlar fritidshus nära städerna, medan äldre längre från städerna, så som till exempel områden vid kusten. 31 Förklaringen är att fritidshus är en källa till permanentbostäder för unga vid familjebildning, bostadsbrist och upptrissade priser närmare städerna, medan äldre flyttar till fritidshus de redan äger. Det senare styrks i Marjavaara och Lundholms artikel från 2014, som visar att äldre fritidshusägare är mer benägna att flytta än äldre utan fritidshus (särskilt när fritidshusen ligger i ett spann på cirka 5 10 mil från permanentbostaden). 32 GIS-bild 4. Fritidshusens ålder GIS-bild 5. Fritidshusägares ålder 31 Müller & Marjavaara (2011) 32 Marjavaara & Lundholm (2014) 19 (28)

20 5. MODELL Nedan presenteras den modell med innehållande påvisade effekter av denna kartläggning. Vardera effektkategori presenteras här nedan, i kapitel 5. Diskussion. Modellen innehåller positiva och negativa effekter ur en enskild kommuns perspektiv. Kommuner satsar på fritidshus för att öka inkomster genom skatt och skapa multiplikatoreffekter i samhället då temporära besökare köper lokala tjänster och varor. Denna effekt skapas eftersom fritidshusägare i Sverige spenderar ungefär 71 övernattningar i sitt fritidshus varje år. Enligt medianvärdet spenderar hälften av Sveriges fritidshusägare fler än 53 övernattningar i sina fritidshus. Är fritidshusägarna permanentboende långt bort från fritidshuset så ökar den positiva ekonomiska påverkan då personerna kan vara mindre benägna att frakta varor från orten där permanentbostaden är belägen till fritidshusdestinationen. Detta kan i sin tur medföra ökad förfrågan på lokala produkter och tjänster så som lokala matvaror och hantverk. SVT Nyheter Sörmland publicerade en artikel om prisutvecklingen av Sörmlands fritidshus med källa från Svensk Mäklarstatistik. Där redovisades att priserna på fritidshusen i Sörmland har ökat med 35 procent på de senaste fem åren, vilket är en större ökning i jämförelse med Sveriges totala ökning på 17 procent. I genomsnitt kostar vid statistikens insamling ett fritidshus cirka 1,5 miljoner kronor. Huspriserna har ökat som mest i Nyköping och Trosa. Minsta prisökningen i regionen har skett i Eskilstuna. 33 Bild: Modell av fritidshusturismens effekter. Framtagen av kartläggningen 6. DISKUSSION Från nulägesanalysen och resultatpresentationen finns det flera aspekter att ta tillvara på för att redovisa generella effekter av fritidshusen. Genom att utgå från generella fakta, information och teorier som har ett nationellt fokus tillsammans med regional statistik och fakta i Sörmland kan översiktliga effekter redovisas. 6.1 Ekonomiska Fritidshusturism medför flera olika ekonomiska effekter för den enskilda kommunen där fritidshusen befinner sig. I matrisen nedan redovisas påvisade- respektive icke påvisade effekter. För den enskilda kommunen kan detta handla om både intäkter i form av skatt och avgifter för fritidshusen, men även kostnader för att upprätthålla den kommunala servicen. Fritidshusturismens påverkan av det lokala näringslivet skapar även ekonomiska effekter för den enskilda kommunen då turismen kan bidra till att skapa och upprätthålla en levande landsbygd. Påvisade effekter av Näringsliv i enskilda kommunen Näringsliv i omkringliggande kommuner Fastighetsavgift Taxa för sophämtning och renhållning Avgifter för el Avgifter för uppvärmning Avgifter för bredband och telefoni Avgifter för bygglovsansökningar Icke påvisade effekter av Avgifter för vatten och avlopp Avgifter för kommunal service som inte verkar på den plats där fritidshuset befinner sig (till exempel kollektivtrafik). 33 SVT Nyheter Sörmland 20 (28)

21 6.2 Kommunal service Fritidshusturister kan ses som en form av permanenta turister som kan skapa ökad efterfrågan på lokala varor och tjänster. Detta har främst betydelse i områden där antalet bofasta minskar och där fritidshusturister understödjer till bevarad service och en livlig landsbygd. Däremot är turism en mark- och vattenkrävande näring som är bunden till grundläggande resurser och service på den plats den verkar, så som arbetskraft, god kommunal infrastruktur, rent vatten, intressanta sevärdheter och vackra miljöer att vistas i. 34 Kopplat till trenden inom uthyrning som nämns tidigare kan förutom finns det fler utmaningar än felaktig beskattning. Inom de enskilda kommunerna där fritidshus hyrs ut av husägare skapas även ökad efterfrågan av kommunal service. Detta kan ske i och med att mängden sopavfall ökar då fler personer än enbart husägarna själva nyttjar fritidshuset. Detta skulle skapa en ökad efterfrågan av sophämtning som överskrider den mängd och intervall av sophämtning som erbjuds och har implementerats i planer av underhåll för bland annat fritidshusområden. I och med den torka som skedde i Sverige år 2018 då grundvatten och vattenbrunnivåer på flera platser har minskat, kan ökad vattenförbrukning i och med fler konsumenter i uthyrda fritidshus leda till effekter på den lokala vattenomsorgen och dess service. 6.3 Samhällsplanering Fritidshusturismen borde vara av betydelse vid den kommunala planeringen på grund av sin förmåga för positiv ekonomisk utveckling. Kommuner kan använda fritidshus som en strategi för att få nya tillfälliga invånare som sedan kan konverteras till permanenta invånare eftersom fritidshus ibland övergår till permanenta bostäder. 35 Enligt Roger Marjavaara, docent inom kulturgeografi vid Umeå Universitet, kan utflyttningen av fasta boende i turistområden bero allt mer på landsbygdens begränsade möjligheter till jobb och utbildning än påverkan av fritidshusens prisökningar. Däremot så kan fritidshusturismens ökade popularitet i områden öka priser och värden på permanentbostäder vilket möjliggör värdeökningar för lokalbefolkningens bostäder samt därmed möjligheter för befolkningen att flytta in till större städer. Översiktsplaneringen av den enskilda kommunen kan beakta klusterbildningar av fritidshus som har lägre densitet med hjälp av GIS-strategier. Detta kan någorlunda förespåna tätortsbildningar av fritidshusområden som kan konverteras till permanentboenden i framtiden. 34 ByggGotland översiktsplan för Gotlands kommun Hall & Müller, (28)

22 Satsningar på fritidshusturism i Sörmland kan möjliggöra indirekta effekter av ökad attraktivitet för lokala orter. Detta kan möjliggöras genom satsningar av samhälls- och översiktsplanering för nya fritidshusområden och antalet tomter, men kräver också andra satsningar så som destinationsutveckling, näringsliv, aktiviteter och utbud av kommunal service. Vissa saker är dock säkra attraktionskrafter. Möjligheter till kommunikation och transport samt tillgänglighet till kommunal service och tjänster i närliggande område vilka förenklar och tillgodoser delar av besöket i området kan vara en bidragande faktor till attraktionskraft samt vara värd att kommunicera. Det finns många olika aspekter som kan möjliggöra en ökad attraktivitet för fritidshusturism i regioner eller kommuner. Det kan handla om allt från att det finns starka besöksmål, evenemang och aktiviteter under sommarsäsongen som lockar fritidshusägare till platsen. Miljön och naturens attraktionskraft för platsen kan också vara en bidragande faktor för att locka till köp av fritidshus på en viss plats. Olika målgrupper och segment lockas av olika faktorer inom attraktionskraften. Vissa kan se värdet av ett sommarhus i ren rekreation och avkoppling medan andra söker aktivitet och spänning i skog och mark under olika årstider beroende på hobby och intressen. 22 (28)

23 7. REKOMMENDATIONER OCH DET FORTSATTA ARBETET Rekommendationer Efter att ha genomfört denna kartläggning föreslår författarna följande steg och rekommendationer för fortsatt arbete: 1. Utföra en enkätundersökning av fritidshusturismens effekter genom insamling av data. Detta data samlas in i den enskilda kommunen från dess fritidshusägare. 2. Kartlägga fritidshuskluster i Sörmland vilket kan ligga till grund för framtida översiktsplanering och planering för fritidshusområden. 3. Utbyta kompetenser och erfarenheter av fritidshus mellan de sörmländska kommunerna i ett nätverk där förslagsvis även ett antal fritidshusägare samt föreningar med kopplingar till fritidshusen är inbjudna. 4. Utgå från denna kartläggnings resultat för att göra vidare analyser på de målgrupper som är fritidshusägare i regionen. 5. Inkludera fritidshusturismen som en viktig kategori av kommunernas och regionens besökare. STUA rekommenderar att utföra geografiskt avgränsade mätningar och statistik på fritidshus vilket resulterar i grundläggande information som krävs för att skapa vidare strategier för fritidshusen i samhällsplaneringen och planeringen av kommunal service. Dessa mätningar kan med olika verktyg indikera ungefär hur många fritidshus som finns i specifika områden för att sedan kartlägga i vilken utsträckning husen nyttjar den kommunala servicen. Genom att utgå från data som endast är samlad från fritidshusägare kan denna process möjliggöras. En rekommendation som kan lägga grunden för just detta är att sortera ut de personer som endast betalar sommartaxa för sophämtning. Utifrån det kan en vidareutvecklad kartläggning påbörjas där möjligheten finns att utreda vilka personerna är och vad de kan bidra med i utvecklingen av fritidshusturismen. De kan bjudas in till näringslivsmöten och diskussioner tillsammans med representanter från kommunerna, regionen och det lokala näringslivet. Vi rekommenderar även att inleda samarbeten gränsöverskridande över kommunerna i Sörmland. Genom att skapa ett nätverk inom regionen kan detta möjliggöra projektidéer samt leda till utveckling för varje kommun då kompetensutbyte sker mellan kommunerna som alla uppmärksammar olika aspekter av besöksnäringen. Upplevd konkurrens mellan kommunerna i regionen behöver istället bytas ut till samarbetsvilja för både den enskilda kommunen och regionens utveckling. Politiken kan bjudas in till detta nätverk för att öka medvetenheten av fritidshus hos politiken. Detta skulle kunna utveckla både det lokala näringslivet, den kommunala servicen och samhällsplaneringen vilket efterfrågas i och med att både fritidshusturismen och besöksnäringen i stort utvecklas. Fortsatt arbete Författarna föreslår att rekommendationerna i denna kartläggning samlas i en handlingsplan som samlas i en projektansökan för genomförande kommande år. Författarna föreslår att Flens kommun med samarbetsparter samordnar en projektansökan, där även SKL kan vara en aktiv part, för att fortsätta arbetet kring fritidshusturismens effekter på kommunal nivå. Detta kommande projekt bör 23 (28)

24 genomföras i samverkan med Umeå Universitet. På Umeå Universitet finns relevant kompetens och pågående forskning med bärning på ämnet. Författarna föreslår att ovannämnda projekt finansieras genom exempelvis medel från Landsbygdsuppdraget. Region Sörmland bör stödja ansökningsprocessen genom att dels bevaka tillväxtverkets utlysningar kopplat till Landsbygdsuppdraget samt dels genom att utforma ansökan. aktiviteter och upplevelser, utvecklingen av infrastruktur och logistik, tillgång och utveckling av kommunal service, med mera. Detta går att dra hur långt som helst men genom att lyfta fritidshusturismens utsträckning i Sörmland och se den som en del av besöksnäringen kan den också involveras i samhälls- och översiktsplaneringen för att skapa strategier som ska öka attraktionskraften av fritidshus och skapa dess tillväxt. Avslutning Genom denna kartläggning har författarna redovisat effekter av fritidshusturismen gentemot enskilda kommuner. Kartläggningen utfördes hösten 2018 och presenterar dessa specifika effekter som främst synliga: Ekonomi: Fritidshusen omsätter både för den lokala ekonomin i en enskild kommun men även närliggande kommuner. Ökande distans mellan permanentbostad och fritidshus korrelerar med omsättningen för den lokala ekonomin där fritidshuset finns. Detta eftersom längre distans också innebär längre vistelsetider i fritidshuset vilket tenderar att spilla över på den lokala handeln inom till exempel dagligvaror. Synligaste inkomsten för den enskilda kommunen är fastighetsavgift som vardera fritidshus betalar in till den enskilda kommunen. Kommunal service: Mätningar och beräkningar av fritidshus som är direkt kopplade effekter på regional och kommunal nivå kräver geografiskt avgränsad statistik. Annars tenderar att antaganden kan göras utifrån generell statistik och forskning vilket kanske inte alltid stämmer in på den lokala fritidshusturismens faktiska effekter. Vissa generaliseringar är dock säkra attraktionskrafter. Möjligheter till kommunikation och transport samt tillgänglighet till kommunal service och tjänster i närliggande område vilka förenklar och tillgodoser delar av besöket i området kan vara en bidragande faktor till attraktionskraft samt vara värd att kommunicera. I och med att fritidshusägare kan ställe högre krav i och med utvecklingen kopplat till infrastruktur, resa miljövänligt och kostnadseffektivt, tillgång till bredbandsuppkoppling. Den ökade efterfrågan skapar kostnader för kommunen i fråga men kan samtidigt öka attraktionskraften. Precis som den generella besöksnäringen skapar fritidshusturismen kostnader för kommunerna men gynnar samtidigt näringslivets tillväxt genom stötning av detaljhandel och branscher kopplade till besöksnäringen. Samhällsplanering: Vilka och hur stora effekterna på enskilda kommuner är baserade på fritidshusturismen beror såklart på kommunens storlek, geografisk plats, förutsättningar destinationsutveckling, antal fritidshusområden och storleken på dessa, utvecklingen av 24 (28)

25 8. KÄLLHÄNVISNING Internet ByggGotland översiktsplan för Gotlands kommun Driva eget Omfattande fusk vid Airbnb-uthyrning (29 mars 2017) Nationalencyklopedins uppslagsverk demografi. Tillväxtverket, Gästnätter 2018 (2019) Statistiska Centralbyrån (SCB) BO BO0104/BO0104T08/table/tableViewLayout1/?rxid=20 2b39a3-eabf-42be-b3a6-e6709da8fa57 Otryckt material Andreas Back & Roger Marjavaara (2017). Mapping an invisible population: the uneven geography of second-home tourism Statistiska centralbyrån. Inkvarteringsstatistik (2017) SCB Minskat utländskt ägande av fritidshus i Sverige. Statistiknyhet från SCB het/utlandskt-agande-och-utlandssvenskars-agande-av-fritidshus-isverige-2017/ Statistiska centralbyrån Statistikrapport anläggningstyp: camping, region(er): Södermanlands län Sveriges Radio Fritidshusboende bra för glesbygden (18 juli 2002) 42 SVT Nyheter Sörmland Fritidshusen i Sörmland allt dyrare Tillväxtverket, Fakta om svensk turism 2017 (2018) Aronsson (2004). Place attachment of vacation residents: Between tourists and permanent residents. Flens kommun, STUA. (2018) Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan. Frykholm, K. (2017) Strategier för fritidshusturism? En översikt av Sveriges kommuner. Kaltenborn & Clout (1998). The alternate home: Motives of recreation home use. Lantmäteriverket (1996). Handbok kartografi. Larsson & Müller (2017). Coping with second-home tourism. Responses and strategies of private and public service providers in Western Sweden. Tillväxtverket, Turismens begreppsnyckel internationellt rekommenderade begrepp och definitioner för turism. (2016) Marjavaara & Lundholm (2014). Does second-home ownership trigger migration later in life? 25 (28)

26 Müller (2011). Second homes in rural areas: Reflections on a troubled history. Müller & Hall (2003). Second homes and regional population distribution: On administrative practices and failures in Sweden. Müller & Marjavaara (2011). From second home to primary residence: Migration towards recreational properties in Sweden Tryckt material Hall & Müller. (2004). Tourism, Mobility and Second Homes Between Elite Landscape and Common Ground Regionförbundet Sörmland. (2014). Destinationsutveckling Sörmland Vägen mot en fördubblad besöksnäring 2023 Jerhammar & Co. (2012). Exporthandboken Müller, Nordin & Marjavaara (2010). Fritidsboendes relationer till den svenska landsbygden. Rapport från Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet (2002) Sveriges kommuner och landsting. (2017). Besöksnäring i städer och landsbygd dess betydelse för utvecklingen i kommunerna Tillväxtverket. (2016). Hållbar destinationsutveckling insatser för hållbara turistdestinationer Tillväxtverket. (2015). Utveckling av hållbara turistdestinationer 26 (28)

27 BILAGA 1. INTERVJU MED GNESTA KOMMUN Frågorna besvarades under en mailkonversation med Gnesta kommuns kontaktcenter. Svaren insamlades 28 februari Ser ni någon effekt av fritidshusen i kommunen kopplat till kommunal service? - Det vi i Socialförvaltningen kan se är att vi får en ökning av hemtjänsten då flera av fritidshusägarna är i behov av stöd. Hur mycket vet vi inte år från år. Vi får betalt av deras hemkommuner men det påverkar oss då det är vi som utför insatserna. Ser ni något samband mellan fritidshus och belastning på vatten, avlopp och el? detta är väldigt uppskattat av föräldrarna. Skapar kontakter och långsiktiga relationer till orten och bygden. Leder såsom kanotled, cykelled, vandringsleder vet vi får ett högre tryck av sommarstugeägare och deras gäster men det finns ingen statistik på det. Vi har inget bra svar på frågan om fastighetsavgift, men kommunen har 1700 fritidshus så det genererar några milj kr på intäktssidan. Hur involverar ni fritidshusen i samhällsplaneringen? - Vi har en dialog med ett område med 113 fastigheter nära Gnesta tätort kring möjligheter få en anslutningspunkt för kommunalt vatten och avlopp. Hälften bor permanent och det har legat på den nivån under ett antal år. - Få fritidshus har kommunalt dricksvatten och avlopp är där är ökningen på sommarhalvåret marginell. Tömning av enskilda avloppsanläggningar ökar dock markan under sommarhalvåret, uppskattningsvis med 40 %. Vi för ingen löpande statistik när det gäller permanentning av fritidshus över åren, men det har tidigare år varit en ökning. Två större fridshusområden som ligger relativt nära Gnesta tätort har ca hälften av husen permanent boende. Vilka ekonomiska effekter har ni sett att fritidshusen utgör kopplat till näringsliv, nyttjande av kommunal service, samt avgifter så som bostadsavgift? - Vi ser tydligt och märkbart uppsving i handeln när sommargästerna börjar öppna upp sommarstugan runt påsk och ända fram till mitten av oktober. Litet uppsving kring julhelgerna. Sedan har byggföretag; snickare, VVS, plåt och målare men även entreprenad hårt tryck under sommarmånaderna när sommarstugeägarna vill renovera om, bygga till eller fixa i huset och på tomten. Så stort uppsving för dessa. Även entreprenadfirmor känner av kommunens ökade krav på nya och moderna avloppsanläggningar; fastboende och sommarstugor. Även inom besöksnäring märker vi av sommarstugeägarna som nyttjar mer kulturella evenemang, aktiviteter och olika arrangemang som företagen ordnar t ex afternoon tea, gallerier, matvandringar, kiosker vid badplatser (som drivs av förening, företag eller kommun) och konstrundor, gårdsförsäljning, loppisar mm. Dels för egen del men också för att de får gäster till sommarstugan som ska nyttjas. Simskola och idrottsskolan i Stjärnhov som Stjärnhovs IK ordnar, har många deltagare från många sommarstugor och 27 (28)

28