Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Datum: Tid: 09:00 Plats: Lokal Bolmen, regionhuset, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (L) Charlotte Holmström Ove Löfqvist (M) Marita Bengtsson (MP) Ersättare Ulla-Britt Storck (S) Britt Bergström (V) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Ida Eriksson (M) Eva Ballovare (S) Ingrid Johansson (S) Anton Olsson (M) Övriga kallade Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Ingeborg Franzén, utvecklingsdirektör Dan Petersson, ekonomichef hälso- och sjukvården Eva Pettersson Lindberg, stabschef hälso- och sjukvårdsledningens stabsenhet Lisa Öberg, nämndsekreterare

2 Kallelse Utskriftsdatum: Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna föredragningslistan enligt förslag daterat Val av justerare och justeringsdatum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att jämte ordföranden utse Roland Gustbée (M) att justera protokollet samt att justering sker XX. 3 Informationsärende: Strokeprocessen (16RK421) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Föredragande: Vicki Malmberg och Fredrik Schön kl. 09:00 4 Informationsärende: Patientnämnden Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta

3 Kallelse Utskriftsdatum: att notera informationen till protokollet. Föredragande: Bo Dalesjö (S), Anna Zelvin (KD), Annika Lundgren och Carina Rissvik kl. 10:00 5 Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 (17RK730) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 för hälso- och sjukvården samt överlämna den för information till regionstyrelsen Sammanfattning Hälso- och sjukvården har påbörjat utfasning av hyrpersonal enligt fastställd plan, och ett förbättrat ekonomiskt resultat kan avläsas under sista kvartalet. Ansträngningen inom vissa verksamheter är dock påtaglig. Den rapporterade tillgängligheten är överlag god och på samma nivå som riksgenomsnittet inom primärvård, bättre till planerat läkarbesök inom sjukhusvården men sämre för operation/behandling. Enligt preliminära siffror från Vårdbarometern uppger ändå 91 % av Kronobergarna att de anser sig ha tillgång till den vård de behöver. Inom HR-området ligger fokus på kompetensförsörjning och riktade lönesatsningar som ob-tillägg och höjt nattindex har införts för att höja attraktionskraften. Det ekonomiska resultatet slutar 2017 på -139,6 mnkr och ligger nära det mål på -130 mnkr som beslutades av regionfullmäktige i juni. Åtgärder som inneburit kostnadssänkningar/resultatförbättringar har genomförts med mellan mnkr. Här ingår utfasningen av hyrpersonal med 26 mnkr. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017

4 Kallelse Utskriftsdatum: Informationsärende: Uppföljning ekonomi (18RGK109) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Fokus på kirurgi-, kvinno- och barncentrum Föredragande: Dan Petersson, Annika Tigerhielm och Anneli Olsson kl. 11:00 7 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. 8 Kurs och konferens 2018 (18RGK98) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämndens besluta att NN deltar på Förebyggande arbete på Kronobergs läns familjecentraler den 19 mars. Sammanfattning - Förebyggande arbete på Kronobergs läns familjecentraler, 19 mars.

5 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Inbjudan - Förebyggande arbete på Kronobergs läns familjecentraler, 19 mars 9 Anmälningar för kännedom Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Nedanstående handlingar anmäls för kännedom: Anmälningar SKL:s sammanställning över landstingens och regionernas patientavgifter för år RGK252-1 Slutrapportering från överenskommelsen om insatser för att förbättra vården för personer med kronisk sjukdom 18RGK302-2 Bilaga - Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2018, överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 18RGK311-1 Samverkansavtal gällande uppdragsutbildning - Vård och behandling vid allergi, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Avtalsperiod: RGK319-1 Samverkansavtal mellan Region Kronoberg och kommunerna i Kronoberg gällande in- och utskrivning av patienter i slutenvård 10 Övriga beslutsärenden

6 Kallelse Utskriftsdatum: Övriga informationsärenden

7 5

8 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK730 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 för hälsooch sjukvården samt överlämna den för information till regionstyrelsen Sammanfattning Hälso- och sjukvården har påbörjat utfasning av hyrpersonal enligt fastställd plan, och ett förbättrat ekonomiskt resultat kan avläsas under sista kvartalet. Ansträngningen inom vissa verksamheter är dock påtaglig. Den rapporterade tillgängligheten är överlag god och på samma nivå som riksgenomsnittet inom primärvård, bättre till planerat läkarbesök inom sjukhusvården men sämre för operation/behandling. Enligt preliminära siffror från Vårdbarometern uppger ändå 91 % av Kronobergarna att de anser sig ha tillgång till den vård de behöver. Inom HR-området ligger fokus på kompetensförsörjning och riktade lönesatsningar som ob-tillägg och höjt nattindex har införts för att höja attraktionskraften. Det ekonomiska resultatet slutar 2017 på -139,6 mnkr och ligger nära det mål på -130 mnkr som beslutades av regionfullmäktige i juni. Åtgärder som inneburit kostnadssänkningar/resultatförbättringar har genomförts med mellan mnkr. Här ingår utfasningen av hyrpersonal med 26 mnkr. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 Sida 1 av 1

9 DECEMBER

10 SAMMANFATTNING HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2017 har varit ett år med såväl glädjeämnen som stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Regionfullmäktige har fattat beslut om utvecklingsstrategin Närmare Kronobergaren som kommer att vara riktmärket i kommande års budgetarbete och tillhörande verksamhetsplaner. Utfasningen av hyrpersonal har påbörjats på ett framgångsrikt sätt och effekter kan avläsas i färre köpta timmar och förbättrad ekonomiskt resultat under sista kvartalet. Ansträngningen inom vissa verksamheter är dock påtaglig. Akutmottagningarna rapporterar om en ökad andel primärvårdspatienter och sämre flöden i slutenvården pga färre disponibla vårdplatser. Antalet redovisade överbeläggningar per 100 vårdplatser har fördubblats, och sjukhusen har tvingats gå upp i stabsläge vid några tillfällen under hösten och vintern. Utfasningen av hyrpersonal har i kombination med vakansläget lett till relativt stora svängningar i hälso- och sjukvårdens produktion under Den rapporterade tillgängligheten är ändå överlag god och på samma nivå som riksgenomsnittet inom primärvård, och bättre till planerat läkarbesök inom sjukhusvården. När det gäller operation/behandling redovisar Kronoberg sämre tillgänglighet. Svårigheterna ligger framför allt för utprovning av hörapparat samt första besök till hörselvård och ortopedi. Väntetiderna till mammografiscreening och aortascreening har normaliserats, men är fortfarande långa för MR och ekokardiografi. Antal väntande till utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin ökade under våren, och har därefter legat på en hög men oförändrad nivå. Arbetet med att förbättra vårdens processer pågår med särskilda genomgångar, rätt använd kompetens (RAK) samt produktions- och kapacitetsplanering (POK). Genomförandet av POK går långsammare än vad som ursprungligen planerats, men vissa positiva iakttagelser kan göras avseende sjukfrånvaro, kostnad för vårdgaranti mm. Med syfte att förbättra kvaliteten utvecklas kunskapsstyrningen genom uppföljning av resultat från kvalitetsregister. Medicinska kommittén har här en viktig roll. Arbetet med att minska antal vårdrelaterade infektioner och trycksår fortsätter med regelbundna uppföljningar. Läkemedelsgenomgångar genomförs enligt etablerad modell. Det pågående arbetet med ökad personcentrering och digitala lösningar för förbättrad tillgänglighet är viktigt för att skapa förtroende och ökad delaktighet. Exempelvis har nu 94 av 204 enheter aktiverat webbtidbok, och en ny integrerad lösning i vårdinformationssystemet Cambio Cosmic för besök via video kommer att implementeras Pilotprojekt inom hudverksamheten har genomförts under året. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet fortgår med utgångspunkt i den antagna strategin Hälsa Preliminära resultat från Vårdbarometern visar att Kronoberg står sig väl jämfört med övriga riket och att 91 % av kronobergarna anser att de har tillgång till den vård de behöver. Man har även ett stort förtroende för hälso- och sjukvården, med marginella skillnader mot föregående år. Sett över tid har förtroendet successivt minskat vilket måste tas på allvar. Ärendemängden till patientnämnden har under perioden minskat något jämfört med Hälsan, mätt som sjukpenningtalet, har förbättrats för både kvinnor och män sedan mars 2017, vilket ses som ett trendbrott. Skillnaden mellan kvinnor och män är dock fortfarande stor. Inom HR-området ligger fokus på kompetensförsörjning där svårigheterna är störst inom ett antal specialistsjuksköterskeområden och läkare med specialitet inom allmänmedicin. Under året har såväl riktade lönesatsningar som ob-tillägg och höjt nattindex införts för att höja attraktionskraften. Servicevärdar har anställts med syfte att använda personalresursen på bästa sätt. Nettoinflödet för sjuksköterskor är positivt, men slår inte igenom i närvarotid pga ökade föräldraledigheter. Statistik visar att sjukfrånvaro och övertid tagit en positiv vändning efter en ansträngd inledning av året. 1

11 Hälso- och sjukvårdens ekonomiska resultat 2017 slutar på -139,6 mnkr och ligger således nära det mål på -130 mnkr som beslutades av regionfullmäktige i juni. Åtgärder som inneburit kostnadssänkningar/resultatförbättringar har genomförts med mellan mnkr. Här ingår utfasningen av hyrpersonal med 26 mnkr. Resultatet har också förbättrats med anledning av ändrad redovisning av sjukskrivningsmiljarden samt att hälso- och sjukvården tillförts oförbrukade projektmedel från regional utveckling. Redovisat resultat (mnkr) Jan-Dec Intäkter 5 986, ,7 Kostnader 6 126, ,1 Resultat -139,6-83,4 Per-Henrik Nilsson Förvaltningsdirektör 2

12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INVÅNARE Region Kronobergs mål är driva ett aktivt arbete för att kunna erbjuda vård och hälsofrämjande åtgärder som präglas av hög kvalitet och tillgänglighet. Det kräver att medarbetarna har kunskap och kompetens i framkant och ett personcentrerat förhållningssätt. Verksamheterna bedriver utvecklingsarbete som dels bidrar till fortsatt högt förtroende för hälso- och sjukvården och dels stödjer att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning. Vi ser värdet i patienternas synpunkter och reaktioner på den vård som ges. Skillnaderna i hälsa ökar stadigt mellan olika grupper i befolkningen. För att åstadkomma en hållbar och positiv utveckling krävs långsiktiga insatser och aktiviteter i bred samverkan inom regionen och med andra aktörer. En handlingsplan för det långsiktiga arbetet med levnadsvanor är antagen och ligger till grund för insatser och åtgärder under planperioden. Ett hälsofrämjande arbete där patienten erbjuds stöd för förändring av levnadsvanorna kan bidra till att förbättra kronobergarnas hälsa. Det kan också bidra till att utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Utveckling av e-hälsotjänster för att förbättra medborgarservicen pågår där webbtidbok och videomöte är exempel på hur verksamheten kan öka patienternas tillgänglighet och minska administrativ börda för verksamheterna. MÅL HÖGT FÖRTROENDE Indikator Startläge Senast utfall Prognos Mål 2017 Mål 2019 Förtroende för hälso- och sjukvård enligt Vårdbarometern 66 % 63 % 75 % 77 % Kommentar: Preliminärt resultat. Slutrapport kommer i slutet av februari Förtroende för hälso- och sjukvården enligt Vårdbarometern; primärvård 64 % 63 % 73 % 75 % Kommentar: Preliminärt resultat. Slutrapport kommer i slutet av februari 2018 Förtroende för hälso- och sjukvården enligt Vårdbarometern; sjukhus 74 % 72 % 79 % 81 % Kommentar: Preliminärt resultat. Slutrapport kommer i slutet av februari Högt förtroende för hälso- och sjukvården speglar resultatet av alla samlade insatser som görs i hälsooch sjukvården. Det som mäts via vårdbarometern är en bedömning från patienter och invånare avseende upplevelsen av alla åtgärder, insatser, bemötande och resultat som vi erbjuder i hälso- och sjukvården. Resultatet ser överlag bra ut även om det krävs förbättringar. Nästa mätning kommer att 3

13 redovisas i början av Senaste utfall som är preliminära siffror visar på något sämre resultat, vilket kan höra ihop med utfasningen av hyrpersonal som startade under hösten 2017 och kan ha medfört försämrad tillgänglighet i en del verksamheter. Svarsfrekvensen dock låg, under 50 %, vilket gör tolkning av resultatet vansklig. Den långsiktiga målsättningen att hålla kvar god tillgänglighet och förbättra det som behövs ligger kvar. Mål JÄMLIK VÅRD OCH HÄLSA Indikator Startläge Senast utfall Prognos Mål 2017 Mål 2019 Självskattad hälsa hos kvinnor i befolkningen år enligt folkhälsoenkäten; andel som anger god eller mycket god 72,1% 72,1% - 73 % 75 % Kommentar: Ny data saknas. Självskattad hälsa hos män i befolkningen år enligt folkhälsoenkäten; andel som anger god eller mycket god 76,6% 76,6% - 77 % 78 % Kommentar: Ny data saknas. Sjukpenningtalet kvinnor 14,7 14,2-13 <10 Sjukpenningtalet män 7,3 6,7-7 <6,6 Kommentar: Utfallet avser december Statistiken hämtad från Försäkringskassan Måttet invånarnas självskattade hälsa bygger på resultat från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor. Enkäten genomförs vart fjärde år och kommer genomföras på nytt Invånarnas hälsa ska vara jämlik och bland annat stärkas via utvecklingsarbetet kring sjukskrivningsprocessen. Arbetet pågår enligt plan med aktiviteter inom både primärvård och specialistvård. Flera operativa åtgärder är genomförda under året, såsom utbildningar, dialogmöten och arbetsgivardialoger, samt framtagande av stöd- och styrdokument. Utvecklingsarbete kopplat till rehabkoordinatorer inom primärvården sker fortlöpande. Under året har även ett införande av rehabkoordinatorer inom specialistvården påbörjats. Sedan mars 2017 har sjukpenningtalet successivt minskat för både kvinnor och män, vilket ses som ett trendbrott. Det är första gången vi har sett en minskning av sjukpenningtalet i Kronobergs län sedan november Under året har även inflödet av sjukfall från Kronobergs län till Försäkringskassan minskat. Vid en jämförelse maj/juni 2016 och maj/juni 2017 var minskningen drygt 18 %. Det finns dock fortsatt stora skillnader avseende sjukpenningtalet mellan kvinnor och män, för kvinnor är det mer än dubbelt så stort som för män. Även om sjukpenningtalen minskar i länet som helhet ligger det fortsatt högt i vissa delar. Under året påbörjades bland annat ett samverkansprojekt i Ljungby kommun för att främja tidiga insatser vid ohälsa och sjukskrivning. Samarbete sker mellan vårdcentraler, arbetsgivare och Försäkringskassan. Sjukpenningtalen i Lessebo kommun och Tingsryds kommun har under årets sista månader visat på utveckling i fel riktning, vilket kräver fortsatt bevakning och riktade insatser i samverkan under kommande år. 4

14 Försäkringsmedicinska utbildningar hålls regelbundet enligt tidigare uppsatt plan och fastställd struktur för rehabkoordinatorer, AT-/ST-läkare, PTP- psykologer och andra berörda. Under året har flera verksamheter efterfrågat kompetenshöjning avseende försäkringsmedicin. Insatser inom området sker ofta i samverkan med Försäkringskassan. MÅL GOD TILLGÄNGLIGHET Indikator Startläge Senast utfall Prognos Mål 2017 Mål 2019 Kännedom om 1177, telefoni enligt vårdbarometern 91 % - 92 % 95 % Kommentar: Indikatorn mäts inte längre Rimliga väntetider, primärvård enligt vårdbarometern 68 % 67 % 72 % 76 % Kommentar: Preliminärt resultat. Slutrapport kommer i slutet av februari Rimliga väntetider till besök och behandling enligt vårdbarometern 44 % 50 % 50 % 70 % Kommentar: Preliminärt resultat. Slutrapport kommer i slutet av februari Vårdkonto i e-tjänster på ,4% 43 % % 55 % Kommentar: Avser perioden januari-december Antal ärende i 1177 vårdguiden som berör webbtidbokning (genomsnitt per månad) Kommentar: Avser perioden januari-december Verksamhetens tillgänglighet ska motsvara de förväntningar som kronobergarna och övriga som söker har på vården i länet. E-hälsolösningar är en viktig del för ökad tillgänglighet och möjliggör för patienter att vara medskapande i sin hälsa och vård. E-hälsa omfattar alla IT-stöd som används i vården. Beskrivna åtgärder avgränsas till tre områden: Regionalt vårdinformationssystem (VIS), invånartjänster och vårdtjänster. Beslutet från i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp om rekommendationer av ett basutbud av e-tjänster har ännu inte implementerats i alla verksamheter. Ökad användning av dessa standardtjänster kan i betydande omfattning öka tillgängligheten i de flesta verksamheter. Det är allt fler enheter som ansluter sig till webbtidboken och vid periodens slut var det 94 av 204 enheter som hade aktiverat webbtidbok. Trots fler aktiverade enheter så är det fortsatt få 5

15 verksamheter som frekvent använder webbtidbok. Medel per månad för helåret blev 1093 medan medel per månad för perioden augusti - december blev 1541 vilket visar att användningsgraden av webbtidboken ökat markant sista halvåret. Även e-tjänsterna i basutbudet har ökat under året och är på årsbasis 30 % högre än Av de med aktiverade webbtidböcker är det främst mammografiverksamheterna, cellprovskontroll, hyposensibilisering (insats för att förebygga allergiska sjukdomar), ungdomsmottagningar och hudmottagningen där verksamheterna erbjuder möjlighet och patienter aktivt använder tjänsten att boka tid, avboka eller omboka via webbtidbok. Mammografiverksamheterna återanslöts under hösten till ombokningsfunktionen efter ca ett års avbrott på grund av teknikbyte på röntgenenheterna. Ett pilotprojekt är startat i december för att låta externa hudspecialister granska hudförändringar. Processen innebär att primärvården tar ett foto på en hudförändring som skickas digitalt via säker överföring till den externa leverantören av specialistvård som återkopplar lämplig uppföljning av åtgärd. Ingående vårdcentraler i piloten är Centrum, Hovshaga, Lessebo, Rottne och Alvesta och utvärdering av detta sker efter fall. MÅL PERSONCENTRERAD VÅRD Indikator Startläge Senast utfall Prognos Mål 2017 Mål 2019 Andel verksamhetschefer som i verksamhetsplanen beskriver arbetssätt som stödjer personcentrerad vård 0 80 % 50 % 50 % 100 % Kommentar: Uppskattning av genomgångna verksamhetsplaner Andel patienter som har anmält ett ärende till patientnämnden och fått ett svar inom 3 veckor som de varit nöjda med 30 % 66,6 % 45 % 60 % Kommentar: Det redovisade utfallsvärdet avser de som fått svar inom 3 veckor under Alla centrum beskriver i sina övergripande verksamhetsplaner aktiviteter med syfte att förstärka den personcentrerade vården. Det handlar dock inte alltid om beskrivna arbetssätt utan också om indirekta mått gällande upplevd delaktighet, nöjdhet, tillgänglighet, patientsäkerhet. En sammantagen analys visar att utfallet blir högre än det uppsatta målet. Flera verksamheter arbetar med att ta fram riktlinjer där den personcentrerade vården beskrivs. Exempel på detta är regionens rehabriktlinjer. Det handlar också om mått gällande digitala invånartjänster, arbete med vårdplaner och utbildningssatsningar. Ärendemängden till patientnämnden har under perioden minskat något jämfört med Minskningen kan ses inom alla enheter med undantag för vuxenpsykiatrin, gällande läkemedsbehandling och kommunikation, barn och ungdomspsykiatrin, gällande väntetider, samt några av vårdcentralerna, gällande försening av intyg, bortkomna remisser och väntetid på provsvar. Svarstid i ett ärende följer i genomsnitt fastställt mål på svar inom 3 veckor. Upplevd nöjdhet går inte att redovisa på ett rättvisande sätt. 6

16 MÅL HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE Indikator Startläge Senast utfall Prognos Mål 2017 Mål 2019 andel med identifierad ohälsosam levnadsvana som erhållit åtgärd, tobak, andel med identifierad ohälsosam levnadsvana som erhållit åtgärd, alkohol andel med identifierad ohälsosam levnadsvana som erhållit åtgärd, fysisk aktivitet andel med identifierad ohälsosam levnadsvana som erhållit åtgärd, matvanor 11 % 9,6 % 13 % 16 % 10 % 24,4% 12 % 15 % 14 % 15,6% 16 % 19 % 34 % 11,8% 36 % 39 % Kommentar: Utfallet avser januari-december 2017 Utvecklingen av levnadsvanearbetet har under 2017 fokuserat på att i dialog med verksamheterna vidareutveckla den antagna strategin Hälsa Återkoppling till medicinska kommitténs arbete har skett samt inhämtning av goda exempel från nationell nivå. Arbetet med att bereda för ett beslut kring riktade hälsosamtal har fortsatt. Riktade hälsosamtal innebär att utvalda åldersgrupper kallas till ett hälsosamtal med tillhörande provtagning med syftet att hitta riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom och förebygga detsamma. Vidare pågår arbete med tobaksavvänjning. Under året har Region Kronoberg ställt sig bakom Tobacco Endgame ett rökfritt Sverige 2025 och till detta finns det en handlingsplan kopplad. I psykiatrin pågår implementeringen av ett mer hälsofrämjande arbetssätt för att psykiskt sjuka ska få bättre somatisk hälsa/insatser. Enligt ett SKL koncept har hälsocoacher utbildats. När det gäller sexuell hälsa har satsningen Friends to Friends pågått under året som innebär att öka kunskapen kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter hos nyanlända ungdomar/unga vuxna. För att marknadsföra egenprovtagning egenprovatagning av klamydia har filmen The test only you can do it tagits fram. Elevhälsa i fem kommuner HBTQ-diplomerats. Med målet att förebygga och minska ohälsa kopplat till användning av digitala verktyg bland barn och unga och att barn, unga och deras föräldrar ska få ett medvetet förhållningssätt till digitala verktyg och dess användning har all personal inom barnhälsovården utbildats samt 800 personal inom förskolan. Uppföljning av, i Budget , beslutade uppdrag inom Invånarperspektivet Förtroendet för verksamheten ska vara fortsatt högt Status Kommentar Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkan mellan Familjehälsan och länets kommuner ska utvecklas när det gäller förebyggande arbete (psykisk ohälsa bland unga) Pågående Studiebesök i Skottland (Edinburgh) följt av skotsk medverkan på seminarium och konferens i Växjö. Skottland har i samhandling 7

17 Region Kronoberg ska verka för en bra samordning av rehabilitering för barn som drabbats av funktionsnedsättning till följd av allvarlig sjukdom. Hög patientsäkerhet genom avvikelsehantering och riskhanteringsarbete; Patientsäkerhetscentrum och Patientnämnden. Antalet läkemedelsgenomgångar ska öka; regelbunden sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering. Minska antibiotikaförskrivningen i enlighet med STRAMA 1 s rekommendationer. Utveckla hjärtprocessen tillsammans med Blekinge. Tillgängligheten till verksamheterna ska vara god Klar Pågående Pågående Pågående Klar mellan hälso- och sjukvård, idéburen sektor, polis, skola och socialtjänst utvecklat såväl det främjande arbetet som det förebyggande i form av tidiga samordnade insatser. Deras modell Getting it right for every child (GIRFEC) är en viktig inspirations- och kunskapskälla. Samarbetet med Edinburgh och Highland 2017 väntas leda till politiska beslut 2018 för fortsatt utvecklings- och förbättringsarbete med inspiration av GIRFEC. Arbetsgrupper fördelat på regiongrupp och länsgrupp med kommunrepresentation gällande arbetet med psykisk hälsa finns i dag. Frågan utredd och hanterad av barn- och ungdomskliniken Nya rutiner i samband med ny lag angående patientsäkerhetsarbetet håller på att färdigställas för att börja gälla fr o m jan Traumautredning, PVKhantering, VRI utredning via strukturerad journalgranskning genomförd. Fortsatt trycksårarbete, strukturerade journalgenomgångar, Patientsäkerhetskulturenkät är genomförd. Pågår men under hösten 2017 och våren 2018 kommer fokus att vara oberoendesatsning av hyrpersonal vilket gör att läkemedelsgenomgångar kommer att tillfälligt nedprioriteras. Arbete genomförs enligt STRAMA för att nå det nationella målet. Nytt PM med rutin för öppnande av kranskärl vid stor hjärtinfarkt kommer igång i maj. Innebär läkemedel s k trombolys direkt i ambulans följt av angiografi och PCI (ballongvidgning) vid behov. Innebär att vi kommer att nå nationella riktlinjer mindre än 90 minuter för öppet kärl. 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 8

18 Hälso- och sjukvårdsnämnden Invånarnas hälsa ska vara jämlik Utveckling av vården "nära patienten" till exempel genom mobilt arbetssätt och fler specialistkompetenser. Barn- och ungdomspsykiatrin ska finnas tillgänglig i både Växjö och Ljungby. Integrera somatisk och psykiatrisk vård. Ett utökat samarbete mellan familjehälsan och BUP i syfte att korta köerna för fördjupade NP-utredningar. Inrätta familjecentraler på Teleborg i Växjö och i Alvesta Pågående Klar Pågående Pågående Pågående Se kommentar under regionstyrelsens uppdrag högst upp i tabellen BUP har mottagning i både Ljungby och Växjö. Flera åtgärder genomförs enligt handlingsplan inom vuxenpsykiatrin. Bl a större uppmärksamhet på somatiska behov hos vuxenpsykiatrins patienter och en särskild utbildning för att bedöma akuta somatiska tillstånd. En hälsomottagning har startat enligt särskilt koncept från SKL. Inom rättspsykiatrin pågår ett arbete med större fokus på att patienter med kronisk psykiatrisk sjukdom får en somatisk bedömning. Ingår i det förbättringsarbete som pågår inom framförallt Barn och ungdomspsykiatrin enligt framtagen handlingsplan. Alvesta löper på enligt plan. Projektet på Teleborg är avslutat p g a omprioriteringar från Växjö kommuns sida. Hälso- och sjukvårdsnämnden Vidareutveckla ett personcentrerat förhållningssätt inom hälso- och sjukvård. Pågående Arbetet pågår enligt handlingsplan. 9

19 MEDARBETARE Region Kronobergs målbild inom perspektivet medarbetare är att vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Vi arbetar utifrån medarbetarnas hela arbetsliv och utgår från modellen: Attrahera Rekrytera Introducera Utveckla/behålla Avveckla. ATTRAKTIV ARBETSGIVARE MED MEDARBETARE SOM TRIVS Styrtal Utfall dec 2017 Målvärde 2017 Målvärde 2019 Sjukfrånvaron (enligt SKL-definition) 5,4 % 5,0 % 4,5 % Antal vakanser 2 > 6 månader Antal timmar för bemanningsföretag/helår (läkare (inkl. jour), sjuksköterskor) Läkare Sjuksköterskor Läkare Sjuksköterskor HME (Hållbart medarbetarengagemang) 76, Läkare Sjuksköterskor Attrahera, rekrytera och introducera (kompetensförsörjning) Svårigheter att rekrytera framförallt sjuksköterskor och läkare, i den omfattning som behövs, påverkar övertid, användning av hyrpersonal och arbetsmiljö. Flera satsningar på höjd ersättning till läkare och sjuksköterskor har gjorts under året. För specialistläkare i allmänmedicin har det införts en extra ersättning om kr per månad och för ST-läkare i allmänmedicin har ingångslönen höjts med 5000 kr. Sjuksköterskor kommer få 60 % högre ob-ersättning när de arbetar på obekväm tid. Åtgärden är insatt för att på sikt ge en positiv effekt och öka attraktionen med att arbeta på obekväma arbetstider. Utbetalning av högre ob-ersättning gjordes första gången med decemberlönen. Vi har fortsatt stora utmaningar främst gällande ett antal av våra specialistsjuksköterskekompetenser samt specialister i allmänmedicin. Tydligt fokus på att långsiktigt kompetensförsörja oss via våra satsningar på betald utbildning till specialistsjuksköterska och ökning av antalet AT-tjänster med målet att få ett ökat söktryck till våra ST-tjänster. I augusti påbörjade 15 studenter sin sjuksköterskeutbildning med studieort Ljungby. En oerhört viktig satsning för att på lång sikt kompetensförsörja våra verksamheter i västra länsdelen. Under augusti påbörjade även 45 sjuksköterskor utbildningstjänster med lön för att läsa till specialistsjuksköterska. Beslut har under året fattats om att under 2018 erbjuda 60 utbildningstjänster till specialistsjuksköterska. Två-årigt kliniskt utvecklingsprogram för nyexaminerade sjuksköterskor pågår och vi har tre pågående grupper och startar nästa omgång under våren. Programmet är under utveckling och anpassas nu till arbetet med introduktionsprogrammen. Vi har totalt ökat antalet studenter under VFU trots mindre antal vårdplatser. Under verksamhetsåret 2017 förstärktes antalet läkare framför allt i AT och ST-gruppen. Primärvården satsar fortsatt på förstärkning inom ST där man har som mål att nå 60 ST-läkare. Det avgörande är att vi kan behålla de ST-läkare som löpande blir färdiga. Vi har idag en relativt bra fördelning vad gäller antal ST i relation till respektive specialistområde. AT-SPUR genomfördes och presenterades med väldigt goda resultat. AT-SPUR innebär en extern kvalitetssäkring av vår ATutbildning. Bland de som utmärkte sig med goda genomgående betyg var allmänmedicin och psykiatri. ST-SPUR påbörjades under året där samtliga verksamheter med ST-läkare förväntas bli extern granskade under En viktig del i de kvalitetsbedömningar som görs är bl.a. handledarsituationen, där vi lyckades förbättra resultatet från föregående verksamhetsår. Under året rekryterades 12 PTP-psykologer varav 3 anställdes inom primärvården. Målbilden var 5 PTP-psykologer men där nådde vi inte ända fram. Skälet var i huvudsak att vi inte lyckades hitta rätt 2 Avser heltidstjänster 10

20 kandidater. Ambitionen med fler psykologer till primärvården fortsätter med målet att rekryteras ytterligare 5 PTP-psykologer till primärvården. Bemanning Arbetade timmar samtliga yrkesgrupper HSN HSN* Jan-dec 2017 Jan-dec 2016 A Närvarotid Arbetad tid (månavl) Timlön B Kurs och konf Övertid Fyllnadstid Närvaro (ej arb prod) Facklig ledighet Jour/beredskap (läk) B Närvarotid belopp Övertid C Frånvarotid Sjukfrånvaro A Studieled Tillfällig fp Tjänstledighet Semester Kompledig Föräldraledighet Partiell föräldraledighet Övrig frånvaro Ledig m lön 6 juni Övrig Jour/beredskap (läk) Totalsumma Under året har antalet arbetade timmar för den totala bemanningen inom hälso- och sjukvården ökat trots att frånvarotiden ökar. Orsaken till ökningen av arbetade timmar är främst ökning av arbetad tid hos månadsavlönade. Värt att notera att såväl övertid som fyllnadstid minskar gentemot föregående år. Arbetade timmar sjuksköterskor HSN SSK, BM och Spec.-SSK Jan-dec 2017 Jan-dec 2016 Diff Årsarb 1980 A Närvarotid ,6 01 Arbetad tid (månavl) ,5 02 Timlön ,4 02B Kurs och konf ,3 03 Övertid ,1 04 Fyllnadstid ,5 06 Närvaro (ej arb prod) ,4 09 Facklig ledighet ,2 C Frånvarotid ,8 01 Sjukfrånvaro ,9 11

21 02A Studieled ,9 03 Tillfällig fp ,0 04 Tjänstledighet ,3 05 Semester ,0 06 Kompledig ,0 07 Föräldraledighet ,0 08 Partiell föräldraledighet ,6 10 Övrig frånvaro ,3 12 Ledig m lön 6 juni ,0 Totalsumma Närvarotiden för sjuksköterskor minskade under perioden med motsvarande 16,6 tjänster. Den totala frånvarotiden ökade med motsvarande 30 tjänster. Den ökade frånvarotiden kan huvudsakligen härledas till föräldraledighet, sjukfrånvaro och studieledighet. Trots den stora ökningen av frånvarotid, kompenseras denna till ca 55 % i närvarotiden. Vi ser här effekten av det generationsskifte som sker inom sjuksköterskeyrket med ökade föräldraledigheter och studieledigheter. Till detta ska beaktas att en relativt stor andel av de arbetade timmarna utförs av medarbetare som är nya eller relativt nya i sitt yrke och fortfarande är i en introduktionsfas. Anställningsflöde, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor Jan-dec 2017 Jan-dec 2016 Nyanställda Återanställda Totalt Avgångar Netto Tabellen visar inflöde i form av rekryteringar, respektive utflöde i form av pensioner och externa avgångar. Återanställda är den del av rekryteringar som består av medarbetare som tidigare varit anställda hos oss. Dessa utgör 35 % av våra externa rekryteringar, vilket är mycket positivt. Vi kan konstatera att vi har ett högt inflöde av sjuksköterskor. 12

22 OBEROENDE AV HYRPERSONAL Schablonberäknade timmar för hyrpersonal Schablonberäknade tjänster Centrum Kategori jan-dec 2017 jan-dec 2016 jan-dec 2017 jan-dec 2016 Diff MSC PRC RPK PSC MAC KBC Region Kronoberg tot. Läkare ,8 0,1 0,8 Jour hyrläkare ,0 0,1 0,0 Sjuksköterska ,1 1,8 0,3 Läkare ,0 22,2 1,7 Jour hyrläkare ,8 0,6 0,2 Sjuksköterska ,0 0,4-0,4 Läkare ,1 1,4-0,3 Jour hyrläkare 7 0 0,0 0,0 0,0 Sjuksköterska ,8 1,9 10,9 Läkare ,1 7,9-1,7 Jour hyrläkare ,3 1,5-0,2 Sjuksköterska ,9 0,6 2,4 Läkare ,3 1,9 0,4 Jour hyrläkare ,0 0,0 0,0 Sjuksköterska ,4 6,3 4,1 Läkare ,3 5,5-0,2 Jour hyrläkare ,3 2,0 0,3 Sjuksköterska ,1 18,9 2,3 Läkare ,7 38,9 0,8 Jour hyrläkare ,3 4,1 0,2 Sjuksköterska ,3 29,9 19,5 Under årets början ökade behovet av hyrpersonal markant avseende både läkare och sjuksköterskor i jämförelse med förgående period och år. I juni fattade hälso-och sjukvårdsnämnden beslut om en uppsnabbad utfasning av hyrpersonal enligt nedan: : Hyroberoende av allmänsjuksköterskor : Halvering av antal hyrläkare i primärvården : Hyroberoende av specialistsjuksköterskor : Hyroberoende av läkare (förutom primärvårdsläkare) : Hyroberoende av läkare i primärvården Ingen hyrpersonal utanför avtal från och med 1 september 2017 Beslutet har inneburit ett intensivt arbete inom de verksamheter som påverkas. Vi kan nu se tydliga effekter på användandet av hyrpersonal: - Vuxenpsykiatrin har under hösten blivit oberoende av hyrpersonal, efter att i ca 10 år använt sig av hyrläkare - Primärvården har gått från att ha som högst ca 30 linjer med hyrläkare till att under hösten ha ca linjer, - Rättspsykiatrin och akutkliniken i Växjö har rekryterat ett stort antal sjuksköterskor och kommer under början av 2018 vara oberoende av hyrpersonal. - Användandet av hyrpersonal utanför avtal har minskat kraftigt. Våra fortsatt stora utmaningar gällande hyrpersonal som det ser ut nu kommer under 2018 och 2019 att vara allmänspecialister, operationssjuksköterskor samt barnmorskor. 13

23 Antal vakanser längre än 6 månader Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor/ skötare Andra befattningar Primärvårds- och rehabcentrum Vuxenpsykiatrin Rättspsykiatriska Regionkliniken Totalt Tandvårdscentrum Kirurgi- kvinno- och barncentrum Medicin- och akutcentrum Medicinskt servicecentrum Totalt Vid december månads utgång hade Region Kronoberg 160 vakanser inom hälso- och sjukvården som är längre än sex månader. Beträffande ett antal av de vakanser som finns pågår rekryteringar där en ny medarbetare väntas påbörja sin anställning, alternativt innehas vakansen av hyrpersonal. Vid föregående mättillfälle ( ) var antalet läkarvakanser 60 och antalet SSK-vakanser 77, vi har således en positiv trend. En viktig faktor att beakta är att antalet vakanser förhåller sig till budgeterade tjänster. Sjukfrånvaro, Hälso- och sjukvårdsnämnden 3 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid. Jan-dec 2017 Jan-dec 2016 Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt 0,7 0,3 1,0 3,2 6,1 1,2 HSU Hälso o sjukvårdsutvecklin 4,3 4,9 0,8 3,5 3,1 6,5 KBC Kirurgi-Kvinno-Barncentrum 5,3 5,8 2,2 5,9 6,3 3,6 MAC Medicin- o Akutcentrum 4,6 5,3 2,3 4,3 4,7 2,8 MSC Medicinskt Servicecentrum 5,0 5,6 3,0 4,7 5,5 2,2 PRC Primärvårds-Rehabcentrum 5,2 5,6 3,1 5,0 5,4 2,3 PSC Psykiatricentrum 7,2 8,5 3,3 6,6 7,6 3,6 RPK Rättspsykiatriska Regionkl 6,0 8,8 4,0 6,2 8,5 4,6 TVC Tandvårdscentrum 6,9 7,3 3,6 6,7 7,1 4,1 HSN Hälso o sjukvårdsnämnd 5,4 6,1 3,0 5,4 5,9 3,4 Region Kronoberg 5,4 6,1 3,1 5,4 5,9 3,7 Trenden med högre sjukskrivningstal präglade inledningen av året, därefter har det vänt. Sjukfrånvaron för helåret är likvärdig med Vid upprepad korttidssjukfrånvaro (vid sex tillfällen eller mer inom 12 månader) och vid långtidssjukfrånvaro (längre än 21 dagar) startas ett rehabiliteringsärende. De orsaker som framförallt anges i rehabiliteringsärenden är korttidsfrånvaro, fysisk skada, stress och psykisk ohälsa. I jämförelse med övriga regioner och landsting under 2016 är Region Kronoberg en av de två regioner med lägst sjukfrånvaro. 3 i procent av ordinarie arbetstid mätning enligt SKL-definition 14

24 Medarbetarperspektivet i korthet från respektive centrum PRC Året har varit präglat av den svåra bemanningssituationen vad gäller specialister i allmänmedicin och minskat antal hyrläkare. Vid årsskiftet saknas 55 % specialister i allmänmedicin i förhållande till budgeterade tjänster. Med minskat antal hyrläkare innebär det att cirka 23 av 80 tjänster var helt obemannade vid årsskiftet. Det är positivt att nio ST-läkare har rekryterats och tre specialister, varav en till rehabiliteringskliniken. En positiv effekt av den prekära situationen är att RAK-arbetet har fått fart i PRC och beslut är tagna att bredd införa flera arbetssätt. Det har blivit större personalomsättning och allt svårare att rekrytera andra professioner, till exempel arbetsterapeuter och fysioterapeuter. PSC Sedan 1 september 2017 har vuxenpsykiatrin varit oberoende av hyrpersonal. Sjukfrånvaron har gått ned vilket främst går att härleda till långtidsfrånvaron. Det är vissa svårigheter med rekrytering av sjuksköterskor främst till heldygnsvården och natten. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har sjukfrånvaron samt användandet av hyrpersonal ökat under året. Det är svårigheter med att rekrytera flera yrkesgrupper. Kartläggning av arbetsmiljön har under året genomförts av ett externt bolag vilket resulterat i ett antal rekommendationer till handlingsplaner att arbetas med den närmaste tiden. RPK Insatser utifrån strategisk rekryteringsplan och offensiv marknadsföring har gett goda effekter på rekrytering av sjuksköterskor. Detta har också möjliggjort att kliniken kan bli oberoende av hyr personal efter kvartal Kliniken har anställt 11 sjuksköterskor under år 2017 och ytterligare 12 sjuksköterskor börjar sin anställning under första kvartalet Att minska övertiden har också varit ett prioriterat område där klinikens 8 punktsprogram för att minska övertiden har resulterat i att man minskat övertiden med ca 3000 timmar jämfört med föregående år. MAC Det stora antalet vakanser (främst ssk) är den största utmaningen nu vilket leder till att betydligt färre vårdplatser kan hållas öppna än planerat och sekundärt till detta en för hög beläggning och ansträngd arbetsmiljö. Dock ser vi en viss ljusning framöver då sjuksköterskor rekryterats till akutkliniken och några av medicinklinikernas avdelningar. Även medicinska sekreterare som blir klara i juni har vi lyckats rekrytera. Satsning nattindex och ob-bonus har mottagits väl. Flera enheter arbetar med arbetsmiljön, bl.a. i form av gröna korset, externa konsulter, punktmätning av arbetssituationen och riktade hälsoundersökningar. KBC Kompetensförsörjning är en stor utmaning inom KBC. Inom flera discipliner är vi fortfarande beroende av hyrpersonal, men räknar ändå med att utfasningsplanen i stort sett kommer att kunna följas. Utbildningstjänster är positivt, men har också en baksida i form av att de sjuksköterskor som söker vidareutbildningar till stor del kommer från vårdavdelningarna. De områden som är särskilt svåra utmaningar är barnmorskor och operationssjuksköterskor. På KK saknas hälften av alla läkare, vi saknar även läkare inom geriatrik, hud och ÖNH. MSC MSC har rekryteringssvårigheter till flera yrkesgrupper. Flera tjänster har varit otillsatta under perioder och såväl arbetad tid som antal anställda har minskat. Ett sätt att lösa kompetensförsörjningen har varit omfördelning av arbetsuppgifter vilket har skapat möjligheter till kompetensutveckling och bättre använd kompetens. Förutom marknadsförande aktiviteter för att attrahera nya medarbetare, har även olika kompetensutvecklande och arbetsmiljöfrämjande arbetssätt implementerats för befintliga medarbetare. 15

25 TVC Rekryteringsarbetet är idogt och vi lägger väldigt mycket kraft och energi på att bemanna klinikerna. Vi har i år tagit emot 29 studenter för sommarjobb (17 tandläkare, 11 tandsköterskor och 1 tandhygienist). Vi satsar mycket på utbildning och har 4 tandläkare som är tjänstlediga för att specialistutbilda sig. Sjukfrånvaron motsvarar 7,1 % i år vilket tyvärr är en ökning jämfört med 6,6 % föregående år. Plan för förbättrad handledning av tandläkare och tandhygienister har tagits fram. Uppföljning av, i Budget , beslutade uppdrag inom Medarbetarperspektivet Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare Status Kommentar Regionstyrelsen i samverkan med HSN Utveckla nya lösningar för schemaläggning med inriktning på den enskilde medarbetarens möjligheter att påverka sin arbetstid. Klar Under året har medverkan i forskningsprojektet hälsosam schemaläggning och hållbara arbetstider pågått. Under 2018 fortsätter utbildandet inom hälsofrämjande arbetstider. En partsgemensam genomgång av flextidsavtalen har skett, liksom en genomgång av tillämpningen av årsarbetstid inom hälsooch sjukvården. Rätt använd kompetens (RAK) ska genomsyra vår process och teamutveckling. Pågående RAK-perspektivet är hela tiden med i den kompetensförsörjningsutmaning vi är i. Hälso- och sjukvårdsnämnden Utarbeta ett långsiktigt och hållbart system för att säkra bemanningen under sommaren Trygga kompetensförsörjningen utifrån verksamhetens behov. Klar Klar Arbetet med sommarplaneringen startar nu tidigare, där de flesta grundläggande strukturer vad gäller rekrytering ska vara klara under oktobernovember. En mängd insatser pågår för att trygga kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Kompetensförsörjningsplan är antagen. Arbetet följer strukturen attraherarekrytera-introducerabehålla/utveckla-avsluta. En rekryteringsprognos har tagits fram som grund och styrning för arbetet 16

26 VERKSAMHETSUTVECKLING Målet med verksamhetsutvecklingen är att skapa effektivare processer utifrån bästa tillgängliga kunskap och resursanvändning. Det ska skapa värde för patienterna och göra oss mer effektiva. MÅL - KVALITETEN I VERKSAMHETEN SKA VARA GOD God tillgänglighet i verksamheten Vi arbetar aktivt och systematiskt för att erbjuda god tillgänglighet till stöd i egenvård, rådgivning, vård och behandling. Vi erbjuder en jämlik tillgång till våra verksamheter. Genom processkartläggningar och produktions- och kapacitetsgenomlysning kan flaskhalsar i tillgängligheten identifieras och reduceras. Under 2018 kommer rapporteringen till SKL:s databas SIGNE att helautomatiseras. GOD TILLGÄNGLIGHET I VERKSAMHETEN Styrtal Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 88 % 90 % 95 % Läkarbesök inom specialiserad vård 60 dagar Behandling inom specialiserad vård 60 dagar 72 % 85 % 90 % 55 % 85 % 90 % Antal belagda vårdplatser med utskrivningsklar patient per 100 vårdplatser 5,0 5,1 5,0 Antal överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser 3,5 1,2 1,2 Andel telefontillgänglighet; 0 dagar 93,4 % 99 % 99 % Tillgängligheten i sammandrag Till följd av vakansläget och en kraftig neddragning av disponibla vårdplatser, liksom höstens påbörjade utfasning av framförallt hyrläkare inom primärvården, ser vi relativt stora svängningar i hälso- och sjukvårdens produktion under 2017 och som påverkar tillgängligheten. För primärvården har den ackumulerade tillgängligheten för läkarbesök inom 7 dagar minskat från 89 % i augusti till 88 % i december, samtidigt som läkarbesöken till följd av utfasningen av hyrläkare minskat med 16 % under samma period. Telefontillgänglighet är oförändrad och 93,4 % av patienterna får bedömning och råd samma dag. För läkarbesök inom somatisk och psykiatrisk öppenvård redovisar 29 av 38 mottagningar en tillgänglighet mellan % enligt den nationella vårdgarantin och 14 av mottagningarna klarar målsättningen 85 % tillgänglighet enligt Kronbergsgarantin. Svårigheten med att klara väntetiderna för operation/behandling varierar stort mellan klinikerna och för vårdgarantin är variationen 46 % - 99 % och för Kronobergsgarantin 32 % - 84 %. Kronobergs totala tillgänglighet jämfört med riksgenomsnittet framgår av nedanstående tabell. För läkarbesök uppvisar vi högre tillgänglighet än riket medan tillgängligheten för operation/behandling är lägre. 17

27 Andel väntande inom 90 dagar 60 dagar Läkarbesök: Riket 80 % 65 % Kronoberg 87 % 72 % Operation/behandling: Riket 73 % 58 % Kronoberg 64 op/åtg 71 % 55 % Antal vårdplatser belagda med utskrivningsklara patienter minskar från i snitt 18,9 vårdplatser 2016 till 16,8 vårdplatser 2017, samtidigt som antalet disponibla vårdplatser minskar med 41,7 platser. Sammantaget gör detta att antalet belagda vårdplatser med utskrivningsklar patient per 100 vårdplatser minskar marginellt från 5,1 till 5,0. Måltalet uppnås men totala antalet utskrivningsklara dagar tyder på att kommunerna fortfarande har svårt att ta emot patienter som ska tillbaka till kommunen efter avslutad vård på sjukhus. Vårdplatsreduktionen leder till ökad beläggning och platsbrist, vilket gör att antalet redovisade överbeläggningar per 100 vårdplatser ökar från i snitt 1,6 överbeläggning 2016 till 3,5 under Primärvård Primärvårdens telefontillgänglighet är oförändrad och 93,4 % av patienterna får bedömning och råd samma dag och 75 % av vårdcentralerna når målet 95 %. Den ackumulerade tillgängligheten för läkarbesök inom 7 dagar minskar marginellt från 89 % för januari - augusti till 88 % för januari december. Försämringen är en följd av höstens utfasning av hyrläkare, där läkarbesöken minskar med 16 % under samma period. Om man enbart tittar på perioden november -december 2017 är tillgängligheten ca 86,5 %. Ambulansverksamhet Andelen prio 1-uppdrag som ska nås av ambulanssjukvården inom 10 minuter ökar från 55,8 % till 56,4 % jämfört med föregående år, att jämföras med målvärdet 60 %. Antalet uppdrag har under samma tid ökat med 3,1 %. Somatisk akut vård Fullmäktiges utfästelse om akutvårdsgaranti innebär att vistelsetiden på akutmottagningen ska uppgå till maximalt 4 timmar. Det ökade trycket under hösten på akutmottagningarna, där de akuta besöken ökat med 7 %, bidrar till att både mottagningen i Växjö och Ljungby redovisar försämring av akutvårdsgarantin och ingen av mottagningarna uppnår målvärdet 85 %. Rekrytering av en akutläkare och tre ST-läkare under sista halvåret skapar förutsättningar för en förbättrad måluppfyllelse Planerat nybesök till läkare - somatisk och psykiatrisk vård Totalt antal väntande till planerat nybesök hos läkare har under året varit stabilt, med undantag av sommarmånaderna och december då neddragning görs av den planerade verksamheten. För antalet väntande över 90 dagar ser vi en minskning sedan september För övriga intervaller ökar antalet väntande. Den totala ökningen med 316 väntande hänförs till ett ökat inflöde, grundat på att antalet planerade nybesök hos läkare ökade med besök eller knappt 4 %. 18

28 Diagram: Antal väntande till planerat nybesök hos läkare (juli 2016 december 2017, 18 månader) Jämfört med december 2016 redovisas en ökning för totalt antal väntande med 316 patienter och vid utgången av december 2017 väntar patienter på planerat nybesök till läkare. Diagram: Procentandel väntande till planerat läkarbesök (juli 2016 december 2017, 18 månader) Andel patienter som väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar har under året förbättrats från 78 % till 87 %. En motsvarande förbättring redovisas även för Kronobergsgarantin där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar ökar från 67 % till 72 % och som ska ställas mot målvärdet 85 %. Tabell: Antal väntande och andel väntande till planerat läkarbesök (dec ) Planerat nybesök till läkare Dec-14 Dec-15 Dec-16 Dec-17 Totalt antal väntande inkl. MoV och PvV Antal väntande 0-60 dagar exkl MoV Antal väntande längre än 60 dagar enligt Kronobergsgarantin Antal väntande längre än 90 dagar enligt Vårdgarantin Andel väntande inom 60 dagar Kronobergsgarantin 76 % 74 % 67 % 72 % Andel väntande inom 90 dagar - Vårdgarantin 88 % 90 % 78 % 87 % Av tabellen framgår att totala antalet väntande till planerat nybesök hos läkare legat på en stabil, något ökande, nivå sedan Minskningen av antalet väntande över 90 dagar, samtidigt som totala antalet väntande ökar, innebär att den nationella vårdgarantin och kronobergsgarantin väsentligt förbättras under Av våra 38 mottagningsverksamheter redovisar 29 mottagningar en tillgänglighet mellan 19

29 % för vårdgarantin, medan 14 av våra mottagningar klarar målsättningen 85 % tillgänglighet enligt Kronbergsgarantin. Operation/behandling - elektiv somatisk vård Totalt antal väntande till elektiva operationer/behandlingar minskade med 89 patienter, och som ska ställas mot en motsvarande ökning av antalet elektiva operationer. P.g.a. neddragningar i den planerade verksamheten under sommarmånaderna ökade antalet väntande, men denna ökning arbetades in under hösten. Antalet väntande över 90 dagar har ökat med 83 till 822 patienter och hela denna ökning liksom 60 % av antalet väntande i denna grupp är kopplade till en operation/behandling. Diagram: Antal väntande till planerad operation/behandling (juli 2016 december 2017, 18 månader) Jämfört med december 2016 redovisas en minskning för totalt antal väntande med 89 patienter och vid utgången av december 2017 väntar patienter på operation/behandling. Diagram: Procentandel väntande till planerad operation/åtgärd (juli 2016 december 2017, 18 månader) Jämfört med december 2016 har andelen patienter som väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar minskat från 75 % till 71 %. Även Kronobergsgarantin försämras och andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar har gått från 62 % till 55 %. 20

30 Tabell: Antal väntande och andel väntande till planerad operation/åtgärd (dec 2014 till 2017) Operation/åtgärd Dec-14 Dec-15 Dec-16 Dec-17 Totalt antal väntande inkl. MoV och PvV Antal väntande 0-60 dagar exkl MoV Antal väntande längre än 60 dagar enligt Kronobergsgarantin Antal väntande längre än 90 dagar enligt Vårdgarantin Andel väntande inom 60 dagar Kronobergsgarantin 81 % 63 % 62 % 55 % Andel väntande inom 90 dagar - Vårdgarantin 94 % 80 % 75 % 71 % Av tabellen framgår att totala antalet väntande till operation/åtgärd ökade kraftigt under 2015, men har därefter legat på en stabil, något minskande, nivå. Ökningen av antalet väntande över 90 dagar liksom försämringen av den nationella vårdgarantin och Kronobergsgarantin är i stor utsträckning kopplad till utprovning av hörapparat. Svårigheten med att klara väntetiderna för operation/behandling varierar mellan klinikerna. För vårdgarantin är variationen % (målvärde 100 %) och för Kronobergsgarantin % (målvärde 85 %). Den stora variationen för vår opererande verksamhet innebär att känsligheten i jämförelsen med riket är stor och då man tar bort resultatet för den åtgärd som har lägst tillgänglighet i Kronoberg så ökar tillgängligheten till 84 % för vårdgarantin/90 dagar och till 67 % för Kronobergsgarantin/60 dagar. Antal väntande till barn och ungdomspsykiatri Diagram: Antal väntande vid BUP (december 2014 december 2017, 37 månader) Antal besök inom BUP har ökat med ca 500 besök eller 3 % under 2017 och antalet väntande till nybesök och behandling har därmed kunnat hållas på en oförändrad nivå. Antalet väntande till fördjupad utredning ökade fram till sommaren men ligger därefter på en oförändrad nivå. En extern medicinsk revision respektive granskning av arbetsmiljön har genomförts och en rad åtgärder planeras under Medicinsk service Väntetiderna för undersökningar inom medicinsk service ökade i samband med produktionsbortfall vid idrifttagande av nytt röntgeninformationssystem och utbyte av CT-utrustningen i Växjö. Därefter har en ökad produktion tillsammans med medvetna prioriteringar inneburit att intervallerna för mammografiscreening och aortascreening normaliserats, liksom att väntetiderna för framförallt CTundersökningar, ultraljudsundersökningar och långtids-ekg förbättrats. Väntetiderna är fortfarande långa för MR och ekokardiografi, trots ökad produktion, liksom för skelettröntgen. 21

31 Tandvård Det är fortsatt många patienter som vill komma till tandvården, vilket gör att man har svårt att hinna ta hand om alla, såväl inom specialisttandvården som inom allmäntandvården. Det akuta trycket är hårt, vilket påverkar väntetiderna till planerad behandling. MÅL Effektiva processer med rätt använd kompetens Indikator Startläge Senast utfall Prognos Mål 2017 Mål 2019 Antal beslutade och genomgångna patientprocesser Kommentar: Beslutade och pågående processer varav standardiserade cancerprocesser svarar för 28 Andel verksamhetschefer som använder produktions- och kapacitetsplanering i sin verksamhet 45 % 49 % 49 % 50 % 100 % Kommentar: Nya indikatorer kommer under 2018 Många förbättringsarbeten pågår kring rätt använd kompetens, RAK, inom verksamheterna. Många nya arbetssätt fortsätter att implementerats i våra verksamheter. Som exempel kan nämnas primärvårdens projekt med att prova att annan legitimerad personal än läkare att sjukskriver under dag 8-14 och möjlighet för fysioterapeuter att skicka remiss avseende artrospatient till röntgen och ortoped. Ett annat exempel är arbete som pågått inom kvinno- och kirurgklinikerna med att frigöra läkartid då annan yrkeskompetens i allt mer ökande takt ersätter mottagningsbesök. T ex har barnmorskor tagit hand om medicinska aborter och sjuksköterskor utbildas till scopister och självständigt genomför gastro-, colo- samt cystoskopier. Produktions och kapacitetsplanering pågår inom nya verksamheter men med en långsammare införandetakt än planerat. Under året har den nuvarande PoK-modellen och metodstödet för PoKarbetet utvärderats. Resultatet har analyserats och ligger till grund för utveckling av modellen och metodstöd under Utveckling av en applikation i QlikView för planering och uppföljning av PoK-arbetet har påbörjats. Förutom produktion och kapacitet ska även andra för verksamheten intressanta personalrelaterade och verksamhetsrelaterade nyckeltal kunna följas kontinuerligt. För att få en övergripande bild av effekter av hittillsvarande PoK-arbete har utfallet för ett antal nyckeltal tagits fram för perioden Nyckeltal för verksamheter som arbetar enligt PoK-modellen har jämförts med övrig HSverksamhet och där följande iakttagelser görs: - PoK verksamheterna redovisar en bättre besöksutveckling för både läkare och annan vårdgivare - PoK verksamheternas läkare har både lägre och minskad sjukfrånvaro - PoK verksamheternas närvarotid för läkare är stabilare - PoK verksamheterna har ett oförändrat högt utfall för både vårdgaranti (98 %) och Kronobergsgarantin (80 %) PoK verksamheterna redovisar begränsade kostnader för vårdgaranti öppen vård, men har en ökning av fritt vårdsökande i öppen vård som är paritet med övrig verksamhet. Målet för antal beslutade och genomgångna processer 2017 uppnås ej. Beslut togs under året att inte starta nya patientprocesser innan uppföljningsstrukturen var klar och det fanns tillgång till utdata. 22

32 Styrgruppen för processarbetet har under året utvecklat metodstöd i prioritering av huvudprocesser i behov av utveckling, uppföljningsstruktur är framtagen, test av nytt digitalt uppföljningssystem är påbörjat. Implementering av hela strukturen är planerad till Mål Utveckling av en lärande organisation Indikator Startläge Senast utfall Prognos Mål 2017 Mål 2019 Kunskapsstyrning, vården i siffrorvarje år förbättrat värde för 50 % av indikatorerna - 56,3%* 50 % 50 % Kommentar: utfall rapporteras endast vid årsbokslut *Baserat på 64 indikatorer kontinuerligt uppdaterade från 6 register (SWEDEHEART, Nationella diabetesregistret, Svenska Palliativregistret, Svenska Intensivvårdsregistret, Graviditetsregistret, PsykosR). Jämförelse mellan 2016 Q3 och 2017 Q3. Region Kronoberg ska erbjuda en kunskapsbaserad och jämlik vård. Kunskapsstyrningen ska stödja att bästa möjliga kunskap och kvalitet är tillgänglig vid varje patientmöte. Beslut om att delta i den nationella kunskapsstyrningsorganisationen har tagits. En förutsättning för att säkerställa bästa möjliga patientmöte är att professionen har tillgång till de kunskaper som krävs. Detta innebär tillgång till evidensbaserat kunskaps- och beslutsstöd samt till medicinsk utdata så resultaten av vårdinsatserna kan följas, utvärderas och förbättras. Arbetet med att utveckla kunskapsstyrning i organisationen pågår där medicinska kommittén har en viktig roll och en närmare knytning till hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har etablerats. Tillgång till medicinska utdata har under året införts inom vårdvalets alla enheter via ett externt statistikprogram Medrave som hämtar data från Cambio Cosmic. Systemet kan sammanställa data för enhetsnivå ner till individnivå och har mottagits mycket positivt inom primärvårdens verksamheter. På nationell nivå med stöd av SKL pågår uppbyggnad av ett generellt nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården samt ett uppföljningsverktyg under namnet PrimärvårdsKvalitet. För övriga verksamheter saknas fortfarande tillgång till uppföljning av kliniska resultat kopplat till utdata via våra egna system. En kartläggning pågår över vilka kvalitetsregister som Region Kronoberg medverkar i samt kvaliteten i registrering och registrets användbarhet för förbättringar. Medicinska kommittén har tagit fram ett antal indikatorer från registren som särskilt ska börja följas under En översyn pågår kring struktur för kunskapsstyrning innefattande grundutbildningar, kompetensutveckling, kvalitetsutveckling och forskning. Syftet är att på bästa möjliga sätt samordna våra resurser för verksamhetsnära forskning, utveckling och utbildning och därmed skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad och jämlik vård. MÅL SÄKER VÅRD Indikator Startläge Senast utfall Prognos Mål 2017 Mål 2019 Andel vårdrelaterade infektioner inom slutenvården 10 % 14,6 % 7 % 5 % Kommentar: En mätning är gjord våren

33 Andel trycksår inom somatisk slutenvård 8 % 5,1 % 5 % 5 % <5% Kommentar: Genomsnitt för perioden juli-december. Avser trycksår som uppkommit på vårdavdelning inom Region Kronoberg. Antal fördjupade läkemedelsgenomgångar enligt team-modellen < Kommentar: Avser perioden januari-december. Inga genomgångar genomförda i juli och augusti. Det pågår ett fortsatt arbete med att utveckla patientsäkerhetsnätverket till att både bli en central resurs, och en resurs gentemot centrum och verksamhet. Nätverket är aktiva i flertalet av åtgärderna som är beskrivna i handlingsplanen kopplat till målet säker vård. Detta arbete kommer att fortsätta under 2018 och vi planerar förändring till Arbetet med att reducera antalet vårdrelaterade infektioner, VRI, har fortsatt under Det pågår ett arbete med att få fram en bra mätmetod. Bl a har insatser gjorts för att följa upp mätningar på ett nytt sätt, med användning av verktyget Markörbaserad journalgranskning, för att i de identifierade fallen leta efter undvikbara infektioner och åtgärder utifrån detta. Under hösten gjordes en ny mätning. Analysen av genomförda mätningar tyder på att vi behöver arbeta mer med urinvägsrelaterade problem och vårdrelaterade lunginflammationer. Detta planeras att starta under våren 2018 Nya förskrifter från Socialstyrelsen respektive IVO trädde i kraft HSLF-FS 2017:40 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete HSLF-FS 2017:41 Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) Inför detta har vi reviderat våra lokala riktlinjer för utredning av vårdskada respektive anmälan enligt Lex Maria. Information har också givits på MAC (Medicin- och akutcentrum) och MSC (Medicinskt servicecentrum) ledningsgrupper. (KBC Kirurgi, kvinno- och barncentrum, planeras februari 2018). Arbetet med Riskanalyser pågår och vi planerar utbildning av analysledare under januari Läkemedelsgenomgångar genomförs enligt etablerad modell. Antalet genomförda läkemedelsgenomgångar per månad registreras och följs upp. Inför 2017 önskade vårdcentralerna genomföra 1400 läkemedelsgenomgångar. Efter sommaren meddelade flera enheter att de inte kunde prioritera läkemedelsgenomgångar i teammodell under hösten på grund av otillräcklig bemanning, så utfallet blev lägre än planerat. Produktion Till följd av vakansläget och en kraftig neddragning av disponibla vårdplatser, liksom höstens påbörjade utfasning av hyrläkare inom primärvården, ser vi relativt stora svängningar i hälso- och sjukvårdens produktion under Läkarbesöken i primärvård minskar med 3 % samtidigt som besök hos annan vårdgivare ökar med 2 %. Inom somatisk slutenvård minskar antalet akuta vårdtillfällen med 7 % medan planerade vårdtillfällen ökar med 3 %. För somatisk öppenvård ökar akuta läkarbesök med 3 %, planerade läkarbesök med 1 %, besök hos annan vårdgivare med 5 % och dagsjukvård med 4 %. Den totala produktionsökningen för medicinsk service är 6 % och till stor del kopplad till mammografiundersökningar och kliniska kemiska analyser. 24

34 Inom psykiatricentrum minskar antalet slutenvårdstillfällen med 8 % medan den totala öppenvården ökar med 2 %. För tandvården ökar antal patienter med 1 % och den totala behandlingstiden med 7 %. I nedanstående tabell redovisas hälso- och sjukvårdens produktionsstatistik för Kommentarerna fokuserar på jämförelsen mot 2016 års produktion. Verksamhetsstatistik december Område jmf jmf jmf jmf 15 Primärvård - vårdval Primärvård läkarbesök % -5 % - varav jourbesök % -3 % Primärvård besök annan vårdgiv % 5 % Rehabilitering o övrig verksamhet Sjukvårdsrådgivn, besvarade samtal % 8 % Vårddagar (vårdtid i dagar) % 5 % Vårdtillfällen % -1 % Medelvårdtid 31,7 31,0 30,2 0,7 1,5 2 % 5 % Beläggning i % 59,2 49,4 71,7 9,8-12,5 20 % -17 % Läkarbesök % 36 % Sjukv. behandl/besök annan vårdgiv % 6 % Ambulansverksamhet Ambulansuppdrag totalt % 5 % Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dagar) % -14 % Vårdtillfällen % -10 % Medelvårdtid 4,3 4,5 4,6-0,2-0,3-4 % -5 % Operationer i SV % -7 % Förlossningar % 4 % Födda barn % 4 % Beläggning i % 92,5 87,7 85,5 4,8 7,0 5 % 8 % Disponibla vårdplatser 304,0 345,7 377,6-41,7-73,6-12 % -19 % Somatisk öppenvård Läkarbesök % 0 % - varav akutmottagningarna % 5 % - varav akut/oplanerade besök % 0 % - varav planerade återbesök % -3 % - varav planerade nybesök % 1 % Sjukv. behandl/besök annan vårdgiv % 6 % 25

35 Besök i dagsjukvård % 12 % Psykiatri Vårddagar (vårdtid i dagar) % -11 % Vårdtillfällen % -4 % Medelvårdtid 9,9 10,8 10,7-0,9-0,8-8 % -7 % Beläggning i % 70,9 69,3 73,6 1,6-2,7 2 % -4 % Disponibla vårdplatser 52,0 51,1 52,0 0,9 0,0 2 % 0 % Läkarbesök % 12 % - varav akuta % -1 % Besök annan vårdgivare % 3 % Område jmf jmf jmf jmf 15 Rättspsykiatri Vårddagar, Belagda vpl. inkl. perm % 2 % Beläggning i % 101,7 101,3 100,0 0,4 1,7 0 % 2 % Disponibla vårdplatser 118,0 118,0 117,3 0,0 0,7 0 % 1 % Tandvård Antal frisktandvårdsavtal % 2 % Patienttid/totalt arbetad tid i % % 0 % Antal behandlade patienter % 0 % Total patienttid, timmar % 4 % Medicinsk Service Röntgen undersökningar % 7 % Röntgen CLV % -5 % Röntgen LLL % 7 % Mammografier % 28 % Kliniska fysiologiska analyser % 0 % Kliniska kemiska analyser % 8 % Transfusionsmed (serol. analyser) % -4 % Mikrobiologiska analyser % 5 % Patologi och cytologi, analyser/rem % 6 % Privata vårdgivare Besök, läkare med vårdavtal % -23 % Besök, läkare med ersättn enligt lag % -9 % Delegerade besök till sjuksköterska % -23 % Besök sjukgymnastik, vårdavtal % 2 % Besök sjukgymnastik, ersättn enl lag % -13 % Besök naprapat % 1 % Besök psykoterapeut % -11 % Primärvård och rehabilitering Som en följd av höstens påbörjade utfasning av hyrläkare, redovisar primärvården en minskning av läkarbesöken med 5 % eller besök. Hela minskningen hänförs till hösten och jämfört med 26

36 hösten 2016 minskar läkarbesöken med 16 %. Minskning redovisas även för uppringda samtal till TeleQ med ca och för besvarade samtal på 1177 Vårdguiden med ca För sjuksköterskebesök och besök annan vårdgivare inom primärvård redovisas en ökning med 2 % eller besök. Vi ser också en kraftig ökning av köpt digital vård med ca läkarbesök. Produktionsminskningen i primärvården gör att den ackumulerade tillgängligheten för läkarbesök inom 7 dagar minskar från 89 % i augusti till 88 % i december, men för perioden november - december 2017 redovisas en tillgänglighet på ca 86,5 %. Minskningen bedöms också ha bidragit till att höja trycket på akutmottagningarna under hösten och där de akuta besöken ökade med 7 % eller besök. För verksamheterna inom rehabilitering redovisas generella produktionsökningar på totalt 6 %. Ambulansverksamhet Antalet ambulansuppdrag ökar med 4 % och ökningen hänförs till uppdrag inom prioritetsgrupp 1 och 2. De lägre prioriterade uppdragen (prio 3-4) tillsammans med övriga transportuppdrag är i stort oförändrade. Somatisk vård Öppen vård För somatisk öppenvård redovisas totala ökningar för både läkarbesök, besök hos annan vårdgivare och dagsjukvård. Antalet läkarbesök vid akutmottagningarna ökar med 4 % och där en stor del av ökningen hänförs till ett ökat tryck under hösten. För nybesök till läkare och annan vårdgivare redovisar ökningar för både kirurgi- kvinno- och barncentrum (KBC) med 8 % och medicin- och akutcentrum (MAC) med 4 %. Ökningarna kan avläsas i förbättrad tillgänglighet för planerade nybesök. Även för återbesök till annan vårdgivare redovisar ökningar för både KBC med 3 % och MAC med 10 %. När det gäller återbesök till läkare redovisas en ökning för KBC med 4 % medan MAC redovisar en motsvarande minskning. Inom dagsjukvården ökar antal dagendoskopier med 16 % och antal dialyser med 6 %, medan dagkirurgin och besök i dagmedicin är oförändrade. Sluten vård Inom sluten vård minskar antal vårddagar med 9 %. För vårdtillfällen minskar den akuta/oplanerade vården med 7 %, medan den planerade vården ökar med 3 %. Minskningen av den akuta slutenvården återspeglas i minskning av förlossningar liksom minskning av akuta operationer i sluten vård. Till följd av bemanningssvårigheter har antalet disponibla vårdplatser minskat med 41,7 platser. Under sommarmånaderna juni-augusti var totalt 282 vårdplatser disponibla att jämföras med 312 disponibla vårdplatser under Vårddagsminskningen motsvarar 22 belagda vårdplatser och gör att beläggningsökningen begränsas och går från 87,7 % till 92,5 %. Antal vårdplatser belagda med utskrivningsklara patienter minskar från i snitt 18,9 vårdplatser 2016 till 16,8 vårdplatser 2017, vilket tyder på att kommunerna fortfarande har svårt att ta emot patienter som ska tillbaka till kommunen efter avslutad vård på sjukhus. Den ökade beläggningen och platsbristen gör att antalet redovisade överbeläggningar per 100 vårdplatser ökar från i snitt 1,6 överbeläggning 2016 till 3,5 under Psykiatri Fr.o.m ingår barn- och ungdomspsykiatrin i psykiatricentrum. För slutenvården redovisas en minskad produktion för utskrivna patienter med 8 % och för vårddagar med 16 %. För öppenvård redovisas totala ökningar för både läkarbesök med 1 %, besök hos annan vårdgivare 2 % och besök i dagsjukvård. En begränsad minskning av antalet nybesök till läkare kan kopplas till en motsvarande ökning av antal väntande. Rättspsykiatri Räknat utifrån antalet inskrivna patienter ökar rättspsykiatrins beläggningsgrad till 101,7 %. För att säkerställa en god vård och arbetsmiljö var målsättningen att under 2017 minska beläggningsgraden till 97 %. Det ekonomiska åtgärdsprogrammet innebar dock att rättspsykiatrins skulle öka sina intäkter genom en ökad beläggningsgrad, vilket också medförde att underskottet för 2017 kunde begränsas till -1,7 mnkr. Det påbörjade samarbetet med vuxenpsykiatrin kring kronobergspatienter 27

37 har inneburit en förbättrad samverkan med kommunerna och i kombination med tydligare vårdprocesser har antalet kronobergare minskats från 34 till 29 inskrivna patienter. Tandvård Inom tandvårdscentrum ökar den totala patienttiden med 7 % eller timmar och antal behandlade patienter ökar med 1 %. Även patienttiden i relation till totalt arbetad tid ökar till 68 %. Antalet frisktandvårdsavtal minskar något men är fortsatt högt. Medicinsk service Inom bild- och funktionsmedicin ökar produktionen med ca undersökningar till undersökningar. Som en följd av tidigare produktionsstörningar och väntetidsförsämringar har en medveten prioritering skett av CT-undersökningar och mammografier, samtidigt som produktionen inom skelettlab minskat. Antal kliniska fysiologundersökningar ökar och långtids-ekg och aortascreening har prioriterats. Produktionen av analyser ökar med 5 % vid klinisk kemi och med 8 % vid klinisk patologi-cytologi. Minskningen av antalet analyser med 2 % inom klinisk mikrobiologi är till stor del kopplat till minskat flyktingmottagande. Privata vårdgivare Den sammantagna specialistvården utförd av privata vårdgivare minskar med 7 % och är kopplad till privata läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag. Minskningen förklaras av nedgång i samband med ägarskifte och bedöms vara av engångskaraktär. Uppföljning av, i Budget , beslutade uppdrag inom Verksamhetsutvecklingsperspektivet Kvaliteten i verksamheten ska vara god Status Kommentar Samtliga nämnder och styrelser Redovisa uppdragen vid varje delårsrapport Klar Rutin för uppföljning och rapportering av uppdrag införd i organisationen och kommer att redovisas delår och helår. Hälso- och sjukvårdsnämnden Fortsatt arbete med patientprocessorientering Pågående Arbetet pågår. Fokus senaste åren har varit standardiserade vårdförlopp för cancer som främst fokuserar på ledtider. Detta har tagit väldigt stora resurser i anspråk och delvis påverkat tempot i vår ursprungliga patientprocessplan. Medicinska utdata centralt för processuppföljning. Arbete pågår för en processuppföljning i QlikView. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska genomföra produktionsoch kapacitetsplanering Beskriva förväntade effekter av de viktigaste åtgärderna såsom minskandet av vårdrelaterade infektioner(vri), produktions- och kapacitetsplanering(pok), kostnad per patient(kpp), nya e-hälsotjänster, så att mål kan sättas för förbättrad ekonomi, nytta för invånarna och en bättre Pågående Pågående Totalt har 20 kliniker/verksamhetsområden genomfört POK. Under året har utvärdering gjorts av befintligt POK-modell och metodstöd i syfte att utveckla och verksamhetsanpassa POK-arbetet. Vad gäller förväntade effekter har ett omfattande arbete startats som omfattar all verksamhet i Region Kronoberg, inte bara hälsooch sjukvården. Det har tagits fram ett systemstöd där förväntade effekter ska 28

38 arbetsmiljö för personalen. 10 procent av alla cancerpatienter ska erbjudas möjlighet att delta i kliniska studier för att bidra till klinisk forskning och läkemedelsutveckling Tätare uppföljning av arbetet mot VRI(vårdrelaterade infektioner) och skador. Pågående Pågående redovisas på respektive handlingsplan. Ett exempel där beräkningar har prövats är tryckskador. Det kan konstateras att arbetet beräknades ge färre tryckskador, 25 frigjorda vårdplatser samt reducera kostnader med 70 miljoner kronor. Kommande år kommer arbetet med förväntade effekter att utvecklas och kan komma omfatta fler områden/insatser. Pågående arbete. Svårt att mäta men arbete pågår. Via RCC inventeras lämpliga studier som kommuniceras direkt till de olika verksamheterna. Ssk bristen gör till del detta arbete dvs ökad forskning lägre prioriterat. Infektionsverktyget ligger nere vilket försvårar kontinuerlig uppföljning just nu. Efter senaste uppgraderingar av Cambio Cosmic ska infektionsverktyget komma igång igen fram emot hösten Då kommer vi åter kunna följa upp VRI kontinuerligt. Tills dess gäller SKLs punktprevalensmätningar och strukturerad journalgranskning. 29

39 EKONOMI Ett av de övergripande målen för hälso- och sjukvården är att den ska vara effektiv. Det innebär att resurserna i form av personalens kompetens, medicinsk utrustning, läkemedel med mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen om en god hälsa, hög tillgänglighet, respekt för människan och vård efter behov. MÅL - EN HÅLLBAR EKONOMI I BALANS EKONOMI I BALANS Styrtal Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 Kostnad för hyrpersonal i hälsooch sjukvården 191 mnkr 100 mnkr 40 mnkr Resultat hälso- och sjukvård -139,6 mnkr Resultatuppföljning Hälso- och sjukvårdens årsresultat 2017 slutar på -139,6 mnkr. Jämfört med den prognos som lämnats under året med -145,5 mnkr avslutas året således något bättre än väntat. Månadsutfallet för december uppgår till -9,9 mnkr, beroende på lägre läkemedelskostnader än prognostiserat samt att gamla statsbidrag kunnat resultatföras. Det ackumulerade resultatet ligger nära det resultatmål på -130 mnkr som beslutades av regionfullmäktige och som krävdes för att Region Kronoberg skulle klara balanskravet, dvs ett nollresultat. Hälso- och sjukvården har genomfört åtgärder som inneburit kostnadssänkningar/resultatförbättringar med mellan mnkr. Resultatet har också förbättrats med anledning av ändrad redovisning av sjukskrivningsmiljarden samt att hälso- och sjukvården tillförts oförbrukade projektmedel från regional utveckling. Tillsammans bidrar de båda posterna med +17 mnkr. Underskott jämfört med budget är starkt relaterade till personalsituationen och redovisas främst för hyrpersonal samt köpt vård inom vårdgarantin/fritt vårdsökande. Även läkemedel, medicinsk service, sjukresor och material överskrider budget. Jämförelse med 2016 Jämfört med 2016 försämras resultatet med -56 mnkr och förklaras i allt väsentligt av ökade kostnader för hyrpersonal, lägre intäkter för asylsökande och ökat flyktingmottagande samt satsning inom personalområdet fördes 47 mnkr över till hälso- och sjukvården från bidraget för läkemedelsförmånen. För 2017 utökades istället budgeten med 50 mnkr, dvs ett nettotillskott på 3 mnkr. Kostnadsökningen för läkemedel har under 2017 varit netto 28 mnkr inkl kostnadsreducerande åtgärder. Detta har inneburit att 2016 års överskott på +10 mnkr istället blivit ett underskott med -10 mnkr Budgetbeslutet i juni 2016 innebar att underskott motsvarande 36 mnkr kunde täckas och av de beslutade satsningarna på 43 mnkr återstår 13 mnkr beroende på rekryteringsprocesser, tillgång på personal mm. 30

40 Kostnadsslag (tkr) 2017 Redovisat resultat Avgår korrigeringar och engångsintäkter Resultatförstärkning i Budget Nettotillskott läkemedel Satsningar personal (OB, Allmänläk, Nattindex) Kostnadsökning hyrpersonal brutto Kostnadsökning läkemedel brutto Schablonersättning asylsökande Ej förbrukade satningar, mm netto Sjukskrivningsmiljard, projektmedel Åtgärdsprogram HSN jun Åtgärdsprogram HSN jun Vuxenpsykiatri hyroberoende Resultat inkl kostnadsreduceringar Nettokostnadsutvecklingen exklusive landstings- och vårdvalsersättning uppgår till 8,0 %, där hyrpersonal utgör den främsta faktorn med en ökning på 23,8 %. Ökningstakten, som vid halvårsskiftet låg på 50 %, har avtagit i och med den påbörjade utfasningen. Läkemedel och köpt vård ökar med 4,7 % respektive 2,6 %. I kostnadsökningen för köpt vård ingår vidarefakturering av utomlänspatienter som söker vård på Region Kronobergs avtal med privata utförare. Ökningen av dessa utgör 1,3 %. I bokslutet har tvister hanterats enligt följande: Upplupen kostnad kvalitetsregister Hjärtsvikt. Osäker fordran där 1,5 mnkr som avser andra landsting/regioner har ej kostnadsförts. Psykiatricentrum har en tvist med Västra Götaland kring kostnad för rättspsykiatrisk vård av en patient som under en tid var folkbokförd i Kronoberg. Kostnaderna är uppbokade under 2017 och uppgår till 2,4 mnkr. Tvist med vårdförbundet avseende semester 2017 omfattar en kostnad på 360 tkr som inte beaktats i bokslutet. Rättspsykiatrin har en tvist rörande ett vite mot Ofelia vård. Beloppet är endast 37 tkr, och har inte beaktats i bokslutet I samband med det stora flyktingmottagandet 2016 växte Region Kronobergs fordran på Migrationsverket och uppgick till 10,9 mnkr i bokslutet. Under 2017 har dessa sjunkit och uppgår nu till 4,1 mnkr. Sett ur ett såväl ekonomiskt som verksamhets-, medarbetar- eller invånarperspektiv är personalsituationen och förmågan att komma till rätta med vakans-/hyrpersonalproblemet avgörande för möjligheterna att nå en ekonomi i balans. Diagrammet nedan visar utvecklingen av merkostnad för hyrpersonal, övertid, sjuklön, fritt vårdsökande och vård inom vårdgarantin. Jämfört med 2014 ökar dessa poster med knappt 130 mnkr i löpande priser. 31

41 Kostnadsreduceringar Hälso- och sjukvårdens ekonomiska situation har lett till att ett flertal åtgärder vidtagits för att bromsa kostnadsutvecklingen. Under 2017 har dessa sammantaget inneburit en resultatförbättring med ca 67 mnkr utöver ständigt pågående förbättringsarbeten. Åtgärder för att klara balanskravet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i juni 2017 om nytt åtgärdsprogram med syfte att reducera kostnader motsvarande 60 mnkr. Den främsta åtgärden var att påskynda utfasningen av hyrpersonal, men även andra områden som vakanshållning av tjänster, läkemedelsanvändning och att öka intäkter för utomlänspatienter genomförs av verksamheten. Tabellen nedan visar planerad effekt för respektive åtgärd uppdelat per centrum och det utfall som nu redovisas i årsrapporterna. Totalt uppnås en effekt på knappt 42 mnkr, vilket är 18 mnkr mindre än det beslutade målet. Differensen utgörs av den post som ligger under hälso- och sjukvårdsgemensamt, beviljade dispenser för användning av hyrpersonal samt delar av läkemedel. Beslutet fattades efter att vuxenpsykiatrin redan påbörjat sin utfasning av hyrpersonal som medfört kostnadssänkningar med 9 mnkr, som då ligger utanför åtgärdsprogrammet. Åtgärder för att reducera kostnader 2017 (tkr) PRC MAC KBC PSC RPK HS-gem Totalt Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall Diff Åtgärd: Hyrpersonal, läkare Hyrpersonal, sjuksköterskor Egen bemanning, vakanshålla, samordna, minska tjänster All övertid måste godkännas av närmsta chef Köp av konsulttjänster Läkemedel Benepali och Mabthera Kriterier för hjälpmedelsförskrivning samt utvecklingsarbete för uppföljning Öka intäkter utomlänspatienter, externa Minska intäkter för länspatienter, interna Juridisk hjälp gällande ersättning för varaktig vård (Migrationsverket) Prioritering/reducering av utbildningsinsatser Administration/Ej preciserat (fördelas enligt HSD-beslut) Summa åtgärder Respektive centrums åtgärder kommenteras i avsnittet nedan: Primärvård- och rehabcentrum har sänkt sina kostnader för hyrpersonal med 12 mnkr jämfört med aprilprognosen som låg till grund för åtgärdsprogrammet. 32