Osaavan työvoiman saatavuus turvataan

Transkript

1 Direktören för forskning och utbildning Mats Lindfelt Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo Koulutus ja tutkimus vuosina Koulutuksen ja tutkimuksen kehittämissuunnitelma, luonnos Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) avger härmed följande kommentarer till undervisnings- och kulturministeriets utkast till Utvecklingsplan för utbildning och forskning åren : (Kommentarerna är uppställda i enlighet med de numrerade politiska åtgärdsförslagen) Osaavan työvoiman saatavuus turvataan 6 Tavoitteeksi asetetaan, että ammattikorkeakoulujen nuorten koulutuksesta valmistuneiden mediaani-ikä laskee 24,1 vuoteen ja ylemmän korkeakoulututkinnon suorittaneiden mediaani-ikä 26,3 vuoteen. Målet som sådant kan understödas, men för att nå det krävs det åtgärder som inte förekommer i utvecklingsplanen. För det första är det en förutsättning att studenterna även i framtiden antas direkt till både kandidat- och magisterexamen så att det inte förekommer ytterligare mellanår mellan kandidat- och magisterstudierna. För det andra måste Försvarsmakten anpassa militär- och civiltjänstgöringen så att studierna och värnplikten går att sammanjämkas. Om värnplikten kräver 1 helt läsår p.g.a. att den tidtabellsmässigt inte passar ihop med högskolornas läsår, och man därtill räknar en målsatt tid på 5 år för högre högskoleexamen, finns det över huvud taget inte utrymme för byte av studieinriktning, moderskaps- och föräldraledighet, sjukdomar eller mellanår p.g.a. att man inte kommer in vid universitetet på första försöket. Halva studentpopulationen (den manliga) uppfyller redan 6 hela år bara genom minimitiden, vilket gör att en mediantid på 6,7 år för avläggande av högre högskoleexamen är praktiskt taget omöjlig. Vidare förutsätter förkortad studietid att studieförmågan understöds ännu bättre vid universiteten än idag, genom förbättrad studiehandledning, bättre resurser till hälsovården och i senare skede mer målmedveten och individualiserad karriärvägledning. Dessa är resurser som universiteten måste kunna ge ifall utexamineringsåldern ska kunna minska ytterligare. Och alla dessa åtgärder förutsätter naturligtvis att studiehandledningen på andra stadiet förbättras, så att man kan minimera antalet felval av studieinriktning eller antalet sökande som inte blir antagna till högre utbildning.

2 Studiehandledningen på andra stadiet har fått en ganska styvmoderlig behandling i utkastet (rekommendation 48), trots att den utgör knutpunkten för alla problem i anslutning till studietiderna. Dessutom avgörs arbetslivets starttidpunkt slutligen inte enbart av mediantiden för universitetsstuderade utan även av mediantiden för yrkeshögskole- och andra stadiets studerande. Kansallinen kielistrategia kielivarannon laajentamiseksi 23 Opetus- ja kulttuuriministeriö valmistelee vuoden 2012 aikana kansallisen kielistrategian, jossa määritellään tavoitteet ja toteutustavat kansallisen kielivarannon monipuolistamiseksi. Kansallisen kielivarannon kehittämisessä kiinnitetään erityistä huomiota saamen, romanikielen ja viittomakielen asemaan. Rekommendationen verkar inte höra ihop med texten före rekommendationen. Men till den del den nationella språkstrategin gäller inhemska språk som samiska, romani och teckenspråk, bör även svenskans ställning i Finland ges speciell uppmärksamhet. Om problemet ifråga om språkkunskaper gäller mångsidighet och praktiskt kunnande ingår också svenskan bland de språk som gått tillbaka avsevärt. Med tanke på Åbo Akademis finlandssvenska helhetsansvar är detta en fråga som bör nämnas i akademins utlåtande. Rakenteellista kehittämistä vauhditetaan 77 Korkeakoulutuksen laadun ja tehokkuuden lisäämiseksi edistetään korkeakoulujen rajat ylittävää tilojen, tukipalveluiden ja opettajaresurssien yhteiskäyttöä. Det är viktigt att lyfta upp högskolornas samarbete, men i sista hand skall högskolorna själv kunna avgöra hurdant samarbete och i vilken omfattning de har och med vem. Även om utgångspunkten naturligtvis är att Åbo Akademi ska samarbeta med Åbo universitet och de övriga högskoleenheterna i Vasa och Helsingfors där det är möjligt, bör ändå ÅA:s särställning som svenskspråkigt universitet beaktas. ÅAS har under de senaste åren iakttagit att man ibland från ÅA nästan per slentrian utgått från att ÅA:s särställning respekteras ifråga om arbetet med strukturell utveckling. I denna fråga bör dock ÅA aktivt bevaka både sina studerandes och sina anställdas intressen, samt de finlandssvenska intressena som helhet.

3 Laadukkaasta koulutuksesta nopeammin työelämään 84 Opetus- ja kulttuuriministeriö vastaa yhdessä korkeakoulujen kanssa siitä, että korkeakoulujen opiskelijavalinnat ja korkeakouluopintojen rakenteet on uudistettu 2015 loppuun mennessä nopeuttamaan korkeakoulutukseen pääsyä. Korkeakoulujen päävalinnan varataan ensimmäistä korkeakoulupaikkaa hakeville. ÅAS anser att det är viktigt att det inte uppstår ofrivilliga mellanår utan att alla har möjlighet att inleda sina högskolestudier så snabbt som möjligt. Jämfört med ett tidigare förslag att prioritera dem som gått ut andra stadiet under det senaste året, är det nuvarande förslaget att föredra. Om man helt okritiskt prioriterar dem utan studieplats kan det dock leda till att studerande som valt fel första gången inte kan byta studieplats. Inom högskolorna måste det skapas interna system för byte av studieinriktning ifall detta förslag genomförs med full kraft. Man varken kan eller ska heller hindra folk från att avlägga en andra examen ifall arbetsmarknadsrelevansen kräver det. Bättre studiehandledning på gymnasierna så att studerande har realistiskt bild av ämnena och deras arbetsmarknadsrelevans utgör återigen en mycket central fråga i sammanhanget. 86 Korkeakoulut nostavat opetuksen ja ohjauksen tasoa ja parantavat tutkintojen läpäisyä kaikilla tutkintotasoilla: Jokaiselle opiskelijalle turvataan laadullisesti tasavertaiset koulutusedellytykset ja opiskelijapalvelut koulutuspaikkakunnasta riippumatta. Ammattikorkeakoulujen ja yliopistojen rahoitus kytketään nykyistä tiiviimmin tutkintojen suoritusaikaan ja suoritettuihin opintopisteisiin. I texten som utgör bakgrund till förslagen berörs dessa frågor knappt. Texten innehåller dock många logiska kullerbyttor och felantaganden. Om andelen finländska 29-åringar som ingår i utbildningens krets är högre än i OECD-ländernas genomsnitt, bör man fråga sig hur stor del av befolkningen i respektive land som är högskoleutbildad överlag. Detta påverkar ju talet. Övergången från andra stadiet till högre stadiet försvåras i sin tur knappast av att alternativen är för många, vilket texten antyder, utan problemen ligger nog på alldeles andra håll brister i studiehandledningen på andra stadiet, stort söktryck på vissa utbildningar vilket gör att många inte blir antagna, ickeändamålsenliga antagningsförfaranden o.s.v. Dessa brister avhjälps inte av de förslag som rapporten ger. Tvärtom leder t.ex. en avsmalnande ansökningsprocess i kombination med prioritet för förstagångssökande och förtur för personer med alternativet som första prioritet till att ytterligare fler blir fångna i fel utbildningsinriktningar och kanske tvungna att avlägga en andra examen eller avbryta. Alla sådana här saker påverkar genomströmningen men åtgärdas inte av åtgärdsförslagen.

4 Av de konkreta åtgärdsförslagen står det senare enligt ÅAS i strid med ministeriets mål om att öka utbildningens kvalitet. Att öka kraven på studiepoäng/år leder i värsta fall till att man sänker kravnivån, i neutrala fall till att studerande avlägger poäng inom irrelevanta områden bara för att möta kvantitativa krav, och i bästa fall till att de som redan nu studerar enligt planerna fortsätter göra det. I samtliga fall är det inte i universitetets intresse att finansieringen kopplas ihop med antalet avlagda studiepoäng. För ett universitet som Åbo Akademi, med flera utlokaliserade utbildningar och tre à fyra permanenta campus, innebär det tidigare åtgärdsförslaget en verklig utmaning som inte berör övriga universitet i samma utsträckning. Det ställer utvidgade krav på distansutbildningsmöjligheter, tillgodoräkningsprocesser och naturligtvis också ett äkta engagemang i stödstrukturerna på respektive ort. I dagens läge är t.ex. akademins engagemang i stödstrukturerna under planeringsskedet av filialutbildningar ganska lågt. Frågor som boende, studiehandledning, studentmotion, hälsovård etc. måste beaktas redan i planeringsskedet, och resurser måste reserveras för dem. Tutkijakunnan osaamistason vahvistaminen sekä tutkijankoulutuksen ja tutkijauran edistäminen 100 Yliopistot kokoavat eri alojen tohtoriohjelmat ja jatko-opiskelijat pääasiallisesti yhteen tutkijakouluun tutkijakoulutuksen suunnitelmallistamiseksi ja tehostamiseksi. Tutkijakoulutus toteutetaan ensisijaisesti nelivuotisena kokopäiväisenä koulutuksena. Tohtoriohjelmissa on selkeät opiskelijan ja ohjaajan vastuut. Tohtoriohjelmat integroituvat tiiviisti yliopistoon ja ovat kiinteä osa sen tutkimusstrategiaan ja profiilia. Förslaget är ett steg i rätt riktning. Den fyraåriga målsatta tiden motsvarar de internationella modellerna och kan hjälpa såväl doktoranden som handledaren att gestalta den genomsnittliga arbetsmängden som doktorsgrad förutsätter. Måltiden får dock inte användas som begränsning av doktorandtiden och studierätten får inte bindas till den. Tiden som doktoranden använder får inte heller användas för att mäta forskningens kvalitet. Dessutom bör forskarutbildningen fortsättningsvis vara öppen även för dem som väljer att avlägga examen vid sidan av annat arbete, även om den skulle styras mot mer målmedvetenhet. Att folk avlägger forskarexamina vid sidan om familj och övrigt arbete stärker universitetens samband med samhället (tredje uppgiften) och gör dessutom att forskningens och i förlängningen universitetsutbildningens verklighetskontakt och samhällsrelevans kan öka genom genuina forskningsmaterial och forskningsfrågor som har sitt ursprung i samhället utanför universitetet. ÅAS understöder alltså förslaget, men ser också stora fördelar i att det nuvarande systemet bibehålls vid det mer nymodiga.

5 Korkea-asteen opinnot ja opintotuki 141 Opintotuki sidotaan indeksiin Lisäksi opintotukijärjestelmää uudistetaan tukemaan päätoimista opiskelua ja nopeampaa valmistumista. Osana uudistusta korjataan toisen asteen opiskelijoiden opintotukeen liittyvät epäkohdat ja tarkastellaan perheellisen opiskelijoiden asemaa. Opintotuen uudistamisen kustannuksen eivät ylitä uudistuksen kansantaloudellisia positiivisia vaikutuksia. Studiestödet ska bindas vid index såsom alla andra socialförmåner. Dess nivå ska dock höjas i samband med indexbindningen. Det är mycket viktigt att följa upp hur studerande kan genomföra sina studier inom de ramar som det nya studiestödet i två steg ställer upp. Även denna fråga har implikationer för högskolorna som organisationer, eftersom den utgår från frågan om huruvida högskolorna klarar av att planera studierna så att det inte blir tomgång mellan kandidat- och magisterstudierna, och också att det är möjligt att avlägga examina inom målsatt tid utan schemaläggningskrockar och övriga praktiska frågor. 143 Selvitetään valtiontaloudelliset edellytykset opintorahan, asumislisän vuokrarajan ja opintolainan valtiontakauksen korottamiseen sekä opintorahan huoltajakorotuksen käyttöönottoon. ÅAS understöder varmt utredningen. Studiestödet ska utvecklas i första hand genom att höja studiepenningen, och studielånets relativa andel av studiestödet får inte höjas. Sambandet mellan studiestödets nivå och universitetets genomströmning är naturligtvis uppenbart. 148 Asetetaan työryhmä arvioimaan opintolainavähennysjärjestelmä vuoden 2012 aikana. Att utvärdera studielånssystemet är en bra idé. Om man vill uppmuntra studerande att lyfta lån i större utsträckning än idag måste systemet marknadsföras så att folk förstår hur det fungerar, vilket inte är fallet idag. Också kravet att bli färdig inom målsatt tid för att man ska kunna komma i åtnjutande av räntestödet (genom att räntorna får dras av i skatterna) måste avskaffas eftersom ingen i början av sina studier kan veta vad som kan komma att hända och således inte heller kan lyfta lån. Enligt Opiskelijatutkimus 2010 låter 25 % av de studerande bli att lyfta lån helt enkelt av den orsaken att de är rädda för sin utkomst och osäkra på sina möjligheter att betala tillbaka eventuella lån. Ifall räntestödet var bättre organiserat skulle kanske flera studerande se lånet som ett verkligt alternativ för att finansiera sina studier. Detta skulle kanske också i någon mån minska mängden förvärvsarbete vid sidan av studierna, vilket i förlängningen skulle kunna vara positivt för universitetens genomströmning.

6 149 Valtioneuvoston asetuksessa korkeakouluopiskelijoiden ruokailun tukemisen perusteista (564/2003) säädettyjä avustuksen saantiehtoja täsmennetään korkeakoulujen kiinteistöhallinnossa [ ] tapahtuneiden muutosten vuoksi. Ateriatuen ja ylimääräisen ateriatuen määrää tarkistetaan, jos opiskelija-aterioiden enimmäishintaa tulee tarkistaa alan kustannuskehityksen perusteella. Det är mycket viktigt att studenterna inte behöver betala för lokalhyror och apparturinvesteringar genom lunchpriset. Således är det viktigt att ÅA även i fortsättningen erbjuder lunchproducenten gratis lokal med utrustning. Trots att priset är en viktig faktor för studenterna är det också viktigt att kvaliteten på lunchen inte sänks. Eftersom det finns ett tryck att höja lunchpriset p.g.a. kostnadsutvecklingen inom branschen, vore det därför motiverat att även höja måltidsstödet. Fortsatt status quo kommer i det långa loppet att ta kol på små producenter (t.ex. icke-vinsteftersträvande studentkårsägda producenter) och gynna stora multinationella företag utan intresse av studenternas hälsa och välmåga. Åbo den 10 oktober 2011 Zacharias Aarnio styrelseordförande Riina Lappalainen generalsekreterare För ytterligare information vänligen kontakta högskolepolitiska sekreteraren Petra Lindblad, tfn: , hs_karen@abo.fi.