angaria Anna-Karin Lindqvist
|
|
- Johanna Dahlberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 angaria 12 Arkeologisk förundersökning längs sträckan Övre Bredsand - Skönsmon Raä 12:1-2, 20:1-3 och 79:1 i Sundsvall socken samt Raä 527 i Njurunda socken. Anna-Karin Lindqvist
2 angaria ab Sofiehemsvägen 2B Umeå Layout av Anna-Karin Lindqvist Omslag: Kumoröset fotograferas med tricopter. angaria ab Umeå
3 Arkeologisk förundersökning längs sträckan Övre Bredsand - Skönsmon Raä 12:1-2, 20:1-3 och 79:1 i Sundsvall socken samt Raä 527 i Njurunda socken. Anna-Karin Lindqvist angaria 12 3
4 --,. - un""viii 20:3 Sundsvallsfjarden Sund!<vlll RU 12:1 l Sundsval Rat 79" - D m Fig.1. Kartutsnitt från ekonomiska kartan 17H3g NV och 17H3g SV med de förundersökta fornlämningarna i Sundsvall respektive Njurunda socken markerade. Skala 1:
5 INNEHÅLL Sammanfattning... 6 Rösemiljöer i Medelpad... 7 Metod... 9 Raä 12:1, Sundsvall socken... 9 Tidigare undersökningar av Kumoröset Gustaf Hallströms beskrivning av Kumoröset med omgivning 13 Raä 12:2, Sundsvall socken Raä 20:1, Sundsvall socken Raä 20:2, Sundsvall socken Raä 20:3, Sundsvall socken Raä 79:1, Sundsvall socken Raä 527:1, Njurunda socken Uppgifter lämnade till Fmis Administrativa uppgifter Referenser Källor
6 Sammanfattning Under tolv dagar, (v 33-35) i augusti 2011 genomfördes en förundersökning av följande lokaler i Sundsvall och Njurunda socknar. Sundsvall Raä 12:1-2 ett röse en stensättning av rösekaraktär, Sundsvall Raä 20:1-3 bestående av tre rester av rösen, numera stensättningsliknande Sundsvall Raä 79:1 en fornlämningsliknande anläggning i Sundsvall socken samt Njurunda Raä 527:1 en husgrund från historisk tid i Njurunda socken. Undersökningen föranleddes av Trafikverkets planerade sträckning av E4 syd inom området Övre Bredsand - Skönsmon. Beslut fattades med stöd av 2. kap 11 och 13 lagen (SFS 1988:950) om kulturminnen mm (KML) av Länsstyrelsen Västernorrland (Dnr ). Syftet med förundersökningen var att klarlägga anläggningarnas utbredning och karaktär. I tabellen nedan anges den storlek som tidigare registrerats i Riksantikvarieämbetets fornsök (fmis), även uträknat i antal kvadratmeter. Vid förundersökningen visade det sig att anläggningarna var väsentligt mycket större än vad som hade förväntats, trots att de alla genomgått en omfattande plundring. De tre anläggningarna vid Raä 20 är numera av stensättningsliknande karaktär då man vid något tillfälle har tagit stenar från platsen. Även vid Raä 12:1-2 har stenar fraktats bort. Hallström (1924). I en artikel i Fornvännen beskriver Hallström (1924) att man 1892 körde hundratals lass med sten från Kumoröset (Raä 12:1) för att fylla i en kaj vid Kumo. När det gäller den fornlämningsliknande anläggningen, Sundsvall Raä 79:1 och husgrunden från historisk tid, Njurunda Raä 527:1 kunde konstateras att det inte rörde sig om fornlämningar. Tabell: Rösen/stensättningar storlek i diameter och kvadratmeter före och efter förundersökningen.. Röse/stensättning fmis kvm ny storlek kvm Raä 12:1 12 m i diam ,5x14,5 201 Raä 12:2 7 m i diam 39 9 m i diam 64 Raä 20:1 8 m i diam m i diam 95 Raä 20:2 8 m i diam m i diam 113 Raä 20:3 10 m i diam m i diam 95 Summa
7 Rösemiljöer i Medelpad Forskningen kring såväl bronsålderns som järnålderns kuströsen längs norrlandskusten är inte särskilt intensiv, men under de senaste åren har dock en hel del nya resultat framkommit som är intressanta och betydelsefulla. Nya resultat har framkommit inom följande områden: 1. Förhållandet mellan kuströsena och de samtida boplatserna 2. Olika typer av gravskick under bronsåldern 3. Kontinuitetsaspekten bronsålder-järnålder vid kusten 4. Nya metoder och slutsatser utifrån gamla grävningar (jfr Adlertz sållning t ex) 1. Förhållandet mellan kuströsena och de samtida boplatserna Den stora frågan om kuströsenas bosättningar är fortfarande olöst, men man kan säga att det beträffande kuströsena föreligger ett totalt annorlunda förhållande mellan grav och boplats än motsvarande för den sedentära bondebebyggelsen. För den sistnämnda finns ett mycket tätt förhållande mellan gård och grav, ca 90% av gravarna ligger inom 100 m från gården (Liedgren 1992). Det är troligt att den under neolitikum inledda extensiva odlingen och boskapsskötseln längs kusten får anses ha haft kontinuitet fram tills dess att den sedentära bebyggelsen etablerades århundradena f Kr. Rösebyggarnas ekonomiska bas domineras dock sannolikt av marina näringsfång, med säljakt och fiske som huvudkällor. Det har också föreslagits att detta näringsfång haft kontinuitet från bronsålder över och förbi den tid då vissa delar av befolkningen helt och fullt anammade en syd-, väst- och mellanskandinavisk livsstil med treskeppiga långhus, permanenta åkrar och stallade husdjur. Argumentet för att de fanns grupper som inte anammade denna nya livsstil är bl a de högst intressanta och viktiga fornlämningsmiljöer som ligger på Dårholmen och på Tjuvholmen strax intill det nu exploaterade området (t ex Ramqvist 2007). Där kan man tydligt och klart se en gravläggningskontinuitet i en utpräglad icke-agrar miljö från äldre bronsålder och långt in i järnåldern, åtminstone t o m 300-talet e. Kr. Ett annat argument är att kustens järnåldersrösen också de oftast ligger i icke-agrara miljöer. Det är således möjligt att vi har att göra med en grupp människor som hållit fast vid ett gammalt havsbruk parallellt med att andra grupper övergått till fast jordbruk. Ett konkret exempel på detta har påträffats i norra Ångermanland där en kustbunden fångstboplats med stenteknologi och asbestgods påträffats endast några km från den samtida fasta jordbruksbebyggelsen i Gene (Lindqvist 1992). Skulle man dra ut konsekvenserna av dessa fåtaliga indikationer betyder det att det på nivåer ner till kanske 15 m ö h kan finnas spår av "jakt- och fångstboplatser". 2. Olika typer av gravskick under bronsåldern Den äldre uppfattningen (Baudou 1968) om att den äldre bronsåldern karakteriserade av rösen med skelettbegravningar i i manslånga kistor och den yngre bronsålder av brandgravar stämmer inte längre. Två viktiga nyheter har framkommit under de senare åren. Den första är att nya dateringar har genomförts på brända ben från såväl äldre som nya undersökningar. Flera av dessa visar sig gå ner till bronsålderns period II-III (Smeds 2007; Ramqvist 2009, 2011). Detta samklingar med mellan- och sydskandinaviska förhållanden, där allt fler dateringar visar att brandgravskicket finns åtminstone från mesolitisk tid. 7
8 Den andra är ett tämligen intressant fynd strax utanför Umeå, där en grav från bronsålders period I-II undersöktes under slutet av 1990-talet (Lundberg 2005). Graven är i princip omöjlig att inventera fram då den endast består av ett lager stenar, ej särskilt regelbundet lagda i en sänka på en tallhed. Ursprungligen var platsen en ö i anslutning till Umeälvens mynningsområde. Denna gravtyp har inget med rösena att göra, men liknar mer de svårfångade gravarna som i allt högre grad påträffas längs övre norrlandskusten från mesolitikum och framåt (Liedgren 1994). 3. Kontinuitetsaspekten bronsålder-järnålder vid kusten Urtypen för kontinuitet i begravningsplats från bronsålderns tom äldre järnålder skulle kunna vara Dårholmen vid Ljungans mynning. Det en gång mycket stora gravfältet med enligt Ekdahl och Sidenbladh har haft upp till 70 gravanläggningar. På krönet av en bergsrygg ligger ett större röse och i etager nedanför breder sig därefter de övriga smårösena och stensättningarna ut sig. Det är omöjligt att säga hur processen fortlöpt eftersom området sedan länge är i det närmaste totalt förstört. Men i de mindre stensättningarna nämner Sidenbladh att det gjorts fynd av en guldring och kopparnitar, vilket bör tyda på dateringar till äldre järnålder. Med denna modell i åtanke har bl a Lars Högberg (muntligen) aktivt inventerat områden vid rösen i främst Härnösandsområdet och där funnit liknande förhållanden, om än inte lika stora lokaler som på Dårholmen. Mindre oansenliga och svårinventerade stensättningar tycks således kunna finnas nedanför och runt de mer majestätiskt liggande rösena. 4. Nya metoder och slutsatser utifrån gamla grävningar 14 C-analysen har från mitten av 1990-talet förändrats radikalt och betydligt bättre dateringar kan erhållas. Genom acceleratormetoden kan t ex brända ben, mycket små kvantiteter kol, mm dateras betydligt mera exakt. Det innebär att de idag går att datera sådant som var omöjligt tidigare och möjligheten finns därmed också att datera tidigare framgrävt material (se punkt 1). Därtill har t ex stabila isotoper i allt högre grad analyserats för att bedöma varifrån det huvudsakliga näringsintaget har kommit. Det går i många fall att analysera ben från skelettgravar för att skilja på om födan som den döde intagit under sitt sista decennium bestått av marin eller terrestrisk kost. Sådana analyser har bl a gjorts på skelettmaterial från såväl bronsålders- som järnåldersrösen (George 2010). Det mycket överraskande och högst intressanta resultatet där blev att de döda individerna, både från bronsålder och från järnålder, hade förtärt terrestrisk föda de sista decennierna av sina liv. Man bör också vara uppmärksam på tidigare uppgifter rörande undersökningsmetoder. Vi vet att gamla undersökningar kunde vara mycket sporadiska eller helt enkelt undermåliga. Inte minst illustreras detta av ett i exploteringen berört objekt Raä 12:1, där Adlertz 1896 efter avsevärd plundring och materialtäkt sägs ha sållat igenom kistans innehåll och hittat två flintavslag (Hallström 1924). Men likafullt hittas, enligt Hallström, år 1924 en kvartsitspets i samma kistas SÖ hörn. 8
9 Metod Alla objekt genomsöktes med metalldetektor före avlägsnandet av växttäcket. Målsättningen var att få fram anläggningarnas karaktär, utbredning och datering. Rösen /stensättningar De flesta rösen/stensättningar täcktes av en vegetation bestående av mossa, enbuskar och/ eller tätvuxen ljung. För rösen/stensättningar var det angeläget att få fram den totala storleken och i viss mån även se om inre konstruktionsdetaljer kunde dokumenteras. Efter det partiella friläggandet av anläggningarna ritades Raä 20:1-2 i skala 1:20. Genom tricopterfotografering av Mikael Lindholm, Härnösand kunde Raä 20:1-3 samt Raä 12:1 fotograferas från ovan. Raä 12:2 som ligger ett stycke in i skogen var inte möjlig att fotograferas på grund av skymmande träd. Raä 12:1, Sundsvall socken Belägenhet: X Y ± 2 m (GPS) Höjd över havet: 45 m ö h (ej inmätt) Rest av röse, (det sk Kumoröset) uppmättes till 17,5x14,5 m (N/S) med 0,3-0,8 m stora stenar. Anläggningens centrala del var inte helt täckt med växtlighet. Röset har en tydlig avgränsning mot öster och söder. I norra änden är profilen mera flack. I den nordvästra sidan finns en svacka, delvis igenfylld med stenar. I dag vattenfylld och sumpig. Röset begränsas i nordväst och väst av berghällar och det var också här som röset storlek utökades På den västra berghällen fanns endast små spridda stenar kvar. Här påträffades en bit kvarts, troligen en kärna. Inget material för 14 C-datering kunde tillvaratas. FYND: Kvartskärna Fig. 2. Raä 12:1 - Kumoröset fotograferas med tricopter av Mikael Lindholm. Foto från väster: A-K Lindqvist. 9
10 Fig. 3. Raä 12:1 - Kumoröset, fotograferat med tricopter. Den norra sidan till höger i bild. Foto: Mikael Lindholm. Fig. 4. Centralt i röset, mellan stenhällarna syns berghällen. Fig. 5. Kvartskärna 50x35x25 mm stor. 10
11 Fig. 6. Raä 12:1, bergsskrevan i rösets nordvästra sida är igenfylld med stenar. Rösets utbredning löper vidare upp mot berghällen till höger i bild. Bilden är tagen från samma väderstreck som fig.7. Foto från nordväst: A-K Lindqvist. Tidigare undersökningar av Kumoröset Resterna av Kumoröset undersöktes av lektor Gottfrid Adlertz 1896 genom anslag från Kungl.- Vitterhets, Historie och Antiqvitets Akademien. Vid det tillfället påträffades fynd bestående av två små slagna flintskärvor, en yxformad tunn skiva av glimmer skiffer (ev naturligt material) samt näverbitar (SHM Inr 10292). Trots en noggrann genomsållning av jordmaterialet i kistan kunde posttjänstemannen J.Th. Höglund från Sundsvall vid ett besök den 18 maj 1924 (alltså 28 år senare) hitta en lancettformig pilspets med urnupen bas av mörkgrå kvartsit (SHM Inr 17456) i kistans sydöstra hörn (Hallström 1924:263, SHM Huvudkatalog). Vid det tillfället var kistan uppenbarligen fortfarande frilagd. Det framgår av det fotografi som Höglund tog 1924 (se fig. 7). Den plan och profilritning som T. Åhlfeldt från Sundsvall gjorde 1924 tycks ha gjorts vid samma tillfälle då pilspetsen påträffades. Hallström tycks inte reflektera över dettta och enligt min mening så borde det uredas vidare. Vid något tillfälle har kistan övertäckts med stenar, när framgår inte. Idag syns, centralt i röset, mellan stenarna och några stora stenblock, berghällen (den ev kistbotten), det är oklart om jordmaterial fortfarande finns kvar. Det råder stora oklarheter rådande dokumentationen av Kumoröset. Vad ligger egentligen till grund för T. Åhlfeldts plan - och profilritningar av Kumoröset som Hallström har med i sin artikel från
12 Fig. 7. Kistan i Kumoröset vid undersökningen under 1920-talet. Foto från nordväst: J.Th. Höglund, Sundsvall. Den senare hittade även pilspetsen i kistans gravkammare. Efter Hallström 1924:262. Fig. 8. Plan-och profilritning av Kumoröset. Scannad och modifierad efter ritning av T. Åhlfeldt, Sundsvall Efter Hallström 1924:
13 Gustaf Hallströms beskrivning av Kumoröset med omgivning Det högre och större av dessa rösen är nu mycket förstört, men har ännu en diameter av 9-10 m. Det har emellertid för ej så många år sedan varit betydligt större. År 1892 kördes nämligen hundratals lass sten därifrån för att fylla i en kaj vid Kumo. Röset bör ha haft en ursprunglig diameter av minst det dubbla mot den nuvarande. Intill detta röse funnos fordom två, ej endast ett röse som nu. Det kvarvarande är oansenligt och synes mycket förstört. Vid rösets förstörande anträffades däri ej mindre än tre, möjligen även fyra av sten byggda kistor, som alla plundrades. Två (ev. tre) brötos upp och endast en lämnades kvar i sitt läge, men berövades sitt tak av hällar. Denna kista är ännu i behåll och har en inre längd av 3,7 m. med en orientering NNV-SSO... I kistan anträffades av arbetarna under stentagningen ben, som en av dem skulle ha tagit med sig, alltså med stor sannolikhet obrända ben. Vidare i ena ändan åtskilligt med björknäver av ovanlig tjocklek (4 mm) (Hallström 1924:259 ff). Uppenbarligen är det inte bara dessa här omnämnda rösen som förstörts. Hallström nämner att det i trakten av Kumo, Sodom och Kubikenborg funnits många rösen: Nu äro här så vitt jag vet inga rösen längre att se (jag har sökt på några antagliga platser)... Förmodligen är det samma plats, som avses i en liten turistpublikation, där det säges:.."vid byggandet av de stora lastningskajerna vid en plats nära Sundsvall begagnades härtill de stora och talrika stenkumlen, bronsåldersgravar, som funnos på bergsluttningen där ovan." En svärdsklinga med ornering, typisk för den yngre bronsåldern antas komma från något att dessa rösen (troligen i Skönsmon). Det är oklart var fyndet gjordes, uppgift finns endast att den skulle vara hittad år 1865 i en hög av jord och sten. Tillsammans med fyndet fanns även en kniv av brons och en holkyxa. (SHM 10450). Fyndet är, för norrländskt vidkommande unikt och dateras till bronsålderns period V. Fig. 9. Bronssvärd funnet i en hög av jord och sten tillsammans med en holkyxa och en bronskniv. SHM Inr Se även fig.10. Foto: Sara Kosmin SHM: Huvudkatalog. 13
14 Fig. 10. Svärdet, kniven och holkyxan alla av brons, från gravfyndet som gjordes 1865 någonstans i Skönsmon, dåvarande Sköns sn, numera Sundsvall socken. Bild från SHM:s huvudkatalog. Raä 12:2, Sundsvall socken Belägenhet: X Y ± 5 m (GPS) Höjd över havet: 40 m ö h (ej inmätt) Stensättning av rösekaraktär, ca 9 m i diameter, belägen i östsluttning på kalberg, ca 20 meter nordost om Raä 12:1. Fyllningen består av 0,2-0,6 m stora stenar, enstaka stenar upp till 1 meter stora. Graven har en tydlig avgränsning mot norr och öster. Anläggningens centrala del var inte helt täckt med växtlighet. Växttäcket avlägsnades huvudsakligen i den västra och södra delen. Röset begränsas i väster och söder av berghällar. Det var uppenbart att de flesta stenar som tagits från graven legat i den södra delen. Området ligger strax utanför exploateringsytan, ingen avverkning har företagits här och anläggningen är omgiven av tallar. Inget material för 14 C-datering kunde tillvaratas. 14
15 Fig. 11. Raä 12:2, stensättning av rösekaraktär. Foto från sydväst: Anna-Karin Lindqvist. Fig. 12. Raä 12:2, stensättning av rösekaraktär. Foto från väster: Anna-Karin Lindqvist. 15
16 Eventuell separat anläggning Fig. 13. Raä 20:1, rest av röse fotograferad med tricopter. Den norra sidan till vänster i bild. Rösets utbredning vidgades mot väster och sydväst. Foto: Mikael Lindholm. Raä 20:1, Sundsvall socken Belägenhet: X Y ± 4 m (GPS) Höjd över havet: 45,31 m ö h (RTK) Rest av röse, med stensättningsliknande karaktär, 11 m i diameter. Ligger på avsats på bergssluttning. Höjd över havet 45,31, uppmätt i den sydvästra sidan. Helt bevuxen med mossa, ljung, enbuskar. Anläggningen kan tydligt avgränsas genom en kantkedja som i norr, väster och söder ligger an mot berg i dagen. Kantkedjan består i norra sidan av några 1,20 m stora stenblock som pallas upp av mindre stenar. I den sydöstra delen är kantkedjan inte lika distinkt men här vidtar berghäll som har ett kraftigt avslut. Centralt i anläggningen syns en mindre förhöjning. Fyllningen utgörs huvudsakligen av små, tätt packade ca 0,10 m stora stenar och här och var ligger 10-cm stora bitar av rödskiffer. Inga fynd påträffades. Inget material för 14 C-datering kunde tillvaratas. I inventeringsbeskrivningen anges att stenar utkastats i den nordvästra sidan. Det tycks som om det skulle kunna vara en separat anläggning genom de stenar som förefaller vara lagda i den södra sidan. Anläggningen ligger på en berghäll och här förekommer också bitar av rödskiffer (se fig. 13). 16
17 Fig.14. Raä 20:1. Till vänster i bild syns den kraftiga kantkedjan, innanför består fyllningen huvudsakligen av en tät packning med små, 0,10 m stora stenar. Foto från söder: A-K Lindqvist. Fig. 15. Raä 20:1. Kantkedjan i rösets norra sida var kraftigt markerad, med större stenblock som pallats upp av mindre stenar. Foto från söder: A-K Lindqvist. 17
18 ,31 m ö h (RTK) svag förhöjning göl utrasade stenar berghäll sten på hög kant bitar av rödskiffer utrasade stenar Fig. 16. Raä 20:1, Planritning över röserest, vita ytor innanför rösets ytterkant är ej framrensade. Skala 1:
19 Fig. 17. Vid Raä 20:1 nordvästra sida ligger vad som eventuellt kan vara ytterligare en anläggning. Foto från sydväst: A-K Lindqvist. Fig. 18. Ytligt i den eventuella anläggningen ligger bitar av rödskiffer. Foto från sydost: A-K Lindqvist. 19
20 Fig. 19. Raä 20:2, fotograferad med tricopter. Den norra sidan till vänster i bild. Foto: Mikael Lindholm. Raä 20:2, Sundsvall socken Belägenhet: X Y ± 7 m (GPS) Höjd över havet: 44,98 m ö h (RTK) Rest av röse, med stensättningsliknande karaktär, 12 m i diameter. Ligger på avsats på bergssluttning. Höjd över havet 44,98, uppmätt i centrum. Helt bevuxen med mossa, ljung, enbuskar och en mindre tall. Innan växttäcket avlägsnats var det oklart huruvida det fanns någon anläggning eller inte. Endast två stenar syntes i förnan och terrängen gav ett flackt intryck. Anläggningen växte allt efterhand och kan tydligt avgränsas genom kantkedjan som i nordväst och sydväst ligger an mot berg i dagen. I sydöstra sidan ligger stora, runda stenar packade i en ca två m djup skreva. I anläggningens södra del är kantkedjan skadad, här ligger flera krossade block som uppenbarligen kommer från anläggningen. Skadorna har uppkommit i samband med att schaktning för vägarbetet påbörjats. Centralt i anläggningen har ett stort block legat. Av foto från länsstyrelsen framgår att blocket inte var skadat i maj månad innevarande år. Blockat har flyttats från anläggningen ca 50 m söderut och kanthuggits runt omkring. Blocket är idag ca 2 m högt och 2,3 m brett. På de krossade stenblocken fanns spår efter grafitti, eventuellt har blocket varit målat. Inga fynd påträffades. Inget material för 14 C-datering kunde tillvaratas. 20
21 Fig. 20. Raä 20:2. Här syns bergsskrevan till höger i bild, nedanför högstubben med kvistar längs högra trädstammen. Av bilden framgår också att flera block intill röset har krossats i samband med det planerade vägprojektet. Foto från sydost: A-K Lindqvist. Fig. 21. Raä 20:2, Sundsvall socken.den två meter breda och uppskattningsvis 2 m djupa skrevan i rösets sydöstra del. Skrevan har fyllts med stora runda stenar och ingår i rösets konstruktion. Foto från sydväst: A-K Lindqvist. 21
22 gräns f ör sv ag f örsänkning i berget avsats mot ravin ,98 m ö h (RTK) berghäll sten på hög kant krossade block klippskrev a igenf y lld med stenar Fig. 22. Raä 20:2, Planritning över röserest, vita ytor innanför rösets ytterkant är ej framrensade. Skala 1:
23 Fig. 23. Stenblocket i sitt ursprungliga läge fotograferat i maj månad Foto från söder: John Molin, länsstyrelsen Västernorrland. Fig. 24. Bland de krossade blocken fanns spår efter grafitti. Foto: A-K Lindqvist. Fig. 25. Det avskalade stenblocket har uppenbarligen avlägsnats från Raä 20:2. Catrin Bertlin med latta. Foto från söder: A-K Lindqvist. 23
24 Fig. 26. Raä 20:3, fotograferad med tricopter. Den södra sidan till höger i bild. Foto: Mikael Lindholm. Raä 20:3, Sundsvall socken Belägenhet: X Y (RTK) Höjd över havet: 40,66 m ö h (RTK) Rest av röse, med stensättningsliknande karaktär, 11 m i diameter. Ligger på avsats på bergssluttning. Höjd över havet 40,66, uppmätt i västra sidan. Helt bevuxen med mossa, ljung, enbuskar och mindre tallar. Anläggningen kan tydligt avgränsas genom kantkedjan i väster, norr och söder. Den östra delen har uppenbarligen raserats. Här finns endast enstaka mindre stenar. Stora delar av den södra halvan består av berghäll, här saknas också stenar. Den norra halvan återstår att avtäckas. Här har bara kantkedjan i nordväst frilagts. Inga fynd påträffades. Inget material för 14 C-datering kunde tillvaratas. 24
25 Fig. 27. Raä 20:3, södra halvan av anläggningen har frilagts. Foto från nordväst: A-K Lindqvist. Fig. 28. Raä 20:3, kantkedjan i den nordvästra sidan. Foto från sydväst: A-K Lindqvist. 25
26 Raä 79:1, Sundsvall socken Belägenhet: X Y (RTK) Höjd över havet: 35,65 m ö h Beskrivs i fmis som en fornlämningsliknande lämning. Rund, 4 m i diameter och 0,6 m hög, belägen ca 35 m ö h. Anläggningen var täckt med ett tunt lager mossa och lav. De största stenarna 0,6-0,8 m stora låg i utkanten, medan mindre, ca 0,10 m stora stenar låg mera centralt. Stenhögen avtäcktes till hälften och den sydöstra kvadranten bortgrävdes. I botten fanns glas, porslin och kapsyler. Troligen har området stenrensats under historisk tid. Spår av en väg som leder upp till en husgrund i väster finns direkt norr om stenhögen. Således ingen fornlämning. Strax söder om anläggningen fanns spridda bitar av ballastflinta. Fig. 29. Raä 79:1, en fornlämningsliknande lämning som konstaterades vara en sentida uppkastad stenhög. Foto från sydväst: A-K Lindqvist. 26
27 Raä 527:1, Njurunda socken Belägenhet: X Y ± 2 m (GPS) Höjd över havet: 30 m ö h (ej inmätt) Husgrund från historisk tid. Rektangulär 5 x 4 m NÖ-SV). Belägen ca 30 m ö h i skogsmark. Väl avgränsad med tydliga vallar, ca 1,20 m breda och en kraftigt försänkt golvyta. I norr, söder och väster syntes en tydlig syllstensrad. Husgrunden karterades och ett två meter brett schakt grävdes genom husgrundens mitt. Jorden sållades till en början tills det stod klart att det inte rörde sig om en fornlämning. Här fanns bla tegel, en glasflaska, trådsåpikar och ett spislock av järn. Anläggningen ger snarare intryck av att ha varit en förrådsgrop av något slag. Således ingen fornlämning. Fig. 30. Raä 527:1 i Njurunda socken. En sentida husgrund/förrådsgrop innehöll modernt skräp. Foto från öster: A-K Lindqvist. 27
28 Uppgifter lämnade till Fmis Förundersökningen omfattade framtagande av utbredning av fem rösen/stensättningar samt delundersökning av Raä 79:1 Sundsvall sn och Raä 527:1 Njurunda sn. De två senare objekten visade sig vara från nyare tid. Raä 12:1 Sundsvall sn: framrensning av röse storlek 17,5x14,5 m (N/S) (tidigare i fmis reg storlek 12 m i diam) Raä 12:2 Sundsvall sn: framrensning av stensättning av rösekaraktär storlek 9 m i diam (tidigare i fmis reg storlek 7 m i diam) Raä 20:1 Sundsvall sn: framrensning av rest av röse/stensättning storlek 11 m i diam (tidigare i fmis reg storlek 8 m i diam) Raä 20:2 Sundsvall sn: framrensning av rest av stensättning storlek 12 m i diam (tidigare i fmis reg storlek 8 m i diam) Raä 20:3 Sundsvall sn: framrensning av rest av stensättning storlek 11 m i diam (tidigare i fmis reg storlek 10 m i diam) Raä 79:1 Sundsvall sn: (i fmis reg som fornlämningsliknande lämning) konstaterades efter friläggande och delundersökning vara en uppkastad stenhög med modernt material i botten. Ingen fornlämning. Raä 527:1 i Njurunda sn: (i fmis reg som husgrund, historisk tid) konstaterades vara en anläggning med material från sen tid. Ingen fornlämning. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Län: Västernorrlands län Landskap: Medelpad Socken: Sundsvall och Njurunda Raä nr: Sundsvall 12:1-2, 20:1-3, och 79:1, Njurunda 527:1 Fastighet: Skönsmon 3:12, 3:15 m fl M ö h: Ekonomiska kartan: 17H3g NV, 17H3g SV Undersökningstid: Arkeologer: Anna-Karin Lindqvist, Lena Edblom, Catrin Bertlin, Tune Hellsten och Philip Jerand Koordinatsystem: RT-90 2,5 gon V Dokumentationshandlingar: Planritningar inlämnas till Länsmuseet Västernorrland. Fynd: Fynd av kvartskärna inlämnas till Länsmuseet Västernorrland i avvaktan på fyndfördelning från Historiska Museet. terrass terrass 28
29 Referenser Baudou, E Forntida bebyggelse i Ångermanlands kustland. Arkeologiska undersökningar av ångermanländska kuströsen. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning XVII: Härnösand. Baudou, Evert Den förhistoriska fångstkulturen i Västernorrland. Västernorrlands för historia, 1977: Härnösand. George, Ola Rösegravar och näringsfång i ny belysning. Arkelogi i Norr 12: Hallström, Gustaf Bronsåldersgravar i Medelpad. Fornvännen 1924: Liedgren, Lars Hus och gård i Hälsingland. En studie av agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland Kr.f e.kr. Studia archaeologica universitatis Umensis 2. Umeå. Liedgren, Lars De äldsta gravanläggningarna i Norrlands förhistoria. Odlingslandskap och fångstmark. En vänbok till Klas-Göran Selinge sid (red. Ronnie Jensen). Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Lindqvist, Anna-Karin Nya perspektiv på Ångermanlands järnålder. Arkeologi nolaskogs. Fornlämningar, fynd och forskning i norra Ångermanland. Skrifter från Örnsköldsviks Museum nr 3: Örnsköldsvik. Lundberg, Åsa Gravriter under tidig bronsålder - ny gravtyp i norr och söder.en lång historia... Festskrift till Evert Baudou på 80- årsdagen (red Roger Engelmark, Thomas B Larsson & Lillian Rathje). Archaeology and Environment 19 och Kungl Skytteanska samfundets handlingar 57 : Umeå. Ramqvist, Per H Fem Norrland. Om norrländska regioner och deras interaktion. Arkeologi i Norr 10: Ramqvist, Per H En brandgrav från äldre bronsålder. Arkeologisk undersökning av stensättning på gravfältet Raä 77 i Röbäck, Umeå socken och kommun, Västernottens län. Seminariegrävningen Umark 50. Umeå. Ramqvist Nya dateringar av gravar i Mellannorrland Exempel från bronsålder och järnålder. Manus. Smeds, Ronny Arkeologisk slutundersökning av raä 323:1, stensättning, Umeå ocken och kommun, Västerbottens län. Västerbotten museum AB, Uppdragsverksamheten. Umeå. Källor Riksantikvarieämbetets fornsök - Statens Historiska museum - Lars Högberg, Härnösand, muntlig uppgift 29
30 Arbetsrapporter från angaria (ej publicerade): 1. Eriksson, Lisette & Lindqvist, Anna-Karin Uppföljning av skogsbrukets inverkan på fornlämningar i Västernorrlands län. Besiktningar gjorda under juli-augusti Eriksson, Lisette & Lindqvist, Anna-Karin Besiktning och uppföljning av fornvårdsobjekten i Västernorrlands län. Besiktningar gjorda under juli-augusti Lindqvist, Anna-Karin Arkeologisk utredning, Fränsta, Torp socken, Medelpad. 4. Lindqvist, Anna-Karin Röjningsröse och fossila åkerytor. Åte, Själevad socken, Ångermanland. Arkeologisk förundersökning Botniabanan. Rapporter från angaria som ingår i Riksantikvarieämbetets rapportserie: Lindqvist, Anna-Karin & Eriksson, Lisette Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Skorpedsåsen - en norrländsk stenåldersmiljö i Botniabanans spår. Ångermanland Nätra socken. Ingår i Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2001:15: bilagor. Lindqvist, Anna-Karin Kornsjövägen boplatslämningar med hus från yngre stenålder i Västernorrlands kustland, Ångermanland, Nätra socken. Ingår i Riksantikvarieämbetet UV Mitt Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:2. Finns som pdf-fil på: publikationer/daff/mitt/rapp_daffarmitt2004.htm 30
31 angaria 1. Lindqvist, Anna-Karin & Eriksson, Lisette Arkeologisk förundersökning Botniabanan, delsträcka Svartby - Lill-Mosjön, norra Ångermanland. Umeå Lindqvist, Anna-Karin & Eriksson, Lisette (Red) Utvalda arkeologiska problem i Botniabanans spår. Umeå Lindqvist, Anna-Karin & Eriksson, Lisette Lill-Mosjön Raä 256:1-2 i Arnäs sn, norra Ångermanland. Särskild arkeologisk undersökning. Botniabanan. Umeå Lindqvist, Anna-Karin & Eriksson, Lisette Grundsunda - Sörflärke Raä 360, Grundsunda sn, norra Ångermanland. Arkeologisk förundersökning - Botniabanan. Umeå Lindqvist, Anna-Karin & Eriksson, Lisette Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306, Nätra sn, norra Ångermanland. Arkeologisk förundersökning, Botniabanan. Umeå Lindqvist, Anna-Karin & Eriksson, Lisette Särskild arkeologisk utredning. Veckefjärdens golfbana Tvillingsta, Själevad sn, norra Ångermanland. Umeå Lindqvist, Anna-Karin & Eriksson, Lisette Arkeologisk förundersökning Botniabanan JP32, Obj 21. Skrike, Raä 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland. Umeå Eriksson, Lisette & Lindqvist, Anna-Karin Historiska lämningar i Botniabanans sträckning genom Västernorrland. Boteå, Sidensjö, Nätra och Grundsunda socknar i Ångermanland. Umeå Lindqvist, Anna-Karin & Ramqvist Per H Undersökning av två överplöjda högar från folkvandringstid i Allsta, Raä 73:1 i Tuna socken, Medelpad. Umeå Lindqvist, Anna-Karin & Ramqvist Per H Fortsatta undersökningar i Gene, Själevad socken, Ångermanland. Kursgrävningar år 2007 och Umeå. 11. Lindqvist, Anna-Karin Särskild undersökning av två fångstgropar inom Östanbäck 1:9, Raä 6:1 och 8:2 i Holm socken, Medelpad. 12. Lindqvist, Anna-Karin Arkeologisk förundersökning längs sträckan Övre Bredsand - Skönsmon Raä 12:1-2, 20:1-3 och 79:1 i Sundsvall socken samt Raä 527 i Njurunda socken. Utgivare: Angaria ab Redaktör: Anna-Karin Lindqvist Distribution: Angaria ab Sofiehemsvägen 2B, Umeå ISSN ISBN
Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Agrara lämningar i Görla
UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla 9:2 Cecilia Grusmark UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla
Brista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Anneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome
UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar
Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk
Ett gravröse i Vallentuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:40 Ett gravröse i Vallentuna Inför byggnation inom detaljplaneområde Haga 3 Arkeologisk förundersökning, etapp 1 Fornlämning Vallentuna 589 Ormsta 1:241 Vallentuna
Planerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001
Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson
uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Dnr
Väntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
Trädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB
RAPPORT 2014:9 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB BJÄLBO 3:5 BJÄLBO SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG Utvidgad verksamhet för
Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005
UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Saxtorp 10:50 Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström Saxtorp 10:50 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Arkeologistik, Rapport 2014.25
AL projektnummer: 2014.52 Lst diarienummer: 4311-37529-2014 Arkeologistik, Rapport 2014.25 Arkeologisk utredning i form av besiktning och dokumentation av skadade fornlämningar längs med Senebyvägen, Vallentuna.
Vindkraft Gunillaberg
Vindkraft Gunillaberg Arkeologisk utredning etapp 1 inför vindkraftsetablering, Bottnaryds socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:46 Jan Borg Vindkraft
Kv Intellektet. Arkeologisk utredning med anledning av nya studentbostäder inom Valla koloniområde
UV ÖST RAPPORT 2006:27 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Kv Intellektet Arkeologisk utredning med anledning av nya studentbostäder inom Valla koloniområde Kv Intellektet 1, Valla 1:1 Linköpings stad och kommun
NYA BOSTÄDER I MARKHEDEN
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:06 NYA BOSTÄDER I MARKHEDEN Särskild utredning Markheden 4:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck NYA BOSTÄDER I MARKHEDEN Särskild utredning Markheden
Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning... 1 Målsättning och metod... 1 Undersökningsresultat...
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1
UV VÄST RAPPORT 2000:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 Västergötland, Mölndals kommun, Fässbergs socken, Alvered 1:18 m.fl., Balltorp 1:124 Gundela Lindman UV
RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Fossilt odlingslager vid Kimme storhög
UV RAPPORT 2013:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fossilt odlingslager vid Kimme storhög Östergötland Boxholms kommun Rinna socken Kimme 2:2 RAÄ 261:5, fossil åker Dnr 422-01656-2012
E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb
Arkeologisk slutundersökning Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Väderstads socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 21:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N
Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön
UV MITT, RAPPORT 2008:10 ARKEOLOGISK UTREDNING Backenområdet Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT
LINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13
Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan
Arkeologisk provundersökning
Arkeologisk provundersökning av Öskärskyrkogården, RAÄ 4, Holmöns socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson, Susanne Sundström & Anders Huggert
Lasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:2 Lasjö Antikvarisk kontroll Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning
Henriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på
RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stensträngar och murar på Henriksdalsberget Arkeologisk förundersökning av vallanläggning vid Henriksdal, RAÄ 100:1-2, Nacka socken och kommun, Södermanland
Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Ledningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
En ny miljöstation vid Köping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:41 En ny miljöstation vid Köping Särskild utredning Kalltorp 2:2 och Strö 4:1 Köpings socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
ÖSTRAMAREN. Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning. Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014. Bo Ulfhielm
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:00 ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014 Bo Ulfhielm ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön
Övergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Trehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön
En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS
Lingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland
Arkeologisk utredning Lingonskogen Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:, Sundbybergs stad och socken, Uppland Rapport :56 Kjell Andersson Arkeologisk utredning Lingonskogen
Efterundersökning på Örelids gravfält
ARKEOLOGISK EFTERUNDERSÖKNING Linn Nordvall Efterundersökning på Örelids gravfält Halland, Tjärby socken, Laholms kommun, Tjärby 2:2 och 3:2, RAÄ 37:1. UNDERSÖKNING UTFÖRD 2016 Hallands Länsmuseer, Kulturmiljö
Kulturlager från 1700-talet i Mariefred
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011. Bo Ulfhielm
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN Arkeologisk utredning Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011 Bo Ulfhielm Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter inom
Sökschakt vid Pilgrimen 14
UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander
Schaktgrävning i Nässja och Örberga
UV RAPPORT 2013:129 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktgrävning i Nässja och Örberga Östergötland Vadstena kommun Nässja och Örberga socknar Järnevid 1:1 och Örberga 6:1 RAÄ 9:1 och 10:1, Nässja socken
Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN
Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun
arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge
Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3
Rapport 2007:24 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 RAÄ 6 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S
En hög med sprängsten i Brunna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:61 En hög med sprängsten i Brunna Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västra Ryd 98:1 Viby 19:1 Västra Ryd socken Upplands-Bro kommun Uppland Jan Ählström En
Schaktningsövervakning vid Snöromsvägen
RAPPORT 2015:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningsövervakning vid Snöromsvägen I samband med schaktning för vatten och spillvatten Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken RAÄ 109 Dnr 3.1.1-03453-2014
Vasa. Arkeologisk utredning vid. Kompletterande särskild utredning inom del av fastigheten Vasa 1:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland
Arkeologisk utredning vid Vasa Kompletterande särskild utredning inom del av fastigheten Vasa 1:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland Rapport 2011:8 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Vasa
Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg
Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg
Ett husbygge i Gillberga
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:46 Ett husbygge i Gillberga Särskild utredning RAÄ 281 Gillberga 6:5 Vittinge socken Uppland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning...3 Målsättning och metod...4
GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
Klovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport
Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge
UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24
VATTEN- OCH AVLOPPSLEDNING I UTVALNÄS
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:03 VATTEN- OCH AVLOPPSLEDNING I UTVALNÄS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Utvalnäsvägen, Bönan 1:1 RAÄ 225:2 Gävle stad och kommun Gästrikland 2014
Malmölandet, Norrköping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:44 Malmölandet, Norrköping Arkeologisk utredning etapp 2 Björnviken 2:1 och Krusenhov 2:1 Kvillinge socken Östergötland Jan Ählström Malmölandet, Norrköping Arkeologisk
Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats
RAPPORT 2015:9 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Malmen 2:7 Dnr 3.1.1-03876-2014 (RAÄ) Dnr
Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Husgrund vid Södra Kulla gård
UV ÖST RAPPORT 2007:26 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Husgrund vid Södra Kulla gård Arkeologisk förundersökning med anledning av förläggning av jordkabel sträckan Södra Freberga Sjöhamra m fl, Västra
En el-ledning i Åkers Styckebruk
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:28 En el-ledning i Åkers Styckebruk Schaktning vid ett järnåldersgravfält Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Åker 10:1 Åkers
NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD
RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD RAÄ 398:1 SMEDSTAD 1:4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Ny vattenledning i Smedstad Innehåll Sammanfattning...........................................................
. M Uppdragsarkeologi AB B. Arkeologisk utredning 2012. Falsterbo 4:178 m fl, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne
Rapport 2012:57 Arkeologisk utredning 2012 Falsterbo 4:178 m fl, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne Caroline Hulting Lindgren C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Box 44
Väg 27 förbi Backaryd till Hallabro Särskild utredning steg 1
Väg 27 förbi Backaryd till Hallabro Särskild utredning steg 1 Backaryd och Öljehult socknar, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2015:6 Stefan Flöög och Arwo Pajusi Innehåll Bakgrund... 2 Topografi
Bjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD
Arkeologisk utredning 2014 Bjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD RAÄ Vitaby 100:1, Vitaby socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:4 Lars Jönsson Arkeologisk utredning 2014 Bjärnaboda
Nyupptäckt stensättning i Tahult
UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt stensättning i Tahult Västergötland, Landvetter socken, Tahult 4:21 med flera Dnr 421-649-2012 Gisela Ängeby UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING
Kvarteret Indien i Ulricehamn
UV VÄST R AP PORT 2000:2 ARKEOLOGI SK U N DER SÖKN I NG Kvarteret Indien i Ulricehamn en arkeologisk undersökning på tomt 7. Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Indien, RAÄ 65 Carina Bramstång UV
Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde
Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad industribyggnation, Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Kompletterande särskild arkeologisk utredning Inom fastigheterna Röbäck 23:6, 23:7, 7:23 m.fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län.
Kompletterande särskild arkeologisk utredning Inom fastigheterna Röbäck 23:6, 23:7, 7:23 m.fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ronny Smeds 2014 Dnr
Kartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse
Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 2 Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 3 Omslagsbild: Detalj ur storskifteskartan från 1768 Rapport 2007:09, arkeologiska
2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Fallet, riksväg 56. Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg. uv rapport 2012:53
uv rapport 2012:53 arkeologisk utredning, etapp 2 Fallet, riksväg 56 Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg uv rapport 2012:53 arkeologisk
Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1. Vista skogshöjd
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Vista skogshöjd Stockholms län, Södermanland, Huddinge kommun, Huddinge socken, Vistaberg 3:75 1, 3:75 2, 3:62, 3:377, 3:64, 3:348, 3:61, 1:5, 1:2, 1:3 1
Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård
Arkeologisk rapport 2013:9 Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Säve 275 Djupedal 2:2 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS
Ny kvartersbebyggelse i Valla
UV ÖST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Ny kvartersbebyggelse i Valla Kvarteret Idegranen 9 och Ilbudet 6 s stad och kommun Östergötland Dnr 421-2384-2006 Bengt Elfstrand UV ÖST RAPPORT 2007:15
Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland
Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2007:24 2 Omslagsbild: Grav på gravfältet, raä 29, Bro socken. Foto D. Carlsson Eriks 1:13, Bro socken, Gotland Särskild arkeologisk
Boplatser i Svärtinge, för andra gången
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby
Kungsängens-Tibble i Brunna
UV RAPPORT 2014:6 ARKEOLOGISK UTREDNING Kungsängens-Tibble i Brunna Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Kungsängens-Tibble 1:330, 1:331, 1:403, 1:475 och 1:477 Wivianne Bondesson
Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:27 Runnaby VA-ledning genom en boplats Förundersökning i form av schaktningsövervakning Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Jenny Holm Innehåll
ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson
Den gamla prästgården i Västra Ryd
Rapport 2012:49 Arkeologisk utredning etapp 1 Den gamla prästgården i Västra Ryd Rydsnäs 1:24 Västra Ryds socken Ydre kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Hamnen Sigtuna, Uppland 2010-2011
Rapport Arkeologisk förundersökning (schaktningsövervakning) Hamnen Sigtuna, Uppland 2010-2011 Anders Wikström & Fedir Androsjtjuk Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193
M Uppdragsarkeologi AB B
. C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför utbyggnad av VAnätet norr om Skanör, Skanörs socken, Vellinge kommun, har CMB Uppdragsarkeologi
Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län
Strandängen Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:68 Ann-Marie Nordman Rapport, ritningar: Ann-Marie Nordman
I närheten av kung Sigges sten
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län
Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2952 Peter Sillén Arkeologikonsult Optimusvägen
Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Rapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning. Brokind 1:111. RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län.
Rapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning Brokind 1:111 RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T
Ny villa i Hässelstad
Rapport 2009:40 Arkeologisk förundersökning Ny villa i Hässelstad Intill RAÄ 141 Hässelstad 1:2 Skärkind socken Norrköpings kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E