KVALITETS- REDOVISNING

Transkript

1 KVALITETS- REDOVISNING Bildningsnämnden Kalenderåret 2010

2 Kvalitetsredovisning kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun

3 Innehåll 1 Inledning 7 2 Kvalitetsredovisningens syfte 7 3 Mål- och resultatstyrning - konsekvenser 8 4 Sammanfattning och utvecklingsområden Verksamhetens starka sidor Områden för utveckling Bildningsplanen 9 6 Verksamhetens förutsättningar Antalet elever och lärare Barn, avdelningar och tillsynstimmar Förskola och fritidshem Förskolan (exkl. familjedaghem och kooperativ) Fritidshem ( exkl. familjedaghem och kooperativ) Personal Förskoleklass Antal pedagogisk personal(heltidstjänster) per 100 elever år 1-9, samt gymnasium( exkl. förskoleklass) Antalet i skolan verksam personal (heltidstjänster) Fskl-9 samt gymnasium (per 100 elever) Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning Antalet elever/ studie- och yrkesvägledare (omräknat till heltidstjänst) Antalet elever i elevhälsan/personalgrupp Antalet anställda i heltidstjänster/skolledare Antalet anställda personer/skolledare Ekonomiska resurser Materiella resurser Lokalernas kvalitet i förskolan, skolan och fritidshemmet: Tillgången till stimulerande och kreativ miljö: Tillgången till ändamålsenliga hjälpmedel, läromedel och annan ändamålsenlig utrustning Kvaliteten i fråga om material och utrustning för barnens vila, omsorg, lek och pedagogisk verksamhet i förskola och fritidshem Datortäthet Analys förutsättningar:...25 Kvalitetsredovisning kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun

4 7.1.7 Åtgärder för utveckling gällande förutsättningarna för verksamheten Arbetet i förskola och skola Normer och värden Trivsel Uppföljning av Likabehandlingsplanen I vilken utsträckning eleverna anser att de utsätts för kränkningar Åtgärder för utveckling gällande normer och värden: Utveckling och lärande i förskolan Omsorg och lärande Lek och lärande Matematisk och naturvetenskaplig förståelse Språk- och begreppsbildning Åtgärder för utveckling lärande i förskolan: Kunskaper (skola) Resultat på ämnesprov årskurs 3 i matematik Resultat på ämnesprov årskurs 3 i svenska Resultat från nationella diagnoser för år 2 (åk 3) Måluppfyllelse i årskurs Andel elever i åk 3 som uppnår målen i alla ämnen Resultat i de nationella ämnesproven för åk Andel (%)elever som uppnår kravnivån i de nationella ämnesproven i svenska/sva åk Resultat på ämnesprov årskurs 5 i matematik Resultat på ämnesprov årskurs 5 i engelska Måluppfyllelse i åk Resultat i de nationella proven för åk 9 i svenska Resultat i de nationella proven för åk 9 i engelska Resultat i de nationella proven för åk 9 i matematik Slutbetyg per ämne i årskurs Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 (år 2010) Meritvärde Övriga resultat åk Uppföljning av elevernas lärande och individuella utvecklingsplaner Resultat gymnasieskolan Resultat komvux Resultat SFI Åtgärder för utveckling - utveckling lärande - kunskaper:...48 Kvalitetsredovisning kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun

5 8.4 Ansvar och inflytande Resultat - elevinflytande Arbetet i klassrummet Elevernas ansvar för sitt lärande Åtgärder för utveckling - ansvar och inflytande: Samverkan Resultat attitydundersökning i förskolan Utveckling och förändring under åren Resultat attitydundersökning till föräldrar till elever i år 3, 6 och 8 i grundskolan Samverkan med hemmen Samverkan med förskolan och förskoleklassen som syftar till att förbereda övergången för barnen Fritidshemmens samverkan med förskoleklassen och skolan Samverkan med personal i tidigare respektive senare år som syftar till att göra övergången så bra som möjligt för eleven Lärarsamverkan kring kunskapsmål och bedömningar Samverkan näringsliv och skola Samverkan med andra myndigheter och organisationer Internationell samverkan Åtgärder för utveckling - samverkan Bedömning och betygsättning Kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning I vilken utsträckning elever och föräldrar är nöjda med utvecklingssamtalen: Åtgärder för utveckling bedömning -betygssättning Barn och elever i behov av särskilt stöd Resurser Organisering av stödet och lärandet Åtgärder för anpassning av skolmiljö och undervisning till elever med olika förutsättningar Personalens samverkan i arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd: Åtgärdsprogram Åtgärder för utveckling - barn/elever i behov av särskilt stöd: Kompetensutvecklingsinsatser under året Helhetsbedömning förskola skola Analys och bedömning av måluppfyllelsen:...61 Kvalitetsredovisning kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun

6 10.2 Resultaten i relation till förutsättningarna, socioekonomiska bakgrundsfaktorer och kommunstruktur Framtiden...62 Kvalitetsredovisning kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun

7 1 Inledning Enligt förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet är skolor och kommuner skyldiga att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den kommunala verksamheten. (Förordningen SFS 1997:702). En kommuns kvalitetsredovisning skall omfatta de olika verksamhets- och skolformer som huvudmannen ansvarar för. Strukturella skillnader och variationer i måluppfyllelse mellan verksamheter som identifierats i gemensamma undersökningar och jämförelser med nationell statistik har särskild betydelse på huvudmannanivån, med hänsyn till kravet att erbjuda en likvärdig verksamhet. Många kommuner har utvecklat rutiner för arbetet med den kommunövergripande kvalitetsredovisningen, t.ex. en enhetlig struktur för skolornas kvalitetsredovisning, övergripande enkätundersökningar eller andra gemensamma rutiner för att samla in och redovisa enheternas kvalitetsredovisningar. Detta kan stödja det kommunövergripande kvalitetsarbetet och underlätta diskussioner om enheternas resultat och utvecklingsansvar. Det är samtidigt viktigt att det för varje verksamhetsenhet också finns ett utrymme för kvalitetsarbete som utgår från de specifika utvecklingsbehov och åtgärder som enheten själv prioriterar. Det enhetsspecifika skall ha utrymme även i kvalitetsredovisningen. Kommunen har å sin sida behov av att utvärdera egna, kommunövergripande insatser, utifrån det övergripande ansvaret för att styra och stödja enheternas förbättringsarbete. På så sätt är kommunens kvalitetsredovisning inte en enkel sammanläggning av de ingående enheternas kvalitetsredovisningar. 2 Kvalitetsredovisningens syfte Kvalitetsredovisningen är en samlad bedömning av kvaliteten i Tranemo kommuns förskolor och skolor och grundar sig på de resultat och bedömningar som varje enhet redovisar i sina kvalitetsredovisningar. Förutom det nationella kravet på att en kvalitetsredovisning upprättas av varje skola och kommun, ska den också vara ett underlag för ett politiskt ställningstagande i kommunen. Redovisningen skall spegla vilka områden som kan vara underlag för politiska prioriteringar. Kvalitetsredovisningarna har även andra viktiga syften bl.a. som ett instrument för skolornas utvecklingsarbete. Därför är det viktigt att analysera sambanden mellan de strukturella förutsättningarna, det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen och att det finns en tydlig koppling mellan kvalitetsredovisningarnas förslag till åtgärder och de utvecklingsplaner och kompetensutvecklingsplaner som tas fram för kommande verksamhetsår. Kvalitetsredovisningen utgör också ett värdefullt underlag vid enheternas interna resursfördelning. Redovisningarna ger också en god information om verksamheten, vilket kan bidra till att föräldrar, elever och andra intressenter får en tydligare bild av verksamheten. De kan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling, få mer insyn och bli mer delaktiga och utifrån sina olika roller ökat inflytande. Skolverket kommer också att använda redovisningarna vid kvalitetsgranskningar och tillsyn av förskolor, skolor och huvudmän, liksom för stödåtgärder och dialog. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 7

8 3 Mål- och resultatstyrning - konsekvenser I Tranemo kommun finns en politisk vilja att skilja på det politiska och det professionella ansvaret att driva verksamheten. Mål- och resultatstyrning inom förskola och skola ska ge de professionella inom verksamheterna en stor frihet att utforma verksamheten utifrån de statliga styrdokumenten och de förutsättningar som kommunen som huvudman ger. Utifrån de förbättringsområden som identifieras måste olika utvecklingsarbeten komma till stånd för att förbättra och utveckla verksamheten. Dialogen som arbetsform lyfts fram. Det ska ske en kontinuerlig dialog om förskolans och skolans arbete, måluppfyllelse och verksamhetens förutsättningar mellan föräldrar, elever, personal, ledning, förvaltning och politiker. Den starka roll som våra rektorer har genom den långtgående decentraliseringen i beslutsfattandet gör att de har ett stort ansvar för hur måluppfyllelsen ser ut. Uppföljning och utvärdering - viktiga verktyg För att tydliggöra inriktningen på kvalitetsarbetet har man i bildningsplanen fastslagit att uppföljning och utvärdering är viktiga kvalitetsfaktorer. 4 Sammanfattning och utvecklingsområden 4.1 Verksamhetens starka sidor Trygga barn och elever Goda resultat på ämnesproven i åk 3 och 5 Gott socialt klimat Nöjda föräldrar Väl utvecklat stöd för att upptäcka barn/elever i behov av särskilt stöd System och rutiner för elevernas kunskapsuppföljning Gymnasieskolan och Tranängskolan 7-9 har en stark koppling till närsamhället och det lokala näringslivet. Goda ekonomiska rutiner 4.2 Områden för utveckling Kunskapssyn, bedömning och betygsättning Matematik, NO/Teknik och läs- och skrivutveckling i förskola och skola Rutiner för kvalitetsarbetet så att verksamheterna i högre utsträckning analyserar sina kunskapsresultat och att dessa analyser ligger till grund för verksamhetens planering och undervisningen. Elevinflytandet över lärandet Innehållet och åtgärderna i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner bör avspeglas i högre grad i verksamheten. Att alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen i samtliga ämnen Målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 8

9 Omsätta kunskapsanalyserna till konkreta åtgärder i klassrummet 5 Bildningsplanen Under året har följande områden särskilt följts upp: Alla elever känner trygghet och trivsel Alla elever känner sig viktiga och betydelsefulla Alla elever har inflytande över sitt lärande och skolmiljö Alla elever får den hjälp de behöver 6 Verksamhetens förutsättningar Här beskrivs de förutsättningar verksamheten ges. Kvaliteten på den pedagogiska verksamheten bedöms utifrån måluppfyllelsen och verksamhetens förutsättningar. Förutsättningarna delas upp i följande delar: Barn-elever, Personal, Materiella resurser och Ekonomiska resurser. Strukturella förutsättningar är viktiga, men är ingen garanti för kvaliteten. Betydelsefullt är också hur förutsättningarna hanteras av ledning och personal. Kvalitetsredovisningen skall synliggöra sambanden mellan förutsättningar och måluppfyllelsen i det pedagogiska arbetet. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 9

10 6.1 Antalet elever och lärare Antal pedagogisk personal i grundskolan F- 9 Omräknat till heltidstjänster Antal pedagogisk personal i gymnasieskolan Omräknat till heltidstjänster 06/07 07/08 08/09 09/10 10/ Antal elever i grundskolan F Antal elever i grundsärskolan Antal elever i gymnasieskolan Antalet studerande i vuxenutbildningen 98 29( Omräknat till heltidsstudier elever) Antalet SFI-elever (ca) Antalet studerande på Särvux Andelen barn med annat modersmål än svenska i grundskolan (procent %) Andelen barn i grundskolan med annat modersmål än svenska som får modersmålstöd i skolan (procent %) Förberedelseklass (internationella klassen) Antalet pedagogisk personal i grundskolan har minskat något och det gör även elevantalet i grundskolan medan antalet elever i övriga skolformer är ungefär oförändrat förutom i vuxenutbildning och SFI Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 10

11 6.2 Barn, avdelningar och tillsynstimmar Förskola och fritidshem Andel inskrivna Antalet Antalet Antalet barn av inskrivna inskrivna inskrivna samtliga 1-5 åringar barn/årsarbetare barn/årsarbetare i förskolan barn/avdelning i förskolan i fritidshemmet i förskolan Tranemo ,6 5,4 22, ,0 5,7 21, ,5 5,5 19, ,8 5,4 15, ,1 5,5 18,3 Kommungruppen ,9 5,2 17, ,0 5,3 18, ,8 5,3 18, ,0 5,4 18, ,2 5,5 20,1 Samtliga kommuner ,7 5,1 18, ,0 5,2 19, ,9 5,2 20, ,8 5,4 20, ,9 5,4 21,5 Andelen inskrivna barn av samtliga 1-5- åringar är även i år 77 %. Det är en lägre andel i Tranemo kommun än övriga kommuner. Antalet barn per avdelning har ökat i förskolan, men är fortfarande lägre i Tranemo än i jämförande kommuner. Antalet inskrivna barn per årsarbetare har ökat både i förskolan och i fritidshemmet. Vi har nu samma nivå avseende inskrivna barn per årsarbetare i förskolan som jämförande kommuner. I fritidshemmet är antalet inskrivna barn/årsarbetare betydligt högre än föregående år, men fortfarande lägre än jämförande kommuner. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 11

12 6.2.2 Förskolan (exkl. familjedaghem och kooperativ) Antalet Inskrivna Antalet Tillsynstim Antalet Antalet inskrivna barn/avd. avd. mar årsarb. barn/årsarb. barn per avd. och vecka Am Sj Tr , ,5 29,4 5, , ,4 28,4 5, , ,9 28,5 5, , ,9 29,1 5, , ,9 30,8 5,7 Li Lä , ,0 23,3 4, , ,0 22,2 5, , ,8 21,1 5, , ,7 22,0 5, , ,1 22,1 5,4 Da Gr Lj , ,0 23,6 5, , ,7 22,3 6, , ,6 22,4 5, , ,3 21,9 5, , ,3 21,3 5,5 Tranemo totalt Totalt/vecka , ,3 5, , ,9 5, , ,0 5, , ,1 5, , ,2 5,6 Antalet inskrivna barn i förskolan har ökat med fem. Det är fler barn i alla rektorsområden utom i Li/lä ro (-11). Inskrivna barn per avdelning har ökat och skillnaderna mellan de olika rektorsområdena har ökat. Antalet barn per årsarbetare är fortfarande 5,6 barn per årsarbetare. Totalt sett för förskolan så har förutsättningarna blivit något sämre. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 12

13 6.2.3 Fritidshem ( exkl. familjedaghem och kooperativ) Antal inskrivna fritidsbarn Antalet avd. Inskrivna barn/avd. Tillsynstimmar/ avd. och vecka Årsarb. Barn/ årsarbetare Am Sj Tr ,0 376,1 6,9 21, ,0 356,9 6,0 24, ,6 303,0 6,4 20, ,4 287,5 7,7 14, ,8 296,9 6,5 17,4 Li Lä ,5 797,1 5,2 22, ,0 858,1 5,0 24, ,0 945,5 5,8 23, ,0 898,0 6,9 17, ,5 1006,9 6,9 18,3 Da Lj Gr ,2 357,3 6,5 18, ,5 411,6 6,4 19, ,3 410,5 7,0 16, ,5 379,4 5,5 19, ,0 328,4 5,3 19,7 Tranemo totalt Totalt/vecka , ,6 20, , ,4 22, , ,2 19, , ,1 16, , ,7 18,4 Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 13

14 Antalet inskrivna fritidsbarn har marginellt ökat (+7) och antalet årsarbetare har ökat totalt i kommunen. Antalet barn per årsarbetare har ökat till 18,4. Det är en försämring i alla våra rektorsområden. 6.3 Personal Förskoleklass FÖRSKOLEKLASS Antal Antal Antal elever årsarbetare årsarbetare/100 elever Am Sj Tr ,3 4, ,5 6, ,5 6, ,5 6, ,5 6,0 Li Lä ,5 5, ,5 6, ,7 6, ,5 7, ,5 6,9 Da Lj Gr ,6 6, ,8 8, ,8 6, ,0 5, ,0 5,9 Totalt ,4 5, ,8 6,9 Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 14

15 Kommungruppen Samtliga kommuner ,0 6, ,0 6, ,0 6, , , , , , , , , , ,2 Förutsättningarna i förskoleklassen är i stort sett oförändrade jämfört med föregående Vi ligger på samma nivå som samtliga kommuner, men lägre än kommungruppen Antal pedagogisk personal(heltidstjänster) per 100 elever år 1-9, samt gymnasium( exkl. förskoleklass) Am- Li-Lä Da-Lj- Tr 7-9 Gy Tranemo totalt 1* 2* 3* 4* 5* Sj-Tr Gr 1-9 År ,8 8,2 8,4 9,2 10,3 8,7 8,9 9,0 8,9 8,4 10,6 År ,8 8,1 9,0 8,5 9,2 8,6 8,9 9,1 8,8 8,4 10,8 År ,5 8,2 10,1 8,5 10,1 9,1 8,9 9,0 9,0 8,4 11,0 År ,0 8,9 8,8 8,7 9,5 9,0 8,7 9,0 8,8 8,2 11,2 År ,3 9,3 8,6 9,1 10,5 9,1 9,0 9,0 8,8 8,4 11,4 Antal elever Antal årsarbetare ,6 22,7 25,5 43,7 41,0 120, ,3 23,5 21,9 40,5 39,1 114, ,3 23,6 20,2 36,9 43,7 108,0 Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 15

16 1. Kommungruppen grundskola 2. Kommungruppen gy 3. Samtliga kommuner - grundskola 4. Samtliga kommuner - gy. 5. Glesbygdskommuner gy Tabellen ovan bör läsas tillsammans med tabellen över förskoleklassens och fritidshemmens personal, då verksamheten för F-6 bör betraktas som en helhet tillsammans med fritidshemmet. Totalt har elevantalet i grundskola och gymnasium minskat och antalet årsarbetare har som en följd av detta minskat (från 153,3 till 151,7). Lärartätheten har däremot ökat något till 9,1 respektive 10,5 lärare/100 elever Lärartätheten har ökat i tre av våra rektorsområden och skillnaderna i lärartäthet mellan områdena har minskat och ligger nu i intervallet 8,6-10,5. Vid en jämförelse med övriga liknande kommuner så har grundskolan en marginellt högre lärartäthet och gymnasiet har en lärartäthet som är 1,5 lärare/100 elever högre än kommungruppen Antalet i skolan verksam personal (heltidstjänster) Fskl-9 samt gymnasium (per 100 elever) Am-Sj- Tr Li-Lä Da-Lj-Gr Tr 7-9 Gy Totalt F ,1 13,3 14,5 13,7 11,9 13, ,3 10,6 12,6 10,7 11,6 11, ,4 10,8 11,2 10,7 12,0 11, ,0 10,4 10,3 10,4 10,9 10, ,5 11,2 10,1 11,0 12,0 10,7 Antalet verksam personal totalt (lärare och övrig personal) har ökat i tre rektorsområden Skillnaden mellan rektorsområdena har ökat Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning Personal med högskoleutbildning Åk 1-9 Fskl Gy Fö Fritids Sär SFI procent (%) Tranemo Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 16

17 Kommungruppen Samtliga kommuner Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det vara hundra procent behöriga lärare. Förskolans nya uppdrag ställer också andra krav på personalen i förskolan än tidigare, varför andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning måste öka. Målet i vår kommun är satt till 75 % av personalen i förskolan skall ha förskollärarexamen. Andelen förskollärare är 69 % och vår långsiktiga satsning på att höja behörigheten börjar ge resultat. Vi är snart uppe i målet på 75 %. Även i grundskolan, fritidshemmet, sfi och särskolan så har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökat. I förskoleklassen så har sedan tre år all personal pedagogisk högskoleutbildning Vid en jämförelse med samtliga kommuner så är det enbart inom gymnasiet och särskolan vi har färre lärare med pedagogisk högskoleutbildning Antalet elever/ studie- och yrkesvägledare (omräknat till heltidstjänst) Tranängskolan Tranemo gymnasieskola inkl. komvux Kommungruppen åk Antalet elever per studie och yrkesvägledare har minskat på 7-9 och ökat i gymnasieskolan Antalet elever i elevhälsan/personalgrupp Skolsköterska grundskolan Skolläkare Skolkurator Tal/hörselpedagog* * 1263* 1084 Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 17

18 Skolpsykolog Specialpedagog i grundskolan* * 325 * arbetar även med förskoleelever till viss del. Skolverket konstaterar i sina uppföljningar att elevvårdspersonalen ökar i grund- och gymnasieskolan. Antalet elever i Tranemo per skolsköterska, skolläkare, kurator talpedagog, skolpsykolog och specialpedagog blir färre Antalet anställda i heltidstjänster/skolledare År Am-Sj-Tr Li-Lä Da-Lj-Gr Tr 7-9 Gy Särskolan ,1 38,5 34,8 40,4 27,8 8, ,1 30,0 28,2 28,3 23,5 9, ,1 30,5 33,0 26,3 27,8 15, ,5 30,1 28,7 23,2 17,8 17, ,4 30,9 27,4 21,4 31,4 14,7 Antalet heltidstjänster per skolledare har minskat i fyra områden och ökat i två. Genomsnittet per skolledare är ca 27 mot ca 32 år Antalet anställda personer/skolledare År Am-Sj-Tr Li-Lä Da-Lj-Gr Tr 7-9 Gy Särskolan ,5 46,5 42,2 47,0 33,0 11, ,0 32,0 32,0 33,0 25,0 16, ,0 33,5 39,0 31,5 29,0 24, ,5 34,0 36,5 27,0 20,7 27, ,0 34,5 35,0 26,5 32,5 22,0 Antalet anställda personer per skolledare har ökat i två områden och minskat i fyra. Ur ett flerårigt perspektiv så ser man även här effekten av långsiktiga insatser för att skapa bättre förutsättningar för skolledarna. Genomsnittet per skolledare ligger nu på ca 32 mot 45 år 2004! 7 Ekonomiska resurser Budget tkr Personalkostnader (tkr) Personalkostnader (%) 75,0 73,5 71,2 70,7 70,9 Resultat tkr Årets ekonomiska resultat visar på ett underskott efter en lång rad av år med ett positivt resultat. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 18

19 Kostnad per elev (exklusive lokalkostnader) - Förskoleklass - gymnasium Am- Sj- Tr F Da-Lj-Gr Li- Lä Tranäng SFI Gymnasieskolan Vuxenutbildning (grundskolenivå) Vuxenutbildning (gymnasial) Särskolan Totalt fskl Kostnaden per elev i grundskolan totalt har ökat med 3 %. Kostnaden per elev är som högst för grundskolan i Dalstorps ro. Kostnaden för en gymnasieelev har ökat med 7 % medan den gymnasiala vuxenutbildningen blivit betydligt billigare. Särskolans kostnader har också minskat. Kostnad per betygspoäng (kostnaden för en elev från förskoleklass till år 9 dividerat med genomsnittligt meritvärde i åk 9) kr 3913 kr 4152 kr 4718 kr 4836 kr Kostnaden per betygspoäng i grundskolan ökar för sjätte året. Vi vet att kostnaderna har ökat och att meritvärdet har blivit lägre. För att effektiviteten skall ligga på samma nivå så krävs förbättringar av meritvärdet.( fler elever behöver nå betygen VG och MVG samt höja andelen med G) Kostnad per tillsynstimma i förskolan Tranemo Ambjörnarp -Sjötofta 58,62 60,83 63,98 63,30 66,46 Limmared - Länghem 64,21 66,39 69,68 67,64 65,11 Dalstorp Grimsås Ljungsarp 60,26 61,14 65,06 70,79 68,50 Totalt 60,87 62,66 66,09 66,89 66,49 Kostnaden per tillsynstimma har minskat marginellt. Högsta kostnaden per tillsynstimma är i Dalstorps ro. Skillnaden mellan det dyraste och det billigaste området är nu endast 3,39 kr. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 19

20 Kostnad per tillsynstimma i fritidshemmet Tranemo Ambjörnarp -Sjötofta 28,19 26,02 30,47 34,72 38,11 Limmared - Länghem ,64 23,02 30,48 32,66 Dalstorp Grimsås Ljungsarp 29,35 29,13 36,33 35,33 31,76 Totalt 27,58 27,98 29,34 33,18 33,98 Kostnaden per tillsynstimma i fritidshemmet har totalt ökat med 0,80kr). Högsta kostnaden är i Tranemo/ambjörnarp/Sjötofta rektorsområde. Skillnaden mellan våra fritidshem har ökat och är nu 6,35kr/tillsynstimma. Kostnad per tillsynstimma i förskola/fritids (kombinerad verksamhet) Tranemo Ambjörnarp -Sjötofta 55,58 51,37 60,14 53,13 54,78 Limmared - Länghem Dalstorp Grimsås Ljungsarp 60,29 55,77 61,16 60,55 72,43 Totalt 57,31 52,89 60,51 55,71 62,85 Kostnaderna har ökat med ca 13 %. Kombinerad förskole och fritidsverksamhet finns i Uddebo, Sjötofta, Ambjörnarp, Nittorp och Ljungsarp. Undervisningskostnad per undervisningstimma/elev Tranängskolan ,32 44,06 44,06 45,60 48,16 Tranemo Ambjörnarp -Sjötofta 54, ,20 55,87 Limmared - Länghem 46,45 49,29 49,29 51,17 53,32 Dalstorp Grimsås Ljungsarp 47,30 51,34 51,34 52,44 50,27 Totalt 48,30 48,44 48,44 50,44 51,48 Undervisningskostnad innebär i det här fallet endast kostnaden för undervisande personal, vilken har ställts i relation till totala antalet undervisningstimmar som eleverna får. Totalt sett så har undervisningskostnaderna ökat med 2 % mot föregående år.: Skillnaderna mellan olika områden har minskat till 7,71 kr per undervisningstimma och elev. Teknisk gruppstorlek Tranängskolan ,9 16,8 16,3 15,7 Tranemo Ambjörnarp -Sjötofta 12,9 12,6 12,4 12,7 Limmared - Länghem 14,3 13,7 13,4 13,1 Dalstorp Grimsås Ljungsarp 13,8 12,6 12,5 13,3 Totalt 14,1 14,2 13,9 13,9 Den tekniska gruppstorleken anger hur många elever i genomsnitt det är per lektion. Totalt sett så är den tekniska gruppstorleken oförändrad till 13,9 elever/lektion. De rektorsområdena med små skolor har den minsta gruppstorleken. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 20

21 Total kostnad per elev (exkl. skolskjutsar) i förskoleklass(siffran inom parentesen är lokalkostnadernas del av den totala kostnaden) År Tranemo Kommungruppen Samtliga kommuner (7100) (7154) (9847) (8600) (8600) (10820) (11316) De totala kostnaderna ökade med 5,5 % (3451 kr). Lokalernas andel av kostnaderna är fortfarande mycket hög (17,0 %). Lokalkostnaderna ökade med 4,6 % under året. Det är angeläget att se över och analysera våra lokalkostnader. Förskoleklassen är lokalintegrerad i grundskolan varför det är nödvändigt att se kostnaderna för förskoleklass och grundskola tillsammans. Total kostnad per elev (exkl. skolskjutsar) i grundskola år 1-9(siffran inom parentesen är lokalkostnadernas del av den totala kostnaden) År Tranemo Kommungruppen Samtliga kommuner (14800) (15700) (17139) (15100) (16000) (21883) (15800) (16700) (25108) Totala kostnaden per elev i grundskolan har ökat med 4,3 % (3937kr). Lokalkostnaderna har ökat med 14,7 %. Av den totala kostnaden så är kostnaderna för lokaler 27 % mot föregående års 24,2 %. Kostnaderna för grundskola och förskoleklass bör ses tillsammans eftersom de verksamheterna delvis är integrerade med varandra. I jämförelse med andra kommuner så är våra kostnader högre. Kostnaden per elev exklusive lokalkostnader och skolskjutsar har ökat med 1 %, medan lokalkostnaderna ökat med 14,7 % under det senaste året. Ökningen i ett tvåårsperspektiv är på hela 46 % för lokalerna, medan ökningen för undervisningen ökade 5,2 % under samma period! Lokalkostnaderna för grundskolans 1301 elever F-9 uppgår till ca 31 miljoner årligen! Total kostnad per elev (exkl. skolskjutsar) i obligatorisk särskola År Tranemo Kommungruppen Samtliga kommuner En kraftig minskning av kostnaden per elev i särskolan har skett med kr(17,8 %) Total kostnad per elev(exkl. skolskjutsar) i Tranemo gymnasieskola År Totalt Varav lokalkostnader Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 21

22 Den totala kostnaden per elev i gymnasieskolan har ökat med 6938kr(7,3 %). Lokalernas del av kostnaden på gymnasieskolan är 19,7 %. Lokalkostnaden för gymnasiets 418 elever är ca 8 miljoner kr årligen Undervisningskostnad per elev i Gymnasieskola År Tranemo Kommungruppen Samtliga kommuner Undervisningskostnaden per elev har ökat med 9,4 % (4493 kr) Kostnad per barn(kr) Tranemo Kommunal förskola Kommunalt fritidshem Kommungruppen Samtliga kommuner Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 22

23 Kostnaden för barn i förskolan har ökat med 1556 kr(1,6%) och för barn i kommunalt fritidshem har kostnaden ökat med 2026kr(6,5 %) Kommentar personal och totala kostnader: Kostnaden för elever i fritidshem, förskola, förskoleklass, grundskolan, och gymnasium har ökat. Medan den gymnasiala vuxenutbildningen och särskolan blivit billigare Även kostnaden per tillsynstimma i förskolan är lägre än föregående år. En stor del av kostnaderna är lokalkostnader. Av den totala kostnaden i grundskolan 1-9 så utgör lokalkostnaderna 27 %. På gymnasieskolan utgör lokalkostnaderna 19,7 % av den totala kostnaden. Då vi redan har förhållandevis höga lokalkostnader i jämförelse med andra kommuner, är det nödvändigt att fortsätta att finna orsakerna till detta. Personalkostnadernas del av den totala budgeten utgör nu 70,9 %. Jämför vi oss med andra kommuner i kommungruppen så har vi högre kostnader än medelkommunen. Tittar vi på personaltätheten så är har den ökat i grundskola och gymnasium. I förskolan och i förskoleklass är den oförändrad medan den är lägre i fritidshemmen jämfört med föregående år. Jämför vi oss med vår kommungrupp så har vi högre täthet i fritidshem, grundskola och gymnasium, medan vi ligger på samma nivå i förskoleklass och förskola. 7.1 Materiella resurser Lokalernas kvalitet i förskolan, skolan och fritidshemmet: Det som är kännetecknande för verksamhetens lokaler är generellt att de håller en hög kvalitet. Ytterligare investeringar görs då bl.a. en ny förskola byggts i Tranemo, och ersätter äldre mindre och dåligt anpassade lokaler Tillgången till stimulerande och kreativ miljö: Många av våra förskolor, fritidshem och skolor har tillgång till naturen på nära håll vilket stimulerar till kreativitet och rörelseglädje. Utemiljöerna runt våra förskolor, skolor och fritidshem är av mycket skiftande kvalitet vad gäller barns och elevers möjlighet till lekar och andra aktiviteter, men för de allra flesta håller utemiljöerna hög klass Tillgången till ändamålsenliga hjälpmedel, läromedel och annan ändamålsenlig utrustning. Som tidigare år är enligt personalens uppfattning på flera enheter att det är relativt god kvalitet på material och utrustning och tillgången är tillfredställande. Gymnasieskolan är väl rustat och läromedelsresursen är god. Gymnasieskolans bibliotek fungerar bra, är välutrustat och används flitigt av elever och lärare som en pedagogisk resurs. Även Tranängskolan har numera ett väl rustat bibliotek i ändamålsenliga centralt placerad lokaler. Personalen på några enheter upplever sig behöva mer medel till inköp av läromedel och andra hjälpmedel för att genomföra en god kvalitativ verksamhet. Nu när Lgr 11 och Gy11 införs till hösten är det nödvändigt att vi granskar våra läromedel, dels ur ett didaktiskt perspektiv, men också så att de anpassas till de nya kursplanerna och Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 23

24 kunskapskraven. Vi måste också se över våra digitala hjälpmedel och anpassa oss till de krav som ställs i de nya styrdokumenten. I många fall ersätter dessa de traditionella läromedlen. Skolbibliotekens roll i elevernas lärande och utveckling är mycket viktig och här finns en stor utvecklingspotential. En stor tillgång är samverkan med kommunbiblioteket och bokbussen. Vi måste reflektera över vår läromedelsanvändning. Läromedel är ett medel för att eleverna ska nå kunskapsmålen och får inte styra undervisningen. Leder våra läromedel till att våra elever når målen? I Skolverkets rapporter kan man bl.a. läsa om läromedlen i matematik och dess för styrande inverkan på elevernas arbete och lärarnas planering. Hur är det i övriga ämnen? Kvaliteten i fråga om material och utrustning för barnens vila, omsorg, lek och pedagogisk verksamhet i förskola och fritidshem. Enligt personalens uppfattning på flera av förskolorna och fritidshemmen så är det en god kvalitet och tillgång på material och utrustning och den stödjer den pedagogiska verksamheten. På andra förskolor och fritidshem är personalens uppfattning den motsatta. Slitaget är dock hårt och material behöver ständigt förnyas Datortäthet Antal elever per dator 2006/ / / /2010 Grundsärskolan 1,7 1,3 0,9 1 Gymnasiesärskolan 1 Särvux 5,5 Gymnasieskolan 0,8 0,9 0,8 0,98 SFI och GRUV 4,7 Tranäng 7-9 7,5 7,1 7,1 7,1 Tranäng F-6 9,5 10,2 8,8 9 ( Am.-Sj.-Tr) Ambjörnarps skola 9,5 6,0 10 Sjötofta skola 17,0 7,0 6,0 Limmaredskolan 7,4 7,3 7,7 7,3 Länghemskolan 6,5 6,7 6,0 5,6 Dalstorpskolan 8,0 5, Grimsåsskolan 5,9 6,0 4,9 Ljungsarpskolan 6,4 6,8 7,5 5,8 Grundskolan (inkl.fskl) TOTALT 7,9 7,0 6,6 Förutom dessa datorer förekommer på F-6 skolorna också s.k. Tragetondatorer, vilka används enbart som skrivdatorer i projektet Att skriva sig till läsning via datorn. Även bärbara begagnade gymnasiedatorer har införts i grundskolans yngre år och då främst som kompensatoriska Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 24

25 hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd i bl.a. läs- och skrivutveckling. Datorer behöver ständigt uppdateras och vi kan notera att datortätheten är bättre än tidigare. Nästa viktiga fråga att ta itu med är Hur använder vi våra datorer på bästa sätt så att de verkligen blir ett redskap för elevens lärande och bidrar till bättre resultat och högre måluppfyllelse? För att datorn skall bli ett hjälpmedel för elev och lärare i undervisningen behöver datortätheten ökas betydligt och en till en-alternativ diskuteras för framtiden, främst då i grundskolans senare år, men kommer att bli nödvändigt även hos de yngre eleverna. Genom digitalt stöd kan skolan anpassa undervisning och arbetssätt för att främja det personliga lärandet. Det kan handla om elever i särskilt behov av stöd. Alla elever har dock nytta och glädje av en ökad tillgång och tillgänglighet till individanpassade lärresurser (ur Skolverkets rapport Digitala lärresurser i en målstyrd skola ) Då elevdokumentationen är grunden till planeringen av undervisningen och elevernas lärande är det nödvändigt för enheterna att se över behovet av elevdatorer och lärardatorer, så att det inte utgör ett hinder för dokumentationen och elevernas lärande och utveckling Analys förutsättningar: Under verksamhetsåret har elevunderlaget återigen minskat i grundskolan. Antalet barn i fritidshemmet per årsarbetare har ökat men i jämförelse med kommungruppen är det fortfarande färre barn per årsarbetare i Tranemo. I förskolan har barn per årsarbetare ökat något och vi ligger på samma nivå som kommungruppen. Lärartätheten i förskoleklass är lägre än kommungruppen, medan lärartätheten i grundskolan är högre i Tranemo. Även gymnasiet har högre lärartäthet än kommungruppen och betydligt högre än rikets kommuner Våra lokalkostnader är fortfarande mycket höga och deras andel av den totala kostnaden har ökat. Avgrundskolans kostnader är 27 % lokalkostnader. Grundskolans lokaler kostar årligen ca 32 miljoner En grundlig analys av våra lokaler och lokalkostnader behöver fortsätta. Har vi kanske för stora och många lokaler? Vad ligger till grund för hyrorna? Varför är hyrorna dyrare i Tranemo? Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ökade under 2010 i grundskolan, fritidshemmen, särskolan och sfi och är oförändrad i förskolan och förskoleklass. Kostnaden för elever i fritidshem, förskola, förskoleklass, grundskolan, och gymnasium har ökat. Medan den gymnasiala vuxenutbildningen och särskolan blivit billigare Även kostnaden per tillsynstimma i förskolan är lägre än föregående år Åtgärder för utveckling gällande förutsättningarna för verksamheten. Våra lokalkostnader är fortfarande förhållandevis mycket höga. Orsaken behöver fortsätta att utredas Fortsätta den påbörjade insatsen med att erbjuda ännu fler elever modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål. Höja andelen personal i förskola och fritidshem med pedagogisk högskoleutbildning tills målet på 75 % är uppnått. Fortsatt översyn av resursfördelning utifrån ett socioekonomiskt perspektiv och skolstrukturer. Analys av hur vi använder våra datorer - används de för elevernas måluppfyllelse på bästa sätt? Se över datoranvändningen inför framtiden. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 25

26 8 Arbetet i förskola och skola 8.1 Normer och värden Trivsel Jag trivs i skolan 100 Andel elever (%) år3 år6 år8 år2 gy År Andelen elever som uppger att de trivs i skolan har ökat i trean och på gymnasiet.. Resultaten totalt ligger mellan %. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 26

27 Jag känner mig viktig och betydelsefull i skolan Andel elever (%) år3 år6 år8 år2 gy År Mellan % av eleverna uppger att de känner sig viktiga och betydelsefulla i skolan Uppföljning av Likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen skall syfta till att främja barns och elevers rättigheter, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. För att planen skall kunna fungera som ett verktyg för att förebygga och förhindra diskriminering eller annan kränkande behandling skall de årligen följas upp. Skolinspektionen anser inte att vår plan uppfyller författningarnas krav i varje särskild verksamhet. Den följs inte upp och utvärderas på ett tillfredsställande sätt I vilken utsträckning eleverna anser att de utsätts för kränkningar. Ett omfattande värdegrundsarbete förekommer på alla våra förskolor, fritidshem och skolor för att skapa goda förutsättningar för barn och elevers utveckling och lärande. Mobbing och annan kränkande behandling förekommer och detta är ett ständigt pågående arbete med att skapa en så god miljö och förståelse för varandra, så att ingen vare sig elever eller personal, upplever att de utsätts för kränkningar. Vid skolinspektionens tillsyn kom man fram till att det inte bedrivs ett tillräckligt omfattande arbete för att motverka kränkande behandling av elever och vuxna. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 27

28 8.1.4 Åtgärder för utveckling gällande normer och värden: Förväntningarnas betydelse för resultaten är mycket betydelsefull. Alla barn och elever behöver känna positiva förväntningar för att lyckas. Varje verksamhet behöver utveckla ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Ta fram en likabehandlingsplan som uppfyller författningarnas krav i varje särskild verksamhet. 8.2 Utveckling och lärande i förskolan Omsorg och lärande. Kännetecknande för all verksamhet i förskolan är att omsorg och lärande möts i olika situationer i förskolan såsom exempelvis blöjbyte, påklädning och matsituationer. Barnen visar omsorg gentemot de yngre barnen. Vid måltiderna är det t.ex. mycket matematik som talas. Medvetna pedagoger tar tillvara de situationer till språkutveckling i den dagliga verksamheten som alltid finns. Framgångsrikt utvecklingsarbete pågår på flera av våra förskolor Lek och lärande. Lek och lärande förenas både vid fri och planerad lek, enskilt och tillsammans med andra. Personalen är väl medveten om att leken ligger till grund för lärandet. Och att deras delaktighet och ledarskap är viktigt för barnens utveckling av leken. De utgår från barnens nyfikenhet i teman både i den fria och i den organiserade leken Matematisk och naturvetenskaplig förståelse. Medvetna pedagoger i förskolan utvecklar barnens matematiska och naturvetenskapliga tänkande och förståelse i vardagssituationerna. De följer naturens växlingar och kompostering är vanligt förekommande. Matematiska begrepp används i leken och i omsorgssituationer bl.a. De öser vatten, sorterar och räknar (pinnar, stenar, ben, skor osv.) Språk- och begreppsbildning. Personalen pratar mycket med barnen och berättar vad de gör. De konkretiserar och synliggör nya begrepp för att öka ordförståelsen. Rim, ramsor, sång kännetecknar förskolan. Personalen ser att barnen allt efter mognad, intresserar sig för ord och bokstäver. De experimenterar med bokstäver, sätter ihop och skriver egna ord, låtsasläser och låtsasskriver. Förskolorna samverkar med biblioteken. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 28

29 8.2.5 Åtgärder för utveckling lärande i förskolan: Fortsätta det påbörjade arbetet med att stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av matematik, naturvetenskap och teknik genom bl.a. kompetensutveckling av förskolans personal inom naturvetenskap och teknik 8.3 Kunskaper (skola) Resultat på ämnesprov årskurs 3 i matematik Tranemo Riket totalt 1. Skriftliga räknemetoder 2. Räkna i huvudet 3. Tid och geometri 4. Likheter, tallinjen och talföljder 5. Uppdelning av tal och helheter 6. Area och volym 7. Statistik, gruppuppgift Andelen elever från Tranemo som nått kravnivån är högre än riket totalt inom 5 av 7 områden inom matematiken. Områden som eleverna från Tranemo kommun lyckas särskilt bra med är: Uppdelning av tal och helheter samt Tid och geometri.. Lägst måluppfyllelse är det inom Area och volym. Resultaten för pojkar och flickor var ganska lika. Skillnader kunde dock synas inom Tid och geometri och Uppdelning av tal och helheter, där pojkarna hade 100-procentig måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 29

30 Andel elever som uppnår 07/08 08/09 09/10 målen i Skolverkets nationella diagnoser matematik i årskurs 2 Åk 3 Po Fli Totalt Po Fli Totalt Po Fl Totalt Fr.o.m 2008/2009 Åk 3 Tranemo/Ambjörnarp totalt Ambjörnarp Tranemo Limmared/Länghem totalt Limmared Länghem Dalstorp/Grimsås/Ljungsarp totalt Dalstorp Grimsås Ljungsarp TOTALT Tranemo kommun Siffrorna är svåra att jämföra mellan åren, eftersom bedömningarna mellan åren inte varit lika. Samtliga delprov måste vara godkända för att betraktas som uppnått. Detta skiljer sig delvis från föregående år, då flera skolor räknade samman resultaten på annat sätt Resultat på ämnesprov årskurs 3 i svenska Tranemo Riket totalt 1. Muntlig uppgift 2. Läsning skönlitterär text 3. Läsning faktatext 4. Elevens högläsning 5. Skrivuppgift berättande text 6. Skrivuppgift stavning och interpunktion 7. Skrivuppgift läsbarhet 8. Skrivuppgift beskrivande text Andelen elever från Tranemo som nått kravnivån är högre än riket totalt inom alla områden. Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 30

31 Bäst måluppfyllelse har vi i muntlig uppgift och skrivuppgift läsbarhet, där nästa alla eleverna nådde kravnivån. Måluppfyllelsen totalt i Tranemo kommun är mellan 94,6-99,2 %, medan rikets måluppfyllelse ligger mellan 86,8-95,7 %. Några direkta skillnader mellan flickors och pojkars resultat föreligger inte Resultat från nationella diagnoser för år 2 (åk 3) Andel elever som uppnår 07/08 08/09 09/10 målen i Skolverkets nationella diagnoser svenska i årskurs 2 ÅK 3 Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt SvA inom parentes Fr.o.m. 2008/2009 ÅK 3 Tranemo/Ambjörnarp totalt (62) (33) (56) Ambjörnarp (100) 100(100) (100) Tranemo (75) 100(33) 97(57) (33) (50) (44) Limmared/Länghem totalt (100) (100) (100) Limmared (100) 100(100) 100(100) Länghem Dalstorp/Grimsås/Ljungsarp totalt (67) (0) (50) Dalstorp (67) 77 67(67) Grimsås Ljungsarp (67) (67) TOTALT Tranemo kommun Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 31

32 89 % av eleverna i åk 3 uppnår målen i Skolverkets diagnoser, det är en ökning med åtta procentenheter sedan förra året. Det är pojkarnas förbättrade resultat som bidraget till ökningen. Pojkarnas resultat har ökat med tretton procentenheter! Så gott som samtliga våra skolor har förbättrat måluppfyllelsen Måluppfyllelse i årskurs 3 Andelen elever i åk 3 som uppnår målen i svenska och SvA 09/10 SvA inom parentesen Pojkar Flickor Totalt Tranemo/Ambjörnarp totalt Ambjörnarp (100) 100(100) Tranemo 100(50) 100(66) 100(57) Limmared/Länghem totalt Limmared 100(100) 100(100) 100(100) Länghem Dalstorp/Grimsås/Ljungsarp totalt Dalstorp 60(67) Grimsås Ljungsarp TOTALT Tranemo kommun % av eleverna i åk 3 bedöms nå målen i svenska. Överensstämmelsen med resultatet i de nationella diagnoserna är stor. Andelen elever i åk 3 som uppnår målen i matematik 09/10 Pojkar Flickor Totalt Tranemo/Ambjörnarp totalt Ambjörnarp Tranemo Limmared/Länghem totalt Limmared Länghem Dalstorp/Grimsås/Ljungsarp totalt Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 32

33 Dalstorp Grimsås Ljungsarp TOTALT Tranemo kommun % av eleverna bedöms nå målen i matematik. Det är betydligt fler som bedöms nå målen än som klarade alla delprov på Skolverkets diagnos (70 %) Dalstorpsskolans resultat skiljer sig markant från övriga skolors Andel elever i åk 3 som uppnår målen i alla ämnen Andel elever i åk 3 08/09 09/10 Som uppnår målen i alla ämnen Rektorsområde /skola Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Tranemo/Ambjörnarp totalt Ambjörnarp Tranemo Limmared/Länghem totalt Limmared Länghem Dalstorp/Grimsås/Ljungsarp totalt Dalstorp Grimsås Ljungsarp TOTALT Tranemo kommun % av eleverna i åk 3 bedöms att uppnå målen i alla ämnen. Värt att notera är pojkarnas måluppfyllelse i Dalstorp. Det finns all anledning att analysera resultatet med anledning av den låga måluppfyllelsen totalt i de nationella diagnoserna Resultat i de nationella ämnesproven för åk 5 De nationella proven i årskurs tre och ämnesproven i årskurs 5 är, är liksom övriga prov och provmaterial i det nationella provsystemet, utvecklade för att pröva elevers kunskaper mot målen i ämnenas kursplaner. Proven prövar dock inte alla målen i kursplanerna. De nationella proven har följande syften: Pröva hur den enskilde eleven har uppnått kunskapsmålen Stödja elevens kunskapsutveckling mot målen (se vad eleven behöver koncentrera sitt lärande på) Vara ett stöd för lärarens bedömning av elevens måluppfyllelse Kvalitetsredovisningför kalenderåret 2010 för Bildningsnämnden i Tranemo kommun 33