DELSJÖOMRÅDETS GRÄNSER

Transkript

1 DELSJÖOMRÅDETS GRÄNSER Ett populärt område utan säkerställda gränser Fil. dr., universitetslektor, Per Hallén Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Telefon: E-post:

2 E T T P O P U L Ä R T O M R Å D E U T A N S Ä K E R S T Ä L L D A G R Ä N S E R Delsjöområdet får årligen 1-1,5 miljoner besök, lågt räknat och är därmed Göteborgs populäraste rekreationsområde. Gränsfrågan har diskuterats och utretts sedan OKLARA GRÄNSER När bebyggelsen bredde ut sig utmed Delsjövägen efter andra världskrigets slut blev många göteborgare oroliga över vad som skulle hända med Delsjöområdet, ett område som varit populärt utflyktsmål bland stadens invånare sedan åtminstone 1800-talets mitt. Gränsfrågan berördes i ett par motioner 1945, bland annat av Torsten Henrikson. Frågan utreddes fram till 1947 men något beslut blev det inte, bara en fortsatt utredning. (Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar GSH 1947 Nr 34) Gränsfrågan väcktes på nytt av Idrottsnämnden 1967 (GSH 1967 Nr 263) och det resulterade i den hittills mest omfattande utredningen kring området utförd av konsultbyrån GAKO. Deras rapport med ett detaljerat förslag till gräns för Delsjöområdet publicerades (Delsjöreservatet: en utredning för Göteborgs stadskollegium, Gako AB, Göteborg, 1969) Frågan diskuterades även i Stadsfullmäktige men det blev aldrig något beslut kring gränserna. (GSH 1969 Nr 614, 1970 Nr 496) Naturreservatet Delsjöområdet bildades 1984 (NVR-ID ) och omfattar gränsområdet mot Partille samt Delsjöarna, dock inte den västra mest välbesökta delen av området. Under början av 2000-talet började Länsstyrelsen att utreda nya eller utökade reservat och lämnade ett översiktligt förslag 2003 (Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen, Göteborg) vilket resulterade i ett detaljerat förslag om ett utvidgat naturreservat (Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner, ) Förslaget avvisades av Göteborgs stad, bland annat med hänvisning till att kärnområdet inte var hotat. Däremot har området fått status som Riksintresse för friluftslivet (FO 07), vilket är viktigt men det skulle behövas ett starkare skydd för området. Med tanke på hur välanvänt och populärt området är så borde detta inte vara en känslig fråga. De oklara gränsförhållandena som idag råder är inte bra för någon. För staden innebär det att gränserna ständigt måste prövas, utredas och testas vilket medför höga kostnader. LÄMPLIGA RESERVATSFORMER FÖR DELSJÖOMRÅDET En utökning av det redan existerande naturreservatet i form av ett kommunalt eller statligt reservat. Dock med vissa nödvändiga undantag som exempelvis Skatås där idrottsanläggningarna kan behöva att ändras och byggas om samt Brudaremossen vars gamla deponi kommer att kräva ständiga saneringsåtgärder under mycket lång tid, troligen århundraden. Kulturreservat ( vid Stora Torp där det finns en för Göteborg unik gårdsanläggning med huvudbyggnad, ekonomibyggnader, torp samt ett bevarat landskap med hägnader och vägsystem. Sida 1

3 KARTBILAGA 1. GAKO:S FÖRSLAG 1969 Sida 2

4 KARTBILAGA 2: NATURRESERVAT ETABLERAT 1984 Sida 3

5 KARTBILAGA 3. FÖRSLAG TILL UTÖKAT NATURRESERVAT 2007 Sida 4

6 KARTBILAGA 4. RIKSINTRESSET FÖR FRILUFTSLIV FO 07 Sida 5