Internationella kvinnodagen firas sedan Ökade inkomstskillnader. Rekordinvandring Var tionde svensk är fet. Nr 1

Transkript

1 Välfärd s r a 8m Internationella kvinnodagen firas sedan 191 Ökade inkomstskillnader. Rekordinvandring 26. Var tionde svensk är fet. Nr 1 27

2 Å andra sidan Det är svårt att sätta rubriker. Samtidigt som de skall vara korta skall de säga mycket. Och viktigast av allt vara korrekta. Med dagens sökande på nätet vill vi också att de skall innehålla väsentliga sökord. Internationella kvinnodagen snart 1 år lyder en av rubrikerna i det här numret. Vad då snart? Vad är det för rubrik, frågar sig någon. I redaktionen diskuterade vi förstås olika varianter. att valet föll på snart-rubriken berodde på att vi alla förvånades över att kvinnodagen funnits så länge. Tidigast från 197-talet trodde vi. Men internationella kvinnodagen instiftades år 191 även om FN först år 198 fastslog datumet till den 8 mars. I ett tiotal länder är dagen dessutom nationell helgdag. På mittuppslaget har vi samlat lite data som belyser kvinnors situation i Sverige och världen. Inte oväntat finns stora, och bokstavligen livsavgörande, skillnader. vi passar också på att i en artikel presentera den omfattande databas som är underlag för SCB:s Jämställdhetsindex över Sveriges kommuner. Under rubriken Databas att botanisera i på Jämställdhetsstatistikens hemsida hittar ni en mängd variabler som är redovisade kommunvis och över tid. Det är värt ett besök på Innehåll med anledning av den internationella kvinnodagen har vi bett Sveriges äldsta kvinnoförbund, Fredrika-Bremer-Förbundet, att skriva något om sin verksamhet. De har anor ända från år 1884 och redogör i detta nummer för förbundets syn på löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Vi återkommer under året med fler artiklar om löner ur olika perspektiv. vid sidan av kvinnodagen har invandringen fått stor plats i det här numret. Anledningen är förstås att 26 blev ett rekordår med nästan 96 invandrade. Orsaken till det var både lagändringar på hemmaplan och ökad oro i omvärlden. Förutom flera artiklar med olika invandringsfokus finns en karta på baksidan av tidskriften som visar hur invandringen fördelade sig över Sveriges kommuner. Med förhoppning om att ni finner mycket intressant läsning i detta nummer. marie.berlin@scb.se Finländarna fortfarande flest... 3 Rekordinvandring Behoven ska styra arbetskraftsinvandringen... 6 Var tionde svensk är fet... 8 Ökade inkomstskillnader sedan Segregation påverkar skolresultaten...12 Internationella kvinnodagen snart 1 år!...14 JämIndex ett verktyg för regional analys...16 Tre av fyra varsel till EU...18 Förnybar energi på frammarsch bland Sveriges bönder...2 Fredrika-Bremer-Förbundet efterlyser: Mer genus i årets lönerörelse!...22 statistikskolan: Stokastiska processer och tidsserier...24 NOTISER...26 Baksidan: Invandringsåret Välfärd sedan 1981 utges av STATISTISKA CENTRALBYRÅN med syfte att i lättillgänglig form presentera och analysera aktuell statistik om välfärd, arbetsmarknad, utbildning och befolkning. Tidskriften är öppen för bidrag från experter såväl inom som utanför SCB. Författarna svarar själva för åsikter som framförs. 27, Statistiska centralbyrån Citera gärna men ange källan:. SCB:s tidskrift Välfärd Redaktion Catarina Annetorp Hörnsten Marie Berlin 44 6 Inger Huggare Jessica Persson Hans Heggemann Kenny Petersson Marie Almers Atterhall, layout, diagram Redaktionsråd Anna Wilén, ansvarig utgivare Karin Arvemo-Notstrand Eva Hagsten Jack Hansson Kjell Jansson Agneta Thermænius Elisabeth Landgren Möller Adress Tidskriften Välfärd Statistiska centralbyrån Box 243, Stockholm Fax: E-post: tidskriften.valfard@scb.se Webbplats: Prenumerationer SCB, Publikationstjänsten Örebro Tfn: Fax: E-post: publ@scb.se Prenumerationspris 27 helår (4 nummer): 35 kr Lösnummer: 9 kr exkl. moms Omslagsfoto och övriga foton om ej annat anges: Marie Almers Atterhall, SCB. Medlem i ISSN (online) ISSN (print) URN:NBN:SE:SCB-27-A5ST71_pdf (pdf) SCB Tryck Örebro, mars 27 Nr 1 27 Nästa nummer kommer ut i maj 27

3 Finland (181 ) Norge (45 ) Danmark (44 ) Storbritannien och Nordirland (18 ) Vanliga födelseländer utanför kartan: Chile Thailand Somalia USA Kina Indien Etiopien Ryssland (12 ) Tyskand (42 ) Polen (52 ) Ungern (14 ) f.d. Jugoslavien (146 ) Rumänien (13 ) Grekland (11 ) Turkiet (37 ) Syrien Libanon (18 ) Irak (23 ) (83 ) Iran (56 ) Finländarna fortfarande flest Finländarna, som i huvudsak kom på 196-talet, är den största gruppen utrikes födda i Sverige. Vid en regional uppdelning är finländarna den största gruppen i mellersta och norra Sverige medan personer födda i forna Jugoslavien är den största gruppen i södra Sverige. som antalet utlandsfödda ökat med ungefär 1 miljon. mellan 2 och 4 år när de kommer till Sverige. De utlandsfödda är i genomsnitt yngre än de som är födda i Sverige. Av dem som är födda i Sverige är 57 procent i åldern 2 64 år. Motsvarande andel bland de utlandsfödda är 74 procent. de flesta invandrare är Trots att den stora invandringen från Finland sedan länge avtagit är Finland det i särklass vanligaste födelselandet bland de utlandsfödda. Kartan visar födelseländer som har fler än 1 personer folkbokförda i Sverige. Fyrdubbling på 5 år Andel utrikes födda i befolkningen Andelen utlandsfödda har ökat kontinuerligt under 19-talet. Sedan år 195 har andelen utlandsfödda mer än fyrdubblats. Historiskt sett har unga vuxna utan barn alltid varit den mest dominerande invandrargruppen. 3 År 26 var 13 procent av Sveriges befolkning, eller 1,2 miljoner personer, födda utomlands. Andelen utlandsfödda i befolkningen har ökat stadigt sedan 19-talets början. I början av förra seklet var det ovanligt med personer som var födda utomlands. I dag är fler än var åttonde född utomlands. Sedan år 195 har Sverige befolkning ökat med ungefär 2 miljoner invånare, samtidigt Välfärd Nr 1 27 (28 ) (21 ) (18 ) (15 ) (14 ) (14 ) (11 )

4 De flesta födda i Europa Utlandsfödda efter födelse region år 26. Sydamerika Afrika Asien Nordamerika, Oceanien Totalt Norden Europa utom Norden Av de 1,2 miljoner som är födda utomlands är de flesta, runt 7, födda i Europa. Nästan 3 kommer från Asien medan knappt 1 vardera kommer från Afrika och Amerika. Fler i förvärvsarbetande åldrar Utrikes och inrikes födda efter ålder 26 Utrikes födda Inrikes födda en fjärdedel av de utlandsfödda kommer från Norden. Den gemensamma arbetsmarknaden har gjort det lätt för nordiska medborgare att flytta mellan länderna. Bland de nordenfödda är de flesta födda i Finland. Det är också det enskilt vanligaste födelselandet bland utrikes födda. Hela 15 procent av samtliga utlandsfödda är födda i Finland. Rörligheten mellan de nordiska länderna vid en viss tid avspeglar i hög grad arbetsmarknadsläget i respektive land. På 196-talet invandrade många finländare till Sverige eftersom arbetslösheten då var hög i Finland. På 197-talet när konjunkturen hade vänt och det fanns gott om arbete i Finland minskade invandringen därifrån. Många av dem som hade utvandrat till Sverige återvände dessutom till Finland. Sedan dess har Finland fort- Ålder Tusental Tusental De flesta som invandrar är mellan 2 och 4 år. Invandringen har lett till att midjan på den svenska befolkningspyramiden blivit bredare. De senaste årens stora invandring har medfört att andelen utlandsfödda i totalbefolkningen i åldern 2 49 år nu är så hög som 17 procent. I grundskoleåldern och i de äldre åldrarna, 8 år och äldre, är motsvarande andel bara 6 respektive 7 procent. satt att vara ett av våra viktigaste invandrarländer men på en betydligt lägre nivå. europa är den vanligaste födelsekontinenten. En tredjedel av de utlandsfödda är födda i Europa utanför Norden. De tre största födelseländerna är det forna Jugoslavien, Polen och Tyskland. Hälften av dem som är födda i Europa utanför Norden är födda inom EU27. Där emot är tillskottet till gruppen, det vill säga dagens invandring, fördelad på ett annat sätt. Där är två tredjedelar födda inom EU27. Det är främst den snabbt ökande invandringen från Polen som bidrar till detta. Födda i Asien utgör en fjärdedel av samtliga utlandsfödda. De tre viktigaste födelseländerna är Irak, Iran och Libanon. de utlandsfödda är bosatta i olika delar av Sverige. I länen i Norrland och Svealand är Finland det vanligaste födelselandet förutom i Jämtland och Värmland där Norge är vanligast. I Götaland är ex-jugoslavien vanligast. Det ser ut som om man bosätter sig ganska så snart efter att man nått den svenska gränsen. Finländare i norr ex-jugoslaver i söder Det vanligaste födelselandet bland utrikes födda länsvis. År 25 2 län har Norge som vanligast födelseland 8 län har forna Jugoslavien som vanligast födelseland Gotland är det län som har den minsta andelen utlandsfödda. Där är andelen 4 procent. Samtliga län i Norrland tillsammans med 11 län har Finland som vanligast födelseland Dalarna och Värmland har andelar som är 8 procent eller lägre. Även Kalmar och Blekinge har 4 Välfärd Nr 1 27

5 Använda begrepp Fakta Med Invandrare.avses.personer.som. redovisas.som.infl.yttade.från.utlandet. i.folkbokföringen..det.inkluderar.även. personer.som.återvänder.till.sverige. efter.en.tids.vistelse.utomlands..av. de.96..invandrarna.år.26.hade. 19..tidigare.utvandrat.från.Sverige.varav.13..var.födda.i.Sverige personer.hade.inte.varit.folkbokförda.i.Sverige.tidigare. Med.Utrikes födda avses.personer. som.är.födda.i.annat.land.än.sverige. av.mödrar.som.inte.var.folkbokförda. i.sverige.vid.barnets.födelse. Födelseland.är.det.land.där.personen.uppges.vara.född.enligt.folkbokföringen..En.person.tillåts.registrera. exempelvis.bosnien-hercegovina.eller. Estland.som.födelseland.även.om.det. aktuella.landet.inte.fanns.som.självständig.stat.då.personen.föddes. Utflyttningsland är.det.land.som. personen.fl.yttat.från.enligt.folkbokföringen. låga andelar, 7 respektive 8 procent. Rekordinvandring 26 Under år 26 invandrade nästan 96 personer till Sverige. Därmed har vi fått ett nytt rekordår för invandringen. Det gamla rekordet är från år 1994 då det var krig på Balkan och 83 personer invandrade. Den stora invandringen år 26 berodde på lagändringar, ökad rörlighet inom EU och en negativ utveckling i framför allt Mellanöstern och Afrikas horn. Omkring 96 invandrare kom till Sverige år 26. Av dessa var 83 personer utrikes födda och 13 födda i Sverige. Jämfört med 25 ökade invandringen med omkring 31 personer. En viktig förklaring till den stora ökningen år 26 var en tillfällig lagändring som gav möjlighet till ny generösare prövning av tidigare beslut om av- och ut- Rekordinvandring år 26 Invandring perioden Tusental 1 197: Finland 41, Jugoslavien : Norge 9, Iran 6 Redaktör: Kenny Petersson, tfn : Ex-Jugoslavien 42, Finland 3 Född utomlands 26: Irak 9, Polen 6 Född i Sverige i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö är andelen utlandsfödda 18 procent. Motsvarande andel i övriga landet är 9 procent. Andelen utlandsfödda i storstadsområdena är alltså dubbelt så hög som andelen utlandsfödda i övriga landet. Fyra län har en större andel utlandsfödda än riksgenomsnittet på 13 procent. Det är storstadslänen samt Västmanland. I Sörmland finns en lika stor andel som genomsnittet i riket. Resterande län har en lägre andel utlandsfödda än vad riket har. Författare Helen Marklund är.metodstatistiker.och.arbetar.med. befolkningsstatistik.vid.scb. tfn: e-post: helen.marklund@scb.se Källa Befolkningsstatistiken,.SCB. Flest från IRAK 26 Antal utrikes födda invandrare De största utflyttningsländerna Utflyttningsland Irak Polen Danmark Serbien och Montenegro Tyskland Norge Thailand Finland Somalia Storbrit. och Nordirland Iran Kina Turkiet Syrien Libanon Ryssland USA Afghanistan Övriga Totalt År 26 blev ett rekordår för invandringen. Var tionde invandrare kom från Irak visning. Lagen riktade sig främst till barnfamiljer med lång vistelsetid i Sverige men också till personer från länder dit det inte gick att verkställa avvisningsbeslut. Den tillfälliga lagen innebar att cirka 17 personer på kort tid fick uppehållstillstånd. Inflyttade från Irak, Serbien och Somalia var de största grupperna. Under år 26 blev också utlänningslagen mer preciserad än den varit tidigare. Bland annat anges att skyddsbehovsgrunden vid väpnad konflikt skall innefatta välgrundad fruktan för övergrepp på grund av svåra motsättningar i hemlandet. Samtidigt har en ökad oro i omvärlden gjort att fler med skyddsbehov sökt sig till Sverige. Detta har gjort att bifallen ökat kraftigt. Det vanligaste utflyttningslandet för utrikes födda invandrare år 26 var Irak. Invandringen därifrån ökade från omkring 2 5 personer år 25 till 9 5 personer år 26, det vill säga nästan en fyrdubbling jämfört med året innan. Antalet inflyttade från Somalia ökade från omkring 9 år 25 till 2 2 år 26. Invandringen ökade också från många EU-länder. Från Polen fördubblades nästan invandringen på ett år, från 3 4 år 25 till 6 3 år 26. Polen var därmed efter Irak det vanligaste utflyttningslandet för utrikes födda invandrare i Sverige år 26. Krisen i Libanon sommaren 26 medförde också att invandringen därifrån ökade. I många fall var det svenskar med libanesisk bakgrund som återvände till Sverige. Av de nästan 2 personer som flyttade från Libanon till Sverige år 26, var 678 svenska medborgare. Källor Migrationsverket och Befolkningsstatistiken, SCB Välfärd Nr

6 Behoven ska styra Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU ska vara möjlig när det inte finns tillgänglig arbetskraft inom Sverige och EU. Detta föreslås av den parlamentariska kommittén för arbetskraftsinvandring. Kommittén var dock oenig om vem som ska avgöra om det råder brist på arbetskraft, en myndighet eller den enskilde arbetsgivaren. I början av år 24 tillsatte regeringen på beställning av riksdagen en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag på ett regelverk för arbetskraftsinvandring till Sverige från länderna utanför EU. Uppdraget gällde inte om Sverige behöver arbetskraftsinvandring, utan hur regelverket för en sådan invandring ska utformas. riksdagen utgick från att den invandrade arbetskraften ska ha samma lön och villkor som den Fakta Kommittén för arbetskraftsinvandring (KAKI) är.en.parlamentarisk.kommitté.vilket.innebär.att.riksdagspartierna. är.representerade.efter.sin.storlek. i.riksdagen..ordförande.är.tidigare. vice.statsminister.lena.hjelm-wallén.. Kommittén.har.publicerat.ett.delbetänkande.Arbetskraftsinvandring till Sverige befolkning, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. (SOU.25:5).och.ett.slutbetänkande.Arbetskraftsinvandring till Sverige förslag och konsekvenser. (SOU.26:87)..Kommittén.avslutades. den.18.oktober.26.i.och.med.att. man.lämnade.över.sina.förslag.till. regeringen..kommitténs.betänkande. sänds.under.våren.ut.på.remiss. inhemska arbetskraften. Det nya regelverket får följaktligen inte innebära att den invandrade arbetskraften konkurrerar med exempelvis lägre löner. Kommittén är enig om att det är det direkta behovet av arbetskraft som ska styra invandringen av arbetskraft. Den som invandrar av arbetsmarknadsskäl ska i princip ha en anställning klar innan man kan få arbets- och uppehållstillstånd i Sverige. den stora förändringen jämfört med nuvarande system är att en person ska kunna invandra till Sverige om det råder brist på arbetskraft och arbetsgivaren inte lyckas anställa någon som redan är bosatt inom EU- eller EESområdet. Bristen kan gälla vilket yrke som helst och behöver inte vara ett yrke med speciella kvalifikationer. En annan väsentlig förändring är att de föreslagna tidsbegränsade tillstånden kan förlängas och sedan övergå i permanenta tillstånd. En viktig politisk överenskommelse mellan medlemsstaterna inom EU är det så kallade gemenskapsföreträdet. Detta innebär att i första hand ska någon som redan bor inom EU anställas när arbetskraft ska rekryteras. Ett första arbets- och uppehållstillstånd ges inledningsvis för upp till 24 månader och gäller för en anställning hos en specifik arbetsgivare. Kopplingen till den ursprungliga arbetsgivaren gäller under hela denna första tillståndsperiod och är en garant för att den invandrade arbetstagaren verkligen stannar hos den arbetstagare där det vid tillfället för anställningen rådde brist. om anställningen fortfarande består efter 24 månader kan ett nytt tidsbegränsat tillstånd ges för ytterligare 24 månader. Detta andra tillstånd är dock inte kopplat till en specifik arbetsgivare utan ger den invandrade arbetstagaren möjlighet att byta arbetsgivare och kanske flytta till en annan ort där det råder brist på hans eller hennes specifika kompetens. Om arbetstagaren fortfarande har en anställning efter dessa inledande fyra år ges ett permanent uppehållstillstånd utan några begränsningar vad gäller yrke eller arbetsgivare. I de fall en arbetstagare får en fast anställning redan under de inledande fyra åren kan det tidsbegränsade tillståndet redan då De föreslagna tillståndsformerna för arbetskraftsinvandring Tillståndsform Tid Kategori Övergång till permanent uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl? Permanent uppehållstillstånd Tidsbegränsat arbetstillstånd p.g.a. brist på arbetskraft Ingen begränsning 1 24 mån med ev. förlängning + 24 mån max 48 mån Personer med särskilda kvalifikationer som erbjudits en tillsvidareanställning Personer som bedöms lämpliga för ett yrke i vilket det råder brist på arbetskraft och som erbjudits en anställning (tidsbegränsad eller tillsvidare) Säsongsarbetstillstånd 3 mån Nej Tidsbegränsat arbetstillstånd för anställning som avser internationellt utbyte Tidsbegränsat uppehållstillstånd baserat på internationellt utbyte av praktikanter eller aupairer Längst 48 mån Personer med ledningsuppgifter, specialister eller s.k. trainee med befattningar utanför den öppna arbetsmarknaden samt personer som gör särskilda insatser inom kultur, undervisning, forskning och idrott m.m mån Praktikanter och au-pair Nej Kommittén föreslår i tillägg till tidigare tillståndsformer att det ska bli möjligt att få ett tidsbegränsat arbetstillstånd på inledningsvis två år. Tillståndet kan förlängas i ytterligare två år och övergår i permanent uppehållstillstånd om arbetstagaren fortfarande har en anställning efter de inledande fyra åren. Ja Ja 6 Välfärd Nr 1 27

7 arbetskraftsinvandringen Offentliga sektorn vinner på arbetskraftsinvandring Beräknade årliga ekonomiska effekter i miljarder kronor efter 1, 2, 3, 4 och 5 års arbetskraftsinvandring, 26 års prisnivå Miljarder kronor De samhällsekonomiska effekterna av arbetskraftsinvandring beräknas ge den offentliga sektorn en vinst på i storleksordningen 3 4 miljarder kronor per år under beräkningstiden fram till år 258. Räkneexemplet bygger på en arbetskraftsinvandring på 5 personer och 2 5 anhöriga per år. Cirka 1 procent av arbetskraftsinvandrarna förväntas återutvandra årligen. Observera att de pensionsrätter som återutvandrad arbetskraft tar med sig vid utvandringen inte ingår i kalkylen. Under de första 2 åren torde denna inskränkning inte ha någon större betydelse, men ger utslag på längre sikt. övergå till ett permanent uppehållstillstånd. en annan kategori som kan förstärka den svenska arbetsmarknaden är de gäststudenter som avlägger en examen i Sverige. Kommittén föreslår att de ska kunna stanna i Sverige och ta ett arbete här. Precis som i dag ska det fortsatt finnas ett regelverk som omfattar exempelvis internationellt utbyte av personer med ledningsuppgifter och specialister i internationella företag och koncerner, praktikanter och au-pair. Denna del av regelverket anser kommittén fungerar väl och därför inte behöver förändras. Samma sak gäller för personer med särskilda kvalifikationer som erbjuds en tillsvidareanställning redan från början och därmed direkt får ett permanent uppehållstillstånd. Skatter/avgifter Offenlig konsumtion/ transfereringar för att underlätta för utländsk arbetskraft med efterfrågad kompetens att finna ett arbete i Sverige införs möjligheten att kunna ge en arbetssökarvisering. Denna ska ge möjlighet att resa till Sverige för att söka jobb och träffa arbetsgivare. Migrationsverket ska i samråd med AMS precisera vilka som kan omfattas av denna viseringsgrund. Kommittén lyckades inte enas om hur den så kallade arbetsmarknadsprövningen ska utföras för att avgöra om det verkligen råder brist på arbetskraft i det specifika fallet. En del av kommittén anser att denna kontroll bör utföras av en myndighet (AMS) medan övriga tycker att bristen bäst konstateras av den enskilde arbetsgivaren. Eftersom arbetsgivaren först försöker finna en arbetstagare i sin närhet innan han tvingas söka utanför EU/EES Internationell utblick Alla.länder.som.har.ett.regelverk.för.arbetskraftsinvandring.har.som.utgångspunkt.det.egna.landets.ekonomiska. intressen..däremot.varierar.metoderna. för.hur.man.väljer.ut.den.arbetskraft. man.önskar.. Tyskland.styr.sin.arbetskraftsinvandring.genom.av.regeringen.beslutade. förordningar.som.kan.öppna.för.invandring.av.ett.visst.antal.personer.med. ett.specifi.kt.yrke.från.ett.visst.land,. exempelvis.it-tekniker.från.indien... USA.har.ett.omfattande.system.med. kvoter.för.en.årlig.invandring.av.ett. visst.antal.personer.med.ett.visst.yrke. eller.från.ett.visst.land..detta.kombineras.bland.annat.med.ett.system. så menar man att en indirekt prövning av brist på arbetskraft gjorts. eftersom det är förhållandena på arbetsmarknaden som styr om det blir invandring av arbetskraft eller inte så är det svårt att förutspå hur omfattande den framtida arbetskraftsinvandringen kommer att bli. Blir bristen på arbetskraft stor kan invandringen bli omfattande, men om förhållandena på arbetsmarknaden förändras så att bristen blir liten, blir även invandringen liten. Samhällsekonomin vinner på arbetskraftsinvandring. De som invandrar kommer att vara unga och utbildade och många kommer att återvända till sina hemländer innan de har kommit upp i pensionsåldern. En konsekvensberäkning utifrån ett fiktivt antal invandrare visar att arbetskraftsinvandrarna under den tid de lever och arbetar i Sverige kommer att bidra finansiellt i större omfattning till offentligt finansierade tjänster än vad deras konsumtion av dessa kommer att kosta. I beräkningarna har hänsyn tagits till förväntad ålder och familjebild med.s.k..green.cards.innebärande.ett. arbetstillstånd.öppet.för.hela.arbetsmarknaden... Kanada.och.Australien.har.ett.poängsystem.för.att.välja.ut.personer. som.man.tror.kan.etablera.sig.av.egen. kraft.på.arbetsmarknaden..detta.görs. genom.att.den.tänkbare.invandraren. tilldelas.poäng.efter.ålder,.familjesituation,.språkkunskaper,.utbildning. och.andra.kriterier.som.efterfrågas.i. invandringslandet..uppnår.man.ett. visst.antal.poäng.kan.man.invandra. till.landet... Storbritannien.har.påbörjat.en.förändring.av.sin.invandringspolitik.mot. ett.poängsystem.. hos arbetskraftsinvandrarna, deras inbetalningar av skatter och avgifter till det offentliga samt deras konsumtion av offentliga tjänster och transfereringar. Arbetskraftsinvandrarna kommer dessutom troligen påverka situationen på arbetsmarknaden positivt för de invandrare som kommit till Sverige av andra skäl. Många invandrare som kommer till Sverige har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Eftersom arbetskraftsinvandrarna kommer att gå direkt in på arbetsmarknaden kan de tjäna som det goda exemplet. Författare Peter Springfeldt är.departementsråd.vid.utrikesdepartementet tfn: e-post:.peter.springfeldt@ foreign.ministry.se Tidigare.huvudsekreterare.i.den. parlamentariska.kommittén.för. arbetskraftsinvandring.(kaki) Fakta Välfärd Nr

8 Var tionde svensk är fet Sedan början av 198-talet har andelen feta i befolkningen fördubblats, från 5 till 1 procent år 25. Andelen feta ökade i alla samhällsgrupper under 198- talet och 199-talet men stannade under 2-talet av i vissa grupper. Mest ökade fetman bland unga kvinnor, arbetare och boende utanför storstäderna. SCB:s undersökning av levnadsförhållanden, ULF, är den enda rikstäckande undersökning där man kan följa hur övervikt och fetma har ökat i befolkningen under senare tid. Till grund ligger de självrapporterade uppgifter om längd och vikt som ULF samlat in regelbundet sedan år 198. det finns olika metoder för att mäta fetma. I den här artikeln används Body Mass Index, BMI, som jämför individers vikt i förhållande till deras längd. Måttet har vissa brister. Det tar exempelvis inte hänsyn till hur stor del av kroppsmassan som är muskler och hur stor del som är fett. Måttet kan inte användas för barn. Förekomsten av övervikt och fetma har ökat kraftigt under senare år. Fetma är ungefär lika vanligt bland kvinnor som bland män om man jämför befolkningen som helhet. Under perioden till 24-5 fördubblades andelen med fetma från omkring 5 procent till omkring 1 procent. Det innebär att ungefär 7 personer i åldrarna mellan 16 och 84 år hade fetma i olika grad år fetman har ökat mest bland unga kvinnor och är nu nästan lika vanlig som bland unga män. Bland medelålders är fetma fortfarande vanligare bland män. Det verkar främst vara medelålders kvinnor som tagit till sig larmrapporterna om fetmans negativa inverkan på hälsan. Åtminstone kan resultaten från den åldersvisa jämförelsen tolkas så. Bland medelålders kvinnor, år, avtog ökningen av andelen feta under början av 2- talet medan den fortsatte bland yngre och äldre kvinnor. Bland medelålders män fortsatte också andelen feta att öka. män och kvinnor blir feta på olika sätt. Män får oftare bukfetma, vilket innebär en större risk för sjukdom, än kvinnor vars fetma oftare lägger sig kring stussen. Det vanliga är att vikten ökar med åldern. Därför uppkommer sjukdomar som är förknippade med övervikt och fetma ju äldre man är. Risken för övervikt och fetma är större för kvinnor under vissa perioder i livet, exempelvis under och efter graviditet och i samband med klimakterieförändringar. Andelen överviktiga är betydligt högre än andelen feta. Övervikt är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor, åtminstone när man utgår från BMI-måttet. År 24-5 var ungefär hälften av männen överviktiga eller hade fetma i olika grad. Motsvarande andel bland kvinnor var en dryg tredjedel. Undervikt var under hela perioden vanligare bland kvinnor än bland män. Fetman har ökat i alla socioekonomiska grupper men ökningen har varit kraftigare bland arbetare, särskilt bland män. Bland Fetman ökar mest bland unga kvinnor Andel med fetma dvs. BMI >3 efter ålder år år år år år år Fetman har ökat mest bland unga kvinnor. I dag är fetma nästan lika vanligt bland unga kvinnor som bland unga män. Bland medelålders är fetma fort faran - de vanligare bland män. Bland pensionärer är fetma vanligare bland kvinnor. 2 Fetman ökar mest bland arbetare Andel med fetma dvs. BMI >3 i olika socioekonomiska grupper år Arbetare Lägre tjm 16 Mellan tjm Högre tjm 12 Företagare/ jordbrukare ) Socioekonomisk grupp klassas utifrån uppgifter om utbildning, yrke och facklig tillhörighet Fetman ökar i alla grupper men skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper blir samtidigt allt större. Bland arbetare är andelen feta i dag dubbelt så hög som bland högre tjänstemän. 4 8 Välfärd Nr 1 27

9 Från 5 till 1 procent Andel som är underviktiga, normalviktiga, överviktiga respektive feta. Hela befolkningen år. Under- Normal- Överviktig viktig viktig Fetma BMI 19,9 2, 25, 25,1 3, 3,1 Kvinnor Män tjänstemän på hög eller mellannivå har ökningstakten avtagit under 2-talet. i små och glesbefolkade orter är det vanligare med fetma. Andelen feta är nästan dubbelt så hög där som i storstäder. Bland kvinnor i storstadsområdena har inte andelen med fetma ökat nämnvärt på tio år. Sociala förhållanden ligger sannolikt bakom också de regionala skillnaderna. Studier har exempelvis visat att det finns ett samband på kommunnivå mellan genomsnittlig medellivslängd och andel bidragstagare. I kommuner med många bidragstagare är medellivslängden låg, och omvänt. De glesbefolkade kommunerna, särskilt i skogslänen i norra Sverige, har en högre andel bidragstagare och således lägre medellivslängd. I storstadsregionerna finns kommuner av båda typerna, både med låg och med hög medellivslängd. Fetman ökar mest utanför storstäderna Andel med fetma (BMI>3) i olika typer av kommuner år Mindre orter och glesbygd Större och medelstora städer Stockholm, Göteborg, Malmö Störst viktökning bland redan överviktiga Medelvikt bland män och kvinnor i BMI-klasser. Kg Under- Normal- Överviktig viktig viktig Fetma BMI 19,9 2, 25, 25,1 3, 3,1 Kvinnor Män Skogslänen har haft en lägre medellivslängd än övriga Sverige i över 1 år. Vid 19-talets början var orsaken tuberkulos till följd av undernäring och bristfällig boendestandard. Nu är den främsta orsaken hjärt- och kärlsjukdomar till följd av stillasittande och en alltför fettrik diet. världshälsoorganisationen, Who, definierar numera fetma som en sjukdom vid BMI över 3 eftersom det markant ökar risken för att få olika följdsjukdomar eller förvärra sjukdomar som man redan har. Det gäller bland annat högt blodtryck, diabetes, åderförkalkning, gallsten, astma, komplikationer under graviditet, infertilitet, cancer i livmoder, äggstockar, Vilket är ditt BMI? Vikt Om undersökningen Fakta Undersökningen.av.levnadsförhållanden,.ULF,.är. en.rikstäckande.undersökning.som.riktar.sig.till.ett. urval.av.kvinnor.och.män.i.åldrarna år..den. har.genomförts.löpande.sedan.år uppgifter. om.kroppsvikt.och.kroppslängd.samlades.in.för. första.gången.år därefter.skedde.det. återkommande.vart.åttonde.år.fram.till.år då.insamlingen.blev.årlig. Övriga.källor: och.sam.willner,.kortare.liv.i.skogslänen,.välfärd. 26:1,.SCB. Body mass index, BMI,.är.ett.internationellt.accepterat.mått.för.att.defi.niera.graden.av.övervikt.. Det.beräknas.utifrån.individens.längd.i.meter.och. vikt.i.kilogram.enligt.formeln.bmi.=.vikt/längd 2.. För.vuxna,.det.vill.säga.personer.över.18.år,.gäller. följande.bmi-gränsvärden:. Undervikt 19,9 Normalvikt 2, 25, Övervikt 25,1 3, Fetma 3,1 Den.medicinska.termen.för.fetma.är.obesitas. bröst och prostata samt cancer i tjocktarm, njurar, gallblåsa, lever och bukspottkörtel. I dag kan fetma liknas vid en folksjukdom eftersom den varaktigt omfattar en stor del av befolkningen. Den främsta orsaken till fetmans utbredning är en förändrad livsstil. Det är oklart hur stor betydelse de ärftliga faktorerna har. Men eftersom arvsanlagen inte kan ha förändrats på några tiotals år bör den främsta orsaken till viktproblemen vara att man äter fel i kombination med att man rör sig för lite. Längd ,5 22,2 24,4 26,7 28,9 31,1 33,3 35,6 37,8 4, 42,2 44,4 46,7 1,55 2,8 22,9 25, 27,1 29,1 31,2 33,3 35,4 37,5 39,5 41,6 43,7 1,6 19,5 21,5 23,4 25,4 27,3 29,3 31,3 33,2 35,2 37,1 39,1 41, 1,65 18,4 2,2 22, 23,9 25,7 27,5 29,4 31,2 33,1 34,9 36,7 38,6 1,7 17,3 19, 2,8 22,5 24,2 26, 27,7 29,4 31,1 32,9 34,6 36,3 1,75 16,3 18, 19,6 21,2 22,9 24,5 26,1 27,8 29,4 31, 32,7 34,3 1,8 15,4 17, 18,5 2,1 21,6 23,1 24,7 26,2 27,8 29,3 3,9 32,4 1,85 14,6 16,1 17,5 19, 2,5 21,9 23,4 24,8 26,3 27,8 29,2 3,7 1,9 13,9 15,2 16,6 18, 19,4 2,8 22,2 23,5 24,9 26,3 27,7 29,1 1,95 13,1 14,5 15,8 17,1 18,4 19,7 21, 22,4 23,7 25, 26,3 27,6 2, 12,5 13,8 15, 16,3 17,5 18,8 2, 21,3 22,5 23,8 25, 26,3 Genom att utgå från din vikt i kg och längd i meter får du fram BMI. Vita fält anger att du är underviktig, grönt normalviktig, gult överviktig och rött fetma Författare Kommuntyp utgår från H-region, som är ett tätortsbegrepp. Fetman har ökat mest utanför storstäderna. Vid undersökningsperiodens början var skillnaderna i andelen feta inte särskilt stor mellan de tre grupperna. I dag är andelen med fetma nästan dubbelt så hög i mindre orter och glesbygd som i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Lars Persson. arbetar.med.social.välfärdsstatistik.vid.scb, tfn: e-post: lars.persson@scb.se Välfärd Nr

10 Ökade inkomstskillnader Inkomstskillnaderna i Sverige har aldrig varit lägre än Sedan dess har inkomstskillnaderna ökat. Under senare år beror den ökade inkomstspridningen till stor del på allt större kapitalvinster. Sveriges ekonomi var mycket stark under efterkrigstiden. Den offentliga sektorn byggdes ut och sysselsättningen ökade. En ökning av förvärvsarbete och socialpolitiska åtgärder gjorde att avståndet mellan de med låg och de med hög inkomst minskade. Utjämningen fortsatte fram till början av 198-talet. den långsiktiga trenden mot minskade skillnader bröts 1982 och inkomstspridningen ökade åter. Ökad spridning sedan 1981 Inkomstspridningen Gini-koefficienten för ekonomisk standard Gini-koefficient,35,3,25,2,15,1,5, Sedan 1981 har inkomstspridningen ökat. Den topp som nåddes år 2 berodde främst på ett rekordår vad gäller kapitalvinster. Under 199-talet fortsatte skillnaderna mellan de med höga och de med låga inkomster att öka. Den allra största inkomstspridningen uppmättes 2. Sedan dess har spridningen minskat något, men ligger fortfarande på en högre nivå än vad den gjorde på 198- och 199-talet. kapitalinkomsterna var, fram till 199-talet, av marginell betydelse för hushållens ekonomi. Under 199- och 2-talet har kapitalet som inkomstkälla, och då framför allt kapitalvinsterna, fått en allt större betydelse. Stigande fastighetspriser och en otrolig utveckling på börsen, där Stockholmsbörsens värde tjugofaldigades mellan 198 2, medförde att många hushåll gjorde stora kapitalvinster. Vinsterna är mycket ojämnt fördelade och starkt koncentrerade till toppen av inkomstfördelningen. År 21 hade den procent av befolkningen med de största vinsterna över 75 procent av totalsumman. Ojämnheten i inkomstfördelningen ökar de år då hushållen har realiserat stora tillgångar. Det är kapitalvinsterna som är förklaringen till taggarna i diagram met Kraftig ökning för höginkomstgruppen Ekonomisk standard Belopp i 25 års priser Tusental kronor :e percentilen 1:e percentilen Medianen Sedan 1989 har den ekonomiska standarden (medianvärdet) ökat med 2 procent. För den tiondel av befolkningen som hade lägst inkomst var ökningen endast 5 procent medan den tiondel som hade högst inkomst fick en ökning på över 3 procent. som visar inkomstspridningen olika år. De ökade kapitalinkomsterna är inte den enda förklaringen till att inkomstspridningen har ökat. En annan betydande faktor är att skillnaderna mellan de med och de utan arbete har ökat. De med förvärvsarbete har under stora delar av den undersökta perioden kunnat öka sina inkomster realt. förtidspensionärer, arbetslösa och andra grupper utanför arbetsmarknaden har inte alls haft en lika gynnsam inkomstutveckling. Skillnaden i ekonomisk standard mellan de som arbetar och de som inte gör det har ökat. Under 199-talet har denna utveckling varit extra tydlig. Under 1991 hade de som inte förvärvsarbetade en ekonomisk standard som var nästan 8 procent av vad de som arbetade hade. Under det sista undersökta året, 25, hade andelen sjunkit till 7 procent. Ökningen för förvärvsarbetande mellan 1991 och 25 var nästan 21 procent, mot drygt 7 procent för icke förvärvsarbetande. Den nya regeringens politik med sänkt skatt för de med arbete, det så kallade jobbavdraget, i kombination med sänkt A-kassa och lägre tak i sjukförsäkringen torde medföra att skillnaden mellan förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande fortsätter att öka. Regeringen menar dock att reformerna, i alla fall på sikt, kommer att leda till att fler arbetar. Om detta slår in borde det 1 Välfärd Nr 1 27

11 sedan 1981 kunna ha en dämpande effekt på inkomstspridningen. Som tidigare nämnts har inkomstutvecklingen varit mycket god för dem som arbetar, vilket har lett till att skillnaderna mellan de med och de utan arbete har ökat. Gruppen heltidsarbetande har sedan 198 ökat sin arbetsinkomst med 37 procent. Efter 199- talets lågkonjunktur har utvecklingen varit exceptionellt god. Enbart mellan 1995 och 25 steg arbetsinkomsten med över 3 procent. om man delar in de med heltidsarbete i olika inkomstskikt kan man konstatera att inkomstskillnaderna har ökat även inom denna grupp. De med de högsta inkomsterna har haft den absolut bästa utvecklingen. Värdet som avgränsar de tio procent med högst inkomst har ökat med närmare 5 procent sedan 198, vilket är avsevärt bättre än vad de i de lägre inkomstskikten har kunnat tillgodoräkna sig. Fram till början 197-talet bestod invandringen till största delen av arbetskraftsinvandring från Norden. Sedan dess har invandringen ändrat karaktär. Den nor diska arbetskraftsinvandringen har nästan upphört och har ersatts med flyktinginvandring. Fram till 199-talet var invandrare från Norden dominerande bland de utrikes födda i Sverige. Kapitalvinster och ökade skillnader mellan dem som har och inte har arbete, förklarar stor del av de ökade inkomstskillnaderna. Använda begrepp Disponibel inkomst.är.summan.av.alla. skattepliktiga.och.skattefria.inkomster. minus.skatt.och.övriga.negativa.transfereringar.. Ett.hushålls.försörjningsbörda.varierar. beroende.på.hushållets.storlek..för.att. kunna.jämföra.olika.typer.av.hushåll. måste.man.korrigera.inkomsten..korrigeringen.görs.genom.att.man.justerar. hushållets.disponibla.inkomst.med.hjälp. av.en.ekvivalensskala,.som.tar.hänsyn. till.antalet.hushållsmedlemmar..den.justerade.disponibla.inkomsten.benämns. ekonomisk standard. Från början av 199-talet har storleksförhållandet förändrats av flyktinginvandringen och icke nordiska européer och utomeuropéer är nu fler än de nordiska invandrarna. flyktinginvandringen har påverkat inkomstfördelningen. Flyktingarna har haft svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än de som har arbetskraftsinvandrat. Skillnaden i ekonomisk standard mellan födda i Sverige och utrikes födda har ökat. I början av 199- talet hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 9 procent av de svenskföddas. År 25 hade andelen sjunkit till 82 procent. Den ekonomiska standarden har, sett över hela perioden, ökat i alla inkomstskikt. Inkomstutvecklingen har dock inte varit lika i samtliga inkomstskikt vilket har lett till en ökad inkomstspridning. Fakta Kapitalinkomst är.ränta,.utdelning. och.kapitalvinst. Kapitalvinst är.den.eventuella.vinst. som.uppstår.vid.försäljning.av.t.ex.. fastigheter,.aktier.och.utländsk.valuta. Gini-koefficienten är.ett.mått.som. beskriver.hur.ojämnt.inkomsterna.är.fördelade..koeffi.cienten.kan.anta.ett.värde. mellan..och.1,.ju.större.värde.desto. större.inkomstspridning..om.värdet.är. 1.har.en.person.all.inkomst,.om.värdet. är..har.alla.samma.inkomst. Det är de med höga inkomster som har drivit på utvecklingen mot ökade skillnader genom att dra ifrån de övriga. Skillnaderna har ökat när det gäller inkomsterna av arbete men i ännu högre grad när det gäller inkomster av kapital. Författare Petter Lundberg arbetar.med.ekonomisk.välfärdsstatistik.vid.scb tfn: e-post:.petter.lundberg@scb.se Välfärd Nr

12 Segregation skolresultaten Barn i invandrartäta områden har sämre skolresultat än andra barn. Detta gäller oavsett föräldrarnas inkomst och utbildning samt familjesammansättning, bakgrundsland, tid i Sverige, typ av bostad och skola. Frågan om segregation är särskilt viktig om den har konsekvenser för människors levnadsförhållanden. I den här studien har sambandet mellan boendesegregation och niondeklassares studieresultat undersökts. Vi studerar hur vanligt det är att elever från olika bostadsområden inte har behörighet till gymnasiet. Med det menas att man inte har betyget godkänt i ett eller flera av ämnena matematik, svenska eller engelska. Behörighet till gymnasiet är en viktig indikator eftersom den påverkar möjligheterna till fortsatta studier, vilket i sin tur har betydelse för den fortsatta livskarriären. studien visar att barn från invandrartäta områden har större risk att inte bli behöriga till gymnasiet jämfört med barn från andra typer av områden. Varför finns det ett samband mellan den typ av bostadsområde man bor i och betyg? Teorin om grannskapseffekter säger att individer påverkas av området de bor i. I denna studie är det troligt att effekterna förklaras av områdenas sociala och ekonomiska struktur, och inte av sammansättningen av barn i sig. Detta gäller oavsett föräldrarnas utbildning, separation mellan föräldrar, antal syskon, bakgrund, tid i Sverige, typ av bostad och inkomst. Det är alltså inte olikheter i dessa variabler som speglar skillnaderna. Elever som både bor i ett invandrartätt område och går i en invandrartät skola har ungefär dubbelt så stor risk att inte få betyg som gör dem behöriga till gymnasiet jämfört med barn som både bor i ett område och går i en skola där nästan samtliga har svensk bakgrund. Sämre kunskaper i det svenska språket är sannolikt också en förklaring till sämre skolresultat i invandrartäta områden. Kanske är det också så att resursstarka familjer väljer att flytta ifrån dessa områden. enligt målen för bostadspolitiken ska boende och bebyggelsemiljö bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vi har sett att det finns ett samband mellan boendeområdet och barns prestationer i skolan, vilket formar deras vidare möjligheter i livet. År 24 bodde omkring 186 barn i invandrartäta områden. Det var 9 procent av Sveriges alla barn. studier visar att boendesegregationen i Sverige har ökat under 199-talet. Ökningen kan inte enbart förklaras av socioekonomiska faktorer. Barn med utländsk bakgrund bor i stor utsträckning för sig och barn med svensk bakgrund för sig, även när de sociala förhållandena är likartade. Det finns flera teorier kring varför boendesegregation uppstår. Tidigare förklarades det ofta med att invandrarna själva skapade segregation genom att välja att bo nära varandra. Sedan menade man att det främst var strukturella orsaker som låg bakom segregationen. Invandrares lägre socioekonomiska tillhörighet skulle då vara huvudorsaken. Numera anser forskare att även diskriminering kan orsaka segregation. Linköping en segregerad kommun Andel barn med utländsk bak grund i Linköpings SAMS-områden områden.med. 5. procent.barn.med.utländsk.bakgrund. 6.områden.med.mer.än. 5.procent.barn.med. utländsk.bakgrund Antal SAMS-områden Källa: Barnstatistiken, SCB. Linköping är exempel på en kommun där andelen barn med utländsk bakgrund är lika stor som i riket, 13 procent. Andelen utländska barn skiljer sig dock mycket åt mellan Linköpings 148 bostads områden. 12 Välfärd Nr 1 27

13 påverkar Segregation är inte bara ett storstadsfenomen. Den finns även i andra typer av kommuner och den har betydelse för barns skolresultat. Två tredjedelar av alla barn med utländsk bakgrund bor i de tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götalands län. Stockholms län är mest invandrartätt. Där har 2 procent av barnen utländsk bakgrund. Ser man på Sveriges kommuner finner man att några få kommuner har en mycket stor andel barn med utländsk bakgrund medan andra kommuner knappt har några alls. Drygt 4 procent av alla barn med utländsk bakgrund bor i de tio mest invandrartäta kommunerna. Samtidigt har nästan 4 procent av Sveriges alla kommuner knappt några barn alls med utländsk bakgrund. kommunerna kan också delas in i mindre bostadsområden, så kalllade SAMS-områden. Då fram- Segregation skiljer sig efter bakgrund Ursprung för barn med utländsk bakgrund i olika typer av SAMS-områden träder boendesegregationen i många fall mycket tydligt. Vi tar Linköping som exempel eftersom barnen där fördelar sig på samma sätt som i riket, 13 procent med utländsk bakgrund och 87 procent med svensk bakgrund. Linköping är indelad i 148 bostadsområden och det är stor skillnad mellan dem vad gäller andel barn med utländsk bakgrund. De flesta områdena har nästan bara barn med svensk bakgrund medan 6 av bostadsområdena har en stor andel barn med utländsk bakgrund, mer än 4 procent. I dessa 6 bostadsområden bor nästan hälften av alla barn i Linköping som har utländsk bakgrund. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är även de segregerade. Detta gäller även Asien Sydamerika Nordamerika, Oceanien Afrika Europa utom EU25 EU25 utom Norden Norden utom Europa Källa: Barnstatistiken, SCB. Andel barn med utländsk bakgrund i SAMS-området Barn med utländsk bakgrund som bor i invandrartäta områden har ofta sitt ursprung i länder i Asien, Afrika eller Europa utom EU25, medan barn med utländsk bakgrund som bor i områden som domineras av barn med svensk bakgrund oftare kommer från Norden eller EU25. Fakta Använda begrepp I.studien.ingår.barn.som.var. 17.år. 24..I.artikeln.görs.jämförelser.mellan.personer.med utländsk.bakgrund. och.personer.med.svensk.bakgrund.. Med.personer.med.utländsk bakgrund.menas.här.personer.vars.båda föräldrar.är.utrikes.födda..enligt.denna. defi.nition.hade.13.procent.av.barnen.i. Sverige.utländsk.bakgrund.år.24.. Med.bostadsområde menas.här. SAMS-område.(Small.Area.Market. Statistics)..Det.är.en.rikstäckande. indelning.av.homogena.bostadsområden..sams-områdena.är.framtagna.av. SCB.i.samarbete.med.kommunerna.. SAMS-områden.med.2.barn.eller. färre.har.uteslutits.ur.analysen..totalt. ingår.drygt.8.sams-områden.i. undersökningen. några av förortskommunerna, exempelvis Botkyrka, Södertälje, Huddinge och Haninge. segregation är inte bara ett fenomen i storstadsområdena. Den finns i många typer av kommuner. Kristianstad, Örebro, Trollhättan, Borås, Eskilstuna, Helsingborg, Örnsköldsvik och Jönköping är exempel på några större städer med stor segregation. Även om dessa kommuner har en ganska genomsnittlig andel barn med utländsk bakgrund så bor de mycket segregerat inom kommunen. det finns även mindre kommuner med stor segregation. Landskrona, Nässjö, Borlänge, Uddevalla och Sigtuna är några exempel. Det är svårare att hitta exempel på kommuner där segregationen inte är så utbredd. Perstorp, Ljungby och Uppvidinge tycks dock vara mindre segregerade. Dessa kommuner är relativt små och har få bostadsområden. Författare Lotta Persson. arbetar.med.barn-.och.familjestatistik.vid.scb, tfn: e-post:.lotta.persson@scb.se Lästips Barn, boendesegregation och skolresultat,.scb..rapporten.fi.nns. tillgänglig.på.scb:s.webbplats. Välfärd Nr

14 8 mars Internationella kvinnodagen snart Internationella kvinnodagen firad sedan 191 Den.internationella.kvinnodagen.fi.ras.den.8.mars.av. kvinnor.över.hela.världen..dagen.fi.ras.också.i.fn.och.i. en.del.länder.är.det.en.nationell.helgdag,.exempelvis. i.ryssland,.ukraina,.bulgarien.och.vietnam.. Kvinnodagen.instiftades.år.191.vid.en.internationell.socialistisk.kvinnokonferens.i.Köpenhamn.för.att. hedra.kvinnorörelsen.och.för.att.främja.kampen.för. kvinnors.rösträtt..dagen.fi.rades.för.första.gången.år i.Österrike,.Danmark,.Tyskland.och.Schweiz..I. Sverige.arrangerades.kvinnodagen.för.första.gången. år Under.mellankrigstiden.och.ett.par.årtionden.därefter.hade.fi.randet.ett.uppehåll.på.grund.av.motstånd. Visste du att hälften av världens befolkning är kvinnor men 9 procent av världens inkomster tillfaller män. varje år blir omkring 8 människor utsatta för trafficking mellan länder. Uppåt 8 procent av dem är kvinnor och flickor och de flesta utnyttjas i sexhandel. tre miljoner flickor och kvinnor utsätts varje år för könsstympning i Afrika och Mellanöstern. i Asien saknas omkring 6 miljoner flickor på grund av könsrelaterade aborter, spädbarnsmord och försummelse. i 28 procent av världens länder har kvinnan rätt till abort. I en tredjedel av alla länder är det förbjudet att göra abort under och.oroligheter.i.världen..i.slutet.av.196-talet.togs. fi.randet.upp.igen.av.den.nya.vågens.feminism.i.usa.. I.Sverige.återupptog.vi.fi.randet.år.1971.då.Grupp.8. demonstrerade.i.stockholm..kraven.gällde.då.bland. annat.fri.abort.och.daghemsplatser.åt.alla.. År.1977.antog.FN.en.resolution.som.rekommenderade.ett.allmänt.fi.rande.av.en.internationell.kvinnodag.. Detta.ledde.till.att.även.politiskt.neutrala.kvinnoorganisationer.började.delta..År.198.proklamerade.FN.den. 8.mars.som.internationell.kvinnodag.. Källa: FN och Nordiska museet. alla omständigheter. Enligt världshälsoorganisationen WHO dör varje år 3 kvinnor i Afrika till följd av de 4,2 miljoner osäkra aborter som utförs. i fattiga länder ansvarar kvinnorna för 6 8 procent av matproduktionen på landsbygden. Samtidigt förbjuder många regeringar kvinnor att förvärva och äga mark utan tillstånd från sina män. det finns ett direkt samband mellan antal år i skolan och det antal barn en kvinna föder. Ju längre skolgång, desto färre och friskare barn. Källa: SIDA. Fakta Kvinnor oftare analfabeter I hela världen finns omkring 92 miljoner vuxna analfabeter och av dem är 6 miljoner kvinnor. Många föräldrar med små marginaler men även de med mer resurser väljer att investera i pojkars utbildning framför flickors. I hela världen är 74 procent av kvinnorna och 86 procent av männen läskunniga. I de minst utvecklade länderna är bara hälften av kvinnorna läskunniga medan 7 procent av männen är det. I Mali, där analfabetism är mest utbredd, kan endast 12 procent av kvinnorna läsa och i Afghanistan och Tchad 13 procent. Andelen läskunniga män i dessa länder är ungefär tre gånger så hög. Andel läskunniga kvinnor och män Utvecklingsländer Minst Hela utvecklade världen länder Anm. Utvecklingsländer avser 146 länder, minst utvecklade länder 5 av dessa länder. Uppgifterna avser åren Källor: SIDA och UNICEF. Mödradödlighet skördar tusentals liv varje dag Varje minut dör en kvinna någonstans i världen på grund av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning och ytterligare 2 kvinnor blir skadade eller handikappade. Mer än en halv miljon kvinnor dör varje år av sådana komplikationer. 99 procent av dessa dödsfall sker i utvecklingsländerna. Många av kvinnorna hade kunnat räddas om de hade haft tillgång till grundläggande vård under graviditet och förlossning. Mödradödligheten skiljer sig avsevärt mellan olika delar av världen. Högst är mödradödligheten i Öst- och Sydafrika samt Väst- och Centralafrika, där så många som en kvinna på 15 respektive en på 16 riskerar att dö i samband med graviditet eller förlossning. I de industrialiserade länderna är risken lägst, en på 4. Sverige är det land där risken är allra lägst, endast en på 29 8 dog av denna typ av komplikationer år 2. Källa: Världshälsoorganisationen WHO och UNICEF. Risk att dö i komplikationer i samband med graviditet eller förlossning år 2 Öst- & Sydafrika Väst- & Centralafrika Sydasien Mellanöstern & Nordfrika Latinamerika & Karibien Östasien & Stillahavsregionen Central- & Östeuropa Industrialiserade länder, Promille 14 Välfärd Nr 1 27

15 Redaktör: Sofi Ohlsson, tfn: år! Viktiga jämställdhetsfrågor enligt FN År 2 enades FN:s medlemsstater om att samarbeta för att utrota den extrema fattigdomen. Åtta utvecklingsmål som ansågs vara viktiga ur ett globalt perspektiv formulerades. Ett av målen var att öka jämställdheten mellan könen och att stärka kvinnors ställning. Fem områden att förbättra pekades ut: Andelen flickor i utbildning på olika nivåer. Andelen läskunniga kvinnor. Andelen förvärvsarbetande kvinnor, i andra sektorer än jordbruk. Andelen kvinnor i nationella parlament. Minska mödradödligheten. Källa: UN Millennium Development Goals. Kvinnliga och manliga invandrare Mellan år 2 och 26 invandrade totalt 47 personer till Sverige, ungefär lika många kvinnor som män. Invandrarnas födelseländer var dock inte riktigt desamma för kvinnor och män och i viss mån inte heller grunderna för bosättning i Sverige. För båda könen var Irak det vanligaste födelselandet och Danmark, Norge och Finland tillhörde de sex vanligaste. Bland utomnordiska invandrare hörde Polen och Tyskland till de fem vanligaste födelseländerna för båda könen. Bland männen var även Storbritannien och Nordirland vanliga. Dubbelt så många män som kvinnor invandrade från Storbritannien och Nordirland under perioden. Invandrade män 2 26 efter födelse land (utom Norden) Irak Polen Tyskland Storbr. & Nordirland Jugoslavien Tusental Från de nordiska länderna invandrade nästan 4 män mellan 2 och 26. De vanligaste födelseländerna för kvinnliga invandrare var förutom Irak, de nordiska länderna, Tyskland och Polen även Thailand och Kina. Från Thailand invandrade nästan 1 kvinnor mellan 2 och 26, vilket är ungefär fyra gånger fler än antalet män. Från Kina invandrade nästan dubbelt så många kvinnor som män. Invandrade kvinnor 2 26 efter födelseland (utom Norden) Irak Thailand Polen Tyskland Kina Kvinnor och män som var födda utanför Norden och bosatte sig i Sverige mellan år 2 och 25 gjorde det på något olika grunder. Den vanligaste grunden för bosättning i Sverige var familjeband. Ungefär hälften av männen och två tredjedelar av kvinnorna uppgav detta skäl. Bosättning på grund av skyddsbehov, humanitära skäl, arbete och studier var vanligare bland männen. Det var mer än dubbelt så många män som kvinnor som bosatte sig i Sverige på grund av arbete eller studier. Källa: Befolkningsstatistik, SCB. Tusental Från de nordiska länderna invandrade cirka 33 kvinnor mellan 2 och 26. Sveriges riksdag världens mest jämställda Över hela världen sitter det färre kvinnor än män i parlamenten. Endast 17 procent av platserna i världens nationella parlament innehas av kvinnor. Sverige har det mest jämställda parlamentet i världen med 47 procent kvinnor. Förutom de nordiska länderna har även exempelvis Costa Rica, Nederländerna, Kuba, Spanien och Argentina en relativt stor andel kvinnor i sina nationella parlament. I USA är andelen kvinnor endast 16 procent. Som region har Norden den i särklass högsta andelen kvinnor i parlamenten med omkring 41 procent och arabländerna den lägsta med 9 procent. Andel kvinnor i nationella parlament i december Norden Amerika Afrika söder om Sahara Asien Europa utom Norden Stilla- Arabländehavsregionen I Sverige har andelen kvinnor i riksdagen ökat sakta men säkert sedan år Ökningen har gått långsamt och först år 1994 nådde kvinnorna 4 procent, vilket är gränsen för att fördelningen ska räknas som jämställd. Vid valet 26 valdes 165 kvinnor och 184 män in i riksdagen. Riksdagens sammansättning Källa: Sveriges Riksdag, Kammarkansliet, Inter-Parliamentary Union database och UNICEF. Välfärd Nr

16 JämIndex ett verktyg för Statistiska centralbyrån beräknar årligen ett index som jämför Sveriges kommuner ur jämställdhetsperspektiv. En databas med kommun- och länsdata finns tillgänglig på SCB:s webbplats, Jämlikhet mellan individer och grupper i samhället är en viktig välfärdsfråga. I Sverige används ordet jämställdhet för jämlikhetsfrågor som berör förhållandet mellan kvinnor och män. i sverige har vi kommit långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. I vissa fall, till exempel när det gäller kvinnorepresentation i nationella parlament, hör Sverige till den absoluta toppen med 47 procent kvinnor i riksdagen. Men trots det har vi inom en mängd områden en bit kvar till målen. Jämställdhet tar tid. Det dröjde så länge som till år 1983 innan kvinnor i Sverige fick ta anställning inom vilket yrke de ville även inom försvaret. För att visa hur jämställda olika kommuner är samt jämföra dessa med varandra har SCB tillsammans med Västra Götalandsregionen, Fakta Variabler som ingår i jämställdhetsindexet, riksgenomsnitt Nutek och landets länsstyrelser arbetat fram ett jämställdhetsindex. Indexet kan fungera som en väckarklocka och utgöra ett underlag i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. jämställdhetsindexet visar hur jämställda invånarna i en kommun är jämfört med andra kommuner. 15 olika indikatorer vägs samman. Principen är att de kommuner som har mest lika värden för kvinnor och män ligger bäst till i rangordningen. Det spelar ingen roll om det är män eller kvinnor som har högst eller lägst värden. Vad som mäts är skillnaden. Indexvärdet är medelvärdet av placeringarna för samtliga 15 indikatorer. För 12 av de 15 indikatorerna är det skillnaden mellan kvinnors och mäns värden som jämförs. Ju mer lika värdena är, desto högre upp på listan kommer kommunen. Kvinnor Eftergymnasial utbildning, år, andel, Förvärvsarbetande 2 64 år, andel, Arbetssökande, andel öppet arbetslösa, 2 64 år, AMS 25 4, 4,7 Låga inkomster, år, under halva medianinkomsten = kr Föräldrapenning, andel använda dagar, Tillfällig föräldrapenning, andel använda dagar, Ohälsotal, ohälsodagar per person och år, 2 64 år, Unga vuxna, år, andel, Kommunfullmäktigledamöter, andel, Kommunstyrelse, andel, Egna företagare med minst 2 sysselsatta, andel, Medelinkomst, sammanräknad förvärvsinkomst, 2 64 år, tkr, Ojämn könsfördelning på näringsgrenar, beräknad, procent Män 1) Ojämn könsfördelning på näringsgrenar beräknas som skillnaden mellan antal kvinnor och män i varje näringsgren delat med totala antalet förvärvsarbetande. Med t.ex. 7 procent kvinnor och 3 procent män i en bransch är snedfördelningen 4 procent (4=7 3), vilket är nära genomsnittet i riket. Annan tolkning: för att uppnå jämn fördelning krävs att 2 procent av alla kvinnor och 2 procent av alla män byter bransch till en som domineras av det andra könet. I huvudsak är det skillnaden mellan kvinnors och mäns värden som ingår i jämställdhetsindexet. Undantaget är låga inkomster, där det i stället är nivån som jämförs. För variablerna arbetssökande och ohälsotal inverkar både skillnaden och nivån på kommunens resultat. För tre variabler är det i stället nivån på indikatorn som inverkar på kommunens resultat. Om andelen låginkomsttagare är hög, om ohälsotalen är höga eller om arbetslösheten är hög så drar detta ned resultatet även om till exempel arbetslösheten eller ohälsotalen är jämnt fördelade mellan kvinnor och män. det kan diskuteras om ett jämställdhetsindex skall innehålla sådana nivåindikatorer eftersom avsikten med indexet är att mäta jämställdheten. Vilken nivå exempelvis arbetslösheten ligger på skulle därför kunna anses vara oväsentlig, så länge den är lika hög eller låg för både kvinnor och män. Nivåindikatorerna har tagits med för att indexet är avsett att gynna något som är eftersträvansvärt. De motverkar att kommuner med hög arbetslöshet, stor ohälsa eller låga inkomster får topp-placeringar i jämställdhetshänseende. Om nivåvariablerna utelämnas vid beräkningen av jämställdhetsindexet så förbättras indexvärdet för kommuner med hög arbetslöshet, höga ohälsotal eller hög andel inkomsttagare med låg inkomst. Det rör sig dock oftast om små skillnader. Kommuner med bra värden ligger kvar i toppen och kommuner med sämre värden ligger kvar i botten av listan. Jämställdhetsindexet är alltså tämligen stabilt även om enstaka variabler sticker ut. till de mest jämställda kommunerna hör flera storstadskommuner. Det som kännetecknar dessa kommuner är en liten skillnad mellan kvinnor och män när det gäller andelen högutbildade och sysselsatta. Kvinnor och män är dessutom relativt jämnt fördelade i olika näringsgrenar. Ohälsotalen är dessutom inte lika höga som i andra kommuner. Könsfördelningen är relativt jämn i kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Men även hos de bästa är inte allt bra. Papporna tar i mindre utsträckning ut föräldrapenning för vård av 16 Välfärd Nr 1 27

17 regional analys Redaktör: Catarina Annetorp Hörnsten, tfn: Mål för jämställdhetspolitiken Målet.för.jämställdhetspolitiken.är.att.kvinnor.och. män.ska.ha.samma.makt.att.forma.samhället. och.sina.egna.liv..en.förutsättning.för.att.kunna. uppnå.detta.är.att.kvinnor.och.män.har.samma. rättigheter,.möjligheter.och.skyldigheter.inom.livets. alla.områden. Stora skillnader i jämställdhet Jämställdhetsindex efter kommuner 25 Under det övergripande målet finns fyra delmål: JämIndex (219) (89) (17) (62) (11) Antal kommuner inom parentes.jämn fördelning av makt och inflytande.. Kvinnor.och.män.ska.ha.samma.rätt.och.möjlighet. att.vara.aktiva.samhällsmedborgare.och.att.forma. villkoren.för.beslutsfattandet...ekonomisk jämställdhet..kvinnor.och.män. ska.ha.samma.möjligheter.och.villkor.i.fråga.om. utbildning.och.betalt.arbete.som.ger.ekonomisk. självständighet.livet.ut...jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet..kvinnor.och.män.ska.ta.samma. ansvar.för.hemarbetet.och.ha.möjlighet.att.ge.och. få.omsorg.på.lika.villkor.. Stor-Stockholm.Mäns våld mot kvinnor ska upphöra..kvinnor. och.män,.fl.ickor.och.pojkar,.ska.ha.samma.rätt.och. möjlighet.till.kroppslig.integritet. Stor-Göteborg Målen.antogs.av.riksdagen.den.16.maj.26. Källa: EU inrättar jämställdhetsinstitut i Vilnius Stor-Malmö värden för båda könen. Men i dessa fall är det männens värden som ligger nära kvinnornas nivå i stället för tvärtom, det vill säga män har lägre inkomster och högre ohälsotal än män i andra kommuner. De mest jämställda kommunerna har låga indexvärden. Jämställdhetsindexet visar att det finns stora skillnader mellan landets kommuner. Små inkomstskillnader mellan kvinnor och män, en jämn könsfördelning i olika näringsgrenar, kvinnor och män som delar på föräldrapenningdagarna, låg arbetslöshet och ohälsa för både kvinnor och män är exempel på variabler som ger ett gott jämställdhetsindex. sjuka barn och i flera av kommunerna är männens inkomster mycket högre än kvinnornas. I några av dessa kommuner är också andelen kvinnor med låga inkomster hög. De kommuner som har lägst jämställdhetsindex är spridda över Sverige. Utmärkande för kommuner med låg jämställdhet är att de befolkningsmässigt är små. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns värden är stora för de flesta ingående variabler. Vid jämförelse av kvinnors och mäns inkomster samt av deras ohälsotal har ett par kommuner lika stora Välfärd Nr 1 27 är alltid svåra att konstruera men uppfyller ändå ett syfte eftersom det är svårt att överblicka stora mängder data. Svårigheterna med att konstruera ett index är inte bara hur man summerar data utan också att all data inte finns tillgänglig på regional nivå. Ju mer detaljerad redovisningsnivån är desto sämre är tillgången på data. Urvalet av variabler kan därför gynna vissa kommuner på bekostnad av andra eftersom exempelvis näringslivsstrukturen har betydelse för hur jämförelsen utfaller. Jämställdhetsindexet får därför tas för vad det är ett av flera verktyg att analysera jämställdheten på regional nivå. De indikatorer som ingår i jämställdhetsindexet redovisas tillsammans med en mängd annan jämförande statistik i en mycket användbar databas på kommun- och länsnivå. Missa inte att besöka denna på SCB:s hemsida! sammanfattande statistiska mått Litauen.har.utsetts.till.hemvist.för.EU:s.nya.jämställdhetsinstitut..Institutet.ska.bidra.till.att.förstärka.kampen.mot.könsdiskriminering.och.främja. jämställdhet.. Institutets.uppgift.blir.att.samla.in.data.i.jämställdhetsfrågor.och.att.kartlägga.jämställdhetspolitiken.i. EU-länderna..Man.ska.också.ge.rekommendationer. samt.organisera.konferenser.och.seminarier. Källa:. Fakta Jämställdhetsindex och databas med regional statistik I.SCB:s.databas.JämIndex.visas.statistik.om.jämställdhet.med.dels.jämställdhetsindexet.där.kommuner. respektive.län.jämförs.med.hjälp.av.kartor.och.tabeller,.dels.en.databas.där.man.kan.se.utvecklingen.över. tiden.för.enskilda.variabler..statistiken.spänner.över. en.mängd.områden.från.förvärvsarbete.och.inkomst. till.föräldraledighet.och.ohälsa.. Data.har.främst.hämtats.från.SCB:s.databaser. men.har.även.erhållits.från.arbetsmarknadsverket,. Brottsförebyggande.rådet,.Försäkringskassan,.Socialstyrelsen.och.Skolverket.. JämIndex.fi.nns.gratis.på.SCB:s.webbplats.. Se. Förfrågningar: Agneta Thermaenius,.SCB,. tfn e-post:.agneta.thermaenius@scb.se. Bo Justusson,.SCB,. tfn e-post:.bo.justusson@scb.se 17

18 Tre av fyra varsel I Sverige varslades cirka 8 5 personer åren på grund av att industriproduktionen flyttade utomlands. Mer än hälften av varslen lades för flytt av produktion till lågkostnadsländer. Tre av fyra varsel skedde på grund av flytt till EU-länder, exempelvis Polen och de Baltiska länderna. I takt med en ökad internationalisering har flytt av produktion kommit att få en allt större uppmärksamhet. I denna studie har SCB utifrån AMS varselstatistik försökt kvantifiera omfattningen av flytt utomlands efter bransch, företagets storlek, region, ägande och det land som produktionen flyttat till. i sverige varslades cirka 8 5 personer inom industrin för flytt av produktion utomlands mellan åren 22 och 24. Detta motsvarar ett årligt genomsnitt på cirka 2 8 varsel vilket i sin tur motsvarar cirka,4 procent av industrisysselsättningen 21 eller ungefär ett jobb av 25. Det totala antalet personer som i slutändan blev uppsagda uppgick till i genomsnitt 2 3 personer per år eller drygt 8 procent av det ursprungliga antalet varslade under perioden Mer än hälften av varslen har lagts för flytt av produktion till lågkostnadsländer. Flytt till lågkostnadsländer motsvarade i genomsnitt cirka 1 7 varsel årligen eller cirka,23 procent av den totala industrisysselsättningen. Bland lågkostnadsländerna är Kina den vanligaste destinationen för flytt av produktion. Ungefär vart sjätte varsel beror på en flytt dit. Andra viktiga lågkostnadsdestinationer finns främst bland närliggande europeiska länder såsom Polen och de Baltiska länderna. Omkring 4 procent, eller 1 15 per år, av samtliga varsel beror på flytt av produktion till högkostnadsländer. Det är främst till grannländer som Finland, Danmark och Tyskland produktionen har flyttat. det genomsnittliga antalet varsel i förhållande till industrisysselsättningen ökar med storleken på arbetsstället. I arbetsställen med fler än 2 anställda uppgår det genomsnittliga antalet varsel för flytt av produktion till utlandet till cirka,55 procent av industrisysselsättningen. För de allra minsta arbetsställena är motsvarande andel endast,9 procent. Arbetsställen med fler än 2 anställda har i störst utsträckning valt att förlägga sin produktion till lågkostnadsländer medan de med färre än 2 anställda oftare valt att förlägga sin produktion till högkostnadsländer. Ungefär 64 procent av antalet sysselsatta inom industrin 23 fanns på arbetsställen som ägdes av internationella företag. Hälften av dessa återfanns inom utlandsägda företag. Det genomsnittliga antalet varsel som lagts för flytt utomlands i förhållande till den totala sysselsättningen inom utlands- I genomsnitt blev 2 3 personer per år uppsagda p.g.a. företagsflytt utomlands under perioden 22 till 24. Över 2 varsel per år till EU Antal varslade personer inom industrin p.g.a. flytt utomlands efter utflyttningsland Region Genomsnitt Totalt Inom EU Utom EU Totalt Av varslen berodde nästan 75 procent på flytt inom EU. År 24 var andelen nästan 9 procent. Fler varsel i utlandsägda företag Andel varslade personer inom industrin p.g.a. flytt av produktion utomlands 22 24, efter ägandeform och land Andel varslade i procent av Total industri- 23 års industrisysselsättning sysselsättning Lågkostnads- Högkostnads- Typ av ägande 23 1 länder länder Totalt Utlandsägda företag 226 8,43,37,8 Svenskägda internationella företag 215 4,25,1,35 Övriga företag 25 3,3,1,4 Totalt 692 4,23,16,38 1) Uppgifterna är skattade i denna studie. Den är inte tagen från officiell statistik. Det är betydligt fler varsel bland utlandsägda företag i Sverige än bland svenskägda internationella företag. Övriga företag har väsentligt färre varsel. 18 Välfärd Nr 1 27

19 till EU Polen och de Baltiska länderna är lågkostnadsländer inom EU där industriföretag i Sverige väljer att lägga sin produktion. ägda företag var,8 procent och ganska jämnt fördelad mellan flytt till lågkostnadsländer och högkostnadsländer. el-, elektronik- och optikbranschen är en av de branscher som drabbades hårdast under då det gäller flytt utomlands. Småland drabbades hårdast Andel varslade personer inom industrin p.g.a. flytt av produktion utomlands 22 24, efter region och land Andel varslade i procent av 21 års industrisysselsättning Total industri- Låg- Högsysselsättning kostnads- kostnads- Region 21 länder länder Totalt Stockholm 12 1,1,3,3 Östra Mellansverige 132 8,2,2,4 Sydsverige 13 2,1,2,3 Norra Mellansverige 76 2,3,1,5 Mellersta Norrland 25 8,4,,5 Övre Norrland 35 1,,1,1 Småland med öarna 97 9,4,3,7 Västsverige 168 3,2,1,3 Totalt 741 3,2,2,4 Småland med öarna hade flest varsel i relation till antalet industrisysselsatta under åren Därefter följde Norra Mellansverige och Mellersta Norrland. Övre Norrland hade minst varsel. Det genomsnittliga antalet varsel som lades inom branschen för flytt utomlands motsvarade,8 procent av sysselsättningen. Andra branscher med varsel i samma nivå var textil och beklädnad samt gummi- och plastvaruindustrin. Inom tillverkningsindustrin var det främst till lågkostnadsländer som produktionen flyttades. Detta gäller dock inte livsmedelsindustrin. Inom textil och beklädnad och jord- och stenvaruindustrin gick all flytt av produktion till lågkostnadsländer. den region som drabbats hårdast då industriproduktionen flyttat utomlands är Småland med öarna. Här motsvarar det genomsnittliga årliga antalet varsel,7 procent av industrisysselsättningen. En region som i stort sett klarat sig från flytt av produktion till utlandet är Övre Norrland där det genomsnittliga årliga antalet varsel endast motsvarade,1 procent av sysselsättningen. Författare Daniel Lennartsson. arbetar.med.statistik.som.rör. näringslivets.struktur.vid.scb, tfn: e-post:.daniel.lennartsson@ scb.se Välfärd Nr

20 Förnybar energi på frammarsch Var tionde bonde har annan verksamhet vid sidan av jordbruket. Arbete på entreprenad är vanligast men produktion av förnybar energi är den sidoverksamhet som ökar mest. I dag används 2 procent av den svenska åkerarealen till produktion av förnybar energi. Strukturutvecklingen inom det svenska jordbruket har varit omfattande under senare delen av 19-talet. Den fortsätter mot allt större och mer kapitalintensiva jordbruksföretag. Många företag väljer specialisering och storleksrationalisering för att klara lönsamheten. Andra företag väljer i stället att utöka verksamheten inom nya områden. nästan 1 jordbruksföretag, eller 13 procent, hade någon annan verksamhet vid sidan av jordbruket år 25. Det är en ökning med 75 procent sedan år Den vanligaste verksamheten var arbete på entreprenad, exempelvis snöröjning och anläggningsverksamhet. energi är den sidoverksamhet som ökat mest sedan år Med förnybar energi avses solenergi, vatten- och vindkraft samt bioenergi. Jordbrukarna kan producera förnybar energi genom exempelvis vindkraft på jordbruksmark och odling av biobränslen. Genom att ersätta fossil energi, som olja, kol och bensin, med bioenergi såsom skogsråvara och energigrödor minskar nettoutsläppen av växthusgasen koldioxid. Det beror på att växter, som kan ge bioenergi, binder koldiproduktion av förnybar oxid i samma mängd som frigörs vid förbränningen. Än så länge utgör bara jordbrukets produktion av bioenergi en procent, eller 1,1 TWh, av Sveriges totala bioenergiproduktion som är knappt 11 TWh. Sveriges totala energitillförsel är omkring 51 TWh exklusive omvandlingsförluster från kärnkraften. jordbruksprodukter som är lämpliga för förbränning och produktion av värme och el. Halm svarar för ungefär hälften, eller,5 TWh, av jordbrukets energileverans. Salix är ett annat namn för energiskog av pil och vide. Energiskog ger mest energi i förhållande till insatt energi. Spannmål och raps är mindre effektivt. Om grödorna förädlas till flytande halm och salix är Fakta Bioenergi.är.solenergi.som.lagrats. i.växter..de.fyra.största.beståndsdelarna.är.cellulosa,.stärkelse,.socker. och.vedämne... Bioenergi.utgör.cirka.1 15.procent. av.den.globala.energiförsörjningen. Den.präglas.dock,.framför.allt.i.utvecklingsländer,.av.ett.ineffektivt.utnyttjande..Produktion.av.bioenergi.kräver. med.nödvändighet.stora.arealer.för.att. fånga.in.solenergi..hittills.har.bruket.av. bioenergi.helt.dominerats.av.förbrän- ning.för.värme-.och.elproduktion.samt. matlagning... Energi.ur.biomassa.är.historiskt.sett. mänsklighetens.viktigaste.energikälla.. Dess.relativa.betydelse.minskade.när. fossila.bränslen.började.användas.på. 17-talet.. TWh.är.förkortning.för.terawattimme. och.avser.tusen.miljarder.wattimmar. Källa:. Jordbrukets energiproduktion ökar Energiskog åtta gånger så effektivt som raps Jordbrukets kombinationsverksamheter åren 1999, 23 och 25 Antal mil en personbil kan köra på det drivmedel som kan produceras årligen på ett hektar åkermark Antal El (elbil), salix 3 Metanol, salix 2 Etanol, salix 1 Etanol, vete Turism, fritidsaktiviteter Hantverk Gårdsprodukter Träförädling Vatten- Förnybar Entrebruk energi prenadarbete Övrigt Anm. Med kombinationsverksamheter avses annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket. Skogsbruk och trädgårdsodling ingår i jordbruksföretagen och är således ingen kompletterande verksamhet. RME, raps Biogas, lusern Mil per hektar och år Källa: JO 3 SM 61, Jordbruksverket. Källa: Bioenergi ny energi för jordbruket, Rapport 26:1, Jordbruksverket. Nästan 1 av Sveriges drygt 75 jordbruksföretag bedriver annan verksamhet vid sidan av jordbruket. Vanligast är entreprenadarbeten. Produktion av förnybar energi är den sidoverksamhet som ökat mest sedan år Ur drivmedelssynpunkt är det åtta gånger så effektivt att odla salix som att odla raps. En hektar åkermark ger under ett år drivmedel för en bil att köra över 8 mil jämfört med drygt 1 mil om man odlar raps. 2 Välfärd Nr 1 27