JL Stockholins läns lanclsting

Transkript

1 JL Stockholins läns lanclsting i Tillväxt-och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Kl Sammanträde med tillväxt- och regionplanenämnden Datum för justering: Plats Mälarsalen, landstingshuset Närvarande Ledamöter Gustav Hemming (C) Charlotte Broberg (M) Jens Sjöström (S) Pehr Granfalk (M) Mikael Igelström (M) Christina Eklund (M) Mattias Lönnqvist (FP) Lennart Nilsson (KD) Johnny Nadérus (S)) Carina Paulsson (S) Emma Lidell (S) Tomas Eriksson (MP) Anna Sehlin (V) Ej närvarande Ledamöter Närvarande Politiska tjänstemän Markus Berensson Therese Rosén Nanny Andersson Sahlin Ersättare Nikolina Bucht (M) Jan Holmberg (M) Tobias Davidsson (FP) fr o m 34 Carl Johan Schiller (KD) Anders Öländer (C) Meeri Wasberg (S) Jan Valeskog (S) Freddie Lundqvist (S) Malin Fijen Pacsay (MP) Thomas Magnusson (V) Ersättare Douglas Lithborn (M) Mia Franzén (FP) Karl-Olov Jansson (S) Tjänstemän Peter Haglund Börje Wredén Fredrik Meurman Jan Lindquist Cecilia Lindahl Ulrika Palm Bette Malmros Agneta Marmestrand-Ruud Sekreterare

2 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/ TR Meddelande Protokoll för sammanträde den 16 april med tillväxt- och regionplanenämnden har justerats Bevis/Anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets anslagstavla Datum för justering Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Protokollet förvaras i landstingshuset, Hantverkargatan 45 Underskrift \v\ 'Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

3 Stockholms läns landsting 3 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Justerare och justeringsdag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att utse Gustav Hemming (C) ordförande och andre vice ordförande Jens Sjöström (S) till justerare, samt att protokollet justeras den 23 april Exp. datum Sign.

4 Stockholms läns landsting 4 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Förteckning över inkomna ärenden till tillväxtoch regionplanenämnden under tiden Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Exp. datum Sign.

5 Stockholms läns landsting 5 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Beslut fattade med stöd av delegation Beslutsunderlag Förteckning bidrag ur miljöanslaget Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Exp. datum Sign.

6 Stockholms läns landsting 6 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön TR Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Förslag till yttrande Förslag och yrkande På sammanträdet föreligger följande förslag. Förvaltningens tjänsteutlåtande samt förslag till yttrande Följande yrkanden framförs: Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag att avge yttrande till Havs- och vattenmyndigheten över God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön i enlighet med bilaga 1. Exp. datum Sign.

7 Stockholms läns landsting 7 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun TR Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Förslag till yttrande Planhandlingarna består av Förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun Tyck om Tyresö 2035 samt planeringsunderlag och hållbarhetsbedömning Vision & verklighet. Planhandlingarna finns tillgängliga på Tyresö kommuns hemsida: Förslag och yrkande På sammanträdet föreligger följande förslag. Förvaltningens tjänsteutlåtande samt förslag till yttrande Följande yrkanden framförs: Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag att avge yttrande över samrådsförslag till Översiktsplan för Tyresö kommun i enlighet med bilaga 2. S-ledamöterna anmälde särskilt uttalande, bilaga 3. Exp. datum Sign.

8 Stockholms läns landsting 8 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Yttrande över landstingsdirektörens planeringsunderlag 2016 TRN Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den 31 mars 2015 Förslag till yttrande den 31 mars 2015 Förslag till investeringsplan för tillväxt- och regionplanenämnden Förslag och yrkande På sammanträdet föreligger följande förslag. Förvaltningens tjänsteutlåtande den 31 mars 2015 samt förslag till yttrande och investeringsplan. Följande yrkanden framförs: Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag att avge yttrande över landstingsdirektörens planeringsunderlag 2016 och plan för åren i enlighet med förvaltningens förslag, att föreslå investeringsplan för tillväxt- och regionplanenämnden i enlighet med förvaltningens förslag, samt att överlämna nämndens yttrande för fortsatt beredning inför beslut i landstingsstyrelse/landstingsfullmäktige. S-ledamöterna deltog inte i beslutet. Exp. datum Sign.

9 Stockholms läns landsting 9 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Ansökan om bidrag ur skärgårdsanslaget för projekt Gästbrygga i Långviks Fiskehamn på Möja LS Ordföranden meddelade att ärendet utgår. Exp. datum Sign.

10 Stockholms läns landsting 10 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Ansökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt Satellitdetektering av aerosolpartiklar över Stockholmsregionen TRN Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Ansökan om bidrag ur landstingets miljöanslag, bilaga Förslag och yrkande På sammanträdet föreligger följande förslag. Förvaltningens tjänsteutlåtande Följande yrkanden framförs: Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag att bevilja Stocldiolms universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, bidrag med högst kronor för projektet Satellitdetektering av aerosolpartiklar över Stockholmsregionen, under förutsättning att övrig finansiering sker, samt att utbetalning, redovisning och eventuell återbetalning av beviljade medel ska ske enligt förvaltningens anvisningar. Justerare Exp. datum Sign.

11 Stockholms läns landsting 11 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Nya sammanträdestider Förslag och yrkande På sammanträdet föreligger följande förslag. Ordförandens förslag till ändrade sammanträdestider för nämnden i maj, juni och september. Följande yrkanden framförs: Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att fastställa nedanstående datum för sammanträden med tillväxt- och regionplanenämnen il maj 3 juni 22 september Sammanträdestid är kl Justerare Exp. datum Sign.

12 Stockholms läns landsting 12 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Direktörens rapport Peter Haglund informerade om genomfört och kommande regionala möten om RUFS-arbetet, samt om ärenden till nämndens nästa sammanträde. Exp. datum Sign.

13 Stockholms läns landsting 13 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Att sätta punkt för RUFS-handlingsprogrammen och föra arbetet vidare på andra sätt, Cecilia Lindahl redogjorde för bakgrund till, arbete med och avslut av beslutade handlingsprogram för genomförande av strategiska frågor i RUFS 2010, samt hur arbetet förs vidare i andra former. Exp. datum Sign.

14 Stockholms läns landsting 14 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2015 TR Dialog kring frågeställningar i RUFS-arbetet Förvaltningens diskussionsunderlag hade sänts ut till nämnden. Ulrika Palm, Bette Malmros och Börje Wredén redogjorde för frågor i RUFS-arbetet om klimatfärdplan, hållbar landsbygdsutveclding och storregionala perspektiv - östra Mellansverige, varefter en diskussion följde. Exp. datum Sign.

15 Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplanenämnden FORSLAG TILL YTTRANDE TR Bilaga 1 Ylva Engwall Utredare Havs- och vattenmiljöenheten Havs- och vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion Inledning Remissen har utsänts från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) med svarstid till den 30 april Gällande regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen är RUFS Synpunkter Stockholms län är en av Europas snabbast växande storstadsregioner och det län i Sverige som har störst problem med övergödning. Båda dessa faktorer innebär stor belastning på den redan utsatta Östersjön. Landstinget anser därför att det nationella åtgärdsprogrammet för havsmiljön (ÅPH) - God havsmiljö 2020, Marin strategiför Nordsjön och Östersjön, Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön - fyller en viktig funktion och kommer att bidra till att Sveriges havsområden uppnår god miljöstatus. Åtgärdsprogrammet är ambitiöst och omfattande men har en pedagogisk struktur som gör det lätthanterligt. Landstingets vill framföra följande synpunkter: Utred vilka utsläppskrav som kan ställas på avloppsvattenreningsverk och åtgärder som kan erfordras. Förtydliga hur ÅPH kompletterar vattenmyndighetens åtgärdsprogram i frågor där de olika förordningarna överlappar varandra. Ange riktlinjer för bland annat buller och fysisk påverkan. Fysisk påverkan bör belysas ur fler aspekter än restaurering för att kunna fungera vägledande för fysisk planering. Beakta kärnöar och replipunkter som pekas ut i RUFS I tabell 9 på sida 72 i ÅPH föreslås att farliga ämnen som släpps ut via avloppsreningsverk ska identifieras. Landstinget anser att det redan finns god kunskap om problematiska ämnen och att denna kunskap med fördel

16 Stockholms läns landsting 2(4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 1 kan nyttjas så att första delen av åtgärden inte blir onödigt omfattande. Till att börja med bör skillnader i reningsbehov hos olika vattenreningsverk identifieras. Huvuddelen av åtgärden bör sedan handla om vilka utsläppskrav man kan ställa på avloppsreningsverk och vilka åtgärder dessa bör vidta, till exempel i form av ett kemikaliereningssteg. En viktig del i det förebyggande arbetet är att öka medvetenheten hos kommuner och allmänhet. Formuleringen på sida 179 om att de föreskrifter som finns i dag kring avloppsrening inte bedöms vara tillräckligt omfattande för att kunna "styra och kontrollera avloppsreningsverkens påverkan och effekt på havsmiljö avseende farliga ämnen" visar att ÅPH kan få betydelse för att minska belastningen. Samtidigt anges i miljökonsekvensbeskrivningen att den förväntade belastningsminskningen huvudsakligen följer av åtgärder inom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Landstinget önskar större tydlighet kring vilka åtgärder som ligger inom ÅPH och hur de båda åtgärdsprogrammen kompletterar varandra. Som regionplaneorgan har landstinget en viktig roll i att tillhandahålla planeringsunderlag för kommunerna i Stockholms län, hantera befolkningstillväxten i länet och främja en hållbar utveckling. Här har ÅPH stor potential att fungera som ett underlag och vägleda den fysiska planeringen av regionens kustnära havsområden - främst inom marint avfall, buller och fysisk påverkan eftersom dessa områden inte behandlas i vattenförvaltningens åtgärdsprogram. För dessa områden är det önskvärt att riktvärden utarbetas. Ur regionplaneperspektiv är det också viktigt att ÅPH belyser fysisk påverkan på havsmiljön utifrån fler aspekter än hydrografiska villkor och restaurering. Spridningssamband och biologisk mångfald kan påverkas av långt mindre förändringar än dem som nämns i kapitlet om hydrografiska villkor. Stockholmsregionen är unik med sitt stora kustvattenområde och som regionplaneorgan är det därför värdefullt att få vägledning i fråga om exempelvis påverkan från båttrafik, pirar och hamnar. Fysisk påverkan nämns till viss del i samband med restaurering av marina områden. Detta innebär dock att fokus ligger på att återställa naturtyper snarare än att vägleda inför framtida beslut. Som exempel kan nämnas att i det finska åtgärdsprogrammet "Förslag till åtgärdsprogram för Finlands havsförvaltningsplan" anges att småskalig muddring ska undvikas genom ökning av gemensamma bryggor - ett tydligt exempel på en åtgärd som har koppling till fysisk planering. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) är ett långsiktigt dokument med målår

17 Stockholms läns landsting 3 (4) FORSLAG TILL YTTRANDE Bilaga och utblick mot För att kunna bidra till en hållbar utveckling av länets havsområden föreslår landstinget därför att ÅPH har ett mer framåtsyftande angreppssätt i fråga om fysisk påverkan. Hållbar utveckling innebär i detta avseende även att påverka källor till fysisk påverkan och föroreningar genom exempelvis bebyggelsestrukturen, vatten och avlopp, resor, transporter, energiförsörjning, användande av jordbruksmark, grön infrastruktur, ekosystemtjänster med mera. Vid framtagande och genomförandet av olika åtgärder, framför allt områdesskydd, är det ur landstingets synvinkel angeläget att så kallade kärnöar och replipunkter som pekas ut på RUFS plankarta beaktas. Kärnöar saknar vägförbindelse men bedöms ha förutsättningar för ett utbud av samhällsservice och infrastruktur. Replipunkter är strategiska bytespunkter för resor mellan kärnöar, kommuncentra och Stocldiolms innerstad. Utpekandet av kärnöar och replipunkter handlar om att öka tillgängligheten och servicen för boende i skärgården. Det är också ett sätt att koncentrera bebyggelse och båttrafik till några utvalda platser så att andra delar av skärgården kan fredas. Hänsyn bör även tas till regionalt viktiga hamnar. I RUFS 2010 anges att Stocldiolms skärgård har potential för vindkraft och ett antal riksintressen för vindkraft pekas ut på karta. Utbyggnad av vindkraft innebär fysisk påverkan på den marina miljön och eventuellt bestående förändringar av hydrografiska villkor. Landstinget stöder därför åtgärdsförslagen för detta temaområde. Samtidigt är det viktigt ur miljösynpunkt att främja vindkraft. För att kunna göra avvägning mellan dessa intressen krävs tydliga riktlinjer. Eftersom många av de föreslagna åtgärderna - särskilt i fråga om områdesskydd, fysisk påverkan och tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller - har en geografisk dimension är det viktigt att de samordnas med den kommande havsplaneringen. I arbetet med vägledningen för kommunal havs- och kustplanering anser landstinget att myndigheten bör beakta underlag från kommunernas kustplanering och översiktsplanering, liksom arbetet hos länsstyrelserna och kustvattenvårdsförbund. Stocldiolms läns kustkommuner har tydligt uttryckt att de vill ha landstingets stöd i den del av översiktsplaneringen som överlappar de kommande havsplanerna. I Sammanfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen förklaras att ÅPH är ett nödvändigt steg i arbetet med att förbättra havsmiljön. Landstinget delar till fullo denna uppfattning - för att åstadkomma förändring och

18 Stockholms läns landsting 4 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 1 förbättra havsmiljön krävs samarbete på alla nivåer - lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

19 Stockholms läns landsting 1 (5) Tillväxt- och regionplanenämnden FORSLAG TILL YTTRANDE TR Bilaga 2 Tyresö kommun Tyresö Yttrande över samrådsförslag för ny översiktsplan för Tyresö kommun Inledning Tyresö kommun har för samråd remitterat förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun med remisstid till 20 april Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning som inte avger eget yttrande. Det här yttrandet utgår från ett samlat regionalt utvecldingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplaneorgan, som ansvarig för kollektivtrafiken i länet och för landstingets övergripande trafikpolitik. Planförslaget Stockholms läns landsting är positivt till att kommunen har tagit fram ett samrådsförslag till ny översiktsplan. Tyresö översiktsplan beskriver översiktligt mark- och vattenanvändningen år 2035 i tre framtidsbilder, Sammanhållet, Stad och land samt Jämförelse. I bilaga till samrådsförslaget finns dokumentet planeringsunderlag och hållbarhetsbedömning Vision och verldighet. Materialet är informativt och pedagogiskt för att kunna engagera och fortsätta den medborgardialog som kommunen bedrivit under planarbetet. Nämnden ser samtidigt att riktlinjer, strategier eller förslag i planeringsunderlaget Vision och verldighet skulle tjäna på att förtydligas till utställningshandlingen. Bebyggelse och trafik Scenario Sammanhållet har en föreslagen bebyggelseutveckling som mestadels är fokuserad i kommunens fyra tyngdpunkter, Tyresö centrum, Tyresö strand, Krusboda och Trollbäcken. Tillkomsten av fler bostäder i starka stråk är positivt för kollektivtrafikens möjligheter och utveckling.

20 Stockholms läns landsting 2(5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Koncentration av tillkommande bebyggelse i scenario Stad och land är fokuserad till centrala Tyresö. Detta är en mycket gynnsam utveckling för kollektivtrafiken och stärker dess möjligheter att erbjuda ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. I både Stad och land och Sammanhållet finns en del förslag på bebyggelseutveckling som ligger utanför kollektivtrafikstråken såsom Raksta, Brevik och Skälsätra. Viss bebyggelseutveckling utgår från kommunens förslag att förlänga stomtrafiken till områden med, trots förmodad utveckling, ett lågt resandeunderlag och en bristande vägstandard. Scenariot Jämförelse redovisar en spridd bebyggelseutveckling där en utveckling finns föreslagen utanför stomlinjenätet. Denna utveckling är negativ för kollektivtrafikens utveckling och försämrar dess möjligheter att erbjuda ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Nämnden anser att översiktsplanen snarare ska ha som ansats att styra kommunens utveckling och peka på vikten av en integrerad samhällsplanering Förtätningsområdena i båda framtidsbilderna överensstämmer i stora drag med RUFS Tyresö centrum redovisas som regional stadsbygd med utvecklingspotential i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Det är områden med hög regional tillgänglighet. Det är områden som människor kan nå med matarbuss, cykel eller till fots inom 1200 m från stationer eller större bussterminaler. Här bör enligt RUFS huvudelen av nya bostäder och lokaler tillkomma. Områden som i RUFS 2010 redovisas som Övrig regional stadsbygd har i samrådsförslaget angetts som områden där ingen förtätning ska ske. Dessa områden ska enligt RUFS utgöra områden med lägre tillgänglighet till kollektivtrafik. Bebyggelsen bör därför ges en täthet och omfattning som ger förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning och effektiv energiförsörjning. Samrådsförslaget anger en inriktning på ett bostadstillskott på 300 lägenheter per år vilket överensstämmer med nivån i landstingets redovisning av regeringens bostadsuppdrag Kollektivtrafik Idag har Tyresö en bussbaserad kollektivtrafimörsörjning som bygger på att busslinjer fångar upp resenärerna i kommunens olika delar och sedan fortsätter på väg 229 och väg 73 till en halvcentral bytespunkt

21 Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL YTTRANDE (Gullmarsplan) och en central bytespunkt (Stockholm C). Bussarna passerar Tyresö C. Busstrafiken kan fungera både som radiella förbindelser in mot Stockholms innerstad och lokala förbindelser till kommuncentrum. Trafiken ger direktresor till välbelägna bytespunkter, där omstigning kan ske till spårtrafiknätet och andra målpunkter. Översiktplanen kan med fördel kompletteras med mer och fördjupade inriktningar för busstrafik och för framkomlighet för att närma sig en BRTtrafik (Bus rapid transit). Det är befogat att utgå från att busstrafiken under en lång tidsperiod framöver kommer att försörja kommunen med kollektivtrafik. Därmed bör den få mer utrymme i översiktsplanen och komplettera de goda intentioner som redan finns i materialet. Detta är särskilt viktigt för att inte binda upp inriktningen i översiktsplanen på en spårutbyggnad som trots allt i dagsläget är kopplad till mycket stora osäkerheter. Stomlinjenätet som redovisas i Sammanhållet avviker från motsvarande linjer i landstingets stomnätsplan. En av stomlinjernas funktioner är att sammankoppla kommundelar med kommuncentrum, därmed är en stomlinjedragning norr om Tyresö centrum inte aktuell utifrån dagens logik för stomnätet. En förlängning av stomlinjen söder och öster om Tyresö kyrka är troligen inte aktuellt ens efter 2030 då potentialen för tillkommande befolkning i Raksta och på Brevikshalvön torde vara låg. Ingen av stomlinjerna i stomnätsplanen är planerade att trafikera Gudöbroleden mot Trollbäcken eftersom en sådan linjesträckning saknar kontakt med kommuncentrum. Landstinget hanterar idag planering av den tunnelbaneutbyggnad som är överenskommen i Stocldiolmsförhandlingen Tyresös långsiktiga kollektivtrafikförsörjning är enligt stomnätsplanen föreslagen att utgöras av busstrafik. Koncentration av tillkommande bebyggelse i scenario Stad och land är fokuserad till centrala Tyresö. Tunnelbana till Tyresö centrum föreslås i detta scenario. Nämnden anser att övervägande om en spårutbyggnad till Tyresö bör utgå från ett systemperspektiv. En eventuell spårutbyggnad ska, som en del av länets kollektivtrafiloiät, fungera bättre än dagens system i Tyresö. En rad olika aspekter behöver då analyseras, däribland medelhastighet, kostnader och potentiella förändringar i busstrafikens upplägg.

22 Stockholms läns landsting 4(5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE För att med ett trafikslagsövergripande perspektiv bedöma hur Tyresö långsiktigt kan kollektivtrafikförsörjas bör kommunen därför initiera en åtgärdsvalsstudie. Studien bör ha ett översiktligt systemperspektiv och samlat bedöma vilka åtgärder som möter kommunens och regionens behov. Det finns stora fördelar med att genomföra en åtgärdsvalsstudie samt att slutföra den innan översiktsplanen ställs ut på granskning. Resultatet av åtgärdsvalsstudien kan i ett sådant fall utgöra delar av översiktsplanens innehåll. Det kan även nämnas att för närvarande pågår Sverigeförhandlingen som bland annat innehåller uppdrag att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i till exempel Stockholm. Spårväg Trafikförvaltningen har i dagsläget inga planer på att utreda en spårvägsdragning i ett stråk längs väg 229. Trafikförvaltningens utredning om Spårväg syd inkluderar inte en utbyggnad mot Skarpnäck/Tyresö. Kommunen bör istället för denna inriktning i samråd med Landstingets trafimörvaltning identifiera, utreda och genomföra steg mot en Bus rapid transit (BRT)-trafik. Nämnden vill peka på vikten av att hantera lågfrekvent buller, vibrationer samt utrop från fordon och hållplatser i den fysiska planeringen. All planering, oavsett framtidsbild, som stärker möjligheter för kollektivtrafik och cykel är positiv för att möta framtida utmaningar. Inriktningen i översiktsplanen för cykel och bilparkering är positiva. Det finns i dagsläget inte några planer på en ny tunnelbaneuppgång i Skarpnäck. Om detta ska komma till stånd bör en diskussion föras om kostnader och ansvar tillsammans med Stocldiolms stad. Även effekter på kollektivtrafiksystemet behöver analyseras. Nämnden ser inga behov av att flytta bussdepån från Petterboda. Det kan dock uppstå behov av nya mindre anläggningar för exempelvis uppställning av bussar. Det finns idag inte några planer på att införa mindre bussar i en större skala i länets kollektivtrafik. Bytespunkter behöver, utöver de funktioner som beskrivs i översiktsplanen, också ha goda möjligheter för vändande busslinjer.

23 Stockholms läns lanclsting 5(5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Grönstruktur, vatten mm Nämnden noterar att samrådsförslaget redovisar den regionala grönstrukturen enligt RUFS De svaga gröna samband som RUFS 2010 pekar ut redovisas på markanvändningskartan för framtidsbilderna. I planeringsunderlaget Vision och verldighet finns förhållningssätt för småbåtshamnar och båtliv vilket är förenligt med RUFS 2010 och den Delregionala utvecldingsplanen för Stocldiolms kust och skärgård. Samrådsförlaget behandlar vatten på ett bra sätt och hänvisar bl.a. till den regionala miljöstrategin för vatten.

24 Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA SÄRSKILT UTTALANDE 1(1) Bilaga 3 Tillväxt och regionplanenämnden ärende 5 Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun Tyresö lyfter i sin detaljplan behovet av stärkt kollektivtrafik för att möta framtida utbyggnadsplaner. I sammanhanget vill vi lyfta fram att trafiknämnden nyligen beslutade, utifrån ett förslag från socialdemokraterna, att utreda BRT lösningar inom ramen för stadsmiljöavtalet. Utifrån planerat bostadsbyggande och behovet av bättre tvärförbindelser på södra sidan pekas två sträckningar ut för vidare BRT-studier, stomnätsplanens linjer M och N. Linje N går mellan Tyresö och Norsborg. Vi Socialdemokrater har även motionerat om att utreda öppnandet av sekundära tunnelbane- och pendeltågsuppgångar, däribland Skärpnäck, för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande.