Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet

Transkript

1 Självständigt arbete 15 hp Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet Författare: Hilde Njåstad & Frida Roupé Handledare: Carin Benjaminson Examinator: Gunilla Lindqvist Termin: HT18 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2VÅ61E

2

3 Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård tillhandahålls till patienter med en obotlig sjukdom eller skada. Sjuksköterskans uppgift inom palliativ vård är att lindra lidande, främja en god livskvalitet samt ge patienten ett värdigt slut på livet. Patricia Benners teori som speglar sjuksköterskans utveckling från novis till expert genom kunskap och erfarenhet utgör studiens teoretiska referensram. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie med material hämtades från CINAHL och PubMed. De åtta artiklarna som inkluderades i studien kvalitetsgranskades utifrån Carlsson och Eimans bedömningsmall och analyserades utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar på erfarenheter sjuksköterskor uttryckt i vårdandet av patienter i ett palliativt skede och redovisas i fyra kategorier: Att uppleva och hantera ett känslomässigt engagemang (1), Att värna om patient och närstående (2), Att känna sig utelämnad (3) samt Att känna meningsfullhet (4). Slutsats: Yrkeserfarenhet påverkar vårdkvaliteten och sjuksköterskans egna uppfattning om utfört arbete. Relationen till medarbetare var avgörande för ett gott interprofessionellt samarbete som i sin tur möjliggör en god palliativ vård. Sjuksköterskor upplever svårigheter relaterat till den djupa relationen mellan vårdgivare och patient och dess närstående. Det finns ett behov av djupare kunskap inom ämnet palliativ vård. Nyckelord Palliativ vård, erfarenheter, sjuksköterska, hemsjukvård. Tack Tack till Carin Benjaminson för god handledning genom uppsatsens alla delar! Vi vill även tillägna ett tack till våra studiekamrater som läst vårt material och lämnat synpunkter som bidragit till utveckling! Slutligen ett stort tack till familj och vänner för visat tålamod under de veckor uppsatsen tagit form.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Bakgrund Palliativ vård Patientens upplevelse av att möta döden Sjuksköterskans roll inom palliativ vård Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede inom slutenvården Palliativ vård i hemmet Teoretisk referensram 4 3 Problemformulering 6 4 Syfte 6 5 Metod Inklusions- och exklusionskriterier Databassökning Urval Kvalitetsgranskning Dataanalys Forskningsetiska aspekter 10 6 Resultat Att uppleva och hantera ett känslomässigt engagemang Att värna om patient och närstående Att känna sig utelämnad Att känna meningsfullhet 15 7 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Klinisk implikation och förslag på vidare forskning 20 8 Slutsats 21 9 Referenser 22 Bilagor Bilaga 1: Sökmatris: Pubmed Bilaga 2: Sökmatris: CINAHL Bilaga 3: Manuell sökmatris: CINAHL Bilaga 4: Manuell sökmatris: CINAHL Bilaga 5: Kvalitetsgranskningsmall

5 Bilaga 6: Artikelmatris

6 1 Inledning Efter att ha kommit i kontakt med palliativ vård genom verksamhetsförlagd utbildning och arbete har ett intresse för området palliativ vård växt fram. Patienter i ett palliativt skede kan man som sjuksköterska möta i många olika sammanhang - såväl innanför sjukhusets väggar som utanför. Årligen dör mellan och människor i Sverige, och enligt Socialstyrelsen (u.å.) är de flesta av dessa människor i behov av palliativ vård. Samtidigt blir jordens befolkning allt äldre vilket ökar efterfrågan på god vård och kompetenta sjuksköterskor (Beck-Friis, 2005; World Health Organization, u.å. a). Då vi genom egna erfarenheter har sett komplexiteten vårdpersonal står inför i bemötandet av patienter i ett palliativt skede, har vi valt att lyfta fram sjuksköterskans erfarenheter av palliativ vård i hemmet. 2 Bakgrund 2.1 Palliativ vård Palliativ vård definieras som vård som ges till patienter där sjukdom eller skada inte längre kan botas eller där livet inte längre kan förlängas (Bengtsson & Lundström, 2015) och skall enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) ges till alla som befinner sig i ett palliativt skede. Palliativ vård syftar till att säkerställa ett värdigt slut på livet genom att lindra lidande, främja livskvalitet samt ge stöd och symtomlindring utan att varken påskynda eller fördröja dödsögonblicket (Bengtsson & Lundström, 2015; Socialstyrelsen, 2013; World Health Organization, u.å. b). Att främja livskvalitet kan inom den palliativa vården innebära adekvat mobilisering och smärtlindring samt möjlighet att få erhålla en individanpassad vård utifrån specifika önskningar och behov (Bengtsson & Lundström, 2015). Enligt Peters och Sellick (2006) påverkades den subjektiva upplevelsen av livskvalitet hos patienterna i ett palliativt skede bland annat av svaghet, trötthet och smärta. Palliativ vård tillämpas inom slutenvård, primärvård samt hemsjukvård som innefattar såväl eget boende som kommunalt särskilt boende (Socialstyrelsen, 2013), denna studie avser att belysa den palliativa vård som bedrivs i patientens egna hem. De fyra hörnstenarna som tillsammans utgör grunden för palliativ vård är 1(25)

7 symtomlindring som syftar till att med respekt för integritet och autonomi lindra smärta och andra symtom, samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag bestående av olika yrkeskategorier involverade i vården, kommunikation och relation mellan kollegor samt med patient och närstående, och slutligen stöd till närstående som bör få delta i vården och få stöd under patientens sjukdomsförlopp samt efter det förväntade dödsfallet (Kommittén om vård i livets slutskede, 2001). Den palliativa vården ses ofta som två faser, den tidiga palliativa fasen som huvudsakligen utgörs av livsförlängande behandlingar samt främjande av livskvalitet, och den sena palliativa fasen som istället utgörs av lindrande av lidande samt främjande av livskvalitet hos såväl patient som närstående. Övergången mellan de två faserna kan vara diffus och det kan upplevas svårt att bedöma när vården ska övergå från att vara livsförlängande till att vara lindrande (Socialstyrelsen, 2013) Patientens upplevelse av att möta döden Patienter som vårdas i ett palliativt skede ser döden som en process. Där patienterna efter diagnos lägger mer fokus på närstående och vänner samt upplever en större vilja att leva för stunden. Patienterna uttryckte även en önskan om att få leva ett värdefullt liv där de får vara sig själva och leva ett normalt liv så länge som möjligt. Många patienter uttryckte ett behov av att förbereda sig inför döden genom att få planera sin begravning, avsluta finansiella ärenden, ta farväl av närstående och acceptera sin egen död. Trots att de flesta beskrev förberedelsen inför döden som något viktigt fanns det även de patienter som hade svårt att acceptera sin kommande död och såg på sin död med stort obehag (Kastbom, Milberg, & Karlsson, 2017). Patienter som fick dö i hemmet upplevde generellt ökad livskvalitet och välbefinnande jämfört med de patienter som valde att dö på sjukhus (Peters & Sellick, 2006; Wright et al., 2010), vilket bekräftas av Kinoshita et al. (2015) som uttrycker att en önskan om att dö hemma beskrevs som att få dö på sin favoritplats och få behålla hopp och trygghet in i slutet. Ändå väljer många patienter i ett palliativt skede att dö på sjukhus, främst för att minska bördan och lidandet för sina närstående (Kastbom et al., 2017). Valet att dö i hemmet upplevs komplext och påverkas bland annat av de närståendes inställning och situation, sjukdomsförlopp samt tillgång till hjälp och stöd av vårdpersonal. Sedan Ädelreformen trädde i kraft 2(25)

8 1992 som lade över en stor del av landstingets ansvar på kommunen, har dock fler människor valt att dö hemma (Socialstyrelsen, 1996, 2006) Sjuksköterskans roll inom palliativ vård Palliativ vård är en vård med syfte att se till helheten och bör beakta såväl fysiska, psykiska, psykosociala som andliga aspekter samt ge organiserat stöd till närstående (Socialstyrelsen, 2013; World Health Organization, u.å. b). Därför är det viktigt att som sjuksköterska inom den palliativa vården skapa en balanserad och personcentrerad omvårdnad för de patienter man ansvarar för (Friedrichsen, 2012). Detta görs bland annat genom att bygga upp tillitsfulla relationer med både patient och närstående, men också genom att erbjuda stöd när det behövs. Detta innefattar också att vägleda patient och närstående i förberedelsen inför döden genom att vara trovärdig i sin yrkesroll som sjuksköterska (Andersson, Salickiene, & Rosengren, 2015; Dunn, Otter, & Stephens, 2005). En annan viktig aspekt av sjuksköterskans roll är den kommunikativa och den koordinerande funktionen, då hon ses som en samordnare med den största koordinerande funktionen i verksamheten. Ärlighet i termer av kommunikation är en förutsättning för god palliativ vård som kräver både ödmjukhet, respekt och fingertoppskänsla av sjuksköterskan (Friedrichsen, 2012). En sista viktig aspekt av rollen som sjuksköterska inom palliativ vård är att symtomlindra utifrån patientens önskan och behov, till följd av sjukdomstillstånd eller biverkningar av behandling (Bengtsson och Lundström, 2015) Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede inom slutenvården Att vårda en döende människa är emotionellt betungande, och väcker vanligtvis svåra känslor hos sjuksköterskor (Beck-Friis, 2005). Trots detta är vård av patienter i ett palliativt skede nästintill oundvikligt inom dagens slutenvård (Andersson et al., 2015; Beck-Friis, 2005). Samtidigt beskriver Dunn et al. (2005) att sjuksköterskor inom slutenvården ser positivt på att vårda patienter i ett palliativt skede. De tvekade inte på att skapa en relation med patienten då döden sågs som en naturlig del av livet och ett sätt att befrias från smärta och lidande. Men de visar även på att sjuksköterskor med mer yrkeserfarenhet av palliativ vård hade en positivare inställning till arbetet jämfört med de som hade mindre yrkeserfarenhet. Detta 3(25)

9 beskrivs även av Andersson et al. (2015) som visar på att sjuksköterskor med mindre än två års yrkeserfarenhet uttrycker att den negativa inställningen till arbetet till största del beror på bristfällig kunskap om och yrkeserfarenhet av palliativ vård. Genom att få stöd och vägledning av mer erfarna sjuksköterskor kunde deras yrkeskompetens och självkännedom utvecklas. Enligt Friedrichsen (2012) uppfattas tillhandahållandet av palliativ vård som känslomässigt slitsamt, samtidigt som det uppfattas som givande, stimulerande och meningsfullt när sjuksköterskorna såg att deras handlingar resulterade i ökat välbefinnande hos patienter och närstående Palliativ vård i hemmet Patienter i ett palliativt skede som väljer att dö hemma har ofta komplexa behov som kräver samordning från hemsjukvården. Därför är det av stor vikt att palliativ hemsjukvård är en helhetsvård som erbjuds dygnet runt (Beck-Friis, 2005; Beck- Friis & Jakobsson, 2012). Socialstyrelsen (2014) beskriver hemsjukvård som det hälso- och sjukvårdsarbete som bedrivs av legitimerad personal i hemmet hos de patienter som är i behov av regelbunden vård. Detta innefattar såväl hemsjukvård som bedrivs av distrikts- och sjuksköterskor, som hemtjänst som bedrivs av undersköterskor. Det finns många benämningar på olika former av avancerad hemsjukvård i Sverige. Idag går dock de flesta benämningarna under begreppet; Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). ASIH utgår från sjukhus, vilket innebär att sjukhusets resurser kan utnyttjas i alla avseenden, vare sig det gäller sjukhussäng, hjälpmedel eller respiratorer (Beck-Friis, 2005; Beck-Friis & Jakobsson, 2012). 2.2 Teoretisk referensram För att belysa vårdens påverkan av att praktiskt tillämpa teoretisk kunskap och växande erfarenhet kommer författarna använda sig av Patricia Benners teori (1993) som teoretisk referensram. Benner (1993) speglar sjuksköterskans roll i utvecklingen från novis till expert och menar att den huvudsakliga utvecklingen sker genom den yrkeserfarenhet sjuksköterskan skaffar sig genom att vara verksam inom sin yrkesroll under en längre tid. Erfarenhet ses dock inte som en garanti för ett ökat kunnande, då det inte självklart leder till inlärning. Det är först när 4(25)

10 yrkeserfarenheten och den teoretiska kunskapen kombineras med reflektion och integreras med den egna personligheten som sjuksköterskan kan utvecklas från novis till expert. Teorin består av fem faser; novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig, och slutligen, expert. Den första fasen i Benners teori (1993), novis, syftar främst på nyutbildade sjuksköterskor eller sjuksköterskor som börjar arbeta på en ny avdelning där tidigare yrkeserfarenheter inte längre kommer till nytta då omvårdnadsmålen är nya och obekanta. Fakta har endast insamlats genom litteratur, men kunskap och yrkeserfarenheter som krävs för att utföra arbetet saknas. Verkligheten speglar inte alltid litteraturen och kontrasterna kan få novisen att uppleva rädsla och förtvivlan vid begynnande arbete. Andra fasen, avancerad nybörjare, är då sjuksköterskan har börjat agera utefter sina yrkeserfarenheter. Sjuksköterskan förväntas då kunna bedöma vissa situationer utan att behöva följa regelverk och riktlinjer innantill. Enligt Benner (1993) kan varken noviser eller avancerade nybörjare bedöma en situation i sin helhet, då de saknar yrkeserfarenhet, utan värdesätter regelverk och riktlinjer högre. En sjuksköterska som arbetat inom samma eller likartade förhållanden i cirka två år, kan enligt Benners teori (1993) anses kompetent. Här upplever sjuksköterskan att hon kan handskas med och överkomma plötsliga situationer. Dock är hon inte tillräckligt snabb och anpassningsbar än. Utöver att besitta tillräckliga kunskaper och yrkeserfarenheter för att kunna handskas med diverse situationer, är det i denna fas sjuksköterskan lär sig att planera och prioritera sitt arbete. Detta gör henne mer organiserad och effektiv. I den fjärde fasen kallas sjuksköterskan enligt Benner (1993) för skicklig. Här uppfattar sjuksköterskan en situation som en helhet, och kan således förstå innebörden och helheten i att utföra ett visst arbete relaterat till långsiktiga mål. Sjuksköterskan har nu hunnit samla på sig egna yrkeserfarenheter, och vet vilka händelser som kan förväntas i olika situationer och kan på så sätt planera sitt arbete utefter dessa händelser. En skicklig sjuksköterska förväntas kunna dra egna slutsatser från de yrkeserfarenheter hon innehar. 5(25)

11 Den femte och sista fasen kallar Benner (1993) för expert. Här besitter sjuksköterskan speciella färdigheter som gör att hon snabbt fokuserar på vad som är mest centralt i den rådande situationen. Hon behöver inte längre enbart förtrösta sig på analytiska principer för att få en förståelse av situationen, då hon kan väga in sina yrkeserfarenheter hon samlat på sig under många verksamma år. 3 Problemformulering Parallellt med att allt fler människor väljer att vårdas och avlida i hemmet och jordens befolkning blir allt äldre, växter behovet av god vård i hemmet. Detta ställer höga krav på hemsjukvården och skapar ett behov av kompetenta sjuksköterskor som kan tillhandahålla god personcentrerad vård och erbjuda stöd till närstående. Samtidigt upplever många sjuksköterskor tillhandahållandet av palliativ vård som en betungande uppgift. Då behovet av sjuksköterskor inom den palliativa hemsjukvården förväntas öka, är det av stor betydelse att sjuksköterskans erfarenheter av palliativ vård i hemmet undersöks, annars riskerar patienter och anhöriga att inte få den vård och stöd som de enligt Svensk Lag och Socialstyrelsens föreskrifter har rätt till. 4 Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. 5 Metod Axelsson (2012) uttrycker ett behov av övergripande sammanfattning av dagens stora mängd befintliga forskning. För att uppnå studiens syfte har vi valt en allmän litteraturstudie. Publicerad vetenskaplig forskning i form av vetenskapliga artiklar ligger till grund för litteratursökningen. 6(25)

12 5.1 Inklusions- och exklusionskriterier För att avgränsa valet och identifiera relevanta vetenskapliga artiklar har litteratursökningen avgränsats med inklusions- och exklusionskriterier (Kristensson, 2014). Artiklar som speglar ett sjuksköterskeperspektiv, beskriver palliativ vård i patientens hem samt innefattar personer över 18 år har inkluderats vid litteratursökningen. Artiklar som berör slutenvård, kommunalt särskilt boende, hospice eller anhörigvård har exkluderats. 5.2 Databassökning Inhämtningen av data inleddes i oktober 2018 genom att söka vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och PubMed. För att skapa en sökstrategi har indexord och fritextord valts utifrån studiens syfte och redovisats i sökmatris (se Bilaga 1 & 2). Även en manuell sökning gjordes där författarna genom att granska referenslistor till artiklar som belyser problemområdet men inte svarar på studiens syfte hittat artiklar som är relevanta för studien (se Bilaga 3 & 4). Alla inkluderade vetenskapliga artiklar uppfyller de ovan beskrivna inklusions- och exklusionskriterierna. De vetenskapliga artiklar som inkluderades finns beskrivna i artikelmatris (se Bilaga 6). Indexorden palliative care och nurses söktes i Mesh i PubMed och Cinahl Headings i CINAHL. För att begränsa sökningen till vård som bedrivs i hemmet användes indexorden home care services och nurses, community health i Mesh i Pubmed samt home health care och community health nursing i Cinahl Headings i CINAHL. För att öka antalet artiklar användes även fritextorden palliative care, home care, nurse attitude*, experience*, perception*, feeling* och view*. Trunkering av fritextorden gjordes för att få fler sökresultat där ord med andra ändelser också inkluderades (Forsberg & Wengström, 2015). Vidare kombinerades indexorden och fritextorden med Booleska sökoperatorer OR, AND och NOT för att koppla samman och exkludera söktermer. OR används för att koppla samman närliggande begrepp, AND används för att kombinera sökord och NOT används för att exkludera sökord (Kristensson, 2014). Sökningarna avgränsades till publiceringsår mellan och endast artiklar skrivna på engelska. I 7(25)

13 CINAHL avgränsades sökningen med artiklar publicerade i vetenskapliga artiklar (peer reviewed) medan vi i efterhand kontrollerade om relevant artiklar i PubMed var publicerade i vetenskapliga artiklar (peer reviewed). 5.3 Urval De vetenskapliga artiklar som valdes ut för att ligga till grund för vår litteraturstudie gallrades först utifrån titel, abstrakt och inklusions- och exklusionskriterier. Artiklar som exkluderades beskrevs inte ur ett sjuksköterskeperspektiv, belyste inte palliativ vård i hemmet eller inkluderade personer under 18 år. Sökningen i Pubmed gav 62 träffar varav 23 abstrakt lästes och fem artiklar lästes i fulltext där tre artiklar gick vidare till kvalitetsgranskning och analys. Sökningen i CINAHL gav 70 träffar varav 15 abstrakt lästes och fem artiklar lästes i fulltext där tre artiklar gick vidare till kvalitetsgranskning och analys. De två artiklar som hittades genom en manuell sökning söktes manuellt fram i CINAHL. Det slutliga urvalet innefattade åtta vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte samtidigt som de uppfyllde våra inklusions- och exklusionskriterier. 5.4 Kvalitetsgranskning De artiklar som slutligen valdes ut utifrån fulltext har genomgått en kvalitetsgranskning utifrån Malmö högskolas bedömningsmall (Carlsson & Eiman, 2003) för att säkerställa en god kvalitet. Bedömningsmallen består av 20 frågor utifrån abstrakt, bakgrund, syfte, metod, resultat, diskussion och slutsats som poängsätts 0 3 poäng beroende på hur väl artikeln besvarar de olika frågorna. Maxpoängen är 48 poäng, men vi har efter övervägande valt att ta bort den femte frågan under rubriken Metod som undersöker den procentuella populationen i urvalet, då det enbart var studien gjord av Danielsen, Sand, Rosland, och Førland (2018) som hade en lägre population av sjuksköterskor än 100% i sitt urval. Vi har räknat bort frågans 3 poäng, och således istället räknat med 45 poäng som maxpoäng. Artiklar som fick en totalpoäng över 80% (36 p), Grad I, har inkluderats i dataanalysen (se Bilaga 5). Samtliga åtta kvalitetsgranskade artiklar fick över 80 % och inkluderades därför i studien. Kvalitetsgranskningen av de åtta artiklarna gjordes av en av författarna för att uppnå en konsekvent och jämn granskning. 8(25)

14 5.5 Dataanalys Analysen vid en litteraturstudie innebär att helheten av artiklarna delas upp i delar som undersöks enskilt för att sedan sättas ihop till en ny helhet (Forsberg & Wengström, 2015). Forsberg och Wengströms (2015) innehållsanalys har valts för att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna. Analysen inleddes med att de åtta inkluderade vetenskapliga artiklarna lästes flera gånger i sin helhet för att sedan kondenseras till en sammanfattning i text där artiklarnas övergripande innehåll presenterades. För att strukturera materialet har artiklarna också beskrivits med syfte, metod och resultat i en artikelmatris (se Bilaga 6). De vetenskapliga artiklarna har sedan granskats och jämförts med varandra utifrån likheter och skillnader i resultat. Utsagor i artiklarnas resultatdelar som svarade på studiens syfte uppmärksammades, översattes till svenska och kodades för att kort beskriva utsagans innehåll. Koder med liknande innehåll samlades under lämpliga kategorier. Utsagor, översatta utsagor, koder och kategorier sammanställdes i en tabell (exemplifierat i Tabell 1) för att få en tydligare överblick över innehållet. Tabell 1: Exempel ur dataanalys med utsaga, översatt utsaga, kod och kategori. Utsaga Översatt utsaga Kod Kategori Being able to maintain professional distance while caring for dying patients and their families was a common concern (7). Att kunna upprätthålla en professionell distans samtidigt som man bryr sig om de döende patienterna och deras familjer var en allmän Professionellt avstånd. Rädsla för att komma för nära. Att uppleva och hantera ett känslomässigt engagemang. concerned with making sure they were attentive to the needs of the family (7). felt powerless when they understood that the dying patient s quality of life no longer had priority (5). Some of the nurses stated that being in contact with death made them appreciate the good times in life more (6). oro oroade sig för att de var tillräckligt uppmärksamma på familjens behov. kände sig maktlösa när de förstått att den döende patientens livskvalitet inte längre prioriterades. Några av sjuksköterskorna uppgav att kontakten med döden fick dem att uppskatta de goda stunderna i livet mer. Oro över att missa familjens behov. Maktlöshet när patientens livskvalitet inte längre prioriterades. Kontakt med döden gav uppskattning till livet. Att värna om patient och närstående. Att känna sig utelämnad. Att känna meningsfullhet. 9(25)

15 5.6 Forskningsetiska aspekter All vetenskaplig forskning ska utgå från ett etiskt förhållningssätt. Forskningsetik syftar till att se till alla människor och bevara deras grundläggande rättigheter och värde. Detta gäller även vid litteraturstudier där artiklarnas etik ska granskas (Kjellström, 2017; Kristensson, 2014). Alla artiklar som ingår i litteraturstudien har tillstånd från en etisk kommitté eller har tagit hänsyn till Helsingforsdeklarationen. Helsingforsdeklarationen är internationella riktlinjer som fokuserar på medicinsk forskning på människor. Riktlinjerna syftar till en bevarad integritet och respekt för självbestämmande hos forskningens deltagare där anpassad information ska ges, möjlighet till att lämna forskningen när man vill utan att ange anledning och lagar om sekretess och datahantering ska följas. Nyttan av forskningen ska överskrida de eventuella risker som deltagarna kan utsättas för (National Institutes of Health, 2012). Författarnas förförståelse utifrån tidigare kunskap och erfarenheter har identifierats för att undvika att detta färgar studiens datainsamling och resultat. Vidare har resultatet tagits fram med avsikt att inte undanhålla någon information (Forsberg och Wengström, 2015). 6 Resultat Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Resultatet presenteras i fyra kategorier; Att uppleva och hantera ett känslomässigt engagemang (1), Att värna om patient och närstående (2), Att känna sig utelämnad (3) samt Att känna meningsfullhet (4). 6.1 Att uppleva och hantera ett känslomässigt engagemang Att kunna visa på professionell distans samtidigt som man brydde sig om den döende patienten och dennes närstående skapade för vissa sjuksköterskor en oro (Peterson et al., 2010). Andra sjuksköterskor klagade på att ständigt behöva balansera rollen som sjuksköterska med rollen som en medlidande vän. Även om en djup relation till patient och närstående gav en större tillfredsställelse krävde relationen ett större ansvar från sjuksköterskans sida. Vissa sjuksköterskor upplevde det svårt att delge dåliga nyheter på grund av den djupa relation som fanns mellan dem och patientens närstående (Chong & Poon, 2011). 10(25)

16 Närvaro vid begravning eller möjlighet att få leda efterlevandesamtal med den avlidna patientens närstående ansågs värdefullt för vissa sjuksköterskor. Andra såg gråtandet som ett sätt att få utlopp för sina känslor (Chong & Poon, 2011). Känslomässigt såväl som praktiskt stöd av kollegor i form av bland annat avlastning beskrev sjuksköterskorna som hjälpsamt (Danielsen et al., 2018; Marchessault, Legault, & Martinez, 2012; Törnquist, Andersson, & Edberg, 2013). I andra fall tog sjuksköterskorna emot stöd i form av vänner, närstående och bön (Chong & Poon, 2011). 6.2 Att värna om patient och närstående Danielsen et al. (2018) visade på vikten av ett gott samarbete med patient och närstående redan från första dagen patienten blev inskriven inom hemsjukvården. Då de närstående integreras i hemsjukvården var det viktigt att tidigt utveckla ett kvalitativt förhållande med patient och närstående (Marchessault et al., 2012). Detta för att på bästa sätt kunna främja säkerhet och förtroende mellan vårdpersonal och patient (Marchessault et al., 2012), då sjuksköterskorna upplevde sig ha en central nyckelroll i handhavandet av vård (Burt, Shipman, Addington-Hall, & White, 2008). Sjuksköterskorna beskrev också hur viktigt det var att kunna lyssna och visa empati gentemot patient och närstående (Danielsen et al., 2018), där patienten sågs som en expert i sin egen vård (Marchessault et al., 2012). Även negativa aspekter av att vilja gott kunde erfaras, som att sjuksköterskan upplevde etiska dilemman när hon såg att patientens och de närståendes värdighet, integritet och autonomi inte respekterades (M. Karlsson, C. Karlsson, Barbosa da Silva, Berggren, & Söderlund, 2013). Besvikelse kunde upplevas när patientens mående försämrades, men patienten på grund av hög personlig integritet avböjde vård (M. Karlsson, Roxberg, Barbosa da Silva, & Berggren, 2010). Även när utrustning krävdes som gjorde att hemmet liknade ett sjukhus, och således negativt påverkade stillheten och lugnet i hemmet, kände sig sjuksköterskorna illa till mods (M. Karlsson et al., 2013). Känslor av frustration och påtryckningar kunde även uppkomma hos sjuksköterskorna när patientens närstående inte respekterade den döende patientens önskan om att bli vårdad hemma (M. Karlsson et al., 2010) såväl som när de närståendes övertygelser inte stämde överens med sjuksköterskans egna 11(25)

17 (Marchessault et al., 2012). Ibland upplevde sjuksköterskorna att de närstående hindrade dem från att tillgodose patientens behov av vård trots att patienten själv ville samt var i behov av vård (M. Karlsson et al., 2013). Marchessault et al. (2012) visar att både livserfarenhet och yrkeserfarenhet positivt påverkade sjuksköterskornas sätt att stödja patienten och dess närstående medan sjuksköterskor som saknade yrkeserfarenhet istället såg svårigheter i att kommunicera med patienter och närstående (Peterson et al., 2010). Sjuksköterskor uttryckte att de behöver öva på sitt sätt att bemöta patient och närstående, samt att ytterligare utbildning skulle hjälpa dem att ge mer effektiv smärtlindring (Marchessault et al., 2012). Några sjuksköterskor oroade sig för hur de förväntades trösta och stötta närstående att ta sig genom en upplevelse sjuksköterskorna själva inte hade någon personlig erfarenhet av (Peterson et al., 2010). Vissa kände sig maktlösa inför de närståendes sorg och upplevde ibland en känsla av misslyckande när patienten avled, medan andra såg döden som en normal del av livet (Marchessault et al., 2012). 6.3 Att känna sig utelämnad Sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård upplevde att patient och närstående förväntade sig högklassig kvalitetsvård vilket gav sjuksköterskorna en oro över att göra fel (Chong & Poon, 2011). Dessa orealistiska krav på vård som patienter och närstående uttryckte upplevdes ofta härstamma från slutenvården som lovade mer från hemsjukvården än vad som kunde ges (Danielsen et al., 2018). Vid försämring i patientens mående upplevde vissa sjuksköterskor att de närstående blev oroliga och förlorade förtroendet till sjuksköterskan då de istället ville att patienten skulle bli vårdad inom slutenvården (M. Karlsson et al., 2010). Vissa sjuksköterskor upplevde en förlust av kontroll vid exkluderande i utskrivningsprocess från sjukhus, då vårdpersonal som inte kände patienten förväntades ta beslut rörande dennes vård (Törnquist et al., 2013). Andra upplevde förlorad kontroll relaterat till arbetets oförutsägbara natur (Burt et al., 2008) och tillfälliga lösningar (Chong & Poon, 2011) eller när kollegor inte inkluderade de närstående i vården (M. Karlsson et al., 2013). En del sjuksköterskor kände sig 12(25)

18 maktlösa när de förstod att den döende patientens livskvalitet inte längre prioriterades (M. Karlsson et al., 2010). Brist på utrustning och riktlinjer begränsade sjuksköterskornas förmåga att tillhandahålla god vård (M. Karlsson et al., 2013; Törnquist et al., 2013). Detta kunde i vissa fall innebära en brist i enighet bland kollegor gällande vad palliativ vård innebar (M. Karlsson et al., 2010). Även patientens förnekelse och miljön i dennes hem kunde begränsa sjuksköterskorna i deras arbete (M. Karlsson et al., 2013; Marchessault et al., 2012). Sjuksköterskor fann även ibland att läkaren inte lyssnade på dem och inte ville ordinera enligt deras råd, trots att sjuksköterskan kände patienten bäst (Törnquist et al., 2013). Detta ledde till begränsningar i att inte kunna initiera behandling under deras hembesök förutom från generella ordinationer och sjuksköterskan upplevde då frustration när läkaren ville dröja med behandlingsstart (Chong & Poon, 2011). Detta kunde leda till att sjuksköterskorna inte alltid hade de läkemedel de behövde för att bäst kunna hjälpa sina patienter (Marchessault et al., 2012). Att ge adekvat smärtlindring såg som en aspekt av kvalitetsvård (Marchessault et al., 2012) och när sjuksköterskorna inte kunde ge patienten tillräcklig smärtlindring upplevde sjuksköterskorna att de hamnade i en obekväm beroendeställning till läkaren (M. Karlsson et al., 2010). Många sjuksköterskor rapporterade även konflikter med läkare som ett återkommande problem (Chong & Poon, 2011). Danielsen et al. (2018) beskrev hur sjuksköterskorna fick kämpa för att få läkarna involverade i den palliativa vården. Detta gjorde att sjuksköterskan kände sig illa till mods när patientens tillstånd försämrades men läkaren trots detta inte gjorde något hembesök (M. Karlsson et al., 2013). Det kunde även resultera i att sjuksköterskorna blev tvungna att förklara för patient och närstående att slutet var nära i avsaknad av läkare (Marchessault et al., 2012) samt fatta avgörande beslut på egen hand (Törnquist et al., 2013). Då det ständigt fanns ett behov av att utvärdera symtom och fatta beslut (Chong & Poon, 2011) uttrycktes ett behov av regelbunden kontakt och förtroende mellan sjuksköterska och läkare för ett nära samarbete utifall patientens tillstånd försämrades (Danielsen et al., 2018). Vidare uttryckte många sjuksköterskor en oro över att behöva besvara frågor som läkaren hade undvikit samt att tillhandahålla obekväm information (Peterson et al., 2010). Även om majoriteten av studierna 13(25)

19 uttryckte negativa aspekter av att arbeta i team med läkare, fanns det studier där samarbetet med läkare ansågs som tillfredsställande och rentav avgörande för att kunna tillhandahålla en god palliativ vård (Danielsen et al., 2018). Även avsaknad av kollegor uttrycktes bland sjuksköterskorna inom palliativ hemsjukvård (Chong & Poon, 2011; Marchessault et al., 2012). Att arbeta ensam innebar för några sjuksköterskor att de kände sig osäkra och stressade (Chong & Poon, 2011) då palliativ vård i hemmet krävde mycket tid (M. Karlsson et al., 2013). Vissa sjuksköterskor oroade sig för att kunna hinna med att tillhandahålla adekvat vård till alla patienter och deras närstående (Burt et al., 2008; Peterson et al., 2010). De uttryckte ett intresse i att spendera den tid som behövdes med patienterna, även om detta innebar en del av deras privata tid (Marchessault et al., 2012). Trots en del administrativa arbetsuppgifter prioriterade sjuksköterskorna oftast patienternas vård (Burt et al., 2008). Att ge palliativ vård i en hemmiljö och samtidigt vårda och ansvara för patienter som inte var i behov av palliativ vård beskrevs som komplicerat men sjuksköterskorna förväntades ändå prioritera tiden utifrån patientens behov av vård (Marchessault et al., 2012). Att de var tvungna att flytta sig mellan palliativ vård till mer rutinmässig vård gjorde att arbetet ibland upplevdes stressande och svårt (Burt et al., 2008). Rollen som handledare till studenter upplevdes av vissa sjuksköterskor som en belastning, medan andra sjuksköterskor såg det som ett privilegium (Chong & Poon, 2011). De flesta sjuksköterskorna hade en bristande kunskap om palliativ vård innan de började arbeta inom hemsjukvården (Chong & Poon, 2011). En bristande yrkeserfarenhet och kunskap samt en rädsla över att ta hand om patienter med en palliativ diagnos bidrog till en osäkerhet i att inte kunna tillhandahålla den mest adekvata vården (M. Karlsson et al., 2013; Peterson et al., 2010). Denna oro resulterade i att många sjuksköterskor uttryckte att de var nära på att ge upp under de första månaderna efter att de börjat arbeta inom palliativ hemsjukvård (Chong & Poon, 2011). Många sjuksköterskor uttryckte ett behov av stöd och uppskattning för sitt arbete inom den palliativa hemsjukvården (Burt et al., 2008; Danielsen et al., 2018; 14(25)

20 Marchessault et al., 2012; Törnquist et al., 2013). En avsaknad av formellt stöd (Burt et al., 2008; Marchessault et al. 2012) såväl som behov av regelbundna samtal med en psykolog uttrycktes (Danielsen et al., 2018; Marchessault et al., 2012). Brist på stöd och förståelse från chefer och läkare ansågs vara ett problem. Vissa sjuksköterskor trodde att bristen på förståelse och stöd från chefer berodde på missförstånd eller en för stor tilltro till sina medarbetares kunskap och att cheferna på så sätt inte förstod sjuksköterskornas behov (Törnquist et al., 2013). Vilket även beskrivs av M. Karlsson et al. (2013) där sjuksköterskorna upplevde det svårt att förklara för chefen varför vården tog lång tid. 6.4 Att känna meningsfullhet Flera sjuksköterskor uttryckte att de upplevde stor tillfredsställelse av att få dela sina patienters sista tid i livet (Burt et al., 2008; Marchessault et al., 2012). Vissa uttryckte även att de uppskattade att få vara en del av en betydelsefull vård, medan andra uttryckte att den nära kontakten med döden fick dem att uppskatta livet desto mer. Andra uttryckte en hög tilltro till sin egen förmåga att tillhandahålla palliativ hemsjukvård och en känsla över att ha större kontroll över vården. Palliativ vård ansågs lärorikt och uppmuntrade till reflektion över arbetssättet vilket främjade den professionella såväl som den personliga utvecklingen (Marchessault et al., 2012). 7 Diskussion 7.1 Metoddiskussion Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i patientens hem. Vi valde att svara på syftet genom en litteraturstudie. Alla de artiklar som utgör resultatet är relevanta för studien då de alla svarar på studiens syfte. Att vi valde att göra en litteraturstudie ökade överförbarheten då de inkluderade artiklarna täcker ett stort geografiskt område. De åtta artiklarna är gjorda i Kanada, Norge, Singapore, Sverige, Storbritannien och i USA, vilket gör att vi kan anta att sjuksköterskornas erfarenheter kan överföras till liknande kontext i andra länder i Västvärlden. 15(25)

21 Endast artiklar på engelska valdes att inkluderas i studien vilket kan ses som en svaghet då artiklar på andra språk som var relevanta för syftet kan ha exkluderats. Att vi endast inkluderade artiklar som berör patienter över 18 år ses som en styrka då grundutbildade sjuksköterskor i större utsträckning möter äldre patienter i ett palliativt skede än barn i ett palliativt skede. Artiklar publicerade innan 2008 exkluderades för att endast belysa aktuell forskning, men trots detta har studier där datainsamlingen ägde rum innan 2008, men studierna ha sammanställts 2008, inkluderats vilket kan ha resulterat i att väsentliga delar av metodförfarandet i studien kan ha glömts bort. Att vi gjorde sökningar i flera databaser ses enligt Kristensson (2014) som en styrka. Vid sökningarna i databaserna CINAHL och Pubmed användes inte samma fritextord samt ämnesord i de två olika sökningarna. Vid en senare sökning visade det sig att om samma fritextord och ämnesord hade använts i de båda sökningarna hade ytterligare en artikel som svarat på syftet kunnat inkluderas. Samma gäller för om vi hade valt att inkludera databasen PsycInfo i vår sökstrategi. Att synonymer till nyckelbegreppen även användes som fritextord ses som en styrka då detta ger ett mer specifikt sökresultat och inkluderar artiklar som kanske inte hade blivit inkluderade om endast nyckelbegreppen hade använts. Kombination av ämnesord och fritextord ses även som en styrka då det bidrar till ett mer specifikt sökresultat där irrelevanta artiklar sållades bort (Kristensson, 2014). Varför de artiklar som hittades vid den manuella sökningen inte hittades vid de strukturerade sökningarna kan bero på att de beskriver sjuksköterskans erfarenhet av stress samt etiska dilemman inom palliativ vård i hemmet, istället för sjuksköterskans alla erfarenheter. Vid urvalet av artiklar exkluderades först artiklar endast utifrån titel, vilket enligt Kristensson (2014) ses som en svaghet då relevanta artiklar som besvarar syftet kan ha exkluderats. En annan svaghet vid urvalet är att utöver de artiklar som inkluderats i studien har endast fyra exkluderade artiklar lästs i fulltext. Den kvalitetsgranskningsmall Carlsson & Eiman, 2003) vi valde för att kvalitetsgranska de inkluderade artiklarna är tydlig och enkel att använda då det 16(25)

22 procentuellt finns angivet antal poäng för de olika kvalitetsgraderna. Vid kvalitetsgranskningen valde vi att granska den första artikeln tillsammans för att säkerställa att vi tolkade alla frågor likadant. Vi valde denna granskningsmall eftersom varje frågeställning poängsattes mellan 0 3 poäng beroende på hur väl frågan besvarades i artikeln. Detta visade sig vara en svaghet då det skilde sig i våra tolkningar av artikelns innehåll. Därför valde vi att den författare som var mest kritisk i sin tolkning skulle kvalitetsgranska resterande artiklar. Detta kan ses som en styrka då kvalitetsgranskningen blir konsekvent samtidigt som svagheter kan ses i att texten kan feltolkas. Triangulering innebär att flera personer analyserar och tyder materialet för att stärka resultatet och öka studiens tillförlitlighet (Kristensson, 2014). Vid dataanalysen bestämde vi oss för att läsa studierna enskilt för att plocka ut de utsagor som svarade på studiens syfte för att sedan jämföra våra utsagor. Därefter diskuterade vi kod och kategori till varje utsaga, vilket ökar vår studiens tillförlitlighet. Från början hade vi nio kategorier med flera underkategorier, men vi valde att reducera detta till fyra kategorier utan underkategorier för att på ett tydligare sätt kunna redovisa resultatet (Kristensson, 2014). Studiens tillförlitlighet stärktes även genom att utsagorna översattes till svenska för att ge mindre utrymme för misstolkning som sedan skulle kunna påverka kodning och kategorisering. Vidare stärks studiens tillförlitlighet genom redovisning av exempel (se Tabell 1) ur dataanalysen (Kristensson, 2014). Artiklarna som använts i studien har följt etiska riktlinjer eller fått godkännande från etiska kommittéer vilket Forsberg och Wengström (2015) ser som en styrka. Vår analys har utgått från ett etiskt förhållningssätt där vi strävade efter att vår förförståelse inte skulle påverka vår datainsamling eller dataanalys. Den etiska aspekten stärks då vi har tagit med alla utsagor som svarade på vårt syfte, inte enbart de som stärkte vår hypotes eller tidigare forskningsfynd. 7.2 Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. I resultatet framkom det bland annat att yrkeserfarenhet i hög grad påverkade kvaliteten på den givna vården, samt att många sjuksköterskor uttryckte ett behov av vidareutbildning inom området. Det framkom även att relationen till 17(25)

23 medarbetare var avgörande för att kunna tillhandahålla en god palliativ vård. Slutligen visade resultatet på att många sjuksköterskor brottades med olika aspekter av den djupa relation som kan uppstå mellan vårdare och patient/närstående inom hemsjukvården. Resultatet visade på att yrkeserfarenhet i hög grad påverkade vårdkvaliteten, vilket bekräftar tidigare forskningsresultat gjord inom slutenvården (Andersson et al., 2015; Dunn et al., 2005). De sjuksköterskor som var nya inom hemsjukvården upplevde i större utsträckning hinder och svårigheter i vårdandet, än de sjuksköterskor som arbetat några år och hade mer yrkeserfarenhet, vilket överensstämmer med Benners (1993) teori där det är vanligt att noviser upplever rädsla och förtvivlan i arbetet när de upptäcker att verkligheten inte överensstämmer med den uppfattning de har fått genom litteraturen. Detta skulle även kunna tänkas vara en anledning till att många sjuksköterskor överväger att sluta inom hemsjukvården de första månaderna (Chong & Poon, 2011). Då de flesta sjuksköterskor upplevde sig ha en bristande grundkunskap inom palliativ vård innan de började arbeta inom hemsjukvården, kan det tänkas att det behöver integreras mer allmän kunskap gällande palliativ vård i sjuksköterskeutbildningen. Palliativ vård är inte ett högprioriterat ämne inom utbildningen, vilket bekräftas av en rapport skriven av Friedrichsen (2006) där det framkommer att palliativ vård ges mellan tre timmar och några veckors utrymme i utbildningen, beroende på lärosäte. Teoretiska kunskaper om hur man som sjuksköterska till exempel bemöter existentiellt lidande eller effektivt smärtlindrar en patient i smärta hade kunnat tänkas vara till stor hjälp för nya noviser som känner sig otillräckliga i mötet med patienter som befinner sig i ett palliativt skede. Vad som också hade kunnat tänkas underlätta för nya noviser är tillgången till handledare. Att som novis ha tillgång till en mer yrkeserfaren handledare under de första månaderna inom den palliativa hemsjukvården hade kunnat tänkas bidra till självsäkerhet och minskad stress, då arbete som utfördes i ensamhet istället bidrog till ökad osäkerhet och stress. Enligt Benner (1993) bör dock den handledande sjuksköterskan åtminstone uppnått nivån kompetent för att på bästa sätt kunna vägleda och stötta novisen genom den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska. En sjuksköterska som anses kompetent bör enligt Benner (1993) ha 18(25)

24 arbetat inom samma eller likartade förhållanden i cirka två år. Hon bör även besitta tillräckliga kunskaper och yrkeserfarenheter för att kunna handskas med plötsliga situationer, samt kunna planera och prioritera sitt arbete. För de mer yrkeserfarna sjuksköterskorna hade rollen som handledare sannolikt bidragit ytterligare till deras arbetsbörda, men det hade kunnat tänkas vägas upp av den sociala aspekten av arrangemanget då även dessa sjuksköterskor uttryckte en avsaknad av kollegor inom den palliativa hemsjukvården. Vidare visade resultatet på att den inbördes relationen till medarbetare var avgörande för att kunna tillhandahålla en god palliativ vård. Då sjuksköterskan ses som samordnare med den största koordinerande funktionen i verksamheten (Friedrichsen, 2012) är det av stor vikt att samarbetet mellan de olika yrkeskategorierna fungerar tillfredsställande, annars riskerar patienten och dess närstående att falla offer för dessa omständigheter. I många fall var till exempel läkaren inte så delaktig i den palliativa vården som sjuksköterskan önskat, vilket ibland kunde resultera i att sjuksköterskan fick överta läkarens ansvar i olika aspekter av vården, såsom att förmedla dåliga nyheter, ta avgörande beslut eller svara på obekväma frågor. När sjuksköterskorna såg att läkarna inte levde upp till sitt ansvar skapade detta känslor av olust och oro relaterat till deras utförda arbete. Detta överensstämmer med Benners teori (1993) som tar upp att relationen mellan sjuksköterska och läkare i hög grad påverkar sjuksköterskans upplevelse av sitt arbete. För att kunna tillhandahålla en effektiv helhetsvård krävs ett gott interprofessionellt samarbete där alla strävar efter att arbeta som ett vårdlag (Benner, 1993). God kommunikationsförmåga såväl som en överenskommelse inom vårdlaget gällande satta vårdmål och tydliga kompetensbeskrivningar beskrivs som mycket viktigt inom interprofessionellt samarbete enligt Pype et al. (2013). Åsiktsskillnader beskrivs av Benner (1993) som ofrånkomligt men också som en nödvändig del av den givna behandlingen. Åsiktsskillnader och konflikter kräver ansträngning från alla i vårdlaget med mål att återupprätta engagemanget hos alla denna meningsskiljaktighet berör. Slutligen visade resultatet att många sjuksköterskor dagligen brottas med aspekter relaterat till den djupa relation som ibland kan uppkomma mellan vårdare och patient/närstående inom hemsjukvården. Enligt Friedrichsen (2012) ingår etablering 19(25)

25 av tillitsfulla relationer med patient och närstående i sjuksköterskans yrkesroll, men ändå oroade sig vissa sjuksköterskor för att bli för engagerade med patient och närstående. Resultatet visade även på att vissa sjuksköterskor fann det svårt att delge dåliga nyheter med patienter och familjer man byggt djupa relationer med. Detta även om ärlighet i termer av kommunikation enligt Friedrichsen (2012) är en förutsättning för god palliativ vård. Många sjuksköterskor kan tänkas bära på informella och ideologiska föreställningar om att vi som vårdare ska hålla en professionell distans och inte bli för engagerade i våra patienter. Benner (1993) utmanar denna ideologi, och menar att engagemang är en nödvändig förutsättning för att nå den femte och sista fasen i professionsutvecklingen, nämligen expertfasen. Hon menar att det är osannolikt att en distanserad sjuksköterska som saknar engagemang lägger märke till subtila förändringar hos de patienter hon ansvarar för. Mer troligt är det att en engagerad sjuksköterska märker av dessa förändringar. Engagemang ses alltså enligt Benner (1993) som något positivt och eftersträvansvärt i rollen som sjuksköterska inom dagens sjukvård. Vidare framkommer det att vårdrelationen som finns mellan sjuksköterska och patient inte skall vara av vänskaplig sort, utan istället skall präglas av lyhördhet och en professionell hållning. I en vänskapsrelation finns jämställdhet och balans i utrymmet vi ger till varandra, och när vi som vårdare visar oss på detta sätt för våra patienter är risken stor att vi tar av utrymmet som rättmätigen tillhör patienten. I en vårdrelation präglad av lyhördhet och professionell hållning bör istället all fokus ligga på patienten. Att ha en professionell hållning betyder dock inte att man måste agera kyligt eller distanserat mot sina patienter, utan att man som sjuksköterska aktivt reflekterar över sitt arbetssätt, har en vilja att ta reda på patienternas behov samt har en tillräcklig självkännedom för att kunna skilja på sina egna och patienternas behov (Birgegård, 2005). Att utveckla en professionell hållning kan säkert upplevas som utmanande och svårt, och även här skulle noviser ha nytta av handledning från mer yrkeserfarna sjuksköterskor. 7.3 Klinisk implikation och förslag på vidare forskning Utifrån vår litteraturstudie ser vi att sjuksköterskans erfarenheter av palliativ vård i hemmet är beforskade. Dock efterfrågas forskning kring vad fördjupade kunskaper 20(25)

26 om palliativ vård hade kunnat bidra med inom den palliativa hemsjukvården. Vår litteraturstudie visar även på att det interprofessionella samarbetet ofta hade kunnat bli bättre än vad det är i nuläget. Författarna föreslår regelbunden avsatt tid för reflektion mellan alla involverade i vårdteamet med mål att förstärka och skapa större förståelse mellan alla inblandade yrkeskategorier samt skapa en förutsättning för bättre vård för patienten. Vidare ses ett behov av hur nya noviser samt sjuksköterskor med mindre yrkeserfarenhet och kunskap av palliativ vård kan stödjas inom den palliativa hemsjukvården. Här föreslår författarna systematisk och kontinuerlig handledning från mer erfarna sjuksköterskor samt implementering av djupare kunskap gällande tillhandahållandet av palliativ vård i sjuksköterskans grundutbildning. 8 Slutsats Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Resultatet visade bland annat att yrkeserfarenhet i hög grad påverkar vårdkvalitet. Många sjuksköterskor uttryckte även ett behov av djupare kunskaper inom området palliativ vård. Det framkom även att relationen till medarbetare var avgörande för det interprofessionella samarbete som i sin tur möjliggör en god palliativ vård. Avslutningsvis visade resultatet på att många sjuksköterskor kämpade med svårigheter relaterat till den djupa relation som kan uppstå mellan vårdare och patient/närstående inom hemsjukvården. 21(25)