Förprojektering och hydraulisk modellering dagvatten Sandtorp etapp 3

Transkript

1 Norrköpings Kommun Förprojektering och hydraulisk modellering dagvatten Sandtorp etapp 3 Rev Linköping

2 Förprojektering och hydraulisk modellering dagvatten Sandtorp etapp 3 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status PM - Rev 1 Erik Backteman Jesper Alfons Mikaela Rudling/Andrea Stigsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Westmansgatan Linköping Telefon Organisationsnummer

3 Sammanfattning I Sandtorp, ca 2km sydväst om Norrköping centrum, planeras det för nya vägar och bostäder inom etapp 3 av detaljplanen för del av fastigheten Klockartorpet 1:1. Området idag är redan bebyggt till viss del med blandade verksamheter men det finns även en stor andel grönytor inom detaljplaneområdet. Bebyggelseförslagen kommer leda till en förtätning av området och en högre andel hårdgjorda ytor. Ramböll Sverige AB har i samband med planarbetet fått i uppdrag att förprojektera ett dagvattensystem för området samt att utföra en kontroll av föreslagna lösningar i en hydraulisk dagvattenmodell. Idag sker avrinningen från området både norrut och i sydöstlig riktning. Avledningen av dagvatten ifrån området sker till befintliga dagvattenledningar. Då belastningen på de befintliga ledningssystemen kommer att öka tillföljd av exploateringen kommer olika typer av åtgärder behöva vidtas för att inte överbelasta befintliga ledningar. Hur exploateringen inom planområdet kommer att se ut är idag ännu inte fastställt. Därför har en del antaganden gjorts i förprojekteringen och de hydrauliska beräkningarna. Andel nya hårdgjorda ytor och placering av framtida anslutningspunkter har i förprojekteringen uppskattats. För att belastningen på befintligt dagvattenledningssystem såväl inom som utanför planområdet inte ska bli för stor har 4 olika fördröjningsanläggningar i form av dagvattendammar föreslagits i förprojekteringen. Förprojekterade dagvattenledningar har dimensionerats för att kunna avleda flöden som uppstår vid ett regn med återkomstid 20 år inklusive ett klimatpåslag om 25 %. Hydrauliska simuleringar har utförts med 20 och 100-årsregn. I detaljprojekteringsskedet ska dagvattensystemet samordnas med övrig teknisk försörjning i området. Dammar ska samordnas med projektering av park och naturmark för att skapa en trygg och spännande utformning av brukarnas närmiljö. i

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Uppdragsbeskrivning Områdesbeskrivning Befintliga ledningssystem Svårigheter med förprojektering av dagvattenlösningar inom Sandtorp etapp Avgränsningar Förslag till dagvattenutformning Dagvattenledningar Dagvattendammar, fördröjningsytor Ytlig avrinning via lågstråk Alternativ ledningssträckning Förutsättningar modellering Underlag och antaganden Modelluppbyggnad Delavrinningsområden och avrinningskoefficienter Ledningar och noder Regn Terrängmodell till ytavrinningsberäkningar Mike Flood beräkningar Resultat Resultat från simuleringar av ledningsnät i Mike Urban Resultat från ytavrinningssimuleringar med Mike Flood Recipient och miljökvalitetsnormer Föroreningsberäkningar Metod Förslag till riktvärden för dagvatten Platsspecifika förutsättningar Markanvändning Resultat föroreningsberäkningar Diskussion reningsbehov Kostnadskalkyl Slutsats Fortsatt arbete ii

5 Bilagor Bilaga 1 Sandtorp etapp 3 20-årsregn Bilaga 2 Sandtorp etapp årsregn Bilaga 3 Kostnadskalkyl dagvatten Sandtorp etapp 3 Ritningar R VA-plan skala 1:500 med föreslagen dagvattenlösning R VA-plan skala 1:500 med föreslagen dagvattenlösning R VA-plan skala 1:500 med föreslagen dagvattenlösning R VA-plan skala 1:500 med föreslagen dagvattenlösning R VA-plan skala 1:500 med föreslagen dagvattenlösning R VA-profiler skala 1:500/1:100 R VA-profiler skala 1:500/1:100 R VA-profiler skala 1:500/1:100 R VA-profiler skala 1:500/1:100 R Sektioner skala 1:20 som underlag för ledningssamordning R Sektioner skala 1:20 som underlag för ledningssamordning W Befintliga ledningar och kablar skala 1:500 W Befintliga ledningar och kablar skala 1:500 W Befintliga ledningar och kablar skala 1:500 W Befintliga ledningar och kablar skala 1:500 W Befintliga ledningar och kablar skala 1:500 iii

6 Förprojektering och hydraulisk modellering dagvatten Sandtorp etapp 3 (PM/Rapport) 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Det pågår ett planarbete gällande förtätning av bostäder inom Sandtorp i Norrköping. ÅF har tidigare tagit fram en dagvattenutredning som beskriver dagvattenhanteringen inom planområdet. I samband med förprojektering av områdets gatunät har Ramböll fått i uppdrag att förprojektera områdets dagvattensystem. 1.2 Uppdragsbeskrivning Förprojekteringen har till viss del utgått ifrån förslag till dagvattenhantering enligt dagvattenutredningen. Förslagen har studerats mer i detalj och omarbetats om så har behövts. Uppdraget innefattar kontroll av möjlighet till genomförande med avseende på ledningarnas höjdsättning och dimensioner. Dimensionering av fördröjande dagvattenmagasin har också genomförts. En funktionskontroll av ledningsnätet har utförts med hjälp av en hydraulisk modell som har upprättats över ledningsnätet. Den hydrauliska modellen upprättas med hjälp av verktyget MIKE URBAN och kopplas ihop med terrängen till en s k MIKE URBAN FLOOD-modell. Scenarier som har simulerats i den hydrauliska modellen: 20-årsregn med klimatfaktor 1, årsregn med klimatfaktor 1, Områdesbeskrivning Detaljplanen är den del av fastigheten Klockartorpet 1:1 med närområde (Sandtorp) inom Klockartorpet Norrköping. Planarbetet har delats in i etapper och den här förprojekteringen har studerat etapp 3 av planarbetet. Planområdet för etapp 3 ligger mellan stadsdelarna Kneippen och Klockaretorpet, ca 2 km sydväst om Norrköpings centrum. Linköpingsvägen, Söderleden och Hjalmar Brantings gata avgränsar området i norr, öster respektive söder. I väster avgränsas området av Folkborgsvägen och ett grönområde som tidigare innehöll en lekplats och en djurpark. Inom planområdet finns redan idag en hel del byggnader av olika slag. SMHI:s huvudkontor ligger i norra delen av området och tar upp en stor area. Hårdgörandegraden är idag varierande inom planområdet, inom SMHI:s fastighet är hårdgörandegraden hög medan det finns flera grönytor inom de östra delarna av området. Det finns en preliminär illustrationsplan över Sandtorp som visar hur bebyggelsen kan komma att utformas inom de olika fastigheterna. De utritade huskropparna på 1 av 28

7 illustrationsplanen har ingen direkt förankring med exploatörer och kommer med största sannolikhet inte att stämma överens med hur bebyggelsen slutligen kommer att se ut. Eftersom illustrationsplanen är preliminär är den inte redovisad i denna rapport. Figur 1 visar detaljplanegränsen för Sandtorp etapp 3. Figur 1 Detaljplaneområdet Sandtorp etapp Befintliga ledningssystem Idag finns det befintliga dagvattenledningar som avleder dagvatten i två olika riktningar ifrån Sandtorp. De magentafärgade ledningarna i figur 2 avleder dagvatten ifrån större delen av området. De avleder även dagvatten från områden söder och väster om Sandtorp. I Hjalmar Brantings Gata söder om planområdet ligger en befintlig ledning med dimension 300 mm, redovisad som grön ledning i figur 2. Den avleder dagvatten ifrån områden söder om Sandtorp samt planområdets östra delar. Ledningen ansluter sedan via en dykarledning till en större ledning i Söderleden. Motala ström är recipient för båda de ledningar som avleder dagvatten ifrån Sandtorp. 2 av 28

8 Figur 2 Befintliga dagvattenledningar inom och i anslutning till detaljplanen. 1.5 Svårigheter med förprojektering av dagvattenlösningar inom Sandtorp etapp 3 Den befintliga dagvattenledningen i Hjalmar Brantings Gata har svag lutning och en dimension på 300mm. Den avleder redan idag dagvatten från områden söder om planområdet. Enligt de hydrauliska beräkningarna utförda i samband med förprojekteringen klarar den befintliga ledningen i dagsläget inte av att avleda ett 20-årsregn utan att marköversvämningar uppstår. I och med att ledningen redan i dagsläget är underdimensionerad, sett till förmåga att avleda flöden som uppstår vid ett 20-årsregn, behöver andra lösningar studeras. Östra delarna av Sandtorp kommer inte att kunna avleda sitt dagvatten till någon annan ledning än ledningen i Hjalmar Brantings Gata. Att dimensionera upp ledningen i Hjalmar Brantings Gata skulle vara ett omfattande och dyrt arbete, dessutom är det en åtgärd som 3 av 28

9 endast leder till en liten förbättring då ledningen i anslutning till Söderleden är strypt. Inom planområdet finns det ett antal grönområden som innehåller flera bevarandevärda träd. Detta har fått till följd att vissa ytor som skulle lämpa sig bra för anläggande av dagvattendammar eller andra anläggningar för fördröjning av dagvatten inte kan tas i anspråk för det ändamålet. 1.6 Avgränsningar För flera av de nya fastigheterna inom planområdet finns det idag ingen färdig bild som visar hur bebyggelsen kommer att utformas. För att kunna räkna ut dimensionerande dagvattenflöden har det därför i denna förprojektering antagits en viss hårdgörandegrad för de nya fastigheterna. Andel nya takytor, parkeringsytor mm. har inte varit känt. Anslutningspunkter till de planerade fastigheterna har inte heller varit kända och även här har antaganden gjorts. De antaganden som gjorts gällande hårdgörandegrad och anslutningspunkter bör stämmas av vid en senare detaljprojektering då det kan påverka dagvattenflöden och även ledningsdimensioner och fördröjningsvolymer. Som underlag till de hydrauliska beräkningarna har ett markraster med upplösningen 1x1m använts för att simulera ytavrinningen. Det kan medföra att mindre diken eller andra mindre höjdskillnader i terrängen eventuellt inte kommer med i ytavrinningsberäkningarna. Markrastrets nivåer baseras på befintliga höjder samt de förprojekterade gatornas nivåer. Det betyder att inga framtida markhöjder inne på fastigheter har beaktats i de simuleringar som är utförda. Den hydrauliska modellens omfattning har avgränsats till planområdets gränser då en modell av hela avrinningsområdet fram till recipient skulle bli väldigt omfattande. Några delområden nedströms och uppströms planområdet har dock lagts in i modellen för att skapa en bättre bild av hur dagvattenledningssystemet fungerar. SMHI som har en stor fastighet inom planområdet har ett eget internt dagvattenledningssystem som ansluter till Folkborgvägen. Det ledningssystemet har inte lagts in i den hydrauliska modellen. Istället har hela fastigheten lagts in som ett avrinningsområde som ansluter till en framtida dagvattendamm intill Folkborgsvägen. 2. Förslag till dagvattenutformning Förslag till utformning av dagvattenlösningar och hur dagvattnet ska avledas och tas om hand inom och i anslutning till Sandtorp etapp 3 är redovisat i ritningsbilagorna R R , R R och R R av 28

10 2.1 Dagvattenledningar I figur 3 redovisas de nya ledningar som förprojekterats som gröna linjer. Befintliga dagvattenledningar som behålls inom området är redovisade som röda linjer. Några befintliga ledningar kommer att utgå och ersättas med nya ledningar. De ledningar som utgår är inte redovisade i figur 3. SMHI:s interna dagvattenledningssystem är inte redovisat i figur 3. Alla de nya ledningar som har projekterats har dimensionerats för att klara av att avleda de flöden som uppstår vid ett regn med återkomsttiden 20 år med klimatpåslag på 25 %. Den befintliga ledningen Folkborgsvägen har ersatts med en ny ledning med dimensionen 1000mm. På så sätt kan mer dagvatten även avledas från Hjalmar Brantings gata där den befintliga ledningen idag är underdimensionerad för att klara av ett 20- årsregn. Ledningar i gatumark ska vid detaljprojektering samordnas med övrig teknisk försörjning inom området. Figur 3 Befintliga och planerade dagvattenledningar inom detaljplanen. 5 av 28

11 2.2 Dagvattendammar, fördröjningsytor Figur 4 visar de olika fördröjningsytor och dagvattendammar som har förprojekterats och beräknats i den hydrauliska dagvattenmodellen. Figur 4 Planerade dagvattendammar och fördröjningsytor inom detaljplanen. 1. Är en dagvattendamm mellan en befintlig GC-väg och E22. Dammen har en volym på ca 2000m³. Den nya 1000-ledningen i Folkborgsvägen ska ledas in via dammen där dagvattnet ska ha möjlighet att till viss del fördröjas. Två ledningar avleder dagvattnet från dammen. Den ena ledningen anläggs i botten av dammen medan den andra ledningen anläggs nästan 2 meter över det lägre inloppet. På så sätt kommer dagvattnet vid stora flöden kunna fördröjas i dammen innan det leds vidare till befintlig dagvattenledning nedströms. Om dammen ska utformas så att en konstant vattenspegel erhålls behöver det lägre utloppet anläggas på nivå över dammens botten. Dock så kommer då fördröjningsvolymen i dammen att minska om dammen utformas enligt den principen. Det maximala utflödet från damm nr 1 vid ett 20-årsregn uppgår enligt den hydrauliska modellen till ca 380l/s. Dammen har i förprojekteringen utformats med släntlutningar på 1:2 och ett djup som uppgår till ca 2,4 m som mest. En utformning av dammen enligt föreslag i förprojekteringen kommer kräva att staket anläggs runt dammen. Ska dammen istället anläggas med släntlutningar på 1:4 och ett djup på ca 1 m kommer 6 av 28

12 volymen dagvatten som går att fördröja att minskas avsevärt. Det kommer även blir svårt att leda in dagvatten från ledningssystemet till dammen på grund av höjdförhållanden. Detta kommer i sin tur även att påverka dagvattenledningarna i anslutning till dammen där risken för översvämningar blir större. 2. Dagvattendammen vid punkt 2 är en större damm i nära anslutning till SMHI:s fastighet. Dammen har en volym på ca 2400m³ och en utbredningsarea på ca 3000m². Maximalt vattendjup i dammen är 1,3m. Dammen kommer ha en liknande funktion som damm nr 1. Större dagvattenledningar kommer leda in dagvatten till dammen och två mindre ledningar kommer avleda dagvattnet vidare till dagvattensystemet nedströms dammen. Även denna damm är inte tänkt att ha en konstant vattenspegel då bedömningen är den att hela dammens volym behövs för fördröjning av dagvatten. Möjligheten finns att avleda dagvattnet från stora delar av SMHI:s fastighet direkt till dammen. Det skulle då kunna minska belastningen på dagvattenledningen i Hjalmar Brantings Gata. Ett mindre dagvattendike kommer eventuellt att anläggas mellan damm nummer 3 och 2. Diket kommer avleda vatten från damm nr 3 till damm nr 2, men först vid regn som närmar sig ett 100-årsregn i intensitet. 3. Dagvattendamm vid punkt nummer 3 är en mindre damm med en ungefärlig volym på 190m³. Dammen ska fungera så att dagvattnet kan brädda från närliggande ledningar till dammen när ledningssystemet går fullt. På så sätt minskar risken att närliggande fastigheter blir drabbade av översvämningar vid händelse av kraftiga regn. 4. Vid punkt 4 är en översilningsyta planerad. Den är tänkt att utformas som en diskret nedsänkning av marken i grönytan. Dagvattnet ska dels avledas hit vid uppdämning i ledningssystemet och via avledning på markytan. 2.3 Ytlig avrinning via lågstråk På SMHI:s parkering planeras det för nya bostäder, se figur 5. Placeras husen enligt detta alternativ redovisat i figur 5 till vänster hamnar husen mitt i ett lågstråk som kommer att översvämmas vid både 20- och 100-årsregn med nuvarande marknivåer. I figur 5 till höger illustreras en höjdmässigt möjlig ytavrinning om marknivåerna justeras så att marken lutar konstant i nordvästlig riktning och de befintliga lågoch högpunkterna slätas ut. Detta förslag bygger även på att husen kring lågstråket anläggs på en högre nivå med lutning från husen mot lågstråket. Den överhängande risken av att inte utföra denna åtgärd för marklutningen är att vatten blir ståendes vid 100-årsregnet och att marköversvämningen blir okontrollerad med översvämningsskador på omkringliggande byggnader som följd. 7 av 28

13 Figur 5 Illustration som visar placering av byggnader på SMHI:s parkering. De röda pilarna illustrerar naturlig flödesriktning. De blå pilarna i högra figuren visar möjlig ytavrinning vid marköversvämning. Figur 6 visar en sektion där de planerade huskropparna är placerade enligt alternativet i figur 5. Sektionen visar precis som planfiguren att det inte är någon bra placering för huskroppen med avseende på översvämningsrisken med de nuvarande markhöjderna. Figur 6 Höjdsättningsprincip som bör unvikas Sektionen i figur 7 visar ett alternativ på hur mark runt huset placerat i planläge enligt figur 5 bör bearbetas. Sektionen visar även hur dagvattnet kan samlas upp i två diskreta lågstråk där dagvattenbrunnar placeras. En klar förbättring med avseende på översvämningar sker. Vid större regn rinner ytvattnet då vidare i nordvästlig riktning med dagvattendammen nära E22 som slutdestination. 8 av 28

14 Figur 7 Prioriterad höjdsättningsprincip för planerade byggnader där man fyller upp marken för att få ett erfoderlig skydd mot ytvatten. Figur 8 visar en fastighet inom planområdet där det kan komma att byggas radhus eller liknande bebyggelse. Strax norr om den planerade fastigheten finns ett område med befintliga villatomter. Inom det området finns en befintlig dagvattenledning som enligt utförda beräkningar inte har kapacitet att avleda varken ett 20- eller 100-årsregn. Dagvattnet kommer därför till viss del avrinna ytledes och då finns risk för att det planerade radhusområdet kommer drabbas av översvämningar. Ett mindre avskärande dike bör anläggas längs med planerad GC-väg norr om radhusområdet för att kunna fånga upp och avleda det dagvatten som avrinner ytledes ifrån villaområdet norr om radhusen. Ett mindre dike har lagts in i den terrängmodell som använts för att simulera 20- och 100-årsregnen inom Sandtorp. Dock så har diket en för liten sektion för att den hydrauliska modellen ska kunna simulera och beräkna vattnet i diket då markrastrets upplösning är 1x1m. Figur 8 Ytliga rinnvägar vid planerat radhusområde. Överlag bör höjdsättning av mark och fastigheter inom hela planområdet utformas så att dagvatten kan avrinna ytledes via svackor eller lågstråk till lägre belägna punkter där det inte finns risk för att skador på fastigheter eller anläggningar. 9 av 28

15 2.4 Alternativ ledningssträckning Figur 9 visar en alternativ sträckning för dagvattenledningen strax söder om de planerade radhusen. Den ledning som har kryssats i figur 8 är den ledning som är föreslagen enligt förprojekteringen och det är även det alternativet som har beräknats i den hydrauliska modellen. Att slopa den ledning som är föreslagen enligt förprojekteringen och ersätta den med en kortare ledning enligt figur 9 är ett billigare alternativ att anlägga. Alternativet har dock inte simulerats i den hydrauliska modellen och bör utredas vidare i en detaljprojektering innan beslut tas om vilket alternativ som slutligen ska anläggas. Figur 9 Alternativ ledningssträckning vid de planerade radhusen. 3. Förutsättningar modellering 3.1 Underlag och antaganden Den hydrauliska modellen är uppbyggd utifrån den förprojektering av dagvattenlösningar som Ramböll har tagit fram. Brunnar, ledningar och avrinningsområden som byggts upp i modellen är alla baserade på underlag ifrån förprojekteringen. 3.2 Modelluppbyggnad En datormodell för dagvattenförande system består i princip av två modeller; en hydrologisk och en hydraulisk modell. Den hydrologiska modellen genererar avrinningshydrografer där avrinningsområden belastas med regndata. Hydrograferna används som indata till den hydrauliska modellen vilken är en ledningsnätsmodell bestående av ledningar, brunnar, dammar, diken etc. I denna beskrivs vattnets strömningar i ledningar och diken där vattennivå, hastighet och flöde skall efterlikna verkliga förhållanden. Översvämningar i brunnar och diken 10 av 28

16 beskrivs endast som vattenpelare med en viss höjd över markytan. Genom att koppla ihop en hydraulisk modell med en tvådimensionell terrängmodell kan analys utföras över hur vattnet rinner på marken (Mike Flood). I modelleringen av Sandtorp har verktyget Mike Urban CS (2014) använts för att bygga upp den hydrauliska modellen. Ledningsnätets geometri och dimensioner har byggts upp utifrån förprojekterade ledningar och brunnar. Genom programmet Mike Flood har sedan modellen kopplats till en terrängmodell som baseras på laserscannad höjddata och förprojekterade gatuhöjder. 3.3 Delavrinningsområden och avrinningskoefficienter För att identifiera de avrinningsområden som belastar modellen har laserdata tillhandahållet av Norrköpings kommun använts. Avrinningsområdena har sedan delats in i mindre delavrinningsområden med hjälp av fastighetsgränser och väglinjer. Figur 10 visar de delavrinningsområden som använts i den hydrauliska modellen. De röda sträcken i figuren visar till vilken punkt på ledningsnätet som respektive område är anslutet. Avrinningsområden nedströms planområdet har lagts in schematiskt i den hydrauliska modellen för att kunna simulera ett flöde i de befintliga dagvattenledningarna som leder ner till Motala ström. 11 av 28

17 Figur 10 Delavrinningsområden inom Sandtorp För att räkna ut avrinningskoefficienter för de olika delavrinningsområdena har fastighetsgränser, väglinjer och andra linjer som definierar olika markslag använts. Beroende av markslag har sedan avrinningskoefficienter angetts enligt P110 för de olika typerna av markanvändning. Tabell 1 Avrinningskoefficienter för olika ytor enligt Svenskt Vatten P110. Typ av yta Byggnader, hustak 0,9 Vägar, parkeringar Centrum/handelsområde Industriområde Flerfamiljshusområde Radhusområde Villaområde 0,25 Grönyta, övrig yta 0,1 Avrinningskoefficient 0,8 0,7 0,5 0,45 0,32 12 av 28

18 För avrinningsområden inom planområdet har värden enligt tabell 1 använts som underlag för att räkna ut avrinningskoefficienter. Avrinningsområden nedströms planområdet har inte studerats i detalj, de har istället angetts med uppskattad utformning och avrinningskoefficienter. Samma avrinningskoefficienter som har använts för 20-årsregnet har även använts för 100-årsregnet. Detta är ett förenklat förfarande. Vid större regnintensiteter och mättad mark stiger egentligen avrinningskoefficienten och i synnerhet natur- och gräsytor agerar mer som hårdgjorda ytor i dessa fall. Men allt vatten kommer inte avledas via ledningssystemet vid ett skyfall, vilket till viss del tar ut denna effekt. För en mer representativ bild av 100-årsregnet, i synnerhet för de områden som även i fortsättningen består av till största delen naturmark, skulle en ren ytavrinningsmodell behöva tas fram. 3.4 Ledningar och noder Ledningar i modellen har ritats upp utifrån de förprojekterade dagvattenledningarna. Befintliga ledningar som det förprojekterade ledningssystemet ansluter till har ritats upp utifrån underlag tillhandahållet av Norrköping Vatten och Avfall AB. Ledningarnas friktionsförluster har i modellen definierats genom Mannings tal, se tabell 2, för olika Mannings tal beroende av ledningsmaterial. Tabell 2 Ledningsmaterial som använts i modellen och deras respektive Mannings tal Material Betong 68 Plast 75 Manning tal (m 1/2 /s) Ledningar 3.5 Regn Då dagvattennät skall dimensioneras är det av vikt att systemet konstrueras på ett sådant sätt att det klarar av dimensionerande regn samt att vatten kan avledas ytledes även vid större regn utan att orsaka betydande skada. I de fall då datormodeller används för dimensionering är det vanligt att ett så kallat CDS-regn (Chicago Design Storm) används. Ett CDS-regn är uppbyggt av ett antal blockregn med samma återkomsttid som har varierande varaktighet (intensitet). Regnet är symmetriskt fördelat kring ett intensitetsmaximum som antas inträffa i den tidigare delen eller mitten av regnet. Fördelen med att använda ett CDS-regn i modelleringsarbetet är att regnet statistiskt sett innehåller intensitetsblock med alla varaktigheter upp till den tid som krävs för att alla delområden skall hinna rinna av och bidra med flödet i varje punkt i modellen. Därmed säkerställer man att rätt varaktighet på regnet använts för att få med maximal avrinning i varje sträcka i modellen (Svenskt Vatten, 2011). 13 av 28

19 I modelleringen över Sandtorp användes CDS-regn, framtagna med Dahlströms formel 2010 (Figur 11). De använda CDS-regnen har en återkomsttid på 20 och 100 år. Den totala varaktigheten för varje regn är 6 h. Figur 11 Det 100-årsregn som använts vid simuleringar av ytvattenflöden. X-axeln visar tid och Y-axeln nederbörd i l/s*ha. 3.6 Terrängmodell till ytavrinningsberäkningar För att kunna simulera ytvattenflöden efter utbyggnad av nya gator inom Sandtorp behövdes en ny terrängmodell byggas upp. Modellen har utgått ifrån projekterade gatuhöjder och befintlig mark. Befintlig mark har modellerats utifrån laserskanning. Eventuella nya höjder på intilliggande mark har inte beaktats i terrängmodellen. Markmodellen och vägmodellen har lagts ihop till en gemensam modell för att sedan användas vid ytavrinningssimuleringarna. 3.7 Mike Flood beräkningar Till de beräkningar som är utförda med Mike Flood så har samma ledningar, brunnar, magasin och avrinningsområden använts som vid tidigare beräkningar i Mike Urban. Dagvattenmodellen har sedan kopplats ihop med en raster-fil som bygger på den terrängmodell som har modellerats fram. När en beräkning sedan utförs i Mike Flood och dagvatten dämmer upp ur brunnar på ledningssystemet kopplats det vattnet till rasterfilen. Sedan simulerar modellen hur vattnet avrinner 14 av 28

20 på ytan. När ledningarna inte går fulla längre kan ytvattnet via brunnar leta sig tillbaka till ledningssystemet. Ytavrinning har beräknats med ett regn med återkomsttiden 20 och 100 år. En klimatfaktor på 25 % lagts till på de båda regnen. 4. Resultat 4.1 Resultat från simuleringar av ledningsnät i Mike Urban Vid simuleringar med ett regn med en återkomsttid på 20 år så dämmer vattennivån i ledningssystemet upp över markytan i ett antal befintliga ledningar inom och i anslutning till detaljplaneområdet. De nya ledningar inom Sandtorp som markerats som röda är i själva verket dammar eller diken där dämning ska uppstå. Resultat från simulering av ledningsnätet vid ett 20-årsregn är redovisat i figur 12. Figur 12 Simulering med 20-årsregn. Färgerna visar trycklinjens maximala dämning över marknivå. 15 av 28

21 Vid simuleringar med ett regn med en återkomsttid på 100 år så uppstår dämning upp till marknivå längsmed flera av de förprojekterade dagvattenledningarna. Det beror på att ledningsnätet är dimensionerat för att kunna avleda ett 20-årsregn. Vid större regn riskerar dagvattenledningssystemet att gå fullt med dämning upp över marknivå som följd av detta. Resultat från simulering av ledningsnätet vid ett 100-årsregn är redovisat i figur 13. Figur 13 Simulering med 100-årsregn. Färgerna visar trycklinjens maximala dämning över marknivå. 16 av 28

22 4.2 Resultat från ytavrinningssimuleringar med Mike Flood Resultaten från simuleringarna utförda i Mike Flood är redovisade i sin helhet i bilagorna 1-2. Vid simuleringar med 100-årsregn uppstår ett antal översvämmade områden inom Sandtorp. Dessa är markerade i figur 14. Figur 14 Översvämmade områden inom sandtorp etapp 3 vid ett 100-årsregn Punkt 1. Översvämningen vid punkt 1 uppstår när befintliga och planerade dagvattenledningar i nära anslutning till E22 går fulla och dagvattnet dämmer upp till markyta. Ledningarna vid punkt 1 ligger en bra bit nedströms i ledningssystemet inom Sandtorp och blir därför belastat med höga flöden vid skyfall. Dagvattnet som dämmer upp vid punkt 1 rinner ut över en fastighet där en större handelsbyggnad är planerad. För att den planerade byggnaden inte ska drabbas av översvämningar i framtiden kommer det krävas att fastigheten höjdsätts på ett sätt så att dagvattnet inte riskerar att rinna in mot planerad byggnad. 17 av 28

23 Punkt 2. Vid punkt 2 finns det två separerade översvämningsytor. Den ena översvämningen uppstår längsmed Folkborgsvägen. Det är en befintlig dagvattenledning som avleder dagvatten från området väster om planområdet. Översvämningen längs med Folkborgsvägen i punkt 2 har inget att göra med den planerade exploateringen inom Sandtorp, den har dessutom ingen påverkan på planerade byggnader eller anläggningar. Den andra översvämningen som uppstår vid punkt två landar i ett skåldike som har lagts in i terrängmodellen som använts vid de hydrauliska beräkningarna. Skåldiket begränsar översvämningen vid SMHI:s parkering så att ytorna där planerade fastigheter inte blir stående under vatten. Punkt 3. Vid punkt 3 uppstår en mindre översvämning på en yta som är planerad att bli torg. I de simuleringar som har gjorts har befintliga marknivåer använts där torget är planerat. Marken ligger lågt i förhållande till kringliggande terräng. Hur torget kommer att utformas kommer även att påverka risken för översvämningar på ytan. Sänks torgytan ytterligare riskerar översvämningarna att bli större i förhållande till vad som redovisas i figur 9. Om torgytan istället höjs upp kan risken för stående ytvatten försvinna helt. Dock kan det då uppstå en risk att problemet förflyttas till annan lägre belägen punkt. Det är alltid viktigt att utreda hur förändrad höjdsättning kan påverka intilliggande mark så att problem med ytvatten inte förskjuts till andra områden. Torgytor kan med fördel utformas som översvämningsytor där ytvatten kan tillåtas bli stående vid extrema regn istället för att gator eller byggnader ska riskera att drabbas av översvämning. Punkt 4. Vid punkt 4 uppstår översvämning dels på grund av att en befintlig dagvattenledning strax norr om punkten inte klarar av att avleda dimensionerande flöden utan att dämning upp i marknivå uppstår. Ytvattnet avrinner sedan vidare längs med marken och ner mot området markerat vid punkt 4. Ett mindre avskärande diket har lagts in i terrängmodellen längs med en planerad GC-väg i norra delen av det översvämmade området. Tanken är att diket ska fånga upp ytvattnet som dämmer upp ifrån den befintliga dagvattenledningen. Dock så är diket för litet för att markrastret, med upplösningen 1x1m, som använts vid beräkningarna ska kunna simulera en korrekt funktion av diket. En del av ytvattnet som uppstår inom området uppkommer från en planerad dagvattenledning som inte klarar av att avleda ett 100-årsregn. Att dimensionera ledningen så att den ska klara av att avleda de flöden som uppstår vid ett 100- årsregn är inte rimligt. Istället bör höjdsättningen inom fastigheten som översvämmas utformas så att dagvatten stannar kvar inom den planerade gatan utan att dämma ut över tomtmark. 18 av 28

24 Punkt 5. Vid punkt 5 uppstår en mindre översvämning där vatten blir stående på gatan men även intilliggande grönyta. Eftersom inga viktiga byggnader eller anläggningar ligger i nära anslutning till översvämningen anses ingen ytterligare åtgärd behövas här. Utan den planerade översilningsytan strax öster om punkt 5 hade översvämningen haft betydligt större utbredning än vad som nu är redovisat. Punkt 6. Vid punkt 6 finns en befintlig dagvattenledning i Hjalmar Brantings Gata som i förprojekteringen har dimensionerats upp för att klara av att avleda flöden som uppstår vid ett 20-årsregn. Dock så klarar inte ledningen av att avleda hela det flöde som uppstår vid ett 100-årsregn. Vattnet som dämmer upp ur ledningen i Hjalmar Brantings Gata avrinner sedan vidare ytledes längs med Folkborgsvägen. Inga planerade fastigheter drabbas av några betydande översvämningar och det ytvatten som uppstår inne på fastighetsmark kan säkerligen byggas bort genom väl planerad höjdsättning av tomtmark. 5. Recipient och miljökvalitetsnormer Dagvattnet från majoriteten av detaljplaneområdet avleds i ledningsnät norrut i Folkborgsvägen. En mindre del i söder och sydöst avleds istället österut längs Hjalmar Brantings gata och vidare norrut längs Söderleden. Båda ledningsnäten mynnar i recipienten Motala Ströms sträckning mellan Glan och Bråviken, vilken klassas som en ytvattenförekomst i VISS (SE ). Recipienten räknas som ett kraftigt modifierat vatten och i statusklassningen ersätts därför Ekologisk status med Ekologisk potential. Enligt VISS (2017) klassas vattenförekomsten som otillfredsställande ekologisk potential, främst på grund av stor hydromorfologisk påverkan. Den uppnår ej god kemisk status på grund av halter över gränsvärden för kvicksilver, polybromerade difenyletrar och PFOS. Eftersom PFOS-halterna överskrider gränsvärdet uppnås god kemisk status inte heller med undantag för de i Sverige överallt överskridande ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten är god ekologisk potential år 2027, och ska bland annat uppnås genom framtagande och genomförande av åtgärdsplaner för miljöåtgärder vid vattenkraft. För kemisk ytvattenstatus är miljökvalitetsnormen god kemisk status med undantag i form av mindre stränga krav för kvicksilver och bromerade difenyletrar. 19 av 28

25 6. Föroreningsberäkningar 6.1 Metod Föroreningsberäkningar har utförts med hjälp av StormTacs webbapplikation (version v17.3.3), ett webbaserat verktyg för beräkning av föroreningstransport och dimensionering av dagvattenanläggningar. Modellen innehåller processer för avrinning, flödestransport, föroreningstransport, recipienter, rening och flödesutjämning. Som indata kräver StormTac årsnederbörd och markanvändning för det studerade området. Till de olika markanvändningarna finns schablonhalter för föroreningsinnehållet i dagvatten. Dessa baseras på långa, flödesproportionella provtagningsserier på dagvatten. Genom att ange aktuella areor för respektive markanvändning beräknas dagvattnets föroreningsinnehåll (årsmedelvärden) för angivet område. Modellen omfattar dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten) och ger en årsmedelkoncentration på dagvattnets föroreningsinnehåll samt årlig massbelastning. Årsmedelnederbörd 516,56 mm/år har använts som indata för nederbörden. Detta värde baseras på mätdata från dataserier med normalvärden för perioden , mätstation 8634 NORRKÖPING-SMHI, vilken anger en årsmedelnederbörd på 469,6 mm/år (SMHI, 2017). En korrektionsfaktor på 1,1 har använts för att kompensera för mätförluster. De ämnen som har beräknats är näringsämnena kväve (N) och fosfor (P), tungmetaller (Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, Hg), suspenderad substans (SS) samt oljeindex. För metaller och näringsämnen avses alltid totalhalter. 6.2 Förslag till riktvärden för dagvatten För dagvatten finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter. I Norrköpings kommuns riktlinjer för dagvattenhantering (Norrköpings kommun, 2009) ges lokala riktvärden för dagvattenutsläpp. Dessa har hämtats från de förslag till riktvärden för dagvatten som arbetats fram av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län (RTK, 2009). I Tabell 3 visas de riktvärden som gäller i Norrköpings kommun. I denna utredning har de striktaste riktvärdena, dagvattenutsläpp till skyddsvärd recipient, använts som jämförelse. 20 av 28

26 Tabell 3. Riktvärden för dagvattenutsläpp enligt Norrköpings kommun (2009). 6.3 Platsspecifika förutsättningar Föroreningsberäkningarna har utförts uppdelat på två delområden baserat på mot vilket utlopp dagvattnet från planområdet leds; mot Söderleden respektive Folkborgsvägen. Två av de föreslagna dagvattendammar inom planområdet (damm 3 och 4) kommer i första hand att fungera som utjämningsvolymer, dit dagvatten kan brädda från ledningsnätet vid stora regn. Eftersom dagvatten normalt inte kommer att passera dessa anläggningar bedöms deras reningsfunktion vara mycket begränsad och inga reningseffekter har beräknats. Damm 1 och damm 2 kommer däremot utformas så att allt dagvatten från ledningsnätet kommer att passera anläggningarna. Då den huvudsakliga funktionen är flödesutjämning, och hela volymen behöver finnas tillgänglig vid händelse av ett kraftigt regn, kommer dock dammarna inte att ha någon permanent vattenyta, utan de kommer istället att fungera som torrdammar som dagvattnet tillåts passera genom. 21 av 28

27 Damm 1 och 2 ligger båda inom den del av planområdet som avleds mot Folkborgsvägen. Ett framtidsscenario med rening i torrdamm har därför beräknats för detta område. Schablonvärden för reningseffekter i torrdammar har hämtats från StormTacs databas ( ). Då det finns få studier gjorda på reningseffekter i denna typ av anläggning, bygger dock schablonvärdena på ett litet dataunderlag och resultaten bör därmed betraktas med försiktighet. I princip allt dagvatten från det område som i framtiden planeras att avvattnas mot Folkborgsvägen kommer att passera damm 1, medan endast delar av dagvattnet från området först kommer att passera damm 2. Mot bakgrund av de osäkerheter som råder för denna typ av anläggning har dock ingen uppdelning gjorts för vilka ytor som kommer att passera en eller två anläggningar, utan samtliga ytor inom området har antagits genomgå rening i en torrdamm. För det område som leds mot Söderleden har ingen rening beräknats. 6.4 Markanvändning I Figur 15, Figur 16 och Tabell 4 redovisas den markanvändning som ansatts i nulägesberäkningen och framtidsberäkningen, samt de avrinningskoefficienter som använts vid beräkningarna. I beräkningarna har StormTacs standardvärden för volymavrinningskoefficienter använts för samtliga markanvändningskategorier undantaget Kontorsområde. För denna kategori sänktes avrinningskoefficienten från 0,7 till 0,6 då området innefattar en relativt stor andel grönyta. Markanvändningen har översiktligt uppskattats utifrån ortofoto och illustrationsplan för framtida bebyggelse. 22 av 28

28 Figur 15. Markanvändning ansatt i nulägesberäkningen. Detaljplaneområdet är markerat med svart streckad linje och tekniska avrinningsområden inom detaljplaneområde är avdelade med svart heldragen linje. Figur 16. Markanvändning ansatt i framtidsberäkningen. Detaljplaneområdet är markerat med svart streckad linje och tekniska avrinningsområden inom detaljplaneområdet är avdelade med svart heldragen linje. 23 av 28

29 Tabell 4. Markanvändning och avrinningskoefficienter som använts vid föroreningsberäkningar i StormTac, för nuläges- samt framtidsscenariorna. Markanvändning Mot Söderleden Avr.koeff. φ Area Nuläge [ha] Area framtid Kontorsområde 0,6 1,2 1,0 Villaområde 0,25 2,8 2,4 Park 0,18 1,0 0,3 Väg* 0,85 1,0 1,0 Flerfamiljshusområde 0,45-0,7 Totalt 6,0 5,4 Mot Folkborgsvägen [ha] Kontorsområde 0,6 12,1 11,4 Parkering 0,85 1,3 - Villaområde 0,25-1,5 Park 0,18 3,1 0,7 Blandat grönområde 0,1 5,5 2,5 Väg* 0,85 0,5 0,5 Torg 0,8-0,5 Radhusområde 0,32-0,8 Flerfamiljshusområde 0,45-5,2 *Antagen ÅDT 3000 fordon/dygn 22,5 23,1 24 av 28

30 6.5 Resultat föroreningsberäkningar I Tabell 5 och Tabell 6 redovisas beräknade föroreningshalter respektive årlig mängd föroreningar för planområdet för nuläges och framtidsberäkningarna. Tabell 5. Beräknade föroreningshalter från utredningsområdet för nuläget och framtiden. Samtliga värden är angivna i µg/l, med undantag för kväve (N) och suspenderad substans (SS) vilka är angivna i mg/l. Fetmarkerade värden markerar värden där riktvärdet överskrids. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil Enhet µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l Riktvärde 160 2, , , Mot Söderleden Nuläge 180 1, ,49 8,0 5,5 0, Framtid 190 1, ,50 8,6 6,1 0, Mot Folkborgsvägen Nuläge 200 1, , ,8 0, Framtid 230 1, , ,7 0, Reningseffekt torrdamm [%] Framtid med rening 184 1,1 4, ,14 6 2,7 0, Tabell 6. Beräknade årliga föroreningsmängder (kg/år) från detaljplaneområdet för nuläget och framtiden. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil Enhet kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Mot Söderleden Nuläge 2,5 24 0,18 0,32 1,2 0,0068 0,11 0,077 0, Framtid 2,7 24 0,18 0,33 1,2 0,0069 0,12 0,083 0, Mot Folkborgavägen Nuläge ,4 1,5 6,5 0,039 0,61 0,38 0, Framtid ,3 1,7 6,9 0,044 0,66 0,41 0, Reningseffekt torrdamm [%] Framtid med rening ,3 1,2 4,8 0,009 0,36 0,16 0, av 28

31 Beräkningarna visar att föroreningshalterna överskider riktvärdet för flertalet ämnen både före och efter exploatering. Efter rening i torrdamm klarar dagvattnet mot Folkborgsvägen riktvärdena för alla ämnen utom fosfor (P), koppar (Cu), zink (Zn) och kvicksilver (Hg). För området som leds mot Söderleden ökar föroreningshalterna något eller förblir oförändrade till följd av exploateringen. För området som leds mot Folkborgsvägen minskar halterna av flera metaller (Pb, Zn, Ni, Hg), samt partiklar och olja till följd av exploateringen. Halterna av koppar (Cu) och krom(cr) förblir oförändrade. Efter rening i torrdamm visar beräkningen på lägre halter än nulägesscenariot för samtliga ämnen. Tabell 6 visar att den beräknade årliga föroreningsbelastningen i allmänhet ökar något eller förblir i princip oförändrad efter exploateringen innan rening. För området som leds mot Folkborgsvägen minskar den årliga belastningen för samtliga ämnen efter genomgången rening i torrdamm. Det enda undantaget är fosfor (P), för vilken belastningen är oförändrad efter rening jämfört med nuläget. 6.6 Diskussion reningsbehov Resultaten som presenteras i Tabell 5 och Tabell 6 visar att den planerade exploateringen generellt ger upphov till små förändringar i halter och årlig föroreningsbelastning ut från området. För båda områdena överskrids dock ett flertal av kommunens riktvärden för föroreningshalter i dagvatten både före och efter exploatering. Vid jämförelse mot nulägesscenariot ses dock en förbättring för området som leds mot Folkborgsvägen både vad gäller halter och årlig belastning efter rening i torrdamm. För området som leds mot Söderleden sker i vissa fall en försämring, men skillnaderna är mycket små. För det område som leds mot Söderleden har ingen reningseffekt beräknats, då normala flöden inte kommer att ledas genom de planerade fördröjningsdammarna inom området. För detta område, liksom generellt för detaljplaneområdet, kan dock ytterligare rening erhållas genom att LOD-åtgärder (lokalt omhändertagande av dagvatten) implementeras vid nybyggnation i området. Med LOD menas åtgärder för att fördröja och rena dagvatten nära källan. Ofta används relativt småskaliga, gröna lösningar som växtbäddar med trädrader dit exempelvis vägdagvatten kan avledas för fördröjning och rening innan det transporteras vidare nedströms. De reningseffekter för torrdammar som använts vid beräkning av framtidsscenariot med rening bygger på ett litet dataunderlag och bör därmed betraktas som osäkra värden. Reningseffekten i torrdammar är dock generellt lägre än i dammar med en permanent vattenyta. Reningseffekten inom det område vars dagvatten leds mot Folkborgsvägen kan således öka om det är möjligt att skapa en permanent vattenyta i damm 1 eller damm 2, genom att exempelvis fördjupa någon del av dammarna. 26 av 28

32 7. Kostnadskalkyl Kalkyl för föreslagen dagvattenlösning finns redovisad i Bilaga 3 - Kostnadskalkyl Sandtorp etapp 3 dagvatten. I denna del ingår rörmaterial, schakt och fyll för täta ledningssystem och dagvattendammar. Uppskattad total kostnad för områdets dagvattenhantering uppgår till ca 17 miljoner kr, där en del är oförutsett. 8. Slutsats Många olika scenarion med olika ledningsdimensioner eller markutformning har simulerats i den här förprojekteringen. Överlag ser det resultat, som presenteras i denna rapport, bra ut. Inga av de planerade fastigheterna riskerar att drabbas av översvämningar vid ett 20-årsregn. Vid 100-årsregnet uppstår däremot ett antal översvämningsdrabbade områden, bedömningen är att de flesta översvämningar går att bygga bort genom väl planerad höjdsättning av området och tillkommande fastigheter. Viktigt att tänka på är att den terrängmodellen som har använts till simuleringarna inte har tagit hänsyn till hur framtida höjdförhållanden kommer att se ut inom fastighetsmark. Dock så ger resultaten från översvämningsberäkningarna en bra bild av vilka fastigheter och ytor som ändå riskerar att drabbas av översvämning vid händelse av kraftiga regn. När de ytor och fastigheter som ligger i farozonen för att drabbas av översvämningar ska planeras mer i detalj är det viktigt att höjdsättningen utformas så att byggnader klarar sig utan att bli drabbade av översvämning. Hur stora översvämningarna blir beror även på val av ledningsdimensioner och dagvattendammarnas fördröjningsvolymer. De dagvattenledningar som nu har förprojekterats har överlag stora dimensioner vilka också kommer bli en stor kostnad vid anläggande och inköp. Om ledningsdimensionerna minskas kommer fler översvämningar att uppstå och det är en fråga om hur ofta översvämningar kan accepteras och hur väl de kan hanteras inom området utan att skador på byggnader och anläggningar uppstår. Det bästa alternativet anses ändå vara att anlägga ledningar med tillräckliga dimensioner för att kunna avleda ett 20- årsregn. Då förbättras även situationen kring korsningen Hjalmar Brantings Gata Folkborgvägen. Då erhålls en dagvattenanläggning som förhoppningsvis kan hålla i många år framöver och med låg risk för översvämningar både inom Sandtorp men även områden uppströms detaljplaneområdet. 27 av 28

33 9. Fortsatt arbete I detaljprojekteringsskedet behöver vissa delar studeras närmare för samordning med slutlig utformning av gata och fastställda tomthöjder, så att en långsiktigt hållbar dagvattenlösning med goda förutsättningar kan anläggas. Skötselanvisningar för dagvattenanläggningar behöver tas fram i detaljskedet. Dammarnas utformning bör samordnas med landskapsarkitekt, speciellt i anslutning till torgytan. För att kunna göra en bättre bedömning av framtida översvämningsscenarion bör modellen uppdateras med en färdig detaljprojektering. Dagvattensystemets utformning kommer säkerligen att förändras en del ifrån förslaget enligt förprojekteringen. Dessutom kan det vara en idé att uppdatera den hydrauliska modellens avrinningsområden med mer noggrant uträknade avrinningskoefficienter när det finns mer specificerade bebyggelseförslag framme. Avrinningsområdet ifrån SMHI skulle behöva studeras mer i detalj och även uppdateras med det interna ledningssystemet i den hydrauliska modellen. Detta skulle ge en mer korrekt bild av hur övriga Sandtorp påverkas av avrinningen från fastigheten. Områden belägna norr om E22, d.v.s. nedströms detaljplanen har inte studerats i detalj i den här utredningen. Underlaget som erhållits har inte varit tillräckligt detaljerat för att kunna göra en bra bedömning av ytvattnets rinnvägar norrut. Att studera hela avrinningsområdet fram till recipient är att rekommendera, dock kan det blir ett omfattande modelleringsarbete då en sådan dagvattenmodell skulle bli relativt stor. Vid detaljprojektering av dagvattensystemet inom Sandtorp etapp 3 behöver en utförlig geoteknisk utredning inom området genomföras. Utförliga mätningar av grundvattennivåer, främst i anslutning till föreslagna dagvattendammar, behöver också genomföras. 28 av 28