MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för rättsliga frågor MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den tjeckiska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen och över meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén Att stärka EU:s katastrofhantering: RescEU Solidaritet och ansvar (COM(2017)0772 C8-0409/ /0309(COD)) (COM(2017)0773) Enligt artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna får de nationella parlamenten, inom åtta veckor från den dag då ett utkast till lagstiftningsakt översänds, till Europaparlamentets talman och rådets och kommissionens ordförande lämna ett motiverat yttrande med skälen till att de anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den tjeckiska deputeradekammaren har sänt bifogade motiverade yttrande över förslaget till beslut och över meddelandet. Enligt Europaparlamentets arbetsordning har utskottet för rättsliga frågor ansvar för att subsidiaritetsprincipen respekteras. NP\ docx PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 BILAGA Republiken Tjeckiens parlament DEPUTERADEKAMMAREN :e valperioden 20:e RESOLUTIONEN från utskottet för Europafrågor vid dess 6:e sammanträde den 31 januari 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen (dokument nr 14884/17, COM(2017)0772 final) om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén Att stärka EU:s katastrofhantering: RescEU Solidaritet och ansvar (dokument nr 14883/17, COM(2017)0773 final) Den tjeckiska deputeradekammarens utskott för Europafrågor har, efter att ha tagit del av upplysningarna från inrikesminister Lubomír Metnar och av betänkandet från ledamoten Petr Vrána, diskuterat frågan och godkänt det bifogade yttrandet. Kontrollant Föredragande Vice ordförande PE v /7 NP\ docx

3 Bilaga till resolution nr 20 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen COM(2017)0772 final, rådets dokument nr 14884/17 Interinstitutionellt ärende 2017/0309(COD) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén Att stärka EU:s katastrofhantering: RescEU Solidaritet och ansvar COM(2017)0773 final, rådets dokument nr 14883/17 Rättslig grund Artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Unionen ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra effektiviteten hos systemen för förebyggande av och skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor. Enligt artikel 6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har unionen befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder, i detta fall inom civilskydd. Det handlar om stödåtgärder från unionens sida där det inte är möjligt att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning. Dessa understödjande befogenheter ersätter inte medlemsstaternas befogenheter. Översänt till deputeradekammaren genom utskottet för Europafrågor 11 december 2017 (COM(2017)0772) 12 december 2017 (COM(2017)0773) Behandling i utskottet för Europafrågor 12 januari 2018 (första behandlingen) Förfarande Det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Regeringens preliminära ståndpunkt (enligt 109a.1 i deputeradekammarens arbetsordning) Daterad den 7 december 2017 och överlämnad till utskottet för Europafrågor den 22 december 2017 genom ISAP-systemet. Bedömning med hänsyn till subsidiaritetsprincipen Förslaget är inte förenligt med subsidiaritetsprincipen. Motivering och syfte I samband med klimatförändringarna inträffar naturkatastrofer 1 som orsakar förluster av människoliv och egendom, med konsekvenser för medlemsstaternas ekonomier. Sedan Bränder, översvämningar, torka, stormar, extrema väderhändelser, jordbävningar m.m. NP\ docx 3/7 PE v01-00

4 har medlemsstaterna förlorat över 360 miljarder euro. Under 2017 dog över 200 människor till följd av katastrofer. Under fjolårets bränder i Portugal förstördes en miljon hektar skog, över 100 människor miste livet och de totala skadorna uppskattas till 600 miljoner euro. Numera rasar bränder även på Irland och Grönland. Jordbävningar drabbar Italien, där 290 personer fick sätta livet till under 2016, samt den Grekiska ön Kos och Turkiet. Utöver det utsätts Europa för terrorattentat och epidemirisker (ebola- och zikavirus). Med dessa omständigheter som bakgrund erbjuder det framlagda meddelandet Att stärka EU:s katastrofhantering: RescEU Solidaritet och ansvar möjliga lösningar för att bättre skydda medborgarna mot sådana katastrofer. Målet med åtgärderna är att få till stånd mer effektiva och ändamålsenliga katastrofinsatser på EU-nivå och att se till att alla tillgängliga instrument utnyttjas för förebyggande, beredskap och insatser i samband med katastrofer. Unionens civilskyddsmekanism stöder solidaritet mellan medlemsstaterna, stärker samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna och förenklar samordningen för att förbättra insatserna vid naturkatastrofer och mänskligt orsakade katastrofer. Europeiska unionens befintliga civilskyddsmekanism baserar sig på beslut nr 1313/2013/EU, som reglerar den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer (frivillig kapacitetspool för medlemsstaterna). Om en katastrof inträffar i en medlemsstat eller ett tredjeland som inte har tillräcklig egen kapacitet för att lösa situationen kan det berörda landet vända sig till Europeiska kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap för att genom detta be övriga medlemsstater om bistånd. Denna mekanism bygger på frivillighetsprincipen, och därför beslutar övriga medlemsstater själva om de ska tillmötesgå begäran och erbjuda bistånd. Under skogsbränderna 2017 kunde bistånd dock bara erbjudas i 10 av 17 fall då en begäran inkommit. Av detta sluter sig kommissionen att frivilliga erbjudanden om ömsesidigt bistånd inte alltid garanterar den nödvändiga kapaciteten. Målet med förslaget till beslut, som omsätter det framlagda meddelandet i lag, är därför att stärka unionens mekanism, närmare bestämt att stärka EU:s och medlemsstaternas gemensamma förmåga att hantera katastrofer genom att införa ett tvådelat katastrofhanteringssystem bestående av 1. resceu, som förvaltas på EUnivå som en egen insatskapacitetsreserv, 2. Europeiska civilskyddspoolen, som förvaltas av medlemsstaterna, stärka de förebyggande åtgärderna, se till att mekanismen fungerar snabbt och effektivt med avseende på administrativa förfaranden. Innehåll och konsekvenser: Europeiska civilskyddspoolen (ursprungligen den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer) kommer även framgent att innehålla en pool av insatskapacitet som på förhand ställs till förfogande av medlemsstaterna samt moduler, annan insatskapacitet och experter. Det handlar om gemensamt utnyttjande av medlemsstaternas resurser. Kommissionen ska utifrån identifierade risker fastställa typ och antal för den insatskapacitet som behövs (så kallade kapacitetsmål). Kommissionen ska övervaka bristerna när det gäller uppfyllandet av kapacitetsmålen och uppmuntra medlemsstaterna att åtgärda dem. Insatskapacitet som ställs till förfogande av en medlemsstat ska finnas tillgänglig inom mekanismen, såvida inte medlemsstaten befinner sig i en exceptionell situation som påverkar utförandet av nationella uppgifter. I sådana fall ska ledningen och kontrollen över insatskapaciteten ligga kvar hos medlemsstaterna. PE v /7 NP\ docx

5 Vid sidan av den europeiska civilskyddspoolen ska även resceu-systemet inrättas, som ska bistå med hjälp i fall då det inte finns tillräcklig befintlig kapacitet för att vidta effektiva katastrofinsatser och alltså vara en kapacitet som fungerar som en sista utväg och som kan mobiliseras omedelbart. RescEU ska vara en pool med följande kapacitet: luftburen skogsbrandsbekämpning, högkapacitetspumpning, sök- och räddningstjänst i tätorter samt fältsjukhus och grupper för akutsjukvård. I situationer där den tillgängliga kapaciteten är otillräcklig ska unionen bidra till finansieringen av leasing eller hyra av kapacitet, vilket ska effektivisera mekanismen särskilt vid katastrofer som drabbar flera medlemsstater samt möjliggöra stordriftsfördelar och bättre samordning av katastrofinsatser. RescEU ska ha kapacitet till omedelbara insatser när det drabbade landets inhemska kapacitet är otillräcklig eller överbelastad. Dock ska resceu inte ersätta åtgärderna på nationell, regional eller lokal nivå. Mekanismens förfaranden ska förenklas för snabbast möjliga tillgång till bistånd och kapacitet, bland annat genom införande av en enda samfinansierad kategori av insatsresurs inom ramen för den europeiska civilskyddspoolen, tillämpning av en enda samfinansieringsnivå för dessa resurser (75 %) i samband med anpassning, reparationer, transporter och operativa kostnader samt begränsning av aktiveringen av mekanismen till en 90-dagarsperiod (utom i motiverade fall). Nytt är att kommissionen även ska ha befogenhet att anta akter för att fastställa vilka typer av kapacitet som behövs på grundval av identifierade risker samt besluta om insättande av kapaciteten, inklusive ledning och kontroll över den. För att höja motivationen ska unionen tillhandahålla mer samfinansiering, 75 %, för anpassningar, reparationer, drift och transporter av den kapacitet som medlemsstaterna på förhand förbinder sig att tillhandahålla till den europeiska civilskyddspoolen. Däremot ska den sluta samfinansiera resurser som tillhandahålls på ad hoc-basis. Jämfört med det belopp som godkänts för genomförandet av mekanismen för perioden ska mekanismens budget höjas med euro till totalt euro. I förebyggande syfte ska medlemsstaterna regelbundet utbyta riskbedömningar och katastrofriskhanteringsplaner för att åstadkomma en integrerad strategi för hantering av naturkatastrofer. Kommissionen ska även kunna begära att medlemsstaterna lämnar särskilda förebyggande- och beredskapsplaner för särskilda katastrofer. Förebyggandet ska också stärkas framför allt genom utnyttjande av struktur- och investeringsfonder. Därvidlag överväger kommissionen att använda sig av förhandsvillkor avseende riskbedömningar och riskhantering för perioden efter 2020 inom sammanhållningspolitiken och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. För att förbättra utbildningen och stärka samarbetet mellan nationella myndigheter ska det inrättas ett unionens kunskapsnätverk för civilskydd, som ska omfatta utbyte av bästa praxis, gemensam utbildning och övningar. Inverkan på Republiken Tjeckiens statsbudget och rättsordning Regeringens uppfattning är att beslutet skulle ha inverkan på lagen om anställningsförhållanden, arbetslagstiftningen och lagen om ett integrerat räddningssystem, framför allt med anledning av Europeiska kommissionens kontroll och ledning. Ingen direkt inverkan på statsbudgeten förväntas. Tjeckiska regeringens ståndpunkt Tjeckien kan ställa sig bakom ökningen av mekanismens budget med euro NP\ docx 5/7 PE v01-00

6 jämfört med den ursprungligen godkända finansieringen, men föredrar icke desto mindre att beloppet tas från andra unionsprogram, dock inte med hjälp av flexibilitetsinstrument. Vidare ställer sig Tjeckien positivt till att all registrerad kapacitet i samband med en aktivering kan få igen upp till 75 % av utgifterna för anpassningar, reparationer, transporter och operativa kostnader (i dag ersätts bara transportutgifter) och välkomnar även utbytet av nationella riskanalyser och förebyggande- och beredskapsstrategier. Tjeckien motsätter sig bestämt inrättandet av reservteam och reservutrustning för EU:s civilskyddsinsatser (det s.k. resceu). Tjeckien håller inte med om att kommissionen bör förfoga över medlemsstaters eller privata aktörers kapacitet på grundval av ospecificerade avtal och besluta om insättande av sådan kapacitet, med tanke på att kommissionen har en understödjande roll inom civilskyddet. Tjeckien anser att resceu är mycket kostsamt och med hänsyn till användningsfrekvensen högst ineffektivt. Tjeckien motsätter sig även förslaget om att slopa det ekonomiska stödet till transporter av all övrig kapacitet i medlemsstaterna som inte kommer att ingå i den europeiska poolen för civilskyddskapacitet eller i resceu på grund av den potentiella kapacitetsbristen i nödsituationer. Tjeckien anser att EU:s ekonomiska stöd även fortsättningsvis bör kunna utnyttjas när behov föreligger med upp till 75 % av transportkostnaderna. Eftersom Tjeckien vill att förslaget om inrättande av resceu ska utgå föreslås i stället att den maximala samfinansieringsgraden för ny kapacitet ska höjas från 20 % till 80 % av de stödberättigande kostnaderna. Tjeckien framhåller att behovet av ny kapacitet måste utgå från de bedömningar av riskhanteringsförmågan som medlemsstaterna just nu håller på att utarbeta, och kommissionen har inte tillgång till dem. Det slutliga beslutet om insättande av insatskapacitet bör ligga kvar i medlemsstaternas händer. Beräknad tidsplan för behandling i EU-organen: Behandlingen av förslaget till beslut ligger hos rådet (rättsliga och inrikes frågor), närmare bestämt den del som har hand om inrikes frågor. Överläggningar ägde rum i arbetsgruppen för civilskydd den 19 december 2017 och 18 januari I Europaparlamentet tilldelades förslaget till beslut utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI), och den 16 januari 2018 utsågs Elisabetta Gardini till föredragande. En resolution från utskottet väntas komma inom kort. Inget datum för diskussioner i kammaren har ännu fastställts. Slutsats: Utskottet för Europafrågor 1. har tagit del av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen (COM(2017)0772 final, rådets dokument nr 14884/17) och meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén Att stärka EU:s katastrofhantering: RescEU Solidaritet och ansvar (COM(2017)0773 final, rådets dokument nr 14883/17), 2. stöder regeringens allmänna ståndpunkt om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen, 3. stöder solidaritet mellan medlemsstaterna och Europeiska unionens verksamhet som syftar till en ändamålsenlig och effektiv katastrofhantering i EU inom ramen för unionsmekanismen, och i detta syfte stöder utskottet en ökning av de ekonomiska resurserna för att genomföra PE v /7 NP\ docx

7 denna mekanism samt förebyggande åtgärder, 4. understryker att unionen enligt artikel 6 i EUF-fördraget endast har understödjande befogenheter på civilskyddsområdet, vilka inte ersätter medlemsstaternas befogenheter, 5. motsätter sig att Europeiska kommissionen ska förfoga över medlemsstaternas kapacitet och besluta om insättande av sådan kapacitet via reservteam och reservutrustning för civilskyddsinsatser (det s.k. resceu), 6. anser mot bakgrund av ovanstående att förslaget till beslut strider mot subsidiaritetsprincipen och antar ett motiverat yttrande över detta på grundval av artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, som bifogats fördragen, 7. avvisar slopandet av EU:s ekonomiska stöd till transport av all övrig kapacitet i medlemsstaterna som inte ingår i den europeiska civilskyddspoolen, 8. uppmanar Europeiska kommissionen att komplettera förslaget till beslut med en konsekvensbedömning, 9. uppmanar regeringen att hålla utskottet underrättat om de vidare diskussionerna om dessa dokument, 10. uppdrar åt sin ordförande att i enlighet med tjeckiska deputeradekammarens arbetsordning genom deputeradekammarens talman översända denna resolution till regeringen, senatens talman, Europaparlamentets talman, rådets ordförande och kommissionens ordförande. Kontrollant Föredragande Vice ordförande NP\ docx 7/7 PE v01-00