Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 27 januari

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2016 Dnr /0100 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 27 januari Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Johan Hellstrand senast tisdag 26 januari via epost: eller tel: Ledamöter: Peter Gustafsson Ordförande Margareta Asp Vice ordförande Anna Ehrlin Lärarrepresentant Cecilia Lindh Lärarrepresentant Anette Strömberg Lärarrepresentant Karin Molander Lärarrepresentant Danielsson Magnus Elfström Lärarrepresentant Dania Mehho Studeranderepresentant Mariam Muwaffak Adeeb Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Adjungerade: Erik Janse Avdelningschef avdelningen 3 för tillämpad matematik UKK Kimmo Eriksson Ämnesföreträdare matematik/ 3 tillämpad matematik UKK Per Andersson Utbildningsledare HVV 4 Yuri Silva Studeranderepresentant Tjänstemän: Malin Gunnarsson Chef utbildnings- och forskningssektionen (UFO) Hans Berggren Bitr. sektionschef, UFO Helena Eken Asp Utbildnings- och forskningshandläggare, UFO Johan Hellstrand Utbildnings- och forskningshandläggare, UFO Hanna Millberg Utbildnings- och forskningshandläggare, UFO Fackliga företrädare: Emmie Wahlström SACO/SULF Vakant OFR-S Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2016 Dnr /0100 Ärende Åtgärd Underlag 1. Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bilaga VUB-uppdrag åtgärdsplan för matematikkurser Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp 4. Revidering av utbildningsplan för masterprogram hälsa och välfärd Föredras av chefen för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson 5. Revidering av utbildningsplan för utbildningsprogrammet datornätverk och datorkommunikation Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp 6. Revidering av utbildningsplan för innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp 7. Revidering av utbildningsplan för innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprogram Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp 8. Namnändring av utbildningsprogrammet produktion och produktdesign - civilingenjörsprogram Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Kaffepaus ca Revidering av utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 3 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb 9 ftb Bil

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2016 Dnr / Utredning av pedagogik i beteendevetenskapliga programmet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp 11. Förslag på regler för examensbeskrivningar vid MDH Föredras av bitr. sektionschef för utbildnings- och forskningssektionen Hans Berggren 12. MDH:s kvalitetssystem för forskning och utbildning Föredras av prodekanus Peter Gustafsson 14. Information Beslut Beslut Information 10 ftb Bilaga ftb Bilaga ftb

4 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr. 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grund- och avancerad nivå Möteshandlingar Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Karin Molander Danielsson att jämte ordförande justera protokollet. 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan.

5 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar 3. VUB-uppdrag åtgärdsplan för matematikkurser Diarienummer: 2016/0147 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Ärendet startade som ett uppdrag från VUB 2015 riktat till akademicheferna för UKK, EST och IDT. Enligt uppdraget ska akademichefer ta ställning till de förslag som arbetsgruppen för den interna matematikutredningen lämnat och fastställa åtgärder för att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Akademicheferna ansvarar för att åtgärderna genomförs och uppdraget ska skriftligen redovisas till rektor efter inhämtande av synpunkter från fakultetsnämnden. Under genomförandet av uppdraget ska Mälardalens studentkår beredas möjlighet att delta. Utskottet har i sin beredning möjlighet att lyfta synpunkter som man anser att fakultetsnämnden bör lämna till akademierna inför det avslutande arbetet och slutrapporteringen från akademierna till rektor. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut utskottet föreslår fakultetsnämnden att göra följande medskick till akademin: att att att att förtydliga resultatet från den ursprungliga utredningen och vilka förslag från arbetsgruppen som akademicheferna hade att ta ställning till beskriva samtliga åtgärder som ingår i åtgärdsplanen, enligt bilaga 2, och bakgrunden till att just de valdes ut samt vilka problem identifierade i den ursprungliga utredningen som de tänkta att åtgärda beskriva hur åtgärderna är tänkta att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina komplettera åtgärdsplanen med en tidsplan för uppföljning av de fastställda åtgärderna, samt

6 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Ärendets beredning En arbetsgrupp bestående av representanter från akademi EST, IDT och UKK samt en studentrepresentant har tagit fram ett förslag på handlingsplan som har kommunicerats och godkänts av samtliga berörda avdelningschefer. Akademierna har lämnat in en rapport till fakultetsnämnden för att få in synpunkter innan ärendet ska rapporteras till rektor. Ärendet har beretts av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademiernas rapport Delges Akademichef för EST, IDT och UKK, administrativ chef för EST, IDT och UKK, utbildningsledare på EST, IDT och UKK

7 Bilaga 3.1 Datum Ärende MDH 2016/ (4) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA VUB-uppdrag åtgärdsplan matematikkurser Bakgrund Ärendet startade som ett uppdrag från VUB 2015 riktat till akademicheferna för UKK, EST och IDT. Enligt uppdraget ska akademichefer ta ställning till de förslag som arbetsgruppen för den interna matematikutredningen lämnat och fastställa åtgärder för att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Akademicheferna ansvarar för att åtgärderna genomförs och uppdraget ska skriftligen redovisas till rektor efter inhämtande av synpunkter från fakultetsnämnden. Under genomförandet av uppdraget ska Mälardalens studentkår beredas möjlighet att delta. Problemanalys Akademiernas förslag till åtgärdsplan har lämnats till fakultetsnämnden för att inhämta synpunkter inför återrapportering till rektor. Faktasammanställning Akademierna redogör i sin åtgärdsplan för bakgrunden till uppdraget samt hur arbetet med uppdraget har genomförts, se bilaga 2. Studenterna har beretts möjlighet att delta i arbetet dels genom en representant i arbetsgruppen men också genom representanter i ESTs ledningsgrupp för teknik samt den arbetsgrupp som utvärderade högskolans mattesupport inom ramen för KLOK-verksamheten. Följande åtgärder finns med i rapporten: Åtgärder som genomförts fram till hösten 2015: Införande av kontaktlärare från avdelningen för tillämpad matematik för de lärarlag, programråd och motsvarande organ som bedöms relevanta för det aktuella programmet Lärarhandledning för studenter i utvalda kurser (matematik grundkurs respektive kalkyl grundkurs).

8 Bilaga 3.1 Preparandkurs för Energiingenjörsprogrammet inför hösten 2014 som inför hösten 2015 utökades till att omfatta sex av högskolans ingenjörsprogram. Mattesupport med hjälp av studenter i högre årskurser har genomförts i fem kurser. 2 (4) Påbörjade åtgärder från och med 2015: Gemensamma lärarlag för ingenjörsprogrammen ska omfatta samtliga ingenjörsprogram- pågående Preparandkurs i matematik kommer att erbjudas för studenter på samtliga ingenjörsprogram pågående inför hösten 2016 Digitala hjälpmedel/omvänt klassrum kommer under vårterminen 2016 att tillämpas i matematik grundkurs Mattesupport genom studenter i högre årskurser kommer att utvecklas vidare och ske i nära samråd med programsamordnaren. Under hösten 2015 testas detta på kursen linjär algebra inom ramen för civilingenjörsprogrammet i robotik. Supplemental instruction (SI) planeras att användas i en utvald kurs (icke namngiven) under våren Åtgärder som finns med i åtgärdsplanen men inte vidare beskrivna i rapporten: Information av studievägledare på UKK till studenter om vikten av närvaro vid föreläsningar och laborationer. Uppföljning av närvaro samt att anpassa det pedagogiska upplägget på respektive kurs baserat på det. Kursanalyser ska behandlas i de gemensamma lärarlagen för att stärka samordning, samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kurserna inom programmet. Överväganden Uppdraget till akademicheferna var att ta ställning till de förslag som arbetsgruppen för den interna matematikutredningen lämnat och fastställa åtgärder för att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. I nuvarande rapport finns ingen information om akademichefernas ställningstagande till de förslag arbetsgruppen lagt fram då de ursprungliga förslagen inte finns med. I rapporten beskriver akademierna ett antal åtgärder som har genomförts baserat på den interna utredning som gjordes och delvis en uppföljning av utfallet av dessa åtgärder. En mer detaljerad beskrivning av utredningsförfarandet skulle ge en tydligare bild av bakgrunden till åtgärdsplanen. Det finns heller inget underlag som visar vilka åtgärder som akademicheferna för UKK, EST och IDT har fastställt utan enbart en

9 Bilaga 3.1 beskrivning av ett urval av åtgärder som finns i den bifogade åtgärdsplanen, som är kommunicerad och godkänd av akademicheferna. Att akademierna inte beskriver samtliga delar i åtgärdsplanen gör att rapporten blir svårare att bedöma. I de flesta fall är det svårt för akademierna att göra en uppföljning av åtgärderna på grund av det korta tidsperspektivet. Åtgärderna som nämns syftar ofta till att ge effekter även senare i programmet vilket inte har kunnat mätas. Av den anledningen skulle det vara bra att i åtgärdsplanen även beskriva när och hur åtgärden ska följas upp och utvärderas. Akademierna presenterar inte någon åtgärd där det finns en signifikant ökad genomströmning på kursen efter att åtgärden genomförts. De åtgärder som akademierna vill gå vidare med baseras troligen mer på en skillnad som lärarna ute i verksamheten noterat än faktiska mätbara skillnader. Ett exempel är att det varken för lärarhandledning eller mattesupport gått att mäta någon ökad genomströmning då det i båda fallen utnyttjats av ett fåtal studenter. Akademierna skriver dock att man planerar att arbeta vidare med mattesupporten men inte lärarhandledningen. En anledning som akademierna skriver i rapporten till att det inte gått att se någon statistiskt signifikant skillnad är att det är få studenter som utnyttjat lärarhandledning och mattesupport. Det förs dock inte något resonemang kring varför erbjudandet har utnyttjats av så få studenter eller hur man skulle kunna öka deltagandet i dessa. De åtgärder som nämns i rapporten är ofta åtgärder som läggs på den nuvarande kursen som ett komplement istället för att se över innehåll och upplägg i kurserna och programmen direkt. Baserat på de problem som nämns i utredningen finns det anledning att se över det mer grundläggande upplägget av mattekurser och de program där kurserna ingår. Matteutredningen visade bland annat på följande problem: lärarna förstår inte studenternas frågor studenten förstår inte nyttan med mattekursen och vill ha mer problemlösning/tillämpning lärarna upplever att man får börja om när studenterna kommer tillbaka till programkurserna det är olika språk på olika kurser studenterna väljer att fokusera på en kurs när det är två tuffa kurser som ligger parallellt och studenterna upplever att de inte får fråga läraren om något I rapporten saknas en beskrivning av hur de åtgärder som ingår i åtgärdsplanen säkerställer att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. 3 (4) Beredningens rekommendation: Beredningens rekommendation är att utskottet föreslår fakultetsnämnden att göra följande medskick till akademin:

10 Bilaga 3.1 att förtydliga resultatet av den ursprungliga utredningen och vilka förslag från arbetsgruppen som akademicheferna hade att ta ställning till att beskriva samtliga åtgärder som ingår i åtgärdsplanen och bakgrunden till att just de valdes ut samt vilka problem de är tänkta att åtgärda att komplettera åtgärdsplanen med en tidsplan för uppföljning av de fastställda åtgärderna samt att beskriva hur åtgärderna är tänkta att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina 4 (4)

11 Bilaga (6) Åtgärdsplan för matematikkurser Enligt Verksamhetsmål , uppdrag och budget 2015 finns ett riktat uppdrag från rektor att stärka matematikundervisningen i ingenjörsutbildningarna. Akademicheferna för UKK, EST och IDT ska gemensamt ta ställning till de förslag arbetsgruppen för akademiernas interna matematikutredning lämnat och fastställa åtgärder för att säkerställa att matematikkurserna är av relevans för att uppnå examenskraven som ställs på ingenjörsexamina i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Akademicheferna för UKK, EST och IDT ansvarar för att fastställa åtgärder genomförs. Bakgrund: I enlighet med de uppdrag som finns i 2013 års verksamhetsplan för UKK påbörjades ett arbete med att kartlägga genomströmningen i kurserna i matematik/tillämpad matematik och utarbeta en handlingsplan för att öka denna. Ett av uppdragen innebar att akademin tillsammans med IDT och EST (dåvarande HST) skulle tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utvärdera högskolans mattesupport inom ramen för KLOK-verksamheten. I uppdraget ingick att kartlägga varför behovet av support i kurserna är så stort som det är och om de resurser som läggs på mattesupporten används på ett kostnadseffektivt sätt samt om önskvärda effekter i t.ex. ökad genomströmning på aktuella kurser uppnås. Arbetsgruppen hade även i uppdrag att lämna förslag på en handlingsplan där alternativa tillvägagångssätt för ökad genomströmning på ingenjörsprogrammens matematikkurser skulle föreslås inklusive organisering och finansiering av verksamheten. Arbetsgruppen, som bestod av representanter från akademi IDT, EST och UKK samt en studentrepresentant, arbetade fram ett förslag på en handlingsplan som kommunicerats och godkänts av samtliga berörda akademichefer. Förslaget till handlingsplan innefattade alternativa tillvägagångssätt för ökad genomströmning på högskolans matematikkurser samt finansiering och organisering av verksamheten. I samband med inrättandet av KompetensCentrum för Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare, CeSAM enligt rektors beslut MDH /14 beslutades att från rektors reserv tilldela matematikstödsverksamheten kr för uppstartskostnader under 2014 och att den därefter ska vara finansierad inom Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Avdelningen för tillämpad matematik ansvarar även för att verksamhet med lärarlag och lärarhandledning realiseras. Nya kursplaner har inrättats i matematik/tillämpad matematik för att anpassa innehållet mot högskoleingenjörs- respektive

12 Bilaga 3.2 civilingenjörsutbildning. Samtliga kursplaner fastställdes under 2014 och förändringen har implementerats. Under 2014 har en rad olika insatser initierats. Insatserna grundar sig på arbetsgruppens förslag till åtgärder. Avdelningen för tillämpad matematik har utsett kontaktlärare för deltagande i samtliga lärarlag, programråd och motsvarande organ som av värdakademin bedöms som relevant för det särskilda programmet, t.ex. ämnes- eller avdelningsmöten inom högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogram samt Datavetenskapliga programmet. Detta för att väva in matematikkurserna som en naturlig del i utbildningen och stärka kommunikationen och öka samarbetet över akademigränserna mellan lärare som undervisar inom samma utbildningsprogram. Under höstterminen 2014 deltog Martin Ekström från IDT vid en arbetsplatsträff för Avdelningen för tillämpad matematik vid UKK för att berätta om erfarenheter av en metod för lärarhandledning som tillämpats inom Civilingenjörsprogrammet i Robotik. Lärarhandledning har erbjudits under höstterminen 2014 och vårterminen 2015 för utvalda studenter i kurserna MAA121 Matematik grundkurs och MAA141 Kalkyl grundkurs. Lärarhandledning innebär att studenterna får möjlighet att i förväg anmäla en problemformulering. Detta görs via ett formulär där studenten bokar en tid för 15 minuters handledning. Tiderna som finns till förfogande är schemalagda för att studenterna ska veta när det finns utrymme för lärarhandledning. Andra studenter som är intresserade av samma frågeställning kan anmäla sig till den specifika genomgången. Läraren går igenom frågeställningen tillsammans med de anmälda studenterna. Anledningen till att lärarhandledning har erbjudits utvalda programstudenter är för att kunna mäta resultat för att se om handledningen har bidragit till ökad genomströmning på kort men även lång sikt. Avdelningen för tillämpad matematik har inte med statistisk signifikans kunnat mäta någon ökad genomströmning. En trolig anledning är att endast ett fåtal studenter valde att nyttja lärarhandledningen. Akademin har därför valt att inte fortsätta med lärarhandledning. En preparandkurs för Energiingenjörsprogrammet har inrättats och kursen genomfördes för nyantagna studenter hösten Sex studenter registrerades varav fyra studenter slutförde kursen med godkänt resultat. Inför antagningsomgången 2015 utvecklades, i tät dialog med företrädare för EST:s och IDT:s berörda utbildningsprogram, en ny kursplan avsedd för att rikta sig mot samtliga ingenjörsprogram. Två veckor före terminsstart 2015 erbjöds preparandkursen i matematik till sex av högskolans ingenjörsprogram samt till studenter i åk 1 på det datavetenskapliga programmet och datornätverk och datakommunikation som en förebyggande åtgärd för att stärka studenternas matematikkunskaper och förbereda studenterna inför sina kommande matematikstudier. 85 studenter registrerades varav 66 studenter slutförde kurser med godkänt resultat. Av kursutvärderingen som besvarades av 67 % kan man utläsa att studenterna överlag är nöjda med kursen och att de upplever att kursen fyller sin

13 Bilaga 3.2 funktion på ett bra sätt. Synpunkter och förbättringsförslag har inkommit och resultatet av kursutvärderingen kommer att analyseras vidare för att se om kursen ytterligare kan förbättras inför nästa start. Studenter som antagits till något av de deltagande programmen som erbjöds preparandkursen kommer att följas upp noggrant allteftersom de kommer vidare i sina matematikstudier. Detta för att UKK ska kunna mäta huruvida det finns indikationer på att preparandkursen ger studenterna bättre förutsättningar att komma vidare i sina matematikstudier med ett godkänt resultat. Mattesupport togs över av Avdelningen för tillämpad matematik under Supporten har sen dess erbjudits av studenter i högre årskurser på berörda program, och har i varierande omfattning erbjudits för MAA121, Matematik Grundkurs; MAA140 Vektoralgebra, grundkurs; MAA141 Kalkyl, grundkurs; MAA150 Vektoralgebra och MAA151 Envariabelkalkyl. Tyvärr har denna form av mattesupport endast utnyttjats av ett litet fåtal studenter. Nya former för mattesupport kommer därför att utvecklas och prövas under höstterminen Avdelningen för tillämpad matematik anmälde sitt intresse för Supplemental Instruction (SI) inom en grundkurs i matematik men rymdes då inte inom pilotprojektets ramar. Nu planeras SI att starta vårterminen 2016 i en utvald kurs. Metoden används bl a i Lund sedan flertalet år tillbaka där erfarenheterna av SI, inte minst inom matematikkurserna, är mycket goda. Lunds tekniska högskola menar att en väl utvecklad SI-verksamhet i en kurs leder normalt till en signifikant förbättrad genomströmning. Studenterna utvecklar även sin studieteknik, förmåga till kritisk granskning och lagarbete samt att hålla presentationer vilket innebär att om SI introduceras i början på en utbildning kan man även få positiva effekter i form av minskade avhopp samt bättre poängproduktion för nybörjarstudenterna. Plan för åtgärder från och med 2015: Gemensamma lärarlag: Arbetet med gemensamma lärarlag för ingenjörsprogrammen systematiseras och utvecklas vidare för att omfatta samtliga ingenjörsprogram och Datavetenskapliga programmet. Gemensamma lärarlag möjliggör samverkan över ämnesgränserna och bidrar till att få ett helhetsbegrepp över de kurser som erbjuds inom terminen. Att på detta sätt stärka samordning, samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kurserna inom programmet ger en möjlighet att skapa en röd tråd genom utbildningen där kursernas upplägg och innehåll kan anpassas till varandra så långt som det är möjligt. Ett viktigt verktyg för detta arbete är kursanalyserna av programmets kurser, och en stående punkt för lärarlaget ska vara att tillsammans gå igenom dessa i samband med att läsperioder och terminer stäms av.

14 Bilaga 3.2 UKK har under höstterminen 2015 tagit en kontakt med företrädare för samtliga berörda program för att uppmuntra till ökad aktivitet på detta område. Preparandkurs i matematik: Samtliga ingenjörsprogram kommer att erbjudas en preparandkurs i matematik inför programstart Preparandkursen kommer att ges två veckor före ordinarie terminsstart i syfte att ge grundläggande kunskaper och färdigheter inom matematik som är av betydelse för fortsatta studier i matematik och tillämpade ämnen. Digitala hjälpmedel/omvänt klassrum: Under 2015 kommer utveckling av digitala lärobjekt att ske med sikte bl.a. på ett pilotprojekt för tillämpning av omvänt-klassrum under vårterminen 2016 i MAA121 Matematik grundkurs, och eventuellt ytterligare något liknande projekt i någon av de inledande kurserna i matematik/tillämpad matematik. Mattesupport: Den mattesupport där programstudenter i högre årskurser medverkar, ska ske i nära samarbete med berörda programsamordnare. Under ht 2015 ska studenter på Civilingenjörsprogrammet i robotik hålla i schemalagda repetitionssessioner i anslutning till kursen MAA153 Linjär algebra, som läses av programmets studenter. Förslag till åtgärdsplan har tagits fram av universitetslektor vid UKK, Linus Carlsson, avdelningschef för avdelningen tillämpad matematik vid UKK, Erik Janse och utbildningsledare vid UKK, Christina Kääriä. Åtgärdsplanen har kommunicerats och godkänts ämnesföreträdare Sergei Silvestrov samt av akademichef Damir Isovic (IDT), Thomas Wahl (EST) samt Pia Lindberg (UKK). Åtgärdsplanen är redovisad och samverkad i styrgruppen för CeSAM.

15 Bilaga 3.2 Bilaga 1 Åtgärdsplan för matematikkurser för att stärka matematikundervisningen i ingenjörsutbildningarna Åtgärd Aktivitet Förväntat resultat Preparandkurs i matematik Erbjuda samtliga ingenjörsprogram förberedande kurs i matematik två veckor innan ordinarie terminsstart Ge grundläggande kunskaper och färdigheter inom matematik som är av betydelse för fortsatta studier i matematik och tillämpade ämnen Ansvarig person/instans UKK Aktivitet påbörjad Pågående inför höstterminen 2016 Aktivitet avslutad Fortlöpande SI Digitala hjälpmedel/ omvänt klassrum Information av studievägledare Införa SI-metoden för utvalda kurser Utveckling av digitala lärobjekt med sikte bl.a. på ett pilotprojekt för tillämpning av omvänt-klassrum i kursen MAA121 Matematik grundkurs Studievägledare vid UKK informerar studenterna om vikten av närvaro vid föreläsningar och laborationer Förbättrade studievanor Ge mer tid och utrymme under föreläsningspass för laborativt arbete Ökad närvaro och studiemotivation UKK UKK UKK i samarbete med berörda programsamordnare Höstterminen 2015 för att starta vårterminen 2016 Vårterminen 2015 inför ett kurstillfälle vårterminen 2016 Höstterminen 2015 Fortlöpande Fortlöpande Fortlöpande Uppföljning av närvaro Kursuppföljning Mattesupport Kursansvarig lärare följer upp närvaro Uppföljning av MAA107 Preparandkurs i matematik Uppföljning av tidigare verksamhet och utveckling av nya former i nära samarbete med berörda program Identifiera hur närvaron ser ut och därifrån anpassa det pedagogiska upplägget på respektive kurs Se huruvida studenter som läser MAA107 har större förutsättningar att klara kommande matematikkurser Bättre uppslutning på mattesupporten ska underlätta för studenterna att följa med i matematikkursernas tempo. Ökad motivation hos studenter att bilda studiegrupper för gemensamt studiearbete med matematikkurserna UKK UKK UKK Höstterminen 2015 Vårterminen 2016 Höstterminen 2015 Fortlöpande Fortlöpande Fortlöpande

16 Bilaga 3.2 Gemensamma lärarlag Arbetet med gemensamma lärarlag för ingenjörsprogrammen systematiseras och utvecklas vidare. Tydliggöra matematikens roll i utbildningen. Stärka kommunikationen och öka samarbetet över akademigränserna mellan lärare som undervisar inom samma utbildningsprogram UKK, IDT och EST Pågående Fortlöpande Kursanalyser Kursanalyser av programmets kurser behandlas i de gemensamma lärarlagen för ingenjörsprogrammen och datavetenskapliga programmet Stärka samordning, samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kurserna inom programmet UKK, IDT och EST Vårterminen 2016 Fortlöpande

17 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar 4. Ansökan om revidering av masterprogram (120hp) inom hälsa och välfärd med inriktning vårdvetenskap med inriktning omvårdnad (AMM09), med inriktning arbetslivsvetenskap (AMM07) samt med inriktning socialt arbete (AMM08) Diarienummer: MDH /14, MDH /14, MDH /14 Handläggare: Malin Gunnarsson, chef utbildnings- och forskningssektionen Akademin för hälsa, vård och välfärd har ansökt om att revidera befintligt masterprogram inom hälsa och välfärd med motiveringen att akademin vidareutvecklat innehållet i utbildningens andra år. Eftersom masterprogrammet har tre inriktningar med varsin utbildningsplan innebär detta en revidering av tre utbildningsplaner. Beslutsunderlaget i ärendet behandlar emellertid ansökan som ett samlat ärende då masterprogrammet trots sina tre separata utbildningsplaner har en sammanhållen utbildningsdesign där de tre inriktningarna utgör ämnesfördjupningar. Föredragande: Malin Gunnarsson, chef utbildnings- och forskningssektionen Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning vårdvetenskap med inriktning omvårdnad (AMM09) i enlighet med bilaga 3, att att att revidera utbildningsplanen för masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning arbetslivsvetenskap (AMM07) i enlighet med bilaga 4, revidera utbildningsplanen för masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning socialt arbete (AMM08) i enlighet med bilaga 5, samt samtliga reviderade utbildningsplaner gäller för studenter antagna från hösten 2016 och framåt. Ärendets beredning Förslag till förändrat masterprogam har utarbetats av akademin för hälsa, vård och välfärd och har beretts av utbildnings- och forskningssektionen.

18 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM i ärendet Bilaga 2: Akademins underlag och motivering till önskade revideringar Bilaga 3-5: Förslag till reviderad utbildningsplaner Bilaga 6: Examensmatris Delges Akademichef HVV, administrativchef HVV, utbildningsledare HVV, programsamordnare för masterprogrammet hälsa och välfärd

19 Bilaga 4.1 Datum Ärende MDH /14, MDH /14, MDH /14 1 (2) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Malin Gunnarsson BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om revidering av masterprogram (120hp) inom hälsa och välfärd med inriktning vårdvetenskap med inriktning omvårdnad (AMM09), med inriktning arbetslivsvetenskap (AMM07) samt med inriktning socialt arbete (AMM08) Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd har ansökt om att revidera befintligt masterprogram inom hälsa och välfärd med motiveringen att akademin vidareutvecklat innehållet i utbildningens andra år. Eftersom masterprogrammet har tre inriktningar med varsin utbildningsplan innebär detta en revidering av tre utbildningsplaner. Beslutsunderlaget i ärendet behandlar emellertid ansökan som ett samlat ärende då masterprogrammet trots sina tre separata utbildningsplaner har en sammanhållen utbildningsdesign där de tre inriktningarna utgör ämnesfördjupningar. Faktasammanställning Programmens revidering består huvudsakligen av tre förändringar. Den första är att akademin har förtydligat att metodkurserna under år ett består av en kvantitativ och en kvalitativ kurs. Den andra förändringen består i att akademin har vidareutvecklat kurserna i år två vilket också innebär att dessa har bytt namn. Den tredje förändringen utgörs av att akademin begränsar möjligheten till samläsning med forskarutbildningskurser genom att inte samläsa metodkurser. Det sista årets kurser föreslås enbart samläsas med forskarutbildningen där så är möjligt. Akademin har i ett av underlagen till sin ansökan tydligt redogjort för vilka förändringar man önskar och även motiverat dessa, se bilaga 2 i ärendet (denna promemoria är bilaga 1 i ärendet). Utbildningsplaner med de föreslagna förändringarna markerade återfinns i bilagorna 3-5 i ärendet. Akademin har sammanställt samtliga kurser enligt föreslagen revidering i en samlad examensmatris där respektive kurs lärandemåls koppling till de nationella examensmålen framgår. Examinationskrav för varje kurs

20 Bilaga 4.1 framgår också. Examensmatrisen är upplagd så att först presenteras de gemensamma delarna i masterprogrammet följt av de tre inriktningarnas ämnesfördjupande kurser, se bilaga 6 till ärendet. Den sista kursen i examensmatrisen har felaktigt kvar det gamla namnet, där ska det stå social förändring i socialt arbete. 2 (2) Överväganden Akademins förslag till förändring av masterprogrammet innebär inga omfattande förändringar som skulle föranleda en extern granskning av programmet på nytt utan är att se som en vidareutveckling av programmets ursprungliga upplägg. De förändringar som önskas är också tydligt motiverade av akademin. Examensmatrisen visar hur nationella och lokala examensmål omsätts genom kursernas lärandemål och utskottet har att ta ställning till om detta är tillfylles. Beredningens uppfattning är att så är fallet. Examensmatrisen är inte föremål för fastställande i utskottet utan är en del i beredningsunderlaget. En reflektion från beredningens sida är att det inte är konsekvent hur olika betygssteg används. I vissa examinationer saknas betygssteget underkänd utan enbart betyget godkänd eller väl godkänd kan erhållas. Där examinationen är inlämningsuppgift anges oftast vilket betyg som kan erhållas men för vissa finns inget angivet. Former för examination anges i kursplaner men en frågeställning till utskottet är om inte betyget underkänd alltid ska finnas med? Akademin har i sin ansökan initialt önskat att föreslagen revidering ska gälla från och med höstterminen 2015 men fakultetsnämnden har tidigare tagit ställning för att revideringar av program inte sker retroaktivt och inte för innevarande läsår. Akademin har därför angett att man kommer upprätta individuella studieplaner för de studenter som redan påbörjat sin utbildning. Önskad revidering föreslås beslutas gälla från och med höstterminen Beredningens rekommendation: Beredningen föreslår utskottet att revidera masterprogrammet i hälsa och välfärd med dess tre inriktningar i enlighet med akademins förslag och att denna revidering gäller för studenter antagna från och höstterminen 2016.

21 Bilaga 2, HV master Bilaga 4.2 Underlag för revidering av utbildningsplan Masterprogrammet inom hälsa och välfärd med inriktningarna: arbetslivsvetenskap, socialt arbete och vårdvetenskap med inriktning omvårdnad Masterprogrammet inom hälsa och välfärd ges för första gången under höstterminen Med tanke på utvecklingen av såväl programmet som i programmet ingående kurser behöver utbildningsplanen revideras. I det nedanstående klargörs vilka dessa revideringar är och skälen bakom dem. Förändringar är rödtextade och det bifogas utbildningsplaner där avsnittet som skall förändras är gulmarkerat Revideringar gällande alla tre utbildningsplaner 1) I första stycket under innehåll behöver avsnittet som börjar Den första kursen ändras: En av dessa kurser har huvudtemat Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd och en annan fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Där finns också en metodkurs Kvalitativa forskningsmetoder I samt en kurs inom ämnesfördjupning [ ]. Skälen till revideringen är dels att kurserna inte ligger i den ordning som anges i nuvarande utbildningsplan samt att kursen i kvalitativ metod har utvecklats. 2) I andra stycket under innehåll behöver följande avsnitt ändras: Termin 2 innehåller ytterligare en metodkurs Kvantitativa forskningsmetoder I och avslutas därefter med ett examensarbete på 15 hp. Skälet till revideringen är att kursen i kvantitativ metod har utvecklats. 3) I fjärde stycket under innehåll behöver avsnittet som börjar med Under termin 3 ändras: De kurser som kan vara aktuella för samläsning är Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv 7,5 hp och Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7, 5 hp. Det kan också vara aktuellt med samläsning när det gäller de två 7,5 hp kurserna i metod som bygger vidare på de tidigare nämnda kurserna i kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Skälen till revideringen är att vi idag vet de exakta namnen på de två kurserna i hälsa och välfärd och att vi inte kommer att samläsa med de metodkurser som finns inom forskarutbildningen i nuläget. Vi arbetar dock förnärvarande med frågan om hur en samläsning mellan masterprogrammet och forskarutbildningen när det gäller metodkurser skulle kunna se ut. 4) I sjätte stycket under innehåll behöver en mening strykas: [ ] än enbart utifrån en enstaka disciplin. De metodkurser som ges under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete Skälet till revideringen är att meningen inte har någon klar syftning till de metodkurser som nu har utvecklats till programmet. Det tvärdisciplinära forskningsarbetet kommer att beröras redan under första året inte minst inom Kvantitativa metoder I i samband med diskussioner om såkallade mixed methods. Det är dock inget som lyfts fram som en sak i sig själv.

22 Bilaga 4.2 5) Den sammanfattande redogörelsen för kurser i slutet under innehåll behöver justeras: Årskurs 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Ämnesfördjupning [ ] Årskurs 2 Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv, 7,5 hp Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Ovanstående kurser samläses om möjligt med forskarutbildning inom hälsa och välfärd. Skälen till att kursernas namn behöver revideras är att de utvecklats efter att nuvarande utbildningsplan skrevs. Vi vill också betona om möjligt eftersom vi inte kan garantera samläsning med forskarutbildningen. Revidering av utbildningsplanen för arbetslivsvetenskap 1) I första stycket under innehåll och i den sammanfattande redogörelsen på slutet behöver kursnamnet Arbetsliv och organisation ersättas med Arbete och organisation. Detta är helt enkelt en felskrivning. 2) Följande behöver justeras under den sammanfattande redogörelsen för kurser i slutet under innehåll : Årskurs 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Skälet till revideringen är att organisation är felstavat i nuvarande kursplan. Revideringar av utbildningsplanen för socialt arbete 1) I första stycket under innehåll skall det vara citattecken kring Socialt arbete med barn. 2) I femte stycket under innehåll behöver följande stycke ändras: Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs 15 hp. Ämnesfördjupning för Socialt arbete är minst två av kurserna "Etik inom hälso- och välfärdsarbete", 7,5 hp; "Social förändring i socialt arbete", 7,5 hp och "Socialt stöd och omsorg i vardagslivet", 7,5 hp. Skälen till dessa revideringar är att vi har tagit bort möjligheterna till att skriva ett tredje examensarbete om 15 hp istället för ämnesfördjupningen samt att vi har tagit bort valbarheten när det gäller ämnesfördjupningskurserna. På det sättet blir programmet tydligare och vi undviker onödig komplexitet i studiegången. Dessutom har det gjorts ett namnbyte på en av de ingående kurserna.

23 Bilaga 4.2 3) Kursen Etik inom hälso- och välfärdsarbete skall strykas från den sammanfattande redogörelsen på slutet under innehåll. Den är som tidigare diskuterats borttagen. 4) Det som utgör stycke fyra och fem i utbildningsplanen för socialt arbete kan slås ihop till ett stycke. Alternativt kan man dela upp stycke fyra i utbildningsplanerna för arbetsliv och vårdvetenskap för att styckesindelningen skall bli samma i alla tre utbildningsplaner. 5) I den sammafattande redogörelsen för kurser under årskurs 2 har kursen Sociala problem och socialt förändringsarbete på olika nivåer bytt namn till Social förändring i socialt arbete. Revideringar av utbildningsplanen för vårdvetenskap med inriktning omvårdnad 1) En mening i fjärde stycket under innehåll behöver strykas: Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs 15 hp. Skälet är samma som under punkt 2 när det gäller inriktningen socialt arbete ovan. 2) Följande behöver justeras under den sammanfattande redogörelsen för kurser i slutet under innehåll : Årskurs 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Skälet till revideringen är att organisation är felstavat i nuvarande kursplan.

24 Utbildningsplan - Masterprogram inom Hälsa och välfärd inriktning Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad, 120 hp Programkod: AMM09 Giltig från: HT1516 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Examen på kandidatnivå i vårdvetenskap/ omvårdnadsvetenskap eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att Behörighet: den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Diarienummer: MDH /14 Akademi: HVV Fastställandedatum: , reviderad Mål Bilaga 3, HV master Bilaga 4.3 Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga): Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå: ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål:

25 Bilaga 4.3 utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts, kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan, och utveckla fördjupad kunskap om sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål: kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål: kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd, och kunna utveckla ett reflekterande, kritiskt granskande förhållningssätt i vårdande sammanhang. Undervisningsspråk

26 Bilaga 4.3 Undervisningsspråket är engelska. Innehåll Under första terminen i det tvååriga programmet läses fyra kurser omfattande 7,5 hp vardera. Den första kursenen av dessa kurser har huvudtemat Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd och den andraen annan fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering". Därefter följerdär finns också en vetenskaplig metodkurs Kvalitativa forskningsmetoder I samt en kurs inom ämnesfördjupning Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad som benämns "Teorier och begrepp inom vårdvetenskap". Andra terminen i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp och handlar om "Sjuksköterskans kärnkompentenser ur vårdteoretiska perspektiv". Termin 2 innehåller ytterligare en metodkurs med fördjupning inom både kvalitativ och kvantitativ metodik Kvantitativ metod I och. Termin 2 avslutas därefter med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. De kurser som kan vara aktuella för samläsning är Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv 7,5 hp och Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp. Det kan också vara aktuellt med samläsning när det gäller de två 7,5 hp kurserna i metod som bygger vidare på de tidigare nämnda kurserna i kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Under termin 3 utgörs samläsningen av kursen Design och forskningsmetoder", 7,5 hp, termin 1 inom forskarutbildningen samt kursen "Hälsa och välfärd I", 7,5 hp. Under termin 4 av masterprogrammet sker samläsning för kurserna Hälsa och välfärd inriktning delaktighet", 7,5 hp och Datainsamlingsmetoder", 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs på 15 hp. Ämnesfördjupning för Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad är kursen "Patienten och familjen i ett vårdande sammanhang", 15 hp. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och

27 Bilaga 4.3 angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De metodkurser som ges under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Årskurs 1 Ledarskap, grupper och organiszation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp Vetenskapliga Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Vetenskapliga Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Ämnesfördjupning inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: Teorier och begrepp inom vårdvetenskap, 7,5 hp Sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Årskurs 2 Design och forskningsmetoder inom hälsa och välfärdhälsa och välfärd teoretiska perspektiv, 7,5 hp Datainsamling och analys inom hälsa och välfärdhälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp Hälsa och välfärdkvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Hälsa och välfärd II inriktning mot delaktighetkvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Ovanstående kurser samläses om möjligt med forskarutbildning inom hälsa och välfärd. Ämnesfördjupning inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: Patienten och familjen i ett vårdande sammanhang, 15 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under försättning att tillräckligt antal sökande finns. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna till följande examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad (Degree of Master of Science (120 credits) in Caring Science with Specialization in Nursing) Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande

28 Bilaga 4.3 från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 hp varav minst 30 hp i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 hp på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som ska förläggas i slutet av utbildningen. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen.

29 bilaga 4, HV master Utbildningsplan - Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning arbetslivsvetenskap, 120 hp Bilaga 4.4 Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: AMM07 HT16 Fakultetsnämnden Examen på kandidatnivå inom något av ämnesområdena folkhälsovetenskap, vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, sociologi, psykologi eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Diarienummer: MDH /14 Akademi: HVV Fastställandedatum: , reviderad Borttag Utbildni Borttaget Mål Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga): Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå: ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och

30 Bilaga 4.4 visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål: utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts, kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan, kritiskt granska och diskutera teorier av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer, och utveckla fördjupad kunskap om arbetets betydelse och samspelet mellan individ, grupp organisation och samhälle. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål: kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd, visa kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder, och kunna analysera sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

31 Bilaga 4.4 Lokala mål: kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd, och kritiskt diskutera och värdera arbetslivsvetenskapliga rön, orsaker och konsekvenser på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är engelska. Innehåll Under första terminen i det tvååriga programmet läses fyra kurser omfattande 7,5 hp vardera. En av dessa kurser har huvudtemat Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd och en annan fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Där finns också en metodkurs Kvalitativa forskningsmetoder I samt en kurs inom ämnesfördjupning Arbetslivsvetenskap som benämns Arbete och organisation. Kursen innehåller ett historiskt och sociologiskt perspektiv på arbetsmarknad och organisationsteori. Andra termin i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp, Arbete och hälsa med fokus på teori och tillämpning. Termin 2 innehåller ytterligare en metodkurs Kvalitativa forskningsmetoder I och avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar under motsvarande tid den första delen på det självständiga arbetet (15hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd för alla kurser som inte är ämnesfördjupningar i Arbetslivsvetenskap. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. De kurser som kan vara aktuella för samläsning är Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv 7,5 hp och Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp. Det kan också vara aktuellt med samläsning när det gäller de två 7,5 hp kurserna i metod som bygger vidare på de tidigare nämnda kurserna i kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Ämnesfördjupningen för Arbetslivsvetenskap är "Arbetslivsvetenskap som vetenskapligt fält", 15 hp. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Borttaget Formater Formater Borttaget Borttaget Formater Formater Formater Borttaget Formater Borttaget metodik. Te Formater Borttaget Borttaget och forskni samt kursen masterprog inriktning hp. Formater

32 Bilaga 4.4 Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Årskurs 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap: Arbete och organisation, 7,5 hp Arbete och hälsa, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Årskurs 2 Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv, 7,5 hp Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Ovanstående kurser samläses om möjligt med forskarutbildning inom hälsa och välfärd. Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap: Arbetslivsvetenskap som vetenskapligt fält, 15 hp (samläses med forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap) Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Formater Borttaget fördjupade Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Formater Formater Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under förutsättning att tillräckligt antal sökande finns. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Work Life Studies Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande

33 Bilaga 4.4 från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 hp varav minst 30 hp i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 hp på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen.

34 bilaga 5, HV master Bilaga 4.5 Utbildningsplan - Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning Socialt arbete, 120 hp Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: AMM08 HT16 Fakultetsnämnden Examen på kandidatnivå i socialt arbete eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Diarienummer: MDH /14 Akademi: HVV Fastställandedatum: , reviderad Borttaget Mål Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga): Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå: ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål:

35 Bilaga 4.5 utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts, kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av mångvetenskaplig samverkan och utvecklande av tvärvetenskaplig kunskap, och utveckla fördjupad kunskap om personer i utsatta situationer. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål: kunna planera och genomföra vetenskapliga studier inom området hälsa och välfärd med särskild relevans för socialt arbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom respektive huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål: visa förmåga att kritiskt granska hälso- och välfärdssystemen ur delaktighets- och genusperspektiv. Undervisningsspråk

36 Bilaga 4.5 Undervisningsspråket är engelska. Innehåll Under första terminen i det tvååriga programmet läses fyra kurser omfattande 7,5 hp vardera. En av dessa kurser har huvudtemat Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd och en annan fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Där finns också en metodkurs Kvalitativa forskningsmetoder I samt en kurs inom ämnesfördjupning Socialt arbete som benämns Socialt arbete med barn. Andra terminen i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp och handlar om Mångkulturellt socialt arbete. Termin 2 innehåller ytterligare en metodkurs Kvantitativ metod I och. avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15 hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Socialt arbete. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. De kurser som kan vara aktuella för samläsning är Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv 7,5 hp och Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp. Det kan också vara aktuellt med samläsning när det gäller de två 7,5 hp kurserna i metod som bygger vidare på de tidigare nämnda kurserna i kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Ämnesfördjupning för Socialt arbete är "Social förändring i socialt arbete, 7,5 hp och "Socialt stöd och omsorg i vardagslivet", 7,5 hp. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom området hälsa och välfärd. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom området hälsa och välfärd. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad förståelse av forskningsområdet. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom området hälsa och välfärd. Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Formater Formater Formater Formater Borttaget metodik Formater Borttaget Borttaget Borttaget Borttaget och forskni forskarutbil termin 4 av och välfärd Datainsam Formater Borttaget examensarb Borttaget välfärdsarb Borttaget Borttaget Formater Borttaget fördjupade Årskurs 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp

37 Bilaga 4.5 Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp Ämnesfördjupning inom Socialt arbete: Socialt arbete med barn, 7,5 hp Mångkulturellt socialt arbete, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Årskurs 2 Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv, 7,5 hp Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp Ovanstående kurser samläses om möjligt med forskarutbildning inom hälsa och välfärd. Ämnesfördjupning inom Socialt arbete: Social förändring i socialt arbete, 7,5 hp Socialt stöd och omsorg i vardagslivet, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet i samband med kursstart. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under förutsättning att tillräckligt antal sökande finns. Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Formater Borttaget Borttaget Formater Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller kraven för följande examen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Socialt arbete (Degree of Master of Science (120 credits) in Social Work) Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 hp varav minst 30 hp i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 hp på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som ska förläggas i slutet av utbildningen. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

38 Bilaga 4.5 Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Kurser inom socionomprogrammet termin 7 kan efter bedömning eventuellt tillgodoräknas.

39 Masterprogram i hälsa och välfäd bilaga 6, HV master Bilaga 4.6 Bilaga 1 Examensmatris / ny version /Per A o Tomas K Tvåårig master 120hp (avancerad) Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Examina på avancerad nivå (generell examina) Högskoleförordningen (HSF) Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp, dock minst 15 hp, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål Hälsa och välfärd - visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts - visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. Lokala mål Arbetslivsvetenskap - utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts -kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. -kritiskt granska och diskutera teorier av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer -utveckla fördjupad kunskap om arbetets betydelse och samspelet mellan individ, grupp organisation och samhälle. Lokala mål Socialt arbete - utveckla fördjupad kunskap om personer i utsatta situationer Lokala mål Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad -utveckla fördjupad kunskap om sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd Lokala mål Arbetslivsvetenskap -visa kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder - kunna analysera sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Lokala mål Socialt arbete -kunna planera och genomföra vetenskapliga studier inom området hälsa och välfärd med särskild relevans för socialt arbete För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd Lokala mål Arbetslivsvetenskap -kritiskt diskutera och värdera arbetslivsvetenskapliga rön, orsaker och konsekvenser på individ,- grupp-, organisationsoch samhällsnivå Lokala mål Socialt arbete visa förmåga att kritiskt granska hälso- och välfärdssystemen ur delaktighets- och genusperspektiv Lokala mål Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad -kunna utveckla ett reflekterande, kritiskt granskande förhållningssätt i vårdande sammanhang Examenskrav, särskild behörighet. Masterprogrammet i Hälsa och välfärd Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i hälsa och välfärd med inriktning för respektive huvudområde (Arbetslivsvetenskap, Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad) vid Mälardalens högskola (se vidare Lokala mål). Masterexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grund nivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser inom huvudområdena på avancerad nivå kan utgöras av kurser på akademin, nationellt och internationellt. Dessa kurser kan dels ingå i Specialistsjuksköterskeprogrammen dels vara valbara inom Arbetslivsvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad på avancerad nivå eller andra kurser på avancerad nivå inom dessa huvudområden nationellt eller internationellt, varav metodkurs/er om minst 15 hp. Kurser om 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i självständigt arbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Huvuddelen av kurserna skall ligga på avancerad nivå. Särskild behörighet: Se respektive utbildningsplan.

40 Bilaga 4.6 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 termin 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd (7,5 hp) Välfärdstjänstearbetets särart Evidensbasering inom området Arbetsorganisation och arbetsvillkor och dess betydelse för medarbetarnas hälsa, lärande och kvalitet i tjänster. Kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) för medarbetare och klienter/patienter/elever etc. Sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Samarbete i arbetsgrupper och team samt ledarskap i team Visa fördjupad insikt om och diskutera teoretiska beskrivningar och forskningsbaserade förklaringsmodeller av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer Ge prov på fördjupad kunskap om sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen och hur ledarskap kan gestalta sig i arbetsgrupper och team i hälso- och välfärdsarbete Analysera ledarskapsproblem och föreslå handlingsalternativ som motiveras utifrån teorier och forskning Kritiskt granska och diskutera teorier och modeller för ledning och styrning av verksamhet inom hälsa och välfärd med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå INL1, 3 hp (grupp) INL2, 4,5 hp, (individuell) A1N År 1 Termin 1 Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp Olika perspektiv på begreppet evidens Modeller för kunskapsöverföring som grund för evidensbaserad vård, rehabilitering, folkhälsoarbete och socialt arbete Modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och värdera innebörder av evidens i relation till vårdtagare/brukare. Redogöra för och värdera innebörder av Perspektiv på sökning efter evidens evidens i relation till utvecklingsarbeten. strategier för forskning och praktisk verksamhet Redogöra för och värdera olika modeller för kunskapsöverföring till verksamheter inom hälso- och välfärdsområdet Redogöra för och värdera olika modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och tillämpa systematisk databassökning med utgångspunkt i kunskapshierarkier Självständigt identifiera och beskriva ett område inom hälsa och välfärd i behov av utveckling av ett evidensbaserat arbetssätt Argumentera för hur innebörder i begreppet evidens påverkas av synsätt och perspektiv inom discipliner och professioner. SEM1. Diskutera och värdera evidensbegreppet i förhållande till praktisk verksamhet 2,5 hp. Betyg Godkänd (G) INL1. PM 5hp. Betyg G, VG Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Kvalitativa forskningsmetoder I 7.5 hp Kursen består av tre olika delar. Den inleds med en genomgång av vetenskapsteoretiska perspektiv av vikt för att förstå såväl kvalitativa som kvantitativa metodansatser. Vidare behandlas generella aspekter av en kvalitativ forskningsdesign. Dessa diskuteras bland annat mot bakgrund av en övning i att samla in och analysera kvalitativa data. Slutligen presenteras ett antal kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd. Målsättningen med det senare är att studenten skall kunna välja en av dessa inför sitt examensarbete. Visa förmåga att förhålla sig till centrala Visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvalitativ forskningsdesign aspekter av en kvalitativ forskningsdesign som: som: syfte och frågeställningar, urval, syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, datainsamling, analys, resultat, etik och analys, resultat, etik och kvalitetskriterier kvalitetskriterier Beskriva likheter och skillnader mellan olika kvalitativa metodansatser Visa förmåga att formulera syfte och frågeställningar med relevans för området hälsa och välfärd samt motivera val av kvalitativ metodansats för att besvara dessa Genomföra kvalitativ datainsamling och analys Kritiskt granska och reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 6 hp, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på kursen krävs VG på INL2.

41 Bilaga 4.6 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1Termin 2 Kvantitativa forskningsmetoder I 7.5 hp Kursen inleds med en generell beskrivning av de centrala aspekterna inom kvantitativ forskningsdesign. Under kursen presenteras olika beskrivande samt analytiska kvantitativa analysmetoder med fokus på variansanalys och regressionsanalys samt alternativa ickeparametriska metoder och deras tillämpningsområden. Vidare genomförs övningar för att kunna beskriva och analysera data med hjälp av tillämpbara statistikprogram samt träning i att presentera resultat från kvantitativ analys. Slutligen presenteras hur kvalitativa och kvantitativa metodansatser kan kombineras. Diskutera centrala aspekter av en kvantitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier Beskriva och värdera likheter och skillnader mellan olika kvantitativa analysmetoder Motivera val av kvantitativ analysmetod för att besvara syfte och frågeställningar Tillämpa en kombination av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) INL1, Inlämningsuppgift, 3,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4 hp, Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs VG på INL2. A1N År 2 Termin 1 Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp Kursen består av två delar. Den inleds med en Värdera och argumentera för val av olika genomgång av ontologiska, epistemologiska kvalitativa metodansatser och metodologiska i samtiden aktuella frågeställningar inom vetenskapsteori av relevans för kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser. Den andra delen behandlar ett antal olika kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd. I kursen är inte fokus på generella aspekter av kvalitativ forskningsdesign utan på att ge bred och fördjupad kunskap om olika kvalitativa metodansatser. Bland annat diskuteras de olika metodansatserna avseende deras syn på ändamålsenliga urval, etik och kvalitetskriterier. Målsättningen är att studenten ska få en djupare förståelse för likheter och skillnader mellan de olika metodansatserna samt en särskilt djup förståelse för en av ansatserna för att kunna välja den i kommande examensarbete. Värdera och argumentera för val av olika kvalitativa metodansatser Visa fördjupad förståelse för urval inom olika kvalitativa metodansatser Visa fördjupad förståelse för datainsamling och analys inom olika kvalitativa metodansatser Värdera och tillämpa kvalitetskriterier inom olika kvalitativa metodansatser Visa på fördjupad förmåga att kritisk granska och reflektera över vetenskapsteoretiska perspektiv Göra etiska överväganden i förhållande till olika kvalitativa metodansatser INL1, inlämningsuppgift, gruppuppgift, 2,5 hp, Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, inlämningsuppgift, individuell uppgift 5 hp, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs VG på INL2. A1N År 2 Termin 2 Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp Kvantitativ forskningsdesign Mätinstrument Multivariata analysmetoder Mixed methods Värdera och argumentera för olika forskningsdesigner Värdera och argumentera för val av multivariata analysmetoder Värdera och argumentera för olika forskningsdesigner Utvärdera grundläggande egenskaper för mätinstrument Värdera och argumentera för val av multivariata analysmetoder Granska och värdera kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) Tolka och reflektera över resultat av multivariata analysmetoder INL1, Inlämningsuppgift, grupp uppgift, 3,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, individuell uppgift, 4 hp, Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Tillämpa ett urval av multivariata analysmetoder Granska och värdera kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) För betyget Väl Godkänd (VG) på kursen krävs VG på INL2. Tolka och reflektera över resultat av multivariata analysmetoder

42 Bilaga 4.6 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv 7,5 hp Historiska och filosofiska perspektiv på hälsa och välfärd Vetenskapliga perspektiv på utveckling och tillämpning av teorier och begrepp inom hälsa och välfärd Hur strukturella och kulturella dimensioner är relaterade till hälso- och välfärdssystem Kritiskt analysera, jämföra och utvärdera teoretiska perspektiv inom hälso- och välfärdsforskning och i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang. Utveckla ett hälso- och välfärdsperspektiv på det egna forskningsområdet. Förklara och tillämpa centrala begrepp som används inom hälso- och välfärdsforskning. Utifrån ett komparativt och globalt perspektiv kontextualisera lokala och regionala hälsooch välfärdsverksamheter. Kritiskt granska hur ett hälso- och välfärdsperspektiv har använts i forskning. Reflektera över och göra etiska bedömningar inom hälsa- och välfärdsområdet INL 1: Individuell inlämningsuppgift, 3hp INL2: Individuell inlämningsuppgift, 3hp SEM1: Aktivt deltagande i samtliga seminarier, 1,5 hp Etiska aspekter av relevans för hälsa och välfärd. A1N År 2 Termin Hälsa och välfärd delaktighet 7,5 hp Teorier och modeller inom hälsa och välfärd, på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Begreppet delaktighet i olika kontexter på individ-, grupp- och samhällsnivå. Begreppet empowerment i olika kontexter på individ-, grupp och samhällsnivå. Kritiskt bedöma och tillämpa teorier och modeller inom området hälsa och välfärd. Kritiskt analysera, jämföra och utvärdera begrepp om delaktighet från olika perspektiv och i olika kontexter inom området hälsa och välfärd. Applicera ett delaktighetsperspektiv till analys av/reflektion över det egna forskningsprojektet inom området hälsa och välfärd. Skaffa kunskap om tillämpad forskning kring delaktighet. INL 1: Individuell inlämningsuppgift, 3hp INL2: Individuell inlämningsuppgift, 3hp SEM1: Aktivt deltagande i samtliga seminarier, 1,5 hp Aktionsforskning Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams)

43 Bilaga 4.6 A1N År 1 termin 2 och/eller År 2 termin 1 och/eller År 2 Termin 2 Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp Arbetslivsvetenskap/Socialt arbete/vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretisktkonceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering, en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygkriterier för respektive kurs redovisas. Planering och genomförande av ett vetenskapligt arbete inom ett problemområde Design och datainsamlingsmetoder Dataanalys Etiska övervägande i forskningsarbetet Rapportskrivning Skriftlig och muntlig presentation av arbetet Kritisk granskning och värdering av studier Beskriva bakgrunden till det planerade arbetet Självständigt planera, genomföra och genom en sammanställning och kritisk presentera ett vetenskapligt arbete inom värdering av relevant och adekvat vetenskaplig huvudområdet litteratur så att arbetets syfte och frågeställningar motiveras utifrån vilken Välj och motivera val av för kunskap som saknas inom området forskningsproblemet lämplig design och datainsamlingsmetod Redovisa och diskutera de etiska överväganden som gjorts vid planering, genomförande och redovisning av arbetet Redovisa och diskutera etiska överväganden som gjorts vid planering och genomförande Välja och motivera val av lämpliga analysmetoder samt sammanställa, analysera och tolka data Tillämpa och motivera teorier och/eller modeller, som har betydelse för arbetets genomförande samt relatera resultatet till teorier och/eller modeller Diskutera och kritiskt granska metod och resultat i förhållande till annan forskning inom området UPS1, 15 hp alternativt 30 hp, betyg Godkänd Värdera resultatets generaliserbarhet, dess (G) eller Väl Godkänd (VG), Examensarbete. kliniska implikationer samt ge förslag till fortsatt Individuellt examensarbete som examineras forskning baserad på metod och resultat skriftligt och muntligt. Genomfört skriftligt och muntligt opponentskap. Granska och värdera innehåll, kvalitet, relevans och etiska ställningstaganden i andras examensarbeten Redogöra för samt diskutera och argumentera för arbetet skriftligt och muntligt A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbete och organisation 7,5 hp Arbetslivsvetenskap med avseende på definitioner, perspektiv och frågeställningar. Historiska perspektiv på utveckling och användning av teknik, arbetsprocesser och maktrelationer. Samhällsperspektiv på utvecklingen av arbetslivet i Sverige mot en internationell bakgrund Interkulturella perspektiv på arbetslivet Nutida ideologier för styrning, organisation och ledarskap Arbetets betydelse i människors vardagsliv ledarskap och organisationsteoretiska begrepp samt dess utveckling Kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder Beskriva forskningsbaserade perspektiv på ledarskap och organisation Förmåga att analysera dåtida och nutida samhälleliga förändringsprocesser kopplade till styrning, organisation och ledarskap Förmåga att kritiskt diskutera och värdera samhälleliga förändringsprocesser, arbetslivsvetenskapliga rön och konsekvenser för människor i olika sammanhang Medvetenhet om vetenskapens möjligheter, begränsningar och roll i samhället INL1, 3,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium SEM2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium A1N År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbete och hälsa 7,5 hp SOA409 Teorier och modeller om hälsa i arbetslivet på individ-, organisations/företags- och samhällsnivå Fysisk och psykosocial arbetsmiljö i relation till hälsa hos individen och grupper av individer Arbetsmiljörätt, arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering Vetenskapliga instrument för kartläggning och analys av arbetsmiljö, samt praktisk tillämpning Hälsofrämjande i arbetslivet på organisationsoch samhällsnivå Hälsofrämjande ledarskap Teorier och modeller som visar sambanden mellan arbete och hälsa samt dess tillämpning. Analysera arbetsmiljöfaktorer relaterade till hälsa Redogöra för och kritiskt diskutera olika definitioner av hållbarhet inom området arbete och hälsa Analysera organisatoriska faktorer i ett hälsofrämjande perspektiv Förmåga att beskriva och ge förslag på hur samspelet mellan människa och arbetsliv kan främjas i ett hälsoperspektiv Förmåga att redogöra för och analysera vilken betydelsen av kognitiva och beteendemässiga förhållanden har för hållbar och hälsofrämjande utformning av arbetsmiljön Föreslå och motivera utvecklingsinsatser som kan omsättas och tillämpas som praktiska förändringsåtgärder i en psykosocial och fysisk arbetsmiljö redogöra för och kritiskt diskutera hur hälsofrämjande ledarskap ser ut i arbetsorganisationer INL1, 3,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium SEM2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium

44 Bilaga 4.6 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbetslivsvetenskap som vetenskapligt fält 15hp Arbetslivsvetenskap som ämne och dess utveckling och centrala frågeställningar, teorier och metoder orientering om detta Forskningsfältets breda innehållsliga tematik och institutionalisering under tiden efter andra världskriget inom huvudsakligen svenska perspektiv som relaterar det arbetsvetenskapliga fältet till den svenska modellens framväxt, konsolidering och nu pågående omställning Sociala, psykologiska och hälsofrämjande processer i arbetslivet Redogöra för en djupare kunskap om det samtida arbetslivet och arbetslivsvetenskapens utveckling som ämne Analysera betydelse av sociala, psykologiska och hälsofrämjande processer Redogöra för och kritiskt diskutera styrning och ansvar i arbetslivet Redogöra för vetenskapshistoriska och institutionella perspektiv på svensk arbetslivsvetenskap Uppvisa förmåga att tillämpa arbetsvetenskapliga teorier och metoder Kritiskt diskutera teori, praktik, förutsättningar och konsekvenser Visa förmåga att förhålla sig kritisk till olika arbetslivsvetenskapliga teorier och metoder inom ämnet Visa förmåga att sätta in sin egen forskning i ett större arbetsvetenskapligt sammanhang. INL1, 4 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Gruppuppgift INL2, 5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell uppgift SEM1, 2 hp SEM2, 2 hp SEM3, 2 hp Styrning och ansvar i arbetslivet Vetenskapshistoriska och institutionella perspektiv på svensk arbetslivsvetenskap Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams)

45 Bilaga 4.6 A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Teorier och begrepp inom vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap 7.5 hp Theories and Concepts in Caring/Nursing Science Filosofiska och teoretiska perspektiv i vårdvetenskap och omvårdnad Begrepp, modeller och teorier inom vårdvetenskap och omvårdnad Teoriers betydelse i praxis Redogöra för och värdera olika filosofiska och teoretiska perspektiv av relevans för kunskapsutveckling inom vårdvetenskap och omvårdnad Jämföra hur vårdvetenskapliga begrepp framträder i olika vårdande kontexter Analysera skillnader och likheter i framställning av grundläggande begrepp inom vårdvetenskaplig teoribildning Värdera innebörder av begrepp, modeller och teorier i relation till omvårdnaden av patienten Gruppuppgift (GRU1), 2 hp Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Inlämningsuppgift (INL1), 3,5 hp, individuell inlämningsuppgift Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Seminarium (SEM1), 2 hp, aktivt deltagande i kursens seminarier. Betyg Godkänd (G). För betyget Väl godkänd på kursen krävs VG på INL1. För närmare anvisningar se studiehandledning. A1N År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv 7,5 hp Caring perspectives on core competences in nursing, 7,5 credits Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling Säker vård Informatik Livsvärldsperspektiv Mot bakgrund av vetenskaplig kunskap och klinisk erfarenhet identifiera ett vårdområde i behov av kvalitetsutveckling och planera för genomförande av ett utvecklingsarbete Utveckla en modell för samverkan i team som bygger på personcenterad vård Värdera personcentrerad vård ur olika vårdteoretiska perspektiv Värdera vetenskapens möjligheter och begränsningar vid utveckling av evidensbaserad omvårdnad på vårdteoretisk grund Värdera teorier om patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete. INL 1, 5, 5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), PM. SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G), Seminarium. Aktivt deltagande i kursens alla seminarier. Betyg G. A1N År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Patienten och familjen i ett vårdande sammanhang, 15 hp Teorier och begrepp kring familjecentrerat perspektiv kontra personcentrerat perspektiv och dess betydelse inom omvårdnad Lagar, förordningar och konventioner av betydelse för familjeperspektiv, samt omvårdnadsdokumentation Etiska överväganden inom omvårdnad ur ett familjeperspektiv Barncentrerad vård och barnet som närstående Den äldre som patient och som närstående Psykisk ohälsa, hälsa och återhämtning ur ett familjeperspektiv Patienters och närståendes behov av kunskap och delaktighet Planering, ledning och utveckling av omvårdnad ur familjeperspektiv 1. Visa kunskap och förståelse för personcentrerat perspektiv kontra familjecentrerat perspektiv inom omvårdnad. 5. Visa förmåga att med beaktande av familjecentrerat perspektiv visa kunskap och färdigheter som fordras för att delta i utveckling, planering och ledning av omvårdnad. 2. Visa förmåga att problematisera och värdera Inlämningsuppgift (INL1), 5 hp, avseende barnets rättigheter och behov som patient eller lärandemål 1+5. Betyg Underkänd (U), närstående i vårdsammanhang. Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). 3. Visa förmåga att problematisera och värdera den äldres rättigheter och behov som patient eller närstående i vårdsammanhang. Problematisera valt fördjupningsområde utifrån ett familjeperspektiv Seminarium (SEM1),2 hp avseende lärandemål 2. Betyg Underkänd (U), Godkänd 4. Visa förmåga att problematisera och värdera (G) Beskriva, analysera, värdera och diskutera rättigheter och behov hos patienten med kring barnet som patient eller närstående psykisk ohälsa och dennes familj. Seminarium (SEM2),2 hp avseende lärandemål 3. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) Beskriva, analysera, värdera och diskutera kring den äldre som patient eller närstående Seminarium (SEM3),2 hp avseende lärandemål 4. Betyg Godkänd (G) Beskriva, analysera, värdera och diskutera kring patienten med psykisk ohälsa och dennes familj. Gruppuppgift (GRU1), 4 hp, avseende lärandemål 5. Betyg Godkänd (G). Identifiera ett utvecklingsområde och planera förbättringsarbete av omvårdnad ur familjeperspektiv

46 Bilaga 4.6 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Mångkulturellt socialt arbete 7.5 hp Teorier och forskning om det mångkulturella samhället och dess fördelar och nackdelar samt vad innebär det mångkulturella samhället för arbete inom olika professioner Belyses och problematiseras olika sociologiska perspektiv på integrationsprocessen. Migration, flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet utifrån makro respektive mikro perspektiv Vad kritisk och intersketionell förhållningssätt innebär för frågor som berör mångkulturella aspekter. Vad som är fokus i arbetet med människor med utländsk härkomst, kulturella skillnader eller diskriminering och hur de olika utgångspunkterna kan påverka socialt arbetes handlings plan och bemötande. Redogöra för och diskutera vad ett mångkulturellt samhälle utifrån ett makro respektive mikro perspektiv innebär och vad har det för betydelse för hälso- och välfärdsområdet. Redogöra för och diskutera begreppen som flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet och deras betydelse på integrationsprocess utifrån teorier om kulturellt perspektiv och antidiskriminerings perspektiv. Redogör för och diskutera betydelsen av kategoriseringar som kön, klass, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning, funktionshinder etc. på inkludering och exkludering och utsatthet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Redogöra för och analysera vad ett kritisk och intersketionell förhållningssätt innebär för frågor som berör mångkulturella aspekter. Reflektera kritisk över problem och möjligheter som det mångkulturellt samhälle kan medför Reflektera över om kulturella skillnader eller diskriminering som bör ligga i fokus i arbetet med människor med utländsk härkomst Analysera hur behov kan upptäckas och hanteras för utredning, förebyggande arbete, stöd och behandlingsarbete med människor med utländsk härkomst. Värdera olika perspektiv på mångkulturellt samhälle dess samt betydelse för arbete inom olika professioner Individuell skriftlig hemtentamen 5.5 hp. SEM 1hp SEM 1 hp Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams)

47 Bilaga 4.6 A1N År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Socialt arbete med barn 7,5 hp Teoribildning och forskning om barns rättigheter Maktrelationer baserade på kategoriserande begrepp som etnicitet, funktionsnedsättning, familjestruktur, klass, kön/genus, religion, sexualitet och ålder Övergången mellan barndom och vuxenliv Olika typer av särskilda behov Olika former av utsatthet exempelvis relaterat till olika kontexter och familjeförhållanden, respektive i miljöer som t.ex. i barngrupper, välfärdssystemets komplexitet och institutionella praktiker för upptäckt och hantering av särskilda behov respektive utsatthet och dess följder för barn Kvalitetsutveckling i socialt arbete med barn med särskilt fokus på delaktighet 1 visa fördjupade kunskaper om barns rättigheter, delaktighet, skydd och resurser och diskutera dessa med hjälp av centrala teoribildningar inom den sociala barn- och ungdomsforskningen 2 visa fördjupade kunskaper om barns utsatthet respektive särskilda behov och konsekvenser av dessa samt hur de kan upptäckas och hanteras genom olika modeller/ metoder för utredning, förebyggande arbete, krisintervention, stöd och behandlingsarbete 3 visa fördjupade kunskaper om olika definitioner av och perspektiv på kvalitet inom socialt arbete med barn 4 analysera hinder och möjligheter på global-, samhälls-, organisations-, gruppoch individnivå i arbete med barn med särskilda behov respektive utsatthet 5 analysera betydelsen av barnperspektiv respektive barns perspektiv och delaktighet i kvalitetsutveckling av socialt arbete med barn 6 inhämta och beakta barns erfarenheter och perspektiv i det sociala arbetet 7 kritiskt granska hanteringen av barns utsatthet och särskilda behov utifrån olika perspektiv och kategoriseringar INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell skriftlig presentation. Kritisk granskning av hanteringen av barns och ungas utsatthet och särskilda behov. Lärandemål 1-2, 4, 7. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell skriftlig presentation. Kritisk granskning av kvalitetsutveckling i socialt arbete med barn och ungdom. Lärandemål 1, 3, 5-7. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, skriftlig och muntlig redovisning i grupp. Socialt arbete med barn. Lärandemål 1-7. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Socialt stöd och omsorg i vardagslivet, 7.5 hp Teoretiska perspektiv på omsorg och rättigheter för äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning. Tvärkulturella och internationella perspektiv på socialt stöd och omsorg I socialt arbete. Vardagsliv, självbestämmande och delaktighet i ett livsloppsperspektiv Skiftande former av utsatthet i olika kontexter, exempelvis familj, skola, arbetsliv, livet som pensionär eller som boende i vårdinstitutionell miljö. Existentiella och psyko-sociala behov Välfärdssystemets komplexitet och institutionella praktiker för bedömning av behov och utförande av insatser med sociala innebörder för äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning Kunskap och handlingsutrymme inom socialt arbete med fokus på socialt stöd och omsorg, i offentlig, privat och frivillig sektor 1. visa fördjupad förståelse av hur socialt stöd och omsorg görs inom socialt arbete, genom att analysera och problematisera teorier och praktiker av relevans för detta. 2. visa fördjupad kunskap om psykosocial och existentiell (o)hälsa, utifrån analys av forskning inom gerontologi såväl som funktionsnedsättning utifrån perspektiv i socialt arbete och i ett livsloppsperspektiv. 3. beskriva och utveckla kunskap om hur olika perspektiv, såsom ålder, funktionsnedsättning, gender, religion, kultur och socioekonomisk status influerar synen på socialt stöd och omsorg med och för äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning. 4. utveckla kunskap och förståelse utifrån ett tvärkulturellt internationellt perspektiv på kursens syfte och innehåll 5. problematisera och kritiskt utforska 8. kritiskt värdera responsen från samhället levnadsvillkor, samhällelig kontext och situation och särskilt det sociala arbetet vad gäller samt vardagslivet för äldre vuxna och personer förhållningssätt såväl som handling i mötet med funktionsnedsättning som behöver stöd med social utsatthet hos äldre vuxna och och omsorg. personer med funktionshinder. 6. analysera praktiken och definitioner av socialt stöd och omsorg och diskutera detta som en del av socialt arbete genom att problematisera det handlingsutrymme som professionella inom socialt omsorgsarbete har samt upplever i sin yrkesroll. 7. beskriva, problematisera och diskutera det offentliga ansvaret såsom det uttrycks i lagstiftning, policy och i insatser inom socialt stöd och omsorg, samt även roller hos de olika utförarna av detta i offentlig, privat och frivillig verksamhet. 9. visa insikt om förståelse av livsloppets betydelse, att behov av socialt stöd och omsorg förändras över en längre tidsperiod i förhållande till deras sociala liv. INL1, Inlämningsuppgift, 3 HP, individuellt skrivet paper där studenten kritiskt ska värdera sociala responser på utsatthet och särskilda behov hos äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning, på individ, grupp och samhällsnivå. Lärande mål 2-5; 8-9; betyg (U), (G) eller (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 3 HP, individuellt skrivet paper I form av 1) en handlingsplan för socialt stöd och omsorg för en av de två målgrupperna, samt 2) Analys och diskussion av denna handlingsplan. Lärande mål 1-9; betyg (U), (G), eller (VG). SEM1, Seminarium, 1.5 HP, skriftlig och muntlig presentation i grupper om socialt arbete med fokus på socialt stöd och omsorg för och med äldre vuxna och personer med funktionsnedsättning. Lärande mål 1-9; betyg (U) eller (G).

48 Bilaga 4.6 A1N Sociala problem och socialt förändringsarbete på olika nivåer 7,5 hp Kritiskt analysera mänskliga behov och problem i förhållande till generella kategoriseringar såsom kön, ålder, klass, sexualitet och etnicitet Kritiskt granska samhälleliga, psykologiska och sociala förhållanden relaterat till mänskliga behov och problem Kritisk granska forskningsstöd, professionell expertis samt utvärdera och dokumentera relevant information för skydda utsatta individer och grupper samt medverka till förändring Reflekterande processer, cirkulärt frågande och professionell utveckling Resursmobiliseringsmodellen, Resilient terapi, ekologisk systemteori, systemiskt perspektiv, och humanistisk psykologi 1 visa fördjupad kunskap i samband med olika nivåer av förändring; politiska, sociala och psykosociala samt reflektera över dessa i förhållande till centrala teorier och forskning 2 visa fördjupad kunskap om konsekvenserna av maktrelationer och professionell roll samt påverkan av kommunikationsprocesser utifrån olika nivåer av socialt arbete samt i förhållande till primär, sekundär tertiär prevention 3 visa fördjupad kunskap om betydelsen av brukarens delaktighet i förändringsprocesser med särskild hänsyn tagen till utsatta grupper eller situationer samt reflektera över utsatthet i förhållande till teori, lag och konventioner rättigheter 4 analysera hinder och möjligheter för sociala och psykosociala förändring när det gäller utsatta individer och grupper från ett global, samhälleligt, organisatoriskt perspektiv 5 analysera brukarens perspektiv i modeller för förändring och i kvalitetsutveckling av socialt arbete 6 utveckla ett undersökande förhållningssätt när det gäller kunskap samt behovet av personlig och professionell utveckling i socialt arbete 7 kritiskt granska brukarens situation och delaktighet utifrån etiska perspektiv med hänsyn tagen till ett intersektionellt perspektiv och kategoriseringar SEM1, Seminarium, 1,5 hp, rollspel och muntliga presentation: sociala och psykosociala förändrings modeller samt teori; lärandemål; 4, 6. Betyg; Underkänd (U) eller Godkänd (G). SEM 2, Seminarium, 2 poäng, inlämningsuppgift och muntlig presentation; lärandemål; 1, 2, 7. Betyg; Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL1, Inlämningsuppgift, 4 poäng, individuell skriftlig presentation: kritisk bedömning av; lärandemål; 3, 4, 5, 6. Betyg; Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

49 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar 5. Ansökan om revidering av utbildningsplanen för utbildningsprogrammet datornätverk och datakommunikation Diarienummer: /2799 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Akademin för innovation, design och teknik önskar revidera utbildningsplanen för utbildningsprogrammet datornätverk och datakommunikation (TCV21). Akademin önskar slå ihop två kurser till en kurs, flytta kurser mellan årskurser, lägga till en ny kurs samt stryka kursen Nätverksadministration och övervakning. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla från höstterminen Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen för utbildningsprogrammet datornätverk och datakommunikation enligt akademins önskemål i bilaga 2, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen Ärendets beredning Ärendet har beretts av programrådet för inbyggda system vid IDT där ämnesföreträdare, programsamordnare, avdelningschefer, studievägledare och utbildningsledare finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Akademins förslag på reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Akademins motiveringar till revideringarna Bilaga 4: Examensmatris Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT, programsamordnare för datornätverk och datakommunikation, programsamordnare för högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik

50 Bilaga 5.1 Datum Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende MDH /2799 och /2800 BeslutsPM Handläggare Helena Eken Asp 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om revidering av utbildningsplanen för Datornätverk och datakommunikation (TCV21) Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) lämnade i oktober n ansökan om att revidera sina två utbildningsprogram inom nätverksteknik varav högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik reviderades på utskottets möte den 18 november Syftet med revideringarna är få en tidigare introduktion till matematiken, öka valbarheten programmet (TCV21) samt förbättra möjligheterna till samverkan och kontinuerlig examination inom kurserna i datakommunikation i nätverk. Ärendet har beretts av programrådet för inbyggda system vid IDT där ämnesföreträdare, programsamordnare, avdelningschefer, studievägledare och utbildningsledare finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Problemanalys Akademin önskar en sammanslagning av två kurser, flytt av tre kurser mellan årskurser. Utöver detta vill akademin ändra i texten kring programmets innehåll så att det korrekt beskriver de ändringar i kurser som finns med. Akademin önskar att revideringarna gäller för studenter antagna från höstterminen Faktasammanställning Akademin önskar slå samman två kurser i datakommunikation i nätverk à 7,5 hp som ges i åk 1 till en större kurs i datakommunikation i nätverk på 15 hp. Anledningen till sammanslagningen är att förbättra möjligheterna till samverkan och kontinuerlig examination. Vidare vill akademin flytta grundkursen i matematik från åk 2 till åk 1 för att matematiken ska komma in tidigare i programmet, samtidigt görs kursen obligatorisk. I och med

51 Bilaga 5.1 flytten av grundkursen i matematik finns ett behov av att flytta en kurs från åk 1 till åk 2, akademin önskar flytta kursen Trådlösa nät. Flytten av kursen Trådlösa nät till åk 2 medför att kursen Nätverksadministration och övervakning stryks i utbildningsplanen. Avslutningsvis önskar akademin introducera kursen i Diskret matematik, som tidigare enbart funnits med i högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik men, som akademin nu önskar att även studenter som läser det tvååriga programmet (TCV21) ska ges möjlighet att läsa som valbar kurs. Konsekvensanalys Då det sker en stor samläsning mellan de två utbildningsprogrammen inom nätverksteknik och de aktuella ändringarna har blivit beslutade av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för högskoleingenjörsprogrammet skulle det kunna ge stora konsekvenser för utbildningen om de aktuella ändringarna inte genomförs även i det tvååriga programmet. Konsekvenserna för studenterna av att godkänna ändringarna är att studenter som läser utbildningen istället för kursen i Nätverksadministration och övervakning nu kummer att ges möjlighet att läsa Diskret matematik. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kan bevilja akademins ansökan om att revidera utbildningsplanen för de två utbildningsprogrammen enligt akademins önskemål. Den reviderade utbildningsplanen kommer då att gälla för studenter antagna från ht16. Utskottet kan också välja att inte godkänna revideringen av utbildningsplanen eller återremittera ärendet till akademin men detta kan ge stora konsekvenser för samarbetet mellan de två utbildningarna inom nätveksteknik. 2 (2) Överväganden De överväganden som utskottet har att ta ställning till är om det finns några kvalitetsrisker med att byta kursen Nätverksadministration och övervakning mot kursen Diskret matematik samt att väga de konsekvenserna mot samläsningen mellan de två programmen i nätverksteknik. Beredningens rekommendation: Beredningens rekommendation är att godkänna de föreslagna revideringarna av utbildningsplanen för Datornätverk och datakommunikation enligt akademins önskemål samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2016.

52 Bilaga 5.2 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola :35 Formatted: Swedish (Sweden) Utbildningsplan - Datornätverk och datakommunikation Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: TCV21 HT14 HT13 (/utbildning/program/utbildningsplaner ?kod=706) Fakultetsnämnden Behörighet: Matematik C (områdesbehörighet 3 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A3 med förändring). Diarienummer: MDH /13 Akademi: IDT Fastställandedatum: Reviderad: Mål Datornätverk och datakommunikation är ett tvåårigt program där studenten lär sig att både praktiskt och teoretiskt hantera allt ifrån små till stora komplexa datornätverk samt planering och drift av servertjänster. Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa sådan kunskap och förståelse som krävs för självständigt arbete inom nätverksteknikområdet. Utbildningen ger studenterna kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad. Utbildningen ger även möjlighet, under förutsättning att studenten uppfyller förkunskapskraven, att efter två år bygga på med ett års studier för att ta ut en högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: visa kunskap inom viktiga fördjupningar inom området, t ex säkerhet i datornätverk, nätverksoperativsystem, routing, switching samt både trådbundna och trådlösa nät, samt visa förmåga att självständigt kunna tillämpa sina kunskaper på att lösa problem. Denna förmåga är användbar för att skapa nya innovationer och för entreprenörskap inom det expansiva dataområdet. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: visa färdighet i att både praktiskt och teoretiskt hantera allt ifrån enkla till komplexa datornät, ha praktiska färdigheter i programmeringsteknik, samt erhållit erfarenheter från projektarbete, i vilket studenten givits möjlighet att prova på och utvecklat sina färdigheter både som ledare och som en i gruppen. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten: visa färdighet i att kunna tillgodogöra sig, hitta ny, och utvärdera information från olika källor. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att föreläsningar i huvudsak genomförs på svenska men mycket av kursmaterialet är på engelska. Sida 1 av 3

53 Bilaga 5.2 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola :35 Formatted: Swedish (Sweden) Innehåll Datornätverk och datakommunikation är en tvåårig teknisk utbildning huvudsakligen bestående av kurser i ämnet datavetenskap. Där ingår bland annat kurser med fokus på datakommunikation, operativsystem och programmeringsteknik. Programmet ger kunskaper för både praktisk och teoretisk hantering av allt ifrån små till stora nätverk med fördjupningar i bland annat routing, switching, kommunikation i inbyggda system och säkerhet. Dessutom utvecklas kunskaper om hur trådlösa och trådbundna nät fungerar i teori och praktik. I matematik/tillämpad matematik fokuseras främst på de grundläggande kunskaper studenten behöver i sina studier. I utbildningen ingår dessutom inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap och personlig utveckling. Under utbildningen kommer studenten att arbeta i olika projekt och det finns möjligheter att få projekt med uppdragsgivare inom näringslivet. Undervisningen bedrivs i varierad form med projektarbeten, laborationer, föreläsningar och seminarier som viktiga inslag. Vidare blandas individuella uppgifter med grupparbeten. Examinationsformen varierar från kurs till kurs, men vanligast förekommande är praktiska prov, inlämningsuppgifter, projektredovisningar, samt skriftlig tentamen samt praktiska prov. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Studierna avslutas med ett större projektarbete. Commented [AB1]: Språklig justering Årskurs 1 Datavetenskap: Introduktion till datavetenskap nätverk, 7,5 hp Datakommunikation i nätverk I, 157,5 hp Datakommunikation i nätverk II, 7,5 hp Nätverkstjänster, 15 hp Säkerhet i datornätverk, 7,5 hp Trådlösa nät, 7,5 hp Programmering, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Årskurs 2 Datavetenskap: Routing och switching i komplexa nät, 15 hp Trådlösa nät, 7,5 hp Linux operativsystem och utvecklingsmiljö, 7,5 hp Nätverksadministration och övervakning, 7,5 hp Projekt i nätverksteknik: utveckling av komplexa datornätverk, 15 hp Datakommunikation för inbyggda system I, 7,5 hp Commented [AB2]: Kurserna Datakommunikation i nätverk I och Datakommunikation i nätverk II förslås slås samman till en sammanhållen kurs om 15 hp. Commented [AB3]: Kursen föreslås flytta till åk 2 för att ge utrymme för kurs I matematik under åk 1. Commented [AB4]: Kursen förslås flytta från åk 2 till åk 1. Commented [AB5]: Kursen har flyttats från åk 1 till åk 2. Commented [AB6]: Kursen föreslås flytta från åk 2 till åk 3 för att ge utrymme för kursen Trådlösa nät Valbart: Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkursdiskret matematik, 7,5 hp Valfri kurs, 7,5 hp Formatted: Right: 8,09 cm Formatted: Right: 8,09 cm Val inom programmet I årskurs 2 erbjuds studenten platsgaranti till kursen Diskret matematik 7,5 hp. Studenten kan välja att söka annan kurs i konkurrens.i årskurs 2 väljer studenten kursen Diskret matematik eller 7,5 högskolepoäng bland MDH:s kurser. Kursen Diskret matematik rekommenderas om studenten efter två år vill bygga på med ett års studier för att ta ut en högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik. Inom programmet görs inga val då programmet har en fast kursstruktur. Sida 2 av 3 Commented [AB7]: Ny formulering för att beskriva valbarhet inom programmet. Formatted: Right: 2,62 cm, Line spacing: Multiple 1,26 li

54 Bilaga 5.2 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola :35 Formatted: Swedish (Sweden) Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Högskoleexamen i datavetenskap (Higher Education Diploma in Computer Science) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Sida 3 av 3

55 Bilaga 5.2 Utbildningsplaner från och med HT13 Mälardalens högskola :35 Formatted: Swedish (Sweden) Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Sida 4 av 3

56 Bilaga 5.3 Ansökan om revidering av utbildningsplan Datornätverk och datakommunikation TCV21 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik YHT01 Vi vill göra följande förändringar i utbildningsplanerna för programmen i nätverksteknik: 1) Flytt av en matematikkurs till årskurs 1. Motiv: Vi har fått synpunkter från såväl studenter som lärare att det dröjer för länge innan studenterna läser sin första kurs i matematik, de hinner glömma för mycket från gymnasiet. Genom att flytta en matematikkurs till årskurs 1 får vi en jämnare spridning av matematikkurserna genom utbildningen, det blir enligt förslaget en matematikkurs per läsår, istället för som nu ingen kurs i årskurs 1 och två i årskurs 3. Genom att Matematik grundkurs, vilken är den första matematikkursen, flyttas från årskurs 2 till årskurs 1, flyttas då Diskret matematik från årskurs 3 till årskurs 2 för att uppnå detta. Denna flytt får nu följdverkningar eftersom en annan kurs då måste flyttas upp genom årskurserna. Den kurs som flyttas upp från årskurs 1 är kursen i trådlösa nät. Eftersom denna kurs inte kan ges senare än i årskurs 2 på grund av progressionen i utbildningen, flyttas alltså Trådlösa nät från årskurs 1 till årskurs 2. Den kurs som då måste flyttas från årskurs 2 till årskurs 3 blir Nätverksadministration och övervakning, vilken alltså flyttas från årskurs 2 till årskurs 3. 2) Ökad valbarhet i årskurs 2 på den tvååriga utbildningen. Motiv: Valmöjligheterna för en tvåårig högskoleexamen styrs strikt av utbildningsplanen. Den tvååriga utbildningen har i dagsläget inga valalternativ. När vi flyttar matematiken enligt ovan fördubblas matematikinslaget under de två första åren på utbildningen. Vi vill därför introducera en valfri kurs i årskurs 2 för de studenter som följer den tvååriga utbildningen, som ett alternativ till kursen Diskret matematik, för de studenter som inte planerar att söka sig vidare till den treåriga utbildningen. Vi erbjuder fortfarande 30 hp med platsgaranti under båda åren, men ger studenterna en valmöjlighet. Ändringen påverkar inte studenternas möjligheter att uppnå examenskraven. 3) Sammanslagning av kurserna Datakommunikation i nätverk I och Datakommunikation i nätverk II för programstudenterna. Motiv: De två kurserna läses av programstudenterna i direkt sekvens. Det skulle väsentligt förbättra möjligheterna till samverkan och kontinuerlig examination om de två kurserna hölls ihop som en logisk enhet. Förslaget är därför att slå samman de två kurserna till en gemensam större kurs, Datakommunikation i nätverk, 15 hp, för programstudenterna på nätverksprogrammen. IDT önskar att ovanstående förändringar gäller för studenter antagna till programmet TCV21 HT15 eller senare respektive studenter antagna till programmet YHT01 HT14 eller senare.

57 Bilaga 5.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examensmatris Datornätverk och datakommunikation 120 hp visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, Antal examensmål Kurskod Kurs Nivå Hp Område som kursen bidrar till Årskurs 1 DVA122 Introduktion till datavetenskap nätverk G1N 7,5 DVA/N Studenten ska efter slutförd kurs kunna: - beskriva ämnesområdet datavetenskap på ett översiktligt sätt - redogöra för viktiga begrepp, historik och grundläggande teknik inom ämnet - beskriva datavetenskapens/datornätverkens roll i samhället inklusive grundläggande etiska-, sociala-, ekonomiska-, miljö- och arbetsmiljöaspekter - lösa en projektuppgift i grupp som är given den valda nätverksinriktningen där vi tillämpar baskunskaper i planering, implementation och utvärdering - hantera projektarbete som arbetsform och aktivt delta i gruppens arbete - grunderna i projektdokumentation och rapportskrivning med tillhörande referenshantering - visa förmåga att ta hänsyn till människors förutsättningar och behov i utvecklingen av våra nätverksrelaterade produkter, system och processer M M M M M M 6 DVAxxx Datakommunikation i nätverk G1N 15 DVA/N visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. 1. beskriva grundläggande Ethernetteknologier 2. beskriva hur TCP/IP och OSI-modellen är uppbyggda 3. konfigurera ett enklare datornätverk ifrån grunden enligt angivna instruktioner med routing och switching i fokus 4. beskriva grunderna för IPv4 och IPv6 samt kunna räkna fram och reodgöra för användningen av IP-nät, IP-subnät och subnätmark 5. beskriva MAC-adressers uppbyggnad och betydelse 6. redogöra för grunderna i routing, switching och trafikfiltrering 7. i ett grupprojekt sätta upp ett företagsnätverk praktiskt och beskriva det teoretiskt 8. beskriva och tillämpa grunderna i olika Spanning Tree Protocol (STP) 9. beskriva och tillämpa fördjupningar inom olika routing tekniker 10. besrkiva och implementera virtuella privata nätverk (VPN) samt olika WAN teknologier M M M M M 5

58 Bilaga 5.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examensmatris Datornätverk och datakommunikation 120 hp visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, Antal examensmål Kurskod Kurs Nivå Hp Område som kursen bidrar till MAA121 Matematik grundkurs G1N 7,5 MAA visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. 1. med säkerhet använda de fyra räknesätten i algebraiska operationer såsom förenklande omskrivningar och faktoriseringar i uttryck 2. tolka elementära mängdalgebraiska uttryck som innefattar union, snitt, differens och komplement, samt kunna hantera underliggande satslogik och då speciellt kunna avgöra när en sann implikation respektive en sann ekvivalens föreligger 3. lösa ekvationer och olikheter innehållande algebraiska funktionsuttryck 4. förklara begreppet funktion och kunna illustrera graferna för elementära algebraiska funktioner, för de trigonometriska funktionerna, för den naturliga logaritmfunktionen, samt för exponentialfunktionen 5. utifrån egenskaper hos enhetscirkeln definiera de trigonometriska funktionerna, kunna identifiera de symmetrier och periodiciteter som gäller för funktionerna, kunna beräkna de trigonometriska funktionsvärdena för standardvinklar, kunna tillämpa additionsformlerna för allehanda omvandlingar av uttryck, samt kunna tillämpa cosinus- och sinussatserna vid triangelsolvering 6. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, samt kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal och då speciellt omskrivningar mellan rektangulär form och polär form 7. redogöra för och tillämpa potens-, exponential- och logaritmlagarna, och för logaritmer kunna byta bas 8. lösa ekvationer och olikheter där sammansatta funktionsuttryck av typen polynom(f(x)) förekommer muntligt och skriftligt förmedla resonemang och lösningar av sådana problem som behandlas i kursen, allt i enlighet med övriga lärandemål M M 2

59 Bilaga 5.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examensmatris Datornätverk och datakommunikation 120 hp visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, Antal examensmål Kurskod Kurs Nivå Hp Område som kursen bidrar till DVA228 Nätverkstjänster G1F 15 DVA/N visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. 1. Grunderna i installation, konfiguration och administration av ett modernt nätverksoperativsystem. 2. Beskriva grunderna i LDAP och domändesign. 3. Förstå förutsättningarna för och implementera vanligt förekommande nätverkstjänster. 4. Bygga och administrera ett mindre tjänstebaserat företagsnätverk med hänsyn tagen till säkerhet och utbyggbarhet. 5. Förstå fördelarna med virtualisering ur ett administrativt och miljömässigt perspektiv. 6. Förstå och tillämpa grunderna i att skriva en rapport enligt god akademisk sed. M M M M M 5 DVA211 Säkerhet i datornätverk G1F 7,5 DVA/N 1. implementera ett skalskydd genom att konfigurera brandväggar och routrar med security_ios 2. förklara och implementera IP-sec som VPN-lösning 3. visa djupgående kunskaper om hur man säkrar upp switchar och routrar i ett datornätverk 4. visa god förståelse för olika hot som virus, trojaner och DoS-attacks 5. förstå och förklara grunderna i kryptografi och hashning 6. förstå och förklara Public Key Infrastructure (PKI) 7. förstå vikten av och kunna skapa policys och dokumentation för en organisation M M M M M M 6 DVA117 Programmering G1N 7,5 DVA 1. redogöra för grundläggande språkelement 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur 3. använda språkets standardbibliotek 4. utföra grundläggande felsökning av ett program M M M M 4

60 Bilaga 5.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examensmatris Datornätverk och datakommunikation 120 hp visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, Antal examensmål Kurskod Kurs Nivå Hp Område som kursen bidrar till Årskurs 2 DVA334 Routing och Switching i komplexa nät G2F 15 DVA/N 1. Designa, implementera och administrera komplexa, routade nät där flera olika routingprotokoll ska kunna samexistera. 2. Visa djupgående kunskaper i ett flertal routingprotokoll. 3. Förklara och implementera olika typer av route-optimeringstekniker. 4. Designa, implementera och administrera switchade nätverk. 5. Designa, implementera och administrera komplexa switchade nät där olika protokoll ska kunna samexistera. 6. Visa djupgående kunskaper i hur ett switchat nätverk är uppbyggt. 7. Tillämpa säkerhetsaspekter och skyddsmekanismer för att hantera olika typer av hot mot det switchade och routade nätverket. 8. Felsöka och åtgärda problem som kan uppstå i det komplexa nätverket. 9. Utvärdera aktuella produkter och tekniker för att på så sätt se hur dessa påverkar utvecklingen i samhället. 10. Förstå och tillämpa grunderna i att skriva en rapport enligt god akademisk sed. M M M M M 5 CDT216 Trådlösa nät G1F 7,5 DVA/N 1. beskriva grundläggande teknologier och protokoll för IP över trådlösa nät 2. beskriva standarder inom IEEE familjen samt eventuella övriga relevanta standarder 3. jämföra trådbundna nät och trådlösa nätverk, samt kunna beskriva grundläggande problem som gäller just trådlös kommunikation 4. konfigurera accesspunkter och trådlösa klienter 5. utföra platsundersökningar och förbereda för implementation av ett trådlöst nät 6. redogöra för säkerhetsmässiga problem i samband med trådlös kommunikation, samt praktiskt kunna implementera åtgärder mot vanliga säkerhetsproblemen 7. analysera design av trådlösa nät och hur ett trådlöst nät ansluts mot ett existerande trådbundet nät, samt kunna implementera detta praktiskt M M M M M M 6 visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.

61 Bilaga 5.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examensmatris Datornätverk och datakommunikation 120 hp visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, Antal examensmål Kurskod Kurs Nivå Hp Område som kursen bidrar till DVA233 Linux operativsystem och utvecklingsmiljö G1F 7,5 DVA 1. Förklara den grundläggande funktionaliteten i ett operativsystem och med egna ord beskriva betydelsen av vanliga begrepp. 2. Beskriva med egna ord hur Linux installeras, konfigureras och administreras. 3. Förklara filsystemets struktur och den underliggande säkerhetsmodellen. 4. Redogöra för de vanligaste kommandona i Linux-systemet. 5. Skriva kommandoskript i en kommandotolk som löser ett enkelt problem. 6. Ge exempel på tekniker för att arbeta med andra (fjärranslutna) datorer. 7. Utveckla och felsöka programvara med hjälp av de verktyg som systemet erbjuder. 8. Redogöra för samhälleliga, ekonomiska och etiska aspekter runt öppen källkod (open source). M M M M 4 MMA122 Diskret matematik G1N 7,5 MAA 1. förklara de begrepp som ingår i kursen på ett sätt som är anpassat efter mottagarens förkunskaper, och redogöra för någon tillämpning inom vart och ett av kursens delområden. 2. hantera de mängdalgebraiska räknesätten och modellera problem med mängdalgebraiska medel, samt redogöra för sambandet med satslogik och boolesk algebra. 3. formulera och tolka påståenden i predikatlogisk notation. 4. redogöra för primtals- och delarbegreppen och tillämpa Euklides algoritm i problemlösning, såsom för att lösa linjära modulära ekvationer. 5. genomföra induktionsbevis och lösa problem som bygger på rekursion. 6. redogöra för och tillämpa grundläggande metoder och principer inom kombinatorik och sannolikhetslära. 7. använda grundläggande grafteoretisk terminologi och modellera problem med grafteoretiska medel. M 1 visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.

62 Bilaga 5.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examensmatris Datornätverk och datakommunikation 120 hp visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, Antal examensmål Kurskod Kurs Nivå Hp Område som kursen bidrar till DVA227 Projekt i nätverksteknik: utveckling av komplexa datornätverk G1E 15 DVA/N visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. 1. utföra större arbeten där olika moment ingår som motsvarar de kunskaper studenten tillägnat sig genom projektarbetet 2. fungera självständigt vad gäller informationssökning 3. klara av att identifiera olika typer av designmässiga och implementationsmässiga problem samt välja ut och motivera lösningar till dessa 4. kunna konfigurera och felsöka de tekniker och protokoll som är nödvändiga att använda för att genomföra projektuppgiften och större datornätverkslösningar 5. vara väl bekant med nätverksdesign både ur ett förberedande och implementationsmässigt perspektiv. Dessutom skall man kunna undersöka och felsöka ett befintligt nätverk och föreslå och implementera nödvändiga och eventuella framtida förbättringar 6. förstå och praktiskt kunna tillämpa projektledningsteorier och projektverktyg samt se hur dessa påverkar gruppen och produkten man utvecklar 7. förstå vilka etiska implikationer lösningen på projektuppgiften har rörande personlig integritet och upphovsrätt samt det ansvar och den miljöpåverkan införandet av lösningen kommer att ha om den skulle implementeras hos ett företag, organisation eller myndighet. 8. på ett självständigt sätt dokumentera sitt och gruppens arbete. Dokumentationen skall både innehålla tekniska rapporter i enlighet med branschstandard och en akademisk rapport som följer god akademisk sed för vetenskapligt skrivande. 9 visa förmåga att utforma och hantera nätverksrelaterade system och produkter med hänsyn till samhälleliga mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling M M M M M 5

63 Bilaga 5.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Examensmatris Datornätverk och datakommunikation 120 hp Antal examensmål Kurskod Kurs Nivå Hp Område som kursen bidrar till DVA235 Datakommunikation för inbyggda system I G1F 7,5 DVA/N 1. förstå och tillämpa principer för datakommunikation för inbyggda system, 2. beskriva, förstå och tillämpa olika teknologier för att realisera kommunikation i inbyggda system, 3. förstå hur realtidskrav från tillämpningar påverkar kommunikationslösningarna, 4. beskriva och förstå funktionen hos fältbussar och bussnät, 5. beskriva och förstå trådlös kommunikation för inbyggda system och dess begränsningar, 6. förstå och tillämpa hur distribuerade tillämpningar realiseras med datakommunikation samt 7. förstå funktionen hos distribuerade styr- och reglersystem. M M M M 4 Antal kurser som bidrar till målet => Område förkortningar Poäng inom Examenskrav DVA = datavetenskap DVA/N 90 DVA/N = datornätverk och/eller datakommunikation inom DVA DVA ink N MAA = Matematik MAA 15

64 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar 6. Revidering av utbildningsplanen för innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram (IKE20) Diarienummer: /2802 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Akademin för innovation, design och teknik (IDT) önskar revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign. Ändringarna består dels i namnbyte av kurser, byte av ämnestillhörighet på kurser samt stryka några av kurserna och ersätta dessa med nya kurser. Akademin önskar att revideringarna i utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014, vilket innebär en revidering av pågående utbildning. Akademin önskar också ändra namnet på programmet för att tydliggöra att det är ett högskoleingenjörsprogram. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademins önskemål, bilaga 2 att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från hösten 2014 och framåt, samt att ändra namn på programmet från Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign. Ärendets beredning Ärendet har beretts av programrådet för innovation och produktrealising vid IDT där ämnesföreträdare, programsamordnare, avdelningschefer, studievägledare och utbildningsledare finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen.

65 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM för revidering av utbildningsplan för IKE20 och IKE21 Bilaga 2: Akademins förslag på reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Akademins motivering till önskade revideringar av utbildningsplanen Bilaga 4: Examensmatris för IKE20 Delges Akademichef IDT, administrativchef IDT, utbildningsledare IDT, programsamordnare för högskoleingenjörsprogrammet innovation och produktdesign.

66 Bilaga 6.1 Datum Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende MDH /2802 och /2803 BeslutsPM Handläggare Helena Eken Asp 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att revidera utbildningsplanerna för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign (IKE20) samt högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik (IKE21) Bakgrund I samband med självvärderingen till UKÄ:s kvalitetsgranskning har akademin för innovation, design och teknik (IDT) identifierat ett antal förbättringsmöjligheter som lett till en omarbetning av några kurser i det nya civilingenjörsprogrammet i produktion och produktutveckling. Akademin vill i samband med att utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet revideras även revidera utbildningsplanen för de två närliggande högskoleingenjörsprogrammen inom innovation och produktdesign (IKE20) respektive innovation, produktion och logistik (IKE21). Ärendet har beretts av programrådet för innovation och produktrealising vid IDT där ämnesföreträdare, programsamordnare, avdelningschefer, studievägledare och utbildningsledare finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Problemanalys Akademin önskar namnbyte av kurser, byte av ämnestillhörighet på kurser samt stryka några av kurserna och ersätta dessa med nya kurser. Akademin önskar att revideringarna i utbildningsplanerna ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014, vilket innebär en revidering av pågående utbildning. I anslutningen till revideringen av innehållet i programmen önskar akademin också ändra namnen på programmen för att tydliggöra att det är högskoleingenjörsprogram samt att det kan öka rekryteringen till programmen. Faktasammanställning Akademi IDT önskar göra följande ändringar i utbildningsplanerna för IKE20 respektive IKE21:

67 Bilaga 6.1 Årskurs 1 Årskurs 2 o att kursen Naturvetenskap, statik som ges i årskurs 1 byter namn till Statik o att kursen Ingenjörsvetenskap 2 ersätts av kursen Maskinelement o att den för studenter som läser IKE21 valbara kursen Programeringsteknik med C# byter namn till Programering o att den för studenter som läser IKE21 valfria kursen Ingenjörsvetenskap 3 ersätts av kursen Industridesign Årskurs 2 och 3 o att kursen Produktionsekonomi 1 flyttar från ämnesområdet produkt- och processutveckling till företagsekonomi och i samband med detta byter namn till Produktionsekonomi. Kursen ingår i ordinarie kurser årskurs 2 för studenter som läser IKE21 årskurs och finns med som valbar kurs i årskurs 2 och 3 för studenter som läser IKE20. o att kursen Ingenjörsvetenskap 3 ersätts av kursen Dynamik. Kursen ingår kursen i ordinarie kurser i årskurs 2 för studenter som läser IKE20 medan den för studenter som läser IKE21 finns med som valfri kurs i årskurs 3. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014 dock inte retroaktivt. Det innebär att studenter antagna höstterminen 2014 börjar läsa sitt tredje år enligt den reviderade utbildningsplanen, studenter antagna höstterminen 2015 börjar läsa sitt andra år enligt den reviderade utbildningsplanen och studenter som antas höstterminen 2016 och framåt kommer att läsa hela sin utbildning enligt den reviderade utbildningsplanen. Akademins motivering till att revidera i pågående utbildningsplan är för att tydliggöra samläsning med det nya civilingenjörsprogrammet i samma ämne, GCE01. De nya kurserna har samma innehåll som de gamla kurserna men har strukturerats om och kursnamnen har förtydligats för att bättre harmonisera med innehållet i respektive kurs. När det gäller studentinflytande uppger akademin att Studenterna har varit involverade i arbetet med att ta fram det nya civilingenjörsprogrammet och dessa ändringar är en konsekvens av det arbetet. 2 (3) Akademin önskar också att programmen byter namn: från Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign från Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik.

68 Bilaga 6.1 Konsekvensanalys Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kan godkänna akademins förslag på reviderad utbildningsplan för IKE20 respektive IKE21 samt att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2014 och framåt. Utskottet kan också välja att godkänna revideringarna men att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2016 med hänvisning till att det annars sker revideringar i pågående utbildning. Avslutningsvis kan utskottet kan också välja att inte revidera utbildningsplanerna enligt akademins önskemål eller att återemittera ärendet till akademin. 3 (3) Överväganden Utskottet bör inför sitt beslut särskilt beakta hur revideringen av utbildningsplanerna kan påverka studenter som redan påbörjat sin utbildning med anledning av att akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014 och framåt. Revideringen består dels i namnändringar av kurser och ändring av kursernas ämnestillhörighet vilket, enligt uppgift från akademin, inte ska påverka innehållet i kurserna. Ändringarna innebär också att några kurser inom programmen byts ut mot nya kurser. Enligt akademin kommer studenterna fortfarande ha möjlighet att tillgodogöra sig de delar som tidigare låg i kurserna Ingenjörsvetenskap 2 respektive Ingenjörsvetenskap 3. Att ersätta kursen Ingenjörsvetenskap 2 med kursen Maskinelement påverkar samtliga studenter i de två programmen då denna kurs är en del av ordinarie kurser i årskurs 2. Ersättningen av Ingenjörsvetenskap 3 mot Dynamik påverkar studenter vid IKE20 mer då den där ingår som ordinarie kurs i årskurs 2 medan den för IKE21 finns med som valfri kurs i årskurs 2 (där studenterna istället får möjlighet att läsa kursen Industridesign ) respektive årskurs 3. I utskottets övervägande bör hänsyn tas till att detta är två program som samläser med varandra och det är därför viktigt att de revideringar som berör båda programmen görs för båda programmen vid samma tillfälle. Beredningens rekommendation: Beredningens rekommendation är att godkänna de föreslagna revideringarna av utbildningsplanerna för de två högskoleingenjörsprogrammen Innovation och produktdesign samt Innovation, produktion och logistik enligt akademins önskemål samt att de reviderade utbildningsplanerna ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014 och framåt dock inte retroaktivt. Beredningen rekommenderar även utskottet att godkänna akademins förslag på namnbyte av programmen från Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign samt från Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik.

69 Bilaga 6.2 Utbildningsplan - Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: IKE20 HT14 HT13 Fakultetsnämnden Behörighet: Matematik C (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). Diarienummer: MDH /13 Akademi: IDT Fastställandedatum: Reviderad: Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Syftet med utbildningen är: att möta ett behov på arbetsmarknaden av högskoleingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger, att möta det intresse som visats från våra befintliga studenter till ett program med detta innehåll, samt att ge studenter en väg till högskoleingenjörsexamen och därpå följande möjlighet till fortsättning inom motsvarande civilingenjörsprogram eller, eventuellt efter en tids yrkesarbete, möjlighet till fortsatta studier inom motsvarande eller annat masterprogram. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om den vetenskapliga grunden inom produkt- och processutveckling och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt visa brett kunnande inom innovation och produktdesign och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

70 Bilaga 6.2 visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan inom och mellan grupper med olika sammansättning, synsätt och traditioner, samt visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med företag, samhälle och andra grupper och/eller i seminarier eller konferenser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling och övriga relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, samt visa förmåga till ett innovativt och entreprenöriellt förhållningssätt. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska vilket innebär att studenten behöver kunna hantera undervisning, examination och litteratur m.m. på både svenska och engelska. Innehåll Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram är en treårig teknisk utbildning inom produkt- och processutveckling. Utbildningen inleds med produktskapande där industriell design samspelar med matematik, teknik och naturvetenskap. Vidare ingår projekt- och processmetodik, konstruktionsberäkningar samt övning i att ta fram olika produkter, både för hand och med hjälp av dator, bland annat genom olika CAD- och CAM-program. Under år 2 presenteras ytterligare ingenjörsverktyg för konstruktion och produktutveckling. Viktiga inslag fokuserar på produktions- och kvalitetsarbete samt samspelet mellan människa och teknik. För år 3 väljer studenten bland profilblock. Varje profilblock har fokus på ett delområde inom produkt- och processutveckling som kopplar till identifierade behov på arbetsmarknaden och till

71 Bilaga 6.2 programmets helhet. Profilblocken kan kombineras med varandra vilket ger möjlighet till kursval efter eget intresse. Det finns också god möjlighet att planera sin utbildning för att bygga på med ytterligare två år mot civilingenjörsexamen. Utbildningen ger en helhetssyn på alla skeenden från idé till modell och produktframtagande. Viktiga inslag är bland annat konstruktion, industriell design och produktion. I utbildningen behandlas också hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Undervisningen består främst av lektioner, projektarbeten, seminarier, egenstudier samt handledning. Kurser är i huvudsak förlagda på campus. Projektarbeten är vanligt förekommande och i flera kurser erbjuds projekt i direkt samverkan med företag. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Vanligt förekommande examinationsformer är inlämningar, muntliga redovisningar, seminarier och tentamina. Inlämningar består främst av rapporter, beräkningar eller fysiska gestaltningar men kan t.ex. också bestå av videobaserade produktpresentationer. Tentamina är oftast skriftliga och genomförs i tentamenssal, ibland med datorstöd. Examinationsmoment genomförs individuellt eller gruppvis, träningen i samverkan internt och mellan grupper och med omvärlden ses som en viktig del av utbildningen samtidigt som den individuella insatsen också är i fokus. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, som genomförs enskilt eller i samarbete med en studiekamrat. Årskurs 1 Produkt- och processutveckling: CAD grundkurs, 7,5 hp Produkt- och processutveckling, 7,5 hp Material, 7,5 hp Hållfasthetslära, 7,5 hp Produktionsteknik, 7,5 hp Naturvetenskap, Sstatik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Årskurs 2 Produkt- och processutveckling: Ingenjörsvetenskap 2 Produktutveckling 1, 7,5 hp Ingenjörsvetenskap 3 Dynamik, 7,5 hp Industriell produktion och logistik, 7,5 hp Industridesign 1, 7,5 hp Kvalitetsprocessen, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik:

72 Bilaga 6.2 Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp Valbart 15 hp: Produkt- och processutveckling: CAD fördjupning, 7,5 hp Produktionsekonomi 1, 7,5 hp Produktutveckling 1, 7,5 hp Företagsekonomi: Produktionsekonomi, 7,5 hp Formaterat: Avstånd Efter: 0 pt Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling: Projektarbete, 7,5 hp Datavetenskap: Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Årskurs 3 Produkt- och processutveckling: Produktutveckling 2, 7,5 hp Vetenskaplig metod, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Innovationsteknik: Projektledning, 7,5 hp Valbart 22,5 hp: Produkt- och processutveckling: Industridesign 2, 7,5 hp Datorstödd produktutveckling, 7,5 hp Konkurrenskraftiga produktionssystem, 7,5 hp Produktions- och logistikplanering, 7,5 hp CAD fördjupning, 7,5 hp Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling, 7,5 hp Produktionsekonomi 2, 7,5 hp Företagsekonomi: Produktionsekonomi 2, 7,5 hp Formaterat: Avstånd Efter: 0 pt Innovationsteknik: Förändringsledning, 7,5 hp

73 Bilaga 6.2 Värdeskapande processer, 7,5 hp Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling: Projektarbete, 7,5 hp Tidigare avklarade kurser påverkar deltagarens behörighet till senare kurser. Ytterligare valmöjlighet än ovan kan komma att finnas. Se utbildningens kursvalsinformation. Val inom programmet Val sker inom programmet från år 2 inför varje termin; år 2 med viss valbarhet, år 3 med större valbarhet. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten rekommenderas att upprätta en egen fullständig studieplanering enligt den studievägledning som ges. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Högskoleingenjörsexamen - Innovation och produktdesign (Bachelor of Science in Engineering - Innovation and Product Design) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

74 Bilaga 6.3 Ansökan om revidering av utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign IKE20 De förbättringsmöjligheter som IDT identifierat i samband med självvärderingen till UKÄs kvalitetsgranskning har lett fram till att ett antal kurser har omarbetats för det nya civilingenjörsprogrammet i Produktion och produktutveckling. Kursnamn har också förtydligats för att förenkla för studenter och studievägledning. Tanken är att liksom tidigare erbjuda stort mått av samläsning mellan de olika programmen inom Produkt- och processutveckling. Ett sådant upplägg blir resurseffektivt för högskolan där kurser kan erbjudas en stor målgrupp. För studenten ger ett sådant upplägg möjligheter att skapa sin egen studiegång men även att byta inriktning under utbildningens gång utan att riskera missade examenskrav eller examensmål. De kurser som utvecklats i och med det nya programmet vill vi självklart även ska komma studenter antagna till högskoleingenjörsutbildningarna inom ämnet till del. För studenter som antas till åk 1 HT16 kommer kursen Naturvetenskap, statik byta namn till endast Statik. För studenter som antagits HT15 och startar åk 2 HT16 kommer Ingenjörsvetenskap 2 ersättas med Produktutveckling 1, kursen Ingenjörsvetenskap 3 ersättas med Dynamik. Kursen Produktionsekonomi 1 har arbetats om och flyttar över till ämnet Företagsekonomi. Samma gäller för efterföljande kurs Produktionsekonomi 2 som även den arbetats om och övergår till ämnet Företagsekonomi. Denna kurs erbjuds för studenter i åk 3 som antagits HT14. Ingen av ovanstående förändringar påverkar studenternas möjligheter att nå examensmål eller examenskrav.

75 Bilaga 6.4 Utskrivet :10 Högskoleingenjörsprogram Innovation och Produktdesign Ingående kurser i programmet Nivå HP HO Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Årskurs Lokala bestämm. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt OM OM PPU106 Produkt- och processutveckling, introduktion 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Studenten skall kunna påvisa att den: 1. tillägnat sig medvetenhet om högskolestudier 2. tillägnat sig medvetenhet om vetenskaplighet 3. har en grundläggande insikt om hållbar produktutveckling 4. har en grundläggande insikt om hållbar produktion 5. har en grundläggande insikt om hållbar logistik 6. kan identifiera industriell design, design management 7. kan beskriva ingenjörsrollen 8. kan beskriva ingenjörens hederskodex 9. kan redogöra för etik och moralfrågor 10. har en insikt om projektarbetets metodik X: Examination 1. Personlig presentation, individuell uppgift 2. Modellarbete, individuell uppgift 3. Funktion, gruppuppgift 4. Projektarbete med gruppuppgift x x L2 L3,4,5,6, L10 L8,9 MAA121 Matematik grundkurs 7,5 hp G1N 7,5 MAA x x MA X1, 2, 3 PPU105 Material grundkurs 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Kursdeltagaren ska kunna påvisa: 1. förvärvad kunskap, förståelse och praktisk problemlösningsförmåga rörande olika material och dess egenskaper 2. förståelse för materials grundläggande struktur och mekaniska egenskaper 3. förmåga att beräkna ett materials egenskaper 4. förmåga att beskriva olika materials miljöpåverkan X: Examination 1. Inlämningsuppgift i CES Selector 2. Gruppuppgift, Redovisas skriftligt och muntligt 3. Tentamen x x L1, 2, 3 L1, 2, 3 L4 PPU107 CAD grundkurs 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Studenten ska kunna påvisa att den: 1. kan utnyttja ett modernt CAD- program för att själv skapa solidmodeller, sammanställningar och ritningar 2. kan förstå och beskriva hur tekniska ritningar är uppbyggda 3. kan granska maskinritningar på en grundläggande nivå 4. kan tillämpa regler och standarder för att på egen hand framställa tekniska ritningar med inriktning mot maskinkonstruktion X: Examination 1. Inlämningsuppgift CAD 2. Inlämningsuppgift Ritteknik 3. Tentamen x x L1, 2, 3, 4 L1, 2, 3, 4 L1, 2, 3, 4 L1, 2, 3, 4 L1, 2, 3, 4 Sid 1/8 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE20

76 Bilaga 6.4 Utskrivet :10 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO KPP016 Statik 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. beräkna resultanter och komposanter för olika kraftgeometrier 2. beräkna tyngdpunktslägen för enkla stela kroppar 3. med hjälp av en beräkningsmodell utnyttja ett kalkylprogram för att lösa olika problem och presentera resultatet i form av tabeller, diagram mm 4. förstå och tillämpa en ingenjörsmässig modell för friktionskrafter mellan stela kroppar 5. formulera jämviktsvillkor för enkla stela kroppar 6. beräkna krafter och kraftmoment för jämvikt av enkla stela kroppar 7. definiera några grundläggande begrepp inom hållfasthetsläran X: Examination 1. Inlämningsuppgift med utnyttjande av kalkylprogram 2. Inlämningsuppgift 3. Tentamen Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm. x x NAT OM OM L 1-7 L 1, 2, 3, 5, 6 MAA150 Vektoralgebra 7,5 hp G1N 7,5 MAA x x MA X1, 2 PPU104 Produktionsteknik 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. förklara och ge exempel på utfall, mätresultat och mätnoggrannhet vid användning av mätdon 2. redogöra för innebörden av grundläggande begrepp inom tillverkningsteknik 3. påvisa förståelse för och kunna beskriva de vanligaste tillverkningsmetoderna inom verkstadsindustrin 4. påvisa förståelse för verktyg och verktygsproblematik 5. visa kunskap om hur materialegenskaper påverkas av tillverkningsmetoder 6. välja hållbara kombinationer av tillverkningsmetoder/ arbetsmaterial/ design 7. visa förståelse för hur maskiner inom verkstadsindustrin fungerar och dess möjligheter och begränsningar 8. visa förmåga att i grupp ta fram produktionstekniskt underlag 9. visa förmåga till skriftlig och muntlig presentation avpassad för produktionsteknisk kontext X: Examination 1. Laboration mätteknik 2. Inlämningsuppgift i CAM 3. Projektuppgift 4. Tentamen x x L1, 2, 3, 4, L1-6 L8 L9 L7 Sid 2/8 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE20

77 Bilaga 6.4 Utskrivet :10 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm OM OM PPU203 Hållfasthetslära 7,5 hp G1F 7,5 PPU x x L1-7, 9 L1-7, 9 L1-7, 9 L7, 8 L: Efter fullgjord kurs ska studenten påvisa att kunna 1. hantera; - spänning och töjning i material, - samband mellan spänning och töjning samt - normalspänning och skjuvspänning 2. beräkna påkänningar och deformationer i stänger, axlar och cylindrar samt påkänningar i balkar 3. behärska begreppet spänningskoncentration och att kunna tillämpa begreppet 4. beräkna deformationer i material vid olika belastningar 5. göra beräkningar på böjning hos balkar, knäckrisk vid strävor samt utmattningsrisk vid olika typer av belastning 6. behärska huvudspänningar och brotthypoteser vid olika laster samt dimensionering mot brott 7. hantera begreppet säkerhetsfaktor vid olika typer av konstruktioner och belastningar 8. inse konstruktörens ansvar för miljöeffekter t.ex. skaderisk för användaren 9. tillämpa datorstödd hållfasthetsberäkning och att kunna tillämpa enklare simuleringsfall med hjälp av beräkningsprogram X: Examination 1. Laboration 2. inlämningsuppgift i hållfasthetslära 3. Tentamen Årskurs MAA151 Envariabelalkyl 7,5 hp G1N 7,5 MAA Produktutveckling 1 7,5 hp G1F 7,5 PPU x L: Efter genomgången kurs skall studenten kunna påvisa förmåga att: 1. arbeta strukturerat i en projektgrupp 2. använda metoder för idégenerering, konceptval, funktionsanalys och att finna kundbehov samt känna till ytterligare metoder 3. ställa upp en kravspecifikation 4. ta fram en produkt presenterad som en CAD- modell, som en motiverad produktlösning på ett identifierat kundbehov 5. redovisa lämpliga tillverkningsmetoder 6. redogöra för hur man når hållbar produktutveckling 7. redovisa arbetet strukturerat både muntligt och skriftligt i en teknisk rapport. X: Examination 1. Projektuppgift 2. Tentamen x x MA X1, 2 Sid 3/8 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE20

78 Bilaga 6.4 Utskrivet :10 Inrikt Inrikt Ingående kurser i programmet Nivå HP HO ning ning Lokala Prod Prod bestämm. Maskinelement 7,5 hp G2F 7,5 PPU x x L 1-5 L 1-5 L 1-5 L: Efter avslutad kurs ska studenten: 1. kunna redogöra för olika typer av maskinelement och deras funktion, exempelvis skruvförband, fjädrar, axelförband, transmissioner, 2. kunna redogöra för friktionssänkande metoder, tribologi 3. kunna välja och dimensionera maskinelement på en grundläggande nivå 4. kunna använda datorstöd(cad) för urval och dimensionering 5. vara förtrogen med underhåll av maskinelement KPP024 CAD fördjupning 7,5 hp G1F 7,5 PPU x L1-4 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Kunna skapa CAD- modeller med avancerade former. 2. Behärska ett större antal avancerade kommandon för modellbyggnad. 3. Kunna skapa rörliga modeller och från dem skapa animeringar. 4. Kunna skapa fotorealistiska bilder av CAD- modeller X: Examination 1. Inlämningsuppgift 2. Tentamen OM OM x x Produktionsekonomi 1 7,5 hp G1N 7,5 FÖA L 1, 2, 3, 4,5 L: Efter kursen ska studenten kunna 1. redogöra för olika sätt att styra organisationer med hjälp av mål, formulerade i ekonomiska och andra termer 2. upprätta investeringskalkyler och redogöra för olika investeringskalkylmetoder 3. redogöra för, bedöma och tillämpa traditionella och nyare tekniker inom produktkalkylering och uppföljning 4. redogöra för olika principer för intern redovisning, samt kunna utforma, tolka och analysera standard- och specialrapporter 5. använda kalkylbladsprogram för att framställa beslutsunderlag Dynamik / värmelära 7,5 hp G1F 7,5 PPU x L 1, 2, 3, 4, 5, 6 L 1, 2, 3, 4, 5, 6 L 4 L 5, 6 L 4 X 1 X 1 Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. förstå innebörden av grundläggande dynamiska begrepp som arbete, energi, rörelsemängd, impuls och tröghetsmoment, 2. välja en passande metod för lösning av dynamik hos plana mekaniska system, 3. koppla abstrakta begrepp med verkliga systems uppföranden samt dess konsekvenser i industriella tillämpningar, 4. analysera industriella dynamiska problem och översätta dessa till matematiska modeller med lämpligt gjorda idealiseringar, 5. utföra enklare mekanikberäkningar med stöd av datorverktyg samt 6. göra en matematisk analys och kritiskt granska resultatet relaterat till maskintekniska tillämpningar. KPP204 Kvalitetsprocessen 7,5 hp G1F 7,5 PPU x x L 1, 4, 5, 6 L 1, 4, 5, 6 L 5, 6 L 4 X 1 X 1 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. beskriva begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt vad som menas med "Offensiv Kvalitetsutveckling" (TQM) 2. bedriva ett förbättringsprojekt enligt Sex- Sigma modellen 3. tillämpa de 7 QC- verktygen 4. tillämpa Statistisk Försöksplanering (SFP) för optimering av en konstruktion alternativt process 5. beskriva begreppen tillförlitlighet och driftsäkerhet samt kunna göra enklare beräkningar, t.ex driftsäkerhet hos system 6. beräkna duglighetsindex för maskiner och processer X: Examination: 1. Praktiskt tillämpat företagsprojekt i grupp, med skriftlig och muntlig redovisning. KPP105 Industridesign introduktion 7,5 hp G1N 7,5 PPU x L1-6 L1-6 L1, 4, 5 L4 X1, 2 L3, 6 X1, 2 Sid 4/8 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE20

79 Bilaga 6.4 Utskrivet :10 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. ha en grundläggande insikt om modell och prototyparbete och dess betydelse i designarbetet 2. förstå vikten av att presentera sitt arbete på ett adekvat sätt 3. förstå ergonomins grundläggande betydelse i designarbetet 4. utföra sekvenser av designprocessen i ett fysiskt genomfört projektarbete i grupp 5. grundläggande insikt om 3- D modellering i dator och Rapid Prototyping 6. ha insikt om semiotikens betydelse för designarbetet X: Årskurs Examination KPP317 Vetenskaplig metod 7,5 hp A1F 7,5 PPU x x L 2 L 1 L 3 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Kunna visa på fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete med fokus på verktyg och processer inom effektiv produkt- och processutveckling. 2. Kunna visa på kunskap om den ingenjörsvetenskaplig forskningsgrund och beprövade vetenskapliga metoder inom ämnet produkt- och processutveckling. 3. Kunna visa på förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar. 4. Kunna visa på sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet i ingenjörsarbete. X: Examination 1. Inlämningsuppgift 2. Tentamen Inrikt ning Prod Inrikt ning Prod Lokala bestämm OM OM Sid 5/8 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE20

80 Bilaga 6.4 Utskrivet :10 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm OM OM KPP053 Datorstödd produktutveckling 7,5 hp A1N 7,5 PPU x L1 L1 L1 L2, 3, 4 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. ha inblick i simuleringsmöjligheter vid produktutveckling 2. kunna använda simuleringsprogram för analys av bl.a. spänningar och temperaturer i mekaniska konstruktioner 3. kunna tillämpa grundläggande programmeringsteknik för tekniska beräkningar 4. kunna använda datorstöd för dimensionering/val av maskinelement/material X: Examination: 1. Laboration på dator 2. Obligatoriskt studiebesök 3. Tentamen KPP304 Project Management 7,5 hp A1N 7,5 PPU x x INO L 3 L 2, 7 L 1, 3 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Välja, starta och planera ett projekt 2. Visa förmåga att leda och förhandla, samt hantera konflikter och risker, associerade med projekt 3. Strukturera projekt med tekniker såsom CPM och PERT 4. Allokera erforderliga resurser för att genomföra projekt inom givna budget- och tidsramar. 5. Övervaka progressionen i projekt 6. Använda mjukvaran Microsoft Project 7. Genomföra en studie med tillämpningar av metoder, koncept och tekniker inom projektledning X: Examination: 1. Projekt 2. Tentamen KPP103 Industridesign 2 7,5 hp A1N 7,5 PPU x L1-4 L1-4 L2, 4 L2, 4 X1, 2 X1, 2 X2 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. identifiera och beskriva tillämpningen av begreppet designbrief 2. beskriva hur designmetodik används för att driva projekt 3. beskriva grunderna i modern designhistoria/designteori/formlära 4. Ha en grundläggande insikt om hur designprocessen tillämpas i ett fysiskt projektarbete X: Examination: 1. Inlämningsuppgift, Fysisk projektmodell 2. Inlämningsuppgift, Projektmapp KPP017 Produktutveckling 2 7,5 hp A1N 7,5 PPU x L1-5, X1-3 L1-5, X1-3 L1-2, X1 L1-5, X1-3 L1-5, X1-3 X 2-3 X 1-3 X 1 L: Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1. skriftligt dokumentera och argumentera för process och resultat av ett produktutvecklingsuppdrag 2. muntligt presentera och argumentera för process och resultat av ett produktutvecklingsuppdrag 3. tillämpa Gantt- schema för tids- och aktivitetsplanering av projekt 4. tillämpa följande PU- verktyg: funktionsanalys, kravspecifikation, QFD, FMEA, DFA- verktyg i ett produktutvecklingsuppdrag 5. tillämpa CAD- verktyg för solidmodellering och ritningsdokumentation X: Examination 1. Inlämningsuppgift, Skriftlig redovisning av Individuell Designhandbok 2. Projekt, Gruppvis muntlig och skriftlig redovisning av förstudie 3. Seminarium, Gruppvis muntligt med skriftligt seminarieunderlag Värdeskapande processer 7,5 hp G1N 7,5 INO x x INO L1, 2 L3, 4, 5 L1 L1, 2 L1, 2 L2 L2, 4 L2, 5 L2, 5 Sid 6/8 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE20

81 Bilaga 6.4 Utskrivet :10 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO L1: Utifrån teorier i innovationsteknik beskriva och förklara skillnaderna mellan ett produktorienterat tankesätt jämfört med ett tjänsteorienterat tankesätt, samt vad dessa tankesätt får för konsekvenser för värdeskapande, L2: utifrån vetenskapliga, etiska och samhälleliga aspekter identifiera, problematisera och diskutera i samhället förekommande exempel på värdeskapande, L3: Tillämpa grundläggande kunskaper om systematiskt informationssökningsarbete i en produktutvecklingsprocess, L4: Ta fram värdeskapande problemlösningskoncept i dialog med potentiell användare, L5: Tillämpa frundläggande kunskaper i designundersökningsmetoder, vetenskapliga undersökningsmetoder, akademiskt skrivande samt forskningsetik. EXA1: Projektrapport och prototyp, projektpresentation i dialog med andra grupper, resultat av ett kundinvolverat utvecklingsarbete; L3, L4, L5. INL1: Kritiskt reflekterande essä om värdeskapande i samhället; L1, L2, L5. Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm OM OM Sid 7/8 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE20

82 Bilaga 6.4 Utskrivet :10 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm OM OM PPU304 Examensarbete, produktutveckling - industriell design 15 hp G2E 15 PPU x L1 L5 L1 L3 L3, 4, 5 L3 L1,2,3 L4,5 L5 L6, 7, 8, 9 L3 L2, 4 L: Efter genomgången kurs skall studenten på ett tekniskt och ingenjörsmässigt sätt kunna: 1. självständigt planera och med adekvata metoder genomföra ett projektarbete inom, för examensarbetet, givna ramar 2. beskriva syftet, anledningen, och målet för arbetet samt kunna redogöra för eventuell fortsättning av projektet 3. analysera och tillämpa processer och verktyg inom produktdesign, industriell design, för att dels formulera problemet, dels skapa lösningar, utvärdera lösningar samt välja och utveckla en kvalitetssäkrad lösning 4. tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar och därmed tidigt kunna visa på möjligheter och svårigheter med projektet 5. analysera tekniska problemställningar och redogöra för "State- of- the- art" och State- of- practice inom området för examensarbetet samt utifrån detta kritiskt utvärdera valda metoder och/eller lösningar 6. dra slutsatser och ge rekommendationer för fortsatt arbete utifrån erhållna resultat 7. beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport på ett innehållsmässigt och strukturmässigt korrekt sätt som inkluderar reflektion av ovanstående lärandemål 8. muntligen redogöra för examensarbetets syfte, genomförande och resultat 9. utvärdera och muntligt samt skriftligt ge konstruktiv kritik på andras arbeten på avancerad nivå inom ämnet X: Examination 1. Genomförande av, och skriftlig rapport på, examensarbete 2. Muntlig presentation av genomfört och godkänt examensarbete 3. Muntlig och skriftlig opposition på annan students examensarbete PPU305 Examensarbete, produktutveckling - Konstruktion 15 hp G2E 15 PPU x L1 L5 L1 L3 L3, 4, 5 L3 L1,2,3 L4,5 L5 L6, 7, 8, 9 L3 L2, 4 L: Efter genomgången kurs skall studenten på ett tekniskt och ingenjörsmässigt sätt kunna: 1. självständigt planera och med adekvata metoder genomföra ett projektarbete inom, för examensarbetet, givna ramar 2. beskriva syftet, anledningen, och målet för arbetet samt kunna redogöra för eventuell fortsättning av projektet 3. analysera och tillämpa processer och verktyg inom produktdesign, konstruktion, för att dels formulera problemet, dels skapa lösningar, utvärdera lösningar samt välja och utveckla en kvalitetssäkrad lösning 4. tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar och därmed tidigt kunna visa på möjligheter och svårigheter med projektet 5. analysera tekniska problemställningar och redogöra för "State- of- the- art" och State- of- practice inom området för examensarbetet samt utifrån detta kritiskt utvärdera valda metoder och/eller lösningar 6. dra slutsatser och ge rekommendationer för fortsatt arbete utifrån erhållna resultat 7. beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport på ett innehållsmässigt och strukturmässigt korrekt sätt som inkluderar reflektion av ovanstående lärandemål 8. muntligen redogöra för examensarbetets syfte, genomförande och resultat 9. utvärdera och muntligt samt skriftligt ge konstruktiv kritik på andras arbeten på avancerad nivå inom ämnet X: Examination 1. Genomförande av, och skriftlig rapport på, examensarbete 2. Muntlig presentation av genomfört och godkänt examensarbete 3. Muntlig och skriftlig opposition på annan students examensarbete 195, Sid 8/8 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE20

83 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar 7. Revidering av utbildningsplanen för innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram (IKE21) Diarienummer: /2803 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Akademin för innovation, design och teknik (IDT) önskar revidera utbildningsplanen för högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik. Ändringarna består dels i namnbyte av kurser, byte av ämnestillhörighet på kurser samt stryka några av kurserna och ersätta dessa med nya kurser. Akademin önskar att revideringarna i utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014, vilket innebär en revidering av pågående utbildning. Akademin önskar också ändra namnet på programmet för att tydliggöra att det är ett högskoleingenjörsprogram. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen i enlighet med akademins önskemål, bilaga 2 att att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från hösten 2014 och framåt, samt ändra namn på programmet från Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik. Ärendets beredning Ärendet har beretts av programrådet för innovation och produktrealising vid IDT där ämnesföreträdare, programsamordnare, avdelningschefer, studievägledare och utbildningsledare finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen.

84 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM för revidering av utbildningsplan för IKE20 och IKE21 Bilaga 2: Akademins förslag på reviderad utbildningsplan Bilaga 3: Akademins motivering till önskade revideringar av utbildningsplanen Bilaga 4: Examensmatris för IKE21 Delges Akademichef IDT, administrativchef IDT, utbildningsledare IDT, programsamordnare för högskoleingenjörsprogrammet innovation, produktion och logistik.

85 Bilaga 7.1 Datum Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende MDH /2802 och /2803 BeslutsPM Handläggare Helena Eken Asp 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att revidera utbildningsplanerna för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign (IKE20) samt högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik (IKE21) Bakgrund I samband med självvärderingen till UKÄ:s kvalitetsgranskning har akademin för innovation, design och teknik (IDT) identifierat ett antal förbättringsmöjligheter som lett till en omarbetning av några kurser i det nya civilingenjörsprogrammet i produktion och produktutveckling. Akademin vill i samband med att utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet revideras även revidera utbildningsplanen för de två närliggande högskoleingenjörsprogrammen inom innovation och produktdesign (IKE20) respektive innovation, produktion och logistik (IKE21). Ärendet har beretts av programrådet för innovation och produktrealising vid IDT där ämnesföreträdare, programsamordnare, avdelningschefer, studievägledare och utbildningsledare finns representerade. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Problemanalys Akademin önskar namnbyte av kurser, byte av ämnestillhörighet på kurser samt stryka några av kurserna och ersätta dessa med nya kurser. Akademin önskar att revideringarna i utbildningsplanerna ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014, vilket innebär en revidering av pågående utbildning. I anslutningen till revideringen av innehållet i programmen önskar akademin också ändra namnen på programmen för att tydliggöra att det är högskoleingenjörsprogram samt att det kan öka rekryteringen till programmen. Faktasammanställning Akademi IDT önskar göra följande ändringar i utbildningsplanerna för IKE20 respektive IKE21:

86 Bilaga 7.1 Årskurs 1 Årskurs 2 o att kursen Naturvetenskap, statik som ges i årskurs 1 byter namn till Statik o att kursen Ingenjörsvetenskap 2 ersätts av kursen Maskinelement o att den för studenter som läser IKE21 valbara kursen Programeringsteknik med C# byter namn till Programering o att den för studenter som läser IKE21 valfria kursen Ingenjörsvetenskap 3 ersätts av kursen Industridesign Årskurs 2 och 3 o att kursen Produktionsekonomi 1 flyttar från ämnesområdet produkt- och processutveckling till företagsekonomi och i samband med detta byter namn till Produktionsekonomi. Kursen ingår i ordinarie kurser årskurs 2 för studenter som läser IKE21 årskurs och finns med som valbar kurs i årskurs 2 och 3 för studenter som läser IKE20. o att kursen Ingenjörsvetenskap 3 ersätts av kursen Dynamik. Kursen ingår kursen i ordinarie kurser i årskurs 2 för studenter som läser IKE20 medan den för studenter som läser IKE21 finns med som valfri kurs i årskurs 3. Akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014 dock inte retroaktivt. Det innebär att studenter antagna höstterminen 2014 börjar läsa sitt tredje år enligt den reviderade utbildningsplanen, studenter antagna höstterminen 2015 börjar läsa sitt andra år enligt den reviderade utbildningsplanen och studenter som antas höstterminen 2016 och framåt kommer att läsa hela sin utbildning enligt den reviderade utbildningsplanen. Akademins motivering till att revidera i pågående utbildningsplan är för att tydliggöra samläsning med det nya civilingenjörsprogrammet i samma ämne, GCE01. De nya kurserna har samma innehåll som de gamla kurserna men har strukturerats om och kursnamnen har förtydligats för att bättre harmonisera med innehållet i respektive kurs. När det gäller studentinflytande uppger akademin att Studenterna har varit involverade i arbetet med att ta fram det nya civilingenjörsprogrammet och dessa ändringar är en konsekvens av det arbetet. 2 (3) Akademin önskar också att programmen byter namn: från Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign från Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik.

87 Bilaga 7.1 Konsekvensanalys Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kan godkänna akademins förslag på reviderad utbildningsplan för IKE20 respektive IKE21 samt att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2014 och framåt. Utskottet kan också välja att godkänna revideringarna men att den reviderade utbildningsplanen gäller för studenter antagna från höstterminen 2016 med hänvisning till att det annars sker revideringar i pågående utbildning. Avslutningsvis kan utskottet kan också välja att inte revidera utbildningsplanerna enligt akademins önskemål eller att återemittera ärendet till akademin. 3 (3) Överväganden Utskottet bör inför sitt beslut särskilt beakta hur revideringen av utbildningsplanerna kan påverka studenter som redan påbörjat sin utbildning med anledning av att akademin önskar att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014 och framåt. Revideringen består dels i namnändringar av kurser och ändring av kursernas ämnestillhörighet vilket, enligt uppgift från akademin, inte ska påverka innehållet i kurserna. Ändringarna innebär också att några kurser inom programmen byts ut mot nya kurser. Enligt akademin kommer studenterna fortfarande ha möjlighet att tillgodogöra sig de delar som tidigare låg i kurserna Ingenjörsvetenskap 2 respektive Ingenjörsvetenskap 3. Att ersätta kursen Ingenjörsvetenskap 2 med kursen Maskinelement påverkar samtliga studenter i de två programmen då denna kurs är en del av ordinarie kurser i årskurs 2. Ersättningen av Ingenjörsvetenskap 3 mot Dynamik påverkar studenter vid IKE20 mer då den där ingår som ordinarie kurs i årskurs 2 medan den för IKE21 finns med som valfri kurs i årskurs 2 (där studenterna istället får möjlighet att läsa kursen Industridesign ) respektive årskurs 3. I utskottets övervägande bör hänsyn tas till att detta är två program som samläser med varandra och det är därför viktigt att de revideringar som berör båda programmen görs för båda programmen vid samma tillfälle. Beredningens rekommendation: Beredningens rekommendation är att godkänna de föreslagna revideringarna av utbildningsplanerna för de två högskoleingenjörsprogrammen Innovation och produktdesign samt Innovation, produktion och logistik enligt akademins önskemål samt att de reviderade utbildningsplanerna ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2014 och framåt dock inte retroaktivt. Beredningen rekommenderar även utskottet att godkänna akademins förslag på namnbyte av programmen från Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign samt från Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram till Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik.

88 Bilaga 7.2 Utbildningsplan - Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprogram Programkod: IKE21 Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: HT14 HT13 Fakultetsnämnden Diarienummer: MDH /13 Akademi: Matematik C (områdesbehörighet 8 med förändring) eller Matematik 3c (områdesbehörighet A8 med förändring). IDT Fastställandedatum: Reviderad: Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Syftet med utbildningen är: att möta ett behov på arbetsmarknaden av högskoleingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger, att möta det intresse som visats från våra befintliga studenter till ett program med detta innehåll, samt att ge studenter en väg till högskoleingenjörsexamen och därpå följande möjlighet till fortsättning inom motsvarande civilingenjörsprogram eller, eventuellt efter en tids yrkesarbete, möjlighet till fortsatta studier inom motsvarande eller annat masterprogram. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om den vetenskapliga grunden inom produkt- och processutveckling och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt visa brett kunnande inom innovation, produktion och logistik och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,

89 Bilaga 7.2 visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan inom och mellan grupper med olika sammansättning, synsätt, kulturer och traditioner, samt visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med företag, samhälle och andra grupper och/eller i seminarier eller konferenser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling i ett lokalt och globalt perspektiv och övriga relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, samt visa förmåga till ett innovativt och entreprenöriellt förhållningssätt. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska vilket innebär att studenten behöver kunna hantera undervisning, examination och litteratur m.m. på både svenska och engelska. Innehåll Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprogram är en treårig teknisk utbildning inom produkt- och processutveckling. Under de två första åren ingår bland annat ingenjörskurser i teknik, företagsekonomi, företagande ur ingenjörens perspektiv, produktions- och kvalitetssystem samt produktskapande och processutveckling. För år 3 väljer studenten bland profilblock. Varje profilblock har fokus på ett delområde inom produkt- och processutveckling som kopplar till identifierade behov på arbetsmarknaden och till programmets helhet. Profilblocken kan kombineras med varandra vilket ger möjlighet till kursval efter eget intresse. Det finns också god möjlighet att planera sin utbildning för att bygga på med ytterligare två år mot civilingenjörsexamen.

90 Bilaga 7.2 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprogram är en bred utbildning som innehåller inslag av industriell ekonomi, logistik och innovation. I utbildningen övas förmågan att arbeta med logistikoptimering, produktionsteknik, marknadsföring eller inköp. Andra viktiga inslag rör hållbar utveckling, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Undervisningen består främst av lektioner, projektarbeten, seminarier, egenstudier samt handledning. Kurser är i huvudsak förlagda på campus. Projektarbeten är vanligt förekommande och i flera kurser erbjuds projekt i direkt samverkan med företag. Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. Vanligt förekommande examinationsformer är inlämningar, muntliga redovisningar, seminarier och tentamina. Inlämningar består främst av rapporter, beräkningar eller fysiska gestaltningar men kan t.ex. också bestå av videobaserade produktpresentationer. Tentamina är oftast skriftliga och genomförs i tentamenssal, ibland med datorstöd. Examinationsmoment genomförs individuellt eller gruppvis. Träning i samverkan inom och mellan grupper och med omvärlden ses som en viktig del av utbildningen samtidigt som den individuella insatsen också är i fokus. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, som genomförs enskilt eller i samarbete med en studiekamrat. Årskurs 1 Produkt- och processutveckling: CAD grundkurs, 7,5 hp Produkt- och processutveckling, 7,5 hp Material, 7,5 hp Hållfasthetslära, 7,5 hp Produktionsteknik, 7,5 hp Naturvetenskap, Sstatik, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Matematik grundkurs, 7,5 hp Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 hp Årskurs 2 Produkt- och processutveckling: Kvalitetsprocessen, 7,5 hp Ingenjörsvetenskap 2 Maskinelement, 7,5 hp Industriell produktion och logistik, 7,5 hp Produktionsekonomi 1, 7,5 hp Företagsekonomi: Produktionsekonomi, 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik: Kalkyl, grundkurs, 7,5 hp

91 Bilaga 7.2 Statistik och sannolikhetslära, 7,5 hp Valbart 7,5 hp: Datavetenskap: Programmeringsteknik med C#, 7,5 hp Företagsekonomi: Produktionsekonomi 2, 7,5 hp Valfritt 7,5 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling: CAD fördjupning, 7,5 hp Ingenjörsvetenskap 3 Industridesign 1, 7,5 hp Årskurs 3 Produkt- och processutveckling: Vetenskaplig metod, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Innovationsteknik: Projektledning, 7,5 hp Valbart 15 hp: Produkt- och processutveckling: Konkurrenskraftiga produktionssystem, 7,5 hp Produktions- och logistikplanering, 7,5 hp Produktions-, underhålls- och kvalitetsutveckling, 7,5 hp Innovationsteknik: Förändringsledning, 7,5 hp Valfritt 15 hp: Kursval inom högskolans kursutbud t.ex. (med platsgaranti): Produkt- och processutveckling: Ingenjörsvetenskap 3 Dynamik, 7,5 hp CAD fördjupning, 7,5 hp Innovationsteknik: Värdeskapande processer, 7,5 hp Tidigare avklarade kurser påverkar deltagarens behörighet till senare kurser. Ytterligare valmöjlighet än ovan kan komma att finnas. Se utbildningens kursvalsinformation. Val inom programmet

92 Bilaga 7.2 Val sker inom programmet från år 2 inför varje termin; år 2 med viss valbarhet, år 3 med större valbarhet. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Studenten rekommenderas att upprätta en egen fullständig studieplanering enligt den studievägledning som ges. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Högskoleingenjörsexamen - Innovation, produktion och logistik (Bachelor of Science in Engineering - Innovation, Production and Logistics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

93 Bilaga 7.3 Ansökan om revidering av utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik IKE21 De förbättringsmöjligheter som IDT identifierat i samband med självvärderingen till UKÄs kvalitetsgranskning har lett fram till att ett antal kurser har omarbetats för det nya civilingenjörsprogrammet i Produktion och produktutveckling. Kursnamn har också förtydligats för att förenkla för studenter och studievägledning. Tanken är att liksom tidigare erbjuda stort mått av samläsning mellan de olika programmen inom Produkt- och processutveckling. Ett sådant upplägg blir resurseffektivt för högskolan där kurser kan erbjudas en stor målgrupp. För studenten ger ett sådant upplägg möjligheter att skapa sin egen studiegång men även att byta inriktning under utbildningens gång utan att riskera missade examenskrav eller examensmål. De kurser som utvecklats i och med det nya programmet vill vi självklart även ska komma studenter antagna till högskoleingenjörsutbildningarna inom ämnet till del. För studenter som antas till åk 1 HT16 kommer kursen Naturvetenskap, statik byta namn till endast Statik. För studenter som antagits HT15 och startar åk 2 HT16 ersätts kursen Ingenjörsvetenskap 2 med kursen Maskinelement. Kursen Produktionsekonomi 1 har arbetats om och flyttar över till ämnet Företagsekonomi. Kursen Ingenjörsvetenskap 3 ersätts med kursen Industridesign 1. Studenter antagna HT14 som startar åk 3 HT16 kommer att erbjudas kursen Dynamik istället för tidigare Ingenjörsvetenskap 3 som utgår ur IDTs kursutbud. Ingen av ovanstående förändringar påverkar studenternas möjligheter att nå examensmål eller examenskrav.

94 Bilaga 7.4 Utskrivet :53 Högskoleingenjörsprogram Innovation, Produkiton och Logistik Ingående kurser i programmet Nivå HP HO Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Årskurs Lokala bestämm. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt OM OM PPU106 Produkt- och processutveckling, introduktion 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Studenten skall kunna påvisa att den: 1. tillägnat sig medvetenhet om högskolestudier 2. tillägnat sig medvetenhet om vetenskaplighet 3. har en grundläggande insikt om hållbar produktutveckling 4. har en grundläggande insikt om hållbar produktion 5. har en grundläggande insikt om hållbar logistik 6. kan identifiera industriell design, design management 7. kan beskriva ingenjörsrollen 8. kan beskriva ingenjörens hederskodex 9. kan redogöra för etik och moralfrågor 10. har en insikt om projektarbetets metodik X: Examination 1. Personlig presentation, individuell uppgift 2. Modellarbete, individuell uppgift 3. Funktion, gruppuppgift 4. Projektarbete med gruppuppgift x x L2 L3,4,5,6, L10 L8,9 MAA121 Matematik grundkurs 7,5 hp G1N 7,5 MAA x x MA X1, 2, 3 PPU105 Material grundkurs 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Kursdeltagaren ska kunna påvisa: 1. förvärvad kunskap, förståelse och praktisk problemlösningsförmåga rörande olika material och dess egenskaper 2. förståelse för materials grundläggande struktur och mekaniska egenskaper 3. förmåga att beräkna ett materials egenskaper 4. förmåga att beskriva olika materials miljöpåverkan X: Examination 1. Inlämningsuppgift i CES Selector 2. Gruppuppgift, Redovisas skriftligt och muntligt 3. Tentamen x x L1, 2, 3 L1, 2, 3 L4 PPU107 CAD grundkurs 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Studenten ska kunna påvisa att den: 1. kan utnyttja ett modernt CAD- program för att själv skapa solidmodeller, sammanställningar och ritningar 2. kan förstå och beskriva hur tekniska ritningar är uppbyggda 3. kan granska maskinritningar på en grundläggande nivå 4. kan tillämpa regler och standarder för att på egen hand framställa tekniska ritningar med inriktning mot maskinkonstruktion X: Examination 1. Inlämningsuppgift CAD 2. Inlämningsuppgift Ritteknik 3. Tentamen x x L1, 2, 3, 4 L1, 2, 3, 4 L1, 2, 3, 4 L1, 2, 3, 4 L1, 2, 3, 4 Sid 1/7 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE21

95 Bilaga 7.4 Utskrivet :53 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO KPP016 Statik 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. beräkna resultanter och komposanter för olika kraftgeometrier 2. beräkna tyngdpunktslägen för enkla stela kroppar 3. med hjälp av en beräkningsmodell utnyttja ett kalkylprogram för att lösa olika problem och presentera resultatet i form av tabeller, diagram mm 4. förstå och tillämpa en ingenjörsmässig modell för friktionskrafter mellan stela kroppar 5. formulera jämviktsvillkor för enkla stela kroppar 6. beräkna krafter och kraftmoment för jämvikt av enkla stela kroppar 7. definiera några grundläggande begrepp inom hållfasthetsläran X: Examination 1. Inlämningsuppgift med utnyttjande av kalkylprogram 2. Inlämningsuppgift 3. Tentamen Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm. x x NAT OM OM L 1-7 L 1, 2, 3, 5, 6 MAA150 Vektoralgebra 7,5 hp G1N 7,5 MAA x x MA X1, 2 PPU104 Produktionsteknik 7,5 hp G1N 7,5 PPU L: Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. förklara och ge exempel på utfall, mätresultat och mätnoggrannhet vid användning av mätdon 2. redogöra för innebörden av grundläggande begrepp inom tillverkningsteknik 3. påvisa förståelse för och kunna beskriva de vanligaste tillverkningsmetoderna inom verkstadsindustrin 4. påvisa förståelse för verktyg och verktygsproblematik 5. visa kunskap om hur materialegenskaper påverkas av tillverkningsmetoder 6. välja hållbara kombinationer av tillverkningsmetoder/ arbetsmaterial/ design 7. visa förståelse för hur maskiner inom verkstadsindustrin fungerar och dess möjligheter och begränsningar 8. visa förmåga att i grupp ta fram produktionstekniskt underlag 9. visa förmåga till skriftlig och muntlig presentation avpassad för produktionsteknisk kontext X: Examination 1. Laboration mätteknik 2. Inlämningsuppgift i CAM 3. Projektuppgift 4. Tentamen x x L1, 2, 3, 4, L1-6 L8 L9 L7 Sid 2/7 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE21

96 Bilaga 7.4 Utskrivet :53 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm OM OM PPU203 Hållfasthetslära 7,5 hp G1F 7,5 PPU x x L1-7, 9 L1-7, 9 L1-7, 9 L7, 8 L: Efter fullgjord kurs ska studenten påvisa att kunna 1. hantera; - spänning och töjning i material, - samband mellan spänning och töjning samt - normalspänning och skjuvspänning 2. beräkna påkänningar och deformationer i stänger, axlar och cylindrar samt påkänningar i balkar 3. behärska begreppet spänningskoncentration och att kunna tillämpa begreppet 4. beräkna deformationer i material vid olika belastningar 5. göra beräkningar på böjning hos balkar, knäckrisk vid strävor samt utmattningsrisk vid olika typer av belastning 6. behärska huvudspänningar och brotthypoteser vid olika laster samt dimensionering mot brott 7. hantera begreppet säkerhetsfaktor vid olika typer av konstruktioner och belastningar 8. inse konstruktörens ansvar för miljöeffekter t.ex. skaderisk för användaren 9. tillämpa datorstödd hållfasthetsberäkning och att kunna tillämpa enklare simuleringsfall med hjälp av beräkningsprogram X: Examination 1. Laboration 2. inlämningsuppgift i hållfasthetslära 3. Tentamen Årskurs x x MA MAA151 Envariabelalkyl 7,5 hp G1N 7,5 MAA X1, 2 Industriell produktion och logistik 7,5 hp G1F 7,5 PPU x L 1-6 L 1, 2, 3, 5 L 3, 4, 5, 6 L 6 L 6 L 6 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Beskriva olika produktions- och logistiksystem. 2. Relatera olika produktionssystem till olika anläggningslayouter. 3. Beräkna tillverkningens ledtid, produktionstakt, anläggningskapacitet, utnyttjandegrad, Produkter i arbete, etc. 4. Analysera materialhanteringen i ett företag och välja lämpliga materialhanteringssystem. 5. Beskriva metoder som Six sigma, TPM, TQM, 7QC- verktygen, etc. 6. Genomföra en praktisk studie i industrin med tillämpning av de ovan beskrivna metoderna och presentera resultatet. Sid 3/7 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE21

97 Bilaga 7.4 Utskrivet :53 Inrikt Inrikt Ingående kurser i programmet Nivå HP HO ning ning Lokala Prod Prod bestämm. Maskinelement 7,5 hp G2F 7,5 PPU x x L 1-5 L 1-5 L 1-5 L: Efter avslutad kurs ska studenten: 1. kunna redogöra för olika typer av maskinelement och deras funktion, exempelvis skruvförband, fjädrar, axelförband, transmissioner, 2. kunna redogöra för friktionssänkande metoder, tribologi 3. kunna välja och dimensionera maskinelement på en grundläggande nivå 4. kunna använda datorstöd(cad) för urval och dimensionering 5. vara förtrogen med underhåll av maskinelement OM OM DVA117 Programmering 7,5 hp G1N 7,5 DV L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. redogöra för grundläggande språkelement 2. lösa ett problem genom att konstruera ett strukturerat program. Problemet skall vara av sådan art att lösningen kräver iteration, selektion, variabler, funktioner med flera argument och definition av minst en datastruktur 3. använda språkets standardbibliotek 4. utföra grundläggande felsökning av ett program X: Examination 1. Laboration 2. Projekt 3. Tentamen x L 1, 3, 4 L 1, 3, 4 L 2 L 2, 4 L 2 L 2 x x Produktionsekonomi 1 7,5 hp G1N 7,5 FÖA L 1, 2, 3, 4,5 L: Efter kursen ska studenten kunna 1. redogöra för olika sätt att styra organisationer med hjälp av mål, formulerade i ekonomiska och andra termer 2. upprätta investeringskalkyler och redogöra för olika investeringskalkylmetoder 3. redogöra för, bedöma och tillämpa traditionella och nyare tekniker inom produktkalkylering och uppföljning 4. redogöra för olika principer för intern redovisning, samt kunna utforma, tolka och analysera standard- och specialrapporter 5. använda kalkylbladsprogram för att framställa beslutsunderlag MMA306 Statistik och sannolikhetslära 7,5 hp G1F 7,5 MAA x MA X1, 2, 3 KPP204 Kvalitetsprocessen 7,5 hp G1F 7,5 PPU x x L 1, 4, 5, 6 L 1, 4, 5, 6 L 5, 6 L 4 X 1 X 1 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. beskriva begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring samt vad som menas med "Offensiv Kvalitetsutveckling" (TQM) 2. bedriva ett förbättringsprojekt enligt Sex- Sigma modellen 3. tillämpa de 7 QC- verktygen 4. tillämpa Statistisk Försöksplanering (SFP) för optimering av en konstruktion alternativt process 5. beskriva begreppen tillförlitlighet och driftsäkerhet samt kunna göra enklare beräkningar, t.ex driftsäkerhet hos system 6. beräkna duglighetsindex för maskiner och processer X: Examination: 1. Praktiskt tillämpat företagsprojekt i grupp, med skriftlig och muntlig redovisning. Sid 4/7 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE21

98 Bilaga 7.4 Utskrivet :53 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm OM OM Produktionsekonomi 2 7,5 hp G1F 7,5 FÖA x L 1, 3 L 2 L 2 L 2, 3 Efter genomgången kurs ska studenten kunna 1. redogöra för grundläggande begrepp kring organisationer och organisering samt organisationen som fenomen 2. tillämpa teorier, modeller och begrepp på specifika praktiska situationer och föreslå lösningar på grundläggande problem kring organisationsform, ledarskap och förändringsarbete 3. ge exempel på de möjligheter och begräsningar som olika teoretiska begrepp medför när organisering, ledning och förändringsarbete analyseras Årskurs KPP317 Vetenskaplig metod 7,5 hp A1F 7,5 PPU x x L 2 L 1 L 3 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Kunna visa på fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete med fokus på verktyg och processer inom effektiv produkt- och processutveckling. 2. Kunna visa på kunskap om den ingenjörsvetenskaplig forskningsgrund och beprövade vetenskapliga metoder inom ämnet produkt- och processutveckling. 3. Kunna visa på förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar. 4. Kunna visa på sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet i ingenjörsarbete. X: Examination 1. Inlämningsuppgift 2. Tentamen KPP202 Competitive production system 7,5 hp A1N 7,5 PPU x L 2, 3, 4 L 5 L 3, 4 X 1 X 1 L 1 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Visa förståelse för produktions- och logistiksystem och effekterna av outsourcing 2. Känna till den historiska utvecklingen av industriell produktion 3. Förstå vad konkurrenskraftig och effektiv produktion är 4. Förstå de nyckelfaktorer som är nödvändiga för uppföljning av moderna produktionssystem 5. Visa kännedom om olika framtida produktionskoncept X: Examination: 1. Tillämpat grupprojekt i industrin med skriftlig rapport och muntlig presentation. KPP304 Project Management 7,5 hp A1N 7,5 PPU x x INO L 3 L 2, 7 L 1, 3 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Välja, starta och planera ett projekt 2. Visa förmåga att leda och förhandla, samt hantera konflikter och risker, associerade med projekt 3. Strukturera projekt med tekniker såsom CPM och PERT 4. Allokera erforderliga resurser för att genomföra projekt inom givna budget- och tidsramar. 5. Övervaka progressionen i projekt 6. Använda mjukvaran Microsoft Project 7. Genomföra en studie med tillämpningar av metoder, koncept och tekniker inom projektledning X: Examination: 1. Projekt 2. Tentamen KPP227 Production and logistic planning 7,5 hp A1N 7,5 PPU x X 1, 2 L 1,2 L 2, 4, 5, 6 L 2, 4, 5, 6 L 2, 3, 4, 5, 6 L 2, 3, 4 L 4 X 1 Sid 5/7 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE21

99 Bilaga 7.4 Utskrivet :53 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. Beskriva produktions- och logistiksystem genom olika exempel 2. Utnyttja produktions- och logistikplaneringsmetodik för att lösa relaterade problem 3. Ta fram en produktionsplan genom Aggregate planning. 4. Analysera och utvärdera olika lösningar för produktions- och logistikrelaterade problem 5. Optimera lagerhållning och produktionssekvensering 6. Optimera in- och utgående distributionskostnader genom Transportation techniques. X: Examination: 1. Projekt 2. Tentamen Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm OM OM Förändringsledning 7,5 hp G1N 7,5 INO L: Efter genomförd kurs ska studenten kunna: 1. Redogöra för grundläggande begrepp och förlopp i gruppdynamik 2. Redogöra för grundläggande förlopp inom förändringsledning 3. Redogöra för etiska aspekter inom gruppdynamik och förändringsarbete 4. Redogöra för drivkrafter och motstånd associerade med systemimplementeringar, exempelvis av TQM, TPM, eller Lean produktion. x INO L 1, 2, 4 L 1, 2, 4 L 1 L 3, 4 L 3, 4 Produktions- underhålls och kvalitetsutveckling 7,5 hp A1N 7,5 PPU x L1- L5 L1 L1, L3, L4, L5 L3, L4 L1- L4 L1, L4 L1- L3 L1, L3 L1, L3 L1, L2 L2 L1 L1- L5 L3, L5 L: Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: 1. tillämpa moderna metoder och verktyg för att genomföra rationalisering inom produktionsprocessen 2. leda ett förbättringsprojekt 3. analysera och värdera problem inom produktionsprocessen samt utveckla åtgärds- och förbättringsplaner. 4. genomföra maskin- och processduglighetsberäkningar 5. genomföra rotorsaksanalyser (RCA) PPU307 Examensarbete, innovativ produktion/logistik 15 hp G2E 15 PPU x L1 L5 L1 L3 L3, 4, 5 L3 L1,2,3 L4,5 L5 L6, 7, 8, 9 L4 L3 L2, 4 L: Efter genomgången kurs skall studenten på ett tekniskt och ingenjörsmässigt sätt kunna: 1. självständigt planera och med adekvata metoder genomföra ett projektarbete inom, för examensarbetet, givna ramar 2. beskriva syftet, anledningen, och målet för arbetet samt kunna redogöra för eventuell fortsättning av projektet 3. analysera och tillämpa processer och verktyg inom innovativ produktion, för att dels formulera problemet, dels skapa lösningar, utvärdera lösningar samt välja och utveckla en kvalitetssäkrad lösning 4. tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar och därmed tidigt kunna visa på möjligheter och svårigheter med projektet 5. analysera tekniska problemställningar och redogöra för "State- of- the- art" och State- of- practice inom området för examensarbetet samt utifrån detta kritiskt utvärdera valda metoder och/eller lösningar 6. dra slutsatser och ge rekommendationer för fortsatt arbete utifrån erhållna resultat 7. beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport på ett innehållsmässigt och strukturmässigt korrekt sätt som inkluderar reflektion av ovanstående lärandemål 8. muntligen redogöra för examensarbetets syfte, genomförande och resultat 9. utvärdera och muntligt samt skriftligt ge konstruktiv kritik på andras arbeten på avancerad nivå inom ämnet X: Examination 1. Genomförande av, och skriftlig rapport på, examensarbete 2. Muntlig presentation av genomfört och godkänt examensarbete 3. Muntlig och skriftlig opposition på annan students examensarbete Sid 6/7 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE21

100 Bilaga 7.4 Utskrivet :53 Ingående kurser i programmet Nivå HP HO Inrikt Inrikt ning ning Prod Prod Lokala bestämm OM OM , Sid 7/7 Filnamn: Examensmatris HT16 rev asn.xlsm Flik: Matris_IKE21

101 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar 8. Namnändring av utbildningsprogrammet produktion och produktdesign civilingenjörsprogram (GCE01) Diarienummer: 2016/0146 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Akademin för innovation, design och teknik har lämnat önskemål om en namnändring för deras civilingenjörsprogram i produktion och produktdesign. Bakgrunden till namnändringen är en mer enhetlig namnkonstruktion för ingenjörsutbildningarna vid MDH. Ändringen av namn innebär även bättre sökbarhet på webbsidor och dylikt. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att ändra namnet på civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign från Produktion och produktdesign civilingenjörsprogram till Civilingenjörsprogrammet i Produktion och produktdesign, samt att namnändringen ska gälla från revideringsdatumet Ärendets beredning Förslaget har tagits fram tillsammans med programsamordnare för ovanstående program: Antti Salonen, Bengt Erik Gustafsson och Ragnar Tengstrand samt avdelningschef Anders Hellström. Akademichef och kommunikatör informerade. Ärendet har vidare beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Beredningen har inga synpunkter på förslaget. Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, sektionen för antagning och examen, sektionen för kommunikation och externa relationer

102 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar 9. Revidering av utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet Diarienummer: 2015/1390 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Nuvarande sjuksköterskeprogram vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola har varit i bruk sedan hösten Programmet har kontinuerligt följts upp under åren genom programutvärderingar från studenter såväl muntligt som skriftligt. Samtidigt har en omvärldsbevakning skett såväl nationellt som internationellt för att iaktta om programmet ligger i fas med nutida utveckling. Erfarenheter från programutvärderingar och omvärldsbevakning har diskuterats i programrådet, vilket har lett till att programmet har genomgått mindre justeringar. På mötet för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november gjordes en avstämning av arbetet med Per Andersson (utbildningsledare HVV) och Cecilia Rydlo (programsamordnare för sjuksköterskeprogrammet) för. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut att fastställa den reviderade utbildningsplanen för sjuksköterskeprogrammet i enlighet med akademins ansökan, bilaga 3 i kallelsen, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2016 och framåt. Ärendets beredning En arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga ämnen som ingår i sjuksköterskeprogrammet har tagit fram förslaget på reviderad utbildningsplan. Under arbetets har även flera referensgrupper fått lämna synpunkter. I de olika referensgrupperna finns studenter, lärare och verksamhetsföreträdare representerade. Ärendet har sedan beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen.

103 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Akademins förslag på reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatriser Delges Akademichef HVV, administrativchef HVV, utbildningsledare HVV, programsamordnare för sjuksköterskeprogrammet.

104 Bilaga 9.1 Datum Ärende MDH 2015/ (2) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att revidera utbildningsplanen för sjuksköterskeprogrammet Bakgrund Akademin beskriver i sin ansökan att bakgrunden till revideringsarbetet är den utveckling som sker inom vårdvetenskap och en önskan om att programmet ska kunna utbilda framtidens sjuksköterskor. Syftet med revideringsarbetet har varit att hjälpa studenterna att integrera kunskaper från de olika ingående ämnena till en helhet. En arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga ämnen som ingår i sjuksköterskeprogrammet har tagit fram förslaget på reviderad utbildningsplan. Under arbetets har även flera referensgrupper fått lämna synpunkter. I de olika referensgrupperna finns studenter, lärare och verksamhetsföreträdare representerade. Akademin hade en avstämning med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november 2015 inför ansökan om revidering. I samband med avstämningen diskuterades bland annat omfattningen av revideringen, de innehållsliga förändringarna samt vilket underlag utskottet ville se inför beslut. Utskottet beslutade då att akademin inför det första mötet 2016 skulle inkomma med en examensmatris som gör det trovärdigt att samtliga examensmål täcks in av de kurser som ges inom programmet samt att tydliggöra hur kvaliteten stärks genom förändringen av lärandemålen. Akademin inkom den 7 januari 2016 med kompletteringar i form av examensmatriser samt en uppdaterad version av den reviderade utbildningsplanen. Problemanalys De huvudsakliga förändringarna i utbildningsplanen är att samtliga ämnen kommer att läsas redan första året samt introduktionen av verksamhets integrerat lärande (VIL). De flesta av kurserna inom programmet kommer att beröras av revideringen genom en om strukturering av innehållet i kurserna. Programmet som helhet har i det reviderade förslaget samma balans mellan de ingående ämnena (vårdvetenskap, medicinsk vetenskap, vårdpedagogik och folkhälsovetenskap) som i nuvarandeprogram. Antalet veckor med VFU (verksamhetsförlagd utbildning) är mindre i den förslagna utbildningsplanen jämfört med den nuvarande, 27 veckor istället för 31

105 Bilaga 9.1 veckor. Däremot så ska VIL, motsvarande 11 veckor, fungera som en förberedelse inför VFU. 2 (2) Faktasammanställning Bifogat akademins ansökan finns en tabell över kurser i den befintliga utbildningsplanen och kurser i den föreslagna reviderade utbildningsplanen. Tabellen visar tydligt hur kurserna fördelar sig per ämne respektive år. Akademin har inför utskottets första möte skickat in examensmatriser för samtliga år för sjuksköterskeexamen samt kandidatexamen i vårdvetenskap. De inlämnade examensmatriserna visar att samtliga examensmål täcks av de kurser som ingår i programmet dock finns ingen beskrivning av hur de förändrade lärandemålen stärker kvaliteten på utbildningen. Konsekvensanalys Utskottet kan välja att fastställa förslaget på reviderad utbildningsplan och att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen Utskottet kan också välja att avslå eller återremittera ansökan till akademin för komplettering av underlagen vilket medför att förslaget på reviderad utbildningsplan tidigast kan gälla för studenter antagna från höstterminen Det pågår på akademin ett intensivt arbete med att fastställa kursplaner för det nya programmet inför läsåret 2016/2017. Överväganden Syftet med revideringen av sjuksköterskeprogrammet var att skapa en utbildning för framtidens sjuksköterskor där kunskaper från olika ämnesområden integreras till en helhet. I det underlag som akademin har lämnat in beskrivs ett arbete där erfarenheter från olika intressenter har påverkat utvecklingen av utbildningsplanen. De överväganden som utskottet bör ta ställning till inför beslut om revidering är om akademin på ett trovärdigt sätt har visat att samtliga examensmål täcks in av kurserna inom programmet samt att förändringarna i lärandemålen stärker kvaliteten på utbildningen. Beredningens rekommendation: Beredningens rekommendation är att utskottet fastställer akademins förslag på reviderad utbildningsplan samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla från höstterminen 2016.

106 Bilaga 9.2 Underlag revidering sjuksköterskeprogrammet Bakgrund Nuvarande sjuksköterskeprogram vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola har varit i bruk sedan hösten Programmet har kontinuerligt följts upp under åren genom programutvärderingar från studenter såväl muntligt som skriftligt. Samtidigt har en omvärldsbevakning skett såväl nationellt som internationellt för att iaktta om programmet ligger i fas med nutida utveckling. Erfarenheter från programutvärderingar och omvärldsbevakning har diskuterats i programrådet, vilket har lett till att programmet har genomgått mindre justeringar. Justeringar som har genomförts är att den tidigare benämningen av huvudområdet vårdvetenskap har ändrats till vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Vidare har innehållet i en del kurser utvecklats och bytt ordningsföljd i programmet för att tillmötesgå de erfarenheter som framkommit. Ytterligare en justering som genomförts är att genomförandet av tillämpningsövningar har reviderats och simuleringsövningar har införts för att stärka studenternas lärande. Utveckling inom vård och välfärd sker i snabb takt i vår omvärld. Det innebär att den framtida sjuksköterskan behöver ytterligare kompetenser och kommer att vara verksam i andra kontext än vad nuvarande program fokuserar på. Det har framkommit bland annat i samband med framtidsseminarier som anordnats med landstingen (oktober 2013) och kommuner (oktober 2014). Syftet var att i samverkan identifiera hur vård och omsorg av patienter kan komma att se ut i ett framtidsperspektiv, för att få incitament till att utforma en ny utbildning. Universitetskanslersämbetet har utvärderat programmet som erhöll bedömningen hög kvalitet. Utvärderingen pekade dock på områden som behöver fördjupas och utvecklas. De erfarenheter som vuxit fram från framtidsseminarier, Universitetskanslersämbetets utvärdering, programutvärderingar samt nationell och internationell kunskapsutveckling utgjorde grund för akademichefens beslut att utforma ett uppdrag att revidera sjuksköterskeprogrammet. Genomförande Genomförandet av revideringsarbetet beskrivs under följande avsnitt; uppdrag, ansvar, arbetsprocess och referensgrupper. Uppdrag Uppdraget omfattade ett arbete med målsättningen att inrätta ett reviderat sjuksköterskeprogram vid akademin för hälsa, vård och välfärd hösten Följande mål skulle uppnås: - Säkerställa att examensmålen för kandidat- och yrkesexamen uppfylls - Säkerställa högskolemässiga lärandemiljöer i såväl teoretiska som verksamhetsförlagda kurser - Utveckla programmet i linje med programutvärderingar, Universitetskanslersämbetets utvärdering, framtidsseminarier, erfarenheter från lärare, huvudhandledare/handledare samt nationell och internationell kunskapsutveckling - Utforma ett program som svarar mot framtida behov av vård och omsorg - Införa kompletterande former av verksamhetsförlagd utbildning - Utveckla programmets innehåll och pedagogiska arbetsmetoder - Tydliggöra progression av kunskapsutveckling och förankring mot sjuksköterskans profession - Tydliggöra vetenskaplig förankring av undervisningen 1

107 Bilaga 9.2 Ansvar Huvudansvarig för programrevideringen var programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola i samarbete med akademins utbildningsledare och berörda avdelningschefer. Arbetsprocess Programansvarig ansvarade för att en arbetsgrupp på nio personer utsågs, som representerade respektive ämne i programmet. Arbetsgruppen som bestod av adjunkter och lektorer påbörjade sitt arbete hösten 2014 och det avslutades hösten Arbetsprocessen leddes av en processledare som följde och var drivande i arbetet i syfte att hålla den planerade tidsramen. Representanterna återkopplade kontinuerligt det pågående arbetet vid arbetsplatsträffar där idéer, förslag och erfarenheter inhämtades från kollegor. Referensgrupper Arbetsgruppen inhämtade stöd i sitt arbete genom kontinuerliga avstämningar och dialog med olika referensgrupper. Dessa referensgrupper valdes ut med omsorg för att få perspektiv på innehåll och upplägg när det reviderade programmet växte fram. Inom respektive referensgrupp arrangerades olika aktiviteter, såsom informationstillfällen med möjlighet till diskussion och workshops med olika teman. Programråd Vård, där lärare från respektive ämne, VFU-handläggare, studievägledare, studenter, avdelningschefer och programansvarig medverkar, deltog aktivt med synpunkter på revideringen. Kontinuerliga diskussioner och uppföljningar av arbetet genomfördes i rådet i relation till genomförda kurs- och programutvärderingar. Studentmedverkan skedde som beskrivits ovan via Programråd Vård, men också genom träffar med en grupp studenter. Studenterna bidrog med värdefulla förslag om det reviderade programmet. För att nämna några exempel på vad som lyftes fram så var stöd och förberedelse för studenterna betydelsefulla aspekter. Studenterna uttryckte att de behöver stöd att se relationen mellan de olika ämnena. De framförde också betydelsen av att kunna förberedas på ett bättre sätt än i nuvarande program inför möten med patienter och närstående som sker under sin verksamhetsförlagda utbildning. I den gemensamma ämneslagskonferensen där lärare från de olika ämnena i sjuksköterskeprogrammet har möjlighet att delta i diskuterades programrevideringen. Dessa möten skedde 2 ggr/termin under revideringsarbetet och vid dessa tillfällen framfördes värdefulla aspekter som tillvaratogs i arbetet. Aspekterna handlade om relationen mellan ämnena, ämnenas placering i programmet etc. VFU-lärarforum är en mötesplats där lärare verksamma inom verksamhetsförlagd utbildning möts 2 ggr/termin. Vid dessa möten var revideringsarbetet en stående punkt på agendan för att kontinuerligt informera och inhämta synpunkter. Utifrån lärarnas erfarenheter tillsammans med synpunkter från huvudhandledare gavs perspektiv på vilka kontext som studenterna behöver genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning in om. I diskussionerna framkom behovet av att förbereda studenterna inför sin verksamhetsförlagda utbildning. Vid några av tillfällena bjöds även handläggare för verksamhetsförlagd utbildning och studievägledare in för att delge sina erfarenheter och tankar om innehållet i ett reviderat program. Workshops med olika teman arrangerades vid upprepade tillfällen på akademin där utrymme gavs för muntliga diskussioner i smågrupper och tillsammans i storgrupp. Ämnesansvariga lektorer och 2

108 Bilaga 9.2 professorer, lärare, studievägledare, handläggare för verksamhetsförlagd utbildning medverkade i workshopsen och gavs på så sätt möjlighet att medverka aktivt i revideringen. Synpunkter gällande innehållet i kurserna lyftes fram men också integreringstankar mellan ämnen och att ett verksamhetsintegrerat lärande skulle vara ett stöd för studenterna. Branschråd Vård där verksamhetsföreträdare från landsting, kommun och privata vårdgivare deltog arrangerades en workshop under hösten Workshopen hade fokus på nuvarande programs innehåll relaterat till hur ett reviderat program skulle kunna se ut. Livliga diskussioner präglade workshopen och deras tankar om innehållet noterades. Ytterligare bidrag från Branschråd Vård var de utvärderingar som sker årligen av studenter, huvudhandledare/handledare och kliniska adjunkter gällande studenternas lärandemiljöer i VFU, vilka skickades med som underlag till revideringen. Under året utgjorde programrevideringen en stående punkt på Branschråds Vårds agenda där muntlig rapportering av arbetet gavs och möjligheter för diskussion fanns. Via etablerade samverkansforum mellan akademin och de tre landstingen, dvs Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland och Stockholms läns landsting inhämtades inspiration. Vid dessa möten som skedde ca 2 ggr/termin med respektive landsting presenterades och diskuterades innehållet i programrevideringen. Synpunkter noterades och lämnades till arbetsgruppen. Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV) var ytterligare ett samverkansforum som involverades för att diskutera innehållet i revideringen. Vid mötena presenterades arbetsprocessen och hur det reviderade innehållet successivt växte fram. Vid dessa tillfällen presenterades även tankar om justeringar i kontext för verksamhetsförlagd utbildning i syfte att inhämta synpunkter. Ämnesansvariga för de fyra ämnena som är etablerade i programmet bjöds in vid upprepade tillfällen för diskussion. Fokus var bland annat att diskutera innehållet i relation till examensmål för kandidatoch yrkesexamen och nationella riktlinjer för att på så sätt stärka programmet. Mötena kännetecknades av konstruktiva samtal där tankar, synpunkter och förslag lyftes fram som ledde till nya infallsvinklar och det reviderade programmet började ta form och utvecklas. Andra lärosäten i Sverige samt nationell och internationell forskning användes som inspiration i arbetet. Det skedde genom granskningar av hur lärosäten utvecklat sina sjuksköterskeprogram i relation till att dels uppfylla kraven på att uppnå examensmålen för kandidat- och yrkesexamen, dels hur studenternas bereds möjligheter att uppnå framtida krav på vård och omsorg. Ytterligare inspiration hämtades för att förstå hur studenter på ett bättre sätt kan förberedas inför sin verksamhetsförlagda utbildning. Reviderat sjuksköterskeprogram I föreliggande avsnitt beskrivs innehållet i det reviderade programmet och en beskrivning ges om hur programmet skall genomföras. Innehåll Sjuksköterskeprogrammet utgörs som tidigare av de fyra ämnena vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 90 hp, medicinsk vetenskap 57 hp, vårdpedagogik 22,5 hp och folkhälsovetenskap 10,5 hp. Programmet leder till, dels en yrkesexamen, dels en kandidatexamen i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad efter tre års studier. Utmärkande för det reviderade programmet är att denna är uppbyggd utifrån en struktur som syftar till att stödja studenten att integrera kunskaper från programmets olika ämnen till en helhet, med tydlig förankring i patientperspektiv, sjuksköterskans profession och yrkets akademiska förankring. I 3

109 Bilaga 9.2 både teori och verksamhetsförlagd utbildning bedrivs temabaserade studier. I tabell 1 illustreras det reviderade programmet i relation till nuvarande program (s 6). I tabellen framgår att samtliga ämnen i programmet studeras under alla år i programmet. Det är en utveckling i jämförelse med nuvarande program då ämnet folkhälsovetenskap studeras först i termin 5. Genom denna förändring skapas förutsättningar för studenter att redan i början av utbildningen påbörja och med progression integrera ämneskunskaper från varje år till en helhet. Vidare framgår i tabellen att kursnamn och fördelningen av högskolepoäng har justerats i det reviderade programmet. Det har sin grund i att en översyn av innehållet har gjorts i samtliga kurser så att de, dels uppfyller examenskraven för yrkes- och kandidatexamen, dels att kurserna får en helhet avseende innehåll. Det innebär, för att ge ett exempel, att ämnet medicinsk vetenskap som i nuvarande program har separata kurser om sjukdomar och läkemedel har utvecklat kurser som innehåller både sjukdomar och läkemedel. Det möjliggör en integrering och underlättar på så sätt studenternas lärandeprocess. Ytterligare en förändring som genomförts är att såväl en teoretisk kurs som VFU, om psykisk ohälsa har tidigarelagts till termin 4 mot i nuvarande program i termin 5 och 6. Det har sin grund i att patienter med psykisk ohälsa finns överallt i vården, vilket gör att studenter behöver kunskaper om detta för att skapa goda möten. Det gör att samtliga studenter studerar en teoretisk kurs omfattande 5 hp i termin 4 och även genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) inom föreliggande kontext. På samma sätt som beskrivits ovan har kurserna i de övriga ämnena granskats och reviderats. Då översynen tydligt visade att studenterna behöver stöd teoretiskt och praktiskt inför deras VFU så har ett verksamhetsintegrerat lärande (VIL) införts. VIL är ett samlingsbegrepp för pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL som omfattar 16, 5 hp, dvs 11 veckor, inkluderar flera ämnen och innebär att studenter genomför exempelvis tillämpnings-, samtals- och simuleringsövningar inom de olika ämnena som finns i programmet. VIL sker såväl inom lärosätet som inom vårdverksamheter. Då VIL förbereder studenterna inför VFU har en förändring skett avseende omfattningen av VFU. I det reviderade programmet genomförs 40,5 hp, dvs 27 veckor, inom VFU mot i nuvarande program som omfattar 46,5 hp, dvs 31 veckor. Ytterligare en utveckling som gjorts är att professionsblocken även beskriver inriktning av kontext där VFUn genomförs. Det avser exempelvis att från tidigare benämning Professionsblock 1 utvecklas till Professionsblock 1 med inriktning äldrevård. VFU utförs som tidigare inom kontext som äldrevård, somatisk vård, psykiatri och primärvård. Dock har det justerats vad gäller antalet veckor inom äldrevård och somatisk vård samt inom vilka terminer som psykiatri och primärvård genomförs. I det reviderade programmet sker VFU för alla studenter inom äldrevård i termin 2 (5 veckor) och termin 6 (6 veckor), somatisk vård i termin 4 (5 veckor) och termin 6 (6 veckor), psykiatri i termin 4 (4 veckor) och primärvård i termin 5 (1 vecka). I termin 4 i det nuvarande programmet görs en två veckors akutplacering (3 hp) inom Professionsblock 2. Akutplaceringen genomförs inom t ex akutverksamheter såsom intensivvårdsavdelning, operationsavdelning, ambulansverksamhet eller akutmottagning. Detta avsnitt har i det reviderade programmet tagits bort och istället utvecklats till kursen: Akuta sjukdomstillstånd inklusive katastrofmedicin 6 hp. Syftet med förändringen är att säkerställa utifrån examensmål att studenter når kunskaper inom området utan att vara beroende av var placeringen av VFUn är förlagd. Som tidigare beskrivits så har en förändring skett avseende psykisk ohälsa då området i det reviderade programmet är förlagd till termin 4. Kursen benämns som Professionsblock 2 med inriktning psykisk ohälsa och omfattar en veckas teori om psykisk ohälsa och fyra veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Sjuksköterskeprogrammet i sin helhet beskrivs genom bifogad utbildningsplan (bilaga 1) med tillhörande programöversikt (bilaga 2) och examensmatris (bilaga 3 och bilaga 4). I utbildningsplanen med tillhörande programöversikt återfinns de planerade kurserna inom respektive ämne. Dessa kursbenämningar skall dock betraktas som preliminära då innehållet i kurserna är under bearbetning. 4

110 Bilaga 9.2 Under november 2015 till januari 2016 fastställs kompletta kursplaner för termin 1 och basdata för termin 2. Under våren 2016 fastställs sedan kompletta kursplaner för termin 2. Examensmatriserna för årskurs 1 bifogas men examensmatriserna för årskurs 2 och 3 bearbetas för närvarande i takt med att kursplanerna färdigställs. Akademin avser att kontinuerligt rapportera om fortsatt arbetsprocess och kan ge en ny lägesrapport under våren 2016 när det gäller kurser relaterat till examensmatriserna för år 2 och år 3. Genomförande Det fortsatta arbetet har fokus på att genomföra revideringarna av programmet utifrån den struktur som beskrivits i ovanstående avsnitt. En grupp med lärare och årsansvariga har tillsatts för att genomföra arbetet. Lärarna skriver fram kursplanerna i de olika terminerna med stöd av ämneansvariga lektorer och professorer inom respektive ämne. I kursplanearbetet utbyter och återkopplar lärarna sina kunskaper och erfarenheter, dels med sina kollegor i respektive ämneslag, dels med lärarna från andra ämnen. Det betyder att kursplanerna växer fram gemensamt för att tillmötesgå integreringstanken mellan ämnena som finns i programmet. Som ytterligare stöd i sitt arbete har lärarna en utsedd årsansvarig. Den årsansvariga kännetecknas av att det är en ansvarig lärare per år i programmet, vilka valdes utifrån deras erfarenhet av kursplanearbete och att vara verksam i programmet. Deras arbete syftar till att strukturera och följa arbetsprocessen med framtagande av kursplanerna för respektive termin. Kontinuerligt sammankallar de lärarna för att diskutera innehåll, progression, deadlines etc. De årsansvariga har också till uppgift att säkerställa att examensmålen för kandidat- och yrkesexamen uppfylls med stöd av examensmatriser för respektive examen. Vidare följer de att en integrering mellan ämnena sker genom att temabaserade studier såväl inom teori som verksamhetsförlagd utbildning sker och att VIL inrättas genomgående i programmet. Årsansvariga samverkar med varandra för att identifiera progression mellan åren och de återkopplar fortlöpande till avdelningschefer och programansvarig. En tidsplan finns upprättad för att skriva fram kursplanerna för de olika ämnena i syfte att successivt lämna in kursplaner till akademins kursplanegrupp Cecilia Rydlo Programansvarig sjuksköterskeprogrammet Bilaga 1 Utbildningsplan Bilaga 2 Översikt sjuksköterskeprogrammet Bilaga 3 Examensmålsmatris sjuksköterskeexamen Bilaga 4 Examensmålsmatris kandidatexamen 5

111 Bilaga 9.2 ÅRSKURS 1, REVIDERAT PROGRAM ÅRSKURS 1, NUVARANDE PROGRAM Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Grunder i vårdvetenskap, 7,5 hp (varav 1,5 hp VIL) Människan som patient, 7,5 hp Vetenskaplig teori och metod 1, 7,5 hp (varav 1,5 hp VIL) Professionsblock 1 med inriktning äldrevård, 7,5 hp (varav 5 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 7,5 hp Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vårdandets grunder, 15 hp Metodteori 1, 7,5 hp Professionsblock 1, 7,5 hp (varav 5 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 7,5 hp Medicinsk vetenskap Människans anatomi och fysiologi, 12 hp (varav 1 hp VIL) Klinisk mikrobiologi, vårdhygien och allmän farmakologi, 7,5 hp (varav 0,5 hp VIL) Vårdpedagogik Grunder i vårdpedagogik, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VIL) Medicinsk vetenskap Anatomi och fysiologi, 7,5 hp Medicinsk mikrobiologi och vårdhygien, 7,5 hp Anatomi, fysiologi och allmän farmakologi, 7,5 hp Vårdpedagogik Lärande och professionalisering, 7,5 hp Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap Förutsättningar för en god hälsa ur ett folkhälsoperspektiv, 3 hp (varav 0,5 hp VIL) Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 30 hp Med vetenskap; 19.5 hp Vårdpedagogik; 7, 5 hp Folkhälsovetenskap; 3 hp VIL: 4, 5 veckor VFU: 5 veckor Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 30 hp Med vetenskap; hp Vårdpedagogik; 7,5 hp Folkhälsovetenskap; 0 hp VFU: 5 veckor 6

112 Bilaga 9.2 ÅRSKURS 2, REVIDERAT PROGRAM ÅRSKURS 2, NUVARANDE PROGRAM Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vårdprocessen, dokumentation och kulturell kompetens, 7,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Vårdande samtal och bemötande, 5 hp (varav 0,75 hp VIL) Vetenskaplig teori och metod 2, 7,5 hp Professionsblock 2 med inriktning psykisk ohälsa, 7,5 hp (varav 4 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4,5 hp, medicinsk vetenskap 3 hp. Professionsblock 2 med inriktning somatisk vård, 7,5 hp (varav 5 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4,5 hp, medicinsk vetenskap 1,5 hp. vårdpedagogik 1,5 hp Medicinsk vetenskap Människan vid ohälsa och sjukdom, 13 hp (varav 2.5 hp VIL) Psykisk ohälsa, 5 hp Vårdpedagogik Sjuksköterskan som pedagog och ledare, 5 hp (varav 0,75 hp VIL) Folkhälsovetenskap Förebygga ohälsa och sjukdom, 2 hp Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 29 hp Med vetenskap: 22,5 hp Vårdpedagogik; 6,5 hp Folkhälsovetenskap; 2 hp VIL: 3, 5 veckor VFU: 9 veckor Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vårdande som etik, relation och process, 10,5 hp Metodteori 2, 7,5 hp Professionsblock 2, 15 hp (varav 10 veckor VFU; 8 veckor inom somatisk vård och 2 veckor inom akutvård) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 12 hp, medicinsk vetenskap 3 hp Medicinsk vetenskap Patologi, diagnos och behandling inom medicin och kirurgi, 15, hp Farmakoterapi, 4,5 hp Vårdpedagogik Sjuksköterskan som pedagog och ledare, 7,5 hp Folkhälsovetenskap Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 30 hp Med vetenskap; 22, 5 hp Vårdpedagogik; 7, 5 hp Folkhälsovetenskap; 0 hp VFU: 10 veckor 7

113 Bilaga 9.2 ÅRSKURS 3, REVIDERAT PROGRAM Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Examensarbete, 15 hp Barns och äldres upplevelser av hälsa och vård, 1,5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Evidens och säkerhet i vårdande 6,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Professionsblock 3 med inriktning somatisk vård, 9 hp (varav 6 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 4 hp, medicinsk vetenskap 2 hp, vårdpedagogik 1,5 hp och folkhälsovetenskap 1,5 hp ÅRSKURS 3, NUVARANDE PROGRAM Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Examensarbete, 15 hp Professionsblock 3, 30 hp (varav 16 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 15 hp, medicinsk vetenskap 4,5 hp, vårdpedagogik 7,5 hp och folkhälsovetenskap 3 hp Professionsblock 3 med inriktning äldrevård, 9 hp (varav 6 veckor VFU) VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4 hp, medicinsk vetenskap 2 hp, vårdpedagogik 1,5 hp och folkhälsovetenskap 1,5 hp Medicinsk vetenskap Akuta sjukdomstillstånd inklusive katastrofmedicin, 6 hp (varav 1.5 hp VIL) Ohälsa och sjukdom hos barn och äldre, 5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Vårdpedagogik Medicinsk vetenskap Patologi, diagnos och behandling inom pediatrik, geriatrik och psykiatri, 7,5 hp Vårdpedagogik Sjuksköterskans som ledare och teammedlem, 5,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Folkhälsovetenskap Ojämlikhet i hälsa och vård bland barn och bland äldre, 2,5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 31 hp Med vetenskap; 15 hp Vårdpedagogik; 8,5 hp Folkhälsovetenskap; 5,5 hp VIL: 3 veckor VFU: 12 veckor Folkhälsovetenskap Grundläggande folkhälsovetenskap inom hälso- och sjukvård, 7,5 hp Sammanfattning 60 hp: Vårdvetenskap; 30 hp Med vetenskap; 12 hp Vårdpedagogik; 7,5 hp Folkhälsovetenskap; 10,5 hp VFU: 16 veckor 8

114 Bilaga 9.2 Sammanfattning program 180 hp: Vårdvetenskap; 90 hp Med vetenskap; 57 hp Vårdpedagogik; 22, 5 hp Folkhälsovetenskap; 10, 5 hp VIL: 16, 5 hp, dvs 11 veckor VFU: 40, 5 hp, dvs 27 veckor Sammanfattning program 180 hp: Vårdvetenskap; 90 hp Med vetenskap; 57 hp Vårdpedagogik; 22, 5 hp Folkhälsovetenskap; 10, 5 hp VFU: 46, 5 hp, dvs 31 veckor Tabell 1: Översikt kurser reviderat program i relation till nuvarande program 9

115 Bilaga 9.3 Bilaga 1 Utbildningsplan Utbildningsplan - Sjuksköterskeprogrammet Programkod: GSV02 Giltig från: HT16 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet Behörighet: 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Diarienummer: MDH /10 Akademi: HVV Fastställandedatum: Mål Utbildningens mål är att studenten ska förvärva kunskaper, färdigheter och värderingsförmåga som fordras för att självständigt arbeta som sjuksköterska i olika verksamheter inom hälsosjukvård och välfärd, såväl nationellt som internationellt. Programmet leder fram till en sjuksköterskeexamen och filosofie kandidatexamen i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Programmet ger möjligheter till fortsatta akademiska studier på avancerad nivå. Examensmål enligt högskoleförordningen (1993:100) och SFS 2006:1053: Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, visa kunskap om relevanta författningar, och visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering i aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,

116 Bilaga 9.3 visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, och visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, och visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, men i vissa kurser kan undervisning och examination ske på engelska. I programmet studeras vetenskapligt material och viss kurslitteratur på engelska. Innehåll Programmet är uppbyggt utifrån en struktur som syftar till att stödja studenten att integrera kunskaper från programmets olika ämnen till en helhet, med tydlig förankring i patientperspektiv, sjuksköterskans profession och yrkets akademiska förankring. Det innebär att utbildningen utgår från människan vid hälsa, vidare till människan vid ohälsa och sjukdom till alltmer komplexa vårdsituationer. Flera av kurserna integreras, vilket möjliggör temabaserade studier i både teori och verksamhetsförlagd utbildning. Programmets huvudområde är vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad och omfattar minst 90 hp av utbildningens totala 180 hp fördelat under alla årskurser. Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad kännetecknas av en helhetssyn på människan, med fokus på hur hälsa kan bevaras och hur lidande och sjukdom hanteras. Det innefattar även människors resurser och behov av vård och stöd i livets olika skeenden ur ett närstående-, vårdar- och organisationsperspektiv.

117 Bilaga 9.3 I huvudområdet ingår kunskaper om etiska förhållningssätt från den enskilde patienten och närståendes behov och sammanhang. Kunskaper från huvudområdet bidrar till att möta såväl den enskilde människan som samhällets föränderliga behov och krav på vård och omsorg. I vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genomförs ett självständigt arbete omfattande 15 hp. Medicinsk vetenskap omfattar 57 poäng och studeras under samtliga år. Kunskaper inom ämnet syftar till att ge en kunskapsbas för sjuksköterskans omvårdnad vid olika tillstånd av ohälsa och sjukdom, för utförande av medicintekniska uppgifter och för att bedriva preventivt arbete mot ohälsa. Studierna utgår från den friska kroppens anatomi och fysiologi och de förändringar som normalt sker under livscykeln. Därefter studeras hur olika patofysiologiska mekanismer kan leda till ohälsa och sjukdom. Fördjupning sker i relation till sjukdomar och ohälsotillstånd kring etiologi, symtom, diagnostik, vård och behandling. I ämnet ingår också näringsfysiologi, mikrobiologi, klinisk kemi, farmakologi, läkemedelshantering och läkemedelsberäkning. Vårdpedagogik läses i kurser fördelat på utbildningens tre år och omfattar 22,5 hp. I dessa kurser studeras lärandeprocesser i vård och omsorg med fokus på lärande i mötet mellan vårdare och patient, samt sjuksköterskans pedagogiska funktion i vårdarbetet. Till ämnet hör dessutom studier av vårdarens professionsutveckling och ledarskap. Folkhälsovetenskap omfattar 10,5 hp och studeras under utbildningens tre år. Befolkningens hälsa och de faktorer som påverkar denna samt åtgärder ägnade att bevara och förbättra hälsan studeras inom detta ämne. Särskilt studeras levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens, arbetslivets och vårdsystemens betydelse för människors hälsa. Elva veckor utgörs av verksamhetsintegrerat lärande (VIL). VIL är ett samlingsbegrepp för pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL inkluderar flera ämnen och syftar till att teoretiskt och praktiskt förbereda studenterna inför den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det sker genom att studenter genomför exempelvis tillämpnings-, samtals- och simuleringsövningar. VIL genomförs såväl inom lärosätet som inom vårdverksamheter. Tjugosju veckor under utbildningstiden omfattas av VFU och bedrivs i samverkan med vårdverksamheter i kommuner, landsting eller i privat regi. VFU genomförs inom ramen för professionskurser och fokuserar på sjuksköterskans totala ansvars- och kompetensområden. Undervisningsformerna varierar med individuella studier, studier i grupp, föreläsningar, handledning, webbaserad undervisning och seminarier. Olika former av praktiska övningsmoment, VIL och VFU ingår i utbildningen. Utbildningens första år har fokus på hälsa. Kurserna under året innefattar studier om lärande och professionsbegreppet samt studier av grundläggande begrepp för vårdande. Studier om mångkulturella möten i hälsa och vård problematiseras också. Vidare studeras människans anatomi och fysiologi, farmakologi och mikrobiologi. Under år 1 ingår vetenskaplig metod. Ovanstående kunskapsbas ligger till grund för verksamhetsförlagda utbildningen som fokuserar grundläggande omvårdnad baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet och med utgångspunkt från människors behov. Utbildningens andra år kännetecknas av fokus på ohälsa. Kurserna omfattar studier av ohälsotillstånd och sjukdomar, diagnostik, vård och behandling. Därefter studeras vårdvetenskapliga teorier och begrepp relaterat till ohälsa och vårdande samt vetenskaplig metod med förberedelse för examensarbete inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Patientens lärande fokuseras och studier av planering, ledning av omvårdnadsarbetet ingår och samverkan med andra professioner, liksom studier av befolkningens hälsa. Kunskaperna ligger till grund för verksamhetsförlagd utbildning som fokuserar på grundläggande och specifik omvårdnad vid olika sjukdomstillstånd baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildningens tredje år kännetecknas av komplexa vårdsituationer. Kurserna har fokus på studier

118 Bilaga 9.3 av sjukliga tillstånd hos barn och äldre. Vidare studeras omhändertagande vid akuta sjukdomstillstånd och katastrofmedicin. Studier av planering och ledning av omvårdnadsarbetet ingår och samverkan med andra professioner. Ett examensarbete inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genomförs i termin fem. Den verksamhetsförlagda utbildningen fokuseras på grundläggande och specifik omvårdnad för människor som har svårt att värna om sin värdighet, integritet och autonomi. Mälardalens högskola är miljöcertifierad enligt ISO I enlighet med högskolans miljöpolicy ges en introduktion av begreppet hållbar utveckling under programmets första termin för att studenter ska kunna analysera och prioritera åtgärder som gynnar en ekologisk hållbar utveckling. Genomgående i programmet återfinns ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv. I översikten som följer över sjuksköterskeprogrammets tre år framgår hur poäng fördelas mellan ämnen samt kursernas namn. De kurser som genomförs i klinisk vårdverksamhet benämns som professionsblock och Professionsblock 1 utgörs av ett ämne men i professionsblock 2-3 ingår flera ämnen. Årskurs 1 Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Grunder i vårdvetenskap, 7,5 hp (varav 1,5 hp VIL) Människan som patient, 7,5 hp Vetenskaplig teori och metod 1, 7,5 hp (varav 1,5 hp VIL) Medicinsk vetenskap Människans anatomi och fysiologi, 12 hp (varav 1 hp VIL) Klinisk mikrobiologi, vårdhygien och allmän farmakologi, 7,5 hp (varav 0,5 hp VIL) Vårdpedagogik Grunder i vårdpedagogik, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VIL) Folkhälsovetenskap Förutsättningar för en god hälsa ur ett folkhälsoperspektiv, 3 hp (varav 0,5 hp VIL) Professionsblock 1 med inriktning äldrevård, 7,5 hp VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 7,5 hp Årskurs 2 Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vårdprocessen, dokumentation och kulturell kompetens, 7,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Vårdande samtal och bemötande, 5 hp (varav 0,75 hp VIL) Vetenskaplig teori och metod 2, 7,5 hp

119 Bilaga 9.3 Medicinsk vetenskap Människan vid ohälsa och sjukdom, 13 hp (varav 2.5 hp VIL) Människan vid psykisk ohälsa, 5 hp Vårdpedagogik Sjuksköterskan som pedagog och ledare, 5 hp (varav 0,75 hp VIL) Folkhälsovetenskap Förebygga ohälsa och sjukdom, 2 hp Professionsblock 2 med inriktning psykisk ohälsa, 7,5 hp VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4,5 hp, medicinsk vetenskap 3 hp. Professionsblock 2 med inriktning somatisk vård, 7,5 hp VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4,5 hp, medicinsk vetenskap 1,5 hp. vårdpedagogik 1,5 hp Årskurs 3 Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Examensarbete, 15 hp Barns och äldres upplevelser av hälsa och vård, 1,5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Evidens och säkerhet i vårdande, 6,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Medicinsk vetenskap Akuta sjukdomstillstånd och katastrofmedicin, 6 hp (varav 1.5 hp VIL) Ohälsa och sjukdom hos barn och äldre, 5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Vårdpedagogik Sjuksköterskans som ledare och teammedlem, 5,5 hp (varav 1.5 hp VIL) Folkhälsovetenskap Ojämlikhet i hälsa och vård bland barn och bland äldre, 2,5 hp (varav 0.5 hp VFU i primärvård) Professionsblock 3 med inriktning somatisk vård, 9 hp VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 4 hp, medicinsk vetenskap 2 hp, vårdpedagogik 1,5 hp och folkhälsovetenskap 1,5 hp Professionsblock 3 med inriktning äldrevård, 9 hp

120 Bilaga 9.3 VFU: vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 4 hp, medicinsk vetenskap 2 hp, vårdpedagogik 1,5 hp och folkhälsovetenskap 1,5 hp Val inom programmet Programmet innehåller inga valbara kurser. Kurser eller del av kurser kan vara förlagda på annan ort än den ort studenten är antagen till. Examen Programmet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Sjuksköterskeexamen (Bachelor of Science in Nursing) Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Bachelor of Science in Caring Science with Specialization in Nursing) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

121 SJUKSKÖTERSKEEXAMEN, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Bilaga 9.4 År 1 Examen: Sjuksköterskeexamen, Siffrorna i nedan tabell avser lärandemålen i respektive kurs. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Målformuleringar visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdoch hälsoarbetet visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa visa kunskap om relevanta författningar visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, samt att genomföra handledande uppgifter visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens Nivå Obl Kurskod Kursnamn Antal hp G1N Grunder i vårdpedagogik 7,5 5 1,2,3, ,5 4 1,2, , G1N Grunder i vårdvetenskap 7,5 1,3, ,3 2,3 4 G1N Förutsättningar för en god hälsa 3 1,2, ,3 3 3,4 G1N Människans anatomi och fysiolo ,6,7,8,9 9 GIF Klinisk mikrobiologi, vårdhygien 7,5 2,4 6,9 3,7,10 2,3,7,8,11,2,4,5, 5 G1N Professionsblock 1 7,5 1, ,2,3,4 1,2,4 4 1,2, ,4 6 1,2 5,6 5 GIN Vetenskaplig teori och metod 1 7,5 1,2,4, ,2,3,4,5,6,7 3 1,7 GIF Människan som patient 7,5 3, ,4 1,2,3,4 3,4 4 1,2,3,4 1,2,3,4 1,2,3,4 1(1)

122 SJUKSKÖTERSKEEXAMEN, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Bilaga 9.4 ÅR 2 Examen: Sjuksköterskeexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Målformuleringar visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdoch hälsoarbetet visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa visa kunskap om relevanta författningar visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, samt att genomföra handledande uppgifter visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens Nivå Obl Kurskod Kursnamn Antal hp Människan vid ohälsa och sjukd 13 x x x x x Förebygga ohälsa och sjukdom 2 x x x x x Vårdprocessen, dokumentation 7,5 x x x x x x x x x Vetenskaplig teori och metod 2 7,5 x x x x x x Professionsblock 2 inriktning ps 7,5 x x x x x x x x x x x x x x x x Professionsblock 2 inriktning so 7,5 x x x x x x x x x x x x x x x x Vårdande samtal och bemötand 5 x x x x x x Sjuksköterskan som pedagog oc 5 x x x x x x x x x x Människan vid psykisk ohälsa oc 5 x x x x x x x 1(1)

123 SJUKSKÖTERSKEEXAMEN, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Bilaga 9.4 År 3, Examen: Sjuksköterskeexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Målformuleringar visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdoch hälsoarbetet visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa visa kunskap om relevanta författningar visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, samt att genomföra handledande uppgifter visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens Nivå Obl Kurskod Kursnamn Antal hp ÅR 3 Termin 5 Vårdvetenskap/Examensarb 15 X X X Med vetenskap/akuta 5 sjd.tillstånd och katastrofmed. 6 X X X X X X X X X 5 BLOCK/Barn och äldre 9 Medicinsk vetenskap X X X X X X X X X X Folkhälsovetenskap X X X X X X Vårdvetenskap X X X X X X X X X X 6 Prof block 3 Somatisk vård 9 X X X X X X X X X X X X X X X X X Vårdvetenskap Vårdpedagogik X X X X X X X X X X X Medicinsk vetenskap Folkhälsovetenskap 6 Prof block 3 Äldrevård 9 X X X X X X X X X X X X X X X X X Vårdvetenskap Vårdpedagogik X X X X X X X X X X X Medicinsk vetenskap Folkhälsovetenskap 6 Block 12 Vårdvet/evidens och säkerhet X X X X X X X X X X X X X X Vårdpedagogik X X X X X X X X X X X 1(1)

124 Bilaga 9.4 ÅR 1 Examen: Kandidatexamen Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För sjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap, färdighet och värderingsförmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Målformuleringar visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund visa kunskap om tillämpliga metoder inom området visa fördjupning inom någon del av området orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens *verksamhetsförlagd utbildning Antal hp Nivå Obl Kurskod Kursnamn G1N Grunder i vårdpedagogik 7,5 5 1,3,5 1,2,3,4,5 1,2,3,4,5 1,2,4 2,4,5 G1N Grunder i vårdvetenskap 7,5 1,4 3 1, G1N Människans anatomi och fysiolo 12 1,6 1,6 1,2,3,4,5,6,7,8,9 1,6,8 G1N Förutsättningar för en god hälsa 3 1,2,3,4 2,3 1,2,3,4 G1F Klinisk mikrobiologi,vårdhygien 7,5 2 1,2,3,4,5,6,7 1,2,3 G1N Professionsblock 1 med inriktni 7,5 2,, 4, 1,5, 2 2 5,6 1,2,6 1,2,5,6 5 5,6 G1N Vetenskaplig teori och metod 1 7,5 1,2 1, ,4 4 4 GIF Människan som patient 7,5 1 2,3,4 2,3,4 2,3 1,2, ,4

125 Bilaga 9.4 ÅR 2 Examen: Kandidatexamen Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För sjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap, färdighet och värderingsförmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Målformuleringar visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund visa kunskap om tillämpliga metoder inom området visa fördjupning inom någon del av området orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens *verksamhetsförlagd utbildning Nivå Obl Kurskod Kursnamn Antal hp Människan vid ohälsa och sjukd 13 x x x x Förebygga ohälsa och sjukdom 2 x x x Vårdprocessen, dokumentation 7,5 x x x x x x x x x Vetenskaplig teori och metod 2 7,5 x x x x x x x x x Professionsblock 2 med inriktni 7,5 x x x x x x x x Professionsblock 2 med inriktni 7,5 x x x x x x x x Vårdande samtal och bemötand 5 x x x x x x x Sjuksköterskan som pedagog oc 5 x x x x x Människan vid psykisk ohälsa oc 5 x x x x

126 ÅR 3 Examen: Kandidatexamen Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För sjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap, färdighet och värderingsförmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. Bilaga 9.4 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Målformuleringar visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund visa kunskap om tillämpliga metoder inom området visa fördjupning inom någon del av området orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens *verksamhetsförlagd utbildning Nivå Obl Kurskod Kursnamn Antal hp T5 Vårdvetenskap/Examensarb 15 X X X X X X X X X T5 Med vetenskap/akuta sjd.tillstå 6 Block Barn och Äldre 9 T5 Med vetenskap/barn och äldre X X X X X X X X X X X T5 Vårdvetenskap/ X X G1N T5 Folkhälsovetenskap X X X X X T6 Prof block 3 äldrevård 9 X X X X X X X X X X X Vårdvetenskap Vårdpedagogik X X X X X X X X Med vetenskap Folkhälsovetenskap T6 Prof block somatisk vård 9 X X X X X X X X X X X Vårdvetenskap Vårdpedagogik X X X X X X X X Med vetenskap Folkhälsovetenskap T6 Block 12 Vårdvetenskap/evidens o säkerhet X X X X X X X X X X X Vårdpedagogik X X X X X X X X

127 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar 10. Utredning av pedagogik i beteendevetenskapliga programmet Diarienummer: /14 Handläggare: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Ärendet startade som ett uppdrag i VUB 2013 riktat till akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) samt akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) var att utreda och lämna förslag på om pedagogik ska finnas kvar som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet mot bakgrund av att få studenter väljer den inriktningen. Ärendet har sedan diskuterats både av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och av fakultetsnämnden under våren 2014 och En del i nämndens beslut den 4 juni 2015 var att uppdra åt akademi HVV och UKK att tillsammans göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan får hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne. Utskottet bereder den rapport som uppdraget mynnade i inför fakultetsnämndens möte den 18 februari. I sin beredning kan utskottet utöver att lämna rekommendation om beslut till fakultetsnämnden även skicka med överväganden som nämnden särskilt bör beakta i sitt beslut. Föredragande: Utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp Förslag till beslut Utskottet föreslår fakultetsnämnden: att återremittera ärendet till akademierna med motiveringen att akademierna inte har genomfört det uppdrag som fakultetsnämnden gav eller att föreslå fakultetsnämnden att vid sin uppföljning 2017 av det beteendevetenskapliga programmet särskilt lägga vikt vid utfallet av den fokusgruppsintervju med studenter som programansvarig planerar vårterminen 2016 samt vilka övriga insatser som programmets ansvariga genomfört för att öka intresset bland studenter för att läsa inriktningen pedagogik

128 UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Nr: 1:2016 Diarienummer: /0100 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Ärendets beredning Arbetet med utredningen av pedagogik inom det beteendevetenskapliga programmet har dels skett inom programrådet och dels av en arbetsgrupp med representanter för sociologi och pedagogik som sett över möjligheterna till samläsning. Rapporten är framtagen av avdelningscheferna för de ämnen som ingår i programmet. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademins rapport Delges Akademichef för HVV och UKK, administrativchef för HVV och UKK, utbildningsledare för HVV och UKK, avdelningschef för psykologi, sociologi samt vuxenpedagogik.

129 Bilaga 10.1 Datum Ärende MDH /14 1 (4) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Utredning om pedagogik i det beteendevetenskapliga programmet Bakgrund Ärendet startade som ett uppdrag i VUB 2013 riktat till akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) samt akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) var att utreda och lämna förslag på om pedagogik ska finnas kvar som inriktning inom beteendevetenskapliga programmet mot bakgrund av att få studenter väljer den inriktningen. Ärendet har sedan diskuterats både av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och av fakultetsnämnden under våren 2014 och Vid fakultetsnämndens möte den 4 juni 2015 beslutade nämnden följande: att att att föreslå rektor att behålla pedagogik som inriktning i det beteendevetenskapliga programmet, uppdra åt akademi HVV och UKK att tillsammans göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan för hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne, åtgärdsplanen ska vara UFO tillhanda senast den 26 oktober för att behandlas på fakultetsnämndens sammanträde den 10 december, att att att uppdra åt berörda akademier att utifrån översyn, åtgärdsplan och konkretiserade samläsningsmöjligheter, om så krävs, lämna förslag på reviderad utbildningsplan, förslag på reviderad utbildningsplan ska vara UFO tillhanda senast den 26 oktober får att behandlas av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 18 november, samt fakultetsnämnden om två år gör en uppföljning av det beteendevetenskapliga programmet for att se hur antalet studenter som väljer pedagogik har utvecklats

130 Bilaga 10.1 Problembeskrivning Uppdraget från fakultetsnämnden i juni 2015 till akademierna UKK och HVV var att göra en grundlig översyn av programmet och upprätta en åtgärdsplan för hur fler studenter ska attraheras att välja pedagogik som fördjupningsämne. På utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå möte den 18 november skedde en delavstämning med Eva Edström (pedagogik) och Agneta Brav (psykologi). Delavstämningen från utskottets möte har nu mynnat i en skriftlig rapport som fakultetsnämnden har i uppdrag att följa upp efter beredning av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 2 (4) Faktasammanställning Den rapport som akademierna har lämnat in, se bilaga 2, fokuserar på fem punkter: C-kursen och möjliga alternativ - en kortfattad redogörelse där akademierna beskriver att det inte finns möjligheter till samläsning av vetenskapsteori och metod i kurserna i sociologi respektive pedagogik på hp nivån. En motivering är att både sociologi och pedagogik fått omdömet mycket hög kvalitet av UKÄ. I beslutet från fakultetsnämnden var utredningen om samläsning inte begränsad till någon specifik del av utbildningen utan samläsningsmöjligheterna skulle ses över generellt. Pedagogik-vad är det på MDH Fokusgrupper med studenter som är planerat till våren 2016 Ett gemensamt program men med olika valbara ämnen Färre valbara alternativ - Akademierna skriver att det är betydligt färre studenter idag som tas in på programmet och därmed färre studenter per inriktning? Bifogat till rapporten finns också antagningsstatistik för det beteendevetenskapliga programmet som sammanfattas i följande diagram fördelat på de tre inriktningarna. Antagningsstatistik per inriktning hp 8% 14% 20% 20% 3% 3% 11% 6% 25% 30% 35% 37% 72% 66% 73% 67% 54% 57% Psykologi Sociologi Pedagogik