Kommentarer till regeringens utredningsdirektiv: Användarna i delningsekonomin (2015:136)

Transkript

1 Solna den 21 december 2016 Kommentarer till regeringens utredningsdirektiv: Användarna i delningsekonomin (2015:136) Svenska Taxiförbundet ger härmed sin syn på direktivet och de frågor som tas upp. Av direktivet framgår att huvudsyftena med utredningen är: göra en beskrivande kartläggning av olika modeller som möjliggör eller underlättar transaktioner där privatpersoner säljer, hyr ut, lånar ut eller ger bort materiella eller finansiella tillgångar, samäger eller samnyttjar sådana tillgångar eller erbjuder tjänster, analysera olika användares roller och rättsliga ställning vid sådana transaktioner, resonera kring om befintlig lagstiftning är ändamålsenlig eller om det finns eventuella behov av författningsändringar, såväl nationellt som inom EU, framför allt i fråga omförmögenhetsrätt, konsumenträttsliga delar av marknadsrätten, produktsäkerhet, tillsyn och tvistlösning och bedöma om det finns behov av andra åtgärderför att främja en positiv utveckling, exempelvis när det gäller information eller samarbete mellan olika samhällsaktörer. Om delningsekonomin Svenska Taxiförbundet ser stora fördelar med delningsekonomin för såväl samhället som enskilda individer, både miljö- och kostnadsmässigt. Men det finns också olika risker. Samhällets skyddsnät som är särskilt framtaget för att stärka konsumenternas ställning mot näringsidkare kan sättas ur spel. Det finns också en fara för skatteundandragande. Inledningsvis kan vi konstatera att delningsekonomi inte är något nytt. Att dela eller låna varandras saker eller återbörda en tjänst med en tjänst (eller göra detta korsvis) är ett uråldrigt sätt att ta tillvara resurser. Det som har hänt under senare år är att olika digitala instrument har tillkommit som avsevärt kan underlätta dessa transaktioner, dels när det gäller att koppla samma personer som söker med de som kan leverera något, dels när det gäller betalningar för de fall sådana förekommer. Det finns aktörer som hävdar att de ingår i delningsekonomin, men som inte bedriver verksamhet som är typisk för delningsekonomin, utan mer typisk för traditionella vinstdrivande branscher. Postadress Org.nummer Besöksadress Telefon Postgiro Svenska TaxiSvenska Taxiförbundet Smidesvägen Svenska TaxiSvenska Taxiförbundets Serv e-post Fax Bankgiro AB Box 1106, Solna Internet: förnamn.efternamn@taxiforbundet.se

2 2 I debatten återkommer Uber ständigt som den stora nyskaparen inom taxibranschen. Även andra branscher som anser sig tillhöra delningsekonomin hänvisar till detta företag. Vi har även AirBnb inom lägenhets-/husuthyrning, men det finns ytterligare ett antal andra digitala plattformar inom andra sektorer. Taxi i teknikens framkant När det gäller taxi vill vi framhålla att taxinäringen har haft tillgång till digitala beställningsplattformar, Smartphone-appar, långt innan den stora utbredningen inom andra områden skedde. Dessförinnan kunde kunderna göra beställningar via webbsidor. Naturligtvis går det fortfarande att stoppa en taxi på gatan eller ringa på vanligt vis och låta flera personer resa tillsammans, vilket också är en form av delningsekonomi. I taxivärlden fungerar appen i sin bästa form så att resenären vid sin bokning av en transport från A till B får en bekräftelse om ett fast pris, godkänner priset och beställer taxitransporten. Samtidigt kan betalning i bil, eller olika former av förbetalning via kontoeller betalkort väljas. Även PayPal är att alternativ. När en taxibil har accepterat att utföra transporten får kunden information via appen om vilket taxinummer bilen har som är på väg, kunden kan följa bilen på en karta och se när den anländer. När kunden kliver in i taxibilen är taxametern inställd på och visar det av kunden godkända beloppet. Efter avslutad transport sker betalning och ivägsändande av ett digitalt kvitto till kunden utan vidare åtgärder. Av den kommunicerade informationen framgår inte bara vilken taxibil det är utan även vilken förare (dennes taxiförarnummer anges). I taxibilen sitter förarens foto och taxiförarlegitimationsnummer väl synligt och passageraren kan notera vem det är som kör och att det är legitimationens innehavare som sitter bakom ratten. Transporten är således helt transparent mellan kund och utförare. Skulle kunden t ex. glömma kvar något i bilen är det således lätt att spåra det fordon/den förare som har varit inblandad. Taxiföretagets beställningscentral tar emot och sparar information om betalningen för alla transporter varför dessa även är transparenta mot samhällets olika kontrollfunktioner (Skatteverk, Polis etc). Från och med den 1 maj 2017 kommer alla taxametrar att börja tömma sina data till sk. redovisningscentraler för taxi. Skatteverket kommer därefter att kunna kontrollera att taxiföretagens deklarerade intäkter överensstämmer med de belopp som finns överförda till redovisningscentralerna. I den data som överförs finns även uppgifter om den totala körsträckan en taxi har tillryggalagt, hur stor del av denna sträcka som är betald av kund samt och vid vilka tider en viss taxiförare har tjänstgjort i taxitrafik. Samtliga uppgifter är till nytta för samhället kontrollorgan. Behörighetskontroll av yrkesförare genomförs digitalt varje natt I januari 2012 uppmärksammade TV-programmet Uppdrag granskning i två program att det fanns förare som körde taxi utan giltig behörighet. Det handlade om förare som i vissa fall var dömda för mycket grova brott men mörkade att taxiförarlegitimationen blivit indragen och fortsatte att köra taxi. TV-inslagen blev en väckarklocka för ansvariga

3 3 politiker och beslutsfattare då inslagen tydliggjorde vilken betydelse förarna har för att garantera en trygg och säker taxiresa. Våren 2012 gav dåvarande infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd Transportstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Svenska Taxiförbundet ta fram en lösning för digital kontroll av giltiga taxibehörigheter i realtid inom befintlig lagstiftning. Ett omfattande arbete inleddes och våren 2015 sjösattes den digitala plattformen BKY (Behörighetskontroll Yrkesförare) Parallellt med utvecklingen av BKY-tjänsten för taxi förde Svenska Taxiförbundet diskussioner med de övriga branschförbunden inom yrkestrafiken. Det resulterade i att Svenska Taxiförbundet tecknade ett trepartssamarbete med Sveriges Bussföretag och Sveriges Åkeriföretag, vilket innebär att vi idag kan erbjuda BKY till samtliga verksamma taxi-, buss- och godsföretag i Sverige. Färska siffror (december 2016) visar att det för närvarande genomförs en kontroll av mer än taxi-, buss- och lastbilsförares behörigheter varje natt. Nya företag och behörigheter ansluts varje månad. Befintligt regelverk borgar för ordning och reda Det som har skett på senare tid är att det har gjorts möjligt för privatpersoner att konkurrera med taxi med sina egna privata personbilar. Svenska Taxiförbundet har hela tiden klargjort att det har varit fråga om s.k. svarttaxi, dvs brott mot taxitrafiklagen. Taxitrafiklagen stadgar att den som vill driva taxitrafik ska prövas när det gäller gott anseende men även vad avser yrkeskunnande och ekonomiska resurser. Den som utför en taxitransport ska likaledes prövas vad gäller det taxispecifika regelverket, men även vad gäller kunnande att hantera personer med särskilda behov, ergonomi m.m. Vidare görs bakgrundskontroller med fokus på brott begångna mot person. Hela det regelverk som kringgärdar taxiverksamheten syftar till att skatter och avgifter ska betalas i vederbörlig ordning och att passageraren ska kunna känna sig trygg under färden. När UberPop introducerades var den uppenbara avsikten att undvika samtliga nämnda avstämningspunkter. Efter en tid satte dock samhället stopp för tjänsten, vilket inte har hindrat att nya, i stort sett likadana, aktörer har uppstått (f.n. t.ex. Heetch). Sänkta krav hot mot konsumenternas trygghet och finansieringen av välfärden Om taxiförarlegitimation och taxitrafiktillstånd skulle avskaffas i Sverige skulle konsumenttrygghet och skattekontroll försämras. De sänkta kompetenskraven skulle leda till förlorat yrkestrafikkunnande och körvana hos chaufförer, med minskad trafiksäkerhet som följd. Den svenska modellen med heltidsarbete och fasta anställningar skulle ersättas av en allt större andel extrajobb. Privatpersoner skulle bli näringsidkare och konsumenter i förhållande till varandra. Privatpersoner skulle kunna behöva ansvara för att skatt betalas, utan hjälp av en arbetsgivare och behöva iaktta flera konsumenträttsliga lagstiftningar. EU-kommissionen har i sin agenda om delningsekonomin framfört att omdömessystem skulle kunna medföra mindre behov av lagstiftning. Aktörerna inom delningsekonomin

4 4 framhåller att omdömessystem skapar trygghet för såväl den som utför en tjänst som den som tar emot tjänsten. Svenska Taxiförbundet håller med om att omdömessystem kan bidra till trygghet och en i viss mån självreglerande bransch. Det är dock enligt Svenska Taxiförbundets mening inte lämpligt att överlåta lämplighetsprövning till aktörerna själva när det handlar om taxi. Säkerhetsfrågan gör sig särskilt starkt gällande när det gäller yrkestrafik. Såväl förare som passagerare befinner sig i en utsatt situation i det att de sitter instängda med en okänd person. Såväl förare som passagerare kan utsättas för exempelvis våldsbrott, rån och sexualbrott. En lämplighetsprövning av taxiförare och taxitrafikföretag utgår idag ifrån ett antal i lagen bestämda skyddsintressen och kriterier, som lagstiftaren funnit viktiga. Ett omdömessystem kan aldrig ersätta denna kvalitetssäkring. EU-kommissionen har även framfört att införande av tröskelvärden skulle kunna vara lämpligt. Tröskelvärden skulle dock snedvrida konkurrensen mellan verksamheter som håller sig under tröskelvärdet och de som håller sig över tröskelvärdet. Detta skulle få till följd att verksamheter som håller sig under tröskelvärdet skulle konkurrera ut taxi. Möjlighet att åka taxi skulle då minska, eftersom förare skulle bedriva verksamheten som ett extraknäck. Detta skulle skada den bransch som garanterar att det finns tillgänglighet i vårt svenska samhälle och företag som bidrar med skatteintäkter till staten. Sänkta krav hot mot privatpersoners rättssäkerhet Även om konsumenttjänstlagen (1985:716) inte är direkt tillämplig på taxitjänster har t.ex. Allmänna reklamationsnämnden tillämpat grunderna för lagen när den har avgjort tvister mellan konsument och näringsidkare. Detta borgar för ett rättssäkert tillvägagångssätt att lösa dylika tvister. Beträffande passagerare som åker i tjänsten är ett regelverk inte lika tillgängligt, men här finns de allmänna domstolarna att tillgå som kan pröva i vilken mån tjänsten har utförts på ett fackmässigt vis. När det gäller privatpersoner som utför transporter åt andra privatpersoner är skyddsnätet nästintill obefintligt. Vidare har verkligheten visat att i dessa fall går samhället miste om skatteintäkter och personerna som utför dessa tjänster hamnar i klammeri med rättvisan, vilket medför negativa konsekvenser för dem. Att åka det som idag är svarttaxi, det vill säga transporter som utförs utan taxiförarlegitimation och taxitrafiktillstånd är dock inte kriminaliserat. Erfarenheten visar dock att de som utför transporterna ofta även ägnar sig åt andra former av kriminalitet, vilket utgör en tydlig riskfaktor för dem som låter sig transporteras. I svarttaxifallet finns oftast inga möjligheter att på ett tryggt vis reklamera en dålig eller utebliven transport eller en felaktig debitering. Även kvarglömt gods blir svårt att återfå. Här är resenärerna helt utelämnade till den sammankopplande plattformens eventuella välvilja. När det gäller slutna Facebook-grupper där bilförare endast förekommer med namn och telefonnummer till vilket betalningen kan genomföras via Swish är resenärerna, enligt vår mening, i ett ännu mer utsatt läge.

5 5 Utöver de ovan nämnda problematiska formerna för transporter som utförs av privatpersoner finns andra, i vart fall till synes, mer seriösa samverkansplattformar för resursdelning. Skjutsgruppen kan vara ett exempel. Transparenta plattformar och möjlighet att lämna feedback i fråga om en användare eller resa kan ha självreglerande effekter för betalningsnivåerna. Eftersom det aldrig går att kontrollera vad som händer i bilarna, innebär det dock att överbetalning kan ske, utöver delning av rörliga kostnader, med påföljande skatteundandragande. Det finns dock inga studier om detta, baserade på användarnas erfarenheter. Svenska Taxiförbundet efterlyser sådana studier, som kan ge en verklig bild av hur betalningar sker och vilka ersättningsnivåer det brukar röra sig om. Claudio Skubla Förbundsdirektör Svenska Taxiförbundet