Styrelsens kommentar: Motionen är intressant. Med det senaste årets diskussion i ryggen är frågan svår för styrelsen att ta ställning till.

Transkript

1 Föredragningslista Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras: 1. Fastställande av röstlängd för mötet. 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3. Val av protokolljusterare och rösträknare samt senaste tidpunkt för justering. 4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt. 5. Fastställande av föredragningslista. 6. a. Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret b. Styrelsens förvaltningsberättelse (balans och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret. 7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhetsoch räkenskapsåret. 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser. 9. Fastställande av medlemsavgifter. 10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets och räkenskapsåret. 11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner. 12. Val av; a. Föreningens ordförande för en tid av ett år; b. Föreningens kassör för en tid av ett år; c. Tre ledamöter i styrelsen för en tid av två år; d. Fyllnadvad av 1 ledamot för ett år; e. Två revisorer jämte en suppleant för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta; f. Tre ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande; g. Beslut om val av ombud till SDF möten (och ev andra möten där föreningen har rätt att representera med ombud); h. (arbetsgrupp 4 representanter varav en ordförande, en kassör samt sekreterare.) Övriga frågor. Beslut i fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller medlemmarna får endast fattas om frågan finns med i kallelsen till mötet.

2 Motioner: 1. Bultfritt område i Utbybergen Aktuella diskussioner kring bultpolicy visar på att det finns en klyfta mellan många medlemmars bild av Utbybergen som ett särskilt skyddsvärt område i sin helhet, och vad som explicit listas i bultpolicyn. Detta har lett till meningsskiljaktigheter som drabbar hela klättersamfundet och kostar tid för styrelse och bultkommitté. Utby är ett område där det klättrats väldigt länge, längre än de 40 år som klubben funnits. Området är inte uttömt på nytursmöjligheter (motionären har själv flera nyturer om året de sista åren), men det får anses som osannolikt att många högkvalitativa sportleder återstår i området. Väldigt mycket är klättrat traditionellt, på topprep eller solo utöver vad som är dokumenterat i förare. Områdets långa historia och unika läge med många lokalt bosatta klättrare gör också att vi har en särskild relation till Utbybergen som de ser ut idag. Nya helbultade turer alldeles intill bultfria klippor sticker därför i ögonen. Fortsatt nybultning i området riskerar att permanent skada både klippa och kulturhistoria. En tydligare och mer restriktiv policy går däremot att ändra på om framtida årsmöten så önskar. Dagens beskrivning av bultfria områden i bultpolicyn är fragmentarisk och svår att förstå för den som inte är väldigt hemma i området. Den ger intryck av en variabel etik, som inte stämmer med Göteborgsklättrarnas uppfattning om Utbybergen som ett sammanhållet område med traditionell etik. Särskilt nu när Göteborgs KK ska samverka med andra klubbar i området krävs stor tydlighet kring vad våra medlemmar värderar. Samtidigt krävs en acceptans för andra klubbars önskemål om exempelvis klättring för barn. Föreslås Att årsmötet beslutar att från listan över bultfria områden stryka Övre väggen, Apområdet, Stora väggen, Slabben, allt vänster om Undanflykten, Mellan Spader Madame och Klyftan, samt Gärdsås och ersätter dessa områden med formuleringen Hela Utbybergen, från och med Resilin till och med Gärdsås, med undantag för Rabiesväggen och Bäckravinen. John Liungman Styrelsens kommentar: Motionen är intressant. Med det senaste årets diskussion i ryggen är frågan svår för styrelsen att ta ställning till. Rekommendation: Frågan är svår och styrelsen har inte haft tid att göra en djupgående analys av frågan, och har därför inte lyckats komma till slutsats. Därför lämnas beslutet till årsmötet.

3 2. Motion Till Gbg Klätterklubbs årsmöte 2015 Jag motionerar att: Jens Larssen får bulta linjer enligt inkommet förslag på väggen östra sidan Bäckravinen under förutsättning att dessa linjer inte ändrar karaktären på tidigare klättrade linjer Rafael Jensen Styrelsens kommentar och rekommendation: Frågan har kantats om extrem debatt under lång tid och har diskuterats på två av klubben arrangerade möten. Styrelsen anser sig inte ha tillräckligt mandat att fatta beslut i frågan. Styrelsen ställer sig positiv till utveckling av klättring för barn och nybörjare, men ställer sig frågan ifall Bäckravinen är rätt plats för detta.

4 Förslag från styrelsen: 1. Styrelsen föreslår att ett samarbete skall ingås med Kvibergs klätterklubb för att främja fortsatt klättring i Göteborg med omnejd. Detta skall göras genom att ett samarbetsramverk tas fram samt att en gemensam bultpolicy skall utvecklas. Styrelsen föreslår att göra detta genom att tillsätta en arbetsgrupp. Förslag till underlag har skickats till Kvibergs klätterklubb som har givit Mikael Bladh samt deras bultkommitté mandat att fatta beslut i frågan. Se bifogade dokument. Resultatet av framtagandet skall godkännas av (extrainsatt) årsmöte. Denna arbetsgrupp skall struktureras som en vanlig kommitté. Bilagor: Förslag till ramverk, förslag till gemensam bultpolicy samt Mikael Bladhs svar på dokumenten. Tillägg till policyn: att beslut kring gbgkks tidigare hanterade bultfria områden skall fortsätta tas av gbgkks årsmöte.

5 Förslag till ramverk Förslag på organisation för samarbete mellan GBGKK och Kvibergs KK 1. Bultpolicy a. Båda klubbarna antar en gemensam bultpolicy. b. Kommande förändringar av bultpolicyn måste beslutas av båda klubbarna. 2. Kommitté a. Representanter väljs av varje klubbs årsmöte. b. Varje klubb har tre representanter. 3. Uppgifter: a. Att tolka bultpolicyn. Kommittén har tolkningsföreträde framför enskilda medlemmar. b. Att inventera och upprätthålla ett register på bultar i Göteborgsområdet. c. Att prioritera i bultunderhåll, utifrån registret. d. Att vara klubbarnas ansikte utåt gällande bultfrågor. 4. Beslut a. Bultkommitténs beslut är gällande om minst 2/3 av representanterna röstar för ett förslag. b. Varje led bedöms individuellt. c. Beslut om bultfria områden, samt sportklätterområden beslutas av årsmöten. d. Om bultkommittén ej kan komma till beslut, så meddelas detta till klubbarna. 5. Samarbetsprojekt: a. Inventering av bultar i hela Göteborgsområdet b. Prioriteringar i underhåll 6. Förtydligande rörande kommitténs ansvarsområden: a. Kommittén beslutar ej om avsteg från bultpolicyn. b. Kompletteringsbultning samt borttagning av bult, som inte rör en tolkningsfråga mot policyn, beslutas ej av kommittén. c. Nybultning görs ej av kommittén.

6 Förslag till gemensam bultpolicy Nyturs och Bultpolicy för klätterklubbarna Göteborg och Kviberg Klubbarnas nyturs och bultpolicy är en riktlinje för medlemmar och besökande klättrare inom klubbarnas verkningsområde i Västsverige. Klubbarna har inget ansvar för vad enskild medlem tar sig till vid klippan. Vi försöker utifrån naturliga förutsättningar och riktlinjer ge många möjligheten att klättra ute. Vi samarbetar för att hålla hög säkerhet. Detta kan vi göra genom bultkommittéernas praktiska samverkan i ett område eller genom att vi utser ansvarsområden/klippor för en av klubbarna att bevaka. Definitioner 1. Borrbultar omtalas nedan som bult 2. Kilar, kamsäkringar etc. omtalas nedan som traditionella säkringar 3. Slagbultar eller pitonger omtalas nedan som pitonger 4. RX led: En led där klättraren riskerar allvarlig skada vid fall 5. Mixled: En mixled är en led som inte helt går att säkra med traditionella säkringar utan för partier kan säkras med bult för att vara säker. 6. Bultfritt område: Ett geografiskt område där placering av fler bultar och bultankare är förbjuden. 7. Sportklätterområde: Lederna i ett sportklätterområde skall vara enkla att säkra och nerstiga ifrån, varför bultade ankare behövs utan att access och säkerhet äventyras. I sportklättringsområden kan nya mixleder helbultas (rimligt att föraren berättar om en eventuell förstabestigares färre bultar). 8. Normalområde: Ett geografiskt område där klättring i alla stilar kan förekomma 9. Barnklätterområde: Ett geografiskt område i vilket det efter beslut på årsmöte är tillåtet att tillämpa andra regler än vad som definierats av nedanstående punkter i förmån för att öka tillgängligheten för t.ex. barn och nybörjare. 10. Projektör: En person som avser ta ett projekt för att göra en nytur Kriterier för nyturer och borrbultsplacering 1. Access: a. Det är upp till projektören att se till att tillstånd från markägare samt i förekommande fall dialog med närboende, länsstyrelse etc. skall vara avklarat. Vägledning kan fås av klubbarnas och/el SKFs Acceskommitté. Markens klassificering, tex naturskyddssynpunkt, kan göra att markägaren inte ensam bestämmer över klippan. 2. Rensning av led:

7 a. Skall göras i samråd med markägare och utifrån acceshänsyn. Lösa stenar och block skall om möjligt bort. 3. Traditionella nyturer, Spårlös färdsel : a. Nyturer som går att säkra med traditionella säkringar skall förbli utan bultar. I sportklätterområden bör dessa utrustas med bultankare i brist på uppenbart alternativ. I sådana fall skall ankaret placeras ovan utsteget. b. Nya mixleder i normalområden får med bult säkras, och om så görs bör bultarna skyddar för fall i mark och hylla och skydda för farliga pendelfall. Undantaget kan vara RX leder. c. Pitonger får ej användas då de gör permanent skada på klippan samt att deras säkerhet är svår att bedöma om de lämnas kvar. 4. Nya områden: a. Ett nyutvecklat område är inledningsvis alltid ett normalområde. Klubbarna kan med årsmötesbeslut fatta beslut om huruvida ett område skall klassificeras som antingen bultfritt, sportklätter eller barnområde. 5. Hänsyn till tradition a. Leder får ej bultas, tilläggsbultas eller få sina bultar borttagna i efterhand utan att klubbarnas årsmöten så tillsammans beslutar, om möjligt i samråd med förstabestigaren. Så gäller även gamla topprepsleder. Stor vikt skall läggas på klippans/områdets karaktär, tradition och gällande etik. 6. Hänsyn till etik a. Områden/klippor där en lokal klätterklubb beslutat om bultförbud/restriktion mot ytterligare bultar bör respekteras. 7. Standard för bult och ankare a. För att få lång livslängd skall A4 material användas i alla bultar förutom havsnära miljöer, där HCR kvalitet krävs. b. Nya forskningsrön och materialutvecklingar kan ge nya möjligheter och krav. c. I svagare klipptyper som diabas och sandsten krävs andra och större dimensioner (längd/grovlek) för att uppnå säkerhet. d. Om en led utrustas med ett bultad ankare så skall ankaret bestå av två oberoende bultar. Däri fast monterad(e) firningspunkt(er) skall vara i enlighet med SKFs rekommendationer eller bättre. e. För att få bultbidrag skall ovanstående kriterier uppfyllas 8. En bultad leds minsta längd: a. En bultad led skall vara minst 10m lång. I sportklättringsområden kan den få vara 8m. 9. En bultad leds kvalitet: a. Leden bör ha en naturlig linje och en någorlunda jämn svårighetsgrad. Klippan skall vara hållfast. 10. Ledavstånd mellan bultade leder:

8 a. Nya bultar får inte placeras så att de påverkar karaktären på befintliga leder. 11. Sportklättringsleder (helbultade leder): a. Bultarna skall placeras så att de skyddar mot markfall och fall i hylla, samt att bultar ej skall placeras mitt i ett crux på leden utan innan och efter cruxet. Leden skall utrustas med bultankare. 12. Barn och nybörjarklättring: a. Klubbarna vill främja klättringen för barn och andra med behov av andra förutsättningar än majoriteten klättrare, på klätterväggar inne och ute. I samråd vill vi finna klippområden som är lämpliga för dessa (Barnklätterområden). Parameterna Access och respekt till andra discipliner är vägledande, säkerhetsrekommendationer från SKF Säkerhetskommitté och barnperspektiv från SKF Barn och Ungdomskommitén likaså.

9 Bultfria Områden Klippa Område Övre väggen Utby Apområdet (ca från Boa constrictor Team work) Utby Stora väggen Utby Slabben, allt vänster om Undanflykten Utby Mellan Spader Madame och Klyftansamt därunder Fjällbo Gärdsås Great crack väggen Lexby Sandsjöbacka Resilin Sportklätterområden Klippa mix leder?) Rampen Glömda väggen Mixad Mixad Mixad Mixad Mixad Område Hyltebergen (undantaget vissa Fjällbo Fjällbo Gunnilse Gubben i berget Hållsunga Bräcke Kåhög Aspen Hakered Sibräcka Tjörnbroklippan Vindön Svanvik Greggered Seglora Töllsjö Burmaklippan Viks Kile Harkaberget? vem ansvarar

10 Mikael Bladhs respons på Ramverk för samarbete och förslag till gemensam bultpolicy Hej! Här kommer svar på förslag översänt den 26/2 till Kvibergs klätterklubb. Sedan tidigare har vi även besvarat tidigare utkast som jag är osäker på om ni behandlade på mötet. Uppfattade jag Rafael rätt så togs inte dessa synpunkter upp på ert möte. I bifogat dokument är det inlagt kommentarer. Nedan punkter är återkoppling på Förslag på organisation för samarbete mellan Gbg KK och Kvibergs KK. Övergripande så känns det som det saknas vissa delar i dokumentet så som sammankallande part samt frekvens för sammankomster etc. Det saknas också förväntningar på gruppen så som hur lång tid behandling av inkommande fråga får ta etc. 1. Bultpolicy a. För göteborgsområdet? b. Hur skall förändringarna hanteras? 2. Kommittee a. Vi vill inte blanda in årsmötet i dessa frågor. Mandat måste finnas i bultkommitteen från varje klubb eller styrelse b. Vilken kompetens? Tre generella? c. Vilka fler klubbar? Måste räcka med två från varje klubb. En från styrelsen och en från bultkommittén. Det kan ju vara upp till respektive klubb att besluta om deltagare. 3. Uppgifter a. Att tolka? Vad menas? Varför skall den tolkas? En policy bör inte vara öppen för tolkning. Då blir det mer en filosofisk skrift och ger öppningar för diskussioner likt dem vi sett historiskt. b. Ok, redan gjort. Över varje bult? Skall vi också inventera och loggföra toppvegetationens status? c. OK d. OK, men här bör det finnas en rutin/flöde för hantering. 4. a. Majoritetsbeslut skall gälla dvs över 50% b. Ja, oavsett område c. Anser inte att det inte skall finnas rena områden. Inga frågor till årsmöte. d. Syftet är att besluta. Det skall vara i absoluta undantagsfall och detta bör framgå i/av dokumentet. 5. Samarbetsprojekt a. Inventering av samtliga leder, oavsett bult eller annan typ. b. Ok 6. Ansvarsområden a. Det bör den göra eller ev. ta fram beslutsunderlag till resp. styrelse som inom en månad skall återkomma med beslut i annat fall tas detta som överlåtande av beslut till kommittén och ev den styrelse som besvarat. b. Vad menas? Vem beslutar isf? När? c. Vad menas?

11 Vårt förslag är att vi åter möts för att ta detta vidare. Vad tror ni om detta? Vänligen Mikael Bladh

12 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Göteborgs Klätterklubb 2014 Vi började året med ett extrainsatt årsmöte efter det ordinarie årsmötet. Ny kassör på ett år blev Karin Wahlström. Accesskommitten har dragit igång sitt arbete igen och består numera av Jonas Eskilsson och Gustav Mellgren. Skyltar med accessinformation till några av Göteborgsklipporna håller på att arbetas fram. Övriga kommitter jobbar på och för att läsa mer ingående om respektive kommitté se separata verksamhetsberättelser. Värt att nämna är att resekommitten numera är avvecklad på grund av brist på intresse från medlemmarna. Avrostning hölls i vanlig ordning vid övre väggen med två deltagande medlemmar och en stor mängd instruktörer. I november arrangerades Första hjälpen kursen för klubbens medlemmar. Det var bra intresse hos medlemmarna och alla platserna till kursen fylldes! I Mars hade klubben en boulder och grillträff i Utby. Ett tiotal medlemmar dök upp och det blev en trevlig sammankomst. Climb in hölls traditionsenligt på ängen i Utby med campingtillstånd från och med onsdagen. Klubben ordnade access, vertikal tipspromenad, grillar och bjöd alla på potatissallad. Det kom många besökare från runt om landet. Städdagen hölls i gott väder, med ett tiotal deltagande medlemmar. Stora bitar stängsel hittades och fraktades bort. I november kom Silvia Vidal och höll i en bildvisning. Dagen efter körde hon även en workshop i aidklättring för klubbens medlemmar. Det blev ingen julfest detta året då intresset att driva detta fanns inte bland medlemmarna. Styrelsen vill tacka alla som ställt upp och arbetat för klubben det gångna året För styrelsen Sammanställt av Rebecca Nyberg sekreterare

13 Verksamhetsberättelse resekommittén 2014 I början på året så gjordes ett par försök att få ihop deltagarna i kommittén från föregående år att träffas, det var dock svårt att få ihop tid och engagemang för att något skulle hända. Under hösten så efterfrågade styrelsen att medlemmar som var intresserade av att vara med i kommittén gärna fick höra av sig för att få igång den, ingen hörde av sig. Under hösten så bestämde styrelsen sig för att inte lägga mer tid på kommittén. /Tomas Selldén Biblioteket 2014 Under året har utlåningen fungerat bra. Det har inte köpts in nya titlar till biblioteket under Jenny Andersson Ungdomsklättringen Ungdomsklättringen har förflutit som planerat. Det har i onsdagsgruppen uppstått en tävlingskultur där hela gruppen tillsammans åker och tävlar, ofta med goda resultat. Niklas Westerlund V erksamhetsberättelse Ninja 2014 Under våren och början av sommaren har vi haft onsdagsklättringar i princip varje onsdag. När vädret har tillåtit har vi varit utomhus och övriga träffar inomhus på något av klättergymmen i Göteborg. Uppslutningen är från 3 deltagare till 15 st. I februari bjöd vi också in till en isklätterträff i Agnesberg med stort intresse från medlemmarna. Tyvärr fick vi ställa in träffen i sista stund då det blev regn och töväder. Den 16:e april åkte Ninja på en sportklätterresa över dagen till Seglora. Ninja bjöd på korv och det var ett tiotal klättersugna tjejer på träffen. Efter sommaren hade en del frågor dykt upp, rörande ansvar för arrangörerna i Ninja. Frågor som kommitten ville ha svar på rörde vem som har det yttersta ansvaret om någon skulle skadas på klätterträffarna som Ninja anordnar samt vilka krav gällande utbildning och kunskaper vi bör kräva av medlemmar som deltar på träffarna. Vi kontaktade en jurist på riksidrottsförbundet gällande detta, samt tog med oss frågan till styrelsen. Det tog tid att reda i detta och under tiden ställde vi in alla träffar. På grund av detta blev flera av de planerade resorna inte av. Nu är frågan utredd och under hösten har Ninja haft ett antal träffar inomhus. I December hade vi en mycket trevlig glöggträff med 13 tjejer som slöt upp och hade en trevlig kväll tillsammans. /Rebecca Nyberg Ninja

14 Klippklätterutrustning Uthyrning Utlåning av klubbens klippklätterutrustning. Klubben har sedan många år hyrt ut klippklätterutrustning till de medlemmar som ännu inte skaffat allt som behövs för en dag på klippan. Förutom komplett utrustning till 2 replag hyr klubben även ut en kaminutrustning, kroppssele, crashpad samt enklare utrustning till glaciärvandring. Nytt för i år är att klubben nu lånar ut utrustningen gratis till klubbens medlemmar. Trots detta har utrustning bara lånats 4 gånger under Antalet uthyrningar har sen 2011 varit lågt trots att klubbens utbud är fint och intresset finns. Vi tror att utlåningen av klubbutrustningen skulle behöva en nytändning med någon som har ett kontaktnät bland klubbens medlemmar och ett engagemang för att sprida ryktet om klubbens fina service. Med vänlig hälsning Per och Marie Fernqvist

15 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2015 Göteborgs klätterklubb Årlig verksamhet som climb in, första hjälpen kurs, julfest, städdag och bildvisningar kommer att arrangeras som vanligt om intresse finns från medlemmarna. Upplysa medlemmar om att flera typer av stöd och bidrag finns att söka från klubben. Vissa av dessa är populära, andra söks mer sällan, dvs resebidrag (klubbresor), bultbidrag (nybultning), utvecklingsbidrag (för expeditioner och liknande), samt tävlingsbidrag (för de som tävlar för klubben). Kommittéerna fortsätter sitt arbete. Se separata verksamhetsplaner från respektive kommitte. Bultfrågan kommer att fortsätta drivas, men i vilken form beror på utfallet från detta årsmöte. Klubben planerar att göra ett infoblad som ska skickas ut till alla medlemmar under Däri kommer vi bland annat informera om vad som finns till uthyrning i klubben. Biblioteket finns som tidigare på Fjällsport och vi kommer att fortsätta att köpa in guideböcker och facklitteratur. sammanställt av Rebecca Wallgren sekreterare för styrelsen i Göteborgs klätterklubb

16 Bilagor Verksamhetsplan Ninja 2015 I nuläget består Ninjakommitten av Nina Wass (ordförande och sammankallande), Rebecca Nyberg (sekreterare) och Erika Liljeros (kassör). Vi har haft ett planeringsmöte i januari där vi bjöd in alla tjejer som är med i facebookgruppen. Ett antal nya tjejer kom på mötet och ville vara med och driva Ninja vidare, vilket var väldigt roligt.. På mötet pratade vi om hur vi vill att Ninja ska se ut framöver. Vi spånade på resor och kurser vi skulle vilja arrangera tillsammans. Först och främst vill vi att Ninja ska vara ett forum och ett nätverk för kvinnliga klättrare. Vi vill uppmuntra alla kvinnliga medlemmar att komma med idéer till träffar och events. Det är inte bara de tjejer som är med i kommitten som ska vara drivande. Vi vill fortsätta med gemensamma klätterträffar både inomhus och utomhus. Vi vill göra också göra ett antal resor bland annat traditionell klättring i Bohuslän, en sportklätterresa till Europa i höst, bouldering i Västervik och på Hönö, klättra långturer i Lofoten och kanske en tur till Kullaberg. Det finns också ett stort intresse att arrangera en klippklätterkurs och en glaciärkurs med bara tjejer. /Rebecca Nyberg Ninja