ABSTRAKTER SESJONER I-III

Transkript

1 1 ABSTRAKTER SESJONER I-III TOMASZ ARCHUTOWSKI UNIVERSITETET I GDAŃSK Kvindebillede baseret på stereotyper i de danske ordsprog Ordsprog fastholder menneskets viden om verden samt hjælper mennesket med at fortolke virkeligheden. Ordsprog påtvinger et bestemt verdensbillede og gennem deres repetitive karakter fastholder bestemte egenskaber af fænomener, personer eller objekter, og på denne måde gentager og fastholder stereotyper. Stereotyper er en del af det sproglige verdensbillede og er en informationskilde om værdier og kulturelle adfærdsmønstre. Formålet med dette oplæg er at finde et svar på spørgsmålet om det sproglige verdensbillede af kvinden på dansk. Hvilke stereotyper danner dette billede? For at finde et svar på ovenstående spørgsmål har jeg udvalgt og analyseret ordsprog, som refererer til kvinden. Forskning i det sproglige verdensbillede af kvinden på baggrund af ordsprog gør det ikke kun muligt at lære om den virkelighed, vi lever i, men også at iagttage de ændringer, som er sket i kvindens karakter, væremåde samt kvindens image gennem århundreder. WITOSŁAW AWEDYK UNIVERSITETET I SZCZECIN Audiovisuell oversettelse i Polen og Norge en komparativ analyse I de siste tjue årene har audiovisuelle studier blitt til en viktig gren av oversettelsesstudier, også i Norden. Forskningen innenfor dette feltet dekker både den språklige siden av oversettlesesprossen og de tekniske og sosiale problemer som oppstår underveis. I mitt foredrag vil jeg presentere resultatene av min egen forskning rettet mot en komparativ analyse av polsk og norsk audiovisuell tradisjon i henhold til den dominerende formen av audiovisuell oversettelse i massemediene, særlig på TV, kino og VoD plattformer som, for eksempel, Netflix. Historisk sett er den polske og den norske tradisjonen ganske forskjellige siden de polske TV kanalene bruker voice-over og de nordiske tyr til teksting. Men i de siste tjue årene har det skjedd en del forandringer i måten polakker velger å se fremmedspråklige filmer og andre sendinger på. I foredraget mitt vil jeg forsøke å drøfte de viktigste tendensene i begge landene innenfor audiovisuell oversettelse og, i tillegg, forsøke å peke på noen felles trekk hos en gjennomsnitlig polsk og norsk TV-seer.

2 2 JAN BALBIERZ DET JAGELLONSKE UNIVERSITETET I KRAKÓW Gunnar Ekelöf och världslitteraturen Termen Weltlitteratur introducerades i den kontinentala kulturdebatten vid slutet av 1700-talet av J.W. Goethe. I januari 1783 berättar Goethe åt sin samtalspartner Eckermann att han hade nyligen läst en kinesisk roman och att han därvidlag hade konstaterat att Människorna [i Asien] tänker, handlar och känner nästan på samma sätt som vi, och man känner sig snart nog som deras like (...). Sen fortsätter Goethe med en programförklaring där han pläderar för ett slags global litterär kanon. Denna globala syn på den litterära kanon började spela en central roll i modernistiska författares poetologiska debatter. Tanken om att det lär ha funnits ett gemensamt, allmänmänskligt kulturarv i vars spillror vi lever idag är en av den modernistiska litteraturens master-plots. En stor del av Ekelöfs dikter och essäer kan läsas som ett försök att svara på frågan vilka texter är värda att skydda och bevara. Kanons gränser utvidgas utöver eurocentriska standarder, författarskap ur litteraturhistoriska handböcker omtolkas radikalt, perifera gestalter ur kultur- och idéhistorien förflyttas till kanons centrum. MAJA CHACIŃSKA UNIVERSITETET I GDAŃSK Politisk kommunikation på Instagram - en jämförande analys av de polska och de svenska politiska partiernas profiler Instagram är ett av de sociala nätverk som växer snabbast både i Sverige och i Polen. Det som också är utmärkande för Instagram är att tjänsten används mest av de unga var drygt 50% av de polska användarna mellan 13 och 24 år. I Sverige har användandet ökat mest bland de äldre men 2018 var det fortfarande människor mellan 12 och 25 som använde Instagram oftast. I båda länderna föredrar de yngsta vuxna Instagram framför Facebook. Dessa siffror indikerar att Instagram borde vara det bästa marknadsföringsverktyget riktat mot de unga. Syftet med mitt framförande är att presentera en jämförande analys av Instagram som verktyg för politisk kommunikation i Polen och i Sverige. Jag antar att partierna i båda länderna skulle vilja använda denna tjänst för att nå de unga väljarna. Studien består av en kvalitativ analys av de viktigaste politiska partiernas profiler på Instagram och deras sätt att använda denna medieplattform. PIOTR CIEŚLA DET SCHLESISKE UNIVERSITET I KATOWICE, DET JAGELLONSKE UNIVERSITETET I KRAKÓW Att låta upptäcka det dolda. Metaforer i Ulf Ellerviks Den svåra konsten att leva: berättelser om evolution, elände och evigt liv Syftet med denna presentation är att få inblick i tillämpning av metaforer i ett verk vars huvudmål är att popularisera organisk kemi för allmänheten Ulf Ellerviks Den svåra konsten att leva: berättelser om evolution, elände och evigt liv. Analysen inleds av en kortfattad metodologisk överblick av metaforers systematik och definitioner av begreppet. Avgränsningen mellan liknelser och metaforer markeras vid denna punkt. Särskild vikt läggs på antalet metaforer av olika slags och hierarkin av deras applicering i källtexten. Den kvantitativa analysen följs av en kvalitativ analys av metaforernas struktur. Metaforerna i texten undersöks med tanke på deras didaktiska potential att fungera som förmedlare av vetenskapligt budskap. Ämnet har inte väckt större intresse än så länge och kräver fördjupning som kan synliggöra några tendenser inom populärvetenskapligt skrivandet. Referaten avslutas med diskussion av potentiella möjligheter och avgränsningar för metafors användning inom populärvetenskapliga texter med särskild tanka på dessa som handlar om kemi.

3 3 PRZEMYSŁAW CZARNECKI Arngrímur Jónsson og hans syn på det islandske språket Arngrímur Jónsson den lærde betraktes som en av de fremste islandske humanistene. Med sine tallrike verk gjorde han en stor innsats for å samle og oppbevare manuskripter fra Islands middelalder og engasjerte seg i å formidle den norrøne historien til europeiske forskere og lærde. I det følgende skal det fokuseres på Jónssons viktigste bok, Crymogæa (1609) hvor han for første gang eksplisitt uttrykker seg om at man må forsvare det islandske folket og språket fra de mange fremmede fornærmelsene som kom på trykk på denne tida. Man regner med at Crymogæa ble grunnlaget for den puristiske språkpolitikken Island har vært kjent for i mange århundrer. MAGDALENA DOMERADZKA UNIVERSITETET SWPS I WARSZAWA Evaluering i svensk parlamentarisk diskurs Svensk parlamentarisk diskurs har beskrivits i litteraturen som neutral och snarast icke-känslomässig (Ilie 2003), inriktad till stor del på samförstånd eller konsensus (Ilie 2007) med inslag av logos även när det gäller förolämpningar (Ilie 2003). Deliberativa kvalitéer i Habermas anda har alltså både förespråkats och efterlevts i den svenska parlamentariska diskursen (SOU 2000:1). Mot denna bakgrund vill jag undersöka evaluativa inslag som förekommer i partiledardebatter i Riksdagen. Materialet analyseras med hjälp av appraisalteorin (Martin & White 2005) utvecklad inom ramen för systemisk-funktionell lingvistik. KAROLINA DROZDOWSKA UNIVERSITETET I GDAŃSK, STOWARZYSZENIE TŁUMACZY LITERATURY (FORENING FOR LITTERÆRE OVERSETTERE) Oversettere av norsk skjønnlitteratur på det polske markedet Norsk skjønnlitteratur har blitt stadig mer populær på det polske markedet siden Polen ble medlem av EU i 2004 og den enorme kulturelle og økonomiske utvekslingen mellom de to landene ble satt i gang. Dette har skjedd takket være det store litteraturformidlingsnettverket der både forfattere, forlag, agenter, underagenter og organisasjoner som f.eks. NORLA har en stor betydning. Men hvordan er oversettere involvert i dette nettverket, og hvilken rolle spiller de som formidlere av norsk litteratur på det polske markedet? Målet med denne presentasjonen er å gi en kort karakteristikk av oversettermiljøet i Polen (med særlig fokus på skjønnlitterære oversettere fra norsk til polsk) og peke på noen interessante særpreg og/eller utfordringer knyttet til litterær oversettelse i dette språkparet. I presentasjonen skal jeg også ta utgangspunkt i mine egne erfaringer som litterær oversetter og formidler. Noen av emnene som skal diskuteres er agens, påvirkning, samarbeid og problemløsning.

4 4 PIOTR DYGUŚ UNIVERSITETET I GDAŃSK Det svenska liturgiska språket i katolska kyrkan ur ett språkvetenskapligt perspektiv Det liturgiska språket är det språk som används under liturgin inom en specifik kyrka. Detta ämne utgör inget populärt forskningsområde, varken i Sverige eller i Polen. Även om det finns flera polskspråkiga undersökningar kring det liturgiska språket, behandlar de problemet ur det teologiska (inte lingvistiska) perspektivet. Det svenska liturgiska språket (används i Svenska kyrkan) har analyserats bara av Gisela Håkansson i hennes artikel Ett lingvistiskt perspektiv på det liturgiska språket (2003). I min studie ska jag genomföra en språkvetenskaplig analys av det svenska liturgiska språket i katolska kyrkan och försöka förklara vad som utmärker denna språkvarietet. Materialet som används i undersökningen är de liturgiska bönerna som kommer ur det romerska missalet i svensk översättning. Tack vare den kvantitativa analysen ska jag hitta så kallade liturgispecifika ord (frekventa i liturgiska texter, men inte i svenska språkkorpusar). Resultatet av den kvantitativa analysen ska jämföras med Håkanssons studie vilket ger möjlighet att visa skillnader mellan det katolska och det lutherska liturgiska språket. DOMINIK DZIEDZIC DET JAGELLONSKE UNIVERSITETET I KRAKÓW Det homoerotiska begärets kamouflering i Viktor Rydbergs Singoalla Viktor Rydberg levde och verkade under den övergångstid då modernitetens syn på sexualitet och genusroller utformades. En nyckelroll i denna komplexa transformation spelade uppfinningen av homosexualitetsbegreppet. Hela denna sexualitetsdiskurs i förvandling ignoreras dock av Rydberg som i sin framställning av homoerotiken förblir trogen sina förmoderna gestaltningsmodeller. I sin affirmativa variant inspirerades flera av 1800-talets modeller för homoerotiken av den idealistiska filosofin, vilket rimmade väl med Rydbergs egen idealism och i hans författarskap resulterade i den nyplatonska idealiseringen av pojkgestalten. I detta avseende utmärker sig Singolla, som är den text i Rydbergs författarskap i vilken det homoerotiska begäret gör det största motståndet mot att sublimeras. Följden blir att idealismen i framställningen byts mot skräckromantiken. Singoalla är intressant även därför att den har skrivits om fyra gånger under författarens liv och alla de korrigeringar som gjordes hade till syfte att tona ner homoerotikens påträngande potential. Syftet med presentationen är att utifrån queeteoretisk insats visa på de varierande textuella strategier i Singoalla som Rydbergs homoerotiska begär tvingas in i av 1800-talets sociala heteronorm. Presentationen är en del av mitt pågående avhandlingsprojekt som handlar om det homoerotiska begärets kamoufleringsstrategier i Rydbergs författarskap.

5 5 PAULINA HORBOWICZ, HØGSKOLEN I INNLANDET Modalverb i epistemiske konstruksjoner i norsk som første- og andrespråk I dette innlegget skal jeg presentere en innledende analyse av data fra et pågående prosjekt som tar for seg modalitet i norsk som første- og andrespråk. Nærmere sagt skal jeg se på modalverb som et eksempel på en epistemisk konstruksjon i norsk. Undersøkelsen baserer seg på et materiale hentet fra innlærerkorpuset ASK Norsk som andrespråkskorpus. I andrespråkskontekst har epistemiske konstruksjoner blitt studert som uttrykk for skrivestemme (writer s stance). Det har blitt påvist at engelsk som andrespråksskribenter med ulike morsmål benytter seg av epistemiske modalverb oftere enn morsmålsskribenter. Data hentet fra ASKkorpuset tilsier at noen av modalverbene er overforbrukt av innlærere, mens andre dukker opp med lavere frekvens sammenlignet med kontrollgruppa. I dette innlegget presenterer jeg en oversikt over epistemiske konstruksjoner med modalverbene i tekster skrevet av morsmålsbrukere og polske andrespråksbrukere av norsk. Fokuset er både på modalverbenes frekvens og form, og på betydningene som de uttrykker. Spesiell oppmerksomhet vies til deres forekomst sammen med andre modale markører som partikler eller adverb. Prosjektet sikter på å studere forskjellene mellom første- og andrespråksbruk av modalverb både kvanitativt og kvalitativt. ALEKSANDER KACPRZAK Dansk KÆRLIGHED i lyset af korpusdata KÆRLIGHED er ikke et universalt begreb. Den lingvistiske realisering af konceptet i oldgræsk og latin samt de utællelige filosofiske og videnskabelige modeller af KÆRLIGHED (Fromm, naukowe zrodla) viser kompleksiteten af dette begreb og hjælper med at forstå den kulturelle og lingvistiske relativisme forbundet med organiseringen af kategorien KÆRLIGHED i europæiske sprog. Denne analyse fokuserer på konceptet KÆRLIGHED i dansk, og har som mål at identificere forskellige underkategorier, som fungerer indenfor konceptet, samt undersøge de idealiserede kognitive modeller, som medvirker til at strukturere disse underkategorier. En korpusundersøgelse baseret på forbindelser dannet med prædikatet at elske, hvor hovedkriteriet var relationen mellem subjektet og objektet af KÆRLIGHED, lod os at identificere de følgende underkategorier af konceptet: ROMANTISK KÆRLIGHED, VENSKAB, AMOR PATRIAE, SELV- KÆRLIGHED, FORÆLDREKÆRLIGHED (senere opdelt i MODERKÆRLIGHED og FÆDERKARLIGHED), BARNETS KÆRLIGHED TIL FORÆLDRE, MENNESKETS KÆRLIGHED TIL GUD, GUDS KÆRLIGHED TIL MENNESKET, NÆSTEKÆRLIGHED, KÆRLIGHED TIL DYR, KÆRLIGHED TIL IKKE-LEVENDE OBIEKTER. I denne præsentation skal vi fokusere på de første fire underkategorier af KÆRLIGHED i dansk og vise de forskellige måder, hvorpå de konceptualiseres. PAWEŁ KAŹMIERCZAK NIKOLAUS KOPERNIKUS-UNIVERSITETET I TORUŃ, UNIVERSITETET SWPS I WARSZAWA, UNIVERSITETET I WARSZAWA Skandinaviske studier ved Det Humanistiske Fakultet på Nicolai Copernicus University i Torun et historisk tilbageblik Formålet med dette oplæg er at præsentere Center for skandinavisk historieforskning, som er tilknyttet Det humanistiske fakultet på Nicolas Copernicus Universitet i Torun. Ud over tilbageblikket på centrets 25 års aktivitet, vil vi også fremlægge en oversigt over de vigtigste publikationer udgivet af NCUs forskere, det nuværende studieprogram samt et udvalg af forskningsmateriale, der er blevet samlet på universitetsbiblioteket i læsesalen Pomerania.

6 6 EMILIANA KONOPKA NASJONALMUSEET I WARSZAWA Själsfränder? Sekelskifteskonst i Polen och Sverige Målet med mitt föredrag är att jämföra polsk och svensk sekelskifteskonst. Trots annorlunda sammanhang, de politiska och sociala omständigheter som rådde i de två länderna i slutet av och i början av 1900-talet, kan Polens och Sveriges konst förbindas med varandra. Det gäller både nationalromantiska motiv och universella ämnen med ursprung i franska konstriktningar. Enbart få av polska och svenska konstnärer hade möjlighet att träffas och påverka varandra. Zorn reste till Krakow men det är osäkert vad han såg där eller vilka polacker han lärde känna. Både polacker och svenskar reste dock till Paris och Berlin på den tiden och det är möjligt att de fick kontakt med varandra där. Om inte genom bildkonsten, så utbytte de idéer med författare och filosofer, som bland annat Strindberg och Przybyszewski. Motiven och idéerna spreds dock i Europa vilket ledde till att konstnärer som inte hade träffats målade på liknande sätt. Jag vill jämföra några polska och svenska målare vars konst verkar ha en del gemensamt enligt mig: Larsson Wyspiański, Liljefors Chełmoński, Prins Eugen Ruszczyc med flera. Jag ska fokusera inte bara på gemensamma inspirationskällor och motiv utan också på vilket sätt de betraktade världen och hur de såg på sin roll som konstnärer. ANNA KUREK Generisitet i norsk korpusunderøkelse Generisitet er et fenomen som enten kan uttrykke referanse til arter eller beskrive hendelser som gjentar seg regelmessig (Krifka et al. 1995, Behrens 2005). Generisitet i norsk ble undersøkt ved bruk av et korpus. Det besto av 170 generiske tekster ( ord) som ble tatt fra Store norske leksikon. Hver av tekstene gjaldt ett substantiv fra en av følgende kategorier: 1) dyr, 2) planter, 3) verktøy/gjenstander, 4) mennesker, 5) andre. Tekstene ble tagget i R-programmet. Generiske substantiver utgjorde 9,25% av alle ordene i korpuset, hvorav 40,52% forekom i naken form. Andre substantivformer var bestemt entallsform (21,02%) og ubestemt flertallsform (26,13%). Bestemt flertallsform og ubestemt entallsform forekom mye sjeldnere (henholdsvis 8,94% og 3,37%). Resultatene viser at når det gjelder tellelige substantiver, er naken form akseptabel, noe som ikke har blitt bekreftet før (se f.eks. Borthen 2003 og Carlson 1977). Det ble også klart at såkalte kjente arter (eng. well-established kinds, Krifka et al. 1995) forekom oftest som nakne substantiver eller i bestemt entallsform. Flere dyrearter var nakne substantiver, mens ordene som f.eks. gitar, forekom heller i bestemt form entall. Dette betyr at generisitet i norsk ikke bare avhenger av konteksten, men også av typer substantiver brukt i en generisk tekst. AGATA MARTA LUBOWICKA UNIVERSITETET I GDAŃSK Fra Grønlands østkyst gennem Bjørnøya til Polen historien bag fortællingen om Anaruk, Polens mest kendte grønlænder Anaruk, chłopiec z Grenlandii (Anaruk, drengen fra Grønland) skrevet i 1937 af meteorologen Czesław Centkiewicz hører til de mest kendte værker i polsk litteratur, der beskæftiger sig tematisk med Grønland og dets indbyggere. Formålet med indlægget er at klarlægge tekstens oprindelse, der begynder med den polske ekspedition til Bjørnøya i årene Historiens spor fører tilbage til norskmanden Fritz Øien, en norsk telegrafist, der i årene deltog i norske ekspeditioner til Grønlands østkyst. De ovennævnte spor er imidlertid for længst blevet slettet fra den polske litteraturhistorie grundet det faktum, at Centkiewicz i årene efter 1945 indførte radikale ændringer i bogens manuskript, som siden dengang er blevet læst i den nye version. I indlægget vil førsteudgaven fra 1937 være genstand for en grundig analyse, hvor der vil blive trukket linjer til historiens antagelige ophavsmand og dermed til datidens kulturkontakter mellem Polen og Norge samt inddraget og 1930ernes diskurser om Arktis, som bogen med såvel indholdet som sit særlige layout trækker rigt på.

7 7 SONIA ŁAWNICZAK Ett Sverige som man ofta väljer att glömma bilden av Sverige under andra världskriget i boken Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink Början av 1990-talet var den tid då den offentliga debatten om Sveriges agerande under andra världskriget startades i Sverige. Debatten pågår fortfarande och är ett resultat av behovet att bestämma Sveriges plats i Förintelsens arv. Elisabeth Åsbrinks författarskap utgör en viktig röst i diskussionen. Hon skriver om svensk historia och Sveriges självbild, vilken enligt henne är Vi är goda (citatet kommer ur tidningen Vi, januari 2018) och de frågor hon tar upp är aktuella trots tidens gång, särskilt nu mot bakgrund av den sociopolitiska stämningen i Europa. Det litterära reportaget Och i Wienerwald står träden kvar är baserat på femhundra bevarade brev som föräldrar skrev till den judiska pojken Otto Ullman. Han kom till Sverige 1939 på flykt undan nazisterna, medan de stannade i Wien. Målet för min presentation är att utforska den bild av andra världskriget som presenteras i boken samt utreda i vilken utsträckning den präglas av det så kallade reflexiva moduset att minnas (ein reflexiver Modus) som syftar till att återuppliva och rekonstruera de bestämda versionerna av det förflutna. I presentationen åberopas Astrid Erlls forskning och som metodologisk utgångspunkt har jag använt teoretiska överväganden om minneskulturen formulerade av Pierre Nora som anser att litterära verk fungerar som minnesplatser och främjar nationella läroprocesser IRINA BACKE POLICASTRO UNIVERSITETET I SZCZECIN Är svenskans människa och polskans mężczyzna besläktade med varandra? På jakt efter gemensamma nämnare i svenskan och polskan Syftet med denna text är att genom en etymologisk analys av svenskans människa och polskans mężczyzna man visa på de många likheter som finns mellan leksemen, trots att de inte har samma betydelse och därtill tillhör två språk som inte ingår i samma europeiska språkfamilj. Analysen inbegriper morfologiska, semantiska, grammatiska och fonetiska aspekter. Materialet är hämtat ur svenska och polska nutida och äldre ordböcker. Några av likheterna leksemen emellan är att de är besläktade med mɑ nuṣa människa från sanskrit, är substantiverade adjektiv av fornsaxiskans mennisc gällande människa och av fornslaviskans *mǫžьskъjь gällande mężczyzna (båda i betydelsen till man ) och att de båda har historiskt feminint grammatiskt genus. Analysen syftar på att försöka ge svar på frågan om det finns en möjlighet att de båda leksemen en gång i tiden kunde ha haft samma betydelse människa. EWA RĘKAWIECKA UNIVERSITETET I GDAŃSK Oskulden som diskurs - en studie av urvalda, svenska teve- och radioprogram I min analys påstår jag att människans sexualitet är skapad av sociala förhållanden och inflytanden. Angivna teorier visar att offentliga förhållanden påverkar sexualiteten och själva sexualiteten är inget fast bestämt. Oskulden utgör en del av människans sexuella liv. Därför genom att analysera diskursen om oskulden kan man undersöka hur man ser kvinnors sexualitet och hur man skapar den. Begreppet oskulden gäller naturligtvis både kvinnor och män men kulturellt sett är kvinnor mer utsatta för bedömning. I vår kultur ägnas mer uppmärksamhet åt att bedömda oskulden och i stort sett kvinnors sexuella liv för oberoende av de normer som hon borde uppfylla. Oskulden och förlust av oskulden utgör en del av process av att bilda kvinnors subjektivitet, upplevelse att vara en kvinna samt framställning av kön och kroppslighet. Jag genomförde en analys av medieinnehållet angående oskulden. Jag fokuserade på två slags texter: de offentliga uttalandena om oskulden, och teveserier och dess framställning av ämnen. Jag gick igenom innehållet och språket som används och analyserade det med hänvisning till teorier om poststrukturalism, queer, ritual och falsk universalism och sedan drog jag slutsatser på vilket sätt pratar om oskulden i urvalda svenska medier.

8 8 PAULINA ROSIŃSKA UNIVERSITETET SWPS I WARSZAWA Svensk poesi i Polen under 1960-talet De första åren efter andra världskriget innebar en snabb återuppbyggnad av den polska bokmarknaden men samtidigt dess nationalisering, Det främsta syftet var att underordna kulturlivet den kommunistiska regimen. Litteraturen, både när det gällde ny produktion, nytryck av klassiker och förkrigstidens texter samt översättningar begränsades av ideologins och censurens hårda krav. Allt detta gjorde att den polska litterära produktionen enbart fick utvecklas fritt i exil, t. ex. i London. Det var just där som efterkrigstidens första antologi med svensk poesi i polsk översättning publicerades I Polen utkom däremot inte mycket mer är några enstaka klassiska svenska dikter i ett nytryck av förkrigstidens översiktsverk om världslitteraturen. Det var först avstaliniseringen och det s.k. tövädret som medförde en relativ lättnad och liberalisering, inte minst på det kulturella planet. Andra hälften av 1950-talet innebar följaktligen en öppning för den utländska litteraturen, även den som kom från västvärlden. Den svenska poesin fick emellertid sitt genombrott på polska inte förrän på 1960-talet. Mot bakgrund av de ovan nämnda historiska och kulturella förutsättningarna vill jag presentera 1960-talets polska översättningar av svensk poesi. Fokus kommer att ligga på vilka texter som översattes och hur de introducerades för den polska publiken. JORDAN SIEMIANOWSKI UNIVERSITETET I SZCZECIN Mellom politikk og kunst. Den polske moderne maleri utstillingen i Norge, Finnland og Danmark i 1967 I stor grad baserer foredraget på arkivmaterialer fra Statsarkivet i Łódź som hittil har vært aldri brukt. I 1966 feiret Polen 1000 år av statens tilværelsen. Det ble delt inn i to deler: kirkelig og statlig. Den andre hadde en propagandist betydning og var knyttet til kunst som gikk ifølge statens politikk linjen. Under feiringen av jubileet framhevet polske myndigheter en slavisk karakter av Polen og sosialrealisme i en polsk kunst, også i maleriet. I denne tiden hadde den polske kunsten en annen ansikt. I midten av 1966 bestemte polsk Kulturdepartamentet å organisere i 1967 en utstilling av polske representanter i nåværende maleri. I første rekke ble planlagt at utstillingen skal bli organisert i Norge, Danmark og Finnland. I disse landene ble oppvisst bilder som representerte den moderne stilen i kunst som sto i motsetning til sosialrealismen. Bortset fra polsk indre- og utenrikspolitikk har denne saken et breder spekter av politikken. Det var særlig synlig under utstillingen i Finland som hadde i denne tiden gode forbindelser med Sovjetunionen. MICHAŁ SMUŁCZYŃSKI UNIVERSITETET I WROCŁAW Mikroblogging i Danmark og Polen en kontrastiv analyse Det i 2006 opståede mikro-blogging-værktøj Twitter spiller en meget vigtig rolle blandt de sociale netværker. Til den store popularitet af Twitter har bidraget bl.a. den amerikanske præsident Barack Obama, talkshowvært Oprah Winfrey og Hollywood-stjern Ashton Kutscher (jf. Moraldo 2009). Ifølge Java et al. (2007: 2) bruger man Twitter først og fremmest til at kommunikere med hinanden, til at sende forskellige informationer eller til at udbrede de nyeste nyheder. Men med 330 Mio. aktive brugere, er Twitter på tidspunkt først på den 11. plads blandt de sociale medier. Den for Twitter karakteristiske kommunikationsform består af 280-tegn omfattende statusbeskeder såk. tweets. Med sådan en tegn-begrænsning har kreativitet i sprogbrug opnået en helt ny dimension (jf. Moraldo 2009), og, efter min mening, har haft en udvikling af en helt ny teksttype en tweet til følge. I tweets afspejler der sig meget interessante kulturelle og sproglige fænomener. Ved at sammenligne danske og polske tweets, vil jeg ridse disse fænomener op, og henvise til frem for alt sproglige kontraster, der forekommer mellem de danske og de polske beskeder.

9 9 JANUSZ STOPYRA UNIVERSITETET I WROCŁAW Kollokationer i dansk og i tysk ifølge bogen Kollokationen im Dänischen und im Deutschen I mit oplæg vil jeg komme ind på ordforbindelser med en svag grad af idiomatisering som bortset fra frekvensen defineres bl. a. ved hjælp af det faktum at nogle ord normalt forekommer sammen. Kollokationerne skal defineres og inddeles i morfosyntaktiske typer. Mit korpus indeholder både dannelserne som bruges i akademisk diskurs og almensproglige eksempler af skrift- og talesproget, blandt andet også fra lærebøger i dansk som fremmedsprog. FRITHJOF STRAUß UNIVERSITETET I SZCZECIN Danmarks røde pølser et nationalsymbol? Bortset fra H.C. Andersen og Olsenbanden findes der ikke mange konnotationer for Danmark i en tysk kollektiv populærkulturel sammenhæng. Som alimentær heterostereotyp for danskheden har man dog ganske fast etablert forestillingen om pølsekulturen. Tyske journalister påstår gerne at danskerne dyrker de røde fastfood-pølser som i og for sig ulækkert nationalsymbol, mens discountbutikker brander hotdogs som typisk danske i sine salgsargumentationer. På dansk side er det dog ikke så meget selve madvaren med sine historiske inspirationer fra Tyskland, Østrig, USA og Frankrige, der fungerer som national autostereotyp, men derimod distributionen fra pølsevognen. At spise hos pølsemanden i sin rullende bud står i grundtvigiansk perspektiv for folkelighed og i en højrepopulistisk diskurs for national folklore i kamp mod de såkaldte fremmede (mad)kulturer. En grundig lesning af artikler og reklamer fra de sidste fem års udgaver af Danmarks Pølsehandlerforeningens medlemsblad Pølsen viser at selve pølsekulturens hovedaktører slet ikke hylder nogle nationale tanker ved sin dont. AGNIESZKA STRÓŻYK UNIVERSITETET SWPS I WARSZAWA Text v. bild i Ulf Stark och Anna Höglunds bilderbok Min syster är en ängel Författaren Ulf Stark och illustratören Anna Höglund har tillsammans skapat ett antal mycket uppmärksammade bilderböcker, bland annat den Augustprisbelönade Min syster är en ängel, där huvudkaraktären, som även bär författarens namn, klär ut sig till sin döda syster för att under en dag kunna visa henne runt i världen. I min studie vill jag (huvudsakligen) med hjälp av denna bok titta närmare på förhållandet mellan text och bild, det som visas och det som berättas, i ett intermedialt verk, där texten konstrueras av två disparata teckensystem samt i en ständig växelverkan de emellan. Jag vill även ta hänsyn till bilderboken som en estetisk objekt. Kategorin som kommer att stå i fokus för analysen är berättandet och berättaren. Den teoretiska utgångspunkten blir M. Nikolajevas tankar kring berättandet i en bilderbok samt G. Genetts och M. Bals fokaliseringsbegrepp.

10 10 GRAŻYNA BARBARA SZEWCZYK DET SCHLESISKE UNIVERSITET I KATOWICE Det kvinnliga skrivandet och moderniteten. Selma Lagerlöfs, Sara Lidmans och Kerstin Ekmans prosa ur polsk perspektiv Uppsatsen tar upp frågan efter gränsland i utvalda texter av tre svenska författare. Begreppet gränsland i kvinnliga författarskap definieras efter Eva Adolfsson, som medvetandes gränsland, där orden nästan upphör, men också som en rymd, där en inre verklighet av kvinnliga figurer, det drömlika och det overkliga möts på ett obegripligt sätt det realistiska och det konkreta. Att vara i gränsland betyder att besöka dessa mötesplatser, förvandla dem och hålla vid liv. Gränsland visar sig ofta som en nyckel till förståelse av kvinnliga skaparstrategier och kvinnornas språk, och låter vandra vid gränsen mellan tystnad och tal. Det öppnar dessutom rum till nya läsesätt av texter. ANDRZEJ SZUBERT Kan dansk modstå påvirkningen fra engelsk i globaliseringens tid? Nu til dags lever vi i globaliseringens tid, hvilket gør at der er større og større behov for et universalt kommunikationsmiddel et sprog man kunne bruge overalt i verden. Der er ikke tvivl om at engelsk er blevet et globalt sprog og måske også kan betegnes som lingua franca i nutidens globalisering. Engelsk var et officielt sprog der taltes af en fjerdedel af verdens befolkning, da det britiske imperium var på sin magts højdepunkt. Det er ikke engelsk der tales af de fleste folk som modersmål, men det er engelsk der læres af flest folk i hele verden. Det er et sprog som er blevet til et internationalt kommunikationsmiddel. I mit oplæg vil jeg efter en kort historisk introduktion fremlægge det danske sprogs situation. Jeg vil præsentere nogle lingvisters og almindelige danskeres holdninger til den engelske påvirkning på dansk, for dernæst at omtale problemstillinger i forbindelse med domænetab, der vedrører områder som videnskab, økonomi eller IT. Der skal også være tale om sprogpolitik i Danmark, grammatiske aspekter af påvirkningen og statistik. Afslutningsvis vil jeg drage nogle konklusioner vedr. det danske sprogs fremtid. ALEKSANDRA WILKUS-WYRWA Maria i kø og Josef nede i gruven Johanna Schwarz' julefortelling om Polen Motivene hentet fra Juleevangeliet utgjør en betydelig del av verdens litterære tradisjon. I den sammenheng snakker vi om mange dialogiske former, deriblant parafrase, allusjon og gjenfortelling, men også om helt nye undersjangre som opprinnelig bygger på Bibelen (jf. Kazimierz Bukowski, 1984). Til denne store tekstgruppen hører også verk som på en eller annen måte tematiserer juletradisjonen i tråd med den kristne tro. Innlegget tar sitt utgangspunkt i en særlig type lyrikk som gjennom bruken av julemotiver og sitt tydelige politiske engasjement provoserer eller setter visse problemer under debatt (f.eks. Rudolf Nielsens «Fred på jord», 1929). Selv om historien om Jesu fødsel i Betlehem bokstavelig skildrer armod og urettferdighet, fungerer den i allmenn forstand som et av de mest håpefulle og fredelige bildene av menneskeskjebnen i ulike tidsbestemte kontekster. Å gripe inn i så faste forestillinger kan noen ganger fremkalle ekstreme følelser hos leseren, og blant de dikterne som helt bevisst alluderer til Juleevangeliet ved å aktualisere dets politiske kontekst, finnes forskeren, oversetteren og forfatteren Johanna Schwarz ( ). I det alluderende diktet «Juleevangelium Polen 1981» (Johannas bok, 1991) reflekterer hun over den politiske situasjonen i Polen, og mitt mål er å undersøke hvordan Schwarz visjon samsvarer med Lukas bibelske fortelling, samt Juleevangeliets opprinnelige budskap.

11 11 ALDONA ZAŃKO "Nu skal du høre en syg historie..." - om H. C. Andersens eventyr genfortalt som migrationslitteratur Den postmoderne tid er eventyrets tid. Inden for de seneste årtiers kunst og litteratur kan man se en øget interesse for klassiske eventyr, som er genopstået i flere forskellige kunstneriske afskygninger fra litteratur til computerspil. Den postmoderne opblomstring af eventyrgenren kendetegnes samtidig af en stærkt udfordrende tilgang til traditionen, hvor klassiske eventyr bearbejdes og fortælles på ny med afsæt i de postmoderne levevilkår. Denne måde at genoplive traditionelle eventyr på kaldes for reviderende (revision) frem for reproducerende (duplication), og udgør et af de vigtigste områder inden for den aktuelle eventyrforskning, dog ikke den med fokus på den danske eventyrmester H. C. Andersen. I dette oplæg vil jeg kort præsentere mit forskningsprojekt, der sætter fokus på postmoderne nyfortolkninger af H. C. Andersens kunstneriske eventyr. De teoretiske overvejelser omkring projektet diskuteres i henhold til en dansksproget nyfortolkning af Andersens eventyr Hvad fatter gør er altid det rigtige, skrevet af Manu Sareen en dansk forfatter og politiker af indisk oprindelse. Med udgangspunkt i denne tekst kigger jeg nærmere på den såkaldte revision som et udtryk for intertekstuel dialog, såvel som en markant tendens inden for samtidens modtagelse af Andersens eventyrarv. MAGDALENA ŻMUDA-TRZEBIATOWSKA Det lilla livet och den stora politiken i svenska barndomsskildringar från folkhemmet När en vuxen berättare ser tillbaka på sin barndom, i synnerhet i en roman som kan klassificeras som självbiografisk och som är starkt förankrad i den konkreta samhälleliga verkligheten, är ett dubbelperspektiv ofta inbyggt i skildringen. Det förflutna återkallas och rekonstrueras samtidigt som det tolkas i ljuset av den kunskap som berättaren-författaren samlat under sitt liv. Med facit i handen berättar han eller hon om beslut som träffats och val som gjorts, men också om politiska händelser som utgjorde ett slags bakgrund mot vilken den individuella livshistorien utspelade sig och om erfarenheter som var gemensamma för hela generationen. Personliga minnen får på detta sätt en kollektiv prägel och det budskap som förmedlas i boken får en universell dimension. I mitt föredrag har jag samlat några exempel på mötespunkter mellan det lilla livet och den stora politiken som kommer från barndomsskildringar av Jonas Gardell, Kjell Johansson, Torbjörn Flygt, PC Jersild och Lena Andersson. Föredraget anknyter till den forskning om historiska och litterära berättelser om folkhemmet som bl.a. resulterat i min bok Folkhemmet czyli wspólny dobry dom w szwedzkich narracjach literackich o dzieciństwie (Poznań 2017).