Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle

Transkript

1 Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle Huvudrapport från projekt SR-Site Del III Svensk Kärnbränslehantering AB Mars 2011 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 250, SE Stockholm Phone

2 ISBN ID Uppdaterad Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för använt kärnbränsle Huvudrapport från projekt SR-Site Del III Svensk Kärnbränslehantering AB Mars 2011 En pdf-version av rapporten kan laddas ner från

3 Uppdateringsmeddelande Den ursprungliga rapporten, daterad mars 2011, visade sig innehålla sakfel som har korrigerats i denna uppdaterade version. De korrigerade sakfelen presenteras nedan. Uppdaterad Plats Ursprunglig text Korrigerad text Sidan 729, stycke 1, två sista meningarna...skulle utsläppet av C-14 utgöra ungefär 10 GBq. Ett utsläpp av Rn-222 skulle motsvara ungefär 25 GBq om......skulle utsläppet av C-14 utgöra ungefär 25 GBq. Ett utsläpp av Rn-222 skulle motsvara ungefär 45 GBq om... Sidan 729, Tabell 13-11, rubrik...och Rn-222 /SKB 2006g, a/....och Rn-222 /SKB 2006g/, uppdaterat med de inventarsdata som använts i SR-Site. Sidan 729, Tabell 13-11, tabellhuvud, (10 GBq-utsläpp) (25 GBq-utsläpp) kolumn 2 Sidan 729, Tabell 13-11, tabellhuvud, (25 GBq-utsläpp) (45 GBq-utsläpp) kolumn 3 Sidan 729, Tabell 13-11, rad 1, 0,036 0,033 kolumn C-14 Sidan 729, Tabell 13-11, rad 2, 4, , kolumn C-14 Sidan 729, Tabell 13-11, rad 2, 0,22 0,20 kolumn Rn-222 Sidan 729, Tabell 13-11, rad 3, 0,0028 0,0035 kolumn C-14 Sidan 729, Tabell 13-11, rad 3, kolumn Rn-222 7,2 8,3 Uppdaterad Plats Ursprunglig text Korrigerad text Sidan 670, stycke 4 Hela stycke 4 uppdaterad Sidan 671, all text och figur All text och figur uppdaterad, sista stycket är nytt Sidan 672, stycke 1 Nytt stycke Sidan 729, stycke 2, rad 1 /SKB 2006g, h/ /SKB 2006g, a/ Sidan 729, Tabell 13-11, rubrik /SKB 2006g, h/. /SKB 2006g, a/. Sidan 736, stycke 2, rad 3 /Bond et al. 2007/ /Bond et al. 1997/ Sidan 852 Ny referens: Bradbury and Baeyens, 2005 Sidan 853 Ny referens: Bäckblom et al Uppdaterad Plats Ursprunglig text Korrigerad text Sidan 602, Sammanfattning, rad 5 1 MPa, något som MPa, där advektiva förhållanden måste beaktas, något som... Sidan 766, Figur 14-5 Positiva potenser på y-axeln Figur 14-5 uppdaterad Negativa potenser på y-axeln

4 Innehåll Del I Sammanfattning 15 S1 Syfte och allmänna förutsättningar 15 S2 Att uppnå säkerhet i praktiken platsens egenskaper samt utformningen och uppförandet av förvaret 18 S2.1 Säkerhetsprinciper 18 S2.2 Förvarsplatsen i Forsmark 19 S2.3 Den platsanpassade referensutformningen av förvaret 21 S3 Analysen av långsiktig säkerhet 25 S3.1 Inledning 25 S3.2 Steg 1: Hantering av egenskaper, händelser och processer (FEP) 25 S3.3 Steg 2: Beskrivning av initialtillståndet 25 S3.4 Steg 3: Beskrivning av externa förhållanden 26 S3.5 Steg 4: Sammanställning av processrapporter 27 S3.6 Steg 5: Definition av säkerhetsfunktioner, säkerhetsfunktionsindikatorer och kriterier för säkerhetsfunktionsindikatorer 27 S3.7 Steg 6: Sammanställning av indata 28 S3.8 Steg 7: Definition och analys av referensutvecklingen 29 S3.9 Steg 8: Val av scenarier 33 S3.10 Steg 9, del 1: Analys av inneslutningspotentialen för de valda scenarierna 35 S3.11 Steg 9, del 2: Analys av fördröjningspotentialen för de valda scenarierna 36 S3.12 Steg 10: Ytterligare analyser och stödjande argument 40 S4 Slutsatser från SR-Site 41 S4.1 Översikt av resultaten 41 S4.2 Uppfyllelse av föreskriftskrav 43 S4.3 Återkoppling från analyserna i SR-Site 49 S4.4 Tilltron till analysresultaten 50 S5 Översikt av SR-Sites huvudrapport 52 1 Inledning SKB:s program för använt kärnbränsle SR-Site-rapportens roll i tillståndsansökningarna Syftet med säkerhetsanalysprojektet SR-Site Återkoppling från SR-Can-rapporten Granskning Myndighetsföreskrifter Föreskrifter för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle, SSMFS 2008: Föreskrifter om säkerhet vid slutförvaring av kärnavfall, SSMFS 2008: SR-Site-projektets organisation Angränsande projekt Platsundersökningar och platsmodellering Förvarsutformning Kapselutveckling 60 2 Metodik Inledning Säkerhet Säkerhetsprinciper för KBS-3-förvaret Säkerhetsfunktioner och säkerhetsmått Systemgränser Tidsskalor Föreskrifternas krav och allmänna råd Säkerhetsanalysens tidsskalor Relevanta tidsskalor för förvarets utveckling 66 SKB Huvudrapport SR-Site 559

5 2.5 Metodik i elva steg Steg 1: FEP-hantering Steg 2: Beskrivning av initialtillståndet Steg 3: Beskrivning av externa förhållanden Steg 4: Beskrivning av processer Steg 5: Definition av säkerhetsfunktioner, säkerhetsfunktions indikatorer och kriterier för säkerhetsfunktionsindikatorer Steg 6: Sammanställning av data Steg 7: Analys av referensutvecklingen Steg 8: Val av scenarier Steg 9: Analys av valda scenarier Steg 10: Ytterligare analyser och stödjande argument Steg 11: Slutsatser Rapporthierarki i SR-Site-projektet Metod för riskberäkningar Föreskrifternas krav och allmänna råd Tillämpning i SR-Site Alternativa säkerhetsindikatorer Bästa möjliga teknik och optimering Inledning Föreskrifternas krav Allmänna frågor rörande optimering och bästa möjliga teknik Optimering kontra bästa möjliga teknik Slutsatser relaterade till SR-Site-analysens metodik Övergripande hantering av information och osäkerheter Klassificering av osäkerheter Behov av stiliserade exempel Osäkerhetshantering allmänt Integrerad hantering av osäkerheter Formella expertutfrågningar Kvalitetssäkring Allmänt Kvalitetssäkringsplanens syfte Styrdokument för SR-Site Expertbedömningar Sakgranskning 95 3 FEP-hantering Inledning SKB:s FEP-databas FEP-katalogen för SR-Site Kopplingar Förvarsplatsen i Forsmark Inledning Forsmarksområdet Läge Prioriterat område för förvaret Bergdomäner och tillhörande termiska och bergmekaniska egenskaper Bergartssammansättning och indelning i bergdomäner Mineraltillgångar Termiska egenskaper Hållfasthet och andra mekaniska egenskaper i intakt berg Deformationszoner, sprickdomäner och sprickor Uppkomst och reaktivering under geologisk tid Deterministiska deformationszoner Sprickdomäner, sprickor och DFN-modeller Sprickmineralogi Mekaniska egenskaper hos deformationszoner och sprickor SKB Huvudrapport SR-Site

6 4.5 Bergspänning Spänningsutveckling Spänningsmodell Hydrauliska egenskaper i berggrunden Utveckling Hydrauliska egenskaper hos deformationszoner och sprickdomäner Kombination av modeller för sprickdomäner, hydrogeologiska diskreta spricknätverk (DFN) och bergspänning Grundvatten Utveckling under kvartärperioden Grundvattensammansättning och reaktioner mellan vatten och berggrund Grundvattenflöde och överensstämmelse med grundvattensignaturer Transportegenskaper i berggrunden Bergmatrisens egenskaper Flödesrelaterade transportegenskaper Ytsystemet Utveckling under kvartärperioden Beskrivning av ytsystemet Befolkning och markanvändning Förvarets initialtillstånd Inledning Förhållande mellan konstruktionsförutsättningar, produktionsrapporter och datarapport Översikt av systemet FEP för initialtillståndet Platsanpassat förvar bergutrymmen Konstruktionsförutsättningar relaterade till långsiktig säkerhet Förvarsutformning och resulterande layout Initialtillstånd för bergutrymmen Initialtillstånd för bränslet och kapselns hålrum Krav på hanteringen av det använda kärnbränslet Bränsletyper och bränslemängder Hantering Initialtillstånd Initialtillstånd för segjärnsinsats och kopparkapsel Konstruktionsförutsättningar relaterade till långsiktig säkerhet Referensutformning och produktion Initialtillstånd Buffertens initialtillstånd Konstruktionsförutsättningar relaterade till långsiktig säkerhet Referensutformning och produktionsmetoder Initialtillstånd Initialtillstånd för återfyllningen i deponeringstunnlarna Konstruktionsförutsättningar relaterade till långsiktig säkerhet Referensutformning och produktionsrutiner Initialtillstånd Initialtillstånd för förvarsförslutningen och andra tekniska komponenter i förvaret Konstruktionsförutsättningar relaterade till långsiktig säkerhet Referensutformning Produktionsrutiner Initialtillstånd Övervakning monitering Övervakning för att beskriva utgångsförhållanden Övervakning av inverkan från uppförandet av förvaret Kontrollprogram för uppförande och drift av förvaret Övervakning efter avfallets deponering 207 SKB Huvudrapport SR-Site 561

7 6 Hantering av externa förhållanden Inledning Klimatrelaterade frågor Allmän klimatutveckling Inverkan på förvarets säkerhet Hantering av den osäkra den långsiktiga klimatutvecklingen Dokumentation Framtida mänskliga handlingar Hantering av interna processer Inledning Identifiering av processer Processer i biosfären Format för processrepresentationer Format för processdokumentation Processtabeller Bränslet och kapselns inre Kapsel Buffert Återfyllning i deponeringstunnlar Geosfären Tillkommande systemdelar Modellscheman (assessment model flow charts, AMF) Säkerhetsfunktioner och säkerhetsfunktionsindikatorer Inledning Differentierade säkerhetsfunktioner i SR-Site Hantering av utspädning Allmänt om säkerhetsfunktioner, säkerhetsfunktions indikatorer och kriterier för säkerhetsfunktionsindikatorer Säkerhetsfunktioner för inneslutning Kapsel Buffert Återfyllning i deponeringstunnlar Geosfär Sammanfattning av säkerhetsfunktioner relaterade till inneslutning Säkerhetsfunktioner för fördröjning Bränsle Kapsel Buffert Återfyllning i deponeringstunnlar Geosfär Sammanfattning av säkerhetsfunktioner relaterade till fördröjning Faktorer som påverkar tidsutvecklingen för säkerhets funktionsindikatorer FEP-diagram Sammanställning av indata Inledning Syftet med Datarapporten för SR-Site Bakgrund Instruktioner för att uppfylla syftet Datainventarium Instruktioner för leverans av data Leverantörer, kunder och Datarapportgruppen för SR-Site Användning av instruktionen Kvalificering av indata Slutlig kontroll av data som används vid beräkningar och modellering för SR-Site SKB Huvudrapport SR-Site

8 Del II 10 Analys av en referensutveckling för ett förvar i Forsmark Inledning Utförlig beskrivning av förutsättningarna Analysstruktur Hydrogeologisk modellering i SR-Site Bygg- och driftskedet Närområdets termiska utveckling Mekanisk utveckling hos berget i närområdet till följd av berguttag Hydrogeologisk utveckling Utvecklingen av buffert, återfyllning och plugg Kemisk utveckling i och omkring förvaret Driftverksamhetens effekter på färdigställda delar av förvaret Sammanfattning av bygg- och driftskedet Den inledande perioden med tempererat klimat efter förslutning Inledning Externa förhållanden Biosfären Termisk utveckling av närområdet Mekanisk utveckling av berggrunden Hydrogeologisk utveckling Kemisk utveckling i och omkring förvaret Mättnad av buffert och återfyllning Svällning och svälltryck Buffertens och återfyllningens kemiska utveckling Frigörelse av kolloider från buffert och återfyllning Utveckling av bufferten med dess bottenplatta och återfyllningen med dess plugg efter perioden med förhöjd temperatur Kapselns utveckling Utveckling av centralområdet, toppförslutningen och borrhålspluggarna Sammanfattning av de första tusen åren efter förslutning Säkerhetsfunktioner för den inledande tempererade perioden efter förslutningen Den återstående delen av glaciationscykeln Referensutveckling för långsiktiga klimatrelaterade förhållanden Biosfären Termisk utveckling Bergmekanik Kapselbrott till följd av bergets skjuvrörelser Hydrogeologisk utveckling Geokemisk utveckling Effekter på buffert och återfyllning Effekter på kapseln Utveckling av andra delar av förvarssystemet Säkerhetsfunktioner vid slutet av referensglaciationscykeln Efterföljande glaciationscykler Säkerhetsfunktioner vid slutet av analysperioden Variant med global uppvärmning Externa förhållanden Biosfären Förvarets utveckling Säkerhetsfunktionsindikatorer för varianten med global uppvärmning Slutsatser från analysen av referensutvecklingen 553 SKB Huvudrapport SR-Site 563

9 Del III 11 Val av scenarier Inledning Scenarier härledda utifrån säkerhetsfunktioner; val och struktur för analys Val av ytterligare scenarier Struktur för analys av de ytterligare scenarierna Mall för analys av scenarier baserade på säkerhetsfunktioner Sammanfattning av val av scenarier Analyser av inneslutningspotentialen för utvalda scenarier Inledning Allmänt Definition av huvudscenariot Klimatutveckling för scenarieanalyserna Advektion i bufferten Inledning Kvantitativ beskrivning av förloppen som leder till advektion i bufferten Slutsatser Specialfall av advektiva förhållanden: Sjunkande kapsel Buffertfrysning Inledning Kvantitativ beskrivning av förloppen som leder till buffertfrysning Slutsatser Buffertomvandling Slutsatser från analyser av buffertscenarier Kapselbrott till följd av korrosion Inledning Kvantitativ utvärdering av korrosion Slutsatser Kapselbrott till följd av isostatisk last Inledning Glacial last Buffertens svälltryck Kapselns hållfasthet Kombinerad analys Kapselbrott till följd av skjuvlast Inledning Kvantitativ analys av förlopp som leder till kapselbrott till följd av skjuvlast Slutsatser Sammanfattning och kombinationer av analyserade scenarier Sammanfattning av analysresultaten Bedömning av inneslutningspotential för huvudscenariot Kombinationer av analyserade scenarier och fenomen Analys av de valda scenariernas fördröjningspotential Inledning Biosfärsanalyser och beräkning av landskapsspecifika doskonverteringsfaktorer för en glaciationscykel Tillvägagångssätt och centrala begrepp i biosfärsanalyserna Identifiering av biosfärsobjekt och deras utveckling över tiden Radionuklidmodellen för biosfären Resulterande LDF-värden och värden för LDF-puls Metoder för att analysera strålningseffekter på miljön Osäkerheter i riskskattningar Kriticitet Modeller för att beräkna radionuklidtransport och dos Närområdesmodellen COMP Fjärrområdesmodellerna FARF31 och MARFA SKB Huvudrapport SR-Site

10 Representation av biosfären Förenklade analytiska modeller Val av radionuklider Kapselbrott till följd av korrosion Inledning Konceptualisering av transportförhållanden Indata till transportmodeller Beräkning av det centrala korrosionsfallet Analys av möjliga alternativa transportförhållanden/transportdata Beräkning av alternativa fall Doser till andra organismer än människa för korrosionsscenariot Alternativa säkerhetsindikatorer för korrosionsscenariot Sammanfattning av resultat från beräkningsfall för korrosionsscenariot Beräkningar med analytiska modeller Känslighetsanalyser Kapselbrott till följd av skjuvlast Konceptualisering av transportförhållanden Konsekvensberäkningar Kombination av skjuvlastscenariot och scenariot med advektion i bufferten Analys av möjliga alternativa transportförhållanden/transportdata Doser till biota, alternativa säkerhetsindikatorer, analytiska beräkningar och kollektivdos Hypotetiska restscenarier för att illustrera barriärfunktioner Kapselbrott till följd av isostatisk last Växande pinnhål Ytterligare fall som illustrerar barriärfunktioner Radionuklidtransport i gasfas Risksummering Inledning Risker förknippade med korrosionsscenariot Risk förknippad med skjuvlastscenariot Riskutspädning Utvidgad diskussion om risk under de inledande tusen åren Slutsatser Sammanfattning av osäkerheter som påverkar den beräknade risken Sammanfattning av viktiga osäkerheter som påverkar den beräknade risken Kandidatfrågor för expertutfrågning Slutsatser Ytterligare analyser och stödjande argument Inledning Scenarier relaterade till framtida mänskliga handlingar Inledning Principer och metodik för att hantera FHA-scenarier Teknisk och samhällelig bakgrund Val av representativa fall Utvärdering av borrningsfallet Utvärdering av fallet med berguttag eller tunnel Utvärdering av en gruva i närheten av förvarsplatsen vid Forsmark Ofullständigt förslutet förvar Analyser som krävs för att påvisa optimering och användning av bästa möjliga teknik Inledning Kapselbrott till följd av korrosion Kapselbrott till följd av skjuvrörelser Utformningsrelaterade faktorer som inte bidrar till risk 774 SKB Huvudrapport SR-Site 565

11 14.4 Verifiering av att FEP som uteslutits i tidigare delar av utvärderingen är försumbara mot bakgrund av den slutförda analysen av scenarier och risker Inledning Bränslet Kapseln Bufferten Återfyllningen Geosfären En kort redovisning av tidsperioden bortom en miljon år Naturliga analogier Studier av naturliga analogier och deras roll i säkerhetsanalyser Analogier till förvarsmaterial och processer som påverkar dem Transport- och fördröjningsprocesser i geosfären Testning av modeller och metodutveckling Sammanfattande kommentarer Slutsatser Inledning Översikt av resultaten Uppfyllelse av föreskrifternas riskkriterium Frågor relaterade till förändrade klimatförhållanden Andra frågor relaterade till barriärernas funktion och utformning Tilltro Uppfyllelse av föreskriftskrav Inledning Säkerhetskonceptet och säkerhetens allokering till systemkomponenter Uppfyllelse av SSM:s riskkriterium Effekter på miljön av radionuklidutsläpp Optimering och bästa möjliga teknik, BAT Tilltro Gränssättande fall, robusthet Ytterligare allmänna krav på säkerhetsanalysen Konstruktionsstyrande fall Allmänt Kapseln: Isostatisk last Kapseln: Skjuvrörelser Kapseln; korrosionspåkänning Bufferten Återkoppling till utvärderad referensutformning och relaterade konstruktionsförutsättningar Inledning Kapselns mekaniska stabilitet motstå isostatisk last Kapselns mekaniska stabilitet motstå skjuvrörelse Utgöra korrosionsbarriär kopparns tjocklek Kapselmaterial och övrigt Buffertmaterialets hydromekaniska egenskapers varaktighet Installerad mängd buffertmaterial Bufferttjocklek Buffertens mineralogiska sammansättning Bottenplattan i deponeringshålen Återfyllningen i deponeringstunnlarna Val av deponeringshål mekanisk stabilitet Val av deponeringshål hydrologiska och transportrelaterade förhållanden Hydrauliska egenskaper i deponeringshålens väggar Deponeringspositioner anpassade till de termiska förhållandena Kontroll av den skadade zonen (EDZ) Material för injektering och betongsprutning Förvarsdjup SKB Huvudrapport SR-Site

12 Stamtunnlar, transporttunnlar, tillfartstunnlar, schakt och centralområde samt förslutning Förslutning av borrhål Återkoppling till detaljerade undersökningar och platsmodellering Fortsatt karakterisering av deformationszoner med potential att orsaka stora jordskalv Vidareutveckla hjälpmedlen för att begränsa storleken på sprickor som skär deponeringshål Minska osäkerheten i DFN-modellerna Identifiera konnekterade transmissiva sprickor Förvarsvolymens hydrauliska egenskaper Verifiera överensstämmelse med konstruktionsförutsättningarna för EDZ Bergmekanik Termiska egenskaper Hydrogeokemi Ytnära ekosystem Återkoppling till Fud-programmet Använt bränsle Kapseln Bufferten och återfyllningen Geosfären Biosfären Klimatet Slutsatser beträffande säkerhetsanalysens metodik Referenser 849 Bilaga A Tillämpliga föreskrifter och SKB:s implementering av dessa i säkerhetsanalysen SR-Site 877 Bilaga B Ordlista med förkortningar och speciella termer som används i SR-Site 893 Bilaga C Topografi och geografiska namn i Forsmarksområdet 899 SKB Huvudrapport SR-Site 567

13 11 Val av scenarier Referensutformning Platsbeskrivning FoU-resultat Resultat av tidigare analyser FEP-databaser 1 Hantering av egenskaper, händelser och processer (FEP) 2a Beskrivning av initialtillståndet 2b Beskrivning av initialtillståndet 2c Beskrivning av för platsen för tekniska barriärer förvarslayouter 3 Beskrivning av externa 4 förhållanden Sammanställning av processrapporter 5 Definition av säkerhetsfunktioner 6 Sammanställning och funktionsindikatorer av indata 7 Definition och analyser av referensutveckling 8 Val av scenarier 9 Analys av valda scenarier 10 Ytterligare analyser 11 Slutsatser Figur SR-Site-metoden i elva steg (se avsnitt 2.5) med det aktuella steget markerat Inledning En central fråga vid hanteringen av osäkerheter i den framtida utvecklingen av förvarssystemet är, som nämns i avsnitt 2.5.8, att reducera antalet möjliga utvecklingar som ska analyseras genom att välja ut en uppsättning representativa scenarier. Valet fokuseras på att hantera de aspekter av utvecklingen som är relevanta för säkerheten. Dessa beskrivs på övergripande nivå av säkerhetsfunktionerna inneslutning och fördröjning, vilka detaljeras ytterligare genom säkerhetsfunktionsindikatorerna som redovisas i kapitel 8. I avsnitt behandlades föreskrifternas krav vid valet av scenarier och en generell metod för att välja scenarier presenterades. Metoden förklarar i) hur ett huvudscenario som är nära relaterat till referensutvecklingen definieras och ii) principerna för att välja ett antal ytterligare scenarier, med utgångspunkt från säkerhetsfunktioner. I avsnitt nedan beskrivs valet av ytterligare scenarier baserat på säkerhetsfunktioner. En struktur för de fortsatta analyserna av dessa scenarier presenteras i avsnitt Strukturen ger en mall för redovisning av analyserna som beskrivs i avsnitt Alla utvalda scenarier sammanfattas i avsnitt Osäkerheter relaterade till scenarievalet behandlas i avsnitt 2.8. SKB Huvudrapport SR-Site 569

14 11.2 Scenarier härledda utifrån säkerhetsfunktioner; val och struktur för analys Val av ytterligare scenarier Osäkerheter som inte hanteras genom referensutvecklingen Enligt tidigare diskussion utgår huvudscenariot från referensutvecklingen, som beskriver utvecklingen av förvarssystemet utifrån ett realistiskt initialtillstånd för förvaret och för ett exempel på en trolig utveckling av de yttre förhållandena under analysperioden. Precis som uttrycken realistiskt och trolig antyder kan således helt andra förhållanden och därmed även andra utvecklingar av förvaret inte uteslutas. Det förekommer osäkerheter angående initialtillståndet, de processer som styr utvecklingen och de externa förhållandena. Alla dessa osäkerheter hanteras inte genom den referensutveckling som motsvarar huvudscenariot, utan måste undersökas med hjälp av ytterligare scenarier. Vid utvärderingen av osäkerheter undersöker man om extremare initialtillstånd och yttre förhållanden behöver tas med i analyserna, samt om osäkerheter med avseende på hanteringen av processer motiverar ytterligare analyser. Metodik för att välja ytterligare scenarier För att erhålla en uppsättning ytterligare scenarier som kan hävdas vara heltäckande, behövs en strukturerad urvalsmetod. Syftet med scenarierna är att underlätta en kritisk utvärdering av förvarets säkerhet. Det är därför naturligt att använda de säkerhetsfunktioner och relaterade indikatorer som tas upp i kapitel 8 för att ta fram en struktur för att välja scenarier. Det angreppssätt som använts i SR-Site är att använda säkerhetsfunktionerna, med tillhörande indikatorer och indikatorkriterier enligt figur 10-2, för att definiera en uppsättning scenarier som kännetecknas av säkerhetsfunktionernas olika tillstånd. Scenarierna beaktar således olika fall, för vilka möjligheterna att en eller flera av säkerhetsfunktionerna helt eller delvis faller bort utvärderas. Exempel på detta är scenarier då kapselbrott sker på grund av korrosion, isostatiskt övertryck eller skjuvrörelser i sprickor som skär deponeringshålet. Scenarierna har definierats utan att hänsyn tas till hur stor sannolikheten är för att de inträffar. Vid analysen av de valda scenarierna genomförs en kritisk undersökning av alla tänkbara förlopp som leder till att den säkerhetsfunktion som definierar scenariot faller bort. Avsikten är att utvärdera sannolikheten för att scenariot inträffar, dess konsekvenser och dess eventuella bidrag till risk summeringen för förvaret. Utifrån kunskapen om hur förvarssystemet fungerar fokuseras undersökningen på de faktorer som bidrar till säkerhetsfunktionen i fråga. Således fokuseras utvärderingen av varje scenario på en begränsad mängd osäkra faktorer. FEP-diagrammet, se figur 8-4, är ett hjälpmedel för att identifiera sådana faktorer. Utgångspunkten vid utvärderingen är analysen av referensutvecklingen, där alla faktorer som tas upp i FEP-diagrammet analyseras för referensförhållandena. Det tillvägagångssätt som används för att välja scenarier är således att ställa frågan: Vad kännetecknar ett förvar som inte fungerar? Svaret på frågan utgörs av en lista över tillstånd där en eller flera säkerhetsfunktioner inte kunnat upprätthållas, till exempel en situation där advektion är den dominerande transportmekanismen i bufferten. Analyserna av de scenarier som valts ut på detta sätt inriktas sedan på att identifiera och kvantifiera alla tänkbara förlopp som kan leda till sådana tillstånd. För varje scenario är målet att antingen avfärda det, baserat på att inget troligt sådant förlopp kan identifieras, eller att utvärdera scenariots sannolikhet och konsekvenser så att det kan tas med i risksummeringen för förvaret. För de sistnämnda scenarierna kan det, som återkoppling till kommande utveckling av utformningen, vara lämpligt att överväga om ändringar av utformningen skulle kunna eliminera eller minska risken för att scenariot inträffar. Framtagning av lista över säkerhetsfunktioner för valet av scenarier Den primära säkerhetsfunktionen för ett KBS-3-förvar är inneslutning. Ett naturligt steg vid valet av scenarier utgående från säkerhetsfunktioner är därför att välja tre kapselscenarier med utgångspunkt från de tre säkerhetsfunktioner som står i direkt samband med kapselinneslutning, dvs scenarier som kännetecknas av (se figur 10-2): A. Kapselbrott på grund av korrosion säkerhetsfunktionen Can1. B. Kapselbrott på grund av isostatisk last säkerhetsfunktionen Can2. C. Kapselbrott på grund av skjuvlast säkerhetsfunktionen Can SKB Huvudrapport SR-Site

15 För det fortsatta arbetet med att välja scenarier behöver listan över säkerhetsfunktioner detaljeras ytterligare, eftersom många av säkerhetsfunktionerna överlappar eller har samband med varandra. Säkerhetsfunktionen begränsa advektiv transport som är relaterad till bufferten har till exempel ett samband med kapselsäkerhetsfunktionen utgöra korrosionsbarriär, eftersom korrosionen ökar kraftigt om advektiva förhållanden råder i bufferten. En heltäckande utvärdering av scenariot för kapselkorrosion måste därför även omfatta en utvärdering av advektion i bufferten. Generellt behöver vart och ett av de tre scenarier som är relaterade till kapselbrott kombineras med relevanta tillstånd för bufferten för att utvärderingen ska bli heltäckande. Härledning av kritiska tillstånd för bufferten Utifrån säkerhetsfunktionerna är det möjligt att härleda sex tillstånd för bufferten som står i samband med säkerheten. 1. Ett grundtillstånd är en intakt buffert, där alla säkerhetsfunktioner upprätthålls. 2. Ett annat tillstånd som kan härledas direkt från säkerhetsfunktionerna är en buffert med advektiva förhållanden, vilket är relaterat till att säkerhetsfunktionerna Buff1a eller Buff1b fallit bort. Ett specialfall av advektiva förhållanden uppträder när bufferten inte kan hålla kapseln i det avsedda vertikala läget, så att kapseln i extremfallet sjunker till botten av deponeringshålet. Buffertens diffusionsbarriär försvinner då, och massöverföringen mellan grundvattnet och kapseln styrs av advektion i det omgivande berget och eventuellt även i bufferten. Detta fall är relaterat till buffertfunktionen Buff5 (förhindra kapselsjunkning). 3. Ett annat tillstånd som behöver beaktas är en omvandlad buffert. Detta tillstånd är relaterat till buffertfunktionen Buff4 som avser högsta tillåtna temperatur i bufferten. Det finns emellertid ytterligare ett antal möjliga orsaker eller förlopp som kan leda till buffertomvandling och som man behöver ta hänsyn till för att en fullständig utvärdering av tillståndet för bufferten ska kunna genomföras. 4. En frusen buffert måste beaktas, vilket är relaterat till buffertfunktionen Buff6b. 5. En alltför kompakt buffert avser en situation då buffertens densitet är högre än vad konstruktionsförutsättningarna anger. Detta tillstånd är relaterat till buffertfunktionen Buff3 (dämpa bergets skjuvrörelser) och Buff6a (begränsa svälltrycket på kapseln). 6. Slutligen innebär en buffert som innehåller aktiva mikrober att mikrobiell reduktion av sulfat i själva bufferten måste beaktas. Detta tillstånd är relaterat till funktionen Buff2. Av dessa sex tillstånd för bufferten som alla kan härledas från listan över säkerhetsfunktioner samt från den allmänna kunskapen om bufferten och dess utveckling över tid kan fem tillstånd kännetecknas som ej fungerande. De fyra första hanteras som olika buffertscenarier (ett intakt och tre ej fungerande ). De två sistnämnda, en alltför tät buffert och en buffert som innehåller aktiva mikrober, ingår i analyserna av relevanta kapselscenarier enligt figur 11-2 nedan. Båda dessa är relaterade till buffertdensiteten och svälltrycket samt kan enkelt analyseras i samband med lämpliga kapselscenarier. På så sätt minskar antalet scenarier och dessutom blir redovisningen av scenarierna mindre komplex Struktur för analys av de ytterligare scenarierna Tillvägagångssätt Vid analysen av ytterligare scenarier används referensutvecklingen som en utgångspunkt. Analysen av vart och ett av scenarierna riktas sedan in på en utveckling av möjliga osäkerheter som är relevanta för scenariot i fråga, inklusive sådana osäkerheter som inte hanteras i analysen av referensutvecklingen. Dessa osäkerheter kan ha samband med förvarets initialtillstånd, med processer som styr förvarets utveckling eller med extern påverkan. SKB Huvudrapport SR-Site 571

16 Analysera en heltäckande referensutveckling som används till att definiera: Huvudscenario där följande är definierat: referensinitialtillstånd, referenshantering av processer och externa referensförhållanden Välj sex ytterligare scenarier utgående från säkerhetsfunktioner: tre relaterade till försämrad funktion hos bufferten tre relaterade till försämrad funktion hos kapseln Analysera förekomsten av: Advektiv buffert Buff1ab, Buff5 R1bc, R2ab Frusen buffert Buff6b R4a Omvandlad buffert Buff4 R1de, R2ab Följande utvärderas för varje fall: Revelanta osäkerheter med koppling till Initialtillståndet, processer och externa förhållanden som inte omfattas av huvudscenariot Var och en av dessa (beskrivningar av buffertförhållanden) analyseras med avseende på: Kapselbrott beroende på korrosion Can1, Buff1 R1adf, R2ab + Kapselbrott beroende på isostatisk last Can2 R3a + Kapselbrott beroende på skjuvlast Can3, Buff3 R3bc + säkerhetsfunktioner relaterade till analyserade och indirekt inkluderade bufferttillstånd Följande utvärderas åter för varje fall: Revelanta osäkerheter med koppling till Initialtillståndet, processer och externa förhållanden som inte omfattas av huvudscenariot Figur Huvudkomponenterna i proceduren för att välja och analysera ytterligare scenarier med kapselns och buffertens säkerhetsfunktioner som grund (gula och orange rutor). De säkerhetsfunktionsindikatorer som är relevanta för varje scenario anges med samma nomenklatur som i figur 8-2. Bland annat följande frågor behandlas vid analysen av scenariot med buffertadvektion: Skulle buffertens initiala densitet, där densiteten är en kritisk faktor för förekomsten av buffertadvektion, av någon anledning kunna vara lägre än den initiala referensdensitet som antas för referensutvecklingen? Återstår några konceptuella osäkerheter när det gäller kolloidfrigörelse/erosionsprocesser i bufferten (vilket leder till minskad densitet), vilka inte hanteras genom de modeller som används för att kvantifiera denna process i referensutvecklingen? Här ingår följder av kanalbildning och erosion under förvarets mättnadsfas. Skulle grundvattnets sammansättning och flöde kunna vara mindre gynnsamma för uppkomst av buffertadvektion än vad som följer av de yttre referensförhållandena i referensutvecklingen, dvs en upprepning av Weichselglaciationscykeln? 572 SKB Huvudrapport SR-Site

17 Kombination av scenerier relaterade till buffertfunktioner och kapselfunktioner Vart och ett av dessa tre ej fungerande tillstånd för bufferten utvärderas som ett separat scenario. Alla identifierade förlopp som kan leda till sådana tillstånd undersöks kritiskt på det sätt som beskrivs i föregående avsnitt. Deras konsekvenser med avseende på kapselbrott och utsläpp av radionuklider utvärderas enbart i kombination med de tre kapselscenarier som definieras ovan. På så sätt hanteras en stor del av problemet med att kombinera scenarier. Figur 11-2 visar schematiskt hur scenarieanalysen utförs med utgångspunkt från säkerhetsfunktionerna. Det bör noteras att om analysen av ett särskilt buffertscenario leder till slutsatsen att det ska betraktas som ett restscenario, så förs det inte vidare till de kapselscenarier som definieras ovan. De säkerhetsfunktioner som berör berget utvärderas inom var och en av dessa kombinationer genom att hänsyn även tas till osäkerheter som är relaterade till geosfären och externa förhållanden vid utvärdering både av tillstånden för bufferten och av de olika typerna av kapselbrott (se exemplet med buffertadvektion ovan). Detta är nödvändigt eftersom till exempel den eventuella förekomsten av advektiva förhållanden i bufferten står i direkt samband med grundvattnets sammansättning genom säkerhetsfunktionen R1c (minimal jonstyrka hos grundvattnet) och förekomsten av kapselbrott på grund av bergets skjuvrörelser står i direkt samband med bergrörelser genom säkerhetsfunktionerna R3b och c. Se även figur Hantering av fördröjning Det tillvägagångssätt som hittills presenterats avser direkta brottyper för kapseln och vilket samband buffertens säkerhetsfunktioner har med dessa brottyper. Tillvägagångssättet är således relaterat till förvarets primära säkerhetsfunktion. Det tillvägagångssätt som använts för att utvärdera även den sekundära säkerhetsfunktionen fördröjning är att för var och en av kapselbrottstyperna fastställa osäkerheter som är relaterade till fördröjning. Detta tillvägagångssätt motiveras i hög grad av det faktum att varje typ av kapselbrott ger särskilda konsekvenser för fördröjningen, genom orsakerna till kapselbrottet ifråga. Därför krävs en särskild utvärdering av osäkerheter som gäller denna egenskap. Inom varje scenario utvärderas osäkerheter med avseende på relevanta aspekter för det särskilda scenariot för fördröjningsegenskaper hos bränslet, kapseln, bufferten, deponeringstunnelns återfyllning och geosfären. Många av frågorna avseende osäkerheter överlappar med dem som är relevanta för inneslutning. Till exempel är advektiva förhållanden i bufferten relevanta både för inneslutning genom att kapselkorroderande ämnen transporteras in och för fördröjning genom att radionuklider transporteras ut. Denna utvärdering görs i kapitel 13 på ett sätt som liknar det som används i utvärderingen av scenarier som är relaterade till inneslutning, men som är förenklat, se avsnitt Kategorisering som mindre sannolikt scenario eller restscenario En central fråga vid utvärderingen av scenarierna är att bedöma om det är möjligt att scenariot blir verklighet. Om så är fallet klassificeras scenariot som mindre sannolikt och tas med i risksummeringen, annars definieras det som ett restscenario. Det finns inget numeriskt gränsvärde för den sannolikhet under vilken ett scenario betraktas som ett restscenario i SR-Site. Det angreppssätt som använts är att om det kan hävdas att ett scenario fysikaliskt inte är rimligt mot bakgrund av försiktiga utvärderingar av nuvarande kunskap om exempelvis barriäregenskaper, processer och effekter av framtida klimatförändringar så betraktas scenariot som ett restscenario. Det har inte bedömts vara möjligt eller meningsfullt att formulera en mer exakt definition som täcker alla upptänkliga situationer. Läsaren hänvisas till implementeringen i kapitel 12 för den detaljerade tillämpningen. Gemensamma faktorer som påverkar flera scenarier och kombinationer av scenarier Som nämns ovan kan en stor del av problemet med kombinerade scenarier hanteras med hjälp av kombinationen av buffert- och kapselrelaterade scenarier. Det finns dock ytterligare faktorer som behöver beaktas när det gäller kombinationer av scenarier. Bland annat måste hänsyn tas till kombinationer av kapselscenarier. Är de identifierade feltillstånden oberoende av varandra så att deras riskbidrag kan adderas, dvs är orsakerna till dem oberoende av varandra? Och är effekterna av en särskild felorsak oberoende av om en annan felorsak ger en påverkan SKB Huvudrapport SR-Site 573

18 samtidigt? Kombinationen av isostatisk last på kapseln och laster beroende på skjuvrörelser åskådliggör båda dessa problem: Är sannolikheten för ett jordskalv oberoende av om en betydande inlandsis, som kan skapa höga grundvattentryck, finns ovanför förvaret? Om dessa två lastsituationer kan förekomma samtidigt, är i så fall kapselns reaktion på en skjuvrörelse orsakad av jordskalv oberoende av förekomsten av ett isostatiskt övertryck? Man behöver även ta hänsyn till kombinationer av tillstånden för bufferten på liknande sätt. Buffertens frystemperatur beror till exempel på buffertdensiteten, som minskar när advektiva förhållanden råder i bufferten. När de analyser som beskrivs i figur 11-2 slutförts ses problemet med kombinationer över genom ett strukturerat tillvägagångssätt som syftar till att hantera kombinationer av scenarier på ett heltäckande sätt, se vidare avsnitt Risksummering Riskbidragen från vart och ett av scenarierna utgör basen för en risksummering sedan scenarieanalyserna har utförts. Riskbidrag från scenarier som är oberoende av varandra adderas, om kombinationer inte ger större konsekvenser än de enskilda scenarierna. Om kombinationer kan leda till större konsekvenser utvärderas även sådana kombinationers sannolikhet och konsekvens. Vid summeringen noteras det även om vissa grupper av scenarierna är ömsesidigt uteslutande. I sådana fall kan gruppens totala konsekvens inte vara större än konsekvensen för det scenario i gruppen som har den största konsekvensen. Detta är ett sätt att begränsa risken från en grupp ömsesidigt uteslutande scenarier (eller olika fall inom ett scenario) om kunskapen om hur sannolikheter fördelas bland scenarierna i gruppen är begränsad. Förhållande till referensutvecklingen För flera av säkerhetsfunktionsindikatorerna finns sådana kriterier att om kriteriet är uppfyllt kan ett visst fenomen, som påverkar säkerheten negativt, uteslutas. Frysning av bufferten kan till exempel uteslutas om bufferttemperaturen ligger över 4 C. Om man bedömer att kriteriet upprätthålls i referens utvecklingen, kan utvärderingen inriktas på tänkbara förlopp som kan leda till att kriteriet inte upprätthålls, förutom sådana förlopp som tas upp i referensutvecklingen. Med hjälp av FEP-diagrammet, se avsnitt 8.5, undersöks osäkerheter med avseende på initialtillstånd och externa förhållanden, såväl som konceptuella osäkerheter förenade med processer. Om en indikator inte har något samband med ett kriterium, eller om man bedömt att kriteriet inte upprätthålls i referensutvecklingen, görs en utvärdering av om värdet på säkerhetsfunktionsindikatorn skulle kunna vara mindre gynnsamt för säkerheten än vad som är fallet i referensutvecklingen. Återigen undersöks osäkerheter med avseende på initialtillstånd, externa förhållanden och processer Mall för analys av scenarier baserade på säkerhetsfunktioner En gemensam mall följs vid analysen av alla scenarier som härletts från säkerhetsfunktionsindikatorer. Mallen beskrivs nedan och för varje rubrik ges en kort beskrivning av den information som kan för väntas under den. Vid behov görs mindre modifieringar av strukturen för ett särskilt scenario, men det innehåll som anges nedan finns alltid med. Observera att mallen bara täcker analysen av inneslutningspotentialen i kapitel 12. Konsekvensberäkningar för de typer av kapselbrott som analyseras i scenarierna utförs i kapitel 13, enligt rutiner som beskrivs i det kapitlet. Beaktad(e) säkerhetsfunktionsindikator(er) Den säkerhetsfunktion som behandlas anges. Om scenariot gäller en säkerhetsfunktion för vilken ett kriterium för lämplig säkerhetsfunktion har fastställts, konstateras det att detta kriterium inte antas vara uppfyllt. Till vilken grad det inte upprätthålls specificeras i den fortsatta analysen. 574 SKB Huvudrapport SR-Site

19 I vissa fall utvärderas flera säkerhetsfunktioner inom samma scenario, eftersom de alla tyder på omständigheter som är relevanta för en gemensam säkerhetsfunktion. Om så är fallet förklaras alla inblandade funktioner och deras beroenden. Funktionsindikatorn buffertens hydrauliska konduktivitet har till exempel samband med indikatorerna buffertens svälltryck, minimal jonstyrka hos grundvattnet, begränsad salthalt och återfyllningens densitet. Hantering av denna fråga i referensutvecklingen Hanteringen i referensutvecklingen beskrivs kortfattat. Kvalitativ beskrivning av förlopp som leder till denna situation Tabellen med osäkerheter som härletts från analysen av referensutvecklingen ses över, i syfte att identifiera osäkerheter som kräver ytterligare behandling i det aktuella scenariot. Utifrån denna tabell och FEP-diagrammet presenteras de faktorer som bidrar till att scenariot kan inträffa. Presentationen ger en lista över i) initialtillståndsfaktorer, ii) processer och iii) externa förhållanden som bör beaktas. Kvantitativ beskrivning av förlopp som leder till denna situation Analysen av referensutvecklingen granskas kritiskt i syfte att på ett uttömmande sätt utvärdera alla tänkbara förlopp som kan leda till den situation som kännetecknar scenariot. De osäkerheter som eventuellt finns kvar efter hanteringen i referensutvecklingen tas om hand. Till exempel hanteras förhållanden för initialtillståndet som inte tas upp i referensinitialtillståndet, liksom externa förhållanden som inte täcks in av den externa referensutvecklingen. Konceptuella osäkerheter som gäller de berörda processerna behandlas. Betydelsen av i vilken ordningsföljd olika processer eller händelser inträffar analyseras Om det inte finns antaganden avseende detta särskilda scenario som gör att vissa alternativ kan åsidosättas, analyseras scenariot med avseende på både referensglaciationscykeln, global upp värmning och andra relevanta klimatfall. Detta görs för att uppfylla SSM:s krav att varje scenario ska analyseras med avseende på flera alternativa klimatutvecklingar. Kategorisering som mindre sannolikt scenario eller restscenario Utgående från en uppskattning av hur rimliga de förlopp är som kan leda fram till situationen, betecknas scenariot antingen som mindre sannolikt om man inte kan utesluta att det inträffar, eller som ett restscenario. I det förra fallet tas konsekvenserna av scenariot med i risksummeringen för förvaret, vilket innebär att sannolikheten för att scenariot inträffar uppskattas. I vissa fall är det relevant att ta hänsyn både till sannolikheten för att ett enstaka deponeringshål påverkas och till sannolikheten för att alla (eller många) hål påverkas. I händelse av ett restscenario tas konsekvenserna av scenariot inte med i risksummeringen för förvaret. Slutsatser Slutsatser dras på grundval av resultaten under föregående rubriker Sammanfattning av val av scenarier I tabell 11-1 sammanfattas resultatet av det scenarieval som genomförts enligt detta kapitel. Den referensutveckling som beskrivs i kapitel 10 definieras som huvudscenariot och utgör grunden för att välja ytterligare scenarier. Säkerhetsfunktionerna används som utgångspunkt för att välja ytterligare scenarier. Dessa omfattar tre buffertscenarier som representerar buffertfel, och tre kapselscenarier som representerar olika typer av kapselbrott. Buffertscenarierna analyseras först och varje bufferttillstånd beaktas sedan vid analyserna av de olika typerna av kapselbrott. Om analyserna av något av bufferttillstånden leder till slutsatsen att det tillståndet kan uteslutas, förs det emellertid inte vidare i analysen. Slutsatserna av SKB Huvudrapport SR-Site 575

20 analyserna enligt kapitel 12 bestämmer om en kombination är mindre sannolik och således tas med i risksummeringen, eller om den är ett restscenario. Scenarier som är relaterade till framtida mänskliga handlingar och andra scenarier som analyserats, t ex för att skaffa kunskap om barriärfunktioner, tas med om de inte täcks in av resultaten av redan analyserade scenarier. De sistnämnda punkterna behandlas i avsnitt Hur heltäckande de utvalda scenarierna är diskuteras i kapitel 15. Sammanfattningsvis utgörs scenariemetodiken av en undersökning av alla förlopp som kan leda till de tre identifierade typerna av kapselbrott. Metodiken syftar till att utesluta eller kvantifiera brotttyperna med hänsyn tagen till alla tänkbara utvecklingsalternativ för systemet. Säkerhetsfunktionerna hos förvarets olika delar och den kunskap om förvarssystemets utveckling som kommer från analysen av referensutvecklingen utgör grunden för ingående utvärderingar av sådana förlopp. Tabell Resultat av valet av scenarier. Gröna celler anger förhållanden för huvudscenariots basfall, röda celler anger avvikelser från dessa förhållanden. Huvudscenario/Referensutveckling Namn Initialtillstånd Tekniska barriärer Initialtillstånd Plats Processhantering Hantering av externa förhållanden Basfall Referens ± toleranser. Platsbeskrivande modell (med varianter/osäkerheter). Enligt Processrapporter. Referensklimat (upprepningar av Weichselglaciationscykeln). Inga framtida mänskliga handlingar (FHA). Variant med global uppvärmning Referens ± toleranser. Platsbeskrivande modell (med varianter/osäkerheter). Enligt Processrapporter. Utsträckt varm period. Inga framtida mänskliga handlingar (FHA). Ytterligare scenarier baserade på möjligt bortfall av säkerhetsfunktioner ( mindre sannolika eller restscenarier baserat på analysresultat) Namn Initialtillstånd Tekniska barriärer Initialtillstånd Plats Processhantering Hantering av externa förhållanden Advektion i bufferten Buffertfrysning Buffertomvandling Kapselbrott på grund av isostatisk last Kapselbrott på grund av skjuvlast Kapselbrott på grund av korrosion Utvärdera osäkerheter för relevanta initialtillståndsfaktorer, interna processer och externa förhållanden som kan leda till att den aktuella säkerhetsfunktionsindikatorn inte upprätthålls. Analys av referensutvecklingen används som utgångspunkt. Se ovan. Se ovan. Beakta vart och ett av de tre bufferttillstånden ovan + intakt buffert vid analys av de tre kapselscenarierna nedan. Utvärdera osäkerheter för relevanta initialtillståndsfaktorer, interna processer och externa förhållanden som kan leda till att den aktuella säkerhetsfunktionsindikatorn inte upprätthålls. Analys av referensutvecklingen används som utgångspunkt. Se ovan. Se ovan. Hypotetiska restscenarier som belyser barriärfunktioner Namn Initialtillstånd Tekniska barriärer Initialtillstånd Plats Processhantering Hantering av externa förhållanden Flera fall som tillsammans täcker in KBS-3-barriärerna Som basfallet av huvudscenariot, med undantag av faktorer som avser hypotetiskt bortfall av barriärer. Scenarier som rör framtida mänskliga handlingar Namn Initialtillstånd Tekniska barriärer Initialtillstånd Plats Processhantering Hantering av externa förhållanden Intrång genom borrning Som basfallet av huvudscenariot. Som basfallet av huvudscenariot. Som basfallet av huvudscenariot, förutom processer som påverkas av borrning. Referensklimat + borrning. Ytterligare fall av in trång, t ex närliggande berganläggning Som basfallet av huvudscenariot. Som basfallet av huvudscenariot. Som basfallet av huvudscenariot, förutom processer som påverkas av intrång. Referensklimat + intrångsaktivitet. Ej förslutet förvar Som basfallet av huvudscenariot, men otillräcklig förslutning. Som basfallet av huvudscenariot. Som basfallet av huvudscenariot, modifierat enligt initialtillståndet. Referensklimat. 576 SKB Huvudrapport SR-Site