Analys av säkerhet efter förslutning. Fredrik Vahlund
|
|
|
- Marianne Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Analys av säkerhet efter förslutning Fredrik Vahlund
2 50 Presentationens upplägg Analys av långsiktig säkerhet Syfte Bakgrund Förutsättningar Metodik Resultat Total risk Kravuppfyllelse mot SSM:s riskkriterium Risk per förvarsdel och radionuklid Slutsatser och resultat av säkerhetsanalysen Läsanvisning
3 51 Analysens syfte Att utvärdera om ett utbyggt SFR uppfyller svenska myndighetsföreskrifter för slutförvaring av radioaktivt avfall. Att identifiera krav och begränsningar på förvaret, baserat på slutsatserna från säkerhetsanalysen. Att ge återkoppling till arbetet med att utforma förvaret, till SKB:s Fudprogram, till kommande detaljerade undersökningar av platsen och till framtida säkerhetsanalyser.
4 06/05/ Tidigare analyser av SFR:s långsiktiga säkerhet Analys av långsiktig säkerhet för SFR har analyserats och rapporterats till myndigheterna vid ett flertal tillfällen: Den PSR som låg till grund för regeringstillståndet att uppföra anläggningen togs fram 1982 och den FSAR som krävdes för drifttillståndet av bergsalarna färdigställdes 1987 samt kompletterades för Silon Hela säkerhetsrapporten uppdaterades sedan Säkerhetsanalysen SAFE anmäldes till myndigheterna Kompletteringar på SAFE besvarades 2005 och i säkerhetsanalysen SAR-08, Slutsatserna från dessa analyser är att SFR uppfyller de krav som ställs på anläggningen och anläggningen är säker ur ett långsiktigt perspektiv.
5 53 Säkerhetsprinciper för SFR Begränsning av aktivitet av långlivade radionuklider är en förutsättning för förvarets säkerhet efter förslutning. Detta uppnås genom att endast vissa typer av avfall accepteras för deponering. De tekniska barriärerna utformas utifrån den totala aktivitet som deponeras i varje förvarsutrymme. Fördröjning av uttransport av radionuklider uppnås genom de tekniska barriärernas funktion och förvarets omgivning. Egenskaperna hos avfallet, tillsammans med egenskaperna hos avfallsbehållarna och de tekniska barriärerna i förvarsutrymmena, bidrar till säkerheten genom att begränsa vattenflöde samt genom att ge en lämplig kemisk miljö för att minska rörligheten hos radionukliderna. Berget ger stabila kemiska och fysikaliska förhållanden samt gynnsamma, låga grundvattenflödesförhållanden.
6 54 Säkerhetsprinciper och krav på förvarsutformning och avfall Tid efter förslutning Fördröjning av uttransport av radionuklider Förvarets utformning Begränsning av aktivitet av långlivade radionuklider Krav på det avfall som deponeras i SFR
7 Analys av långsiktig säkerhet (I) Ska svara på frågan Är förvaret långsiktigt säkert? Kan förvaret i framtiden innebära en risk för närboende? Metoder för analys etablerade genom internationellt samarbete. SSM:s föreskrifter Ett slutförvar för använt kärnbränsle eller kärnavfall ska utformas så att den årliga risken för skadeverkningar efter förslutning blir högst 10-6 för en representativ individ i den grupp som utsätts för den största risken. Sannolikheten för skadeverkningar på grund av en stråldos ska beräknas med de sannolikhetskoefficienter som redovisas i Internationella strålskyddskommissionens publikation nr 60, (Omräknat till dos är det 14 µsv/år vilket motsvarar ungefär en procent av bakgrundsstrålningen som är 1 msv/år.)
8 Analys av långsiktig säkerhet (II) Angående analysperiodens längd beskrivs i allmänna råd till SSMFS 2008:37: Följande principer bör vara vägledande för riskanalysens begränsning i tiden: 1. För ett slutförvar för använt kärnbränsle, eller annat långlivat kärnavfall, bör riskanalysen åtminstone omfatta cirka hundratusen år eller tiden för en glaciationscykel för att belysa rimligt förutsägbara yttre påfrestningar på slutförvaret. Riskanalysen bör därefter utsträckas i tid så länge som den tillför betydelsefull information om möjligheten att förbättra slutförvarets skyddsförmåga, dock längst för en tidsrymd upp till en miljon år. 2. För andra slutförvar för kärnavfall, än de som avses i punkt 1, bör riskanalysen åtminstone omfatta tiden fram till dess att de förväntade maximala konsekvenserna avseende risk och miljöpåverkan har inträffat, dock längst för en tidsrymd upp till hundratusen år. Argumenten för de valda begränsningarna av riskanalysen bör redovisas.
9 Analys av långsiktig säkerhet (III) Hur detaljerad görs analysen? Tillräckligt detaljerad för att vi skall kunna bedöma om förvaret uppfyller SSM:s kriterier avseende radiologisk risk. Tillräckligt detaljerad för att vi utifrån erfarenheter från analysen skall kunna dra slutsatser av betydelse avseende utformning av anläggningen. Vilket exempelvis medför att: Beskrivningen av olika egenskaper förenklas. Vissa gynnsamma processer bortses ifrån. Olika förenklingar vid beräkning av dos.
10 58 Analys av långsiktig säkerhet (IV) För att kunna uppskatta framtida radiologisk konsekvens behövs en beskrivning av förvararssystemets framtida utveckling. Den framtida utvecklingen baseras på: Initialtillstånd Externa förhållanden Interna processer
11 59 Initialtillstånd Initialtillståndet för den del av förvaret som i dagsläget är i drift (SFR 1) är baserat på verifierade och dokumenterade egenskaper hos avfallet och förvaret och en bedömning av hur dessa kommer att förändras fram till tiden för förslutning. Initialtillståndet för utbyggnaden (SFR 3) är huvudsakligen baserat på referensutformningen och den nuvarande avfallsprognosen och en bedömning av hur dessa kommer att förändras fram till tiden för förslutning. Förvarets omgivning vid förslutning antas likna dagens, så som det beskrivs i en platsbeskrivande modell, SDM-PSU och i Biosfärens syntesrapport. SDM-PSU baseras på resultaten av det platskarakteriseringsarbete som utförts under platsundersökningarna och innefattar data från berggrunden och ytsystemet.
12 60 Radioaktivitet
13 61 Radiotoxicitet
14 62 Radiotoxicitet per förvarsdel
15 63 Externa förhållanden - Klimat Klimatfallet global uppvärmning beskriver en klimatutveckling som påverkas av måttlig global uppvärmning i kombination med låga värden på inträngande solstrålning. Klimatfallet tidigt periglacialt beskriver en begränsad global uppvärmning. Detta klimatfall omfattar den första möjliga tidpunkten för förekomst av permafrostutveckling i Forsmark. Klimatfallet förlängd global uppvärmning beskriver en betydande global uppvärmning och är det gränssättande fallet för en maximal period med tempererade klimatförhållanden. Klimatfallet glaciationscykeln Weichsel är en rekonstruktion av den senaste glaciationscykeln och representerar ett klimat som helt domineras av naturliga klimatvariationer. Denna utveckling omfattar utbredning av inlandsis.
16 64 Externa förhållanden - Strandlinje
17 65 Interna processer Utveckling av ytsystemet Termisk utveckling. Mekanisk utveckling. Hydrogeologisk utveckling. Hydrologisk utveckling i förvaret. Geokemisk utveckling. Kemisk utveckling i förvaret. Utveckling av de tekniska barriärerna.
18 66 Referensutveckling Den första delen är utvecklingen fram till omkring tusen år efter förslutning under vilken tid klimatet förväntas förbli tempererat och de tekniska barriärerna förväntas behålla sina egenskaper. Denna tidiga utveckling baseras på kvantitativa analyser och beskrivs på tillräcklig detaljnivå så som krävs i föreskriften (SSMFS 2008:37). Under återstående tid fram till omkring år efter förslutning förväntas klimatet förändras, strandlinjen förflyttas avsevärt och de tekniska barriärerna degraderas i olika grad. Under denna tidsperiod ingår även påverkan av ett periglacialt klimat.
19 Utformning och drift Förslutning och återmättnad Glaciala förhållanden Driftfas Fas efter förslutning Postglacial fas Externa förhållanden Förvaret under hav Förvaret under hav och under land. Perioder av tempererade och periglaciala förhållanden Förvaret under hav och under land Beskrivning av systemet och dess utveckling Referensutformning Utveckling under driftfasen Tillstånd vid förslutning (Initialtillstånd) Referensutveckling (termisk, hydraulisk, mekanisk och kemisk utv.) Förenklad beskrivning Utveckling efter glaciation Riskberäkningar Detaljerad modell Förenklad modell
20 68 Beskrivning av utveckling - Scenarier
21 69 Sannolikheter för de olika scenarierna Scenario (section in the Main report is given within parenthesis) Probability Category Global warming climate variant (Section 7.4) 1 Main scenario Early periglacial climate variant (Section 7.4) 1 High inventory scenario (Section 7.6.1) < 0.05 Less probable High flow in the bedrock scenario (Section 7.6.2) < 0.1 scenarios Accelerated concrete degradation scenario (Section 7.6.3) < 0.1 Bentonite degradation scenario (Section 7.6.4) < 0.1 Earthquake scenario (Section 7.5.5) 10 6 /year High concentrations of complexing agents scenario (Section 7.6.6) < 0.1 Wells downstream of the repository scenario (Section 7.6.7) 0.13 Intrusion wells scenario (Section 7.6.8) Silo Each waste vault in SFR 1 Each waste vault in SFR Loss of barrier function scenario no sorption in the repository (Section 7.7.1) Loss of barrier function scenario no sorption in the bedrock (Section 7.7.2) Loss of barrier function scenario high water flow (Section 7.7.3) Residual scenarios Changed repository redox conditions in SFR 1 scenario (Section 7.7.4) Extended global warming scenario (Section 7.7.5) Unclosed repository scenario (Section 7.7.6) Future human action scenarios (Section 7.7.7) Glaciation and post-glacial conditions scenario (Section 7.7.8) Scenario combination 1 (Section 7.8) < Scenario Scenario combination 2 (Section 7.8) < combinations
22 70 Maximal radiologisk risk för olika scenarier
23 71 Utvärdering av kravuppfyllnad mot riskkriterium
24 72 Resultat Summa för de olika scenarierna
25 73 Radiologisk risk per förvarsdel
26 74 Radiologisk risk per radionuklid
27 75 Slutsatser och resultat av säkerhetsanalysen Den potentiella påverkan från förvaret på människors hälsa och på miljön har utvärderats i enlighet med föreskrifterna och de huvudsakliga slutsatserna av denna utvärdering redovisas i avsnitt Den huvudsakliga slutsatsen i säkerhetsanalysen SR-PSU är att det utbyggda SFR-förvaret (SFR 1 och SFR 3) uppfyller föreskrivna kriterier avseende långsiktig säkerhet. Krav och begränsningar för avfall, projektering, uppförande och drift av förvaret baserat på slutsatserna av säkerhetsanalysen beskrivs i kapitel 11 i huvudrapporten. Återkoppling till arbetet med att utforma förvaret, till SKB:s Fud-program, till kommande detaljerade undersökningar av platsen, och till framtida säkerhetsanalyser beskrivs i kapitel 11 i huvudrapporten.
28 76 Huvudrapport Dokumentstruktur Chapter 1 Introduction Chapter 2 Methodology FEP TR Chapter 3 Handling of FEPs Q A dokument Data report TR Inventarium Utformning Förslutningsplan Initial state TR Chapter 4 Initial state of the repository and its environs Model summary TR Huvudrapporten TR och huvudreferenser Interna processer och externa förhållanden Waste process TR Chapter 5 Safety functions Chapter 6 Reference evolution Input data report TR Barrier process TR Chapter 7 Selection of scenarios Geosphere Process TR Biosphere synthesis TR Radionuclide transport TR Chapter 8 Description of calculation cases Climate report TR Chapter 9 Radionuclide transport and dose calculations FHA TR Chapter 10 Assessment of risk Chapter 1 1 Conclusions, further research needs and requirements on design, construction, operation and wastes Krav på utformning, konstruktion, drift och avfall
Långsiktig säkerhet. Fredrik Vahlund
Långsiktig säkerhet Fredrik Vahlund Presentationens upplägg Vilken funktion har en analys av långsiktig säkerhet? Vilka (externa) krav ställs på en analys av långsiktig säkerhet? Resultat Utförande SFR:s
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och
Vad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019
Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle Presentation Östhammars kommun 20/5 2019 Bo Strömberg, Slutförvarsenheten, Utredare säkerhetsanalys Strålsäkerhetsmyndigheten
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle 2012-11-06 Stegvis prövning av slutförvaret för använt kärnbränsle SSMFS 2008:1 4 kap. 2 Tillstånd att bygga,
Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering
Seminarium om Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012 långsiktig säkerhet, haverier och global utblick Stockholm, 6 mars 2012 Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion
Begäran om komplettering av ansökan om utökad verksamhet vid SFR angående konsekvensanalys
Begäran om komplettering 2017-04-07 Svensk Kärnbränslehantering AB Blekholmstorget 30 Box 250 101 24 Stockholm Handläggare: Shulan Xu Vår referens: SSM2015-725-55 Er referens: - Begäran om komplettering
Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström
Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25 2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut
SKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret
Tillståndsprövning och tidsplaner SKB:s övergripande tidsplan Kärnbränsleprogrammet Fud Fud Fud Fud Fud Fud Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning i Uppförande och driftssättning i Dift Drift Projektering,
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk
Handläggare Tina Johansson. Er referens Björn Gustafsson. Kvalitetssäkring Kommentar
Handläggare Tina Johansson Er referens Björn Gustafsson Kvalitetssäkring 2016-10-28 2016-10-28 Kommentar Ert datum 2016-07-01 Sanna Nyström (Kvalitetsgranskning) Peter Larsson (Godkänd) 1(6) Svar till
2013-12-04. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM
2013-12-04 Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) Fud-program 2013. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder
SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall
SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift
Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering
Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1417733 Ärende Handläggare Fredrik Johansson Er referens SSM2011-2426-63 Kvalitetssäkrad av Ulrika Broman Helene Åhsberg Godkänd
Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3. Carl Reinhold Bråkenhielm
Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3 Carl Reinhold Bråkenhielm Kärnbränslecykeln Kärnämneskontrollens huvudmotiv Att förhindra att kärnämnen avleds från den civila kärnbränsecykeln till
Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige
Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige Seminarium 2015-03-26, Slutförvaring av radioaktivt avfall Översikt Syfte och mål med NAP-arbete Krav Resultat för NAP-arbete
Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand. Mål nr M7062-14 Avdelning 3
Sidan 1 av 11 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Mål nr M7062-14 Avdelning 3 Yttrande över behov av komplettering, utökad verksamhet vid anläggningen för slutförvaring
2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. [email protected]
2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar [email protected] Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
Minnesanteckningar från informationsmöte för remissinstanser utbyggnad och fortsatt drift av SFR
Datum: 2015-05-12 Diarienr: SSM2015-1640-8 Minnesanteckningar från informationsmöte för remissinstanser utbyggnad och fortsatt drift av SFR Tid: Onsdagen den 6 maj 2015, kl. 09:00-14.30 Plats: City Conference
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 438. Presentation MMD m (Bild tillagda efter muf)
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-15 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 438 2016-11-02 (Bild 19-29 tillagda efter muf) 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
Anteckningar expertgruppsmöte säkerhetsredovisning
Öppen Anteckningar DokumentID 1196468 Författare Ingrid Aggeryd Version 1.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2009-02-11 Sida 1 (27) Anteckningar expertgruppsmöte säkerhetsredovisning 2009-02-10 Plats: SKB Blekholmstorget,
Fud-program 2010. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall.
Fud-program 2010 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2010 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste
Statens kärnkraftinspektions författningssamling
Statens kärnkraftinspektions författningssamling ISSN 1400-1187 SKIFS 2002:1 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall Allmänna råd om tillämpningen
Praktikaliteter Repliker och svar på frågor Jordskalv, klimatmodeller, jordströmmar och lokalisering
2019-10-01 1 Praktikaliteter 1 35 Repliker och svar på frågor Jordskalv, klimatmodeller, jordströmmar och lokalisering 2019-10-01 2 Förtydliganden och svar avseende jordskalv, klimatmodeller, jordströmmar
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-05-23 Diarienr: SSM2013-2538 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen
