Dagvattenutredning för Söderholmen (Skärholmen Vårberg)

Transkript

1 Grap Dagvattenutredning för Söderholmen (Skärholmen Vårberg) Geosigma AB

2 Uppdragsledare: Anna Lindquist Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 34 Beställare: Exploateringskontoret Beställares referens: Josefine Idbrandt Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning för Söderholmen (Skärholmen, Vårberg) Författad av: Alexander Hansen Datum: Granskad av: Anna Lindquist Jonas Olofsson Första revideringen gjord av: Alexander Hansen Anna Lindquist Andra revideringen gjord av: Anna Lindquist Datum: Datum: Datum: Tredje revideringen gjord av: Jonas Robertsson Datum: GEOSIGMA AB geosigma@geosigma.se Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Postadress Box 894, Uppsala Besöksadress Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: Teknik & Innovation Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel:

3 Sammanfattning Denna dagvattenutredning är fokuserad på det totala dagvattenflödet inom utredningsområdet och dagvattenflödet från allmän platsmark. Dagvatten som bildas inom privat fastighetsmark förutsätts fördröjas och renas till 20 mm enligt Stockholms stads åtgärdsnivå, med eventuella kompletterande åtgärder för att säkerställa att dagvattenflödet inte ökar vid ett dimensionerande regn. Markanvändningen inom allmän platsmark förväntas bli relativt oförändrad mot idag, med undantag för den befintliga fotbollsplanen i grus som kommer tas bort och ersättas med en konstgräsplan lite längre norrut. Dagvattenflödena från allmän platsmark kommer därför inte att förändras i någon större utsträckning, men i samband med den nya detaljplanen och de planerade nyexploateringarna bör stadens åtgärdsnivå med rening motsvarande 20 mm nederbörd ändå implementeras också för allmän platsmark. För den framtida allmänna platsmarken (med befintlig markanvändning) blir det dimensionerande flödet 345 l/s för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Om åtgärdsnivån 20 mm appliceras för vägytor och GC-banor inom den framtida allmänna platsmarken behöver 170 m 3 dagvatten kunna fördröjas. Om reningsvolymen åstadkoms med hjälp av skelettjordar (med djup 1 m och 30 % porositet) krävs en yta av 560 m 2. Fördröjningen skulle medföra att det dimensionerande flödet från allmän platsmark minskade till 175 l/s. Enligt beräkningarna innebär föreslagen rening i skelettjordar eller makadamdike en minskning av föroreningsbelastningen från den allmänna platsmarken. För hela området beräknas, givet att dagvattenhanteringen inom de privata fastigheterna utformas i enlighet med förslagen i respektive utredning, det dimensionerande flödet att uppgå till 485 l/s för ett 10-årsregn. Den totala föroreningsbelastningen (kg/år) beräknas minska för samtliga studerade ämnen. Sammantaget bedöms därför det aktuella planförslaget inte orsaka en försämring av vattenkvaliteten i det dagvatten som avleds från allmän platsmark till berörda recipienter, snarare är en förbättring och positiv inverkan på miljökvalitetsnormerna att vänta. En sammanvägd bedömning av föroreningsbelastningen för hela utredningsområdet kan göras när dagvattenutredningarna för de privata fastigheterna har färdigställts. Det är på vägarna som de största dagvattenflödena kommer att finnas i händelse av extremregn. Vid kraftiga regn kommer främst Våruddsringen att fungera som transportväg för dagvattnet från områdets vägytor. Detta är viktigt att tänka på vid framtida höjdsättning. Fastighetsmark behöver också höjdsättas så att befintliga lågpunkter försvinner och att dagvattnet istället avrinner mot omkringliggande markytor för vidare transport mot recipienten i väster. Det är också viktigt att både allmän platsmark och privat fastighetsmark höjdsätts så att vattnet ges en fri väg för ytavrinning mot dalgången i väster, så att det kan avledas till Mälaren istället för att orsaka översvämningar inom utredningsområdet. Sidan 3 (33)

4 Innehåll Sammanfattning Inledning och syfte Antaganden Allmänt om dagvatten Material och metod Material och datainsamling Platsbesök Flödesberäkning Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkning av dimensionerande flöde efter fördröjning Föroreningsberäkning Områdesbeskrivning och avgränsning Markanvändning Hydrogeologi Infiltrationsförutsättningar och geologi Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Grundvattennivåer Recipientstatus Miljökvalitetsnormer (MKN) Markavvattningsföretag Potentiellt förorenade områden Östra Mälarens vattenskyddsområde Flödesberäkningar Lösningsförslag för dagvattenhantering Ytbehov för fördröjning enligt åtgärdsnivån Avledning via dike Föroreningsbelastning Konstgräsplan Extremregn och lågpunkter Slutsats Referenser Sidan 4 (33)

5 1 Inledning och syfte Inom ett område kallat Söderholmen i Vårberg ska det exploateras och byggas om inom ramen för projekt Fokus Skärholmen. En ny detaljplan ska tas fram för området. Ett antal bostadshus ska byggas, en skola och två förskolor ska byggas om, en fotbollsplan ska byggas och delar av Våruddsvägen ska sänkas och byggas om så att det skapas ett stråk för ytavrinning norrut längs vägens östra sida. Utredningsområdet omfattar både enskilda fastigheter och allmän platsmark. Innan exploateringen och ombyggnationerna börjar är det viktigt att utreda hur dagvattensituationen ser ut i dagsläget för att på så sätt se till att situationen inte förvärras i framtiden. Figur 1-1. Översiktskarta där utredningsområdet markerats med en röd, streckad linje. Geosigma AB har med anledning av detta blivit ombedda att utföra en dagvattenutredning utifrån exploateringsområdets befintliga markförhållanden. Syftet är att utreda förutsättningar för den framtida dagvattenhanteringen. För dagvatten som uppstår inom enskilda fastigheter inom utredningsområdet ansvarar varje exploatör för att rena och fördröja dagvattnet från fastighetsmark. Denna utredning förutsätter att dagvattenflödena från enskilda fastigheter (räknat på ett 10-årsregn) inte ökar efter exploatering. Fokus för denna utredning är dagvattenhantering för allmän platsmark inom utredningsområdet. Dagvattenutredningen har följt Stockholms stads dagvattenstrategi och kompletterande checklista för dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen (version ) som syftar till att skapa en långsiktig hållbar dagvattenhantering i Stockholms stad. I Stockholm Vattens dagvattenstrategi ingår bland annat målen att: Sidan 5 (33)

6 Dagvattenhanteringen ska bidra till en förbättring av stadens yt- och grundvattenkvalitet så att god vattenstatus eller motsvarande vattenkvalitet kan uppnås i stadens samtliga vattenområden. Dagvattenhanteringen ska vara anpassad efter förändrade klimatförhållanden med intensivare nederbörd och höjda vattennivåer i sjöar, kustvatten och vattendrag Dagvatten är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön. För att nå målsättningen om en hållbar dagvattenhantering behöver frågan beaktas i stadsbyggnadsprocessens alla skeden parallellt med en systematisk åtgärdsplanering. En viktig förutsättning är samsyn, samordning och en genomtänkt ansvarsfördelning mellan stadens förvaltningar och bolag. Utredningen har också utförts i enlighet med det nyligen antagna stöddokumentet till Stockholms stads dagvattenstrategi. I stöddokumentet anges att minst 20 mm regn ska kunna magasineras/fördröjas och att vattnet om möjligt ska ledas via ett filtrerande material (detta definieras som åtgärdsnivån 20 mm). Våruddsringen kommer enligt planerna inte att byggas om och har därmed inte inkluderats i åtgärdsnivån. 1.1 Antaganden Även efter förändrad höjdsättning av vägar i området förutsätts allt vatten från utredningsområdet kunna ledas till lågpunkten i väster (där ett dike går ner mot Mälaren) Markanvändningen för marken som förblir allmän platsmark även efter exploateringen, antas vara oförändrad 1.2 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller högre halter av föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. Därigenom minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte innehåller miljöskadliga ämnen. Kända material som avger föroreningar är till exempel takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrigt innehåller zink. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar. Sidan 6 (33)

7 2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling I materialet som använts i utredningen ingår bland annat: Baskarta för planområdet Skiss över förslag till planbestämmelser Data från modellering av marköversvämning vid 100-årsregn (Stockholm Vatten) Stockholm Vattens dagvattenstrategi Samlingskartan från Stockholm Vatten och Avfall Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen (version ), (Stockholms stad) Dagvattenutredningar för delområden inom Söderholmen (Geosigma, 2018 a,b,c,d & WSP, 2018) 2.2 Platsbesök Vid platsbesöket undersöktes topografin och avrinningsförhållandena översiktligt inom och runt utredningsområdet. I figur 2-1 visas riktningar från vart fotografierna i figur 2-2 är tagna. Figur 2-1. Översiktsbild över fotoriktning och plats för fotografierna A F i figur 2-1. Sidan 7 (33)

8 A B C D E F Figur 2-2. Fotografier från platsbesöket. Fotograferingspunkter och riktningar visas i figur 2-1. Sidan 8 (33)

9 2.3 Flödesberäkning Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: Q dim = i(t r ) φ A f (Ekvation 1) där Q dim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på t r som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall därför satts till 1, Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för fördröjningsanläggningar har utförts så att dessa klarar av att hantera vatten enligt åtgärdsnivån 20 mm. 2.5 Beräkning av dimensionerande flöde efter fördröjning För ett 10-årsregn har regnvolymen 20 mm uppnåtts efter en varaktighet av 26 minuter (se Figur 2-3). Eftersom intensiteten minskar med ökande regnvaraktighet (se Figur 2-4) innebär det att en lägre dimensionerande regnintensitet gäller för ett område med inbyggd fördröjning, vilket alltså innebär att det dimensionerande flödet minskar. Figur 2-3. Nederbördsvolym som funktion av regnvaraktighet och återkomsttid (från Dahlström (2010). Sidan 9 (33)

10 Figur 2-4. Intensitets-varaktighetskurvor för olika återkomsttider enligt Dahlström, Det dimensionerande flödet beräknas genom att områdets dimensionerande rinntid, t r, beräknas. Den dimensionerande rinntiden utgörs av summan av områdets rinntid, t rinn och tiden t fyll (tiden det tar att fylla fördröjningsmagasinen). t r = t rinn + t fyll (Ekvation 2) Den dimensionerande regnintensiteten t r läses sedan av i diagrammet som visar samband mellan varaktighet och intensitet (se Figur 2-4) och det dimensionerande flödet kan beräknas enligt Ekvation Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget StormTac v Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Schablonhalterna är årsmedelvärden och kan ses som en indikation över hur föroreningsbelastningen kan komma att förändras efter exploateringen. Sidan 10 (33)

11 3 Områdesbeskrivning och avgränsning 3.1 Markanvändning Utredningsområdet är totalt cirka 7,1 hektar stort och består av en skola, tre förskolor en större fotbollsplan, vägar, GC-banor samt skogs- och gräsytor (Figur 3-1). Figur 3-1. Utredningsområdet och befintlig markanvändning. I Tabell 3-1 nedan presenteras den befintliga markanvändningen för utredningsområdet. Tabell 3-1. Befintlig markanvändning för hela utredningsområdet Markanvändning Area (ha) Tak 0,60 Berg 0,59 GC-bana 0,70 Väg 0,72 Skolgård 1,2 Fotbollsplan (grus) 0,60 Gräs och växtlighet - flack 1,76 Gräs och växtlighet - sluttande 0,94 SUMMA 7,11 Sidan 11 (33)

12 Inom utredningsområdet finns sex olika delområden som utgörs av enskilda fastigheter, varpå det har delats in i sex mindre delområden (där Riksbyggen utgör tre delområden) enligt figur 3-2 nedan. Denna dagvattenutredning är fokuserad på det totala dagvattenflödet inom utredningsområdet och dagvattenflödet från framtida allmän platsmark. Även den planerade fotbollsplanen har inkluderats i flödesberäkningarna i denna rapport eftersom den kommer utgöra allmän platsmark. Det har dock utförts en separat dagvattenutredning för fotbollsplanen där det föreslagits reningslösningar för dagvattnet. Beräknad föroreningsbelastning från bollplanen har därför hämtats från denna utredning. Det förutsätts att exploatören inom respektive delområde följer dagvattenstrategin och Stockholms stads åtgärdsnivå med fördröjning av 20 mm nederbörd, och därmed inte bidrar till att dagvattenflödet eller förorening från området ökar. För de enskilda fastigheterna genomförs separata dagvattenutredningar på uppdrag av exploatörerna. Utredningarnas resultat avseende dimensionerande flöden och årlig föroreningsbelastning för respektive fastighet har använts som indata till en sammanvägd bedömning i denna rapport. Figur 3-2. Utredningsområdet och de mindre delområdena. Den tredje förskolan ersätts med Riksbyggens fastigheter. Det som har markerats som allmän platsmark i figur 3-2 ovan består som kan ses i figur 3-1 av olika markanvändning. För att se hur mycket dagvatten den allmänna platsmarken bidrar med har därför denna markanvändning, som den ser ut i dagsläget visualiserats i figur 3-3 nedan. Dessa ytor används likt ytorna i figur 3-1 för beräkning av dagvattenflöden och föroreningsbelastning i kapitel 4. Sidan 12 (33)

13 Figur 3-3. Befintlig markanvändning för framtida allmän platsmark inom utredningsområdet, uppdelat efter markanvändning. 3.2 Hydrogeologi Infiltrationsförutsättningar och geologi Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som störst för att sedan avta med ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, K S. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I tabell 3-2 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper. Sidan 13 (33)

14 Tabell 3-2. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 Enligt SGUs jordartskarta består undersökningsområdet i huvudsak av glacial lera och ytligt berg, se figur 3-4. Öster om området, mot Vårbergs centrum återfinns fyllnadsmassor och till väster och norr inslag av morän. Figur 3-4. Jordarter från SGUs jordartskarta. Sidan 14 (33)

15 Jorddjupet varierar enligt SGU:s jorddjupskarta inte särskilt mycket inom utredningsområdet, se figur 3-5. I allmänhet mellan 0-3 meter men i västra delen ned åt 5 meter. Figur 3-5. Jorddjup enligt SGU:s jorddjupskarta. De svarta ringarna är SGU:s borrpunkter. Sidan 15 (33)

16 3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Ytavrinningen inom området varierar stort då det på vissa platser är gräs och andra hårdgjorda ytor. Det mesta av ytavrinningen sker längs med vägarna. Här kan det som kan ses i kapitel 4.3 uppkomma stora dagvattenflöden. Vid kraftiga regn kommer det även ett stort tillskott av dagvatten utifrån utredningsområdet och detta måste beaktas vid höjdsättningen inom området.. Inom detaljplaneområdet finns dagvattenledningar, angivna med mörkgrönt i Figur 3-6, som avleder dagvatten längs med GC-vägen ned mot badplatsen i sydväst. Inför utbyggnaden kommer delar av dessa att rivas och ersättas med nya ledningar längs en något förändrad sträckning, markerad med ljusgrönt i Figur 3-6. Längs GC-vägen löper ett öppet dike. Vid platsbesöket noterades att det fanns trummor som mynnade i diket. Avståndet ner till recipienten är ca 250 m, så en viss rening av dagvattnet kan komma att ske genom fastläggning och växtupptag i diket på vägen Merparten av utredningsområdets dagvatten avleds via ovan nämnda ledningar, så diket kan i första hand avvattna delar av Söderholmsgränd samt mark utanför utredningsområdet som sluttar mot dikessträckningen. En ungefärlig vattendelare mellan dessa avrinningsområden visas i Figur 3-6. Figur 3-6. Ytavrinning för utredningsområdet och dess närområde. Befintliga dagvattenledningar är markerade med mörkgrönt, planerade ledningssträckningar är angivna i ljusgrönt. Information om ett större områdes dagvattenuppsamling kan erhållas via SVOAs uppsamlingsområden. Detta presenteras i figur 3-7 nedan och visar att den största delen av dagvattnet inom utredningsområdet leds direkt till Mälaren (Rödstensfjärden respektive Fiskarfjärden). En liten del av dagvattnet i utredningsområdets södra del leds till Sidan 16 (33)

17 Vårbyfjärdstunneln. Denna tunnel mynnar som kan ses i figuren nedan även den till Mälaren (Rödstensfjärden) varpå recipienten för hela utredningsområdet, som kan ses i avsnitt 3.3, är Rödstensfjärden samt Fiskarfjärden. Figur 3-7. Uppsamlingsområde/avrinningsområde för dagvatten enligt SVOA. Dagvatten för uppsamlingsområde Rödstensfjärden & Fiskarfjärden leds antingen via ledning till recipienten eller direkt via ytavrinning Grundvattennivåer Ingen information om grundvattennivåer inom utredningsområdena är känd. 3.3 Recipientstatus Utredningsområdet ligger inom ett avrinningsområde som avvattnas till Mälaren, närmare bestämt till Rödstensfjärden, detta enligt SMHIs delavrinningsområden, se figur 3-8. Området precis norr om utredningsområdet avrinner till den del av Mälaren som kallas Fiskarfjärden. Eftersom de båda recipienterna ligger så nära varandra är det relevant att belysa status och miljökvalitetsnormer även för Fiskarfjärden. I kapitel beskrevs det tekniska avrinningsområdet (som beskriver var vatten som leds i dagvattenledningarna hamnar) och där görs ingen skillnad på Rödstensfjärden och Fiskarfjärden, varför status och miljökvalitetsnormer belyses för båda recipienterna. Sidan 17 (33)

18 Figur 3-8. Utredningsområdet ligger inom avrinningsområdet för Mälaren-Rödstensfjärden, och mycket nära gränsen till avrinningsområdet för Mälaren-Fiskarfjärden Miljökvalitetsnormer (MKN) Både recipienten Mälaren-Fiskarfjärden (EU_CD: SE i VISS) och Mälaren- Rödstensfjärden (EU_CD: SE i VISS) har god ekologisk status. Den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god kemisk status. Se Tabell 3-3 nedan för en sammanställning av recipienternas miljökvalitetsnormer. Tabell 3-3. Sammanställning över miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna Rödstensfjärden och Fiskarfjärden Vattenförekomst Ekologisk status och potential Kemisk ytvattenstatus Status 2017 Kvalitetskrav Status 2017 Kvalitetskrav Rödstensfjärden God God status Fiskarfjärden God God status Uppnår ej god status Uppnår ej god status God status God status Varken Rödstensfjörden eller Fiskarfjärden uppnår i dagsläget god kemisk status (även utan undantagen för de överallt överskridande ämnena bromerade difenyleter och kvicksilver). De ämnen som överskrider gränsvärdena är (exklusive ovan nämnda): Sidan 18 (33)

19 Rödstensfjärden Irgarol/Cybutryn (bekämpningsmedel) Polybromerade difenyleter (industri) Fiskarfjärden Antracen (industri) Polybromerade difenyleter (industri) PFOS (övrigt) Tributyltenn (övrigt) Mälaren ingår även bland de vatten som omfattas enligt NFS 2002:6 av fisk- och musselvattenförordningen (SFS2001:554), vilket innebär att den omfattas av särskilda kvalitetskrav. Havs- och vattenmyndigheten (2016) har dock föreslagit att denna förordning ska upphävas eftersom den medför att det för ett antal kemiska parametrar finns olika gränsvärden i denna förordning respektive vattenförvaltningen. Det EU-direktiv som ligger till grund för fisk- och musselvattenförordningen har slutat gälla eftersom samma skyddsnivå anses kunna uppnås via ramdirektivet för vatten. Förslaget har också tillstyrkts av Naturvårdsverket i ett remissyttrande Baserat på ovanstående har en bedömning av miljökvalitetsnormerna enligt vattenförvaltningen bedömts vara tillräcklig Markavvattningsföretag Enligt information från Länsstyrelsen i Stockholm, åtkomlig på Länsstyrelsens WebbGIS (Länsstyrelsen i Stockholm, 2017), finns det inga aktiva markavvattningsföretag inom utredningsområdet. Det närmaste ligger ca 2 kilometer öster ut vid Skärholmen centrum. 3.4 Potentiellt förorenade områden Det finns inga av Länsstyrelsen utpekade potentiellt förorenade områden inom utredningsområdena, se figur 3-9. Sidan 19 (33)

20 Figur 3-9. Av Länsstyrelsen utpekade potentiellt förorenade områden. De grå stjärnorna är oklassade platser. 3.5 Östra Mälarens vattenskyddsområde Planområdet ligger inom sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet med vattenskyddsområdet är att bevara en god kvalitet på råvattnet för ytvattentäkterna vid Lovö, Norsborg, Görväln och Skytteholm inom Östra Mälaren. Det vattenverk som ligger närmast planområdet är Norsborgs vattenverk (ca 5 km). De skyddsföreskrifter som finns syftar till att reglera och förhindra sådana verksamheter, hanteringar och åtgärder som kan medföra risk för vattenförorening och negativ påverkan på råvattenkvaliteten. I Östra Mälarens vattenskyddsområdes skyddsföreskrifter, 9 ges föreskrifter beträffande dagvattenhantering: Utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dräneringssystem vid sådana anläggningar samt längs järnvägsspår ska vara försett med möjlighet till fördröjning och uppsamling i samband med t.ex. kemikalieolyckor. Utsläpp av dag- och dräneringsvatten från befintliga vägar, broar, järnvägsspår, parkeringsanläggningar och dylikt får förekomma i den omfattning och utformning den har då dessa föreskrifter träder i kraft under förutsättning att den inte strider mot bestämmelserna i gällande miljölagstiftning. I skyddsföreskrifterna definieras risk för vattenförorening som: en inte obetydlig eller ringa risk för tillförsel/spridning av förorenande ämnen till yt- och grundvatten inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Sidan 20 (33)

21 4 Flödesberäkningar I beräkningarna har avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 och StormTac använts, se tabell 4-1. Där presenteras markanvändningen för de ytor som efter exploateringen fortsatt kommer att vara allmän platsmark, uppdelat på de områden som förväntas avvattnas via dike respektive ledningsnät. Utredningsområdet består av flera olika typer av markanvändning och därför har en avvägd avrinningskoefficient beräknats enligt sambandet: φ Atot = (φ 1 A 1 + φ 2 A 2 + φ 3 A 3. )/A tot (Ekvation 3) Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter samt beräknade avvägda avrinningskoefficienter för de ytor inom utredningsområdet som fortsatt kommer vara allmän platsmark. Markanvändningen redovisas för två delområden, som avvattnas via dike respektive dagvattenledning. Markanvändning φ (-) Area allmän platsmark, avledning via dike (hektar) Area allmän platsmark, avledning via ledning (hektar) φatot (-), avledning via dike φatot (-), avledning via ledning GC-bana 0,80 0,05 0,42 Väg 0,80 0,23 0,43 Skolgård* 0,70 0,01 Fotbollsplan (konstgräs) 0,30 Gräs och växtlighet - flack 0,10 Gräs och växtlighet - sluttande 0,30 0,39 0,64 0,41 0,80 0,43 SUMMA 0,28 2,30 RED AREA 0,22 0,99 *Avrinningskoefficienten för skolgård är satt ganska högt. Detta pga. att dessa ytor består av till stor del hårdgjorda ytor. Benämningen skolgård används då detta härstammar från föroreningsberäkningarna i StormTac. Utöver de ytor som redovisas ovan finns ett 3,2 hektar stort sluttande naturmarksområde som avvattnas mot dikessträckningen. Flödesberäkningar för nuvarande markanvändning har gjorts enligt kapitel 2.3. I enlighet med Stockholm Vatten och Avfalls riktlinjer har återkomsttid 10 år använts. Regnvaraktigheten har beräknats till 12 minuter, eftersom det är efter denna tid som hela området bidrar med vatten. Avrinningen från området sker mestadels i ledning eller på hårdgjorda ytor vilket gör att rinntiden för området blir relativt kort trots att området är stort. Den längsta rinnsträckan på hårdgjord yta och i ledning har skattats till 700 m och hastigheten har där antagits vara 1 m/s. Från gräsytan i väster (nära områdets utloppspunkt) har den längsta rinnsträckan på mark skattats till 70 m med hastighet 0,1 m/s. För båda dessa fall blir rinntiden 12 min, vilket i beräkningarna avrundats till 10 minuter. Grundkravet är att de dimensionerande flödena (med avseende på ett 10-årsregn) inte skall öka efter exploateringen. Efter planens genomförande kommer arealen allmän platsmark att bli något mindre eftersom en del av den marken bebyggs. Främst är det berg-, gräs- och grusytor som försvinner i och med att ytorna exploateras. För de ytor som förblir allmän platsmark ändras inte Sidan 21 (33)

22 markanvändningen i någon större utsträckning. Det innebär att situationen skulle förbättras även om inga åtgärder vidtogs. Därför har de reningsvolymer som krävs för att uppnå Stockholms stads åtgärdsnivå (20 mm regn ska fördröjas) använts för att bedöma behovet av fördröjningsanläggningar och dimensionerande volymer för dessa. Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flöde varför de redovisade flödena främst ska ses som indikatorer på hur flödena kan förändras vid den planerade markanvändningen. För ett 10-årsregn har regnvolymen 20 mm uppnåtts efter en varaktighet av 26 minuter. Eftersom intensiteten minskar med ökande regnvaraktighet innebär det att en lägre dimensionerande regnintensitet gäller för ett område med inbyggd fördröjning, vilket alltså innebär att det dimensionerande flödet minskar. Efter fördröjning av 20 mm nederbörd enligt åtgärdsnivån (rinntid=10+26 min = 36 min) från vägytor och GC-banor minskar det dimensionerande flödet från den allmänna platsmarken från 345 l/s till 205 l/s. Beräknat dimensionerande flöde för utredningsområdet redovisas i Tabell 4-2. Beräkningarna baseras på att åtgärdsnivån appliceras för den allmänna platsmarken och inkluderar inte eventuellt tillrinnande vatten från omkringliggande områden. Dimensionerande flöden från fastighetsmark hämtas från respektive dagvattenutredning, där det förutsätts att hänsyn också tas till åtgärdsnivån 20 mm. Tabell 4-2. Beräknade dagvattenflöden för de ytor som efter planens genomförande kommer att vara allmän platsmark. Detta vid dimensionerande flöde för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet (liter/sekund hektar och klimatfaktor 1,25) samt med fördröjning enligt Stockholms stads åtgärdsnivå. I tabellen redovisas också flöden för respektive privat fastighetsmark, hämtat från respektive dagvattenutredning. Allmän platsmark, avledning via dike Allmän platsmark, avledning via ledning Privat fastighetsmark Q dim för 10-årsregn (liter/sekund) Q dim för 10-årsregn med åtgärdsnivå 20 mm (liter/sekund) Söderholmsskolan Förskola Vårbergsvägen Förskola Torpgläntan Riksbyggen Totalt Sidan 22 (33)

23 5 Lösningsförslag för dagvattenhantering I Figur 5-1 ges en översikt över föreslagen dagvattenhantering inom utredningsområdet. Privat fastighetsmark förutsätts genomföra åtgärder motsvarande åtgärdsnivån 20 mm innan vidare avledning. Det har beslutats att dagvattnet från dessa ytor därefter avleds till dagvattenledning för vidare avledning direkt till recipienten. Förslagen i denna utredning syftar till att omhänderta dagvattnet från allmän platsmark, för detaljerad information om dagvattenhanteringen inom fastighetsmark hänvisas till respektive dagvattenutredning. För allmän platsmark utformas dagvattenhanteringen på olika sätt för olika delområden, där delar av Söderholmsgränd leds till ett makadamdike och vidare västerut, där det släpps i naturmarken och översilar, för att sedan samlas upp i det befintliga diket nere i dalgången. För övriga delar av allmän platsmark kommer dagvattnet avledas via ledning till recipienten. Längs Vårbergsvägen kommer ett antal planteringar med skelettjordar att anläggas för fördröjning och rening av vägdagvatten innan det avleds vidare mot recipienten. Längs vissa vägsträckor kommer det inte vara möjligt att uppföra dagvattenanläggningar. Dessa kommer då, precis som idag, att fortsatt avvattnas direkt till ledning. Figur 5-1. Boxmodell med en översiktlig beskrivning av hur dagvattnet från olika markområden föreslås tas omhand. 5.1 Ytbehov för fördröjning enligt åtgärdsnivån Om 20 mm nederbörd faller på den allmänna platsmarken, vars reducerade area uppgår till 1,21 ha innebär det att cirka 245 m 3 ( m 2 x 0,020 m = 242 m 3 ) vatten genereras. Den allmänna platsmarken består dock i stor utsträckning av genomsläppliga material som grönområden, grusytor m.m. som har en naturlig fördröjning, rening och infiltration. De ytor som i första hand är i behov av reningsåtgärder enligt åtgärdsnivån är vägytor och i viss utsträckning GC-banor. För många av GCbanorna kan dock en tillräcklig naturlig rening och fördröjning erhållas genom att dagvattnet leds ut över intilliggande planteringar och grönytor. För vägytor och GC-banor inom utredningsområdet blir den erforderliga volymen cirka 170 m 3 enligt åtgärdsnivån. För en likvärdig rening av vägdagvattnet bör ca 55 m 3 anläggas längs den del av Söderholmsgränd som avvattnas mot diket och ca 115 m 3 längs övriga gator. Om fördröjning av dagvatten från vägar och GC-banor åstadkoms med en porös makadamfyllning (t.ex. i form av skelettjord) så att åtgärdsnivån 20 mm uppfylls (d.v.s. 170 m 3 vatten ska kunna magasineras), krävs en yta av ca 560 m 2 om skelettjorden görs 1 m djup och antas ha 30 % porositet (se Figur 5-2 för illustration av en skelettjords uppbyggnad). Längs Söderholmsgränd kommer dagvattenhanteringen istället utformas som ett makadamdike, som antas få samma egenskaper avseende djup och porositet. Inblandning av kompostjord, biokol mm i en delvolym av Sidan 23 (33)

24 krossmaterialet skulle innebära att porositeten minskar, men nyligen genomförda studier har visat att trädtillväxt kan gynnas av en mer homogen materialstorlek med hög porositet i underliggande lager. Våruddsringen kommer enligt planerna inte att byggas om och kommer därför inte omfattas av dessa åtgärder utan avleds även fortsättningsvis som idag. Beräkningarna förutsätter att allt vatten från vägytor och GC-banor leds till skelettjordar eller makadamdike. Som nämnts ovan räcker det för GC-banor ofta med översilning över en angränsande gräsyta för att åstadkomma tillräcklig rening och fördröjning. Ovanstående volymbehov är därför något överskattat. Det är inte möjligt att anlägga skelettjordar längs samtliga befintliga vägytor, som i vissa fall därför lämnas oförändrade, men detta kompenseras av att en större volym än nödvändigt anläggs längs de sträckor där det är möjligt att uppföra anläggningar. Figur 5-2. Schematisk illustration av uppbyggnad av skelettjord som använts vid beräkning av reningsvolym och föroreningsreduktion för den allmänna platsmarken efter exploatering (Trafikkontoret, 2009). I Figur 5-3 nedan finns en illustration där 380 m 2 skelettjordar och makadamdiken ritats in längs med några av gatorna för att ge en uppfattning om ytbehovet. Bredden på remsorna motsvarar ungefär samma bredd som en trottoar (ungefär 2 m). För att vattnet ska nå skelettjordarna/makadamdikena även vid kraftiga regn är det viktigt att de brunnar/rännor som leder ner vattnet är utspridda längs uppsamlingssträckan för att så effektivt som möjligt leda in vattnet i skelettjorden. Sidan 24 (33)

25 Figur 5-3. Illustration av förslag till ytor för dagvattenhantering med 185 m 2 makadamdike längs Söderholmsgränd och 380 m 2 skelettjord (med ovanliggande planteringar) längs Vårbergsvägen, vilket motsvarar ytbehovet för att uppnå Stockholms stads åtgärdsnivå, förutsatt att anläggningarna utförs med 1 m djup och 30 % porositet. 5.2 Avledning via dike Delar av Söderholmsgränd kommer enligt förslaget avledas via makadamdike längs gatan och vidare mot recipienten via ett befintligt dike i dalgången i väster. Detta dike planeras att dras om till en sträckning som löper runt badplatsen. För detta har beräkningar av det flöde som når diket vid ett dimensionerande 10-årsregn utförts. Utöver flödet som redovisas i Tabell 4-2 har beräkningarna inkluderat tillrinning från naturmarken söder om dikessträckningen och Söderholmsgränd, se Figur 5-4. I beräkningarna har avrinningsområdet för diket samt naturmarkens avrinningskoefficient skattats konservativt för att säkerställa en tillräcklig dimensionering. Radhusområdet i söder förutsätts i första hand fortsätta avvattnas via dagvattenledningar mot recipienten så som det gör idag. För naturmarken har avrinningskoefficienten satts till 0,3 för att ta höjd för eventuellt höga tillflöden, eftersom det är kuperat och gott om ytligt berg i området. Det totala flödet vid ett 10-årsregn har beräknats till 305 l/s vid dikesutloppet, givet att ett makadamdike som kan omhänderta 20 mm från vägyta och GC-bana anläggs längs Söderholmsgränd. Diket har en relativt brant lutning genom dalgången tills det når fram till badplatsen, där lutningen förväntas bli mycket mindre. En översiktlig skiss från Tengbom indikerar att den minsta dikeslutningen runt badplatsen blir ca 1,7%. En översiktlig beräkning av erforderlig tvärsnittsarea för diket kan göras med Mannings formel, där det flackaste partiet kräver den största tvärsnittsarean för att hantera ett visst flöde. För det aktuella diket har Mannings tal konservativt satts till 25, vilket enligt Trafikverket (2008) motsvarar diken med 30 cm högt gräs, för att ta höjd för eventuella trögheter orsakade av riklig växtlighet. Sidan 25 (33)

26 En översiktlig beräkning av erforderlig tvärsnittsarea enligt ovan ger en erforderlig tvärsnittsarea på cirka 0,5 m 2 i sträckningen med minst lutning. Det bör dock observeras att dikets flödeskapacitet beror av bland annat den våta perimeterns längd i förhållande till tvärsnittsarean samt på Mannings tal. Det kan därför vara lämpligt att göra mer detaljerade kapacitetsberäkningar när ett detaljerat utformningsförslag tagits fram, för att säkerställa att den föreslagna dimensionen är tillräcklig. Diket bör göras växtbeklätt och förses med erosionsskydd i de skarpa krökarna runt badplatsen och eventuellt i särskilt branta partier längre uppströms. Erosionsskydden säkerställer att dikesutformningen inte förändras av vattnets nötning med tiden och minskar eventuell uppgrumling av partiklar från dikesbotten. Figur 5-4. Beräknat avrinningsområde för dikessträckningen. Sidan 26 (33)

27 6 Föroreningsbelastning Föroreningsbelastningen har beräknats med StormTac v och presenteras i tabellen nedan. Föroreningshalter för respektive markanvändning har baserats på schablonvärden och kan ses som en indikation över hur föroreningsbelastningen kan komma att förändras efter exploateringen. För att få en ungefärlig uppfattning av hur föroreningsbelastningen från den allmänna platsmarken skulle kunna bli om åtgärdsnivån 20 mm applicerades, har beräkningar utförts i StormTac med antagandet om att dagvattnet från Söderholmsgränd renas i makadamdike och öppet dike innan det når recipienten. För övrig allmän platsmark har cirka 50 % av vägytor och GC-banor beräknats kunna avledas till växtbäddar med skelettjord medan resten har antagits även i fortsättningen avledas till recipienten utan rening. Tabell 6-1. Föroreningshalter i dagvatten från allmän platsmark inom utredningsområdet, beräknat i StormTac. Reningen har beräknats ske i dike respektive skelettjord för de olika delavrinningsområdena. För vissa ytor, som inte kan avledas till någon av anläggningarna, har det inte räknats med någon rening. Ämne Allmän platsmark, befintlig Föroreningshalt (µg/l) Allmän platsmark, efter rening Fosfor Kväve Bly 3,6 2,2 Koppar Zink Kadmium 0,23 0,15 Krom 5,4 3,4 Nickel 3,4 2,2 Kvicksilver 0,056 0,038 Suspenderad Substans Olja PAH 0,28 0,06 Benso(a)pyren 0,0082 0,0057 I Tabell 6-2 redovisas beräknade årliga föroreningsmängder (kg/år) för allmän platsmark med och utan föreslagna reningsåtgärder samt från respektive privat fastighet inklusive rening i där föreslagna åtgärder (hämtat direkt från respektive dagvattenutredning, Geosigma, 2018 a,b,c,d). För konstgräsplanen har en separat dagvattenutredning utförts av WSP (2018) som ger en mer detaljerad beskrivning av dagvattenflöden, förslag till dagvattenhantering och beräkningar avseende föroreningsbelastning. Beräknad årlig föroreningsbelastning från konstgräsplanen har hämtats från denna rapport. I Tabell 6-3 jämförs total föroreningsbelastning för befintlig- och planerad markanvändning för hela utredningsområdet, givet att föreslagna reningsåtgärder genomförs på både allmän platsmark och inom privat fastighetsmark. Sidan 27 (33)

28 Tabell 6-2. Årliga föroreningsmängder från allmän platsmark, för befintlig situation och efter föreslagna reningsåtgärder, samt från respektive privat fastighet efter föreslagen rening (enligt genomförda dagvattenutredningar för respektive område). Ämne Allm. pl.mark, befintlig Allm. pl.mark, efter rening Föroreningsbelastning (kg/år) Konstgräsplan Söderholmsskolan Förskola Vårbergsvägen Förskola Torpgläntan Riksbyggen Fosfor 1,2 0,80 0,26 0,73 0,083 0,092 0,218 Kväve ,1 5,1 1,2 1,2 4,7 Bly 0,04 0,019 0,005 0,015 0,0014 0,0022 0,0036 Koppar 0,18 0,09 0,024 0,04 0,0062 0,0076 0,019 Zink 0,38 0,19 0,041 0,11 0,010 0,012 0,027 Kadmium 0,002 0,001 0, ,001 0, , ,00019 Krom 0,052 0,029 0,0073 0,014 0,0036 0,0043 0,0092 Nickel 0,032 0,019 0,0056 0,015 0,0021 0,0021 0,0056 Kvicksilver 0,0005 0,0003 0, , , , ,00004 Suspenderad Substans , Olja 5,1 2,6 0,67 0,81 0,21 0,17 0,54 PAH 0,0027 0,0005 0,0002 0,0008 0, , ,0003 Benso(a)pyren 0, , , , , , ,00003 Sidan 28 (33)

29 Tabell 6-3. Årliga föroreningsmängder från utredningsområdet för den totala ytan med befintlig markanvändning (översiktligt beräknat) samt för planerad markanvändning (där beräknad belastning från allmän platsmark och de privata fastigheterna i Tabell 6-2 summerats). Ämne Totalt, befintlig markanvändning Föroreningsbelastning (kg/år) Totalt planerad markanvändning, inkl. rening Fosfor 3,3 2,2 Kväve Bly 0,13 0,05 Koppar 0,43 0,19 Zink 1,1 0,4 Kadmium 0,009 0,003 Krom 0,13 0,07 Nickel 0,1 0,05 Kvicksilver 0,0009 0,0005 Suspenderad Substans Olja 10 5 PAH 0,009 0,002 Benso(a)pyren 0,0003 0,0002 Föroreningsbelastningen minskar om den föreslagna fördröjningen/reningen i skelettjordar och makadamdiken implementeras för den allmänna platsmarken, vilket är positivt för recipientens status. Förutsatt att de förslag som presenteras i utredningarna för de privata fastigheterna följs beräknas också den totala föroreningsbelastningen till recipienten minska jämfört med dagens situation för samtliga studerade ämnen. Sammantaget beräknas de föreslagna förändringarna därmed bidra till en förbättring av recipientens status. 6.1 Konstgräsplan Då den nya fotbollsplanen planeras att anläggas med konstgräs finns en risk att detta kan leda till utsläpp av mikroplaster. Konstgräsmattor byggs vanligtvis upp av gräs i polypropylen och underbyggs med en blandning av gummigranulat och sand. Sammansättningen mellan dessa material i underbyggnaden går att justera så att andelen sand ökas, vilket minskar läckaget av plastpartiklar. Det finns också olika åtgärder som kan ge en minskad spridning av gummigranulat, exempelvis skoborstar, omkringliggande asfaltsytor och granulatfällor (se exempelvis unisport.com, 2018) Konstgräset i sig kommer med tiden successivt slitas ner och släppa ifrån sig mikroplaster, idag finns ingen metod som långsiktigt kan rena detta ur dagvattnet till en rimlig kostnad och underhållsnivå. Ett bättre alternativ till konstgräs för att ändå få större mängd speltimmar än på naturgräs är hybridgräs, vilka helt saknar granulat och har en mindre mängd plast. Speltimmarna minskar dock med en sådan lösning. För en detaljerad beskrivning av förslag till dagvattenhantering för konstgräsplanen hänvisas till WSP (2018). Sidan 29 (33)

30 7 Extremregn och lågpunkter Vid extremflöden, såsom ett 100-årsregn, ökar risken för översvämning i framför allt lågområden och instängda områden. Det är därför viktigt att identifiera dessa områden för att både förhindra att vatten ansamlas där och leda det andra vägar för att förhindra skador på till exempel byggnader. Figur 7-1 visar maximalt vattendjup för marköversvämning vid 100-årsregn enligt Stockholm Vatten och Avfalls skyfallsmodellering från 2015 i området. Enligt denna förväntas de största vattendjupen vid grönytan i den västra delen av utredningsområdet samt i dalen ner mot Mälaren. Modelleringen visar även på vatten mellan 0,1-0,3 meter längs Våruddsringen och på skolgården. Även inom fastighetsmark finns några mindre områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Det är viktigt att fastighetsmark höjdsätts så att befintliga lågpunkter försvinner och att dagvattnet istället avrinner mot omkringliggande gatumark. Figur 7-1. Maximalt vattendjup för marköversvämning vid 100-årsregn enligt Stockholm vatten skyfallsmodellering. Sidan 30 (33)

31 För att undvika skada på fastigheter vid kraftiga skyfall är det viktigt att dagvattnet har sekundära rinnvägar, i detta fall vägarna i området samt dalen vid västra delen av utredningsområdet. Då vägarna är sekundära rinnvägar är det därför viktigt att tänka på höjdsättningen av dessa, detta inkluderar även kantstenen. Vid en korsning till exempel är det viktigt att dagvattnet har möjlighet att följa vägen åt önskat håll och inte rinner rakt fram (och skadar en byggnad), till följd av exempelvis kantsten av otillräcklig höjd. Vid ombyggnationen av Vårbergsvägen planeras för ytliga avrinningsvägar längs vägens östra sida som ska tillgodose detta. Ett farthinder längs Våruddsringen utanför Söderholmsskolan har höjdsatts för att säkerställa att ytligt avrinnande dagvatten på gatumarken kan ta sig över det innan det bräddar mot skolgården i söder. Längs denna gatusträckning finns idag en risk för översvämning till intilliggande byggnader, avvattningen har därför förstärkts med nya dagvattenbrunnar intill farthindret samt ett par brunnar längre västerut i det område som har störst översvämningsrisk. De största översvämningsdjupen förväntas enligt modellen i den obebyggda dalgången väster om utredningsområdet. I dalgången finns således ingen bebyggelse som riskerar att skadas vid översvämningar och den kan närmast betraktas en lämplig översvämningsyta vid extremregn. Sidan 31 (33)

32 8 Slutsats För den framtida allmänna platsmarken (med befintlig markanvändning) blir det dimensionerande flödet 345 l/s för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Om åtgärdsnivån 20 mm appliceras för den allmänna platsmarken behöver 170 m 3 dagvatten fördröjas (för att täcka behovet för vägytor samt gång- och cykelvägar). Det dimensionerande flödet efter fördröjning minskar då till 205 l/s. Om fördröjning av dagvatten från vägytor och GC-banor allmän platsmark åstadkoms med en porös makadamfyllning (t.ex. i form av skelettjord och makadamdiken) så att åtgärdsnivån 20 mm uppfylls (d.v.s. 170 m 3 vatten ska kunna magasineras), krävs en yta av ca 560 m 2 om skelettjorden görs 1 m djup och antas ha 30 % porositet, se figur 5-3. För dagvatten från gång- och cykelvägar är det ofta tillräckligt med översilning över en gräsyta/grässlänt för att få tillräcklig rening och fördröjning, vilket innebär att den beräknade volymen sannolikt är något överskattad mot vad som är erforderligt. För den allmänna platsmarken innebär den nya detaljplanen enbart marginella förändringar i markanvändningen och markanvändningen för de ytor som förblir allmän platsmark efter exploatering antas således vara desamma som för nuläget, med undantag för den konstgräsplan som anläggs i norr. Det innebär att även utan åtgärder skulle både flöden och föroreningsbelastning från allmän platsmark vara i stort sett oförändrad. Dagvattenstrategin och stöddokumentet Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation betonar dock vikten av att förbättra dagvattensituationen. Att applicera den nya åtgärdsnivån för allmän platsmark är därför ett rimligt mål. Föreslagen rening minskar föroreningsbelastningen från den allmänna platsmarken. Sammantaget bedöms därför det aktuella planförslaget inte orsaka en försämring av vattenkvaliteten i berörda recipienter, snarare är en förbättring och positiv inverkan på miljökvalitetsnormerna att vänta. Föreslagen dagvattenhantering är också i linje med skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Även den sammanvägda bedömningen med resultat från exploatörernas dagvattenutredningar visar på en minskad föroreningsbelastning från området förutsatt att angivna förslag för dagvattenhantering efterföljs. Det är på vägarna som de största dagvattenflödena kommer att finnas. Vid kraftiga regn kommer främst Våruddsringen att fungera som transportväg för dagvattnet. Detta är viktigt att tänka på vid den framtida höjdsättningen. Det är också viktigt att både allmän platsmark och privat fastighetsmark höjdsätts så att vattnet ges en fri väg för ytavrinning från Vårduddsringen och den planerade fotbollsplanen mot dalgången i väster, så att vattnet vid extremregn når Mälaren istället för att orsaka översvämningar inom utredningsområdet. Åtgärder för att minska översvämningsriskerna inom utredningsområdet har gjorts i det pågående projekteringsarbetet. Längs Vårbergsvägens östra sida planeras ett stråk för ytlig avrinning norrut vilket bidrar till att reducera översvämningsrisken jämfört med idag. Utformning och höjdsättning av gatumark, exempelvis runt farthindret på Våruddsringen, har utformats så att dagvatten inte ska brädda in till skolan i söder. Sidan 32 (33)

33 9 Referenser Geosigma, 2018a. Dagvattenutredning. Söderholmsskolan, Vårberg Skärholmen, GRAP Geosigma, 2018b. Dagvattenutredning. Förskola Vårbergsvägen 64, GRAP Geosigma, 2018c. Dagvattenutredning för Torpgläntans förskola, Vårberg, GRAP Geosigma, 2018d. Dagvattenutredning för Riksbyggens kvarter, Söderholmsgränd, GRAP Länsstyrelsen WebbGIS. VISS. (2017). Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig via Storm Tac, SGU, 2016, jordartskarta 1: : , Stockholm. SGU, 2016, jorddjupskarta 1:50 000, Stockholm. Stockholm Vatten, 2015, Dagvattenstrategi. Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Stockholms stad, Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnad, 2016 Stockholms stad/trafikkontoret (2009), Växtbäddar i Stockholms stad, En handbok Dahlström, B, 2010, Regnintensitet en molnfysikalisk betraktelse. SVU-rapport Svenskt Vatten, 2016, Avledning av dag-drän- och spillvatten. Publikation P110 mars 2016 Trafikverket, VVMB 310. Hydraulisk dimensionering, Publikation 2008:61. Unisport.com, Hur kan man minska spridningen av gummigranulat från konstgräsplaner?, hämtat WSP, Johannesdals bollplan. Dagvattenutredning Sidan 33 (33)