Förteckning över Hugo Sjörs skrifter
|
|
|
- Simon Månsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förteckning över Hugo Sjörs skrifter Sammanställd av Ingvar Backéus, november 2010 Persson, H. & H. Sjörs 1941: Plagiothecium latebricola (Wils.) Br. & Sch. och Grimmia elatior Bruch funna i Stockholmstrakten. Svensk Bot. Tidskr. 35: Sjörs, H. 1943: Några myrtyper vid Mjölkvattnet. Sveriges Natur, Årsbok 1943: Sjörs, H. 1945: Sphagnum subfulvum n. sp. and its relations to S. flavicomans (Card.) Warnst. and S. plumulosum Röll p.p. Svensk Bot. Tidskr. 38 (1944): Sjörs, H. 1945: Flygsand och dynbildning i Norge. Upsala Nya Tidning 5 nov Sjörs, H. 1946: Myrar i Muddus. Sveriges Natur, Årsbok 1946: Sjörs, H. 1946: Myrvegetationen i övre Långanområdet i Jämtland. Ark. Bot. 33 A (6): Sjörs, H. 1946: Terpener, torskkranier och termodynamik. Reformtankar i naturvetarämnen. Ergo 23 (5): Sjörs, H. 1946: Vad myrarna berätta om Grangärde. Bergslagsposten12 juli Sjörs, H. 1948: Myrvegetation i Bergslagen. Acta phytogeogr. Suec. 21: Sjörs, H. 1948: Jämtländska myrar och deras vegetation. I: R. Arbman & K. Curry- Lindahl (red.): Natur i Jämtland, Svensk natur, Stockholm. Sjörs, H. 1949: Om Sphagnum Lindbergii i södra delen av Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 43: Sjörs, H. 1949: Några dalamyrar. I: K.-H. Forsslund & K. Curry-Lindahl (red.): Natur i Dalarna, Svensk natur, Stockholm. Sjörs, H. 1949: Tisjön. I: K.-H. Forsslund & K. Curry-Lindahl (red.): Natur i Dalarna, Svensk natur, Stockholm. Sjörs, H. 1949: Hagar och slåtterängar i södra Dalarna. I: K.-H. Forsslund & K. Curry- Lindahl (red.): Natur i Dalarna, Svensk natur, Stockholm. Sjörs, H. 1949: (Rec. av Natur i Uppland. Svensk natur. + Natur i Jämtland. Svensk natur.) Bot. Notiser 102: Sjörs, H. 1949: Några växter funna huvudsakligen år Bot. Notiser 102: Sjörs, H. 1950: Jordbärsmyren. I: E. Persson & K. Curry-Lindahl (red.): Natur i Gästrikland, Svensk natur, Stockholm. Sjörs, H. 1950: Myren och dess växtvärld. Studentfören. Verdandis Småskr. 508: Sjörs, H. 1950: Regional studies in North Swedish mire vegetation. Bot. Notiser 103: Sjörs, H. 1950: Phytogeographical excursion to mire districts in North Sweden. July 22- August 7, Seventh Int. Bot. Congr., Stockholm. Excursion Guides C III e: Sjörs, H. 1951: Sveriges myrområden. I: G. Jedenius (red.): Boken om naturen, Forum, Stockholm. Sjörs, H. 1951: Om Dalarnas växtvärld. I: O. Veirulf (red.): Dalarna: Ett vida berömt landskap, Stockholm. Sjörs, H. 1952: On the relation between vegetation and electrolytes in north Swedish mire waters. - Oikos 2 (1950): Sjörs, H. 1953: Myrar på Dal. I: N.-G. Karvik & K. Curry-Lindahl (red.): Natur i Dalsland, Svensk Natur, Stockholm. Sjörs, H. 1953: Kroppefjäll. I: N.-G. Karvik & K. Curry-Lindahl (red.): Natur i Dalsland, Svensk Natur, Stockholm.
2 Sjörs, H. 1953: (Rec. av F. Hård av Segerstad: Den värmländska kärlväxtflorans geografi. Gbg K. Vet.- o. Vitt.-samh. handl., 6 följden, ser. B, band 7. Göteborg 1952.) Bot. Notiser 106: Sjörs, H. 1953: (Rec. av H. Hürlimann: Zur Lebensgeschichte des Schilfs an den Ufern der Schweizer Seen. Beitr. z. geobot. Landesaufnahme der Schweiz 30. Bern 1951.) Svensk Bot. Tidskr. 47: Sjörs, H. 1953: (Rec. av M. Moor: Die Fagion-Gesellschaften im Schweizer Jura. Beitr. z. geobot. Landesaufnahme der Schweiz 31. Bern 1952.) Svensk Bot. Tidskr. 47: Sjörs, H. 1953: (Rec. av B.E. Moeckli: Beiträge zur Kenntnis der Vegetationsgeschichte der Umgebung von Bern unter besonderer Berücksichtigung der Späteiszeit. Beitr. z. geobot. Landesaufnahme der Schweiz 32. Bern 1952.) Svensk Bot. Tidskr. 47: Sjörs, H. 1953: (Rec. av C.O. Tamm: Growth, Yield and Nutrition in Carpets of a Forest Moss (Hylocomium splendens). Medd. fr. Statens Skogsforskningsinst. 43:1. Stockholm 1953.) Oikos 4: Sjörs, H. 1954: Slåtterängar i Grangärde finnmark. Ata phytogeogr. Suec. 34: Sjörs, H. 1955: Remarks on ecosystems. Svensk Bot. Tidskr. 49: Malmer, N. & H. Sjörs 1955: Some determinations of elementary constituents in mire plants and peat. Bot. Notiser 108: Sjörs, H. 1956: Nordisk växtgeografi. Bonniers, Stockholm. 239 sidor. Sjörs, H. 1957: (Förord till N. Albertson: Floran i Dala socken på nordöstra Falbygden.) Svensk Bot. Tidskr. 51: Sjörs, H. 1957: Nils Albertson 18/ / Svensk Bot. Tidskr. 51: Sjörs, H. 1957: (Rec. av H. Watson: Woodland mosses. Forestry Commission Booklet No. 1. London 1947, reprinted 1956.) Svensk Bot. Tidskr. 51: 491. Sjörs, H. 1957: Botanisk organografi. - Stencil. Skogshögskolan, Stockholm. 52 sidor. Sjörs, H. 1958: Om Västmanlands växtvärld. I: B. Walldén & K. Curry-Lindahl (red.): Natur i Västmanland, Svensk natur, Stockholm. Sjörs, H. 1958: Västmanlandsmyrar. I: B. Walldén & K. Curry-Lindahl (red.): Natur i Västmanland, Svensk natur, Stockholm. Sjörs, H. 1959: Föreningens vårutfärd till Säter Svensk Bot. Tidskr. 53: Sjörs, H. 1959: Bogs and fens in the Hudson Bay lowlands. Arctic 12: Sjörs, H. 1959: Changes in ph of leaf litter during a field experiment. Oikos 10: Sjörs, H. 1960: Kärlväxtflora och vegetationstyper vid Ångermanälven mellan Nämforsen och Moforsen. Svensk Bot. Tidskr. 54: Persson, H. & H. Sjörs 1960: Some bryophytes from the Hudson Bay lowland of Ontario. Svensk Bot. Tidskr. 54: Sjörs, H. 1960: Myrarna. I: T. Arnborg: Muddus, Sveriges nationalparker, Kungl. Domänstyrelsen. Sjörs, H. 1961: Forest and peatland at Hawley Lake, Northern Ontario. Nat. Mus. Can. Bull. 171: Sjörs, H. 1961: Surface patterns in Boreal peatlands. Endeavour 20: Sjörs, H. 1961: Some chemical properties of the humus layer in Swedish natural soils. Kungl. Skogshögskolans Skr. 37: Sjörs, H. 1961: Från växtgeografins arbetsfält. Svensk Naturvetenskap 14: Sjörs, H. 1961: Botanisk organografi. Ny uppl. Stencil. Skogshögskolan, Stockholm. 52 sidor.
3 Sjörs (omarbetning) 1962: T. Lagerberg: Kompendium i trädkännedom omarbetat av H. Sjörs. Skogshögskolans kompendiekommitté, Stockholm. Sjörs, H. 1962: Skall vi ha drive-in-nationalparker? Sveriges Natur, Årsbok 1962: Sjörs, H. 1962: 113. Sphagnum (Vitmossor). I: T.O.B.N. Krok & S. Almquist: Svensk flora för skolor. Sjunde uppl. utgiven av E. Almquist, Bonniers, Stockholm. Sjörs, H. 1963: Amphi-Atlantic zonation, Nemoral to Arctic. I: Á. Löve & D. Löve (red.): North Atlantic biota and their history, Pergamon Pr., Oxford. Sjörs, H. 1963: Bogs and fens on Attawapiskat River, northern Ontario. Nat. Mus. Can. Bull. 186: Sjörs, H. 1963: Naturvårdsforskning. Skånes natur 50: Sjörs, H. 1963: Myren naturens laboratorium. Sveriges Natur, Årsbok 1963: Sjörs, H. 1963: Om Lapplands myrar. I: K. Curry-Lindahl (red.): Natur i Lappland, Svensk natur, Stockholm. Sjörs, H. 1963: Vegetationsforskning och naturvård. Upsala Nya Tidning 11 mars Sjörs, H. 1964: Föreningens vårutfärd till Uppsala-trakten Svensk Bot. Tidskr. 58: Sjörs, H. 1964: Vad är växtbiologi? I: B. Lyberg, S. Ulfsparre & B. Gyllensvärd (red.): Festskrift tillägnad Carl Kempe 80 år, Almqvist & Wiksell, Stockholm. Sjörs, H. 1964: Vegetation, soil and man. (Rec. av Stålfelt, M.G. 1960: Växtekologi. Scandinavian University Books, Stockholm.) Ecology 45: 204. Sjörs, H. 1965: Features of land and climate. Acta phytogeogr. Suec. 50: Sjörs, H. 1965: Forest regions. Acta phytogeogr. Suec. 50: Sjörs, H., F. Björkbäck & Y. Nordqvist 1965: Northern mires. Acta phytogeogr. Suec. 50: Sjörs, H. 1965: Förord till P.B. Sears: Det levande landskapet. Natur och kultur, Stockholm. Sjörs, H. 1966: Sphagnum angermanicum found in northern Dalarna, Sweden. Bot. Notiser 119: Sjörs, H. 1967: Nordisk växtgeografi. Andra uppl. Bonniers, Stockholm, 240 sidor Sjörs, H. 1967: G. Einar Du Rietz in memoriam. Upsala Nya Tidning 10 mars Holmen, H., A. Johnels, N. Malmer, Å. Persson & H. Sjörs 1967: Peatland and peatland conservation in Sweden. Aquilo Ser. Bot. 6: Sjörs, H. 1968: I: T. Arnborg: Muddus. Rabén & Sjögren, Stockholm. Sjörs, H. 1968: Botanisering i begreppsvärlden. Sveriges Natur, Årsbok 1968: Sjörs, H. 1968: Sveriges växtgeografiska undersökning. Fauna och flora 63: Sjörs, H. 1968: Vad händer med Kaitum och Sjaunja? Forskning och framsteg 1968 (5): Sjörs, H. 1968: Jordens gröna klädnad. I: H. W:son Ahlmann & G. Arpi (red.): Allmän världsgeografi. Europa, Natur och Kultur, Stockholm. Sjörs, H. 1969: Botaniska och allmänekologiska skyddsvärden vid de outbyggda storälvarna i övre Norrland. I: Norrlandsälvarnas naturvärden: värdegraderad bedömning av Torne, Kalix älvars samt Vindelälvens betydelse för forskning och turism. SNV Publ (13): Sjörs, H. 1970: Norrlands outbyggda älvar ovärderliga för ekologerna. Forskning och framsteg 1970 (1). Tre onumrerade sidor. Sjörs, H. 1971: Ekologisk botanik. Biologi 10. Almqvist & Wiksell, Stockholm. 296 sid. Sjörs, H. 1971: Ekologisk botanik. Sveriges Natur, Årsbok 1971:
4 Sjörs, H. med bidrag av F. Björkbäck & T. Ingmar 1971: A tentative qualitative evaluation of Swedish mires. Acta agral. Fenn. 123: Sjörs, H. 1972: Mats Wærn 60 år. Upsala Nya Tidning 27 maj Sjörs, H. 1972: Skall Kronparken offras åt trafiken? Upsala Nya Tidning 25 augusti Sjörs, H. 1972: Hur Skedvi-naturen danats. I: Å. Hyenstrand & J. Ronsten (red.): Stora Skedvi: socknen, dess utseende, historia och näringar, Sockenbokskommittén, Stora Skedvi. Sjörs, H. 1972: Växtvärlden i Skedvi. I: Å. Hyenstrand & J. Ronsten (red.): Stora Skedvi: socknen, dess utseende, historia och näringar, Sockenbokskommittén, Stora Skedvi. Sjörs (omarbetning) 1972: T. Lagerberg: Kompendium i trädkännedom, omarbetat av H. Sjörs. Ny uppl. Skogshögskolan, Stockholm. Sjörs, H. och medarbetare 1973: Skyddsvärda myrar i Kopparbergs län. Växtekol. Stud. 3: Sjörs, H. 1973: Skottlands vegetation. Stencil. Växtbiol. inst., Uppsala.17 sidor. Sjörs, H. 1973: Om botaniska skyddsvärden vid älvarna. Stencil. Växtbiol. inst., Uppsala. 76 sidor. Sjörs, H. 1973: Rapport om växtvärlden och dess miljö i Hällaområdet. Stencil. Växtbiol. inst., Uppsala. 18 sidor. Sjörs, H. 1973: Om skalans betydelse vid vegetationskartläggning. IBP i Norden 11: Sjörs, H. 1973: Ekologiska och miljömässiga biverkningar av hyggesplöjning. I: Skogsbruk och ekologi, Fältbiologerna. Natur och Kultur. Sjörs, H. 1973: Föreläsningar över allmän växtgeografi. Stencil. Växtbiol. inst., Uppsala. 17 sid. Sjörs, H. 1974: (Rec. av B. Kullenberg & E. Stenhagen (red.) 1973: The ecological station of Uppsala University on Öland Selected works. ZOON, suppl. 1.) Svensk Bot. Tidskr. 68: Sjörs, H. 1974: Ekologisk klimatlära. Stencil. Växtbiol. inst., Uppsala. 23 sidor. Sjörs, H. 1974: Problem och problembehandling inom allmän och botanisk ekologi. Stencil. Växtbiol. inst., Uppsala. 89 sidor. Sjörs, H. 1974: Vi tycker i skogen. Skogen 1974 (1): 7. Sjörs, H. 1974: Vädjan om Kronparken. Upsala Nya Tidning 14 nov Sjörs, H. 1974: (Rec. av Mårten Sjöbeck: Det sydsvenska landskapets historia och vård. Skr. utgivna av Fören. Landskronatraktens Natur 6.) Sveriges Natur 1974 (3): 146. Sjörs, H. 1975: En nationalparkskedja representativ för svensk natur. Sveriges Natur, Årsbok1975: Sjörs, H. 1975: Preliminär botanisk värdering av norra Norrlands outbyggda älvsträckor. Meddel. Växtbiol. inst., Uppsala 1975 (7): Sjörs, H. 1975: Manuskriptmetodik inom ekologisk botanik. Meddel. Växtbiol. inst., Uppsala 1975 (9): Sjörs, H. 1975: (Rec. av H. Walter 1973: Die Vegetation der Erde in öko-physiologischer Betrachtung. Band I: Die tropischen und subtropischen Zonen. 3 Aufl. VEB Gustav Fischer Verlag, Jena + H. Walter 1973: Vegetation of the earth in relation to climate and the eco-physiological conditions. Springer Verlag, New York + H. Walter: Allgemeine Geobotanik. Ulmer, Stuttgart.) Svensk Bot. Tidskr. 69:
5 Sjörs, H. 1975: (Rec. av H. Walter 1974: Die Vegetation Osteuropas, Nord- und Zentralasiens. Gustav Fischer, Stuttgart.) Svensk Bot. Tidskr. 69: Sjörs, H. 1975: (Rec. av A.E. Porsild 1974: Rocky Mountain wild flowers. Nat. Mus. Natural Sc. and Parks, Canada.) Svensk Bot. Tidskr. 69: Sjörs, H. 1975: (Rec. av F.K. Hartmann 1974: Mitteleuropäische Wälder. Gustav Fischer, Stuttgart.) Svensk Bot. Tidskr. 69: Sjörs, H. 1975: (Rec. av O. Gjærevoll 1973: Plantegeografi. Universitetsforlaget, Oslo.) Svensk Bot. Tidskr. 69: Sjörs, H. 1975: (Rec. av M.C. Kellman 1974: Plant geography. Methuen & Co., London.) Svensk Bot. Tidskr. 69: Sjörs, H. 1975: (Rec. av T.W. Böcher: Det grønne Grønland. Rhodos, København.) Svensk Bot. Tidskr. 69: Sjörs, H. 1975: A survey of mire research in Fennoscandia. XII Int. Peat Congr. Abstracts 1: 167. Leningrad. Sjörs, H. & M. Botch 1975: Project Telma present and future. XII Int. Peat Congr. Abstracts 2: 545. Leningrad. Sjörs, H. 1975: Kronparken än en gång. Sveriges Natur 1975 (4): Sjörs, H. 1975: Naturvårdens åtgärds- och beslutsproblematik. Sveriges Natur 1975 (6): Sjörs, H. 1975: Det är svårt med svenskan Universen 8: Sjörs, H. 1975: Gunnar Lohammar död. Upsala Nya Tidning 27 jan Sjörs, H. 1976: Bilda reservat räcker inte: Mer generella åtgärder krävs för naturvården. Upsala Nya Tidning 7 jan Sjörs, H. 1976: Natur i Estland. Sveriges Natur 67 (1): 33. Sjörs, H. 1976: Ecological botany. Faculty of Science at Uppsala University. Earth and Life sciences. Uppsala University 500 years 10: Acta Univ. Upsal. Sjörs, H. 1976: Gunnar Lohammar in memoriam. Svensk Bot. Tidskr. 70: Sjörs, H. & C. Nilsson 1976: Vattenutbyggnadens effekter på levande natur. Växtekol. Stud.8: Sjörs, H. 1976: Fältstudier i strykklass. Universen 1976 (5): 8 Sjörs, H. 1976: Vegetation. I: H. W:son Ahlmann (red.): Norden i text och kartor, Kartografiska inst., Stockholm Sjörs, 1976: Successional trends in boreal peatland. Proc. 5th Int. Peat Congr. Vol. II: Poznań. Sjörs, H. 1976: Myren som naturtyp. Finlands Natur 1976 (2): 3-7. Sjörs, H. 1977: Myrinventering i norra och delar av östra Värmland. Meddel. Växtbiol. inst., Uppsala 1977 (11): Sjörs, H. 1977: Myrinventering för skyddsändamål. Meddel. Växtbiol. inst., Uppsala 1977 (9): Sundborg Å. under medverkan av T. Andersson, E. Bylund, R. Carlsson, A. Peterson, H. Sjörs, N. Sundberg m.fl. 1977: Älv kraft miljö. Vattenkraftsutbyggnadens miljöeffekter. Naturgeografiska inst., Uppsala univ. och Statens naturvårdsverk, Stockholm. 150 sidor. Sjörs, H. 1977: Torv, vind och gröna skogar. Sveriges Natur 1977 (7): Sjörs, H. 1978: Dikning ger bestående förändring. Naturvårdare måste få förhandla. Fauna och flora 73: Sjörs, H. 1979: Naturlandskapet i Dalarna och hur det utnyttjats genom tiderna. I: S. Björklund (red.): Från kulturdagarna i Bonäs bygdegård den juni 1978, Gustaf Adolfs Akademien, Uppsala.
6 Sjörs, H. 1979: Aerial inspection as a tool in conservational inventories of wetlands. Classification of peat and peatlands. Proc. Int. Symp. Hyytiälä, Finland, Sep , Int. Peat Soc., Helsinki. Sjörs, H. 1979: Yttrande om naturvärdena inom Gullhögs- och Tönningfloarna i Härjedalen. Meddel. Växtbiol. inst., Uppsala 1979 (5): Sjörs, H. 1979: Miljöaspekter på torvutnyttjande. I: Torvenergi. IVA Rapport 155: Sjörs, H. 1979: Kan vi acceptera torv som energikälla? Sveriges Natur 1979 (7): Sjörs, H. 1979: (Rec. av W.O. Pruitt Jr 1978: Boreal ecology. Inst. of Biology s Studies in Biol. 91.) J. Ecol. 67: Sjörs, H. 1979: What are the criteria of an environmental change natural and manmade? I: Ecological variables in environmental monitoring. SNV PM 1151: Sjörs, H. 1980: An arrangement of changes along gradients, with examples from successions in boreal peatland. Vegetatio 43: 1-4. Sjörs, H. 1980: Landskapsfloraprojekten en jämförelse. Svensk Bot. Tidskr. 73: Sjörs, H. 1980: Myrar från luften. Fauna och flora 75: Sjörs, H. 1980: Peat on earth: multiple use or conservation? Ambio 9: Sjörs, H. 1980: Våtmarker behövs dom? Sveriges Natur, Årsbok 1980: Sjörs, H. (red.) 1980: Forskning pågår vid Växtbio Meddel. Växtbiol. inst (3): Furuholm, L. & H. Sjörs. 1980: Flygbildstolkning och flygspaning som hjälpmedel vid våtmarksinventering för naturvårdsändamål. SNV PM 1289: Sjörs, H. 1981: Sweden. I: E.J. Kormondy & J.F. McCormick (red.): Handbook of contemporary developments in world ecology, Greenwood Pr., Westport, Conn. Sjörs, H. 1981: Coniferous forests of the north. I: G. Halliday & A. Malloch (red.): Wild flowers. Their habitats on Britain and northern Europe, Collins, London. Sjörs, H. 1981: Svensk bearbetning av och förord till Vår vilda flora i Norden och västra Europa Wiken, Höganäs. 181 sidor. Sjörs, H. 1981: Barrskogslandet i norr. I: H. Sjörs (red.): Vår vilda flora i Norden och västra Europa, Wiken, Höganäs. Sjörs, H. 1982: The zonation of northern peatlands and their importance for the carbon balance of the atmosphere. Int. J. Ecol. Environm. Sc. 7: Sjörs, H. 1982: Växtvärlden i Hedemora. I: E. Carlsson & L. Brötegård (red.): Hedemora socken en bygd i förändring, Hedemora, kommun, Hedemora. Sjörs, H. 1983: Mires of Sweden. I: A.J.P. Gore (red.): Mires: swamp, bog, fen and moor. B. Regional studies. Ecosystems of the world 4B: Elsevier, Amsterdam. Sjörs, H. 1983: Varför växter växer där de växer? Sveriges Natur, Årsbok 1983: Sjörs, H. 1984: Svensk bearbetning av och förord till Vår vilda flora i Norden och västra Europa. 2a uppl. Wiken, Höganäs. Sjörs, H. 1984: Växternas vävnader och organ. I: K. Curry-Lindahl (red.): Naturen i Focus, Esselte Focus Uppslagsböcker AB, Stockholm. Curry-Lindahl, C. & H. Sjörs 1984: Hela jorden bebodd av liv. Naturen i Focus, Esselte Focus Uppslagsböcker AB, Stockholm.
7 Sjörs, H. 1984: Livets mångfald. Naturen i Focus, Esselte Focus Uppslagsböcker AB, Stockholm. Sjörs, H. 1984: Livssamhällen. Naturen i Focus, Esselte Focus Uppslagsböcker AB, Stockholm. Sjörs, H. 1984: Våra våtmarker. Scoutledaren 42 (2): Sjörs, H. 1984: Hydro-electric development as a set of ecological factors. I: A. Lillehammer & S.J. Saltveit (red.): Regulated rivers. Proc. of the second Int. Symp. on regulated streams, Oslo, 8-12 August 1982, Universitetsforlaget, Oslo. Sjörs, H. 1984: Peatlands and their development in southern Alaska. Proc. 7 th Int. Peat Congr., Dublin. 1: Sjörs, H. (övers. och bearbetn.) 1984: Skogar. (Original J. Page: Forest.) Planeten Jorden 8. Bokorama, Höganäs. Sjörs, H. 1984: Hur mår den svenska skogen? Provins, nordsvenskt magasin 1984 (4): Sjörs, H. 1985: Peatland and its environment as a living ecological entity. Proc. Peat and the Environment. Int. Peat Soc. Symp., Sep , Elmia, Jönköping, Sjörs, H. 1985: Svenska rikkärr: ekologi, dymanik, naturvård. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 61: Sjörs, H. 1985: A comparison between mires of southern Alaska and Fennoscandia. Aquilo Ser. Bot. 21: Sjörs, H. 1985: On classification with respect to mires. Aquilo Ser. Bot. 21: Sjörs, H. 1985: Anamnesis of the Swedish forest. Ambio 14: Sjörs, H. 1986: Samspelet natur kultur. I: L. Beijer (red.): Linné i Dalarna 1984, Länsstyrelsen, Falun. Sjörs, H. 1986: Nytt om vitmossor. Svensk Bot. Tidskr. 80: Sjörs, H. 1986: On the gradient from near-natural to man-made. Trans. Bot. Soc. Edinburgh, 150 th Anniversary Supplement 1986: Sjörs, H. 1986: Törs vi tala om kärnvapen? Scoutledaren 44: 6-7. Sjörs, H. 1987: Biogeography of Norden. Introduction. I: U. Varjo & W. Tietze (red.): Norden, man and environment, Bornträger, Berlin. Sjörs, H. 1987: Biogeography of Norden. Climate, water and ecosystems in Sweden. - I: U. Varjo & W. Tietze (red.): Norden, man and environment, Bornträger, Berlin. Sjörs, H. 1987: Botaniskt besök på Koppången. Björnramen 1987 (1): Sjörs, H. 1987: (Rec. av E. Hultén & M. Fries 1986: Atlas of north European plants I-III. Koeltz Sc. Books, Königstein.) Fauna och flora 1987: Sjörs, H. 1987: Åttio år i svensk ekologi. (Rec. av T. Söderqvist 1986: The ecologists. From merry naturalists to saviours of the nation. Almqvist & Wiksell Int., Stockholm.) Svensk Bot. Tidskr. 81: Sjörs, H. 1988: Vattenklövern, Menyanthes trifoliata en minimonografi. Svensk Bot. Tidskr. 82: Sjörs, H. 1988: Växtgeografi/växtekologi skilda, övergripande eller identiska vetenskaper? Blyttia 46: Sjörs, H. 1988: Sten Selanders levande landskapsbok. (Rec. av S. Selander 1987: Det levande landskapet i Sverige. Nytryck av andra uppl. Bokskogen.) Svensk Bot. Tidskr. 82: 150. Sjörs, H. 1989: Blåbär, Vaccinium myrtillus ett växtporträtt. Svensk Bot. Tidskr. 83: Sjörs, H. 1990: Divergent successions in mires, a comparative study. Aquilo ser. Bot. 28:
8 Hallingbäck, T. & H. Sjörs 1990: Excursion guide for the symposium Endangered bryophytes in Europe. Uppsala. Sjörs, H. 1991: Phyto- and necromass above and below ground in a fen. Holarctic Ecol. 14: Sjörs, H. 1991: Norrländsk landskapsflora. (Rec. av J.W. Mascher 1990: Ångermanlands flora. SBT-förlaget, Lund.) Svensk Bot. Tidskr. 85: 70, 109. Sjörs, H. 1992: Växtbiologisk forskning I: E. Sjögren (red.): Jubileumsföreläsningar på Växtbiol. inst., Uppsala univ. 24 nov. 1989, Växtbiol. inst., Uppsala. Sjörs, H. 1993: Sphagnum a mossy story. Advances in Bryol. 5: 1-7. Sjörs, H. 1994: Samspel och förändring i vår miljö. I: A. Rosengren (red.): I människans hand, Nordiska Museets Förlag. Sjörs, H. 1995: Pirttimysvuoma och dess kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 89: Sjörs, H. 1996: Monumentalt Dala-dokument. (Rec. av Dalarnas Botaniska Sällskap 1993: Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Kärlväxter. Falun.) Svensk Bot. Tidskr. 90: 82. Sjörs, H. & E. Marklund 1996: Pirttimysvuomaområdets våtmarksmossor. Svensk Bot. Tidskr. 90: Sjörs, H. & C. Skarpe 1996: Det gröna Uppland. I: R. Fredriksson & M. Tjernberg (red.): Upplands fåglar fåglar, människor och landskap genom 300 år, Upplands ornitologiska förening. Sjörs, H. 1997: Kärlväxtfloran i Muddus nationalpark. Svensk Bot. Tidskr. 91: Sjörs, 1998: Kungsängsliljan i Säterdalen. Trollius 22: Sjörs, H. 1998: Några gamla ängsprovytor från Säterdalssystemet. Trollius 22: Sjörs, H. 1998: Innehållsrik bok om nordisk vegetation. (Rec. av K. Dierssen 1996: Vegetation Nordeuropas. Eugen Ulmer, Stuttgart.) Svensk Bot. Tidskr. 92: 184. Sjörs, H. 1999: The background: Geology, climate and zonation. Acta phytogeogr. Suec. 84: Rydin, H., H. Sjörs & M. Löfroth 1999: Mires. Acta phytogeogr. Suec. 84: Sjörs, H. & G. Een 1999: Massor av mossor i Muddus. Bryo-diversitet i ett rikkärr. Svensk Bot. Tidskr. 93: Sjörs, H. & G. Een 2000: Wetland bryophytes in Muddus National Park, north Sweden. J. Bryol. 22: Gunnarsson, U., Sjörs, H. & Rydin, H. 2000: Diversity and ph changes after 50 years on the boreal mire Skattlösbergs Stormosse, Central Sweden. J. Veg. Sc. 11: Sjörs, H. & Gunnarsson, U. 2002: Calcium and ph in north and central Swedish mire waters. J. Ecol. 90: Sjörs, H. 2002: G. Einar Du Rietz lavforskare, växtsociolog, naturskyddsman. Svensk Bot. Tidskr. 96: Sjörs, H. 2004: Kärlväxtfloran i Sävja diversitet och dynamik. Svensk Bot. Tidskr. 98: Sjörs, H. 2004: En magnifik biologisk idéhistoria. (Rec. av N. Uddenberg 2003: Idéer om livet. En biologihistoria I + II. Natur och kultur.) Svensk Bot. Tidskr. 98:
Dalabotanist och naturvårdare
Dalabotanist och naturvårdare Till minne av Hugo Sjörs (1 augusti 1915 28 februari 2010) Urban Gunnarsson, Svärdsjö Hugo har kommit att göra stora avtryck som naturvårdare, botanist och ekolog i Sverige
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F
GRUNDKURSER JÄGMÄSTARPROGRAMMET År 2 jk 09/14 Hösttermin2010 termin 3 Vårtermin 2011 termin 4 vt år 2 slut 11/6 3 A 17/1-18/2 3 B 21/2-25/3 4 A 28/3-29/4 4 B 2/5-3/6+++ SG0027/50055 Ekologi och skogsskötsel
Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet
Fallgropar i förståelse och tillämpning av EST begreppet Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet Ekosystemtjänster och biodiversitet Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Ekologiska produktionsfunktioner
Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?
KURSLITTERATUR (VT-15)
Stockholms Universitet Fastställt 14-10-16 Institutionen för biologisk grundutbildning KURSLITTERATUR (VT-15) Biologi B Karlsson m. fl. Biologi B med Naturkunskap B 3:a uppl. Liber. 2005. Orienteringskurser
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET
Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET [email protected] FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm
Masterenkät. 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89. Svenska.
Masterenkät 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89 Svenska 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 English 2. Vilket masterprogram läser du? Atmosfärsvetenskap,
Implication of the Selfoss declaration for regeneration
Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference
Forest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?
The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration? Carl Johan Sanglert Jönköping county administratin / Regional Development & Cooperation regarding the Environmental
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Dalarnas län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Dalarnas län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Olika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021
Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021 SLU ID: SLU.sfak.2019.3.1.1-132, PN-S 2019-05-24 61 a Period 1 a Period 1 b Period 2 a Period 2 b Period 3 a Period 3 b SG0250 Skog mark och
The Municipality of Ystad
The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.
Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Information till kursdeltagare i Marina Ekosystem BIO260, HT 2012
1 Information till kursdeltagare i Marina Ekosystem BIO260, HT 2012 VÄLKOMNA till kursen Marina Ekosystem. Kurslokal på Botaniska o tentamensdag specificeras i senare schema. Efter upprop, som sker den
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, [email protected]. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, [email protected] Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754
Biodiversity Monitoring in City of Stockholm
Biodiversity Monitoring in City of Stockholm 2018-08-21 Environment nd Health Administration Gunilla Hjorth Ecologist [email protected] Presentation outline 1. Ecological infrastructure in Stockholm
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Water management in Sweden
Water management in Sweden Niclas Bäckman, Principal Scientist and Coordinator Environmental monitoring and Analysis, County Administrative Board of Östergötland Different levels of water management in
Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 )
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Handskriftssamlingen (på 4 hyllmeter) som har tagits om hand av Forskningsarkivet,
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult
Bilaga 2 PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult Uppdrag åt Vattenfall Vindkraft Spelplatser av tjäder och orre Richard Ottvall 2014-12-10 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon:
Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS
Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer Lill-NILS Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Övervakning av förutsättningar
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan
Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan
Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan Susanne Thulin Högskolan Kristianstad Forskarskola, Barndom, Lärande, Ämnesdidaktik (FoBa) Sverige [email protected] 1 Varför ekologi i förskolan?
Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE
VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE Samhället är beroende av vatten och natur Vatten är nödvändigt för allt liv på vår planet. Att inleda en forskningsrapport med denna mening känns som att skriva folk
2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen
Titel/ title: author: chapter. In: Institut, 1993. series: pages
BERLINER BEITRÄGE ZUR SKANDINAVISTIK Titel/ title: Autor(in)/ author: Riddar S:t Jöran, Ett Quodlibet Stephan Michael Schröder Kapitel/»Litteraturhänvisningar«chapter In: Clas Livjin: Riddar S: t Jöran,
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap Degree of Bachelor of Science, with a major in Environmental Sciences 1. Fastställande Examensbeskrivning för Naturvetenskaplig
Momentets innehåll och förväntade studieresultat
Studiehandledning Svensk språkhistoria, 7,5 hp Svenska/Nordiska språk B Innehåll Momentets innehåll och förväntade studieresultat, 1 Preliminär momentplanering, 3 Textseminarier, 3 Examination, 4 Bedömning
CREATING LIVING CITIES
ECODISTR-ICT 2015-11-17 CREATING LIVING CITIES CAREOFCITY.COM Christina Wikberger, City of Stockholm HELBILD URBAN ECOSYSTEM SERVICES TARGETS Raise awareness of the potential of ecosystem services in urban
Lars Melander - CV. Represented. Nationalmuseum, Stockholm. Moderna Museet, Stockholm. Statens Konstråd / Public Art Agency, Sweden
Lars Melander - CV Represented Nationalmuseum, Stockholm Moderna Museet, Stockholm Statens Konstråd / Public Art Agency, Sweden Postmuseum, Stockholm Kungliga Biblioteket / Royal Library, Stockholm Landskrona
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Stockholms län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.
Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi
High Coast/Kvarken Archipelago
High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Några material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
The Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner
Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat
UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache
UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Täthet av rödräv en rapport från Örnbo viltfakta
Täthet av rödräv en rapport från Örnbo viltfakta Syfte Att sammanfatta kunskapen om rävens täthet som bakgrund till studier och åtgärder rörande rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis). Slutsats
Historik av svenska erfarenheter av kalkstabilisering av vägterrasser. Stefan Gustafsson
Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 11 1999-03-01 Historik av svenska erfarenheter av kalkstabilisering av vägterrasser Stefan Gustafsson Svensk Djupstabilisering
Viltets positiva värden
Viltets positiva värden Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 2 År 2003 1TIDSKRIFT Svenskarnas syn på viltet förr (1980) och idag (2001) GÖRAN ERICSSON Docent Institutionen för Skoglig Zooekologi,
Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU
Institutionen för akvatiska resurser 2015-05-11 Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Descriptions in English follow below. Förslag på projekt om säl och skarv i svenska
Tankesmedjan för friluftsliv 2016
1(7) Tankesmedjan för friluftsliv 2016 Anteckningar från seminarium 11. Friluftsliv och grön infrastruktur hur värderar och planerar vi bäst för friluftsliv i landskapet? Arrangör: Naturvårdsverket Organisatörer:Erik
Nr 1. Nr 2. Namn och eventuellt läge
Bilaga C NATURMILJÖER Här redovisas ett antal mycket värdefulla naturmiljöer inom Vilhelmina Kommun. Nr 1 Vapstälven 5 Skalmodal Namn och eventuellt läge Vegetation Skalmodalen är ende dalgången med fjällbarrskog
Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?
Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? CHRISTER NILSSON Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Vem är jag? Ekosystem 3. Restaurering EvRest: Evaluation of Ecological
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email [email protected]
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Kursplan. Introduktion till översättning. Introduction to translation. Nordiska språk, engelska, franska, tyska
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod HUX 140 Dnr 04:81D Beslutsdatum 2004-08-16 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämnen Introduktion till översättning Introduction to translation
