Hängbensteklar i Svenska Malaisefälleprojektet (Ichneumonidae: Anomaloninae)
|
|
- Camilla Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hängbensteklar i Svenska Malaisefälleprojektet (Ichneumonidae: Anomaloninae) Pelle Magnusson Examensarbete i Biologi Nr: xxxx Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen 2008
2 Examensarbeten gjorda vid Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen, och lista över dessa kan beställas via; eller: Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen KALMAR Tel Fax e-post: info@nv.hik.se Examensarbeten gjorda på Högskolan i Kalmar finns på: Detta är ett examensarbete och studenten svarar själv för de framlagda resultaten och slutsatserna i rapporten. 2
3 Hängbensteklar i Svenska malaisefälleprojektet (Ichneumonidae: Anomaloninae) Pelle Magnusson Biologiprogrammet 160 p Examensarbete, (Biologi,): 15 högskolepoäng för Filosofie Kandidatexamen Handledare: Dave Karlsson Uppsala Universitets Ekologiska forskningsstation Fil. Dr. Per-Eric Betzholtz Högskolan i Kalmar Examinator: Fil. Dr. Geoffrey Lemdahl Högskolan i Kalmar Abstrakt I denna studie har 104 utsorterade prover av brokparasitsteklar (Ichneumonidae) från Svenska Malaisefälleprojektet bearbetats. I 26 av dessa prover påträffades sammanlagt 68 exemplar av hängbensteklar (Anomaloninae) tillhörande tolv olika arter. Minst nio nya landskapsfynd redovisas. Typiska karaktärer beskrivs för de sju släkten och tolv arterna. En sammanställning över vilka arter som påträffades samt gamla och nya landskapsfynd presenteras i tabellform. Abstract Within the Swedish Malaise Trap Project (SMTP) 104 samples were studied for ichneumonid wasps. In 26 of these samples, 68 specimens of the subfamily Anomaloninae were found, representing 12 different species. In this report 9 new Swedish provincial findings is presented. Typical characters for each genus and species of the Anomaloninae wasps found in this study are described. Species found in this study, including old and new province findings is presented in tabular form. 3
4 Innehållsförteckning Abstrakt... 3 Introduktion... 5 Syfte... 6 Material och metoder... 6 Resultat... 7 Diskussion Tack Referenser Appendix Appendix Appendix Appendix
5 Introduktion Malaisefälleprojektet Denna studie av hängbensteklar (Anomaloninae) insamlade inom Svenska malaisefälleprojektet (SMTP) har gjorts möjlig tack vare tillgången på material från det nationella insektsinventeringsprojektet SMTP. Huvudintresset för SMTP i sin helhet är inriktat på ordningarna tvåvingar (Diptera) och steklar (Hymenoptera) för vilka det sedan tidigare är känt att det finns stora kunskapsluckor (Douwes m.fl. 2004). SMTP drivs av Naturhistoriska riksmuseet men är förlagt till Uppsala Universitets Ekologiska forskningsstation i Öland Skogsby och finansieras av Svenska artprojektet (ArtDatabanken). Inventeringsprojektet startade 2003 och 75 malaisefällor har använts utspridda över hela Sverige. Under tre års tid (sammanlagt nästan 200 fällår) har ca 40 miljoner insekter fångats, från Abisko i norr till Sandhammaren i söder. Detta gör projektet till ett av de största insektsinventeringsprojekten genom tiderna, även i en internationell jämförelse. En karta över fällornas lokalisering kan ses i Appendix 1. Hängbensteklar Hängbensteklar tillhör familjen brokparasitsteklar (Ichneumonidae) (Townes 1971). Brokparasitsteklar finns representerade över hela världen med mer än arter (Goulet & Huber 1993). Hängbensteklar är väldigt vanliga över hela världen i alla typer av terrestra biotoper, med ca 730 kända arter indelade i 38 släkten (Broad 2008 muntligen). De tolv i Sverige förekommande släktena är; Agrypon Förster 1860, Anomalon Panzer 1804, Aphanistes Förster 1869, Barylypa Förster 1869, Erigorgus Förster 1869, Habrocampulum Gauld 1976, Habronyx Förster 1869, Heteropelma Wesmael 1849, Parania Morley 1913, Perisphincter Townes 1961, Therion Curtis 1830 och Trichomma Wesmael Där Agrypon och Erigorgus är de artrikaste (Forshage 2007). De flesta parasitsteklar är svåra att bestämma i fält, men underfamiljen hängbensteklar har i flykten karaktäristiska hängande ben, vilket gör att de är relativt lätta att känna igen. Förutom sina långa ben karaktäriseras hängbensteklarna av en kort mesosoma (mellankropp) och en långsmal metasoma (bakkropp). Petiole (bakkroppsskaftet) är väldigt lång och smal och spiraklerna (andningshålen) sitter apicalt. Oftast är hängbensteklarnas clypeus (munsköld) sammansmält med övriga ansiktet, vilket ger dem en väldigt rund och mjuk huvudform. Storleken på dessa steklars kroppslängd varierar från ca 0,6 cm upp till ca 4 cm (Gauld & Mitchell 1977). De morfologiska karaktärerna hos hängbensteklarna är förhållandevis stabila (Goulet & Huber 1993) och det kan på goda grunder antas att gruppen är monofyletisk. Många hängbensteklar är koinobionta endoparasitoider på fjärils- och skalbaggslarver. Det innebär att de parasiterar sina värdar i ett tidigt larvstadium, växer och utvecklas parallellt inuti sin värd för att slutligen kläckas ur dess puppa (Goulet & Huber 1993). En viktig detalj i sammanhanget är att hanarna är haploida, det vill säga att de har endast en enkel uppsättning kromosomer till skillnad från honorna som är diploida, det vill säga en dubbel uppsättning av kromosomer. Hanarna är haploida eftersom de kommer från obefruktade ägg. I och med hanens enkla genuppsättning så evolveras inte defekter eller nackdelar bort, utan kan komma att uttryckas. Detta gör att hanarna varierar alltför mycket för att utgöra en lämplig grund för (ny)beskrivningar. Därför beskriver man heller aldrig en art utifrån en hane (Quicke 1997). Hittills har 41 arter av hängbensteklar rapporterats från Sverige, men två av dessa har inte kunnat verifieras (Forshage 2007). Dessa två ej verifierade arter är Therion brevicorne Gravenhorst 1829 och Agrypon gracilipes Curtis En lista över kända svenska fynd med landskapsangivelser presenteras i Appendix 2. 5
6 Syfte Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om hängbensteklar, genom att undersöka de arter av hängbensteklar som påträffats i Svenska Malaisefälleprojektet (SMTP). Vidare presenteras en sammanställning av nyckelkaraktärer för de påträffade släktena och arterna. Material och Metoder Steklarna i undersökningen bevaras i 96 % etanol och har insamlats i Malaisefälleprojektet åren För att kunna studera dem användes en stereolupp med ggr förstoring. Vid artbestämningen samt för beskrivningar av nyckelkaraktärer användes Gauld & Mitchell (1977), Gauld (1976a) och Gauld (1976b). De första dagarna studerades ett tiotal arter som redan var artbestämda av specialister. Detta gjordes för att få en känsla för karaktärerna på de olika arterna. Efter noggranna undersökningar av dessa steklar, påbörjades artbestämningen av de obestämda hängbenssteklar som påträffats i SMTP:s prover. Material från Lunds Zoologiska museum och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har studerats och använts som referensmaterial. Det fanns inte möjlighet att välja ut prover efter något visst system, utan alla prover som fanns tillgängliga studerades. Brokparasitstekelproverna har sorterats till underfamiljsnivå och hängbensteklarna har sedan sorterats ner till släkte och art (Broad 2007; Landin 1971; Magnusson 2007; Townes ). Hittills har bara en bråkdel av SMTP:s brokparasitsteklar underfamiljsorterats och detta är också anledningen till att endast 104 brokparasitstekelprover från åtta olika landskap undersökts i detta arbete. Det motsvarar ca 5 % av SMTP: s ca insamlade prover. I Appendix 1 finns en karta över alla SMTP: s fällor i Sverige. Här kan man även se från vilka lokaler/fällor proven i studien kommer (gul och rödmarkerade) och i vilka av dessa hängbensteklar har påträffats (rödmarkerade). Malaisefällan (Fig. 1) är en tältliknande konstruktion som framförallt är lämpad till att fånga flygande insekter i. Fällan konstruerades på 1930-talet av insektsforskaren René Malaise och påminner om ett tält gjort av myggnät med en mittvägg istället för två ytterväggar. Uppe i nocken på ena gaveln (som är något högre än den andra) finns en uppsamlingsburk med 80 % alkohol (Karlsson m. fl. 2005). (Fig.1) En av SMTP:s 75 malaisefällor stod i Svebeholmsskogen i det skånska et Stenshuvud. 6
7 Resultat I 26 av de undersökta proverna hittades totalt 68 individer hängbenssteklar. De individer som påträffades redovisas i Appendix 3 där även fångstperiod, fällnummer och lokal redovisas. 12 olika arter kunde med säkerhet bestämmas, dessa fördelades på sex släkten alla tillhörande triben Gravenhorstiini; Agrypon, Barylypa, Habronyx, Heteropelma, Parania och Therion. Tre individer (hanar av samma art) av släktet Erigorgus hittades också men kunde inte bestämmas till art pga brist på referensmaterial. Nyckelkaraktärer för de sju funna släktena presenteras här i resultatet tillsammans med en beskrivning av de säkerställda 12 arterna. De individer som inte gick att bestämma till art har skickats till expertis i andra länder. Hur de funna individerna fördelar sig över landskapen och de nya landskapsfynden redovisas i Appendix 4. De nya landskapsfynden är i tabellen markerade med en asterix. Nyckelkaraktärer för sju olika släkten inom underfamiljen Anomaloninae efter (Townes 1971; Gauld 1976; Gauld & Mitchell 1977). Agrypon framvinge (Fig. 2) Cu1 är 0,7 gånger så lång som 1m-cu list (carina) på första leden (coxa) på frambenen (Fig. 3) (Fig. 2) (Fig. 3) Cu1 Cu1 Cu1b 1m-cu CI-index Barylypa framvinge som Agrypon (Fig. 2) CI-index (cu1/cu1b) ska vara litet, ca 0,4-0,6 (Fig. 2) bakvinge där Cu1 fortsätter som bakre vågrät nerv (distal abscissa) (Fig. 4) slät första led (coxa) på frambenen (Fig. 4) Cu1 Cu-a Cu1 7
8 Erigorgus CI-index (cu1/cu1b) ska vara mer än 0,7 (Fig. 2) inga fåror (notauli) på främre ryggplåt (mesoscutum) (Fig. 5) långsmal bakkropp (metasoma) andra bakkroppssegmentet (tergit två) längre än bakkroppsskaftet (petiole) (Fig. 6) (Fig. 5) (Fig. 6) Petiole Tergit 2 Habronyx CI-index (cu1/cu1b) ska vara mer än 0,7 (Fig. 2) fåror (notauli) på främre ryggplåten (mesoscutum) (Fig. 7) (Fig. 7) Heteropelma framvinge Cu1 är 0,8 gånger så lång som 1m-cu, eller mer (Fig. 8) ingen tand på överläppen (clypeus) (Fig. 10) komplett list (carina) på bukplåt (mesosternum) (Fig. 9) bakbensklo (metatarsus) böjd (Fig. 11) (Fig. 8) (Fig. 9) Cu1 1m-cu (Fig. 10) (Fig. 11) 8
9 Parania mycket karaktäristisk nervatur i framvinge, 1m-cu och cu 1a kommer från en kort gemensam stjälk (Fig. 12) (Fig. 12) 1m-cu Cu 1a Therion framvinge Cu1 är 0,8 gånger så lång som 1m-cu, eller mer (Fig. 13) bakbensklo (metatarsus) enkel (Fig. 14) avbrott i list (carina) på bukplåt (mesosternum) (Fig. 13) (Fig. 14) submarginalcell Cu1 1m-cu Nyckelkaraktärer för de arter inom underfamiljen Anomaloninae vilka påträffades i studien (efter Gauld 1976; Gauld & Mitchell 1977). Agrypon anomelas Gravenhorst 1829 Antal undersökta individer, 5. Kroppslängd ca 9 mm. Huvud: ansikte ljust gulvitt, vertex svart med gula fläckar, clypeus med mittagg. Mesosoma: färg svart, grovpunkterad. Komplett carina på mesosternum. Propodeum når till mitten av metacoxa Metasoma: petiole och tergit 2, 5-6 mörkbruna. Tergit 3-4 bruna. Ovipositor ½ ggr petioles längd. Spiracle på petiole subapicalt. Antenner: korta 1,5 ggr framvingens längd, subterminal flagellomere 1,5 ggr så lång som bred. Antennerna är bruna med scape, pedicel och basala delen av flagellomere 1 svart. Vingar: rökfärgade. Fram vinge, CI =0,5. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge utan Cu1 abscissa. Ben: fram och mellanbenen gulbruna, bakben mörkbruna med tibia ljusare vid basen, tarsomere 1 gulbrun, tarsomere 2-4 ljusgul. Carina på procoxa. 9
10 Agrypon anxium Wesmael 1849 Antal undersökta individer, 4. Kroppslängd ca 15 mm. Huvud: ansikte och gena gult, vertex och frons svart. Clypeus med mittand. Mesosoma: färg svart, finpunkterad. Mesoscutum med svag notauli. Metasoma: brun, petiole och tergit 2 mörkbruna. Spiracle på petiole subapicalt. Propodeum når till mitten av metacoxa. Ovipositor ½ ggr petioles längd. Antenner: bruna, längd ca 1,5 ggr framvingens längd. Scape svart dorsalt, pedicel svart, flagellomere 1 svart basalt. Subterminal flagellomere 2 ggr så lång som bred. Vingar: rökfärgade. Framvinge, CI=0,3. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge utan Cu1 abscissa. Ben: ljusbruna, bakben bruna, baktibia svart apicalt, metatarsomere vit. Agrypon clandestinum Gravenhorst 1829 Antal undersökta individer, 1. Kroppslängd ca 9 mm. Huvud: ansikte vitt, vertex, gena och frons svarta. Vertex med två gula fläckar lateralt. Clypeus med mittand. Mesosoma: färg svart, finpunkterad. Metasoma: brun med tergit 2, 5-6 mörka. Propodium når nästan till mitten av metacoxa. Spiracle på petiole subapicalt. Ovipositor ½ ggr så lång som petiole. Antenner: bruna, basalt svarta. 1,2 ggr så långa som framvinge. Subterminal flagellomere 1,5 ggr så lång som bred. Vingar: rökfärgade. Fram vinge, CI=0,2. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa. NI=3. Ben: bruna, metacoxa, trochant, trochantellus svart dorsalt. Procoxa med carina. Agrypon flaveolatum Gravenhorst 1807 Antal undersökta individer, 28. Kroppslängd ca 9 mm. Huvud: ansikte vitt, frons svart, gena brunt som övergår mot svart närmare vertex, vertex svart med ljusa fläckar vid ocelli. Clypeus med mittand. Mesosoma: svart eller svart med stora bruna fläckar, finpunkterad. Metasoma: brun, tergit 2, 5-7 svarta dorsalt. Ovipositor ½ ggr så lång som petiole. Antenner: bruna, lika långa som framvinge. Vingar: rökfärgade. Fram vinge, CI=0,6. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge utan Cu1 abscissa. Ben: bruna, metatarsus 2-4 vita, metatibia svart apicalt, metatrochant svart. Procoxa utan carina. 10
11 Agrypon flexorium Thunberg 1824 Antal undersökta individer, 3. Kroppslängd ca 11 mm Huvud: ansikte vitt, frons och vertex svarta, gena brun. Clypeus med mittand. Genal carina mot mandible som är 0,5-1,0 ggr så bred som malar space i höjd med den bredaste punkten. Mesosoma: svart, finpunkterad. Svag notauli. Epicnemal carina på mesopleuron når nästan till mitten. Tand på nedre hörnet på pronotum. Metasoma: gulbrun, tergit 6 svart. Spiracle apicalt på petiole. Antenner: bruna, scape, pedicel svarta, flagellomere 1 svart basalt. Flagellomere 1 mer än 2 ggr så lång som flagellomere 2. Antenn 1,6 ggr så lång som framvinge. Vingar: rökfärgade. CI=0,2. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa. Bakvinge NI=1,2. Ben: bruna, metatrochant, trochantellus med svarta fläckar. Procoxa med carina. Agrypon varitarsum Wesmael 1849 Antal undersökta individer, 2. Kroppslängd ca 10 mm Huvud: ansikte gulvitt, frons svart, vertex gulbrun markerat. Clypeus med mittand. Mesosoma: svart, finpunkterad. Kraftig notauli. Tegula gul. Epicnemal carina når till halva mesopleuron. Propodeum når förbi metacoxa. Metasoma: brun, tergit 5 svart apicalt, tergit 6 svart. Spiracle på petiole apicalt. Antenner: bruna, scape och pedicel svarta, flagellomere 1 svart basalt. Antenner långa ca 2 ggr så långa som framvinge. Subterminal flagellomere 2 ggr så lång som bred. Flagellomere 1 mindre än 2 ggr så lång som flagellomere 2. Vingar: rökfärgade. CI=0,2. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med svag Cu1 abscissa. Ben: bruna, metatrochant, trochantellus och tarsomere mörk. Metacoxa gul. Barylypa insidiator Förster 1878 Antal undersökta individer, 2. Kroppslängd ca 15 mm Huvud: ansikte vitt, resten svart med bruna fläckar på vertex. Clypeus med mittand. Mesosoma: svart, finpunkterad. Metasoma: petiole svart och brun apicalt om spiracle, tergit 2 brun och svart dorsalt, tergit 3-4 bruna, tergit 5-6 svarta. Ovipositor ½ ggr så lång som petiole. Antenner: bruna, scape och pedicel svarta och flagellomere 1 svart basalt. Längd 1,5 ggr så lång som framvinge. Vingar: rökfärgade. CI=0,15. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa. 1a subdiscalcell med A1 ca 0,9 ggr så lång som Cu1. Bakvinge med NI=0,9. Ben: bruna, procoxa, mesocoxa svarta med ljusa fläckar. Metacoxa, trochant och trochantellus svarta. Ingen carina på procoxa. 11
12 Habronyx nigricornis Wesmael 1849 Antal undersökta individer, 2. Kroppslängd ca 15 mm Vissa beskrivningar saknas pga att individerna skickades för expertutlåtande och har inte kommit åter i skrivande stund. Beskrivningarna behövdes dock inte för att artbestämma individerna. Huvud: vertex svart, clypeus med mittand. Ingen lamell mellan complexögonen. Mesosoma: kraftig notauli på mesoscutum, mesoscutum abrupt avrundad anterior. Propodeum bredare än lång. Metasoma: Antenner: Vingar: framvinge med CI=0,7. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med NI=3,5. Bakvinge med svag Cu1 abscissa, ofta så möts ej Cu1 med cu-a. Ben: metatrochantellus mindre än 0,8 ggr så lång som trochanter. Bakklor med basala tänder. Heteropelma amictum Fabricius 1775 Antal undersökta individer, 2. Kroppslängd ca 20 mm Huvud: ansikte vitt/ljust, frons och vertex svart, gena svart med ljus rand vid komplexögat. Clypeus utan tand, apicalt svullen, laterala hörnen med tand. Mesosoma: svart, finpunkterad. Posterior transverse carina på mesosternum komplett. Scutell svart. Metasoma: brun. Ovipositor ca 0,8 ggr så lång som petiole. Antenner: bruna, ljusare mot apex, scape och pedicel svarta dorsalt. Vingar: rökfärgade. Cu1 är 0,8 ggr så lång eller mer som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa. Ben: bruna, metatibia svart apicalt, metatarsomere gul. Samtliga coxa svarta basalt. Metaklor kraftigt böjda, ej kammade. Metatarsomere 1 ej över 2,4 ggr så lång som tarsomere 2. Heteropelma calcator Ratzeburg 1848 Antal undersökta individer, 1. Kroppslängd ca 12 mm Huvud: ansikte gulvitt, resten svart. Clypeus utan mitt- eller lateraltand. Clypeus mjukt rundad. Mesosoma: svart, finpunkterad. Posterior transverse carina på mesosternum komplett. Metasoma: brun, tergit 2 svart dorsalt, tergit 6 svart. Ovipositor 1/3 ggr så lång som petiole. Antenner: bruna, scape och pedicel svarta, flagellomere 1 svart basalt. Vingar: rökfärgade. Cu1 är 0,8 ggr så lång eller mer som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa. Ben: bruna, coxa svarta, metatibia svart apicalt. Metatarsomere 1,3 ggr så lång som tarsomere 2. Metatarsklor med lobe. 12
13 Parania geniculata Holmgren 1857 Antal undersökta individer, 1. Kroppslängd ca 6 mm Huvud: ansikte vitt, gena vit med svart mot vertex, vertex och frons svart. Mesosoma: svart, finpunkterad. Metasoma: brun, petiole och tergit 2 mörkare. Ovipositor ½ ggr så lång som petiole. Antenner: bruna, scape, pedicel och flagellomere 1 svarta. Antenner lika långa som framvinge. Vingar: svagt rökfärgade. 1m-cu och cu 1a kommer från en kort gemensam stjälk på framvinge. Ben: framben gulbruna, mellanben: bruna, mesocoxa svart, trochant, trochantellus ljusa. Bakben: coxa och trochant svarta, trochantellus ljusa, femur brun. Therion circumflexum Linnaeus 1758 Antal undersökta individer, 11. Kroppslängd ca 18 mm Huvud: svart ansikte med ljusa långsmala fläckar från clypeus upp mot antennerna och längs med insidan av ögonen. Clypeus utan tand, lätt rundad. Mesosoma: svart, medelgrovt punkterad. Posterior transverse carina på mesosternum avbruten. Scutell gul. Metasoma: brun, tergit 2 svart dorsalt, tergit 4-5 svarta lateralt, tergit 6-7 svarta. Ovipositor lika lång som petiole. Antenner: ljusbruna, lika långa som framvingen. Vinge: rökfärgad. Cu1 är 0,8 ggr så lång eller mer som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa. Ben: gulbruna, coxa kastanjebrun. Bakklor jämt, mjukt böjda, ej kammade. (Fig. 15) Agrypon flexorium 13
14 Diskussion Tolv svenska arter har identifierats i detta arbete. Ytterligare några arter påträffades vilka kommer att bestämmas av internationell expertis. Bristen på bra bestämningslitteratur har varit och kommer under en period framöver att fortsatt vara ett stort bekymmer för alla som vill studera denna viktiga och spännande insektsgrupp. Ibland kan det upplevas som tveksamt om en art verkligen är en god art, eller om den bör splittras upp på två eller kanske till och med flera arter. I nyckeln av Gauld & Mitchells (1977), har det visat sig svårt att definiera variationsvidden för vissa morfologiska karaktärer. T.ex. kan A. varitarsum både ha och inte ha den distala abscissan (Fig. 3) och uttryck som att de flesta har eller att en art vanligtvis har en viss karaktär förekommer vid ett flertal tillfällen. Att ta fram en svensk bestämningsnyckel till de svenska/nordiska hängbensteklarna känns som en naturlig och angelägen fortsättning på detta arbete. Av de hängbensteklar som artbestämdes i detta arbete var A. flaveolatum den vanligaste förekommande. Den är även en av de få arter vars morfologiska karaktärer varierar väldigt lite. Inom släktet Therion påträffades bara en art, nämligen T. circumflexum. Therion-arterna har mycket distinkta och tydliga morfologiska karaktärer av vilken en är formen på submarginalcellen (Fig. 13) som har formen av en romboid. Denna karaktär i kombination med det faktum att de inte har en komplett carina på mesosternum (Fig. 9) skiljer ut Therion från underfamiljens övriga släkten. Endast en art av släktet Parania är funnen i Sverige, nämligen P. geniculata som med sin karaktäristiska framvingsnervatur (Fig. 12) är lätt att identifiera. Det kan även finnas stora variationer hos hanarna inom samma art eftersom de är haploida. Men detta vållade mig inga större problem eftersom de allra flesta individerna i denna undersökning var honor (endast 7 av 68 var hanar). Eftersom det är en så liten del av den totala SMTPfångsten jag har studerat så kan det ju vara en tillfällighet att så få hanar har infångats, men absolut något som måste studeras mer djupgående. Det hade varit intressant att undersöka utbredningen i Sverige med hjälp av SMTP:s material men eftersom de prover som bearbetats endast representerar åtta av Sveriges 25 landskap, är detta inte möjligt i dagsläget. I ca vart fjärde prov påträffades hängbensteklar, vilket visar att de trots allt är tämligen vanliga. Trots att så få landskap och relativt få exemplar är representerade i studien så har minst nio nya landskapsfynd gjorts. Detta betyder givetvis inte att dessa steklar inte funnits där tidigare, utan pekar snarare bara på hur lite kunskap det fortfarande år 2008 finns om dem. Det visar även hur stor betydelse SMTP kommer att få för den fortsatta forskningen om våra insekters utbredning och biologi. Tack Jag skulle vilja tacka Dave Karlsson, Per-Eric Betzholtz, Geoffrey Lemdahl och Gavin Broad för handledning, Fredrik Ronquist för referensmaterial, Andrei Humala för litteraturlista, Julia Stigenberg för litteratursök mm och Mattias Forshage för Ich-listan. Jag vill tacka Lunds Zoologiska Museum och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att jag kunde studera deras referensdjur. Dessutom min fru Lotten Magnusson Diurlin för illustrationerna. 14
15 Referenser Broad, G. (2007) Key to the subfamilies of Ichneumonidae [ ] Broad, G. (2006) Checklist of British and Irish Ichneumonidae (Hymenoptera) [ ] Douwes, P., Hall, R., Hansson, C. & Sandhall, Å. (2004) Insekter, En fälthandbok Stenström Interpublishing AB Forshage, M. (2007) Ichneumonidkatalog-1. stencil Gauld, I. D. (1976a) Classification of the Anomaloninae. Bulletin of the British museum (Natural history) Entomology (33), Gauld, I. D. (1976b) The taxonomy of the genus Heteropelma Wesmael (Hymenoptera: Ichneumonidae). Bulletin of the British museum (Natural history) Entomology (34), Gauld, I. D. & Mitchell, P. A. (1977) Hymenoptera Ichneumonidae (Part) Orthopelmatinae & Anomaloninae pp. 32 Royal Entomological society of London Goulet, H. & Huber, J. T. (1993) Hymenoptera of the world: An identification guide to families Agriculture Canada Hedström, L. (1988) Svenska insektfynd rapport 4. Entomologisk tidskrift, (109), Hedström, L. (1990) Svenska insektfynd rapport 6. Entomologisk tidskrift, (111), Karlsson, D., Pape, T., Johansson, K. A., Lijleblad, J. & Ronquist, F. (2005) Svenska Malaisefälleprojektet, eller hur många arter steklar, flugor och myggor finns i Sverige? Entomologisk tidskrift. (126), Landin, B. O. (1971) Fältfauna / Insekter 2:2 sidorna: Victor Pettersons Bokindustri AB Lunds universitet (2007) Museum of Zoology The Entomological Collections /zoomus/ZooDoc/VetSam/ZooEnt/OrdHym/ListHym/60Ichneumonidae.ht ml [ ] Magnusson, P. (2007) Morfologi och karaktärsbeskrivningar av underfamiljerna inom Ichneumonidae. stencil Svenska Malaisefälleprojektet (2006) www2.nrm.se/en/malaiseproject.html [ ] Yu, D. S., Achterberg, C. van. & Horstmann, K. (2005) World Ichneumonoidea. CD Rom Taxapad Townes, H. (1969) The genera of Ichneumonidae part 1 The American Entomological Institute Townes, H. (1969) The genera of Ichneumonidae part 2 The American Entomological Institute 15
16 Townes, H. (1970) The genera of Ichneumonidae part 3 The American Entomological Institute Townes, H. (1971) The genera of Ichneumonidae part 4 The American Entomological Institute Quicke, L. J. D. (1997) Parasitic Wasps Chapman & Hall 16
17 Appendix 1 50, Fällokal , 7 En eller flera prover undersökta, ej funnit några anomaloninae. En eller flera prover undersökta, funnit anomaloninae , , 14, 15, , , 2, 3, På en del lokaler finns det flera fällor. Förtydliganden för dessa: 1, 14, 36, 40 2, 3, 4, 13, 15, 16, 60, , 37 24, , 1001, , , , Svenska Malaisefälleprojektets fällor åren Siffrorna hänvisar till fällnummer i Appendix 3. 17
18 Sammanställning av tidigare landskapsfynd av hängbensteklar i Sverige. (efter Hedström 1988 och 1990; Forshage 2007 stencil; Lunds universitets zoologiska museum). I Hedströms lista markeras en del landskap inom parentes. Det innebär tidigare publicerade uppgifter, vilka Hedström inte kontrollerat. Underfamilj Tribus Släkte Art Auktor Landskap Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon anomelas (Gravenhorst 1829) ÖL (SK) Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon anxium (Wesmael 1849) SK, UPL, (VRM) Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon batis: syn: (Ratzeburg 1855) (SK) stenostigma Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon canaliculatum (Ratzeburg 1844) (FaEu) Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon clandestinum (Gravenhorst 1829) GO, UPL, ÖL (SK, SM, ÖG, DLR GSTR) Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) SK, HALL, ÖL, ÖG, VG, UPL, VSTM, DLR, HRJ, VRM (SM, GO, BL, VG, JMT, VB, NB) Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon flexorium (Thunberg 1824) GO, NRK, UPL, VSTM, VRM, ÖL (SK, SM, LPL, VG, BOH, NÄ, GÄ, ÅNG, VB, ÖG, DLR, GÄST, HÄRJ, VB) Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon gracilipes (Curtis 1839) Ej bekräftat SE-fynd Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon rugifer: syn: (Thomson 1894) (ÖG, UPL) brevicolle Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon varitarsum (Wesmael 1849) (SK, SM, UPL, JMT, Anomaloninae Anomalonini Anomalon cruentatum, (Geoffroy 1785) SK, ÖL, GO, UPL syn: foliator (SM) Anomaloninae Gravenhorstiini Aphanistes bellicosus (Wesmael 1849) SK, VRM (UPL, HL, NB) VG) ÖL (SM, DLR, SK, SÖD, UPL, GÄST) Anomaloninae Gravenhorstiini Aphanistes gliscens: syn: armatus (Hartig 1838) Anomaloninae Gravenhorstiini Aphanistes ruficornis: syn: (Gravenhorst 1829) (SK, HALL) wesmaeli Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa delictor (Thunberg 1824) (SK, SM, VB) Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa insidiator (Förster 1878) UPL Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa pallida: syn: (Gravenhorst 1829) UPL (ÖL, GO) rufa Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa rubricator (Szepligeti 1899) (coll UU) Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa uniguttata (Gravenhorst 1829) SK Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus annulitarsis (Thomson 1892) (FaEu) Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus: syn: Gravenhorstia Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus: syn: Gravenhorstia Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus: syn: Gravenhorstia Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus: syn: Gravenhorstia Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus: syn: Gravenhorstia Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus: syn: Gravenhorstia Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus: syn: Gravenhorstia Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus: syn: Gravenhorstia Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus thomsonii: syn: orbitalis borealis (Hellén 1926) (DLR) cerinops (Gravenhorst 1829) SK, HALL, UPL (LPL, SÖ, ÖL) fibulator: syn: (Gravenhorst 1829) claripennis latro (Schrank 1781) (SM, ÖL, SK) melanobatus (Gravenhorst 1829) SM ÖL (GO, ÖG, SM) (mell. o. sö. Sv.) procerus (Gravenhorst 1829) UPL, (SK, VG, SM, ÖG, GÄST) propugnator (Förster 1855) (NORL, SK, GÄST) romani (Hellén 1926) (VB) (Dalla Torre 1901) (SK) Appendix 2 18
19 Anomaloninae Gravenhorstiini Habrocampulum: syn; biguttatum (Gravenhorst 1829) VG, NRK, SDM, Habronyx HLN (SM, ÖG, UPL) Anomaloninae Gravenhorstiini Habronyx heros (Wesmael 1849) (SM, VG, UPL) Anomaloninae Gravenhorstiini Habronyx nigricornis: syn: (Wesmael 1849) UPL, ÖL (SK, SM, canaliculatus VG, LPL, DLR) Anomaloninae Gravenhorstiini Habronyx perspicuus (Wesmael 1849) (ÖG) Anomaloninae Gravenhorstiini Heteropelma amictum: syn: (Fabricius 1775) SK, VSTM, (SK, VG) capitatum Anomaloninae Gravenhorstiini Heteropelma calcator syn: megarthrum: (Ratzeburg 1848) GO, SDM, UPL, VSTM, ÖL (SK, BL, HLL, SM, ÖG, VG, BOH, DLR, VB) Anomaloninae Gravenhorstiini Parania geniculata (Holmgren 1857) ÖL (SK, ÖG, VRM) Anomaloninae Gravenhorstiini Perisphincter brevicollis (Wesmael 1849) (FaEu) Anomaloninae Gravenhorstiini Therion brevicorne (Gravenhorst 1829) Ej bekräftat SE-fynd Anomaloninae Gravenhorstiini Therion circumflexum (Linnaeus 1758) SK, SM, GO, ÖG, VG, BOH, UPL, ÖL (VSTM, VRM, DLR, LPL HLL, NRK, DLS, SÖD, GÄST) Anomaloninae Gravenhorstiini Therion giganteum (Gravenhorst 1829) (ÖG) Anomaloninae Gravenhorstiini Trichomma enecator (Rossi 1790) (SM) 19
20 Appendix 3 Påträffade individer med angivande av fångstperiod, fällnummer och lokal (SMTP:s databas 2008 stencil). Vissa individer kunde inte artbestämmas (sp.), eller en viss osäkerhet fanns (cf.). Dessa har eller kommer att skickas för vidare undersökning till experter i andra länder, eftersom kunskap om underfamiljen är bristfällig i Sverige. Nr Släkte Art Auktor Coll ID 1 Agrypon anomelas (Gravenhorst, 1829) vi vii.13 Fångstperiod Kön Fälla Lokal 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 2 Agrypon anomelas (Gravenhorst, 1829) vi vii Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 3 Agrypon anomelas (Gravenhorst, 1829) vi vii Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 4 Agrypon sp. (ej kunnat artbestämma) 5 Agrypon sp. (ej kunnat artbestämma) vi vii vi vii Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 6 Agrypon flexorium (Thunberg, 1824) vii viii Ög, Ödeshög kommun, Omberg, Stocklycke äng 7 Agrypon cf. anxium vii BD, Jokkmokk kommun, Holmön 8 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vi.03 9 Agrypon cf. flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vii vii Bl, Ronneby kommun, Tromtö, Tromtö nabb 48 BD, Gällivare kommun, Atnarova försökspark, Pelttovaara 10 Agrypon clandestinum (Gravenhorst, 1829) vi vi Agrypon cf. anxium (Wesmael, 1849) vii vii Sm, Nybro kommun, Alsterbro, Alsterån 1001 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 12 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vii Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vii Agrypon anxium (Wesmael, 1849) vii viii Ög, Ödeshög kommun, Omberg, Storpissan 15 Ög, Ödeshög kommun, Omberg, Storpissan 1000 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 15 Agrypon cf. flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vii Ög, Ödeshög kommun, Omberg, bokskogsreservatet 16 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) xii vi Vb, Vindelns kommun, Kulbäckslidens försökspark 17 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) xii vi Vb, Vindelns kommun, Kulbäckslidens försökspark 18 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vii Agrypon anomelas (Gravenhorst, 1829) vi vii Ög, Ödeshög kommun, Omberg, Storpissan 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 20
21 20 Agrypon anomelas (Gravenhorst, 1829) vi vii Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 21 Agrypon flexorium (Wesmael, 1849) vi vii Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 22 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vii Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 23 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vii Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 24 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vii Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 25 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vii Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 26 Agrypon sp. (ej kunnat artbestämma) viii ix Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vii vii Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vi Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vi Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vi Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vi Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vi Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vi Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) vi vi Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vi.15 2 Sö, Haninge kommun, Tyresta, Ungfors mosse 4 Sö, Haninge kommun, Tyresta, urskogsslingan 47 BD, Jokkmokk kommun, Holmön 47 BD, Jokkmokk kommun, Holmön 47 BD, Jokkmokk kommun, Holmön 47 BD, Jokkmokk kommun, Holmön 47 BD, Jokkmokk kommun, Holmön 47 BD, Jokkmokk kommun, Holmön 47 BD, Jokkmokk kommun, Holmön 17 Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 36 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vi Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 37 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vi Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 38 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vi Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 39 Agrypon varitarsum (Wesmael, 1849) vii viii Agrypon varitarsum (Wesmael, 1849) vii viii Agrypon flexorium (Wesmael, 1849) vii viii Agrypon anxium (Wesmael, 1849) v vi Go, Gotlands kommun, Roleks 28 Go, Gotlands kommun, Roleks 28 Go, Gotlands kommun, Roleks 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 43 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vi Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 21
22 44 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vi Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 45 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vi Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 46 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) v vi Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 47 Barylypa insidiator (Förster, 1878) viii ix Barylypa insidiator (Förster, 1878) vii viii Erigorgus sp. (Förster 1869) iv v.18 2 Sö, Haninge kommun, Tyresta, Ungfors mosse 28 Go, Gotlands kommun, Roleks 1001 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 50 Erigorgus sp. (Förster 1869) iv v Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 51 Erigorgus sp. (Förster 1869) iv v Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 52 Habronyx nigricornis (Wesmael, 1849) ix viii Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 53 Habronyx nigricornis (Wesmael, 1849) ix viii Sm, Gränna kommun, Lönnemålen 54 Hetropelma amictum (Fabricius, 1775) iv viii Hetropelma amictum (Wesmael, 1849) iv viii Hetropelma megarthrum (Wesmael, 1849) v vi.28 3 Sö, Haninge kommun, Tyresta, urskogsslingan 3 Sö, Haninge kommun, Tyresta, urskogsslingan 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 57 Parania geniculata (Holmgren, 1857) vi vii Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, 58 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) iv viii Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) ix x.10 3 Sö, Haninge kommun, Tyresta, urskogsslingan 1000 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 60 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) ix x Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 61 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) ix x Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 62 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) viii ix Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 63 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) viii ix Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 64 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) viii ix Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 65 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) viii viii Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 22
23 66 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) viii viii Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 67 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) viii viii Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns 68 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) vii viii Go, Gotlands kommun, Roleks 23
24 Sammanställning över de arter som påträffades, sorterade efter fällnummer och landskap. Nya landskapsfynd är markerade med en asterix. Fällnummer Lokal Landskap Anomaloninae (* = ny för landskapet) 1 Tyresö kommun, Åva, Spirudden, SDM kust, ekskog 2 Haninge kommun, Tyresta, Ungfors. Mosse SDM 1 st. (Agrypon sp)* 1 st. Barylypa insidiator (Förster 1878)* 3 Haninge kommun, Tyresta, urskogsslingan, hällmark SDM 2 st. Heteropelma amictum (Fabricius 1775)* 1 st. Therion circumflexum (Linnaeus 1758) 4 Haninge kommun, Tyresta, SDM 1 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807)* urskogsslingan. Granskog 9 Knivsta kommun, Rickebasta UP alsumpskog 10 Säters kommun, Säterdalen, DLR Näsåkerspussen, gammal skogsravin 13 Ödeshögs kommun, Omberg, ÖG 1 st. Agrypon flexorium (Thunberg 1824) Stocklycke äng. Kalkäng. 14 Ödeshögs kommun, Omberg, ÖG Stocklycke, lövskog 15 Ödeshögs kommun, Omberg, ÖG 3 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) Storpissan. granskog 16 Ödeshögs kommun, Omberg, ÖG 1 st Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) bokskogsreservatet. Björkskog. 17 Gränna kommun, Lönnemålen. Bredvid en gammal källare i SM 2 st. Habronyx nigricornis (Wesmael 1849) 8 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) granskog, skog med stora hamlade askar. 20 Mörbylånga kommun, Frösslunda ÖL alvar, nordöstra delen 22 Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby (Kalkstad), Diversitetsängen, buskrik ängsmark 23 Ronneby kommun, Tromtö, Tromtö nabb. Bok och ek. 24 Älmhults kommun, Stenbrohult, Djäknabygds bokbacke, 28 Gotlands kommun, Roleks. Betad kalktallskog 29 Gotlands kommun, Rembs, lavrik tallskog 31 Stenungsunds kommun, Kolhättan (Ödsmål), Hällsberget, lövskog 36 Klippans kommun, Skäralid, bokskog 39 Simrishamns kommun, Stenshuvuds nationalpark, mellan Stenshuvud och Krivarboden, lövskog 42 Härjedalens kommun, Sånfjället, Nyvallens fäbod, björk och granskog 44 Örnsköldsviks kommun, Skuleskogen, Långrå, mixad skog ÖL 5 st. Agrypon anomelas (Gravenhorst 1829) (2 st. Agrypon sp) 1 st. Parania geniculata (Holmgren 1857) 1 st. Agrypon anxium (Wesmael 1849)* 4 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) 1 st. Agrypon flexorium (Thunberg 1824) 1 st. Heteropelma megarthrum (Ratxeburg 1848) BL 1 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) SM GO 1 st. Barylypa insidiator (Förster 1878)* 2 st. Agrypon varitarsum (Wesmael 1849)* 1 st. Agrypon flexorium (Thunberg 1824) 1 st. Therion circumflexum (Linnaeus 1758) GO BOH SK SK HRJ ÅN Appendix 4 24
25 47 Jokkmokks kommun, Holmön. Granskog, blåbärsris. 48 Gällivare kommun, Ätnarova försökspark, Pelttovaara. Tallskog med lingon 59 Vindelns kommun, Kulbäckslidens försökspark, utkanten Degerö stormyr 60 Vindelns kommun, Kulbäckslidens försökspark. Tät årig barrskog 1000 Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns. Gammal aspskog, blockig terräng Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns. Gammal fuktig höäng, skogskant 1002 Munkfors kommun, Ransäter, Rudstorp, sandig järnvägsbank 1003 Munkfors kommun, Ransäter, Ransberg Herrgård, gammal blandlövskog i bäckravin 1004 Höganäs kommun, Kullabergs, mellan Hjortstugan och Ransvik, ekskog i sydsluttning 1008 Nybro kommun, Alsterbro, Alsterån. Blandskog LPL 1 st. Agrypon anxium (Wesmael 1849)* 7 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807)* LPL 1 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807)* VB VB 2 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) SM 6 st. Therion circumflexum (Linnaeus 1758) 1 st. Agrypon anxium (Wesmael 1849)* SM VRM VRM SK 3 st. Erigorgus sp. 1 st. Agrypon anxium (Wesmael 1849)* 3 st. Therion circumflexum (Linnaeus 1758) SM 1 st. Agrypon clandestinum (Gravenhorst 1829) 25
PELLE MAGNUSSON, MATTIAS FORSHAGE, KAJSA GLEMHORN & DAVE KARLSSON
Tre anmärkningsvärda nya brokparasitsteklar (Ichneumonidae) för Sverige från Svenska Malaisefälleprojektet PELLE MAGNUSSON, MATTIAS FORSHAGE, KAJSA GLEMHORN & DAVE KARLSSON Magnusson, P., Forshage, M.,
Sandmaskrosor på Öland
Krutbrännaren 1 (17) 2008 Sandmaskrosor på Öland av Göran Wendt Den bästa sammanställningen av Ölands sandmaskrosor (Taraxacum sektionen Erythrosperma) är från 1962 (Saarsoo & Haglund= S&H). I den är alla
Fristad vecka tre 2011
Fristad vecka tre 2011 Nu fortsätter arbetet med hörnskåpet. Hörnlist sätts in. Hyllplan Överstycket med list Dörren får även ett lås och låsbricka. Nu är det färgsättning som återstår. För att få lite
Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb
Örnar i Falun En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006 Falu Fågelklubb Sammanfattning Vi som under denna vinter jobbat med utfodringen och bevakningen är: Lars Lagerqvist (åtelansvarig och eldsjäl),
Nattfjärilar En studiecirkel i Hallsbergs naturskyddsförening 2011 Text och foto där inget annat anges: Sture Hermansson
Nattfjärilar En studiecirkel i Hallsbergs naturskyddsförening 2011 Text och foto där inget annat anges: Sture Hermansson Vi studerar nattfjärilarna vid 4 tillfällen. En gång vår/försommar och en gång sensommar
Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.
Ämne: Biologi Författare: Linda Karlsson Årskurs: 4-9 Gruppstorlek: Helklass som delas in i smågrupper Svarar mot kursmål: Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven - utvecklar
RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Lista över Nordiska Dagfjärilar
Lista över Nordiska Dagfjärilar Fam. Lycaenidae Namn Flygtid och Biotop Fångst information Everes argiades Pall. (Kortsvansad Blåvinge) Flyger sällsynt och lokalt på Gotland och juli-aug Larv lever på
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära
Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Hästens delar Sadelns delar
Hästens delar Sadelns delar Ryttarmärke 1 Tränsets delar Det här är ett träns med ett metallbett och en aachen-nosgrimma. Tyglarna är avtagna men brukar sitta fast i bettringarna. Tecken Många hästar har
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Bladluslejonsteklar (Hymenoptera: Heloridae) i Sverige arter, variation och ekologi
Bladluslejonsteklar (Hymenoptera: Heloridae) i Sverige arter, variation och ekologi Kandidatexamensarbete i biologi, BIOK Biologiska institutionen, Lunds Universitet, VT 4 Författare: Emilia Mühlhäuser
Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik
Uppdatering: Datum för anmälan för boende samt datum för middag. Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Examensarbetet ska ni genomföra på det universitet som ni är
Ägare till Gullaskruvs säteri mellan 1883 och 1900 var greve Axel Emil Lewenhaupt. Gårdar som ingick var Willköl, Höneström och Silvereke.
Angående knoppölflaskor från Gullaskruv ( Det gäller alltså äldre bruna ev. gröna ölflaskor med riktig kork. Inom samlarkretsar påstås det att man aldrig gjort sådana i Gullaskruv. Här kommer några synpunkter.)
Giraffen Love. Historien om giraffen Love
Giraffen Love Historien om giraffen Love Visste du att regnbågar inte har något slut? Eller att ingen människa ser exakt samma regnbåge? Detta beror på att det ljus som bryts i vattendropparna och bildar
SKAPA MED TOARULLAR! INSPIRATIONSHÄFTE, TOARULLAR DEL 1. Del 1. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn.
INSPIRATIONSHÄFTE, TOARULLAR DEL 1 SKAPA MED TOARULLAR! Del 1. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. COLORONA ÄR EN DEL AV RAHMQVISTGRUPPEN Färgglad fisk Toarulle Plast/papptallrik Häftapparat
Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Metapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Planerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH-57-03-297-SV-C
BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 14 16 KH-57-03-297-SV-C BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov1 Flyg vackra svalor, flyg! Europeiska kommissionen BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov2 Denna publikation har
SMAK- PROV. Utkommer till ht 14
SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp Annica Cardell Under den osteologiska analysen har benmaterialet identifierats och därefter registrerats i en Access databas. Materialet sammanlagda
vid Ottenby 196l Ökffisångare ( SyIv ia n. nana[hrmrn. 6. Ennwn.l) Racu*n Eocexc :l..&{si*sg uoetbyorebr artrebolac - outafol,6 l93a
Sdrtryeh ur VÄR FÄGELVÄRD Års ar tf N" 4 Ökffisångare ( Syv ia n. nana[hrmrn. 6. Ennwn.l) vid Ottenby 196l Gfcdddradc nr H frln (itrenåy fåselstaffon) Av Racu*n Eocexc ler (Sylvia n. nana) in.sweden.)
Alkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Lille katt, lille katt - virka lille katta!
Lille katt, lille katt - virka lille katta! 1 / 6 2 / 6 Låt mig presentera lille katt - en söt kissemisse i sina allra bästa år! Vill du virka dig en egen? Då är det bara att sätta igång - idag bjuder
Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Innehåll. Flerdagarsäventyr
Innehåll Endagspass 30-40 km Hälleforsnäs-Bälgviken, km Mörkö-Trosa, km Mölnbo-Gnesta, 33 km Hälleforsnäs-Malmköping, 33 km Björkhagen-Handen, 38 km 74 76 78 80 84 88 1000 kilometer löpäventyr Introduktion
91301 SOFT COTTON A I H E D C F B G
91301 SOFT COTTON A I H D E C F B G Version 1 91301 RÅVAROR FÖR DEN LILLE KOCKEN GARNKVALITÉ Soft Cotton (100% Bomull. Nystan ca 50 g = 80 m) MASKTÄTHET Ca 17 fm x 18-19 v på virknål nr 3.5 = 10 x 10 cm
yarndesign@mail.com Ulrika Pileborg, Visby Ni hittar mig på facebook-sidan Stickåvirk
yarndesign@mail.com Ulrika Pileborg, Visby Ni hittar mig på facebook-sidan Stickåvirk Tre olika varianter av virkade torgvantar i tvinnat ullgarn. Tjocka, varma och mjuka. Garn: Viking of Norway, Naturgarn
Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt
Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,
VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN
VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN Att aktivera och levandegöra en gammal led. Att definiera en identitet Fördjupningsprojekt Strömstad planering och gestaltning för hållbar utveckling Chalmers Arkitektur Pierre
NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)
Grupp 5 FCI-nummer 242 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1998-05-26 (Ändrad nov. 2000) NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk
2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material
26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!
Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän
I introduktionsprogrammet finns också information om hur Socialförvaltningen/Hemtjänsten är uppbyggd via ett organisationsschema.
Socialförvaltningen Analys av sammanställning av enkäter för semestervikarier på Socialförvaltningen i Simrishamn inom Hemtjänsten, HSL-enheten, Behovsbedömareenheten samt LSS-enheten sommaren 2007 Simrishamns
Avlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela
Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Kronviltprojektet i Kolmården
Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården
Lista över Nordiska Dagfjärilar
Lista över Nordiska Dagfjärilar Fam. Nymphalidae, Nymfalider Namn Flygtid och Biotop Fångst infomation Argynnis paphia L. (Silverstreckad Pärlemorfjäril) Argynnis lathonia L. (Storfläckig Pärlemorfjäril)
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
GEOGRAFISK SPRIDNING OCH MORFOLOGISK VARIATION HOS BRACHYGASTER MINUTUS (HYMENOPTERA: EVANIIDAE) I SVERIGE Joakim Pålsson
EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS GEOGRAFISK SPRIDNING OCH MORFOLOGISK VARIATION HOS BRACHYGASTER MINUTUS (HYMENOPTERA: EVANIIDAE) I SVERIGE Joakim Pålsson Naturvård och Artmångfald Högskolan i Halmstad
Petter Bohman & Fältbiologerna 2008 Figur 1.
Nycklarna gäller endast för honor eftersom det är dem man oftast stöter på. Karaktärerna för hannar skiljer sig från de för honorna. För att kunna använda den här bestämningsnyckeln är det därför viktigt
Nu är lägret officiellt öppnat. Öppningen gick traditionsenligt till med flagghissning och välkomsttal. Sidan 2
Nordens Nyheter Nummer 2 Söndagen den 1.7.2012 Lägeröppningen! Nu är lägret officiellt öppnat. Öppningen gick traditionsenligt till med flagghissning och välkomsttal. Sidan 2 Isopomo har planerat Vi har
BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1)
OPTIMA2 BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) LÄGESRAPPORT 25 juli 2011 Tekn. Dr Cecilia Häggström (genomförandeansvarig) Docent Karin Fridell Anter (projektledare) Projektets
S t r e c k k o d s s p e c i a l i s t e n
S t r e c k k o d s s p e c i a l i s t e n Streckkodsspecialisten i Sverige AB, Box 219, 133 02 SALTSJÖBADEN Tel.: +46-(0)8-717 40 29, mobiltel.: +46-(0)70-717 40 29, telefax: +46-(0)8-717 40 36 Epost:
ÖVERVIDD. Ca 38½(41)46(50)54(58)60 cm HEL LÄNGD
91259 SKRÅLLAN Version 1 91259 Rätstickat till baby GARNKVALITÉ Skrållan (70% Extrafin Merinoull, 30% Mjölkfiber. Nystan ca 25 g = 100 m) GARNALTERNATIV Baby Pascal, Gästrike 2 tr, Järbo 8/4, Nova, Mini
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Hansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt
Monteringsanvisning elfa décor
Monteringsanvisning elfa décor 1 Montera nedanstående produkter före montering av elfa -hyllan. Placera hängskenorna på bärlisten. Notera att när bärlisten monteras från vägg till vägg måste hängskenorna
Vanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014
2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och
- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg
Estland 2012 Under vintern/våren 2012 hölls en studiecirkel om Estland och i mitten av maj begav sig 18 av föreningens medlemmar dit under en nio dagar lång resa. Redan från bussfönstret på väg mot Stockholm
NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Grupp 5 FCI-nummer 265 FCI-standard på engelska publicerad 2012-02-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-11-10 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo
Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna
Järbo Garn AB Garn, Tillbehör & Gratis beskrivningar http://www.jarbo.se. Bä, bä, virka lamm! 1 / 8
Bä, bä, virka lamm! 1 / 8 2 / 8 Är du en van virkare som vill ta dig an någonting både ulligt och gulligt? I så fall har du hittat rätt! Idag bjuder vi nämligen på mönster till denna lilla sötnos... Lammet
Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket
Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Ung och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings
R[-[-t. Et AN DAT, LlAl"l DAl, VIT-t Oe H. större bekymmer med att
Et AN DAT, LlAl"l DAl, VIT-t Oe H B R[-[-t större bekymmer med att skilja våra vråkar åt. Men om kön och ålder ska bestämmas brukar det behövas mer påläsning. För att råda bot på det kommer här en guide
Kapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Strandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Några viktiga råd Låt spädbarnet sova på rygg Avstå från att röka Amma om det är möjligt Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig Låt spädbarnet sova på
De internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Ny insamling för villor i Norrköping. Nu byter vi ut den gröna och bruna tunnan till sortering i flera fack.
Ny insamling för villor i Norrköping Nu byter vi ut den gröna och bruna tunnan till sortering i flera fack. Nu ökar vi servicen för dig, för miljön Senast det skedde en stor förändring som rörde hämtningen
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Särgymn, Vux, Särvux Lektionstyp: reflektion
1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?
Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år
Matundersökning 2010 RESULTAT
2010-10-09 Matundersökning 2010 RESULTAT 1 = Mycket dåligt 5 = Mycket bra Fråga 1 2 3 4 5 Vet ej Smakar maten bra? 3 43 90 31 8 Ser maten god ut? Är maten tillräckligt varm/kall? Är salladsbordet bra?
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Övervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
91300 SOFT COTTON A K I J H B D E F C G
91300 SOFT COTTON A K I J H B F D E C G Version 3 91300 FRUKTER TILL BARNENS DESSERTBORD GARNUPPLYSNING Järbo Garn AB TEL 026-27 30 30 E-POST info@jarbo.se FLER BESKRIVNINGAR Se Järbo Garn hemsida www.jarbo.se
Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.
00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning
Användarguide REN intermittent kateterisering
Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav
Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav Nordgrönas naturliga paneler är effektiva ljudabsorbenter som är handgjorda i Sverige av lav från Skandinavien. Panelerna kan ses som underhållsfria växtväggar
Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska