av grundvattnet E4 Förbifart Stockholm

Transkript

1 d d y k s h c o n a k r e v å P av grundvattnet E4 Förbifart Stockholm

2 Förbifart Stockholm och grundvattnet Förbifart Stockholm är en ny sträcka för E4 väster om Stockholm. Den ska binda samman de norra och södra länsdelarna, avlasta Essingeleden och innerstaden och minska sårbarheten i Stockholms trafiksystem. Den 21 kilometer långa leden går från Kungens kurva i söder till Akalla och Häggvik i norr. Merparten av vägen, cirka 18 kilometer, byggs i tunnel under mark. På det sättet minskar vi vägens påverkan på omgivningen och sparar naturmiljön. I marken finns grundvatten som kommer att påverkas av bygget. För att leda bort grundvatten från berget krävs enligt miljöbalken tillstånd från mark- och miljödomstolen. Domstolen beslutar hur stor påverkan får vara, hur eventuella skador ska begränsas och hur dessa skador i så fall ska ersättas. I denna broschyr redovisas vi kortfattat vad som kommer att hända när tunnlarna byggs, vilka risker som finns samt hur Trafikverket kommer att arbeta för att minimera riskerna. 2

3 Vad händer när tunnlarna byggs? Förbifart Stockholm kommer att gå från ytläge ner till en djupt belägen bergtunnel. Där den går som djupast går den hela 60 meter under markytan. Det kräver att man först gräver sig ner genom jorden till den nivå där bergtunneln kan påbörjas. I schakten som grävs ut byggs vägen först i täta betongtråg (utan tak) som sedan övergår i betongtunnel (med tak). Det är viktigt att grundvattennivån inte påverkas annat än i området närmast schakten. Därför kommer området runt schakten att behövas tätas, och i vissa fall även att behöva fyllas på med vatten. När arbetet är klart fylls området runt betongtunneln igen med jord. Då kan grundvattnet återigen stiga till en nivå nära nivån före byggstart. När berget ligger djupt byggs vägen först i betongtråg och betongtunnel i ett öppet schakt. Då pumpas grundvattnet bort i schaktet och grundvattennivån sjunker. När byggandet är klart fylls schaktet igen. Då kan grundvattnet återigen stiga till en nivå nära den ursprungliga. 3

4 TOMAS ÖHRLING 2013 Vatten Lös lera Morän Berg Fotnot: Grafiken har olika höjd- och längdskalor Tunnlar Huvudtunnlarna kommer att passera djupt under Mälaren på tre ställen. Mälarens botten täcks av mäktiga lager av morän och lera. När betongtunneln har nått tillräckligt djupt ner övergår den i en bergtunnel. Den bygger vi med traditionell teknik genom att borra och spränga. Innan berget sprängs ut tätas det med cement. Men även om berget tätas ordentligt kommer det att läcka in vatten i bergtunnlarna. Hur mycket vatten som läcker in beror på flera saker. En viktig faktor är vattentrycket. En annan faktor är hur mycket vatten som finns tillgängligt och hur lättrörligt det är. Att tunnlarna bitvis passerar under Mälaren innebär inte att risken för vattenläckage ökar. Hur mycket vatten som läcker in i tunnlarna är oberoende av om det finns en sjö ovanför eller inte, eftersom det är grundvatten från jordlagren som läcker in. Men vattnet i sjön kan fylla på grundvattnet så att flödet inte minskar. 4

5 I de områden där Förbifart Stockholm byggs finns det normalt ett överskott av vatten, men tillgången varierar över året. När grundvatten som finns i bergets sprickor rinner in i tunnlarna kommer nytt vatten att tillföras till sprickorna från det grundvatten som finns i jordlagren ovanför berget. Överskottet av vatten räcker ofta till för att grundvattennivån inte ska påverkas under de delar av året då det är gott om vatten. Sommartid bildas väldigt lite grundvatten och då kan grundvattennivån sjunka mer än normalt. TOMAS ÖHRLING 2013 Grundvattennivå Vattendrag Torrskorpelera/fyllning Lös lera Sand/grus Morän Berg Så här ser det normalt ut: marken är mättad på vatten under grundvattenytan. Det vatten från nederbörden som inte tas upp av växter eller avdunstar, rinner bort ytligt i marken till närmaste vattendrag. TOMAS ÖHRLING 2013 Grundvattennivå Vattendrag Torrskorpelera/fyllning Lös lera Sand/grus Morän Berg När en tunnel byggs kommer en del av grundvattnet att rinna in i tunneln. Det underskott som då uppstår i det omgivande berget fylls på av ytligt grundvatten. Det blir då mindre överskottsvatten kvar till vattendragen och flödet i dessa kan minska. Det behöver dock inte innebära att grundvattennivån påverkas mer än normalt. 5

6 Vilka risker finns? Brunnar... kan påverkas när grundvattnet i berget rinner in i tunnlarna. Vattentrycket i sprickorna i berget minskar och brunnar som är borrade i berget kan då få en lägre vattennivå. Det leder till att inte lika mycket vatten kan tas ut ur brunnen som tidigare eller att bergvärmebrunnens bidrag till uppvärmningen minskar. Den ökade omsättningen av vatten i berget kan medföra att vattnet får sämre kvalitet. Byggnader och anläggningar... som är grundlagda på lera kan påverkas. Då vattentrycket i den lösa leran minskar leder det till att lerpartiklarna på sikt packas tätare. Det får till följd att det blir sättningar i marken. Risken för skador är särskilt stor om en del av en byggnad eller anläggning är grundlagd på lera som rör sig och en annan del på mark som inte sätter sig. Lokala vattendrag... som Sätraån och Igelbäcken har ofta för lite vatten sommartid. Såväl den nederbörd som skulle bildat grundvatten som överskottsvatten leds bort från området med det utbyggda dagvattensystemet. Redan i dag tillförs vatten till vattendragen vid behov. En ytterligare minskning av överskottsvattnet skulle ge ännu mindre vatten sommartid och ytterligare tillförsel av vatten kan då komma att behövas. Fuktkrävande växtlighet och ekosystem i vattendrag... är på vissa platser beroende av det överskott från nederbörden som normalt rinner av i markens ytliga jordlager till närmsta vattendrag. Om vatten leds bort från området minskar överskottet. Då kan växtlighet och ekosystem komma att påverkas. Grundvattennivå Torrskorpelera/ Fyllning Lös lera Morän Berg Tunnlar Bergvärmebrunn Bergtunnlarna går djupt under bostadsområden som i många fall är byggda på lera. Dricksvattenbrunnar och bergvärmebrunnar når dock ner till tunnelnivån. TOMAS ÖHRLING

7 Vad gör Trafikverket för att förebygga skador? Den viktigaste åtgärden för att förebygga skador är att täta berget runt tunnlarna. Detta tätningsarbete är mycket omfattande och står för cirka en fjärdedel av hela kostnaden för alla bergarbeten, cirka 2,5 miljarder kronor. Tätningsarbetet och hur mycket grundvatten som läcker in trots tätningen följs noga upp enligt en plan som mark- och miljödomstolen beslutar om. Det är länsstyrelsen som bevakar att Trafikverket följer planen och har kontroll på hur omgivningen påverkas. Brunnar, byggnader och andra anläggningar som skulle kunna komma att skadas, besiktas både före och efter byggandet i området. Under hela byggskedet sker även löpande kontroller för att undersöka vilken påverkan tunnelbygget har orsakat. Resultaten av sådana kontroller används för att se om extra skyddsåtgärder behöver sättas in för att undvika att skador uppstår. En sådan åtgärd kan vara att tillföra vatten till grundvattenmagasinen i jorden. De anläggningar som behövs för att genomföra detta planeras redan innan tunnelbygget startar. Några kommer också att byggas i förväg, för att snabbt kunna tas i bruk om de skulle behövas. Fakta om berget, jorden och vattnet Berget Berget som Förbifart Stockholms tunnlar byggs i är hårt och tätt urberg. Det betyder att berget har en bra kvalitet för att bygga tunnlar i. Bergnivån varierar mycket. Det syns dock inte riktigt eftersom bergets djupare delar är täckta av tjocka jordlager. Vid till exempel Kungshatt stiger bergnivån mer än 100 meter. På andra ställen passeras djupa dalgångar i berget. Det är denna berggrundstopografi som Trafikverket har anpassat tunnlarna efter. Tunnlarna behöver placeras så att de går under svackorna i berget. Berget har under olika tider spruckit och rört sig. De områden där detta har skett sammanfaller till stor del med de jordfyllda svackorna i bergytan. För att se dessa rörelsezoners huvudsakliga riktning kan man titta på de vattendrag som finns i landskapet eftersom de ofta följer svackorna i berget. Jorden Jorden i svackorna består underst av morän. Det är malt berg som har bildats av inlandsisen. På vissa ställen finns sand och grus över moränen. Över detta finns lera och ibland även torv och annat organiskt material från de tidigare sjöar som funnits där. Lerlagren är tunna i kanterna av svackorna, men i de centrala delarna kan leran vara 10 till 15 meter tjock. Vattnet Vattnets rörelser i marken beror på topografin samt på jordens och bergets egenskaper. Vatten finns bara i bergets sprickor. Där ryms ungefär 5 liter vatten per liter berg. Det mesta av grundvattnet finns i moränen eller i sanden mellan berget och leran. Här finns vatten under hela året i sammanhängande magasin. Mängden vatten är ungefär 300 liter vatten per liter jord, det vill säga sextio gånger mer vatten än i berget. Hur lätt detta vatten kan ledas bort beror på hur genomsläpplig jorden är. Sand och grus leder vatten bra, medan morän är betydligt tätare. I svackorna är jordlagren mättade med grundvatten. Grundvattnet finns nära markytan i svackornas centrala delar. Vattennivån där styrs ofta av tidigare gjorda dräneringar och nuvarande bebyggelse. Längre upp längs sluttningen mot höjderna kan det i stället vara flera meter ner till grundvattnet. Där leran ligger under grundvattnets nivå är den lös och i stort sett vattentät. De delar av leran som hamnar över grundvattnet är hård och sprucken. I sprickorna kan vatten rinna utan problem. Vatten rinner där under de tider på året då det finns gott om vatten i marken. Övriga tider kan det vara torrt. 7

8 265 Visinge Norrviken Vallabrink Rönninge Ella park E4 Hägernäs Bergtorp Ella gård Berghem Tibble Häggvik Slarpäng Skälby 262 Grindtorp Näsbydal Grönvreten Sågtorp Sollentuna Näsbypark Hansta Enebyberg Sjöberg Edsviken Tureberg RoslagsNäsby NäsbyGård Lahäll Tunnel 1,8 km Helenelund Nora Husby Veddesta Kista Järvafältet Danderyd Kista Järfälla Stora VŠrtan Sätra Äng Skogsvik Viksjö Akalla Näsbypark E 18 Edsviken E 18 Kymlinge Barkarby Svalnäs Klingsta Klingsta Park Ekbacken Silverdal Hjulsta Berga Ösby Edsviken Djursholm Tensta 279 Lunda Rinkeby Skälby Solhem Charlottenberg Mörbylund Bromsten Södra sticklinge Hallonbergen Duvbo Mariehäll Råcksta Eneby Centrala Sundbyberg Bromma kyrka Bromma flygplats Heresrud Lilla VŠrtan E 20 Vasastan 275 Larsberg Ulvsundasjšn Ulvsunda Traneberg Åkeslund Nockebyhov Tunnel 16,5 km Olovslund Stora Mossen Kungsholmen Fredhäll Ålsten Höglandet Marieberg Äppelviken Lilla Essingen Stora Essingen RiddarHolmen RiddarfjŠrden Djurgården Skeppsholmen Gamla stan Långholmen MŠlaren 261 Ladugårdsgärdet Östermalm Norrmalm Alvik Abrahamsberg Stockholm Stadshagen Kristineberg Nockeby Drottningholm Mosstorp Baggeby Huvudsta Ulvsunda Industriområde Åkeshov Fridhem 277 Haga Hagalund Riksby Södra Ängby MšrbyfjŠrden Torsvik Hjorthagen Blackeberg Lovön Hersby Norra djurgården Lilla alby Förbifart Stockholm. Grimsta Beckomberga Ny sträckning för E4 väster om Stockholm Norra ängby LambarfjŠrden Näset Islinge E4 Råsunda Bällsta Hässelby Strand Lilla VŠrtan Brunnsviken Storskogen Flysta Sundby Bergshamra Solna Rissne Vällingby Hässelby gård Grönsta Stockby Ör Nälsta Vinsta Norra Sticklinge Stocksund Långängen E 18 Hässelby villastad Ekeby Mörby Järva Ursvik Kälvesta LšvstafjŠrden Viggbyholms Gård Norskogen Eneby Knista Stora lund Ullna kvarn Ensta krog Stora viby Jakobsberg Jaktvillan Gribbylund ReimersHolme Smedslätten Saltsjšn Danviken Gröndal T R A F I K P L AT S LO V Ö N Södermalm Aspudden Kvarnholmen Finnboda Finnberget Henriksdal Alphyddan Liljeholmen 222 Finntorp Stensborg Lindö LŒngtarmen Kungens Kurva L I N D V R E T E NVårby S gård ÖDRA 271 Kråkvik Kolartorp 226 T R A F I K P L AT S LINDVRETEN NORRA Vårby Nedre hallunda Bagarmossen Svedmyra Långsjö Segeltorp T R A F I K P L AT S VŒrbyfjŠrden RšdstensfjŠrden Örby slott Långbro E 20 Högdalen 0 Draget Albysjšn Fridhem Glömsta Masmo Alby gård 1 2 Km 73 Sköndal Orhem KARTA PRODUCERAD AV FagersjöÖHRLING AB TOMAS Fittja Eriksberg 229 Hökarängen Stensängen Hammersta Gubbängen Tunnelläge Ytläge Rågsved Skogsäng Haga Skarpnäcks Gård Tallkrogen Bandhagen Hagsätra Segerminne E4 Kårsby EnskedeDalen Örby Snättringe Utsälje Norsborg Kärrtorp Gamla Enskede Stureby Älvsjö Skomakartorp KyrkfjŠrden EnskedeFältet Herrängen Jakobslund Vårberg Jungfrusund Johanneshov EnskedeGård Liseberg Solberga Huddinge Smista Skärholmen Träkvista E4 Fruängen 259 Källbrink Vistaberg Fullersta gård Trafikverket, Solna, Besöksadress: Solna strandväg 98 Telefon: , Texttelefon: Stuvsta Drevviken Myrängen Stuvsta gård Farsta Högmora Nacka Strand Järla sjö JŠrlasjšn Hästhagen Björkhagen Östberga E 20 FiskarfjŠrden Ekerö Asknäs 75 Västberga Sätra Brygga Nysätra Sickla strand Hammarbyhöjden Västertorp Tappström Närlunda HägerstensÅsen MälarHöjden Ekendal Älvnäs Södra HammarbyHamnen Årsta Hägersten Bredäng Kungshatt Ekudden Årstaviken MidsommarKransen Malmvikssjšn TRAFIKVERKET. BESTÄLLNINGSNUMMER: MARS PRODUKTION: TRAFIKVERKET, GRAFISK FORM. TRYCKERI: INEKO. ILLUSTRATION: TOMAS ÖHRLING. FOTO: BILDARKIVET.SE (KENNETH HELLMAN, THOMAS ADOLFSÉN), MOSTPHOTOS.COM (GUNILLA GALLIGANI, LISA S.). Lilla viby Bolinderbyn Larsboda Stortorp Flaten Flaten