PROTOKOLL TALMANSKONFERENSENS OCH DET FINSKA ORDFÖRANDESKAPETS MÖTE. fredagen den 2 juni 2006, kl Ständerhuset. Helsingfors Finland

Transkript

1 PROTOKOLL TALMANSKONFERENSENS OCH DET FINSKA ORDFÖRANDESKAPETS MÖTE fredagen den 2 juni 2006, kl Ständerhuset Helsingfors Finland 1

2 TALMANSKONFERENSEN/DET FINSKA ORDFÖRANDESKAPET HELSINGFORS DEN 2 JUNI 2006 Mötet inleddes kl Talmanskonferensens och det finska ordförandeskapets möte Talmanskonferensen - lyssnade till statsminister Matti Vanhanen, som öppnade mötet genom att välkomna Europaparlamentets talman och ordförandena för de politiska grupperna i Europaparlamentet till denna sammankomst inför det stundande EU-toppmötet under det österrikiska ordförandeskapet och inledningen av det finska ordförandeskapet den 1 juli 2006; Matti Vanhanen betonade att det finska ordförandeskapet eftersträvade ett nära samarbete med parlamentet för att stärka EU:s effektivitet och legitimitet; Matti Vanhanen meddelade att hans regering precis före mötet hade överlämnat konstitutionsfördraget till den finska riksdagen för ratificering, vilket förväntades ske någon gång i början av hösten; Finland skulle arbeta för att driva på ratificeringsprocessen i samtliga medlemsstater men de slutgiltiga besluten efter perioden av eftertanke skulle fattas under kommande ordförandeskap, - lyssnade till Matti Vanhanen, som kortfattat redogjorde för prioriteringarna i det finska ordförandeskapets program; han betonade att, trots den pågående perioden av eftertanke om konstitutionsfördraget, läget i världen innebar att EU inom ramen för bestämmelserna i de befintliga fördragen var tvunget att hitta lösningar i de frågor som rörde fred, säkerhet och den europeiska ekonomins konkurrenskraft; bland ordförandeskapets prioriteringar betonade 2

3 han områdena konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt, vilka kommer att ägnas särskild uppmärksamhet vid Europeiska rådets möte i Lahtis i den 20 oktober 2006; han betonade behovet av att öka konkurrenskraften på ett sätt som garanterar att sociala rättigheter och miljöskydd respekteras, han gratulerade parlamentet till den avgörande och konstruktiva roll det spelade för att hitta en lösning i samband med tjänstedirektivet och bad om samma samarbetsvilja när det gällde ett snabbt antagande av Reach; han avslutade med att säga att innovationspolitiken skulle utgöra en viktig beståndsdel i det finska ordförandeskapet och att denna politik framför allt skulle utvecklas genom det sjunde ramprogrammet om forskning och utveckling, - lyssnade till Matti Vanhanen, som meddelade att Finland i samband med EU:s externa politik skulle driva EU-utvidgningen vidare, men att detta inte var rätt tillfälle att ange nya utvidgningskriterier eller fastställa EU:s gränser; han meddelade att Finland tänkte spela en aktiv roll i förbindelserna med Ryssland, särskilt på energipolitikområdet; när det gällde inrikes- och rättsliga frågor betonade han behovet av att effektivisera beslutsprocessen eftersom EU-medborgarna förväntar sig smidigt samarbete på detta område; lyssnade till statsministern, som avslutade med att säga att Finland skulle fortsätta att förbättra öppenheten och insynen i EU:s beslutsprocess genom att framför allt utöka antalet offentliga rådsmöten, - lyssnade till Josep Borrell Fontelles, Europaparlamentets talman, som tackade det finska ordförandeskapet för att ha anordnat mötet och särskilt för att det gjort detta i samband med att den finska demokratin firade 100 år; han beskrev ordförandeskapets program som både ambitiöst och realistiskt, och gratulerade statsministern till att han samma dag hade drivit på ratificeringen av konstitutionsfördraget, vilket han tolkade som ett positivt och framtidsorienterat tecken; talmannen övergick sedan till att introducera ordförandena för de politiska grupperna i Europaparlamentet, - lyssnade till Hans-Gert Poettering, som tackade statsministern för inbjudan till mötet och hoppades att det finska ordförandeskapet skulle bli framgångsrikt; han sade att hans grupp skulle göra allt den kunde för att bidra till ett 3

4 framgångsrikt ordförandeskap som skulle gagna alla EU-medborgare; när det gällde konstitutionsfördraget konstaterade han att han tillsammans med PPE:s ordförande Wilfried Martens hade skrivit till det nuvarande österrikiska ordförandeskapet och uppmanat det att grundligt se över det protokoll som är fogat till konstitutionsfördraget om antalet ratificeringar vid en viss tidpunkt så att fördraget kunde räddas; han fortsatte med att ange att Reach skulle ses i ett globalt konkurrenssammanhang och därför skulle behandlas varsamt, så att lagstiftningen inte blev allt för betungande för den europeiska industrin; han avslutade med att påminna om värdet av den finska pragmatismen i dialogen med Ryssland men att de mänskliga rättigheterna och demokratin inte fick glömmas bort, - lyssnade till Martin Schulz, som tackade den finska riksdagen för ett betydelsefullt och oförglömligt evenemang kvällen innan, för att fira 100 år av demokratiskt styre i Finland; när det gällde Ryssland påminde han om att den finska linjen var försiktig och klok, till skillnad från tidigare uttalanden från den italienska PPE-ordföranden som ville att Ryssland skulle bli EU-medlem; Martin Schulz angav att han kände förtroende för att det kommande ordförandeskapet skulle kunna kombinera konkurrenskraft och socialt ansvarstagande och begärde att det institutionella samarbetet skulle stärkas på området rättsliga och inrikes frågor, exempelvis i samband med den dom som domstolen nyligen hade avkunnat om lagring av passagerares personuppgifter; han hänvisade dessutom till de två lagstiftningsorganens arbetsmetoder och påminde om att informella trepartsmöten var effektiva redskap för att nå framgång i lagstiftningsärenden, vilket hade skett i samband med tjänstedirektivet och i framtiden skulle ske i samband med Reach; Han påpekade dessutom att de främlingsfientliga kommentarerna från en polsk regeringsmedlem hade skapat stort kaos i parlamentet och kunde leda till en begäran från parlamentet om att bedöma om det var fråga om ett allvarligt åsidosättande av de grundläggande rättigheterna i enlighet med de bestämmelser som föreskrivs i artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen, - lyssnade till Graham Watson, som tog upp Matti Vanhanens roll som ledamot i Europeiska konventet och gratulerade honom till hans politiska framsynthet i 4

5 att driva på ratificeringen av konstitutionsfördraget i Finland; han uttryckte dessutom sin uppskattning över den finska riksdagens talman Paavo Lipponens initiativ att tillsammans med Europaparlamentet i slutet av det finska ordförandeskapet anordna en uppföljning till det nyligen avhållna europeiska forumet om EU:s framtid, som hölls den 9 maj 2006; Graham Watson välkomnade även initiativet om ytterligare öppenhet, särskilt i samband med rådsmöten; han avslutade med att begära att det skulle göras mer för att ta ytterligare steg framåt när detta gäller Tammerforsslutsatserna och åtgärder som rör invandring, avsluta WTO:s Doharunda på ett framgångsrikt sätt; ta upp demokratiska problem i samtalen med Ryssland samt ta upp immaterialrättigheter skulle vid toppmötet mellan EU och Asien, - lyssnade till Daniel-Marc Cohn-Bendit, som framhöll att konkurrenskraft under inga omständigheter fick hota den europeiska integrationsprocessens miljömässiga och sociala aspekter; han uttryckte sitt fulla stöd för den finska riksdagsledamoten Heidi Hautala, som vid firandet av den finska riksdagens 100-årsjubileum dagen innan hade uttalat sig på ett kontroversiellt sätt genom att beskriva Rysslands nuvarande demokratiska tillstånd som ett tillstånd som inte befann sig långt från tillståndet under Tsarregimen; EU borde agera gemensamt mot Ryssland i framför allt energifrågor och utan att glömma bort människorättsfrågorna; Daniel Marc Cohn-Bendit ansåg att även medlemsstaterna borde respektera de demokratiska styrelseformerna och fördömde de verbala attacker mot homosexuella som en polsk regeringsmedlem nyligen hade gjort; i de frågor som rörde extern politik betonade han EU:s ansvar att söka ett varaktigt europeiskt svar på problemen på Västra Balkan och att försöka få till stånd en lösning i Mellanöstern, - lyssnade till Francis Wurtz, som hänvisade till en opinionsundersökning som GUE/NGL-gruppen hade låtit göra och som hade publicerats i Finland samma morgon, i vilken det framgick att 22 procent av den finska befolkningen var för en ratificering av konstitutionsfördraget och 48 procent var mot en ratificering; han varnade för en europeisk integration som enbart byggde på elitens åsikter; han ansåg att den ökade liberaliseringen av den europeiska ekonomin var en av orsakerna till att EU-medborgarna kände sig utanför; han 5

6 efterfrågade dessutom den finska inställningen till definitionen av tjänster i allmänhetens intresse, arbetstidsdirektivet och framtiden för EU:s nordliga dimension, - lyssnade till Brian Crowley, som önskade statsministern framgång under det finska ordförandeskapet, som sammanfaller med den finska riksdagens 100-årsjubileum; han ansåg att den fråga som det finska ordförandeskapet hade ställt sig, vad EU kan göra bättre, var en viktig fråga som alltför ofta hade hamnat i skymundan av andra frågor; han ansåg att det finska ordförandeskapet borde koncentrera sig på frågor som invandring, konkurrenskraft, miljöskydd, innovationspolitik, och immaterialrättsligt skydd och att de nationella parlamenten för att EU skall bli framgångsrikt borde arbeta i nära samarbete med ledamöter av Europaparlamentet; han avslutade med att säga att Finland borde använda sina historiska förbindelser och pragmatisk expertkunskap i sina förbindelser med Ryssland för att koppla Rysslands utveckling tätt samman till EU, särskilt på energipolitikområdet; han tog också upp frågan om Finlands inställning till den dom som EG-domstolen nyligen har avkunnat om den rättsliga grunden för lagring av passagerares personuppgifter, - lyssnade till Jens-Peter Bonde, som ansåg att i stället för att ratificera konstitutionsfördraget borde gemensamma insatser göras för att utarbeta ett nytt fördrag som skulle bli föremål för en folkomröstning i samtliga medlemsstater; han efterfrågade ytterligare åtgärder för att öka öppenheten och insynen i institutionerna och välkomnade det finska systemet där regeringen är ansvarig gentemot det nationella parlamentet; Jens-Peter Bonde tog även upp frågan om att eventuellt offentliggöra namnen på dem som mottog EU-jordbruksstöd i medlemsstaterna, - lyssnade till Irina Belohórska, som begärde att det på hälsoområdet skulle införas åtgärder för att få bukt med den växande fetman i Europa samt studera olika aspekter av kvinnors hälsa; hon hoppades också att Finland på ett bättre sätt skulle kunna göra de tio nya medlemsstaterna delaktiga i EU:s beslutsprocess och politik, 6

7 - lyssnade till Matti Vanhanen, som svarade på de olika inläggen från gruppernas ordförande och välkomnade den mycket tydliga och uppfriskande politiska dialogen i Europaparlamentet; han bekräftade att den institutionella dialogen skulle vara direkt och ärlig under det finska ordförandeskapet, eftersom detta var Finlands stil; enligt Matti Vanhanen hade EU-medborgarna rätt att förvänta sig en ärlig och öppen diskussion med sunda argument; han påminde om att hans regering ansåg att det behövdes regler för att garantera att Europaprojektet fortskred, att man vid Europeiska rådets möte i oktober skulle koncentrera sig på frågor som rörde innovation och energi, att arbetstidsdirektivet skulle fortsatt vara prioriterat, att alla kriterier måste uppfyllas vid framtida utvidgningar så att EU-medborgarna hade förtroende för processen, att medborgarna skulle påminnas om vilken stor framgång den senaste utvidgningen var, att tydlig ekonomisk framgång även behövdes i EU för att få medborgarnas förtroende; han bad om ursäkt för att han inte kunde ge Finlands inställning till domen om lagring av passagerares personuppgifter eftersom ministrarna för rättsliga och inrikesfrågor för närvarande satt i ett rådsmöte och han tackade Martin Schulz för att han uppmärksammade Finland på parlamentets eventuella begäran i samband med anklagelserna om åsidosättandet av de grundläggande rättigheterna i Polen, - lyssnade till utrikesminister Erkki Tuomioja, som sade att det konkret var viktigt att göra saker bättre, särskilt genom att avskaffa byråkratisk lagstiftning som inte underlättar den inre marknadens funktion och som ger EU ett dåligt rykte; han meddelade att Finland skulle anordna en debatt om utvidgningen under det finska ordförandeskapet, eftersom det i många länder fanns ett behov av sådana offentliga diskussioner, inklusive frågan om unionens så kallade mottagningsförmåga; han fortsatte med att säga att det var viktigt att hålla EU-perspektivet vid liv i de länder som gränsar till EU eftersom detta fungerade som ett stabiliseringsinstrument; han höll med om att det i samband den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, framför allt i förbindelserna med Ryssland, var viktigt att EU hade en gemensam ståndpunkt; han avslutade med att tacka parlamentet för att det avsatt tillräcklig finansiering för detta specifika politikområde, 7

8 - lyssnade till Europaminister Paula Lehtomäki, som betonade att insynen i rådets lagstiftningsarbete var en nyckelfråga för Finland och att detta var nära kopplat till ett förbättrat regelverk och kommittésystem, områden där stora framsteg uppnåtts under det österrikiska ordförandeskapet, - lyssnade till finansminister Eero Heinäluoma, som underströk behovet av att göra framsteg på finansmarknads- och konkurrensområdet och att detta måste ske i kombination med miljömässigt och socialt ansvarstagande, en kombination där det finska ordförandeskapet ansåg att de olika delarna kompletterade varandra, - lyssnade till miljöminister Jan-Erik Enestam, som underströk att en av de finska prioriteringarna var vikten av att garantera höga miljöstandarder inom ramen för globaliseringen, - lyssnade till jordbruksminister Juha Korkeaoja, som på frågan om att offentliggöra namnen på de personer i medlemsstaterna som fick jordbruksstöd från EU svarade att om bred enighet nåddes i rådet i denna fråga skulle Finland inte ha några invändningar mot att offentliggöra sådana listor, - lyssnade till Matti Vanhanen som avslutade med att betona sin regerings försäkran om nära samarbete med Europaparlamentet, samt - lyssnade till Josep Borrell Fontelles, som hoppades att det finska ordförandeskapet skulle bli framgångsrikt. 8

9 Närvarolista Europaparlamentet Josep Borrell Fontelles, talman Hans-Gert Poettering, ordförande, PPE- DE-gruppen Martin Schulz, ordförande, PSE-gruppen Graham Watson, ordförande, ALDEgruppen, Francis Wurtz, ordförande, GUE/NGL-gruppen, Daniel Marc Cohn-Bendit, medordförande, Verts/ALE-gruppen Jens-Peter Bonde, medordförande, IND/DEM-gruppen Brian Crowley, medordförande, UENgruppen Irina Belohórska, grupplös ledamot Också närvarande Julian Priestley, Europaparlamentets generalsekreterare Harald Rømer, biträdande generalsekreterare vid Europaparlamentet Talmannens kansli Christine Verger, direktör Luis Marco Aguiriano Nalda, biträdande direktör Susanne Oberhauser, rådgivare Ignacio Samper, talmannens talesman De politiska gruppernas generalsekretariat Niels Pedersen, PPE-ED David Harley, PSE Alexander Beels, ALDE Vula Tsetsi, Vert/ALE Maria D Alimonte, GUE/NGL Finska ordförandeskapet Matti Vanhanen, statsminister Erkki Tuomioja, utrikesminister Paula Lehtomäki, Europaminister Eero Heinäluoma, finansminister Jan-Erik Enestam, miljöminister Susanna Huovinen, kommunikationsminister Antti Kalliomäki, undervisningsminister Tarja Filatov, arbetsminister Seppo Kääriäinen; försvarsminister Juha Korkeaoja, jord- och skogsbruksminister Ulla-Maj Wideroos, andra finansminister Hannes Manninnen, region- och kommunminister Tuula Haatainen, social- och hälsovårdsminister Mauri Pekkarinen, handels- och industriminister Helena Tuuri, statsministerns rådgivare i EU-frågor Johan Schalin, statsministerns specialmedarbetare i internationella frågor Antti Peltomäki, statssekreterare, för EU-ärenden Jari Luoto, understatssekreterare för EU-ärenden Liisa Talonpoika, konsultativ tjänsteman Mikka Salo, sakkunnig, EU-ärenden Sanna Kangasharju, biträdande informationschef Pekka Shemeikka, sakkunnig Marcus Heydemann, förstesekreterare 9

10 Herman Verheirstraeten, IND/DEM Frank Barrett, UEN Eduardo Bugalho, grupplös Reeta Härönoja, attaché Europaparlamentets generalsekretariat Gregorio Garzón Clariana, juridisk rådgivare Klaus Welle, generaldirektör, GD IPOL Dietmar Nickel, generaldirektör, GD EXPO Francesca Ratti, generaldirektör, GD Information Jaime Duch Guillot, enhetschef, GD Information Hans-Peder Kyst, enhetschef, talmanskonferensens sekretariat Pekka Nurminen, chef för Europaparlamentets informationskontor, Helsingfors Leena Maria Linnus, handläggare, talmanskonferensen 10