Nobelpriset i fysik En ordningsfråga! Mats Jonson. Nobelkommittén för fysik, KVA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nobelpriset i fysik 2003. En ordningsfråga! Mats Jonson. Nobelkommittén för fysik, KVA"

Transkript

1 Nobelpriset i fysik 2003 En ordningsfråga! Mats Jonson Nobelkommittén för fysik, KVA Lärardag i Piteå, 28 oktober 2003

2 Alfred Nobel Född år 1833 i Stockholm, i en familj av ingenjörer. Vid 9 års ålder flyttade han med familjen till Ryssland, där han och hans bröder fick en förstklassig utbildning i humaniora och naturvetenskap Av privata lärare. Nobel uppfann dynamit år 1866 and byggde senare upp företag och laboratorier i mer än 20 länder över hela världen. Han innehade mer 350 patent, han skrev såväl poesi och dramatik och hade allvarliga funderingar på att bli författare. Att skänka bort sin förmögenhet var ingen tillfällig nyck. Att verka för fred låg honom varmt om hjärtat och han fann intellektuell stimulans i litteraturen, medan vetenskapen var basen för hans verksamhet som forskare och uppfinnare. Den 27 november 1895 undertecknade Alfred Nobel sitt testamente i Paris. Han dog i San Remo, Italien, den 10 december 1896.

3 Testamentet... utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar, som tillfalla; en del den, som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring

4 Vetenskapsakademiens uppdrag Prisen för fysik och kemi utdelas af Svenska Vetenskapsakademien; Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarna intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet, sålunda att den värdigaste erhåller priset antingen han är skandinav eller ej.

5 Att utse Nobelpristagare I september förra året inbjöds ca 2200 personer att nominera kandidater till Nobelpriset i fysik nomineringar inkom före 1 februari i år - Antalet priskandidater var Ungefär 75 kandidater utreddes under året Alfred Nobels Björkborn, Karlskoga

6 Pristagarna 2003 för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor Alexei Abrikosov Vitaly Ginzburg Anthony Leggett USA (Ryssland) Ryssland USA (England)

7 Pristagarna 2003 för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor Alexei Abrikosov Vitaly Ginzburg Anthony Leggett USA (Ryssland) Ryssland USA (England)

8 ...supraledare och supravätskor Kvantfysik sedd med egna ögon: Magnet flytande över en supraledare Fontäneffekt i supraflytande helium Q: Varför makroskopiska kvanteffekter? A: En ordningsfråga! Abrikosov, Ginzburg and Leggett har upptäckt ett antal olika slags ordning i supraledare och supravätskor med observerbara konsekvenser

9 Supraledning: 1911: Experimentell upptäckt av Kamerlingh Onnes (NP 1913) 1957: Detaljerad BCS-theory för en typ (typ I) av Bardeen, Cooper, Schrieffer (NP 1972) bygger på idén om kondensation av elektronpar Cooperpar Typ I: Fullständig Meissnereffekt (utträngning av magnetfält) Typ II: Partiell Meissnereffekt (förklaras ej av BCS)

10 Två slags supraledare: typ I o typ II B, M Typ I: med fullständig Meissnereffekt B=H+M H c1 H c H c2 Meissner phase Shubnikov (mixed) phase M H H c : kritiskt magnetfält (termodynamiskt) H: Yttre magnetfält; M: magnetisering; B=H+M: inducerat magnetfält

11 Två slags supraledare: typ I o typ II B, M B=H+M Typ I: med fullständig Meissnereffekt Typ II: utan fullständig Meissnereffekt Meissner phase Shubnikov (mixed) phase H c1 H c M H c2 H H c1 : undre kritiskt magnetfält H c : kritiskt magnetfält (termodynamiskt) H c2 : övre kritiskt magnetfält H: Yttre magnetfält; M: magnetisering; B=H+M: inducerat magnetfält

12 Typ II-supraledare Abrikosovvirvlar 1957: Abrikosov... hittade en virvellösning för typ II-supraledare som klargör villkoren för samexistens av magnetism och supraledning... gav detaljerade förutsägelse för hur supraledning försvinner genom överlapp av virvelkärnor... gav namn åt och initierade typ II-forskning som fortfarande är mycket aktuell ( högtemperatursupraledare, t.ex.) magnetisk flödestråd grad av ordning y Abrikosovvirvel x x cirkulärt superflöde

13 Virveln en topologisk defekt Abrikosovgitter av magnetiska flödestrådar (virvlar) i NbSe 2 vid 1 Oe (överst), 3 Oe (nederst) Analoga topologiska defekter finns i typ II-supraledare i magnetfält (Abrikosovvirvel till vänster), tvådimensionella elektrongaser i starkt magnetfält (skyrmioner ovan till vänster) och i roterande supraflytande helium (3,4) ovan till höger)

14 Ginzburg-Landauteori... Ytenergi vi N-S gränsyta N ξ S λ ξ: koherenslängd ordning H λ: penetrationsdjup för ett yttre magnetfält κ=λ/ξ (GL-parametern) N/S-ytenergin ~ (1/ 2 κ) x Ψ 1950: Ginzburg och Landau introducerade en komplex ordningsparameter (vågfunktion) Ψ(r) för att beskriva ordningen i en supraledare. - Värdet på Ginzburg-Landau parametern κ avgör om det är typ I eller typ II-supraledare -Instabiliteten för typ I då κ>1/ 2 förstods fullt ut först senare av Abrikosov

15 ... med några fler detaljer Serieutveckla fria energin i en ordningsparameter Ψ, Ψ 2 =n s f s = f n + α Ψ + ( β / 2) 2 Ψ Magnetfält ger rumsberoende, lägg till gradienttermer (och fältterm) 1 2m * * 2 1 ( ih e A) Ψ( r) + ( A) 2, 2µ 0 ( )/ µ 0 H = A EM gauge invarians! Stabil supraledande lösning om β är en positiv konstant och α = α 0 (T-T c ) Energi T>T c T<Tc Ψ

16 2m Ginzurg-Landaus ekvationer Minimera energin genom variation δψ, δψ*, δα, ger två GL-ekvationer (och ett randvillkor) = * e h 2m c e m c * * e ih A Ψ + αψ + β Ψ Ψ 0 * * 2 j = ( Ψ Ψ Ψ Ψ ) + Ψ A c * * 2 * 2 Liknar (icke-linear) Schrödingerekv. Liknar strömtäthet i kvatmekaniken GL-teorin innehåller två karakteristiska längder: ξ: koherenslängden; λ: inträgningsdjupet för magnetfält GL-parametern: κ = λ/ξ λ(t), ξ(t) ~ 1/(T c T) ½

17 Några av Ginzurg-Landaus resultat N ξ S ordning H Ψ Kritiska strömtätheter Kritiska magnetfält Ytenergier S/N... λ x Ytenergin vid gräns mellan supraledande/normal fas: Minskad energi ~ λ fältenergin = λµ 0 H 02 /2 Ökad energi ~ ξ kondensationsenergin = ξµ 0 H 02 /2 2 Ytenergin: (ξ/ 2-λ)µ 0 H 02 /2 ~ (1/ 2 κ) NEGATIV FÖR κ> 1/ 2

18 Betydelse MRI Magneter för LHC (CERN) Svävande tåg - Supraledande (typ II) magneter har i det moderna samhället viktig användning - Ginzburg-Landauteorin används brett inom fysiken (även inom till exempel strängteorin) -Enda teoretiska verktyget för inhomogena supraledare (t.ex. HTSC)

19 Suprafluiditet i helium-3 Supra- : Elektronvätskan (metaller), 1911 vätskor Helium-4, 1938 Helium-3, 1972 I motsats till elektronerna, bildar 3 He par med spinn och rörelsemängdsmoment skilda från noll. Dessa inre frihetsgrader leder till mer än ett möjligt supraflytande tillstånd (ordningsparametern har inte 2 utan 18 komponenter!) spinn orbitalröresle

20 Historik kring teoribildningen 1957: BCS-teorin beskriver kondensation av elektronpar i isotropiska tillstånd avseende såväl spinn som relativ banrörelse (singlettillstånd, S ij =0, L ij =0) Därefter teoretiskt intresse av att utvidga teorin till anistropa supravätskor med kondensation av par med inre struktur (t.ex. S=1, L=1 som för 3 He)

21 Historik kring teoribildningen 1957: BCS-teorin beskriver kondensation av elektronpar i isotropiska tillstånd avseende såväl spinn som relativ banrörelse (singlettillstånd, S ij =0, L ij =0) Därefter teoretiskt intresse av att utvidga teorin till anistropa supravätskor med kondensation av par med inre struktur (t.ex. S ij =1, L ij =1 som för 3 He) : Flera förslag om suprafluiditet i 3 He. Repulsiv växelverkan ansågs leda till att det relativa rörelsemängdsmomentet måste vara >0, p- eller d-tillstånd. Om det förra leder Pauliprincipen till att parens totala spinn är i ett tripplettillstånd med tre möjliga projektioner S ij,z =+1, 0, -1 svarande mot tillståndsvarande mot tillstånden ( ), ( + )/ 2 och ( ).

22 Historik kring teoribildningen 1957: BCS-teorin beskriver kondensation av elektronpar i isotropiska tillstånd avseende såväl spinn som relativ banrörelse (singlettillstånd, S ij =0, L ij =0) Därefter teoretiskt intresse av att utvidga teorin till anistropa supravätskor med kondensation av par med inre struktur (t.ex. S ij =1, L ij =1 som för 3 He) : Flera förslag om suprafluiditet i 3 He. Repulsiv växelverkan ansågs leda till att det relativa rörelsemängdsmomentet måste vara >0, p- eller d-tillstånd. Om det förra leder Pauliprincipen till att parens totala spinn är i ett tripplettillstånd med tre möjliga projektioner S ij,z =+1, 0, -1 svarande mot tillståndsvarande mot tillstånden ( ), ( + )/ 2 och ( ) : Några egenskaper hos anistropiska kvantvätskor beräknades teoretiskt. Anderson och Morel förespråkade ett kondensat bestående av par som bildar spintripletter med cirkulär polarisation (S ij,z =±1), där enbart tillstånden ( ) och ( ) är inblandade, medan Balian och Wertheimer visade att lägre energi fås med ett partillstånd som även har komponenten ( + )/ 2.

23 Kärnmagnetisk resonans (NMR) Osheroff, Richardson och Lee 1972 (NP 1996) Andra publikationen med NMR data: I A-fasen ett temp-beroende skift i resonansfrekvensen som försvinner vid övergången till normal fas. Vid övergången från A- till B-fasen försvinner skiftet i resonansfrekvens plötsligt, samtidigt som den magnetiska susceptibiliteten halveras. Första publikationen, felaktig tolkning som fasövergång i fast fas

24 Helium 3 - en anisotropisk supravätska (a) (b) (c) (d) A phase 0 (e) B phase 1972: Legget identifierar de supraflytande faserna (A, B) med mikroskopiska modeller (A: ABM-fasen ; B: BW-fasen ). Förklarar NMR-resultaten fullständigt i termer av vad han kallade samtidigt brutna spinn-ban symmetrier och gör förutsägelser om longitudinell NMR mm

25 Leggett publicerar i två arbeten 1972 och 1973 en fullständig teoretisk förklaring av NMR-resultaten som identifierar A-fasen Leggett 1972: NMR-resultaten i A-fasen implicerar en spontant bruten spinn-bansymmetri för varje par. De parade atomernas rörelse i rummet är kopplad till deras spinntillstånd. Endast den magnetiska dipolväxelverkan kan ligga bakom denna brutna symmetri; normalt är den dock för svag för att vara betydelsefull. Men p-vågssupraledning med spinn i cirkulärt polariserade triplettillstånd (Sij,z=±1) av den typ Anderson och Morel (ABM-fasen) studerat ger en förklaring: dipolväxelverkan förstärks eftersom alla kondenserade par är i samma spinntillstånd. Med hjälp av en sumregel beräknar han sedan elegant skiftet i resonansfrekvensen ω 2 uttryckt i ett matriselement som kan beräknas med hjälp av mikrosopisk teori.

26 Legget 1973: Viktiga förutsägelser. En var förekomsten av longitudinell resonant NMR-absorbtion av ett rf-magnetfält orienterat parallellt med, i stället för som normalt vinkelrät mot det yttre magnetfältet i både ABM- fasen och BW-fasen. Leggets detaljerade förutsägelser låg bakom den definitiva förståelsen av den supraflytande A-fasen, som visade sig motsvara ABM-fasen. B-fasen identifierades med BW-fasen, medan Ambegaokar och Mermin (1973) kunde visa teoretiskt att i A1-fasen, som stabiliseras vid ökat magnetfält, endast en spinnkomponent ( ) eller ( ) var inblandad.

27 Betydelse -Inomvetenskaplig betydelse ( verktygslådan större) (a) Virvel skapad i roterande 3 He. (b) Över en kritisk temperatur hamnar virveln längs rotationsaxeln (c) Under den kritiska temperaturen bildar virvlarna ett virrvarr - Helium-3 har använts för modellstudier av såväl turbulens som kosmologiska frågeställningar (analogier)

28 Pristagarna 2003 för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor Alexei Abrikosov Vitaly Ginzburg Anthony Leggett... eller: för att ha visat oss vilken typ av mikroskopisk ORDNING som ger upphov till kvantfysikaliska effekter på makroskopisk skala i supraledare (typ II) och supravätskor (supraflytande helium-3)

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Menu Alfred Nobel Fakta och FAQ s Några priser Hur få priset? Slutord Alfred Nobel Född 1833 i Stockholm Uppfann dynamit

Läs mer

Supraledare kalla dem oemotståndliga

Supraledare kalla dem oemotståndliga Supraledare kalla dem oemotståndliga Det finns många drömmar om hur den supraledande teknologin skall revolutionera vår vardag. Datorer som är miljontals gånger snabbare än dagens, förlustfria eltransporter,

Läs mer

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning Projekt listan Lasern Lasern uppfanns 1960. I början var den mest av akademiskt intresse, men ganska snart fann man att den kunde användas för en mängd tillämpningar. Förklara i princip hur en laser fungerar,

Läs mer

Elektricitet studieuppgifter med lösning.

Elektricitet studieuppgifter med lösning. Elektricitet studieuppgifter med lösning. 1. Vad behöver man minst för att tillverka ett batteri? Två olika metaller och en syra eller saltlösning. 2. Vad var det som gjorde batteriet till en så banbrytande

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

9. Beräkna volymen av det område som begränsas av planet z = 1 och paraboloiden z = 5 x 2 y 2.

9. Beräkna volymen av det område som begränsas av planet z = 1 och paraboloiden z = 5 x 2 y 2. Tentamenskrivning för TMS63, Matematisk Statistik. Onsdag fm den 3 juni, 15, V-huset. Examinator: Marina Axelson-Fisk. Tel: 7-88113 Tillåtna hjälpmedel: typgodkänd miniräknare, tabell- och formelhäfte

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik, LKT325, 2010-08-26

Tentamen i Matematisk statistik, LKT325, 2010-08-26 Tentamen i Matematisk statistik, LKT35, 010-08-6 Uppgift 1: Beräkna sannolikheten P(A B) om P(A C B) = 0.3 och P(B C ) = 0.6 Uppgift : Sannolikheten för att behöva kassera en balk p.g.a. dålig hållfasthet

Läs mer

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd

Läs mer

16. Supraledning. Meissner-effekten, där en magnet leviterar över en supraledare p.g.a. att en supraledare fullständigt utesluter yttre magnetfält.

16. Supraledning. Meissner-effekten, där en magnet leviterar över en supraledare p.g.a. att en supraledare fullständigt utesluter yttre magnetfält. 16. Supraledning [HH10, Do s anteckningar, Kittel 12, AM 34] Meissner-effekten, där en magnet leviterar över en supraledare p.g.a. att en supraledare fullständigt utesluter yttre magnetfält. Fasta tillståndets

Läs mer

På egen hand i Nobelmuseet Uppgifter för SFI-elever

På egen hand i Nobelmuseet Uppgifter för SFI-elever På egen hand i Nobelmuseet Uppgifter för SFI-elever INFÖR BESÖKET DET HÄR ÄR EN LÄRARHANDLEDNING FRAM TAGEN AV NOBELMUSEET FÖR SFI-KLASSER. Handledningen rekommenderas främst till SFI-grupper på 3 C- och

Läs mer

Självkoll: Ser du att de två uttrycken är ekvivalenta?

Självkoll: Ser du att de två uttrycken är ekvivalenta? ANTECKNINGAR TILL RÄKNEÖVNING 1 & - LINJÄR ALGEBRA För att verkligen kunna förstå och tillämpa kvantmekaniken så måste vi veta något om den matematik som ligger till grund för formuleringen av vågfunktionen

Läs mer

Dagens tema. Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg)

Dagens tema. Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg) Dagens tema Fasplan(-rum), fasporträtt, stabilitet (forts.) (ZC sid 340-1, ZC10.2) Om högre ordnings system (Tillägg) Fasplan(-rum), trajektorier, fasporträtt ZC sid 340-1, ZC10.2 Definitioner: Lösningarna

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 3 Lösningar 1. Studera och begrunda den teoretiska förklaringen till supralednigen så, att du kan föra en diskussion om denna på övningen. Skriv även ner huvudpunkterna som

Läs mer

Vad uppfann Alfred Nobel?

Vad uppfann Alfred Nobel? Uppfinnaren Alfred Nobel Vad uppfann Alfred Nobel? 1. Dynamit x. Krut 2. Nitroglycerin Laboratorieutrustning från Alfred Nobels laboratorium En idé kan förändra! TIPSPROMENAD 1 Testamentet Nobelpriset

Läs mer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5

KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5 ALMERS TEKNISKA ÖGSKOLA Mikroteknologi och nanovetenskap Elsebeth Schröder (schroder vid chalmers.se) 2009-11-12 KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5 Bedömning: Bedömningen av de inlämnade lösningarna

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Lördagen den 1 september 2012 klockan 08.30-12.30 i M. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med valfritt

Läs mer

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Säljs vid första föreläsningen. markerar mycket viktigt avsnitt,

Läs mer

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Jämviktsvillkor Om vi har ett stort system som består av ett litet system i kontakt med en värmereservoar. Storheter för det lilla systemet

Läs mer

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel Lennart Edsberg Nada, KTH December 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 M2 LÄSÅRET 03/04 Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel 1 Laboration 3. Differentialekvationer

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2011-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra

Läs mer

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 20121124 kl. 8.3012.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar

Läs mer

Metallers resistivitet vid 0 K

Metallers resistivitet vid 0 K SUPRALEDNING Vad händer med en metalls ledningsförmåga vid 0 K? Jag har i föreläsningen om metallers egenskaper visat kurvor på en metalls resistans som funktion av temperaturen. Resistansen sjunker med

Läs mer

Topologiska material. Kvantmekaniska effekter med stora konsekvenser. Annica Black-Schaffer.

Topologiska material. Kvantmekaniska effekter med stora konsekvenser. Annica Black-Schaffer. Topologiska material Kvantmekaniska effekter med stora konsekvenser Annica Black-Schaffer annica.black-schaffer@physics.uu.se Lärardag i fysik, Kungl. Vetenskapsakademien 29 oktober 2014 Materiefysik Material

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Nobelpristagare 2015

Nobelpristagare 2015 Nobelpristagare 2015 Alfred Nobel - en mångsidig man Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning Till föreningsstämman 2003 Förslag till Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning Bakgrund Vid SKBs föreningsstämma år 2000 behandlades en motion om hyressättningsfrågor. Den diskussion som följde med

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson Föreläsning 26/9 Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Mats Persson Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullständig beskrivning av ett elektromagnetiskt

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011

Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Louise af Klintberg Lösningar Tentamen i Sannolikhetslära och statistik (lärarprogrammet) 12 februari 2011 Uppgift 1 a) För att få hög validitet borde mätningarna

Läs mer

Märkliga företeelser i materiens plattland

Märkliga företeelser i materiens plattland NOBELPRISET I FYSIK 2016 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Märkliga företeelser i materiens plattland Årets Nobelpristagare öppnade portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd.

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

Alexander Grimeton Veteranradios Vänner Alternatorn

Alexander Grimeton Veteranradios Vänner Alternatorn Nr 3 2008 Medlemsblad för Alexander Grimeton Veteranradios Vänner Alternatorn Välkommen till höstmötet 24 sept Grimeton hördes ända till Japan Se sista sidan www.alexander.n.se Hej alla vänner i Alexander

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi

Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi Version: 16 maj 201. TFYA12, Rickard Armiento, Föreläsning 1 Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi April 2, 201, KoK kap. 1-2 Formalia Föreläsare och kursansvarig:

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

9. Materiens magnetiska egenskaper. 9.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism

9. Materiens magnetiska egenskaper. 9.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism 530117 Materialfysik vt 2010 9. Materiens magnetiska egenskaper [Callister, Ashcroft-Mermin, Kittel, etc. Se också anteckningarna för Fasta Tillståndets fysik kapitel 14-15] 9.0 Grunder: upprepning av

Läs mer

9. Materiens magnetiska egenskaper

9. Materiens magnetiska egenskaper 530117 Materialfysik vt 2010 9. Materiens magnetiska egenskaper [Callister, Ashcroft-Mermin, Kittel, etc. Se också anteckningarna för Fasta Tillståndets fysik kapitel 14-15] 9.0 Grunder: upprepning av

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Materialfysik2010 Kai Nordlund

Materialfysik2010 Kai Nordlund 9.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism 530117 Materialfysik vt 2010 Magnetism har alltid dipolkaraktär Monopoler existerar ej! 9. Materiens magnetiska egenskaper Grundekvationer: (Yttre) magnetfält:

Läs mer

Måndag 29 september: Resonansfenomen (Janusz)

Måndag 29 september: Resonansfenomen (Janusz) Måndag 9 september: Resonansfenomen (Janusz) Inledning De flesta fysikaliska system i vår omgivning karakteriseras av viss stabilitet. Om man utsätter systemet för en svag störning, strävar det att återgå

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Bildspelsmanus Alfred Nobel och Nobelpriset

Bildspelsmanus Alfred Nobel och Nobelpriset Nobelprislektionen Bildspelsmanus Alfred Nobel och Nobelpriset Nobelpriset Nobelpriset är alltså ett pris i fem kategorier som har delats ut i över 100 år. Det har delats ut till över 900 individer och

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

24 oktober 2007 kl. 9 14

24 oktober 2007 kl. 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MS 2070 MATEMATISKA INSTITUTIONEN TENTAMEN Avd. Matematisk statistik 24 oktober 2007 Tentamen i Livförsäkringsmatematik I 24 oktober 2007 kl. 9 14 Examinator: Gunnar Andersson, gunnar.andersson@actstrats.com,

Läs mer

Fysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik!

Fysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik! Fysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik! Mats Linder 10 maj 2009 Ingen sammanfattning. Sammanfattning För den hugade har vi knåpat ihop en liten snabbguide till den fysik och kvantmekanik

Läs mer

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19 Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,

Läs mer

Nobelpriset i fysik topologiska fasövergångar

Nobelpriset i fysik topologiska fasövergångar Nobelpriset i fysik 2016 - topologiska fasövergångar Magnus Johansson Professor i Teoretisk Fysik, Linköpings Universitet Vetenskapsdagen, Linköping, 5 oktober 2017 Referenser: Kungliga Vetenskapsakademiens

Läs mer

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kapitel IV Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kemiska potentialen Kemiska potentialen I många system kan inte partikelantalet antas vara konstant så som vi hittills antagit Ett exempel är

Läs mer

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2014-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra

Läs mer

Vad skulle du vilja uppfinna?

Vad skulle du vilja uppfinna? Vad skulle du vilja uppfinna? Bakgrund Alfred Nobel var en mångsidig man. Han var kemist och uppfinnare, skrev pjäser och dikter, drev företag och öppnade fabriker. Han kunde flera språk och var ofta på

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

( ) = B 0 samt att B z ( ) måste vara begränsad. Detta ger

( ) = B 0 samt att B z ( ) måste vara begränsad. Detta ger Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysik Londons ekvation Måndagen den augusti, 011 Teoridel 1. a) Från Amperes lag och det givna postulatet får vi att: B = m 0 j fi B = m 0 j

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A4 Ab initio

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A4 Ab initio Arbete A4 Ab initio 1. INLEDNING Med Ab inition-metoder kan man, utgående från kvantmekanikens grundlagar, beräkna egenskaper som t.ex. elektronisk energi, jämviktskonformation eller dipolmoment för atomära

Läs mer

Nobelväskans hemlighet

Nobelväskans hemlighet Nobelväskans hemlighet Nobelväskans hemlighet Under Nobelmuseets besök kommer eleverna att göra en tidsresa till ca. 1885 och tågstationen i San Remo för att försöka träffa Alfred Nobel. Pedagogerna kommer

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014 SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 214 Skrivtid: 14.-19. Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Roy Skjelnes Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng.

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

Nobelväskans hemlighet

Nobelväskans hemlighet Nobelväskans hemlighet INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läraren 4 Alfred Nobel och en väldig massa idéer 5 Nobelpris i vardagen till mänsklighetens nytta 6 Litteratur 9 Fred 10 Naturvetenskap: såpbubblor 12

Läs mer

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris 0 mars 05 Läsa tegelstensböcker i all ära, men inlärning sker som mest effektivt genom att själv öva på att lösa problem. Du kanske har upplevt under gymnasiet

Läs mer

Polarisation laboration Vågor och optik

Polarisation laboration Vågor och optik Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001

ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001 ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 27 maj, 2013

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 27 maj, 2013 SF626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 27 maj, 23 Skrivtid: 8:-3: Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Mattias Dahl Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng. De tre

Läs mer

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH ATLAS-xprimntt på CERN (wb-kamra idag på morgonn) 5A1247, modrn fysik, VT2007, KTH Laborationr: 3 laborationr: AM36: Atomkärnan. Handlar om radioaktivitt, absorbtion av gamma och btastrålning samt mätning

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL

Läs mer

för spejarscoutprogrammet

för spejarscoutprogrammet för spejarscoutprogrammet Innehåll 1. Inledning 3 2. Hur man tar ibruk spejarprogrammet på ett smidigt sätt 4 3. Samarbete med äventyrsscoutavdelningen 8 4. Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar 9

Läs mer

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts. Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att

Läs mer

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt 6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Din utveckling I FOKUS

Din utveckling I FOKUS Din utveckling I FOKUS Utveckla dina FÖRMÅGOR I framtiden semestrar vi på månen, bor i hus som producerar energi och åker i förarlösa bilar. Kanske har vi flera yrken samtidigt och lever dubbelt så länge?

Läs mer

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva

Läs mer

Ljusbringaren på Lidingö

Ljusbringaren på Lidingö Ljusbringaren på Lidingö ETT LÄRARMATERIAL FÖR ÅRSKURS 4 6 OM GUSTAF DALÉN OCH NOBELPRISET I FYSIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läraren 4 Alfred Nobel och Nobelpriset 5 Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare

Läs mer

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet. Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

2. För vilka värden på parametrarna α och β har det linjära systemet. som satisfierar differensekvationen

2. För vilka värden på parametrarna α och β har det linjära systemet. som satisfierar differensekvationen MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Avdelningen för tillämpad matematik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MAA13 Differentialekvationer och transformmetoder

Läs mer

CERNs facny kvarter. Man har inte haft råd att renovera byggnaderna, man gräver ner pengarna 100m under jorden istället.

CERNs facny kvarter. Man har inte haft råd att renovera byggnaderna, man gräver ner pengarna 100m under jorden istället. Anna besökte Cern Den 29.11-3.12.2009 åkte jag med 19 andra fysikstuderande gymnasister till det världsberömda centret för fysisk forskning, nämligen CERN i Genéve, Schweiz. De flesta deltagarna kom från

Läs mer

Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits

Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-520/2009 Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits

Läs mer