419 Kommunstyrelsens ärendelista. 420 Informationsärenden. 421 Budget 2013 och strategisk plan

Transkript

1 Paragrafer Informationsärenden 419 Kommunstyrelsens ärendelista 420 Informationsärenden 421 Budget 2013 och strategisk plan Beslutsärenden 422 Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång

2 (14) Plats och tid Sammanträdesrummet Glan, kl Beslutande Anders Härnbro (S) ordförande Stefan Carlsson (V) Inge Jacobsson (M) Ulrika Jeansson (S) Rune Haagel (S) Kristina Ström (S) Lars Johansson (S) Riitta Leiviskä-Widlund (S) Carl-Gustaf Mörner (M) Herman Vinterhjärta (MP) Fredrik Blomberg (C) Christer Lundström (FP) Ersättare Carola Persson (S) Rune Haagel (S) Conny Lindgren (V) Ralph Kronholm (M) Bengt Nordström (MP) Federico Winqvist (KD) Övriga deltagande Se bilaga 1 Utses att justera Stefan Carlsson (V) Justeringens plats Kommunstyrelsekontoret, kommunhuset, Underskrifter Sekreterare Leif Björk Ordförande Anders Härnbro Justerande Paragrafer: Stefan Carlsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Finspångs kommun: Kommunstyrelsen Datum för Datum för anslags uppsättande anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet KOMMUNSTYRELSEKONTORET Underskrift. Leif Björk

3 Övriga deltagande Anette Asklöf, ekonomichef Anders Axelsson, kommundirektör Leif Björk, kommunsekreterare Per Braag, administrativ chef Hakon Fältström, kommunrevisionen Jan-Erik Heintze, sektorschef Mikael Hultberg, sektorschef Stig Karlsson, personalchef Hans Lindberg, utvecklingschef Berit Martinsson, ordförande kommunfullmäktige Karin Olanders, sektorschef Åsa Rundgren, informationschef Kerstin Sjöberg Axelsson, sektorschef Bilaga l

4 Ks 419 Kommunstyrelsens ärendelista Kommunstyrelsen beslutar Att fastställa utskickad ärendelista med följande ändringar: 1. Att under ärenderubriken 3 Information i aktuella ärenden tas likviditetsrapport upp som 3a och internbank som 3b. 2. Att under ärenderubriken 4 Övriga ärenden tas gymnasiets framtid i Finspång upp. Beskrivning av ärendet Ordförande Anders Härnbro (S) föreslår följande ändringar: 1. Att under ärenderubriken 3 Information i aktuella ärenden tas likviditetsrapport upp som 3a och internbank som 3b. 2. Att under ärenderubriken 4 Övriga ärenden tas gymnasiets framtid i Finspång upp

5 Ks 420 Dnr Informationsärenden Kommunstyrelsen informeras om det i ärendelistan upptagna informationsärendet 3. Följande förtroendevalda och tjänstemän biträder vid informationen: Ärende 3a: Information i aktuella ärenden likviditetsrapport, Anette Asklöf informerar och svarar på frågor. Ärende 3b: Information i aktuella ärenden internbanken, Anette Asklöf informerar och svarar på frågor

6 Ks 421 Dnr Budget 2013 och strategisk plan Kommunstyrelsen beslutar 1. Att anteckna informationen till protokollet. 2. Att ärendet tas upp för beslut vid kommunstyrelsens sammanträde Beskrivning av ärendet Den politiska majoriteten Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lagt fram sitt förslag till budget 2013 och strategisk plan Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att anta budget 2013 och strategisk plan

7 Ks 422 Dnr Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång Kommunstyrelsen beslutar 1. Att ärendet återremitteras med motiveringen att utreda vilken påverkan, Skolinspektionens avslag på CNG:s ansökan om att bedriva omvårdnadsprogram, har på CNG:s möjlighet att bedriva samtliga nationella program samt att undersöka alternativa driftsformer för de nationella programmen under en eller flera huvudmän. Samt att genomföra hyresförhandlingar med CNG avseende de nya lokalerna på stationsområdet. Beskrivning av ärendet Redan i december 2007 fattade kommunfullmäktige beslut om att påbörja ett mer organiserat samarbete mellan kommunens bägge gymnasieskolor Bergska skolan och Curt Nicolin Gymnasiet (CNG). Fullmäktiges beslut hade föregåtts av ett förstudiearbete som bedrevs i samarbete mellan parterna. I beslutet ställde sig fullmäktige bakom arbetet med att utveckla ett Finspong College utifrån visionen Finspång skall ha en utbildningsmiljö i världsklass, som attraherar elever, lärare, familjer och företag. Samtidigt uppdrogs till kommunstyrelsen att, i samarbete med CNG samt andra intresserade aktörer, lämna förslag på ett måldokument för gymnasie- och vuxenutbildningen, att ta fram förslag till organisationsform för Finspong College, samt att genomföra en ekonomisk och juridisk analys av förslaget. Den ekonomiska och juridiska analysen samt förslag på organisationsform finns beskriven i en särskild utredning. Utredningen har tidigare i år skickats ut till samtliga ledamöter i fullmäktige inför den särskilda debatten om gymnasieskolans framtid. Av olika skäl avstannade dock utvecklingsarbetet och måldokumentet färdigställdes därför aldrig, vilket i sin tur innebar att den förstnämnda utredningen inte heller kom att behandlas av de politiska organen. Sedan 2008 har dock frågan emellanåt aktualiserats, men något mer fördjupat arbete har inte bedrivits. Nu har dock frågan återigen blivit aktuell och därför behöver det fattas ett nytt inriktningsbeslut och nya uppdrag riktas till kommunstyrelsen.

8 Ks 422 (Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång) Nuläge Ärendet behandlades av fullmäktige den 25 april Fullmäktige beslutade då följande: 1. För att öka attraktiviteten och kvalitén i Finspångs gymnasieutbud är den politiska viljan att skapa en konkurrenskraftig gymnasieskola. 2. Att kommunstyrelsen tillsammans med CNG utreder hur ett sådant gymnasialt huvudmannaskap kan organiseras och återkommer med resultatet till kommunstyrelsen i oktober Att utreda möjligheterna till lokalmässig samordning mellan verksamheterna på stationsområdet. 4. Att delegera till kommunstyrelsen att tillsammans med CNG:s styrelse bilda en styrgrupp för att leda det fortsatta utvecklingsarbetet. Styrgruppens arbete Styrgruppen består av tre representanter från kommunen och tre representanter från CNG:s styrelse och har hittills träffats vid tre tillfällen. Vid första mötestillfället formulerades mål och övergripande syfte samt ett antal frågeställningar som styrgruppen önskade belysa ytterligare. Dessa frågeställningar kommenteras kortfattat nedan. Mål och övergripande syfte med arbetet är att säkra ändamålsenlig (yrkes- och studieförberedande) och konkurrenskraftig gymnasieutbildning i Finspång, samt att på motsvarande sätt fortsätta utveckla verksamheten som omfattar IM, gymnasiesärskola, informationsansvar samt lärling. Vid sidan av den ovanstående målsättningen pekades sedan följande frågeområden ut för särskild genomgång: Huvudmannaskap Regelverk och juridik: Vem av kommun och CNG (bolag) kan göra vad inom gymnasieskolans delar? (Program, IM, lärling, gymnasiesärskola etc.). En genomgång av skollagen visar att det egentligen inte finns några formella hinder för en friskola att bedriva verksamheterna ovan. Vissa kriterier behöver däremot vara uppfyllda.

9 Ks 422 (Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång) Exempelvis behöver friskolan bedriva ett nationellt yrkesprogram för att kunna knyta yrkesintroduktion inom IM till programmet. Liknande kopplingar behöver också göras inom ramen för andra verksamhetsinriktningar. En annan aspekt är också att friskolan i dagsläget behöver söka tillstånd hos skolinspektionen för att bedriva önskad verksamhet, vilket innebär att flexibiliteten i verksamheten minskar. Därvidlag är regelverket annorlunda för en kommun som lättare kan starta och avsluta verksamheter och program. Styrgruppen pekar också på att ett antal bedömningar om lämplighet i huvudmannaskapet bör göras, och där följande områden speciellt bör belysas: Attraktionskraften för elever. Varumärke etc Varumärkesfrågan är inte alltid helt lätt att bedöma, men en bärande tanke i de diskussioner som förts är att CNG bedöms ha en större potential att attrahera elever till sina utbildningar. Detta får dock inte ses som om att Bergska skolan inte bedriver en verksamhet med bra kvalitet men att skolan på en vikande gymnasiemarknad haft svårare att stå sig i konkurrensen. Förklaringarna till detta kan vara många. Idag går ca 45 % av eleverna bosatta i Finspång på Bergska skolan. I samband med det tidigare utvecklingsarbetet 2007 genomfördes en underökning av hur elever resonerade i val av program. På fullmäktige i september uttrycktes en önskan om att få ta del av resultaten, varför de kortfattat redovisas nedan. Det är dock viktigt att poäng tera att undersökningen är gjord för mer än fem år sedan och att det därför kan vara svårt att veta hur resultaten står sig idag. Enkätundersökningen visade följande: För utbildningar utanför Finspång utan nära anknytning till det utbud som finns i Finspång styr intresse, vilket innebär att det finns ett nära samband mellan skola och program. Pendlingsavstånd får däremot inte någon större betydelse. För utbildningar utanför Finspång med anknytning eller viss anknytning till utbudet i Finspång visade enkäten att utbildningens innehåll/form/skolmiljö styr, att program och skola har ett nära samband, medan pendlingsavstånd inte är av betydelse. Det kan exempelvis vara möjligheten att studera i en större stad och/eller p en större skola som kan ha betydelse.

10 Ks 422 (Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång) De elever som valt Bergska svarar att utbildningens innehåll, form och skolmiljö styr, att närheten är av mycket central betydelse, men att utbildning - skola, ej har så nära samband. De elever, slutligen som valt CNG, pekar på att faktorer som intresse, utbildningens innehåll, form och skolmiljö är viktiga. Här styr också framtidstankar i större utsträckning, medan närheten inte är det centrala. Slutligen har utbildning och skola ett nära samband. En annan aspekt av varumärkesperspektivet är om elevers väljer friskolor eller kommunala skolor. Utan att dra för stora växlar av resultatet så har en större andel elever i år valt kommunala skolor framför friskolor i närområdet. Möjlighet att möta förändringar; anpassning (gy-marknaden, skolpolitiken) Möjligheten att möta förändringar kan beskrivas på olika sätt. Strikt formellt kan en kommun agera mer flexibelt i att anpassa sitt utbildningsutbud till behov och efterfrågan, då kommunen självständigt äger beslutsrätten till sådana förändringar. Friskolan däremot har en betydlig längre process innan ev. beslut om tillstånd kan ges av skolinspektionen. Samtidigt har det visat sig att friskolor, troligen som ett utslag av ett mer decentraliserat beslutsfattande, förmått att på ett bättre sätt anpassa sina kostnader till givna resurser, än vad som ofta kan vara fallet med kommunala skolor, som inte sällan sitter fast i en större andel fasta kostnader inte, minst lokaler. Och det kanske inte heller är förmågan till anpassning som är den egentliga grunden för den diskussion som nu förs i Finspång, utan, återigen, tron på vilken skola som bäst kan erbjuda en attraktiv utbildningsmiljö för såväl elever från Finspång som från andra kommuner. Samordningsmöjligheterna och effektivitet Redan i utredningen kring Finspong College pekades på vikten av att tillskapa en ökad samverkan och samarbete på flera olika områden, inte minst inom ledning och administration. Detta mot bakgrund av att det kommer att bli allt svårare att upprätthålla kompetensen inom bägge huvudmännen mot bakgrund av vikande elevkullar.

11 Ks 422 (Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång) Overhadkostnaden som andel av de totala kostnaderna kan komma att öka mer än önskvärt. Det ter sig således ineffektivt att inte på ett bättre sätt samordna gemensamma resurser. Hur detta i detalj ska organiseras måste dock den fortsatta processen få visa. Däremot bör ett sådant uppdrag tydligt formuleras. Förändrat ägarskap kommun, bolag och kanske fler ägare? Ägarfrågan diskuteras emellanåt och har nu också aktualiserats utifrån den breddning som pågår av programutbudet på CNG avseende vårdoch omsorgsprogrammet i samarbete med bl.a. Resurscenter MoGård och Finspångs kommun. De paragrafer i skollagen som reglerar samägda skolor pekar också i riktning mot att samägande ska vara motiverat av utbildningens inriktning och karaktär. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur paragrafen kommer att tolkas av skolinspektionen i samband med beslutet om vård- och omsorgsprogrammet. Utslaget där kan komma att få betydelse såväl för den fortsatta processen avseende samordning av nationella program, men också på ett tydligare sätt aktualisera frågan om ägandet. Tillsvidare föreslås dock inte några förändringar av ägandeformerna. Finns det regionala komplikationer? Ur ett strikt formellt perspektiv finns inte några regionala faktorer att ta hänsyn till. CNG är en friskola och ersätts på samma sätt som andra friskolor i länet. Skolan har också funnits under en lång tid och är en del av utbildningsutbudet i regionen. Om beslutet blir att samordna nationella program under CNG:s huvudmannaskap kan det dock konstateras att modellen för samverkan är något oortodox och kommer därför att väcka viss uppmärksamhet, men också intresse från andra håll. Exakt hur den utvecklingen kommer at se ut är svårt att bedöma, men kommunen bör noggrant följa de regionala diskussionerna i syfte at kunna agera proaktivt i den fortsatta processen. Ekonomiska ramar Finansiering All gymnasieverksamhet finansieras av kommunen inom ramen för budgeterade medel, oavsett huvudman. CNG kommer att ersättas enligt prislista, därvidlag inga konstigheter.

12 Ks 422 (Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång) Snarare kan detta tillskapa en ökad tydlighet i hur resurser fördelas till olika verksamheter. Den egna verksamheten kan med fördel ersättas enligt samma principer utifrån den genomsnitskostnad som är framräknad för IM. De verksamheter där en prislista inte är framtagen, behöver dock budgeteras i särskild ordning. Förutsättningar för ägartillskott Ägartillskott ges inte till den löpande verksamheten. I all den stund kapital skulle behöva tillföras kan kommunen behöva gå in med ett sådant i sin roll som ägare. Ägartillskottet ska inte blandas ihop med den insats som kommunen bidrar med som en mot motprestation kopplad till industrins medfinansiering. Formerna för den insatsen kan dock behöva ses över beroende på ur verksamheten kommer att utvecklas. Styrgruppens övriga överväganden Förutom ovanstående frågeställningar som styrgruppen önskade belysa, har andra perspektiv på utvecklingen lyfts upp. En viktig utgångspunkt för framtida vägval har varit elevutvecklingen. De kommande tio åren beräknas ca. 210 elever per årskull i Finspång lämna årskurs nio. Styrgruppen konstaterar att denna utveckling kommer att ställa krav på anpassning av verksamheten oavsett om samordning sker eller inte. Därför förordas en fokusering på ett urval program av hög kvalitet. Att på ett kraftfullt sätt bygga en bra verksamhet kring IM, informationsansvar, lärling och gymnasiesärskolan i samverkan med nationella program och med hög kompetens inom pedagogik och specialpedagogik är en väsentlig framgångsfaktor för att skapa bra förutsättningar utifrån individuella behov. Spets för alla, som någon uttryckte det. Ett annat perspektiv har varit möjligheten att fokusera på Finspång som en ungdomskommun, liksom som ett centrum för utbildning, bildning och kultur. Slutligen finns ett samhällsplaneringsperspektiv som gör det möjligt utveckla centrum i enlighet med de centrumplaner som tidigare tagits fram Styrgruppens överväganden Vad blir då strategin? CNG:s styrelse säger i dagsläget nej till att ta över all verksamhet, men säger ja till att bli huvudman för de nationella programmen. På sikt kan dock en total samordning vara möjlig att diskutera.

13 Ks 422 (Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång) Huruvida det är önskvärt eller inte behöver utredas ytterligare. Följden av detta resonemang blir att de nationella programmen som ett första steg föreslås samordnas under CNG:s huvudmannaskap, medan IM, gymnasiesärskola, informationsansvar samt lärling även fortsättningsvis bedrivs i kommunalt huvudmannaskap. Särskild kraft bör läggas på att fördjupa arbetet med hur verksamheterna kan samarbeta och hur flödet av elever kan se ut från IM in i de nationella program som bedrivs vid CNG. I inledningen av en dylik process finns självklart ett stort antal frågor att ta hänsyn till. Förutom den rent verksamhetsmässiga utvecklingen behöver dessutom den fortsatta processen hantera frågor rörande personal, administration, ledningsstrukturer, tomställda kommunala lokaler, investeringsvolymer etc. För att komma vidare i processen är dock viktigt att få ett inriktningsbeslut, som ytterst stadsfäster en politisk viljeinriktning och som ger legitimitet åt det fortsatta arbetet. I de fall där det framåt behövs politiska beslut får ärenden vartefter föras till kommunstyrelse respektive kommunfullmäktige för politisk behandling. Då en ny gymnasieskola planeras på stationsområdet för att samla de nationella programmen, bör möjligheten till geografisk samordning på stationsområdet av samtliga ovanstående verksamheter utredas. Därvidlag bör det genomföras en förprojektering av möjligheten att använda stationsbyggnaden för detta ändamål, alternativt pröva andra alternativ. Förutom kvalitativa aspekter av utvecklingsarbetet och samarbetet ska naturligtvis möjligheten till ett bra utnyttjande av gemensamma resurser tas tillvara som ett centralt inslag i det fortsatta arbetet. Därvidlag kan det tidigare utredningsmaterialet om Finspong College ge underlag för hur arbetet utifrån olika aspekter kan organiseras och struktureras. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att ställa sig bakom inriktningen att Curt Nicolin Gymnasiet ska vara huvudman för de nationella program som bedrivs i Finspångs kommun.

14 Ks 422 (Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång) 2. Att i särskild ordning avveckla nationella program som bedrivs på Bergska skolan i syfte att föra över verksamheten till Curt Nicolin Gymnasiet. 3. Att introduktionsprogrammen, gymnasiesärskolan samt lärlig bedrivs under kommunalt huvudmannaskap. 4. Att utreda möjligheterna till lokalmässig samordning mellan verksamheterna på stationsområdet. 5. Att uppdra till kommunstyrelsen att vidta nödvändiga åtgärder i syfte att fördjupa arbetet med hur samverkan kan organiseras och utvecklas mellan huvudmännen avseende exempelvis ledning, verksamhetsutveckling, programstruktur, administration, stödfunktioner som skolhälsovård, elevstöd och studievägledning, samt. 6. Att uppdra till kommunstyrelsen att verkställa byggprojektet på stationsområdet utifrån syftet att de nationella programmen bedrivs av Curt Nicolin Gymnasiet. Beredande organ Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens protokoll Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll

15 Ks 422 (Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång) Yrkande Fredrik Blomberg (C) yrkar att ärendet återremitteras med motiveringen att utreda och klargöra följande alternativ för framtidens gymnasieskola i Finspång: i i Att kommunen lämnar ägandet i CNG. Att återuppta tanken om Finspong College. Stefan Carlsson (V) yrkar att ärendet återremitteras med motiveringen att utreda vilken påverkan, Skolinspektionens avslag på CNG:s ansökan om att bedriva omvårdnadsprogram, har på CNG:s möjlighet att bedriva samtliga nationella program samt att undersöka alternativa driftsformer för de nationella programmen under en eller flera huvudmän. Fredrik Blomberg (C) yrkar bifall till Stefan Carlssons (V) yrkande. Han yrkar även att återremissen motiveras med att genomföra hyresförhandlingar med CNG avseende de nya lokalerna på stationsområdet. Stefan Carlsson (V) yrkar bifall till Fredrik Blombergs (C) yrkande om att genomföra hyresförhandlingar med CNG. Inge Jacobsson (M) yrkar bifall till att ärendet återremitteras. Anders Härnbro (S) yrkar bifall till Stefan Carlssons (V) yrkande samt till Fredrik Blombergs (C) yrkande om att ärendet återremitteras med motiveringen att genomföra hyresförhandlingar med CNG. Herman Vinterhjärta (MP) yrkar bifall till Stefan Carlssons (V) yrkande samt till Fredrik Blombergs (C) yrkande om att ärendet återremitteras med motiveringen att utreda att kommunen lämnar ägandet i CNG samt att genomföra hyresförhandlingar med CNG.

16 Ks 422 (Övriga ärenden - gymnasiets framtid i Finspång) Propositionsordning Ordförande Anders Härnbro (S) meddelar att han först ställer proposition på det formella yrkandet att ärendet återremitteras. Om kommunstyrelsen bifaller återremissen ställer han först Herman Vinterhjärtas (MP) yrkande mot Fredrik Blombergs (C) yrkanden tillsammans med Stefan Carlssons (V) yrkande. Vinnaren från den omröstningen ställs mot Stefan Carlssons (V) yrkande tillsammans med Fredrik Blombergs (C) yrkande om att genomföra hyresförhandlingar med CNG. Kommunstyrelsen bifaller förslaget till propositionsordning. Omröstning Ordförande Anders Härnbro (S) ställer proposition på det formella yrkandet att ärendet återremitteras och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkandet. Därefter ställer han Herman Vinterhjärtas (MP) yrkande mot Fredrik Blombergs (C) yrkanden tillsammans med Stefan Carlssons (V) yrkande och finner att kommunstyrelsen röstar till förmån för Fredrik Blombergs (C) yrkanden tillsammans med Stefan Carlssons (V) yrkande. Avslutningsvis ställs Stefan Carlssons (V) yrkande tillsammans med Fredrik Blombergs (C) yrkande om att genomföra hyresförhandlingar med CNG mot Fredrik Blombergs (C) yrkande om att kommunen lämnar ägandet i CNG samt att återuppta tanken om Finspong college och finner att kommunstyrelsen röstar till förmån för Stefan Carlssons (V) yrkande tillsammans med Fredrik Blombergs (C) yrkande om att genomföra hyresförhandlingar med CNG