Ingrid Inga, Samiid Riikkabellodat, har den 16 november, dm , inlämnat en motion till Sametinget där hon yrkar:

Transkript

1 97 Motioner - forts M Risk- och beredskapsplanering inom rennäringen Dokument - Motion 364 av Ingrid Inga, partiet Samiid Riikkabellodat, dnr Styrelseprotoko1l S-27, Styrelseprotokoll , 36.3 Föredragande: Sara Larsson Ingrid Inga, Samiid Riikkabellodat, har den 16 november, dm , inlämnat en motion till Sametinget där hon yrkar: Sametinget tillsammans med Svenska Samernas Riksförbund och samebyarna utformar risk- och beredskapsplaner för rennäringen i händelse av onormala situationer orsakade av t ex klimatförändringar inträffar. Arbetet kan utgå från olika scenarier. Risk- och beredskapsplanerna kan uppdateras vartannat år. Kanske ska storskaliga övningar genomföras av t ex flyttning av renhjordar till nya betesmarker i fall betesmarker är oåtkomliga. Inom ramen för Sametingets livsmiljöprogram, Eallinbiras (antagen av Sametingets plenum ), sker olika åtgärder med det övergripande målet skapa en livskraftig och hållbar samisk livsmiljö. Programmet ska vara en utgångspunkt för hela Sametingets verksamhet. En central insats är hitta lösningar för rennäringen i samband med ändrade klimatförhållanden och bidra till bättre planeringsförutsättningar. En del i detta arbete är "beredskapsplaner" för samebyarna. Som ett resultat av Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60) tillsköt regeringen under 2009 medel till anslaget 1:28 Främjande av rennäringen m.m. Motivet var främst kunna använda medlen till täcka samebyarnas kostnader som kan uppkomma till följd av avtal med markägare om vinterbete utanför renskötselområdet samt andra åtgärder för anpassa rennäringen till förändrade klimatförhållanden. Detta resulterade i sin tur Sametinget fick ett särskilt uppdrag av regeringen ifjol, genomföra en översyn av alternativa åtgärder för anpassning av rennäringen till förändrade klimatförhållanden samt analysera avtal om vinterbete utanför renskötselområdet, Jo2009/2518. Sametinget har påbörjat uppdraget och kommer under sommarperioden genomföra betesinventeringar på områden som kan vara aktuella för avtal om vinterbete utanför renskötselområdet. Uppdraget redovisas senast den 1 september Justerarnas sign 21(56)

2 97.3 M Risk- och beredskapsplanering inom rennäringen - forts. Sametinget genomför också andra aktiviteter för stärka rennäringens förmåga anpassa sig till förändringarna. I samarbete med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet/ Institution för Skoglig resurshushållning) gemomförs en kartläggning av de viktigaste landskaps- och ekosystemförändringarna som skett (och fortfarande sker) i Sapmi under de senaste 100 åren. Syftet med kartläggningen är visa de sammanlagda effekterna som olika typer av intrång har haft på renskötseln. Kartmaterialet kommer visa förändringar av landskapets kvalite och storlek. I samarbete med internationella världsnaturfonden (WWF International) kommer ett antal samebyar genomföra en helhets analys enligt "One Planet Living" -modellen. OPL:s tio grundläggande principer utgår från en helhetssyn. De handlar om minska klimat- och miljöpåverkan, värna om naturen, respektera det egna kulturella arvet och värna om människors hälsa. Sametinget har därutöver finansierat olika beredskapsåtgärder eller pilotprojekt för hitta verktyg som är mest lämpade för stärka rennäringens anpassningsförmåga. Sametinget har tillskjutit medel till Saarivuoma sameby för pilot- projektet "Dievat - Utveckling av arbetsmodell för samebyns planering och förvaltning av de egna naturresurserna samt kulturen". Resultatet ska bli en arbetsmodell för bevarandet aven hållbar naturförvaltning samt en naturresursplanering som även andra samebyar kan tillämpa. Vilhelmina Norra sameby har beviljats medel för projektet "Renskötselns anpassningar till klimat- förändringar". Projektets övergripande syfte är utveckla planeringsverktyg, främst renbruksplanerna, för dessa ska kunna användas mer långsiktigt och strategiskt i planeringen. En manual för rennäringsanpassad risk- och såbarhetsanalys ska utarbetas. Traditionell kunskapsöverföring är en del av projektet. Sametinget samarbetar med SSR inom olika aktiviteter som exempelvis samhällsplanering och strategier för samisk markanvändning som har många beröringspunkter med Eallinbiras målsättning. Dessutom har SSR fått i uppdrag genomföra kunskapsuppbyggande insatser för en förbättrad dialog mellan samebyar och skogsägare med hjälp av den nya FSC standarden. Sametinget har även medverkat i finansieringen av renbruksplaner där samverkan sker med Skogsstyrelsen och samebyar. Målsättningen är alla 51 samebyar skall ha tillgång till en renbruksplan som ett planeringsverktyg för skapa förutsättningar till förbättrad dialog och konfliktlösning mellan samebyarna och andra markanvändande aktörer. 14 samebyar har hittills upprättat renbruksplaner och 12 byar arbetar för närvarande med sin grundläggande planering. Justerarnas sign 22(56)

3 97.3 M Risk- och beredskapsplanering inom rennäringen Sametingets utgångspunkt är varje sameby formulerar sina specifika behov och utformar egna beredskapsåtgärder. Sametingets roll är i första hand skapa förutsättningar för samebyarna erhålla resurser för arbetet samt hitta generella metoder och verktyg som flera samebyar kan använda sig av. föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Justerarnas sign 23(56)

4 Till Sametinget Motion samedigol SAMETJNGET ~i 2009 "U., t' ~IfDS-IL( g4 " Risk-och beredskapsplanering inom rennäringen I budgetpropostionen 2009 f6reslår regeringen anslaget f6r Främjande av rennäringen tillförs 9 miljoner kr år 2009, samt 10 miljoner kr år 2010 resp 2011 f6r bl a anpassa rennäringen till f6rändrade klimatforhållanden och till bidra till-bättre planeringsf6rutsättningar för rennäringen. Ingen kan idag säga hur och vad klimatförändringarna kan komma innebära f6r rennäringen rent konkret. Kanske förhöjd temperatur kan innebära mycket mer nederbörd, betesmarker översvämmas m m? Kanske stora mängder snö gör det omöjligt finna bete under långa perioder? Vad händer om venkrafts dammarna brister i Luleälvarna? Vart ska renhjordarna flytta och var ska de finna vinterbete? Vad händer med familjerna? Ja scenarierna kan vara många och okända idag. Jag yrkar därför Sametinget tillsammans med Svenska samernas riksf6rbund och samebyarna utformar risk- och beredskapsplaner för rennäringen i händelse av onormala situationer orsakade av t ex klimatförändringar inträffar. Arbetet kan utgå från olika scenarier. Risk-och beredskapsplanerna kan uppdateras vartannat år. Kanske ska storskaliga övningar genomföras av t ex flyttning av renhjordar till nya betesmarker i fall betesmarker är oåtkomliga. Idag genomförs risk- och beredskapsplanering vid ett ev dammhaveri i Luleälvarna utan konsekvenserna f6r rennäringen genomlyses. Vilka konsekvenser skulle t ex ett dammhaveri i Luleälvarna få för samebyarna i Jo kk?.. o',

5 97.4 M Tillsättande av etiskt råd Dokument - Motion 365 av Lars-Jonas Johansson, partiet Samerna, dnr Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 36.4 Föredragande: Sara Larsson Lars-Jonas Johansson, Samerna, har den 17 november, dnr , inlämnat en motion till Sametinget där han yrkar: Sametingets styrelse utreder möjligheterna för tillsättande av ett" etiskt råd", vars uppgift ska vara granska Sametingets information riktad till övriga allmänheten och media, om samerna som Sveriges urfolk, Sametingets styrelse till nästkommande plenum, presenterar ett förslag till beslut i plenum Det är av yttersta vikt den information som Sametinget ger är korrekt och ger en nyanserad bild av det samiska samhället och samerna som urfolk. Sametinget ansvarar för tre hemsidor med information om samer och Samtinget samt ger regelbundet ut informationsblad och broschyrer. Därtill kommer pressreleaser och annan muntlig information. Att tillsätta ett etiskt råd för granska informationsflödet är närmast en omöjlighet arbetsmässigt. Det skulle också innebära kostnader som kan vara svåra motivera. För säkerställa den information som ges ut av Sametinget är korrekt och väl samordnad bör det finnas en kommunikationspolicy för Sametinget. avser snarast efter detta plenum påbörja arbetet med ta fram en kommunikationspolicy. Sametingets styrelse har initierat en översyn av Sametingets kansliöversyn. Där ingår se över sametingets arbete med information och hur det ska organiseras. föreslår Sametinget besluta motionen avslås. Justerarnas sign 24(56)

6 ... :... _... 0' , ',. r!, Motion SÅMEDIGGI SAMETl NG ET frk! Bod! /)(f{fj ~ l Lf 96 Til1siiitande av etiskt rad J J Same tingets information till media och allmänhet om oss samer som folk, om vår kulmr, vårt samhälle;) språk och våra näringar, är väldigt viktig. Del är av yttersta vikt Sametingets information om oss som Sveriges urfolk blir korrekt och representativ för vår verklighet. och- informationen tar hänsyn till det inom den samiska gruppen också fimls skillnader, såväl. geografiskt som kulturellt och näringsmässigt. Det är viktigt Sametinget inte bidrar till understryka den schablonmässiga bild av samerna som annars allttor ofta torekommer utanfdr det samiska samhället. Jag yrkar: Att Sametingets styrelse utreder möjligheterna mr tillsättandet av ett "etiskt rad", vårs uppgift,skall vara a~ granska Sametingets iilformatlc?d riktad till övriga allmänheten och media, om samerna som Sveriges urfolk. - Att Samettngets styrelse till nästkommande plenum" presenterar ett förslag till beslut i plenum. " 10 [lj ~BOllv~60 SIA'13V(j 9S066tS60 XVd 1Z:66 LT/lT 6006

7 97.5 M Inrättande av nordsamiskt och lulesamiskt språkcentra Dokument - Motion 368 av Ingrid Inga, partiet Samiid Riikkabellodat, dnr Styrelseprotoko1l S-27, 12.1 " - Styrelseprotokoll , 36.7 Föredragande: Sara Larsson Ingrid Inga, Samiid Riikkabellodat, har den 16 november, dm , inlämnat en motion till Sametinget där hon yrkar: Sametinget påbörjar arbetet med inrätta ett språkcentra inom det lulesamiska området för stärka och revitalisera lulesamiskan. Förslagsvis kan Jokkmokk vara en lämplig ort för ett sådant centra. Samarbete kan därvid ske med det lulesamiska centrat på norsk sida, med det sydsamiska språkcentrat och de samiska institutionerna i Jokkmokk, Sametinget påbörjar arbetet med inrätta ett nordsamiskt språkcentra förslagsvis i Kiruna därdet idag finns samiska institutioner som kan bidra till revitalisera och stärka nordsamiskan på svensk sida. Motionären framhåller lulesamiskan är hotad idag. Det finns ca 500 personer som idag talar lulesamiska. Det finns därför ett stort behov aktivt främja bevarandet och revitaliseringen av det lulesamiska språket. Den lulesamiska språkcentrat kan förslagsvis etableras i Jokkmokk som är kärnan för det lulesamiska språkområdet. Där finns en stor koncentration av samiska institutioner som kan bidra till stärka och revitalisera lulesamiskan. Även för det nordsamiska området är det angeläget ett språkcentrum inrättas för stärka och vitalisera nordsamiskan i Sverige. Idag är risken stor norska nordsamiska varieteten kan ta över den svenska. Sametinget har till regeringen i budgetunderlaget för gjort följande anslagsframställan : "I SOV 2006:19 "Att återta mitt språk" föreslås två samiska språkcentra etableras i det sydsamiska området. Språkcentren ska vara en fast stödjepunkt för det samiska språkarbetet, ett koordinerande resurscentrum som kan tillhandahålla service för flera parter och som kan ta egna initiativ och stötta andra organisationers arbete. Vidare föreslås "Efter hand bör etableringar även ske i de lule- och nordsamiska områdena så språkarbetet kan stärkas även där". Sametinget anser liksom utredningen samiska språkcentrum även ska finnas inom det lule- och nordsamiska området. Justerarnas sign 25(56)

8 97.5 M Inrättande av nordsamiskt och lulesamiskt språkcentra Inför 2013 bör det inrättas språkcentra inom det lulesamiska och nordsamiska området. Kostnaden år 2013 beräknas till tkr." föreslår Sametinget besluta motionen är besvarad. Justerarnas sign 26(56)

9 ... :... ' "::\;il;:f.,i',;i",:~,:ll:,;;:... M 0/.$ 'i\'5~~!~~~l~ '., 'SAME'DI'OGi' ~ SAM ETI NGET W~, t B :..,' )f1ljj'::j}{~:~~. Motion om inrättande av nordsamiskt och lulesamiskt språkcentra. Till Sametinget Två samiska språkcentrum ska inrättas i det syds ami ska området, i Östersund respektive Tärnaby. Syftet med språkcenter är stärka och revitalisera det sydsamiska språket. Sametinget blir huvudman för dessa språkcentrum. Lulesamiskan är hotad idag. Det finns ca 500 personer som idag talar lulesamiska. Det finns därför ett stort behov aktivt främja bevarandet och revitaliseringen av det lulesamiska språket. Den lulesamiska språkcentrat kan förslagsvis etableras i Jokkmokk som är kärnan for det lulesamiska språkområdet. Där finns en stor koncentration av samiska institutioner som kan bidra till stärka och revitalisera lulesamiskan. Även for det nordsamiska området är det angeläget ett språkcentrrum inrättas för stärka och vitalisera nordsamiskan i Sverige. Idag är risken stor norska nordsamiska varlteten kan ta över den svenska. Jag yrkar därför Sametinget påbörjar arbetet med inrätta ett språkcentra inom det lulesainiska området for stärka och revitalisera lulesamiskan. Förslagsvis kan Jokkmokk vara en lämplig ort ror ett sådant centra. Samarbete kan därvid ske med det lulesamiska centrat på norsk sida, med det sydsamiska språkcentrat och de samiska institutionerna i Jokkmokk. Jag yrkar också Sametinget påbörjar arbetet med inrätta ett nordsamiskt språkcentra förslagsvis i Kiruna där det idag finns samiska institutioner som kan bidra till revitalisera och stärka nordsamiskan på svensk sida.

10 97.8 M Utformning av hälso- och socialpolitiskt handlingsprogram Dokument - Motion 373 av Christina Åhren, partiet Samiid Rikkabellodat, dnr S04 - -Styrelseprotoko1l S-27, Styrelseprotokoll , Föredragande: Sara Larsson Christina Åhren, Samiid Riikkabellodat, har den 18 november, dm , inlämnat en motion till Sametinget där hon yrkar: Sametinget utformar ett hälso- och socialpolitiskt handlingsprogram i vilken Sametinget redovisar hur bra vård, omsorg och service kan ges till den samiska befolkningen utifrån samiska värderingar samt hur samiska språk- och kulturkompetens kan tillgodoses av det omgivande samhället inom t ex vård och omsorg. Särskild uppmärksamhet ska ges unga samers hälsa, yrkesskador och omvårdnad av och service till äldre samer, Sametinget tar inititativ till etablera kunskaps-, kompetens- och forsknings center för samers hälso- och sjukvård liknande de som finns i Norge och Finland. Sådana centra skulle kunna bidra till öka samisk språk- och kulturkompetens inom hälso- och sjukvård men också öka språk- och kulturkompetens som t ex kommuner och landsting, handlingsprogrammet redovisar hur föreslagna insatser ska finansieras. Sametinget saknar idag ett hälsopolitiskt handlingsprogram och styrelsen har i budgetunderlaget för år äskat om medel för genomförande under år Motiveringen till äskandet är kunskapen om de svenska samernas hälsosituation är mycket begränsad och det finns särskilt ett brådskande behov av implementera konkreta åtgärder för minska de renskötande samernas arbetsrelaterade hälsoproblem. För kunna vara delaktiga i och ta ansvar för det samiska folkets hälsosituation avser Sametinget utarbeta ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Äskandet uppgår till 500 tkr Sametinget har medverkat i det regeringsuppdrag som Folkhälsoinstitutet haft i syfte kartlägga de nationella minoriteternas hälsosituation i relation till majoriteten. I utredning konstateras kunskaperna om samernas hälsosituation är begränsade. Justerarnas sign 30(56)

11 97.8 M Utformning av hälso- och socialpolitiskt handlingsprogram - forts. Sametinget kommer följa upp utredningens resultat och förslag till åtgärder där ibland särskilt förslag om inrättande av regionala kompetenscenter för nationella minoriteters hälsa. föreslår Sametinget besluta bifalla motionen. Justerarnas sign 31(56)

12 ... '.:... :... :.... SAMtDIGGI SAMET'NGET MOTION ~ U" 1 8. M1J~.~. (~O'-t. Till Sametinget Aug utformning av hälso- och socialpolitiskt handlingsprogram m m Kunskaper om samers hälsosituation i Sverige är bristfälliga vilket bl a FNs specialrapportör P Hunt konstaterat. Hunt föreslog i sin rapport bl a en nationell plan för samers hälsa utformas samt företagshälsovård för yrkesverksamma renskötare, inrättande av ett forskningscenter om vård och hälsa och utbildning i samisk kultur för sjukvårdsanställda. Även i södra Lapplands forskningsenhets kunskapsöversikt konstateras kunskapen om de svenska samernas hälsosituation är bristfällig. Ett av forslagen i i översikten är bl a etablera ett nationellt centrum ror forskning om samernas hälsa, utveckla företagshälsovård för rennäringen m m. ::~ I propositionen "Från erkännande till egenmakt" 2008/09: 158 anges samer har rätt till service och omvårdnad inom t ex äldreomsorg helt eller delvis på samiska. Även inom sjukvården är det angeläget samer har rätt använda samiska i sitt möte med t ex sjukvårdpersonal. Sametinget kommer tilldelas uppfoljningsansvaret for minoritetspolitikens genomförande när det gäller samiska språket. Sametinget saknar idag en övergripande hälso- och sjukvårds och socialpolitiskt handlingsprogram ror den samiska samhället. :." ',: ~i.j Jag yrkar därför Sametinget utformar ett hälso- och socialpolitiskt handlingsprogram i vilken Sametinget redovisar hur bra vård, omsorg och service kan ges till den samiska befolkningen utifrån samiska värderingar samt hur samiska språk- och kulturkompetens kan tillgodoses av det omgivande samhället inom t ex vård och omsorg. Särskild uppmärksamhet ska ges unga samers hälsa, yrkesskador och omvårdnad av och service till äldre samer. Sametinget tar initiativ till etablera kunskaps-, kompetens" och forskningscenter för samers hälso- och sjukvård liknande de som finns i Norge och Finland. Sådana centra skulle kunna bidra till öka samisk språk- och kulturkompetens inom hälso- och sjukvård men också öka språk" och kulturkompetens som t ex kommuner och landsting. handlingsprogrannnet redovisar hur föreslagna insatser ska finansieras. :! Nordantjäl d~~ ~p oktober 2009 ~~ Christina Ahren Ledamot, Sameiandspartiet