Förstudierapport Turismbranschens påverkan för Ljusdals kommun
|
|
- Leif Ekström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Therese Lindberg, Närljus 1 Förstudierapport Turismbranschens påverkan för Ljusdals kommun
2 Therese Lindberg, Närljus 2 1 INLEDNING BAKGRUND DELTAGARE I FÖRSTUDIEN AKTIVITETER I FÖRSTUDIEN NULÄGESBESKRIVNING STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I LJUSDALS KOMMUN Uppföljning strategiarbetet för besöksnäringen i Ljusdals kommun Destination Järvsö Ljusdal i Centrum Färilabygden/Skogens rike/16milaskogen Turismens ekonomiska påverkan för Ljusdals kommun Målbild Närljus NULÄGESANALYS FOKUS DESTINATION JÄRVSÖ EXTERNA PROCESSLEDARE Strategi för utvecklingsarbetet Inre förutsättningar prioriterade utvecklingsområden Satsningsobjekt utifrån kapacitetsutredning Ytterligare möjligheter UTMANINGAR/FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL NÄRLJUS PRIORITERADE FOKUSOMRÅDEN UPPFÖLJNING AV FÖRSTUDIEPROJEKT UPPDRAGSSPECIFIKATION OCH NEDLAGD TID UPPFÖLJNING AV PROJEKTUTFÖRANDET Erfarenheter och iakttagelser...18
3 Therese Lindberg, Närljus 3 Sammanfattning Enligt den Turist Ekonomiska Modellen TEM omsatte Ljusdals kommun 298 miljoner kronor och gav arbete åt ungefär 223 personer (årssysselsatta) under Den totala turismomsättningen för Ljusdals kommun har ökat med 9,4 miljoner eller 3,2% 2008 jämfört med I samband med uppföljningen av strategiarbetet i denna förstudie visar det att den destination som kommit längst i sitt arbete att organisera sig och samverka inom Ljusdals kommun är Destination Järvsö. Järvsö är också den destination som sysselsätter mest årsanställda, har högst omsättning och genererar mest skatteintäkter till Ljusdals kommun inom besöksnäringen. Slutsatsen blir att gå ihop till större och vassare destinationer. De tidigare identifierade mindre destinationerna inom Ljusdals kommun består mest av små företagare med begränsade resurser utan konkreta mål och visioner. Gemensamt är att man vill utveckla turismen och marknadsföra sig gemensamt och paketera ihop sig. Den underliggande strategin för besöksnäringen bör revideras och harmonieras med strategiarbetet som drivs av Region Gävleborg. Det krävs ett medvetet och fokuserat utvecklingsarbete i samverkan mellan kommun, näringsliv och invånare och föreningar/intresseorganisationer. Huvudstrategin för utvecklingsarbetet i Järvsö är att inrikta det kring fem strategiska utvecklingsområden som är avgörande för framgångsrik utveckling. Utvecklingsarbetet bör utgå från Järvsös förutsättningar samt behoven och efterfrågan hos befintliga liksom potentiella invånare, företag och besökare. Samhällsbyggnadsenheten i Ljusdals kommun har gjort en kapacitetsutredning med anledning av planerade satsningar/nybyggnationer på minst 300 miljoner kronor. Närljus målsättning att skapa 100 nya arbetstillfällen inom Upplevelseindustrin fram till 2012 kräver fokus på att locka stora investerare med personalintensiva verksamheter. Om varje årsanställd inom besöksnäringen motsvarar en genomsnittlig årsomsättning på 1,3 miljon enligt fakta från TEM betyder det att för att skapa 100 nya arbetstillfällen krävs motsvarande minst 130 nya miljoner i årsomsättning. Skatteintäkterna skulle då öka till ca 34 miljoner
4 Therese Lindberg, Närljus 4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Syftet med uppdraget var att följa upp strategiarbetet för besöksnäringen i Ljusdals kommun sedan 2007 och redovisa respektive destination/områdes nuläge och förutsättningar för möjlig utveckling. Utifrån tillgänglig statistik från besöksnäringen göra en grov bedömning av kommunens skatteintäkter från respektive destination/område och identifiera exploateringsmöjligheter och satsningsobjekt med fokus på Järvsö. Tydliggöra Närljus prioriterade aktiviteter för att nå uppsatta mål. Förstudieprojektet om turismbranschens påverkan för Ljusdals kommun har bedrivits hos Närljus under två månader mellan Deltagare i förstudien Genomförare: Therese Lindberg, Projektanställd, Närljus Uppdragsgivare: Lars Forslöf, VD, Närljus 1.3 Aktiviteter i förstudien Dessa aktiviteter har legat till grund för det resultat som presenteras i denna rapport. Aktivitet Faktainsamling från respektive destination med tyngdpunkt på Järvsö för nulägesbeskrivning & nulägesanalys (planer, protokoll, hemsidor etc). Grov översikt över markägareförhållanden kring Järvsöbacken för möjlig expansion hos kommunens Samhällsbyggnadsenhet och Lantmäteriet i Gävle. Deltagande i seminarium för turismbranschen arrangerat av Region Gävleborg i Söderhamn, samt av Närljus initierade seminarier för entreprenörer och företagare. Träffat tidigare konsulter och leverantörer anlitade av Närljus inom området för besöksnäringen (Graffman, Silén etc). Intervjuer och studiebesök hos representanter för turismföretag, byaråd, föreningar, bolag, kommunen. o Sammanställning av satsningsobjekt. o Färdigställande av rapport och överlämnande
5 Therese Lindberg, Närljus 5 2 NULÄGESBESKRIVNING 2.1 Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun Sedan hösten 2005 har Närljus arbetat med en strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun. Strategin var på remiss från Närljus till företagen våren 2006 och från Ljusdals kommun till företag och föreningar hösten I början av 2007 bereddes ärendet politiskt och formulerades som ett underlag till strategi. I maj tog både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslut om geografiska indelningar för utvecklingen av besöksnäringen i fem destinationer: Järvsö, Ljusdal, 16 milaskogen, Skogens rike och Färilabygden (se Närljus underlag till strategi för besöksnäringen Geografisk indelning). För dessa geografiska områden skulle det utvecklas individuella och långsiktiga riktlinjer med mål för framtida satsningar. Strategiarbetet avstannade efter att Närljus gjort utskick till företag inom besöksnäringen med uppmaning att göra beskrivningar och sätta mål för respektive område. Sedan hösten 2007 har ingen dedikerad person drivit det övergripande strategiarbetet hos Närljus eller följt upp utvecklingen inom respektive geografiska område på grund av resursbrist. En av aktiviteterna i denna förstudie var att redovisa ett underlag som visade respektive destination/områdes förutsättningar och nuläge samt planer visioner för möjlig utveckling.
6 Therese Lindberg, Närljus Uppföljning strategiarbetet för besöksnäringen i Ljusdals kommun. Via personliga möten och telefonintervjuer har representanter och aktörer inom respektive geografiska område fått besvara ett antal frågor under förstudien för att beskriva nuläget: Stämmer den geografiska indelningen per område? Hur är man organiserad per geografiskt område? Hur samverkar man inom och mellan de geografiska områdena? Finns tillgång till dokumenterat material, ex protokoll? Hur ser processflödet ut? D.v.s. Hur ser arbetsgången ut? Vad kännetecknar dagens arbetsuppgifter och arbetssätt? Vilka ansvarsområden finns? Hur marknadsför man området? Finns vision, strategi, plan, mål etc för att utvecklas inom området? Vilka exploateringsmöjligheter ser man? Vad finns det för ev hinder och behov av stöd för att komma vidare? Destination Järvsö En utgångspunkt i strategin för besöksnäringen i Ljusdals kommun är att exploatera Järvsö som nationellt varumärke, dvs Järvsös varumärke är en portal för turismen i kommunen. I Järvsö har det pågått ett destinationsutvecklingsarbete sedan Med stor delaktighet från alla de större anläggningarna i Järvsö samt Bygderådet och handeln har en strategisk plan tagits fram för utvecklingen av destinationen. Utvecklingsprocessen har stöttats av externa processledare. Utvecklingsarbetet har resulterat i en strategi som konkretiserats i en marknadsplan och en utvecklingsplan. Destination Järvsö bildades formellt som aktiebolag i januari 2008 och alla de större aktörerna är aktieägare. En styrelse är utsedd och aktiva arbetsgrupper ansvarar för ex infrastruktur, marknadsföring, finansiering etc, som har kontinuerliga protokollförda möten. Den årliga bolagsstämman hölls senast i maj Målet med utvecklingsarbetet i Järvsö är att nå den gemensamma visionen Järvsö ska vara en sammanhållen året runt destination som är attraktiv att bo och verka på samt besöka. En av landets bästa destinationer med en mångfald av natur. & kulturnära familjeaktiviteter! JÄRVSÖ, ALLTID VACKERT NÄRA. Målen för utvecklingsarbetet är : 1. Att stärka attraktionskraften för Järvsö som destination 2. Att besöksnäringen bidrar till att stärka områdets attraktionskraft även för etableringar, investeringar och nyinflyttning. 3. Att öka lönsamheten inom befintligt näringsliv. 4. Att få fler övernattande gäster som konsumerar mer, återvänder och blir goda ambassadörer för Järvsö. 5. Att öka tillväxten och sysselsättningen och därigenom ökade skatteintäkter. 6. Att invånarna i Järvsö har god kunskap om destinationen och dess utbud och blir goda värdar och ambassadörer för destinationen. 7. Att vi utvecklar, tydliggör och tillängliggör vårt utbud. 8. Att inom ramen för hållbar utveckling lyfter fram våra natur och kulturvärden. 9. Att skapa vianda och framtidstro byggd på engagemang, delaktighet, samverkan och tillit.
7 Therese Lindberg, Närljus 7 Tillsammans med de externa processledarna har Destination Järvsö genomfört ett gediget arbete och identifierat och analyserat fram viktigaste målgrupperna och prioriterade strategiska utvecklingsområden, se avsnittet Fokus Destination Järvsö. De befintliga profilbärarna man enats om och ger Järvsö extra attraktionskraft och utgör sk USP:ar är: Järvsö är unikt ALLT på ett ställe; Järvsöbacken snösäker, med skidåkning i alla väderstreck Harsa, centra för längdskidåkning Stenegård med sin örtagård, hantverkare, evenemang, teater mm Järvzoo och Rovdjurscentret De 5 stora, unika anläggningar Evenemang, byggda i och kring våra naturliga förutsättningar Hälsingegårdar och vår hälsingekultur Ljusdal i Centrum En annan av de fem destinationerna i Ljusdals kommun är Ljusdal i Centrum som enligt den underliggande strategin för besöksnäringen utgör centrum för resande, handel, service och nöjen. Samordning sker av Ljusdal i Centrum ekonomiska förening. Projektet Ljusdal i Centrum påbörjades i januari En huvudansvarig centrumledare initierar regelbundna möten med aktiva grupper såsom miljögrupp, skyltning etc som protokollförs. Ljusdal i Centrum ekonomiska förening har arbetat fram en gedigen marknadsplan för som grundar sig på tidigare centrumprojekt, förstudie och undersökningar. Affärsidén är att Ljusdals centrum ska förbli en småstad, tilltala människor som vill uppleva det naturliga köpcentrumet där det ges tid att umgås tillsammans med varandra. Ljusdal centrum ska göra det genom att leverera kvalitet, ett leende och mysigt annorlunda till människor som uppskattar kvalitet, ett leende och mysigt annorlunda. Visionen och framtidsbilden 2015 är: Nya Östernäs som evenemangs, handels och rekreationsområde Fler kedjor inom sällanköpshandeln i Ljusdals centrumkärna Erbjuda en ljuvlig centrummiljö med ett levande torg. Ljusdal arbetar som en destination där områden som Gamla Stan, Ljusdals centrum, Kläppa, Älvvallen med Folkparken och nya Östernäs upplevs som en helhet. Ljusdal har positionerat sig som en mysig handelsort med småstadens charm med ett upptagningsområde från hela mellan Sverige. I Ljusdal får man ett vänligt bemötande utöver det vanliga. Marknadsplanen identifierar målgrupper, mål både kvalitativa och kvantitativa samt tydliga och konkreta strategiska åtgärder i form av en aktivitetsplan Färilabygden/Skogens rike/16milaskogen De tre sysselsättningsmässigt sett mindre destinationerna enligt underlag till strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun är Färilabygden, Skogens rike och 16milaskogen. Färilabygden som konstituerades i mars 2008 och den aktiva gruppen som jobbar för bygdens utveckling är Färilarådet, en ideell förening med styrelse och stadgar för Färila socken. I september
8 Therese Lindberg, Närljus hade handlarna i Färila ett möte om gemensam marknadsföring, då man gjorde en nulägesanalys med styrkor och svagheter samt en vision, strategi och handlingsplan för Jubileumsåret 2008 tog mycket kraft och energi till att göra så bra som möjligt vilket gjorde att destinationsarbetet stagnerade. Under andra kvartalet av 2009 har dock ett initiativ till samverkan tagits igen av Färilarådet genom ett möte med entreprenörer inom fiske. Skogens rike, det vackra skogslandet mellan Hälsingland och Orsa Finnmark har en fin hemsida med beskrivning av aktiviteter och utbud från Kårböle i norr till Hamra i syd. Starkt varumärke men ingen organiserad samverkan mellan företagen i området. Drivs i egen regi av Lassekrog och Hamra. 16 milaskogen ekonomiska förening konstituerades i april 2007 med styrelse och stadgar. Samverkan inom destinationen har dock gått på lågvarv senaste året, då många av företagen är mycket små med knappa resurser och lågt intresse. Destinationen lever men är vilande Turismens ekonomiska påverkan för Ljusdals kommun En av aktiviteterna i förstudien var att göra en grov bedömning av betydelsen för respektive område i ekonomiska termer för Ljusdals kommun. Ungefär hur mycket får kommunen idag in i skatt från respektive destinationsområde (enligt underlag till strategi för besöksnäringen)? Under denna förstudies period erhölls färsk statistik för Ljusdals kommun 2008 från den Turist Ekonomisk Modellen TEM. Mer än 230 av Sveriges Kommuner har använt TEM för att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen. TEM mäter effekter av turisternas konsumtion, indelat i 14 olika kategorier och för var och en av dessa tas fakta fram om hur många övernattningar eller besök som genomförts. Vidare hur mycket de spenderar per dag/dygn och på vad de spenderar pengar, uppdelat på 6 utgiftsposter: Logi, Livsmedel, Restaurang, Transport, Shopping och Aktivitet. Övernattande och besökare i Gävleborgslän konsumerade för drygt 1,6 miljarder kronor 2008 och detta gav en sysselsättning för 1370 personer. Resultatet är en minskning från 2007 med 9% på omsättningen där snöbristen hade en inverkan. Rese och turistindustrin i Ljusdals kommun omsatte 298 miljoner kronor och gav arbete åt ca 223 personer (årssysselsatta) under år Därmed har den totala turismomsättningen ökat med 9,4 miljoner kronor eller 3,2% 2008 jämfört med 2006.
9 Therese Lindberg, Närljus 9 Dagbesöken är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med 34% av den totala turismomsättningen Hotellen är den omsättningsmässigt största övernattningskategorin med 48% av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar. Stuga/rum uppvisar mer än en fördubbling av antalet gästnätter och omsättningen har ökat med 4,3 miljoner jämfört med Boendet hos släkt/vänner är den vanligaste boendeformen. Genomfartsresenärer är en betydande kategori med 27% av den totala turismomsättningen Bensinomsättningen i kommunen överstiger rikssnittet enligt regional handelsstatistik från SCB. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning utifrån turismbranschen innebär inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. För Ljusdals kommun var totala bruttoskatteintäkten utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget drygt 26 miljoner. Mod bakgrund av fakta från TEM är omsättningen per årsanställd i genomsnitt 1,3 miljoner drygt. Grupperar vi sedan in omsättningen och antalet årsanställda inom besöksnäringen i de geografiska destinationerna enligt underliggande strategin inom Ljusdals kommun, så ser vi att Järvsö står för största delen på ca 57%. Totala bruttoskatteintäkten för kommunen fördelar sig på samma storleksförhållande. OBS! Indelningen ovan är en grov uppskattning baserat på befintligt register av antal anställda inom besöksnäringen 2008, basen är 203st.
10 Therese Lindberg, Närljus Målbild Närljus Närljus styrelse har beslutat målet att skapa 400 nya arbetstillfällen inom tjänste industri och upplevelseföretag fram till 2012 fördelat enligt nedan tabell. Inom Upplevelseindustrin är målet 100 nya arbetstillfällen. Mål per bransch S:a Tjänsteföretag Tillverkningsindustri Upplevelseindustri Summa Nulägesanalys I samband med uppföljningen av strategiarbetet i denna förstudie visar det att den destination som kommit längst i sitt arbete att organisera sig och samverka inom Ljusdals kommun är Destination Järvsö. Järvsö är också den destination som sysselsätter mest årsanställda, har högst omsättning och genererar mest skatteintäkter till Ljusdals kommun inom besöksnäringen. Ljusdal i Centrum har inte hittills jobbat aktivt med besöksnäringen ur ett turistiskt perspektiv. Dedikerad arbetsgrupp för samverkan inom turismen saknas samt mål för att öka besöksnäringen.
11 Therese Lindberg, Närljus 11 De behöver uppdatera sin marknadsplan med aktuella nyckeltal och statistik för besöksnäringen Färilabygden som begreppet destination enligt den geografiska indelningen i underlaget till strategi för besöksnäringen, identifierar sig inte Färilarådet riktigt med. Enligt Färilarådets stadgar och i intervju med representanter utgör man istället ett närverk för Färila sockens samlade invånare, föreningsliv och näringsliv. Destinationerna Färilabygden och Skogens rike ser Färilarådet helst som en helhet istället att samverka i och utveckla. Initiativ till denna samverkan samt identifiering av utvecklingsmöjligheter för besöksnäringen planerar man att söka medel via Leader som en förstudie till hösten Huvudsyftet med förstudien är att inventera besökspotentialen i området och skapa samtalsklimat mellan ex. fiskevårdsföreningar och skoterklubbar. Slutsats, gå ihop till större och vassare destinationer. De tidigare identifierade mindre destinationerna inom Ljusdals kommun består mest av små företagare med begränsade resurser utan konkreta mål och visioner. Gemensamt är att man vill utveckla turismen och marknadsföra sig gemensamt och paketera ihop sig, ex Bommars tillsammans med Järvsöbaden eller Orbaden. Underliggande strategin för besöksnäringen bör revideras och harmonieras med strategiarbetet som drivs av Region Gävleborg. 3 FOKUS DESTINATION JÄRVSÖ 3.1 Externa processledare Destination Järvsö har kommit allra längst i sitt destinationsarbete inom Ljusdals Kommun, där Graffman Företagsledning & Utveckling AB stöttat utvecklingsprocessen som externa processledare. Förstudien har haft värdefull tillgång till all befintlig dokumentation: Vision Järvsö 2023, Masterplan, Strategisk plan, Destinationsmarknadsföring av Järvsö, Prioriterade strategiska utvecklingsområden, Marknadsplan , Finansiering, Budget, protokoll etc. Man har dessutom tagit fram en grafisk manual och ett vackert bildspel med Sven Volter som berättare för bygden. Nedan information refererar till detta gedigna befintligt material Strategi för utvecklingsarbetet Det krävs ett medvetet och fokuserat utvecklingsarbete i samverkan mellan kommun, näringsliv och invånare och föreningar/intresseorganisationer. Huvudstrategin för utvecklingsarbetet i Järvsö är att inrikta det kring fem strategiska utvecklingsområden som är avgörande för framgångsrik utveckling. Utvecklingsarbetet bör utgå från Järvsös förutsättningar samt behoven och efterfrågan hos befintliga liksom potentiella invånare, företag och besökare. En styrgrupp med stark förankring bör leda och samordna utvecklingsgrupper till en övergripande utvecklingsplan med konkreta aktiviteter som har mål, ansvar och budget.
12 Therese Lindberg, Närljus Inre förutsättningar Järvsö har goda förutsättningar att bli en av Sveriges främsta turistdestinationer med en rad konkurrensfördelar såsom; Närheten till Stockholm/Mälardalen Bra kommunikationer med tåg, buss och bil (endast 3 timmar) Starkt varumärke, sammanhållen by med genuin bebyggelse Åretruntverksamhet med två starka säsonger Vacker kulturbygd och naturlandskap med berg och vatten 1,5 miljoner människor passerar varje år genom Järvsö med bil Närhet till Ljusdal med shopping och nöje Tydliga reseanledningar (USP i form av Stenegård, Järvsöbacken, Hälsingagårdar, Järvzoo, Harsa etc) prioriterade utvecklingsområden Stadsplanering och infrastrukturutveckling Fortsatt utsmyckning av genomfarten Enhetlig skyltning och profilering inom Destinationen Digitala informationstavlor vid strategiska platser Spektakulär belysning av Södra backen Attraktiv rastplats i centrum med turisminfo, wc, mat etc Ett utvecklat resecentrum kopplat till järnväg och buss Utveckla ett väl fungerande transportsystem inom destinationen (inkl Harsa och Ljusdal) Näringslivsutveckling Stärka attraktions och konkurrenskraften hos befintligt näringsliv. Implementering av Destinationens strategi. Kvalitetssäkring av tillgänglighet, produkt, service och bemötande Stärka/utveckla den gemensamma destinationsorganisationen. Utveckling av måltidsupplevelser En gemensam marknads och säljfunktion. Utbudsutveckling produkter, koncept och paketering Prioritera utvecklingsinsatser mot målgruppen Aktiva familjer: Utveckla och komplettera ishallen med sk multihallsfunktion Skapa ett äventyrsbad med spa faciliteter Skapa ett barn och familjekoncept med äventyrs och/eller teambuildingfokus Utveckla ett koncept typ Barnens Gård med djur och naturfokus Marknadsutveckling Utveckla en gemensam marknadsföring av Järvsö och en kraftfull bearbetning av utvalda målgrupper. Evenemangsutveckling Utveckla nya evenemang som förlänger högsäsongerna.
13 Therese Lindberg, Närljus Satsningsobjekt utifrån kapacitetsutredning Samhällsbyggnadsenheten i Ljusdals kommun har gjort en kapacitetsutredning med anledning av planerade nybyggnationer i Järvsö, se karta. Investeringsstorleken är totalt på minst 300 miljoner kronor.
14 Therese Lindberg, Närljus 14 Utbyggnadsplaner redovisade på karta Företag Beskrivning Tidsplan Antal bäddar 1 Alphus 10 tomter med 10 hus Klart vintern 2011 Vintern Öjeberget i Järvsö AB Hotell m spa och pool samt stugor Etapp 1: 6 parhus m 12 lgh Etapp 2: 6 parhus m 12 lgh Etapp 3: Hotellet Om 2,5 3 år Kommunen 5 tomter för permanentbostäder 4 Öjebergets Stugby Stugor i två etapper Snart Järvsö Syd Lägenhetshotell Start våren Järvsölyftet Planer för äventyrsbad finns inom snar framtid. Ska söka konsultcheck. 7 Kommunen 68 tomter Fanns planer men ej aktuellt i nuläget. 8 Järvsö Syd Stugor Byggstart våren Mellan 1 och 2 finns framtida planer för fler stugor, ca 1000 bäddar. Det finns ett område söder om Järvsö som är planlagt för bebyggelse. Hemvärnsgården planerar 1020 bäddar Båda campingarna har planer; utbyggnader och omvandling till vintercamping.
15 Therese Lindberg, Närljus Ytterligare möjligheter I destinationsarbetet har en Vision för år 2023 tagits fram för Järvsö 15 år framåt. Visionen beskriver orten som en av Sveriges tio främsta turistdestinationer med en stark vinter och sommarsäsong. Ett antal strategiska investeringar och ett samordnat utvecklingsarbete lyfter Järvsö till en komplett och attraktiv destination som gagnar hela det inre av Hälsingland. Visionen omfattar ca 50 olika utvecklingsområden. Genom intervjuer med föreningar och företagare i Järvsö under denna förstudie framkommer önskelistor med kompletterande verksamheter som skulle lyfta destinationens attraktionskraft ytterligare, t ex Äventyrsbad/badhus med utomhuspool, Natur och rovdjursturism, glidspår från backen till byn, lekland, kabinbana, mountainbike/cykling downhill, stärka hälsoprofilen och matupplevelser mm. Många initiativ är på gång på privat mark, ex satsar Järvsöbacken på nytt snökanonsystem samt utbyggnad av lifter och nedfarter. Med tanke på de satsningar som är planerade för nya boendeanläggningar, hotell, lägenheter, stugor enligt tidigare avsnitt så genererar det mycket goda förutsättningar och avkastning även på kompletterande aktivitetsutbud, handel etc. Omsättningen från besöksnäringen och skatteintäkterna kommer att kunna öka för Ljusdals kommun. 3.2 Utmaningar/förbättringspotential Destinationsarbetet i Järvsö har kommit långt, men det har inte kommit ända fram ännu. Det finns många förbättringsmöjligheter och utmaningar innan vision och mål är nådda. Ett underlag har tagits fram under våren 2009 för att söka projektstöd att utveckla och stärka attraktionskraften av Destination Järvsö AB. Ett antal utmaningar och förbättringsområden identifierades: Trender och resmönster ställer krav på mångfald av upplevelser som är interaktiva och utvecklande. Tillgänglighet i information, bokningsbarhet, öppettider, skyltning, interntransporter måste förbättras. Pulsådern/genomfartsleden är inte det skyltfönster för platsen som den har potential för. För liten boendekapacitet relativt de investeringar som är gjorda/sker (backen, Järvzoo mfl). Brist på samverkan, utifrån helhetssyn på destinationen, gäller såväl utbud som marknadskommunikation. Fungerar ej som sammanhållen destination jämfört med definitionen samt de krav som nya resmönster och trender visar Varumärket, namnet är känt hos många men tappar relativt mot många andra destinationer. 4 Närljus prioriterade fokusområden Turismbranschens omsättning i Sverige ökade med 4% till drygt 245 miljarder kronor 2008, och är i exportvärde något större än järn och stål. Enligt Jan Lundin, vd för Rese och turismnäringen i Sverige är det privatturister och utlänningar som ökar, medan affärsresenärerna minskar.
16 Therese Lindberg, Närljus 16 Vinterturismen i Sverige har aldrig upplevt en så bra säsong som i år och bokningarna för säsongen syns redan enligt Mathias Lindström på Skistar. Turismen väntas lyfta med svag krona och ge ytterligare ett rekordår. Trenden bland utländska investerare som vill in i Sverige är tunga miljardinvesteringar i fastigheter och byggen av semesteranläggningar enligt Anna Hammarberg, som ansvarar för turisminvesteringar hos statliga Invest in Sweden Agency. Bland de mindre investeringarna finns livsstilsentreprenörer eller aktivitetsbolag som köper och flyttar verksamheten, ex hundslädesföretag från Frankrike till Sälen. Enligt TEM rapporten [1] för Ljusdals kommun har omsättningen från besöksnäringen de senaste fyra åren ökat med drygt 50 miljoner kronor åren 2004 (247) 2008(298) och sysselsättningen har ökat med 28 st (195 år år 2008). Skatteintäkten har de senaste 4 åren ökat med drygt 6 miljoner kronor (19,8 år ,1 år 2008) för Ljusdals kommun. Närljus målsättning att skapa 100 nya arbetstillfällen inom Upplevelseindustrin fram till 2012 kräver fokus på att locka stora investerare med personalintensiva verksamheter. Om varje årsanställd inom besöksnäringen motsvarar en genomsnittlig årsomsättning på 1,3 miljon enligt fakta från TEM betyder det att för att skapa 100 nya arbetstillfällen krävs motsvarande minst 130 nya miljoner i årsomsättning. Skatteintäkterna skulle då öka till ca 34 miljoner kronor. Stöd för koordinering, marknadsbearbetning, produktpaketering och försäljning är det som Närljus främst bör prioritera och som det finns störst behov av. Under 2008 arbetade Närljus styrelse och personal fram en första utgåva av en handlingsplan för att nå målen, se nedan.
17 Therese Lindberg, Närljus 17 5 Uppföljning av förstudieprojekt 5.1 Uppdragsspecifikation och nedlagd tid Aktivitet Introduktion, kontakter med företag och Ljusdals kommun. Diskussion med turistinformatör och samhällsbyggnadsplaneringen. Se över beslutet underlag till strategi för besöksnäringen och det som gjorts med den underliggande strategin. Övergripande ta del av NärLjus övergripande handlingsplan och mål. Tydliggöra kopplingen mellan kommunens skatteintäkter i relation till möjligheten att göra satsningar i de olika destinationerna/områdena. Svara på frågan: Ungefär hur mycket får kommunen idag in i skatt från respektive område, och hur ser planerna ut för en expansion och satsningar i dessa områden. Underlag finns i i form av TEM:s senaste rapport, en approximation får göras för vad som hänt sedan dess. Diskutera med Färilarådet om utvecklingen och möjligheterna för samverkan mellan Färilabygden och Kårböle/Lassekrog/Hamra/Fågelsjö. Uppdatera läget och försöka klargöra hur man vill arbete, detta var lite oklar vi beslutet om underlaget till strategi. Gå igenom vision och masterplan för Destination Järvsö. Utgå ifrån de satsningsobjekt som finns där. Exempelvis kabinbana, stugbyar etc. Tydliggöra var de befinner si i utvecklingen och ur mycket som är klart gällande planering, påbörjat arbete och möjligheter till finansiering. Se över Järvsö samhälle mer geografiskt, var finns det områden i omgivning till i huvudsak backen som kan exploateras mer. Finns det områden man inte tagit upp i vision/masterplan som kan gå att exploatera. Avgöra grovt markägarförhållanden etc. Syftet är att skapa ett underlag att utgå ifrån för att bedöma var det kan gå att hitta områden till fler intressenter och större investeringar. Sammanfatta arbetet och redovisa ett underlag/rapport som visar: 1) respektive destinations/områdes förutsättningar och nuläge samt planer visioner för en möjlig utveckling. 2) en bedömning av betydelsen för respektive område i ekonomiska termer för Ljusdals kommun. 3) Läget i Destination Järvsö, tydliggör olika befintliga processers läge (ex. stugbyar, hotellplaner) och vad som behövs för att dessa skall komma vidare. 4) En mer övergripande bild av den möjliga utvecklingen i Järvsö, i relation till vision/masterplan men även belyser möjligheter om vad som går att göra mer. 5) Underlag till att göra ett mer säljande materiel för investerare, avgränsa objekt och tydliggöra möjligheter för riskkapital. 6) Tydliggöra vad NärLjus bör fokusera på för att nå uppsatta mål Uppskattat antal timmar Summa antal arbetstimmar 288
18 Therese Lindberg, Närljus Uppföljning av projektutförandet Erfarenheter och iakttagelser Samarbetsförhållandena under förstudien har varit mycket goda. Närljus har bistått med bra arbetsmiljö, hjälpmedel och teknik samt gulliga och trevliga medarbetare. Regelbundna avstämningar och tydliga instruktioner från uppdragsgivaren med stor flexibilitet har underlättat och uppskattats. Alla som intervjuats har varit mycket generösa och bidragit med information och engagemang utöver det vanliga. Förstudien lämnas över med varm hand till Närljus näringslivsutvecklare för upplevelseindustrin i Ljusdals kommun.
Förstudie: Turismbranschens påverkan för kommunen. Genomförd av Therese Lindberg för Närljus 2009.04.20-2009.06.19
Förstudie: Turismbranschens påverkan för kommunen. Genomförd av Therese Lindberg för Närljus 2009.04.20-2009.06.19 Framtidsbild över Järvsö Syd lägenhetshotell Uppdrag och aktiviteter Huvudaktivitet: Uppföljning
2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken
Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla
Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015
Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl
Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016
FÖRSLAG nr 2 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-08-29 0.6 Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016 INNEHÅLL Versionshistorik... 1 Godkännande... 1 1 Sammanfattning...
TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014
TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 OBS, från 2010 definieras området på nytt sätt och resultatet är därmed inte jämförbart
6. ORGANISERING, ANSVAR OCH SAMVERKAN
6. ORGANISERING, ANSVAR OCH SAMVERKAN Tankar om optimal organisering och samverkan framåt: Kommunala organisationens tankar om optimal organisering och samverkan framåt: Samhällets tankar om optimal organisering
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3
TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Mölndals stad 2015 3 Utveckling
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Sorsele kommun
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms
Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Tillsammans får vi fler att välja Skellefteå!
Tillsammans får vi fler att välja Skellefteå! Ett häfte om VISIT SKELLEFTEÅ - om organisationen, medlemskapet och det gemensamma arbetet mot ett attraktivare Skellefteå. VARFÖR TURISM? Turism är en exportindustri
Destinationsdagen Uppsala, 2 oktober 2013
Destinationsdagen Uppsala, 2 oktober 2013 Affärsidé Vi driver utvecklingsprocesser för platser, företag och organisationer som vill stärka sin attraktions- & konkurrenskraft. Attraktionskraft Boende Besökare
VARUMÄRKET UDDEVALLA
VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett
Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28
Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen
Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016
1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till
Handling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad
Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades
En vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Syftet med. affärsplanen
1 Syftet med affärsplanen För att komma framåt måste vi först veta åt vilket håll vi ska gå en uppgift som blir svårare och svårare när vår omvärld förvandlas i en ständigt snabbare takt. Därför har vi
STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner
STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina
V er ksam h etsplan 2015
V er ksam h etsplan 2015 syftet Affärs- och verksamhetsplanen ska på ett strukturerat sätt beskriva bolagets målsättningar och hur dessa ska förverkligas. bolaget VISION Höga Kusten ska utvecklas till
ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård
Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1 Utvecklingssatsning - skärgård Version maj 2009 Handlingsprogram för skärgårdsutveckling Utvecklingssatsning Inledning och bakgrund Söderhamns skärgård
Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015
Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015 Inledning Detta dokument är den övergripande affärsplanen för Västsvenska Turistrådet för år 2012-2015. Den är inte ett fristående dokument
HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009
1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor
! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk
Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har
Siljan Turism AB. -Regional. samverkan inom besöksnäringen. Anders Bjernulf. Sarpsborg 061010
Siljan Turism AB -Regional samverkan inom besöksnäringen Anders Bjernulf Sarpsborg 061010 Orsa Kommun Siljansbygden? Rättviks Kommun Mora Kommun Leksands Kommun Fram till 1987: Kommunalt perspektiv och
Strategi för handelns utveckling
Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel
Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism
Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Marknadsbeskrivningar Några av de faktorer vi tittar på vid val av marknader är gästnattsvolymer, tillväxtpotential, dygnsutlägg samt marknadens kännedom om
Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Tillväxtverkets roll och. erfarenheter från projektet. Hållbar destinationsutveckling Therese Lindberg 2016-04-12
Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar destinationsutveckling Therese Lindberg 2016-04-12 Vår organisation Nationell myndighet med regional närvaro 390 medarbetare nio orter Vi öppnar
10063 Nationella turistfiskeprojektet
Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella
Besöksmål Åsgarn - förstudie
Besöksmål Åsgarn - förstudie Iordningställande av nedfart till sjön Åsgarn i Kolarbo by. Projektägare: Folkärna norra bygdegårdsförening, upa Projektledare: Leif Öster Kommun: Avesta Dnr: 73 Jnr: 2010
Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183
Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183 Syfte Handeln har med tiden kommit att bli en allt viktigare näring. Handeln har nu inte bara rollen att tillgodose kommuninvånarnas
Projektinnehåll Work Packages
Projektinnehåll Work Packages Matresor - Jämtland Härjedalen ii Jämtlands Matresor Innehållsförteckning Work package I - Analys och FoU - Matresor Marknadsanalyser av reseanledning Mathantverk... 1 Produkt/
HIMLABADET SUNDSVALL MULTIARENA SUNDSVALL. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av äventyrsbadet Himlabadet i Sundsvall
HIMLABADET SUNDSVALL Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av äventyrsbadet Himlabadet i Sundsvall Utförd av Resurs AB på uppdrag av Sundsvall Arena AB RESURS AB BAKGRUND MULTIARENA SUNDSVALL
Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte
ANALYS AV BESÖKSNÄRINGEN I UPPSALA KOMMUN 2010-2014. Magnus Johansson Jan Fineman Mina Mashouri 20160318
ANALYS AV BESÖKSNÄRINGEN I UPPSALA KOMMUN 2010-2014 Magnus Johansson Jan Fineman Mina Mashouri 20160318 IDENTIFIERING DELBRANSCHER OCH NYCKELTAL Då det inte finns någon enhetlig modell i Sverige för vilka
Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern
Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27
Näringsliv Verksamhet 2014. Näringsliv & Samhälle
Näringsliv Verksamhet 2014 Strategiska områden Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet.
Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?
Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Målet är att göra Jönköping till Skandinaviens mest attraktiva stadskärna i sin storlek. Ganska kaxigt, tycker kanske en del. Men faktum
LOKAL UTVECKLINGSPLAN
LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E V E D E V Å G S O M Ä R I D Y L L E N I B E R G S L A G E N M E D N Ä
PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé
PROJEKTPLAN 1.Projektnamn Hörte hamn Den gröna hamnen 2.Projektidé Hörte hamn är ett kulturarv som måste bevaras och utvecklas. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Målet är att genom en kombination
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Strategisk plan 2012-2015
Strategisk plan 2012-2015 1 Version Datum Ändrad av Utförda ändringar 1.0 2008-05-16 Henrik Stenwall Upprättat utkast till styrelsekonferensen på Ulvön. 1.1 2008-06-21 Henrik Stenwall Ändringar utförda
VOLVO OCEAN RACE STOPOVER STOCKHOLM 2009
1 VOLVO OCEAN RACE STOPOVER STOCKHOLM 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Bedömning av arrangemangen 8
Adelöv - LIVET PÅ LANDET
2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com
BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009
1 BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 009 INNEHÅLL sid Om undersökningen Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor
Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE
SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016
VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 Fastställd av styrelsen 2013-11-12 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare
455 61 Dingle. Hotel Lab
Datum: 20120524 SLUTRAPPORT När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och jämför den med det slutliga resultatet
2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun
2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun ett samarbete mellan Fryshuset, Studieförbundet Vuxenskolan och Åre kommun Skriven av Anna Linde Introduktion Projekt Lugna Gatan Åre är ett långsiktigt
Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism
Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Turismcheckens namn Kölingareds Byalag Sökande (Namn/Förening) Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Natur-
Tjörn möjligheternas ö
Tjörn möjligheternas ö En hållbar natur- och kulturturism Vision, inriktningsmål och strategier Handläggare: Lena Karlstedt Datum: 2009-11-06 Tjörn Möjligheternas ö Inledning 3 Arbetsprocessen 3 Vision
Serviceplan för Säters kommun 2015-2018
Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och
Destinationsutveckling Järvsö nya entreprenörsgruppen Rovdjursturism
Large 2011 i Järvsö 2011-11-22 Sammanfattning från regionalt dialogmöte om rovdjursturism. 1. Olle Fack från Destination Järvsö och Linda Thelin från Rovdjurscentret hälsar välkommen till ett möte med
Bruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013
Bruce Springsteen Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERÖKNINGEN S. 3 KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION OM KONSERTEN
Regionala turismeffekter 2013
Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%
KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Ny grafisk symbol för Sölvesborg
Ny grafisk symbol för Sölvesborg På kommunfullmäktigesammanträdet i slutet av januari ligger ett ärende om en ny grafisk symbol för kommunen uppe för beslut. Denna symbol är tänkt att ersätta det träd
Ledningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Granskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Sammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014
Sammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014 Uppdrag 1.3.3. (Mål 3) i regleringsbrev 2015 för Tillväxtverket Dnr 4.2.7Ä2015-383 Sammanställning av redovisningar från
Projekt Framtid Ånge Näringslivsutveckling. Lägesrapport 1 juli september 2003. Ert dnr Y3041-70-03
ÅNGE KOMMUN 2003-10-14 Sida 1 (6) Beredningssekretariatet Sekretariatet för Mål 1 Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND Projekt Framtid Ånge Näringslivsutveckling. Lägesrapport 1 juli september
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Sökande: Wetlandi event Strandviksvägen 2 294 77 Sölvesborg Kontaktpersoner: Håkan Lorentzson Ägare 0735 314 314 Tobias Delfin Turistsamordnare Bromölla kommun 0709-171 254 Medfinansiär: Wetlandi event,
Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
RTS Investerarindex 2009
Investeringar i rese- och turistnäringen har, precis som alla andra näringar, påverkats av lågkonjunktur och finansiell kris under 2009. Det har varit svårt att finansiera nödvändiga investeringar när
turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020
The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020 1 2 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020
VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2011-2013
VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2011-2013 Fastställd av styrelsen 2011-08-24 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare
STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014
ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De
Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Ålands Handelskammare CENTRUMPLAN. En utvecklingsplan för Mariehamns centrum
Ålands Handelskammare CENTRUMPLAN En utvecklingsplan för Mariehamns centrum 1 Förord Ålands Handelskammare framförde i och med Affärsplan Åland att Mariehamn bör utgöra det naturliga centrat för landskapet
Förslag samverkansavtal Bottenvikens skärgård
Bilaga 14KS17-1 Förslag samverkansavtal Bottenvikens skärgård Sedan kommunerna Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda har enats om att samarbeta för utveckling av Bottenvikens skärgård har nedanstående
SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER
SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER Flera frågor kring Nya Visit Dalarna diskuterades kring borden under Up to Date. Vad krävs av oss i Dalarna för att vi ska fördubbla omsättningen till 2020? Dalarna
Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum
Handlingsprogram om Söderhamn som en attraktiv Skärgårdskommun med ett levande stadscentrum Version 2012 Uppdaterat med förslag på aktiviteter för Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Handlingsprogram
Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL
VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL ORSA KOMMUNS VÄRDEGRUND I vår kommun värnar vi de mänskliga rättigheterna och barns och ungdomars speciella rättigheter. Det innebär att alla i kommunen bemöter andra med öppenhet,
DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN
DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN Den 14 oktober har Besöksnäringens Sverigeturné intagit Mora och träffar Dalarnas olika destinationsbolag, kommuner, Region Dalarna och andra
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och
LUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
VERKSAMHETEN 2015 / 2016
VERKSAMHETEN 2015 / 2016 OM VÄSMAN INVEST sid. 3 VDs KOMMENTARER sid. 4 AKTUELLA ENGAGEMANG sid. 5 6 VISION sid. 6 AFFÄRSIDÉ sid. 6 ÄGARE OCH HUVUDMÄN sid. 6 STYRELSE & LEDNING sid. 7 OM VÄSMAN INVEST
Slutrapport. Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1. Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19. Projektledare: Malin Gustafsson. Styrgrupp:
Slutrapport Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1 Projekttid: 2013-07-15-2013-09-19 Projektledare: Malin Gustafsson Styrgrupp: Roland Haraldsson, Leader Sjuhärad Annika Andersson, Leader Sjuhärad Susann Gustafson,
Inflyttning till Skåne
2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning)
NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!
NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST! ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30 Del 1: Näringslivsvision Del 2: Mål Innehållsförteckning INLEDNING DEL 1 - NÄRINGSLIVSVISION VAD? NÄRINGSLIVSVISION
Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän HANDLINGSPLAN FÖR BESÖKSNÄRINGEN I BOHUSLÄN
HANDLINGSPLAN FÖR BESÖKSNÄRINGEN I BOHUSLÄN november 2014 1 INNEHÅLL Inledning 3 Principerna för handlingsplanen Målsättningar Rapportens disposition Turistrådets ansvar och åtaganden 5 Processleda hållbar
Ängelholmshem - vi tar ansvar
Ängelholmshem - vi tar ansvar Hållbarhetsarbete 2013 Vi inser vikten av att arbeta hållbart inom alla områden, att kombinera affärsmässighet med samhällsansvar ser vi som vårt uppdrag. Ett väl förankrat
Riktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun
Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi