Anställd idag, företagare imorgon En analys av kvinnors företagande i Sverige

Transkript

1 Anställd idag, företagare imorgon En analys av kvinnors företagande i Sverige Johan Kreicbergs och Carl Oreland April 2008

2 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning Inledning Kvinnors företagande fortsätter vara lågt Inget har hänt sedan Den nya regeringens näringspolitik Kvinnor tar inte steget från anställning till eget företagande Kvinnor kombinerar företagande med anställning Kvinnor lämnar sällan en anställning för att bli företagare Intresset för företagande är stort bland anställda kvinnor Företagande anses vara för tidskrävande och ekonomiskt riskfyllt Många anställda kvinnor har en företagsidé Källor

3 Sammanfattning 2 Inledning 3 Sammanfattning Inledning Denna rapport behandlar kvinnors företagande i Sverige. Rapporten är baserad på data från Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU) och deras registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), samt en opinionsundersökning bland förvärvsarbetande kvinnor som inte är företagare, utförd av Synovate. Tanken är främst att undersöka hur kvinnors företagande i Sverige har utvecklats de senaste åren, och i synnerhet under den nya regeringens tid, vad som kännetecknar detta företagande, samt slutligen hur presumtiva företagarkvinnor ser på företagande. Analysen visar att kvinnors företagande ligger kvar på samma låga nivå som Andelen företagare bland sysselsatta kvinnor 2007 var drygt fem procent medan motsvarande andel för män var cirka 14 procent. Trots den nya regeringens ambitioner inom området går det fortfarande inte att se några effekter av alliansens reformer. Antalet företagarkvinnor har procentuellt sett ökat snabbare inom övriga EU än i Sverige under det senaste året. Trots detta finns det ändå vissa tecken på att regeringen är på väg åt rätt håll. Runt en tredjedel av de anställda kvinnorna anser att den nya regeringen underlättat för företagande. Bara var tionde tycker att läget har försämrats. Dessutom verkar regeringens ambition att öka företagandet inom vårdsektorn ha gett resultat. Enligt Eurostat har antalet kvinnor som driver företag inom denna sektor ökat under det senaste året. Det är utvecklingen i övriga branscher som hållit ned den totala ökningen. Men resultaten tyder ändå på att en ökad takt i reformarbetet skulle kunna få fart på kvinnors företagande. I denna rapport visas att det är mot de anställda kvinnorna som reformarbetet måste riktas. Män är generellt mer benägna än kvinnor att starta företag. Men bland anställda är skillnaderna störst. Sannolikheten för att en anställd man ska bli företagare är tre gånger högre än för en anställd kvinna. Bland personer utan arbete är männens högre sannolikhet att bli företagare bara dubbelt så stor. Gruppen anställda kvinnor består dessutom av många individer. En lyckad satsning på företagandet i denna grupp skulle ha stora positiva effekter på antalet kvinnor som är företagare. Det finns två huvudskäl till att anställda kvinnor inte satsar på att bli företagare. Det ena är att många arbetar inom den offentliga sektorn där det finns många politiska hinder mot att bli företagare. Det andra är att de offentliga trygghetssystemen inte är anpassade för företagare. Idag tvingas många företagare betala för försäkringar de inte kan använda. Kvinnor använder trygghetssystemen mer än män och vill därför inte lämna sina anställningar. Att öppna upp den offentliga sektorn för fler entreprenörer och att möjliggöra nya trygghetslösningar för företagare är därför de stora politiska utmaningarna under de närmaste åren. Denna rapport syftar till att undersöka hur kvinnors företagande i Sverige har utvecklats den senaste tiden, samt vad som kännetecknar detta företagande. Vi analyserar även anställda kvinnors syn på att bli företagare. Kvinnor utgör omkring 50 procent av befolkningen i Sverige. Detta visar sig inte då vi studerar företagandet i landet. De senaste årens statistik över svenska kvinnors företagande visar tydligt att kvinnor är mindre benägna än män att driva företag. Till exempel visar en rapport från från 2007 att antalet företag som drivs av män är fler än de som drivs av kvinnor. Det går nästan tre företag som drivs av män på varje företag som drivs av en kvinna. Rapporten visar att det ser något ljusare ut om vi väljer att titta på nystartade företag. I detta fall går det mindre än två män på varje företagare som är kvinna. 1 Även ur ett internationellt perspektiv är kvinnors företagande i Sverige lågt. En nyligen publicerad undersökning placerade Sverige på 23:e plats av totalt 25 europeiska länder då de rangordnas vad gäller jämställdhet i företagandet. 2 Detta är ett problem. Historiskt är det företagandet som lett till mycket av det välstånd vi ser idag i Sverige. Företagandet har lett till skapandet av stora familjeförmögenheter och bildandet av maktcentra. Ett lägre företagande bland kvinnor leder därför till lägre välstånd för samhället i stort samt en förskjutning av kapital och makt, från kvinnor till män. Det sistnämnda drabbar jämställdheten. Fokus i jämställdhetsdebatten har länge legat på att öka antalet kvinnor i chefsposition. Denna fokus bör flyttas till att få fler kvinnor att bli företagare. De kvinnor som blir företagare blir ju chefernas chefer. Hur kommer det sig då att så få kvinnor startar eget? Det finns flera troliga orsaker som diskuterats i tidigare rapporter. En viktig anledning är att kvinnor i högre utsträckning jobbar inom den offentliga sektorn. Branscher inom den offentliga sektorn, såsom till exempel vård och omsorg, är ofta inte konkurrensutsatta vilket omöjliggör nyföretagande. En andra anledning är att nuvarande välfärdssystem leder till att kvinnor inte har incitament att ge upp en anställning för att bli företagare. Kvinnor använder socialförsäkringarna i högre utsträckning än män; de har högre sjukfrånvaro och tar ut en större del av föräldraförsäkringen. Som företagare räcker inte socialförsäkringarna till för att täcka levnadsomkostnaderna (Företagarna, 2007). Vidare har kvinnor generellt inte samma tillgång till kapital som män, vilket gör dem mer beroende av extern finansiering i form av till exempel lån (Fölster och Wikner, 2007). För att komma till rätta med det relativt låga företagandet bland kvinnor har ett antal möjliga åtgärder föreslagits. Till att börja med bör möjligheterna till företagande inom den offentliga sektorn, såsom inom vård och omsorg, och skola, förbättras. Vidare bör socialförsäkringssystemet reformeras (Företagarna, 2007). Ett exempel är att tillåta företagarna att välja en längre karensperiod i sjukförsäkringen. Det skulle sänka företagarnas egna sociala avgifter och därmed ge dem möjlighet att finansiera sina egna trygghetslösningar. Slutligen bör skatterna för företagare sänkas. Detta bör leda till positiva effekter för företagandet både bland män och kvinnor, men i synnerhet för de senare på grund av deras sämre tillgång till eget kapital (Fölster och Wikner, 2007). Under de senaste 15 åren har ett antal politiska reformer genomförts för att stimulera kvinnors företagande. Men ännu så länge är det svårt att se några konkreta resultat av satsningarna. 1 Se Fölster och Wikner (2007). 2 Se Företagarna (2008).

4 Inledning 4 Kvinnors företagande fortsätter vara lågt 5 I denna rapport undersöks hur kvinnors företagande har utvecklats de senaste åren, och i synnerhet om den nya regeringens näringspolitiska reformer har haft någon effekt. Vi undersöker också vilken bakgrund nya företagarkvinnor har. Var de anställda innan de blev företagare, eller var de kanske arbetslösa? Vidare undersöker vi attityderna till företagande bland förvärvsarbetande kvinnor som inte är företagare. I denna grupp av individer finns troligtvis flera presumtiva företagare. Frågan är varför de inte blivit företagare, samt hur dessa kvinnor skall fås att ta steget fullt ut och bli företagare? Kvinnors företagande fortsätter vara lågt I detta avsnitt analyseras utvecklingen av kvinnors företagande. Vad har hänt sedan 1990, och har den nya regeringens näringspolitik haft någon effekt på kvinnors företagande? Data kommer från SCB:s AKU-statistik. Inget har hänt sedan Figur 1 visar antalet företagare Antalet företagare har varit relativt oförändrat sedan 1990, bortsett från en period i början och mitten av 1990-talet, då företagandet var högre. Vi kan även se en viss uppgång av antalet företagare under de senaste åren. Vidare kan vi konstatera att kvinnors företagande ligger på en mycket lägre nivå än mäns. Sett över hela perioden var kvinnors företagande oförändrat var knappt kvinnor företagare. Denna siffra var i stort sett densamma Vi kan dock skönja en viss uppgång för män under perioden var antalet män som var företagare cirka Motsvarande siffra 2007 var Detta motsvarar en ökning på knappt 7 procent. Figur 1 Antal företagare + medhjälpande hushållsmedlemmar bland sysselsatta kvinnor och män i åldern år, Antal (1000-tal) kvinnor män totalt År Källa: SCB, AKU. Det temporärt högre företagandet under början och mitten av 1990-talet var en följd av den ekonomiska krisen. Kombinationen av att det inte fanns några lediga jobb och att regeringen införde starta-eget-bidrag för arbetslösa ledda till en snabb uppgång i företagandet. Sedan denna period har antalet företagare följt en negativ trend. Mellan 2004 och 2006 skedde en viss uppgång i företagandet. Dåvarande regeringens politik gjorde det mer riskfyllt att anställa, 4 vilket i kombination med en internationell högkonjunktur ledde till ett ökat egenföretagande. Den nya regeringens politik har minskat riskerna förknippade med att anställa vilket har gjort att ökningen i nyföretagandet kommit av sig (, 2007). 3 AKU gjordes om Därför är data för åren före 2005 inte helt jämförbara med data som redovisas efter detta år. Men när det gäller både antalet och andelen företagare bland sysselsatta torde statistikomläggningen inte ha haft någon större betydelse. I linje med detta resonemang kan vi också se att både nivåer och förändringstakt förefaller vara desamma trots tidsseriebrottet. 4 Bland annat infördes en medfinansiering i sjukförsäkringen vilket minskade viljan att nyanställa.

5 Kvinnors företagande fortsätter vara lågt 6 Kvinnors företagande fortsätter vara lågt 7 Figur 2 visar andelen företagare bland de sysselsatta. Denna figur uppvisar ungefär samma mönster som figur 1. Andelen företagare har varit relativt konstant, bortsett från den temporära effekten av starta-eget-bidraget under 1990-talet. Kvinnors företagande ligger som väntat på en lägre nivå än mäns. Drygt fem procent av de sysselsatta kvinnorna var företagare Andelen är därmed i stort sett oförändrad sedan Figur 2 Andel företagare + medhjälpande hushållsmedlemmar bland sysselsatta kvinnor och män i åldern år, Andel (procent) Den nya regeringens näringspolitik År kvinnor män totalt Källa: SCB, AKU. Den nya regeringens näringspolitik har hittills inneburit en hel del förändringar. Nedan följer ett urval av de viktigaste: Arbetsgivarnas medfinansiering av sjuklöner har slopats. Förmögenhetsskatten har tagits bort. Redovisningsperioden för moms har förlängts. Ett jobbskatteavdrag innebär en skattelättnad bland annat för dem som bedriver aktiv näringsverksamhet. Ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster har införts. Arbetsgivaravgiften har sänkts bland annat för dem som anställer unga, eller arbetslösa, annars har avgiften höjts för att täcka slopandet av medfinansieringen av sjuklöner. Inom vården har stopplagen tagits bort, och 40 miljoner kronor har avsatts för att underlätta för anställda att överta verksamheter. Mikrokrediterna har höjts. I budgetpropositionen 2007 lanserades en omfattande satsning på kvinnors företagande och forskningen kring detta. Under satsas 100 miljoner kr per år för att främja kvinnors företagande. Pengarna satsas på tre områden. En del av pengarna går till ett program på Verket för näringslivsutveckling (Nutek) som skall syssla med information, rådgivning och affärsutveckling kring kvinnors företagande. Vidare har Verket för innovationssystem (Vinnova) fått i uppdrag att bedriva forskning kring kvinnors företagande. Slutligen har SCB fått i uppgift att bygga ut en databas med uppgifter om företagare och företag ur ett könsperspektiv. Detta för att underlätta analys av kvinnor och mäns företagande. Regeringens mål är att höja nyföretagandet bland kvinnor var 35 procent av de nya företagarna kvinnor (Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)). Regeringens mål är att höja denna siffra till 40 procent (Regeringskansliet, 2008, och Lomberg, SvD, ). I figur 3 undersöker vi månadsdata för antalet företagare Vi gör detta för att få en klarare bild av hur kvinnors företagande utvecklats under den nya regeringens tid. Har de ovan nämnda förändringarna haft någon effekt? Det är dessvärre tydligt att inget verkar ha hänt, varken vad gäller kvinnor eller män. Kvinnors företagande har varit oförändrat på en alltför låg nivå. Figur 3 Antal företagare + medhjälpande hushållsmedlemmar bland sysselsatta kvinnor och män i åldern år, Antal (1000-tal) M M M M M M M M M M M M11 Månad kvinnor män totalt Källa: SCB, AKU. Då vi istället, i figur 4, studerar andelen företagare bland sysselsatta ser vi att den sjunkit något under perioden. Denna figur bekräftar dock tidigare slutsats. Under den nya regeringens tid har kvinnors företagande varit oförändrat. Figur 4 Andel företagare + medhjälpande hushållsmedlemmar bland sysselsatta kvinnor och män i åldern år, Andel (procent) M M M M M M M M M M M M11 kvinnor män Månad totalt Källa: SCB, AKU.

6 Kvinnors företagande fortsätter vara lågt 8 Kvinnors företagande fortsätter vara lågt 9 Även i jämförelse med de andra länderna inom EU-15 går det inte att se någon förbättring av Sveriges relativa position sedan regeringsskiftet. 5 Figur 5 visar ökningen av antalet kvinnor som är företagare i EU-15 och Sverige. Enligt den officiella statistiken har antalet kvinnor som är företagare i Sverige ökat med knappt 2000 personer mellan tredje kvartalet 2006 och tredje kvartalet 2007, vilket motsvarar en uppgång med 1,5 procent. I EU-15 har antalet kvinnor som är företagare i genomsnitt ökat med 3,6 procent under det senaste året. Figur 5 Ökning av antal kvinnor som är företagare kvartal 3, 2006-kvartal 3, ,0% 3,5% 3,0% Samtidigt finns det vissa tecken på att regeringsskiftet ändå har haft viss betydelse för kvinnors företagande. Alliansregeringen har tydligt deklarerat att de vill ha fler privata alternativ inom vård, skola och omsorg. Enligt Eurostat har antalet kvinnor i Sverige som är företagare inom vård och omsorg ökat med nästan 3000 personer under det senaste året. Men eftersom kvinnors företagande går bakåt inom de andra branscherna räcker det inte med reformer inom vårdområdet. Sammanfattningsvis visar analysen i detta kapitel att företagandet inte förändrats sedan Vidare kan vi konstatera att de åtgärder som den nya regeringen genomfört inte verkar ha haft någon stor effekt. Kvinnors företagande fortsätter att vara mycket lägre än mäns. Det borde därför finnas en stor potential att öka företagandet bland kvinnor från denna låga nivå, och därmed göra en samhällsekonomisk vinst. I nästa avsnitt analyserar vi vad som idag skiljer mäns och kvinnors nyföretagande. 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% EU-15 Sverige Källa: Eurostat. Tabell 1 visar andelen företagare bland sysselsatta kvinnor i de olika europeiska länderna. I Sverige har antalet anställda kvinnor ökat i en ännu snabbare takt än antalet kvinnor som är företagare. Detta innebär att andelen företagare bland de sysselsatta kvinnorna sjunkit sedan den nya regeringen tillträdde. I EU-15 har den snabba ökningen av antalet företagare bland kvinnorna gjort att andelen företagare bland sysselsatta kvinnor ökat under det senaste året. Förändringarna är inte stora, men Sverige låg redan från början i botten bland EU-länderna när det gäller kvinnors företagande. Trots den nya regeringens starka ambitioner tyder statistiken på att Sverige nu befinner sig ännu längre från EU-genomsnittet. Tabell 1 Andel företagare bland sysselsatta kvinnor Kvartal 3, 2006 Kvartal 3, 2007 Portugal 21,4% 21,6% Grekland 20,8% 20,2% Italien 17,5% 17,4% Spanien 11,9% 12,1% Belgien 8,7% 9,7% Österrike 9,4% 9,5% Nederländerna 8,8% 8,9% EU-15 8,2% 8,3% Storbritannien 7,8% 8,0% Tyskland 7,5% 7,6% Finland 7,9% 7,5% Luxemburg 6,0% 6,8% Frankrike 6,2% 6,4% Irland 5,8% 6,4% Sverige 5,5% 5,4% Danmark 4,7% 4,7% Källa: Eurostat. 5 Med EU-15 avses de 14 västeuropeiska länder, förutom Sverige, som var medlemmar i EU före 2004.

7 Kvinnor tar inte steget från anställning till eget företagande 10 Kvinnor tar inte steget från anställning till eget företagande 11 Kvinnor tar inte steget från anställning till eget företagande 6 I denna del undersöks vilka som blir nya företagare. Vad gjorde de innan de blev företagare? För att närmare studera kvinnors och mäns företagande har vi använt oss av en databas med uttag från den registerbaserade statistiken (RAMS). Den innehåller alla förvärvsarbetande i Sverige år Dessa individer kan vi sedan följa tre år bakåt i tiden till Det medför att vi bland annat kan se vilka av företagarna 2005 som inte var företagare På detta sätt kan vi undersöka hur många nya företagare som tillkom under 2005 och vad de gjorde året innan. I Sverige är det den statliga myndigheten ITPS som har ansvar för nyföretagarstatistiken. De publicerar med jämna mellanrum uppgifter om hur många nya företag som startas i Sverige. I dessa sammanställningar finns också uppgifter om hur stor del av dessa företag som startats av män respektive kvinnor. Under de senaste åren har andelen företag som startats av kvinnor uppgått till cirka 35 procent (ITPS). Trots det har andelen företagare som är kvinnor legat relativt konstant på en betydligt lägre nivå. 7 Det kan finnas flera orsaker till att kvinnors nyföretagarandel är så pass hög utan att den totala andelen företagare som är kvinnor ökar. En orsak kan vara att kvinnorna lägger ned sina företag i högre grad än män. Men en annan viktig orsak är att det inte är säkert att det blir fler företagare när kvinnor startar företag. Nya företag leder inte per definition till nya företagare. Att mäta antalet nya företag är intressant, men ofta kan antalet nya företagare vara ett ännu intressantare mått. Om vi vill veta hur många människor som under det senaste året valt att satsa på en karriär som företagare räcker det inte att studera antalet nya företag. I många fall kan de olika måtten visa samma sak. Om en arbetslös väljer att starta ett företag får vi både ett nytt företag och en ny företagare. Men om en företagare väljer att starta ännu ett bolag registreras ett nytt företag utan att vi fått någon ny företagare. Antalet företag bygger på registeruppgifter där i huvudsak enskilda firmor, handelsbolag och aktiebolag räknas in. En person kan också äga ett företag utan att han eller hon räknas som företagare. Det gäller när personen driver företaget som en hobbyverksamhet och istället får huvuddelen av sina inkomster från en anställning. 8 Nedan listas de vanligaste fallen då uppgifter om nya företag och nya företagare skiljer sig åt. Fler nya företagare än nya företag En person som inte är företagare köper upp ett existerande företag och driver det på heltid. En person som inte är företagare går in som delägare i ett existerande företag och ägnar sig på heltid åt företaget. En anställd person som driver företag som bisyssla slutar sin anställning för att satsa på företaget. Flera personer startar ett företag tillsammans. Kvinnor kombinerar företagande med anställning För att underlätta analysen av skillnaderna mellan mäns och kvinnors företagande har vi delat in befolkningen i åldrarna 20 till 64 år i fyra huvudgrupper. De som enbart är anställda, de som huvudsakligen är anställda men har ett företag som bisyssla, de som huvudsakligen är företagare och de som är utan arbete. I den senare gruppen ingår exempelvis studerande, arbetslösa och förtidspensionärer. De olika gruppernas storlek redovisas i figur 6. Som framgår av figuren utgör företagarna endast en liten del av de förvärvsarbetande i Sverige. Men antalet svenskar som är engagerade i företagande är betydligt större än vad antalet företagare antyder. Förutom de cirka personer som räknas som företagare, finns det ytterligare cirka anställda som har ett företag som bisyssla. Figur 6 Antal personer inom respektive huvudgrupp 2005 (åldrarna år) Företagare Anställda m. företag Anställda Utan arbete Fler nya företag än nya företagare En företagare skapar ett till företag. En anställd startar ett företag som han eller hon driver som bisyssla. 6 Den statistik som redovisas i detta avsnitt utgör delar av en kommande forskningsrapport på KTH som författas av Johan Kreicbergs. 7 Detta gäller i både SCBs registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och i deras arbetskraftsundersökningar (AKU). 8 Olika undersökningar inom SCB använder olika definitioner av vem som är företagare. För de som är antingen enbart anställda eller enbart företagare uppstår inga definitionsproblem. Däremot finns det vissa skillnader för kombinatörerna. I AKU, som redovisades i föregående avsnitt, definieras individerna som företagare om de tillbringar merparten av sin arbetstid i det egna företaget. I RAMS görs avgränsningen baserat på varifrån individen får sin huvudsakliga inkomst. Kommer den från en anställning räknas han eller hon som anställd och kommer den från det egna företaget definieras individen som företagare. Källa: Kreicbergs, Figur 7 visar att det finns betydande skillnader mellan kvinnors och mäns representation i de olika huvudgrupperna. Bland anställda och personer utan arbete är fördelningen mellan kvinnor och män relativt jämn. Däremot finns det en stor övervikt av män både bland företagarna och bland de anställda som har ett företag som bisyssla. Samtidigt är skillnaderna mellan de båda senare grupperna betydande. Medan kvinnorna endast utgör 28 procent av företagarna står de för 40 procent av gruppen anställda med företag. Resultaten indikerar att det finns ett större intresse för före tagande bland kvinnor än vad deras andel av det totala antalet företagare antyder. Om andelen kvinnor bland företagarna skulle vara lika hög som deras andel av de anställda med företag skulle det innebära nya företagarkvinnor. 9 Sannolikt anser färre kvinnor än män att de potentiella vinsterna av att helt satsa på företagande uppväger de ökade riskerna som är förknippande med heltidsföretagande. 9 Givet att antalet företagare som är män är oförändrat.

8 Kvinnor tar inte steget från anställning till eget företagande 12 Kvinnor tar inte steget från anställning till eget företagande 13 Figur 7 Andel män och kvinnor inom respektive huvudgrupp 2005 Figur 9 Fördelning av de nya företagarna % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Företagare Anställda Anställda m. företag som bisyssla Utan arbete Källa: Kreicbergs, Källa: Kreicbergs, Kvinnor lämnar sällan en anställning för att bli företagare Genom att vi i databasen har tillgång till individernas sysselsättningsstatus under flera år kan vi analysera vilka företagare som är nya, och vilka skillnader det finns mellan män och kvinnor. Figur 8 jämför antalet nya företagare med antalet nya företag Totalt tillkom cirka nya företagare 2005, vilket skall jämföras med drygt nya företag enligt ITPS. Figur 8 Nya företagare och nya företag Enligt ITPS startades 34 procent av de nya företagen av en kvinna, medan 32,8 procent av de nya företagarna var kvinnor. En förklaring är att kvinnorna i högre grad än männen startade företag som bisyssla. Enligt ITPS startades 41 procent av kvinnornas företag parallellt med en anställning under Motsvarande andel för männen var 30 procent. En annan tydlig könsskillnad mellan de nya företagarna var deras bakgrund. Detta visas i figur 10. Bland män som blev företagare 2005 var det vanligast att de var anställda under Knappt 38 procent kom från att enbart ha varit anställda Omkring en tredjedel hade varit anställda men företagare på deltid, och knappt 30 procent var utan arbete under Figur 10 Sysselsättning 2004 bland nya företagare 2005 (män) ,9% 37,9% Anställda Anställda m. företag Utan arbete Nya företagare Nya företag Källa: Kreicbergs, 2008 och ITPS. 32,8% Skillnaderna tyder på att många företag startades av flera personer och att många deltidsföretagare valde att satsa helhjärtat på företaget. På flera sätt var 2005 ett framgångsrikt år för kvinnors företagande. Det var ett av ytterst få år som antalet företagarkvinnor ökade mer än antalet företagarmän. 10 Trots det stod kvinnorna för en högre andel av de nya företagen än vad de gjorde av de nya företagarna. Figur 9 visar fördelningen av antalet nya företagare 2005 uppdelat på kvinnor och män. Källa: Kreicbergs, Det är i sig inte förvånande att de flesta nya företagare har en bakgrund som enbart anställda, eftersom denna grupp är den klart största i befolkningen. Men bland kvinnorna var bakgrunden bland nyföretagarna annorlunda. Figur 11 visar vad dessa kvinnor gjorde Bland nyföretagande kvinnor var det vanligare att de antingen saknade arbete eller att de redan hade ett företag på deltid än att de enbart var anställda 10 Antalet företagare bland kvinnor ökade med drygt personer medan ökningen bland män stannade vid knappt 500.

9 Kvinnor tar inte steget från anställning till eget företagande 14 Kvinnor tar inte steget från anställning till eget företagande 15 Figur 11 Sysselsättning 2004 bland nya företagare 2005 (kvinnor) 34% 39% 27% Anställda Anställda m. företag Utan arbete Källa: Kreicbergs, Att ta steget från att vara enbart anställd till att bli företagare är ovanligt bland kvinnor. En förklaring kan vara att kvinnor värderar tryggheten som en anställning ger högre än vad män gör. Därför kommer de nya företagarna antingen från grupper som saknar anställning eller från grupper som i varje fall har prövat sina affärsidéer på deltid tidigare. I figur 12 ser vi att skillnaderna mellan nyföretagande män och kvinnor syns ännu tydligare om vi jämför sannolikheten för att bli företagare under 2005 i de olika huvudgrupperna under Figur 12 Sannolikhet att bli företagare 2005 inom respektive huvudgrupp 2004 Att kvinnor i högre grad blir företagare efter att ha varit deltidsföretagare under en period är en klen tröst i sammanhanget. För det första ser vi att det ändå enbart var mellan sex och sju procent av deltidsföretagarna som blev företagare under Med denna takt innebär det att det i genomsnitt tar 15 år för den genomsnittlige deltidsföretagaren att bli heltidsföretagare. Dessutom kan vi konstatera att även i denna grupp är det högre sannolikhet för männen att bli företagare. Det är alltså inte så att kvinnornas företagande är på uppgång men att det tar tid för att de tar omvägen genom deltidsföretagandet. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den stora potentialen för kvinnors företagande ligger i att fler anställda kvinnor finner det attraktivt att bli företagare. Det är i denna grupp som skillnaderna mot männen är störst. Kvinnor verkar föredra anställningar framför företagande i betydligt högre grad än män. Dessutom är gruppen anställda kvinnor stor. En ökning av företagandet i denna grupp skulle ha stora positiva effekter på antalet kvinnor som är företagare. Det finns sannolikt två förklaringar till att så få anställda kvinnor blir företagare. Den ena är att många kvinnor arbetar i branscher som delvis är stängda för företagare. Genom att tillåta fler privata entreprenörer inom vård, skola och omsorg så skulle fler anställda kvinnor ha möjlighet att bli företagare. Den andra förklaringen ligger sannolikt i utformningen av socialförsäkringssystemen. Företagare har betydligt mindre möjlighet än anställda att ta del av socialförsäkringssystemet. Eftersom kvinnor använder dessa försäkringar mer än män blir steget till att bli företagare mer riskfyllt för kvinnor än för män. Systemen måste därför utformas på ett sätt som gör det mer attraktivt för kvinnor att bli företagare. Balansen mellan risk och avkastning i valet att bli företagare måste förbättras. Men en förutsättning för att politiska reformer ska kunna få fler kvinnor att bli företagare är att det finns ett intresse. Vi har därför ställt frågor till anställda kvinnor om deras intresse för och möjligheter att starta företag. Resultaten av denna undersökning redovisas i nästa avsnitt. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Kvinnor Män 2,0% 1,0% 0,0% Anställda Anställda m. företag Utan arbete Källa: Kreicbergs, För både män och kvinnor gäller att sannolikheten att bli företagare är högst bland dem som redan har ett företag som bisyssla. Sedan kommer gruppen som saknar arbete. Den största skillnaden mellan män och kvinnor finns i den stora gruppen enbart anställda. Sannolikheten att män i denna grupp startar företag är tre gånger högre än för kvinnorna. Dessutom avser denna skillnad alla anställda. Även bland de anställda finns det skillnader i deras trygghet i anställningen. Många har tidsbegränsade arbeten och ser inte sin anställning som tryggad. Genom att exkludera de anställda som hade en a-kasseperiod under 2004 så kunde vi skapa en grupp anställda med mer säkra anställningar. I denna grupp var skillnaderna mellan mäns och kvinnors sannolikhet att starta företag ännu större I hela gruppen anställda utan företag var sannolikheten för att män skulle starta företag 2,9 gånger högre än kvinnornas sannolikhet. Bland anställda med trygga anställningar var sannolikheten 3,1 gånger högre.

10 Intresset för företagande är stort bland anställda kvinnor 16 Intresset för företagande är stort bland anställda kvinnor 17 Intresset för företagande är stort bland anställda kvinnor Undersökningen i detta kapitel är utförd av Synovate, och målgrupp är förvärvsarbetande kvinnor i åldrarna mellan 25 och 64 år i Sverige intervjuer har genomförts under tiden 5 29 november Målet är att få en uppfattning om anställda kvinnors syn på företagande. Företagande anses vara för tidskrävande och ekonomiskt riskfyllt Figur 13 visar anställda kvinnors attityder till företagande. Till att börja med kan vi notera att hela 39 procent av kvinnorna anser att det vore minst lika stimulerande att vara företagare jämfört med att vara anställd. Dessutom tror 31 procent att det långsiktigt är minst lika lönsamt att vara företagare jämfört med att vara anställd. Figur 13 Anställda kvinnors attityder till företagande Här följer ett antal påståenden om hur det är att vara företagare. Stämmer följande in på dig eller stämmer det inte? Jag tror att ett eget företag skulle kräva alltför mycket av min tid Jag tror att jag skulle ha svårt att klara mig ekonomiskt under den första tiden om jag skulle starta eget företag 80% 78% 5% 4% 16% 18% Det är alltså inte tråkiga arbetsuppgifter och att det långsiktigt inte går att tjäna pengar som avhåller anställda kvinnor från att bli företagare. Istället är det andra faktorer som håller tillbaka kvinnors företagande. Bland annat ser vi att 8 av 10 tror att företagandet skulle kräva för mycket tid. Andra orsaker är att många kvinnor tror att de skulle ha svårt att klara tillfälliga svackor i företaget. Knappt 80 procent tror att de skulle ha svårt att få verksamheten att gå runt ekonomiskt i början. Omkring 65 procent menar att de har för lite besparingar och drygt 60 procent tror att de skulle få svårt att klara en föräldraledighetsperiod. Samtidigt menar 75 procent av kvinnorna att företagande leder till för mycket administrativt arbete och byråkrati. Många anställda kvinnor har en företagsidé Trots att många kvinnor ser potentiella problem visar undersökningen ändå att 35 procent av kvinnorna är intresserade av att starta eget företag. Detta intresse är vanligast bland yngre, storstadsbor och privatanställda. Det är mindre vanligt bland lågutbildade. Av dem som är intresserade av att starta eget företag har hela 81 procent en idé om verksamhet. Bland dessa har 29 procent en verksamhetsidé som ligger inom områden som vanligtvis tillhör offentlig sektor. Detta är väntat då merparten kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn. Att ha en verksamhetsidé som rör den offentliga sektorn är vanligast bland personer med högre utbildning samt bland dem som jobbar inom den offentliga sektorn. Sammantaget visar det sig alltså att en relativt stor andel av de anställda kvinnorna faktiskt har ett intresse av att starta ett eget företag. Majoriteten av de intresserade har dessutom kommit så långt i tänkandet att de faktiskt har en verksamhetsidé. Det borde inte krävas alltför stora politiska åtgärder för att dessa skall bli företagare Jag tror att ett eget företag innebär för mycket arbete med byråkrati och regelverk Jag har för lite besparingar för att kunna starta företag 75% 65% 5% 5% 20% 29% De politiska åtgärder som genomförts hittills har inte varit tillräckliga. Men det finns vissa tecken på regeringen ändå är på väg åt rätt håll. Cirka 1 av 3 kvinnor tror att regeringens politik under det senaste året underlättat företagandet. Endast 1 av 10 tror att det blivit svårare att starta företag. Privatanställda, tjänstemän och personer med högre utbildning har positivast syn på regeringens näringspolitik. Om regeringen skulle öka takten i reformarbetet finns det all anledning att tro att kvinnors företagande tar fart. Om jag blir företagare kommer jag att få svårt att vara föräldraledig i den utsträckning som jag skulle vilja 61% 13% 25% Jag tror att jag på längre sikt tjänar mer på att vara anställd än på att vara företagare 59% 10% 31% Jag har ett jobb som jag tror är mer stimulerande än att driva eget företag 52% 9% 39% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Synovate. Stämmer Vet ej/ej svar Stämmer inte

11 Källor 18 Källor Eurostat. Fölster, Stefan och Wikner, Göran. Om 80 år är kvinnorna ikapp männen som företagare! En analys av hur många kvinnor och män som driver företag i Sveriges län och kommuner., rapport, mars Företagarna. Var finns jämställd företagsamhet? Sveriges mest (och minst) jämställda företagar kommuner. Rapport, januari Företagarna. Kvinnors företagande så kan det ta fart. Rapport, april citerat citerat ITPS. Nyföretagandet i Sverige. Rapporter. Kreicbergs, Johan. Impact of replacement ratios on entrepreneurship. KTH, forskningsrapport, Lomberg, Sara. Trycket ökar på Maud Olofsson. Företagarorganisationerna kräver fler konkreta åtgärder. Svenska Dagbladet, SCB, AKU. SCB, RAMS.. Andhämtningspausen. Det ekonomiska läget, konjunkturrapport, december Synovate.

12 storgatan 19, stockholm, telefon Anställd idag, företagare imorgon En analys av kvinnors företagande i Sverige Johan Kreicbergs och Carl Oreland April 2008