Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 I I i ' Ljusdals kommim Rektorn vid Stenhamreskolan F-6 kjarstin.ohman@ljusdal.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stenhamreskolan F-6 i Ljusdals kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2(11) Tillsyn i Stenhamreskolan F-6 Skolinspektionen genomför tillsyn i Ljusdals kommun under mars till september Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Stenhamreskolan 6-12 år besöktes av Skolinspektionen mellan den 8 april 2014 och den 10 april Fakta om skolenheten Stenhamreskolan F-6 hgger i centrala Ljusdal i Ljusdals kommun. Läsåret 2013/14 har skolan 59 elever i förskoleklass och 267 elever i grundskolans årskurser 1-6. Förskoleklassen leds av en rektor som även har andra verksamheter i kommunen som sina ansvarsområden. Årskurs 1-6 leds av en rektor som vid tillsynen även är tillförordnad rektor för Stenhamreskolan årskurs skolan finns två så kallade förberedelseklasser för nyanlända elever och ett fritidshem. Fritidshemmets verksamhet bedöms i ett separat övergripande beslut avseende hela kommunen. Kunskapsresultat Årskurs 3 I Skolverkets nationella statistik (SIRIS) finns inga sammanfattande resultat redovisade för de nationella ämnesproven i årskurs 3, dock finns resultaten för samthga delprov presenterade. I ämnet matematik finns sju olika delprov. Den högsta genomsnittliga andelen som nådde kravnivån i ämnet matematik, var i delprovet "Mätning'' 43 procent, att jämföra med riket, 92 procent. Den lägsta genomsnittliga andelen som nådde kravnivån i delprovet "Skriftliga räknemetoder och statistik" var 26 procent, att jämföra med riket 78 procent. I ämnet svenska finns åtta olika delprov. Den genomsnittliga andel som nådde kravnivån i ämnet svenska var som högst i delprovet "Läsning och textsamtal", 45 procent att jämföra med riket 97 procent, och som lägst i delprovet "Skrivuppgift faktatext", 20 procent att jämföra med riket 89 procent. I samtliga delprov är andelen som nått kravnivåerna långt under riksgenomsnittet. I skolans egen redogörelse framkommer att andelen elever som nådde kunskapskraven i ämnet matematik år 2013 var 41 procent och i ämnet svenska var motsvarande siffra 51 procent. Samma år bedömdes samthga elever nå de nationella kunskapskraven i de naturorienterande och de samhällsorienterandeämnena.

3 3(11) Årskurs 6 Skolverkets statistik visar att andelen elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen i årskurs 6 år 2013 var nästintill 100 procent vilket är i nivå med riket. Den genomsnittliga betygspoängen för varje ämne var högst i ämnena engelska (14) och samhällskunskap (13). Den genomsnitthga betygspoängen var som lägst i teknik (10) och hem- och konsumentkunskap (10). I de flesta ämnena är betygspoängen för skolans elever lägre än genomsnittet i riket. Endast i ämnet samhällskunskap är betygspoängen högre och ämnet engelska ligger på samma nivå som riket. Helhetsbedömning Skolinspektionen ser vid tillsynen av Stenhamreskolan F-6 en verksamhet där andelen elever i årskurs 3 som inte nådde de nationella kunskapskraven i ämnet svenska och matematik är mycket låg. Av betygskataloger för årskurs 6 framgår att en liten andel av samtliga betyg utgörs av det högsta betyget, A. I flera ämnen, exempelvis i hem- och konsumentkunskap, har endast betyget E satts. Utifrån detta bedömer Skolmspektionen att skolan behöver vidta ytterhgare åtgärder inom några områden för att utveckla sitt arbete och förbättra kunskapsresultaten. Av tillsynen framgår att Stenhamraskolan F-6 behöver förbättra sitt arbete med att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning. Tillsynen visar att elevernas genomsnittliga betygspoäng är jämförelsevis låg i de flesta ämnena och att det högsta betyget A förekommer mycket sparsamt över lag. Enligt rektorn kan en av orsakerna vara att Stenhamreskolans F-6:s lärare är relativt stränga i sina bedömningar, snarare än att eleverna är svaga i ämnena. Rektorn uppger att samsyn kring bedömning inte fanns tidigare men att en utveckling skett detta läsår och att statistik kring betyg används och analyseras mer för att förbättra och tydliggöra betygssättningen. Skolan har elever med annat modersmål än svenska och enligt rektorn tar Stenhamreskolan F-6 emot nyanlända elever under hela läsåret. För dessa fmns en särskild undervisningsgrupp, en så kallad förberedelseklass, där undervisning bedrivs för elever som är nyanlända till Sverige. Tillsynen visar att det finns elever på skolan som är i behov av särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet för att komma vidare i sin utveckling men skolan tillhandahåller inte studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Detta behöver snarast åtgärdas för att kraven i skollagen ska vara uppfyllda. Av tillsynen framgår att skolan har tydliga rutiner kring arbetet med särskilt stöd och att det skett en utveckling det senaste året för att möta alla elever som är i behov av särskilt stöd. Skolan har startat en stödverksamhet som kallas Verkstadsgruppen där elever i behov av sär-

4 4(11) skilt stöd får stöd och hjälp av personal med speeialpedagogisk kompetens för att utvecklas så långt som möjligt. Elever på Stenhamreskolan F-6 uppger i intervjuer att de har engagerade lärare, att de lär sig mycket och att miljön på skolan är trygg. Stenhamreskolan F-6:s arbete mot kränkande behancuing fungerar bra, men skolan behöver utveckla rutinerna för anmälan till rektor och vidare till huvudman när en elev anser sig kränkt. Enligt rektor, elever och lärare har alla former av kränkningar minskat. Idag finns ett aktuellt ärende jämfört med sexton ärenden våren Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ljusdals kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 10 september 2014 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Ljusdals kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Se till att signaler om kränkande behandling anmäls till rektorn och att rektorn i sin tur anmäler signalen till huvudmannen. Motivering Enligt skollagen är lärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Skolan brister i att anmäla till rektorn alla tillfällen då en elev anser sig ha bhvit kränkt. Vidare brister rektorn i att anmäla signaler om kränkningar vidare till huvudmannen. Vid de intervjuer som Skolinspektionen har genomfört med rektor, lärare och representanter från elevhälsan framkommer att situationer då en elev anser sig kränkt inte alltid rapporteras till rektorn och att skolans rutiner för detta är

5 5(11) oklara. Rektorn deltar vid elevhälsomöten och ledningsmöten och får då kännedom om de kränkningar som inträffat. Om rektorn inte deltar vid mötet en vecka finns ingen rutin för hur anmälan till rektorn sker. Enligt den rutin som finns i Stenhamreskolan F-6 plan mot kränkande behandling, "Likabehandlingsplan", framkommer att till rektorn rapporteras endast la-änkningar som har inträffat vid upprepade tillfällen eller de som bedöms vara av allvarlig karaktär. Emellertid framkommer i intervjun med rektorn att hon inte rapporterar alla uppgifter om kränkande behandling vidare till huvudmannen, men att hon nu har påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för detta. Skolmspektionen vill framhålla att alla incidenter där en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling ska anmälas till rektorn så att rektorn får en samlad bild av situationen på skolan och kan sätta in rätt åtgärder för att förebygga kränkande behandling av elever och för att skyndsamt kunna anmäla detta till huvudmannen. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av allvaret i en händelse innan den anmäls till rektorn. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i skolans rutiner för anmälan av kränkningar till rektorn och huvudmannen. Verksamheten uppfylller därmed inte författningarnas krav och Ljusdals kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 6 kap. 10 skollagen Särskilt stöd Bedömning Ljusdals kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Se till att skolan ger studiehandledning till elever som har behov av det. Se till att beslut om anpassad studiegång utgår från varje enskild elevs behov och förutsättningar samt innehåller skälen för beslutet. Se till att elevens rektor fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång kopplat till åtgärdsprogram. Se till att åtgärdsprogram utarbetas enhgt författriingarnas krav.

6 6(11) Motivering Studiehandledrung Av skolförordningen framgår att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Tillsynen visar att det finns brister i skolans arbete med att ge studiehandledning på modersmålet till elever som har behov av det. I Stenhamreskolan F-6 finns en så kallad förberedelseklass för nyanlända elever. Vid tiden för Skolinspektionens tillsyn gick 19 elever i förberedelseklassen. Eleverna tillhör en ordinarie klass på skolan men har sin undervisning i förberedelseklassen tills dess att språkkunskaperna bhvit tillräckliga för att de skall kunna delta i den vanliga undervisningen. Eleverna fortsätter under en tid med undervisning både i förberedelseklassen och i sin ordinarie klass. I intervjuer beskriver både lärare och representanter för elevhälsan att det finns nyanlända elever som har svårt att tillgodogöra sig vissa delar av undervisningen på grund av att deras språkliga kunskaper i svenska inte är tillräckliga. I samma intervjuer, liksom i intervjun med rektorn framkommer att det finns elever som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål men att skolan mte ger detta i något språk. Skolinspektionen vill påpeka att studiehandledning är en form av särskilt stöd och ska ges på det sätt och i den ornfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskraven som minst ska uppnås. Särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång Enligt skollagen ska en elev, som är i behov av särskilt stöd, ges sådant stöd inom den elevgrupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl får ett beslut om särskilt stöd innebära att stödet ska ges enskilt eller i särskild undervisningsgrupp enligt skollagen. Vidare anges i skollagen att om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Tillsynen visar att det finns brister i skolans arbete med anpassad studiegång, placering i särskild undervisningsgrupp och åtgärdsprogram för till Sverige nyanlända elever. När det gäller Stenhamreskolan F-6:s förberedelseklass för till Sverige nyanlända elever framkommer följande i tillsynen. Stenhamreskolan F-6 har under hösten 2013 arbetat fram en arbetsprocess för eleverna i förberedelseklassen, som utgår från elevernas individuella behov. Under de första tio veckorna på skolan kartläggs elevernas skolbakgrund och kunskapsnivån utreds. Som redan konstaterats ovan tillhör eleverna en ordmarie klass på skolan men har sin midervisning i förberedelseklassen till dess att språkkunskaperna blivit tillräckliga för att de skall kunna delta i den vanliga undervisningen. Eleverna fortsät-

7 7(11) ter därefter under en tid med undervisning både i förberedelseklassen och i sin ordinarie klass. Enligt Skolinspektionen är undervisningen i förberedelseklassen att anse som midervisning i en särskild undervisningsgrupp, det vill säga en särskild stödåtgärd. För de elever som efter den inledande kartläggningsfasen får en stor del av sin undervisning i förberedelseklassen ska rektorn därmed fatta beslut om åtgärdsprogram och beslut om placering i särskild midervisningsgrupp. Om undervisningen innebär att den nyanlända eleven inte får undervisning i alla ämnen ska rektorn även fatta beslut om anpassad studiegång. Av utredningen framgår även att flera av de till Sverige nyanlända eleverna går i förberedelseklassen under längre tid än den inledande kartläggningsfasen. I intervju med rektorn framkommer att beslut om anpassad studiegång och beslut om undervisrving i en särskild undervisningsgrupp inte fattas för de elever som placeras i förberedelseklassen, trots att undervisningen är att anse som särskilt stöd. Skolinspektionen vill poängtera vikten av att rektorn fattar beslut om åtgärdsprogram om särskilt stöd ges. I åtgärdsprogrammet ska också framgå om eleven har anpassad studiegång samt andra särskilda stödinsatser. Rektor menar vidare att det är ett utvecklingsområde. Anpassad studiegång Enligt skollagen ansvarar rektorn för att en elev med anpassad studiegång får en utbudning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbudning i den aktuella skolformen. I de beslut om anpassad studiegång, för elever som inte går i en särskild undervisningsgrupp, som Skolinspektionen tagit del av framgår vilka ämnen som ingår i elevens utbildning, dock anges inte i vilken omfattning eleven ska läsa de ämnen som beslutats om i den anpassade studiegången. Saimnanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det finns brister inom området särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ljusdals kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 5 kap. 4 skolförordningen, 3 kap. 9 och skollagen

8 8(11) Bedömning och betygssättning Bedömning Ljusdals kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. Motivering Se till att betygssättningen sätts i förhållande till de nationeua proven och kunskapskraven i syfte att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Rektorn har i skollagen ett utpekat ansvar för att betyg sätts i enhghet med de författningar som gäller för betygssättning. Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s 667) är syftet med bestämmelsen att särskilt markera rektorns ansvar för en rättvis och likvärdig betygssättning. Det innebär att rektorn måste se till att lärarna är förtrogna med regelverket och att de ges stöd för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. Av tillsynen framgår att Stenhamreskolan F-6 behöver förbättra sitt arbete med att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Skolverkets statistik för årskurs 6 år 2013 visar att den genomsnittliga betygspoängen för ämnena teknik och hem- och konsumentkunskap är 10.1 betygskatalogema på skolan visade betygen för hem- och konsumentkunskap att samtliga elever fått betyget E, utan variation. I ämnena geografi och biologi hgger betygspoängen på 11 vilket är lägre än i riket (13). Vid en genomgång av Stenhamreskolan F-6:s betygskatalog för årskurs 6 vårterminen 2013 framkommer att betyget A förekommer i mycket begränsad utsträckning, i flera ämnen förekommer det inte alls som exempelvis i ämnena kemi, hem- och konsumentkunskap, musik, biologi och fysik. Höstterminen 2013 fick ingen elev betyget B eller A i fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, historia, idrott, kemi, samhällskunskap och rehgion. I intervju med eleverna i årskurs 6 framkom att det i flera fall är otydligt vilket betyg man som elev får i slutet på en termin. Kunskapskraven i form av konkretiseringar är framtagna för olika ämnen men bedömning och betygssättningen känns för eleverna som oklar. Eleverna upplever att betygen efter samtal med lärare vid terminsavslut kan ändras utan att eleven fått någon förklaring till den gjorda förändringen.

9 9 (11) Enligt rektorn kan en av orsakerna vara att Stenhamresskolan F-6:s lärare är relativt stränga i sina bedömningar, snarare än att eleverna är svaga i ämnena. Rektorn uppger att samsyn kring bedörmiing inte fanns tidigare men att detta läsår har en utveckling skett och att statistik kring betyg används och analyseras för att förbättra och tydliggöra betygssäthiingen. Lärarna har fått utbildning men har inte haft gemensamma diskussioner och analyser kring bedömning och betygssättning vilket efterfrågas i lärargruppen. Både rektor och lärare tror att betygssättningen kommer bli mer genomarbetad och rättvis inför vårterminens betygssättning. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister inom betygssättningen i Stenhamreskolan F-6. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ljusdals kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 14 skollagen Avstående från ingripande Skolinspektionen herr funnit följande brist men avstår enhgt 26 kap. 12 Skollagen (2010:800) från att ingripa. Omfattning och resurstillgång Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång. Motivering Timplanen överensstämmer inte med skollagen. Enligt skollagen ska den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan vara ininst timmar. Enligt skolförordningen ska utrymmet för skolans val användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Undervisningen i ett ämne inom skolans val ska, enhgt skolförordnmgen, till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven. Från 1 juli 2013 gäller nya regler om att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska mte får minskas till följd av skolans val. Rektor har rätt att besluta om att använda tid från andra ämnen till skolans val. Antalet timmar för ett ämne eller ämnesgrupp får minskas med högst 20 procent. Totalt får skolans val omfatta högst 600 timmar under elevens tid i grundskolan. I skolans egen timplan ska det framgå hur man valt att använda skolans val, samt vilka eventuella avsteg som gjorts. Om skolan har profilklasser får man använda skolans val och elevens val till detta.

10 10 (11) Skolinspektionen har tagit del av Stenhamreskolan F-6:s timplan och konstaterar att det saknas tio thnmar i den totala undervisningstiden från årskurs 1 till årskurs 9.1 timplanen kan man utläsa att tio timmar går till skolans val men det går inte att utläsa vad det innebär varken i innehåll för skolans val eller från vilket ämne eller ämnesgrupp man tar tiden ifrån. I timplanen ska det tydligt framgå hur man valt att använda skolans val samt vilka eventuella avsteg som gjorts. Av tillsynen framgår att det vid tiden för tillsynen fanns brister i Stenhamreskolan F-6 timplan. Rektor för Stenhamreskolan F-6 har efter tillsynsbesöket skickat in en ny omarbetad timplan där de totala undervisningstimmarna nu uppfyller skollagen. Med anledning av att huvudmannen genom rektorn vidtagit rättelse i denna del avstår Skolmspektionen från ingripande. Författning 10 kap. 5 skollagen, 9 kap. 9 och 11 skolförordningen På Skolinspektionens vägnar Taina de Mander Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

11 Skolinspektionen Bilaga (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. AUa skolenheter besöks vid tiusynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandlmg, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljrungssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granslming inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bud vid det aktueua granskningstulfäuet inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tiusynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som heuiet för den utbudning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges autid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fau Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tulrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristema. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök euer andra kontakter bh aktueua då SkoUnspektionen också vul se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.