Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Beslut Ljusdals kommun Rektorn vid Öjeskolan 3-9 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Öjeskolan 3-9 i Ljusdals kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (13) Tillsyn i Öjeskolan 3-9 Skolinspektionen genomför tillsyn i Ljusdals kommun under mars till september Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Öjeskolan 3-9 besöktes av Skolinspektionen den 27 och 28 maj Fakta om skolenheten Öjeskolan ligger i centrala Järvsö i Ljusdals kommun. Öjeskolan tar emot elever från årskurs 3 till och med årskurs 9. Läsåret 2013/2014 har skolan 310 elever. Till årskurs 3 kommer elever företrädesvis från Nybo skola. Öjeskolan är uppdelad i två arbetsenheter: Sörgården med årskurserna 3-5 och Centrumgården med årskurserna 6-9. I skolan finns en kommungemensam särskild undervisningsgrupp, som är en så kallad förberedelseklass för nyanlända elever upp till årskurs 6. För verksamheten på Öjeskolan ansvarar en rektor. I skolan finns också ett fritidshem och en öppen fritidsverksamhet, så kallad fritidsklubb. Fritidshemmets verksamhet bedöms i ett separat övergripande beslut avseende hela kommunen. Kunskapsresultat Årskurs 3 I Skolverkets nationella statistik (SIRIS) finns inga sammanfattande resultat redovisade för de nationella ämnesproven i årskurs 3, dock finns resultaten för samtliga delprov presenterade. I ämnet matematik finns sju olika delprov. Den högsta genomsnittliga andelen som nådde kravnivån i ämnet matematik, var 100 procent i delproven Muntlig kommunikation, Bråk, uppdelning av tal och Geometriska begrepp, vilket är högre än genomsnittet för riket. Den lägsta genomsnittliga andelen som nådde kravnivån var 28 procent i delprovet Skriftliga räknemetoder och statistik att jämföra med genomsnittet för riket som är 78 procent. I tre av sju delprov är andelen som nått kravnivåerna något under riksgenomsnittet, i övriga över riksgenomsnittet. I ämnet svenska finns åtta olika delprov. Den genomsnittliga andel som nådde kravnivån i ämnet svenska var som högst i delprovet Muntlig uppgift, 100 procent att jämföra med riket 96 procent. Resultat var som lägst i delprovet Skrivuppgift stavning interpunktion, där 55 procent av eleverna nådde kravnivån att jämföra med genomsnittet för riket som var 88 procent. I sex av åtta delprov är andelen som nått kravnivåerna under riksgenomsnittet, i de övriga två över riksgenomsnittet.

3 3 (13) I skolans egen redogörelse framkommer att andelen elever som nådde kunskapskraven i ämnet matematik år 2013 var 83 procent. I ämnet svenska var motsvarande siffra 90 procent. Samma år bedömdes samtliga elever nå de nationella kunskapskraven i de naturorienterande och de samhällsorienterande ämnena. Årskurs 6 Skolverkets statistik visar att andelen elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen i årskurs 6 år 2013 var nästintill 100 procent vilket är i nivå med riket. Den genomsnittliga betygspoängen för varje ämne var högst i ämnet musik (15). I detta ämne ligger betygspoängen högre än i riket. Den genomsnittliga betygspoängen var som lägst i ämnet matematik (11), att jämföra med genomsnittet för riket (14). I de flesta ämnena är betygspoängen för skolans elever i nivå med genomsnittet i riket eller något under. Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik (SIRIS) var det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 i Öjeskolan 216 poäng läsåret 2012/2013, jämfört med 213 poäng för riket som helhet. De senaste fem åren har meritvärdet i årskurs 9 i Öjeskolan 6-9 varierat något. Den lägsta noteringen för meritvärdet är 206 poäng (läsåret 2011/2012). Årets meritvärde är det högst noterade under de senaste fem åren. Pojkarnas meritvärden under de fem senaste åren har varit konstant lägre än flickornas, med den största skillnaden läsåret 2010/2011 då skillnaden mellan flickornas och pojkarnas meritvärde var 48 meritpoäng. Andelen elever som uppnådde kunskapskraven för lägst betyget E i alla ämnen läsåret 2012/2013 var 77 procent vilket ligger i paritet med riket. Under de fem senaste åren har andelen elever som uppnått kunskapskraven för lägst betyget E i alla ämnen varierat från som högst 90 procent (2011/2012) och som lägst 73 procent (2010/2011). Andelen elever som läsåret 2012/2013 var behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program var 86 procent och även till yrkesprogram 86 procent. Motsvarande siffror för riket var 87 respektive 88 procent. Av Skolverkets statistik för Öjeskolan framgår att behörigheten till nationella program de senaste fem åren har varierat mellan 100 procent (2010/2011) och 90 procent (2011/2012).

4 4 (13) Helhetsbedömning Skolinspektionen ser vid tillsynen av Öjeskolan en verksamhet som i huvudsak uppfyller skollagens och läroplanens krav och som ger eleverna möjlighet att nå de nationella målen för utbildningen. Skolinspektionen bedömer dock att skolan behöver vidta ytterligare åtgärder på några områden för att utveckla sitt arbete och ytterligare förbättra elevernas kunskapsresultat. Skolans största utvecklingsområde är enligt Skolinspektionens bedömning att rektor måste utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utgå från en analys av elevernas resultat samt en uppföljning och utvärdering av dessa för att ytterligare utveckla verksamheten. Ytterligare ett utvecklingsområde enligt Skolinspektionen är att skapa en helhetssyn avseende skolans olika verksamheter. Detta kan tydliggöras bland annat genom en samordning av de dokument som finns för skolan, exempelvis planen mot kränkande behandling och de gemensamma ordningsreglerna. Enligt rektor tas nyanlända elever emot under hela läsåret. För dessa finns en särskild undervisningsgrupp, en så kallad förberedelseklass, där undervisning bedrivs främst i svenska för att stärka eleverna i det svenska språket. Skolinspektionen konstaterar dock att det för dessa elever, efter kartläggningsperioden, saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och åtgärdsprogram kopplade till de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Tillsynen visar också att det finns elever på skolan som är i behov av särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet för att komma vidare i sin utveckling, men att skolan inte tillhandahåller studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Detta behöver snarast åtgärdas för att kraven i skollagen ska vara uppfyllda. Vid rundvandringen med elever upplevde Skolinspektionen klimatet på skolan som lugnt och tryggt. Enligt intervjuade elever vet eleverna var de ska vända sig när någon blir kränkt. Öjeskolas planer mot kränkande behandling behöver dock utvecklas så att planerna blir kända i verksamheterna, och att eleverna blir delaktiga i arbetet. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.

5 5 (13) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ljusdals kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 17 oktober 2014 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Ljusdals kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att gemensamma ordningsregler finns och att de följs upp. - Se till att utarbeta planerna mot kränkande behandling så att de följer författningarnas krav. Motivering Ordningsregler Enligt skollagen ska ordningsregler finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Det är rektorn som ska besluta om ordningsregler. Tillsynen visar att det finns brister i skolans arbete med ordningsregler. Av intervjuer med rektor och lärare på skolan framkommer att skolan inte har ordningsregler som är gemensamma för eleverna. Det finns regler både på Sörgården och Centrumgården, men enligt elever och lärare togs dessa fram för flera år sedan. De regler som alla intervjuade elever kände till var rökförbud och att elever inte får lämna skolgården. Övriga regler för Sörgården och Centrumgården var inte kända. Varje klass har sina egna klassrumsregler, vilka årligen utarbetas tillsammans med klassens elever och lärare. I intervjuer med både elever och lärare framkommer att det inte råder en tydlig samsyn kring vilka ordningsregler som gäller på skolan utan att det främst är klassens egna regler som är aktuella och som de enskilda klasserna förhåller sig till. Utredningen visar därutöver att det kan vara de vuxna i skolan som ibland följer upp eller tolkar ordningsreglerna på ett motsägelsefullt sätt, vilket skapar en osäkerhet för eleverna. En av Centrumgårdens ordningsregler anger till exempel att eleverna inte ska använda mobiltelefonen som telefon och att mobilen inte får vara störande under lektionstid. Samtidigt uppger lärare och elever i intervjun att mobiltelefoner under vissa ämnen kan ses som en tillgång i undervisningen varför eleverna tillåts använda dessa. Det råder också till exempel tobaksförbud på skolgården vilket

6 6 (13) gör att de äldre eleverna lämnar skolgården och istället står på trottoaren utanför och röker. Att eleverna inte får lämna skolgården under skoldagen är en regel som inte finns att läsa i de dokument som Skolinspektionen fått ta del av, men som alla elever i intervjuerna nämnde och kände till. Flera yngre elever uppger att de mot bakgrund av detta upplever att skolans regler inte följs och att lärarna inte orkar säga till de elever som lämnar skolans område för att röka. Enligt rektor och lärare har reglerna inte anpassats på nytt utifrån den aktuella situationen på skolan eller utarbetats i samverkan med eleverna. Lärarna och personal från elevhälsan ger uttryck i intervjuer för att skolan behöver göra mer för att skapa samsyn kring ordningsreglerna och uppföljningen av dem. Rektorn bekräftar att det inte finns några gemensamma ordningsregler för skolan som är nedskrivna och beslutade av rektor och som har utarbetats under medverkan av eleverna och kan följas upp. Tillsynen visar att det finns brister i skolans arbete med ordningsregler. Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska, efter en kartläggning, ange vilka åtgärder som behöver vidtas och hur de ska följas upp. Vidare ska planen innehålla en redogörelse för hur förra årets planerade åtgärder har genomförts. Enligt Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) ska planen avspegla och utgå från förhållandena i varje enskild verksamhet. Enligt Skolinspektionens praxis innebär en översikt över de åtgärder som behövs krav på att vissa rutiner ska finnas i planen; rutiner för akuta åtgärder vid situationer av kränkande behandling, rutiner för uppföljande insatser samt rutiner för hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. Dessutom ska rutinerna enligt praxis ha såväl ett elev- elev perspektiv (kränkningar elever sinsemellan) som ett vuxen-elev perspektiv (kränkningar av vuxen mot barn/elev). Enligt Skolinspektionens praxis innebär kraven i skollagen även att planen ska vara daterad och att den upprättas årligen, och inte endast revideras. Skolinspektionen har tagit del av Öjeskolans två påbörjade planer mot kränkande behandling, en för Sörgården och en för Centrumgården. Planerna är av varierande kvalitet och är ett pågående arbete på skolan. De behöver färdigställas för att skolan ska få en samsyn i arbetet med alla former av kränkande behandling. Exempelvis saknar Sörgårdens plan mot kränkande behandling ( ) vilka åtgärder som behöver vidtas för att hindra och förebygga kränkande behandling utifrån en kartläggning som grund. I Centrumgårdens plan mot kränkande behandling ( ) står att eleverna varit delaktiga i form av en trygghetsinventering, men det går inte att

7 7 (13) utläsa resultatet av trygghetsinventeringen och inte heller vilka åtgärder som behöver vidtas och hur de ska följas upp. Centrumgårdens plan saknar också en redogörelse för hur förra årets planerade åtgärder har genomförts. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i Öjeskolans arbete med trygghet och studiero. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ljusdals kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 5 och 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Ljusdals kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Se till att skolan ger studiehandledning på modersmålet till elever som har behov av det. - Se till att rektor fattar beslut om anpassad studiegång enligt författningarnas krav. - Se till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. - Se till att rektor fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp Motivering Studiehandledning på modersmålet I skollagen anges att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektor. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Studiehandledning på modersmål är en form av särskilt stöd. Tillsynen av Öjeskolan visar att det finns brister vad gäller särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet. I intervjuer beskriver både lärare och representanter för elevhälsan att det finns nyanlända elever, de flesta kommer

8 8 (13) från Syrien, som har svårt att tillgodogöra sig vissa delar av undervisningen på grund av att deras språkliga kunskaper i svenska inte är tillräckliga. I samma intervjuer, liksom i intervjun med rektorn, framkommer att det finns elever som är i behov av studiehandledning på sitt modersmål, samt att behovet är störst i arabiska, men att skolan inte ger detta i något språk. Studiehandledning är en form av särskilt stöd och ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskraven som minst ska uppnås. Skolinspektionen vill poängtera att huvudmannen är skyldig att tillgodose studiehandledning på modersmålet för de elever som är i behov av det, och att Öjeskolan därför inte uppfyller författningarnas krav. Anpassad studiegång Av skollagen framgår att om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång) även göras. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Tillsynen visar att det finns brister i beslut om anpassad studiegång. I intervju med rektor framkommer att beslut om anpassad studiegång har gjorts för ett antal elever i skolan men att dessa beslut endast dokumenterats genom anteckningar i elevhälsomötens protokoll. De protokoll Skolinspektionen fick ta del av under tillsynen saknade dock information om både vilket lagrum beslutet grundade sig på och vilken bedömning av elevens kunskaper som beslutet grundades på. Vidare ska ett sådant beslut ha överklagandehänvisning, ange vilka ämnen som tas bort ur elevens utbildning samt undertecknas av rektorn. Även detta saknades i de protokoll Skolinspektionen tagit del av. Skolinspektionen vill betona att ett beslut om anpassad studiegång kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. Det är viktigt att besluten dokumenteras på rätt sätt, samt att eleven och vårdnadshavarna informeras om konsekvenserna av ett sådant beslut och om vad det innebär för elevens möjligheter att studera vidare. Åtgärdsprogram Enligt skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolan har till Skolinspektionen skickat in åtgärdsprogram av varierande slag som inte fullt ut uppfyller de krav som anges i skollagen. Elevens behov framgår men åtgärderna är inte alltid konkreta och därmed svåra att följa upp. Exempelvis står det i ett av åtgärdsprogrammen för en elev i årskurs 9 att eleven i

9 9 (13) alla samhällsorienterade ämnen ska ta hjälp av lärare på B-språkstid. Inte heller framgår det i åtgärdsprogrammen, som Skolinspektionen fått ta del av, hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I intervju med rektor framgår att skolan från och med hösten 2014 kommer att använda Skolverkets mall för åtgärdsprogram och på så sätt få en mer likvärdig dokumentation på skolan. I samma intervju och i intervju med representanter från elevhälsan framgår att åtgärdsprogram inte finns för de elever som går i förberedelseklass och som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Förberedelseklass Tillsynen visar att det finns brister i skolans arbete med placering i särskild undervisningsgrupp, så kallad förberedelseklass, för till Sverige nyanlända elever. När det gäller Öjeskolans förberedelseklass för till Sverige nyanlända elever framkommer följande i tillsynen. Rektor för Öjeskolan fick under våren 2014 ansvar för verksamheten som startades av kommunen under hösten 2013 i Röda Gården, en separat skolbyggnad, som hör till Öjeskolan. Nyanlända barn och elever börjar sin skolgång i Röda Gården och får då undervisning främst i svenska under den tid de väntar på att få sina personnummer. Hur lång tid det tar kan variera. När eleven fått sitt personnummer beslutas om hur den fortsatta skolgången ska genomföras. Blir eleven/familjen kvar i kommunen efter att de fått sina personnummer blir eleven placerad i sin ordinarie klass på Öjeskolan. Läraren har ansvar för att göra en kartläggning om elevens bakgrund och kunskapsnivå. Eleven påbörjar därefter att gå på de lektioner som eleven klarar enligt en utarbetad plan, ofta handlar det om de praktiska ämnena. Eleven fortsätter därefter under en tid med undervisning både i förberedelseklassen och i sin ordinarie klass i Öjeskolan, till dess att språkkunskaperna blivit tillräckliga för att de skall kunna delta i den vanliga undervisningen. Enligt Skolinspektionen är undervisningen i förberedelseklassen att anse som undervisning i en särskild undervisningsgrupp. För de elever som efter kartläggningsfasen får en stor del av sin undervisning i förberedelseklassen ska skolan därmed fatta beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Om undervisningen innebär att den nyanlända eleven inte får undervisning i alla ämnen ska rektorn även fatta beslut om anpassad studiegång. I intervju med rektorn framkommer att beslut om undervisning i en särskild undervisningsgrupp inte fattas för de elever som placeras i förberedelseklassen. Av utredningen framgår även att flera av de till Sverige nyanlända eleverna går i förberedelseklassen under längre tid då väntan på personnummer kan ta olika lång

10 10 (13) tid och att denna omständighet också styr när en elev kan börja i sin ordinarie klass. Skolinspektionen vill klargöra att det är elevernas kunskaper som i huvudsak ska styra när en elev blir placerad i en ordinarie klass och inte elevens personnummer. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det finns brister i Öjeskolans arbete med särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ljusdals kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 8, 9 och 11, 12 skollagen, 5 kap. 4 skolförordningen (2011:185) Bedömning och betygssättning Bedömning Ljusdals kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. - Se till att skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling skrivs i de fall eleven inte fått betyg i ett eller flera avslutade ämnen. Motivering Enligt skollagen ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges i de fall ett icke godkänt betyg sätt i ett avslutat ämne. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Enligt Skolinspektionen är syftet med en skriftlig bedömning att synliggöra vilka kunskaper eleven tillägnat sig i de fall eleven inte når upp till kunskapskraven för betyget E i ämnet. Bedömningen bör i varje ämne innehålla dels en redogörelse för vilka delar av kunskapskraven eleven uppnått, dels en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till de delar av kunskapskraven som eleven inte nått. Tillsynen visar att det finns brister i skolans dokumentation avseende skriftlig bedömning. Enligt rektorn saknar skolan sådana skriftliga bedömningar som författningarna ställer krav på. Skolinspektionen har tagit del av dokument som skolan utarbetar inför överlämnandet till gymnasieskolan där det enbart framgår i vilka ämnen eleven inte har uppnått kunskapskraven. Dessa dokument uppfyller dock inte kraven på skriftlig bedömning. Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i skolans arbete med skriftlig bedömning för de elever som inte når upp till kunskapskraven för betyget E i avslutat ämne. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ljusdals kommun föreläggs att åtgärda bristen.

11 11 (13) Författning 10 kap. 22 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Ljusdals kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att rektorn tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av utbildningen. - Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare och övrig personal. - Se till att rektorn tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. Motivering Enligt skollagen är det rektorns ansvar att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) anges att rektorn tillsammans med personalen och utifrån uppföljningen ska analysera vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen. Dessutom bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på skolenhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Om det vid uppföljning av verksamheten kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen, enligt skollagen, se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Det förutsätter att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Tillsynen visar att det finns brister i Öjeskolans systematiska kvalitetsarbete. Av intervju med rektorn och den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför tillsynen framkommer att rektorn inte har följt upp, analyserat eller dokumenterat elevernas skolövergripande kunskapsresultat, elevhälsans arbete

12 12 (13) eller arbetet med särskilt stöd. I intervjuer med lärarna och elevhälsan framkommer att det inte finns ett fungerande kvalitetsarbete, att lärarna och övrig personal inte är delaktiga i det arbetet och att det inte heller är dokumenterat. Både lärarna och elevhälsan uppger att skolan behöver bli bättre på att analysera, göra bra handlingsplaner med tydliga och konkreta åtgärder samt följa upp elevernas måluppfyllelse. Lärarna uppger att de till viss del har diskuterat kunskapsresultaten i arbetslagen, men inte gemensamt på skolan. Någon skolövergripande analys av vad som påverkar och orsakar resultaten har dock, enligt lärarna, inte gjorts. Exempel på skolövergripande analyser som kan ingå i det systematiska kvalitetsarbetet är bland annat jämförelser mellan flickors respektive pojkars resultat eller uppföljning över tid av betygssättningen i årskurs 6 och 9. Utöver detta kan skolövergripande analyser också göras över tid, till exempel för olika årskurser eller ämnen. Skillnader mellan provbetyg i de nationella ämnesproven och slutbetyg är ytterligare exempel på underlag som kan ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionens utredning ger dock vid handen att inga sådana systematiska analyser av elevernas skolövergripande resultat för närvarande genomförs i skolan. Bristen på sammanställning, analys och utvecklingsåtgärder av uppnådda kunskapsresultat innebär, enligt Skolinspektionen, att rektor saknar ett viktigt underlag för att kunna identifiera eventuella brister i verksamheten, exempelvis brister i undervisningens kvalitet eller huruvida bedömning och betygsättning av eleverna är likvärdig i skolan. Kvalitetsarbetet (analys, planerade åtgärder, hur åtgärderna ska genomföras och följas upp) finns inte dokumenterat på Öjeskolan. Rektorn bekräftar att det systematiska kvalitetsarbetet är ett utvecklingsområde. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i skolans kvalitetsarbete. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ljusdals kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 4 och 6 skollagen På Skolinspektionens vägnar Ylva Johnsson Beslutsfattare Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Taina de Mander Föredragande

13 Skolinspektionen Bilaga (13) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.