Rapport. Attityder till ansökan om Vinter-OS och Paralympics Stockholms stad

Transkript

1 Rapport Attityder till ansökan om Vinter-OS och Paralympics 26 Stockholms stad

2 Innehåll Om studien... 3 Slutsatser... 4 Attityder till OS i stort... 6 Positiv inställning till OS... 6 Fokusgrupperna såväl positiva som negativa associationer... 6 Intresse för att titta på OS och följa det på plats... 8 Många följer spelen... 8 Fokusgrupperna brett intresse och kul för barnen... 8 Inställning till ett Vinter-OS i Stockholm Delade meningar hälften för nästan hälften emot Spontant kul men dyrt Fokusgrupperna rationalitet mot glädje och visioner Förutsättningar för ett Vinter-OS i Stockholm Knapp majoritet tror på goda förutsättningar Fokusgrupperna starka tvivel på infrastrukturen Konsekvenser av ett Vinter-OS i Stockholm Värdefull marknadsföring för Stockholm, ökade intäkter, roligt Problem med framkomligheten och ekonomin Fokusgrupperna ytterligare betoning av hot och visioner... Olympic Agenda Inställning till Olympic Agenda Påverkan på inställningen till Vinter-OS i Stockholm Fokusgrupperna påtaglig skepsis Analys av drivkrafter Stark samvariation mellan argument och övergripande inställning Analys av huvuddimensioner Faktoranalys Fyra grundläggande dimensioner Fokusgrupperna om det blir Vinter-OS i Stockholm Lösningsorienterat

3 Om studien Stockholms stad utreder förutsättningarna för att söka de Olympiska Vinterspelen 26. Inom ramen för utredningen har genomförts intervjubaserade kvantitativa och kvalitativa undersökningar bland stadens medborgare. Totalt genomfördes webbintervjuer genom en slumpmässigt telefonrekryterad internetpanel under perioden 23 augusti 5 september 16. Målgruppen var invånare i Stockholms stad från 18 år. För en mer fördjupad och nyanserad av inställningen och argumentationen genomfördes därefter fyra fokusgrupper 14, 15 september 16. I två av grupperna var deltagarna mellan 50 och 72 år och i två mellan 19 och 49 år. Grupperna hade en jämn fördelning könsmässigt och mellan anhängare och motståndare till ett vinter-os i Stockholm. I denna rapport sammanfattas resultaten av de båda studierna. 3

4 Slutsatser Delade meningar om Vinter-OS i Stockholm Stockholmarnas inställning till ett Vinter-OS i Stockholm är kluvna. Hälften är för, men nästan lika många är emot. Den generella OS-tanken uppskattas av flertalet, liksom den underhållning OS står för. De hälsomässiga aspekterna av tävlingarna är till lika stor del negativa som positiva. Den främsta generella invändningen mot OS är att det är för stort och resurskrävande. Glädje och marknadsföring mot ekonomi Bland anhängarna handlar stödet primärt om glädje och underhållning, men också om möjligheter att marknadsföra Stockholm och förhoppningar om att påskynda byggandet av bostäder och infrastrukturella satsningar. Ekonomin och de ekonomiska riskerna är också det klart starkaste argumentet mot ett Vinter-OS i Stockholm. Andra framträdande invändningar är Stockholms bristfälliga infrastruktur och att Stockholm inte har ett klimat som lämpar sig för spelen. Emotionalitet mot rationalitet Argumenten bland motståndarna är till stor del rationella och praktiska, medan anhängarna är mer emotionella och visionära. Ålder utgör den främsta skiljelinjen, där äldre i huvudsak är motståndare till ett Vinter-OS i Stockholm, medan yngre är anhängare. Även kön och idrottsintresse påverkar, men i mindre utsträckning. Män och idrottsintresserade är mer positiva än kvinnor och de som inte är intresserade. I det perspektivet är det uppenbart att OS uppfattas handla om mer än de idrottsliga tävlingarna, men också att idrottsintresse är långt ifrån tillräckligt för att stödja ett OS i Stockholm. Bland de som saknar idrottsintresse finns argument som exempelvis hälsoperspektiv, att olika kulturer möts och ökad förståelse och tolerans mellan människor. Bland äldre män, som tillhör de som är mest intresserade av att följa tävlingarna, finns å andra sidan starka betänkligheter mot de ekonomiska riskerna. Olympic Agenda bra men otillräckligt IOK:s nya riktning med Olympic Agenda uppfattas som positiv, men här finns påtagliga problem med trovärdigheten. Grundläggande för trovärdigheten är att IOK lever upp till de nya intentionerna och ger tydliga utfästelser om ekonomiskt stöd till arrangörsstäderna, men också tydliggör hur man ökar transparensen, motverkar fusk, och hur man premierar hållbarhetsfrågor. Olympic Agenda är alltjämt i stort okänd, men när innehållet beskrivs på ett övergripande plan ökar inte benägenheten att stödja en OS-ansökan från Stockholm. Däremot uppfattas den nya riktningen passa Stockholm, som en hållbar och tolerant stad, med arenor som borde kunna nyttjas. Om Olympic Agenda skulle förverkligas så anses Stockholms chanser att få spelen öka, men det skulle även öka medborgarnas stöd för att staden ska stå som arrangör. Skepsisen mot IOK och mot de ekonomiska riskerna är emellertid i stunden alltför stora för att den nya riktningen ska påverka uppfattningen. 4

5 Fasta positioner Såväl anhängare som motståndare till att Stockholm ansöker om Vinter-OS förefaller relativt fasta i sin övertygelse. Att Olympic Agenda inte förändrar positionerna är en aspekt, men därtill kan sägas att samvariationen mellan den övergripande inställningen och de argument som understöder den egna positionen genomgående är hög. Det kan tolkas som att man har ett tydligt förhållningssätt i frågan om Vinter-OS i Stockholm och man tenderar att stödja de argument som ligger i linje med uppfattningen. Utan tydliga signaler om att det är möjligt att genomföra ett ekonomiskt hållbart OS kommer stödet för en ansökan inte att öka. Förutom medborgarnas övertygelse om att Stockholms skattebetalare inte blir orimligt belastade krävs också en hög trovärdighet kring investeringarnas långsiktiga nytta relativt de alternativ som finns. Bland de som inte främst ser till ekonomiska frågor står möjligheten till en stark profilering av Stockholm och Sverige som positiva krafter i världen högt på agendan. Möjligheterna att också påverka OS och i förlängningen förstärka demokratiska ideal tilltalar somliga. Här har begrepp som tolerans, hållbarhet, jämlikhet och öppenhet en stark bärighet. 5

6 Attityder till OS i stort Positiv inställning till OS En klar majoritet är positiva till OS och Paralympics i stort Inställningen till de Olympiska Spelen i stort är i huvudsak positiv, 72 procent har ett mycket, eller ganska positivt helhetsintryck. Skillnaderna är små med avseende på ålder och kön. Inställningen till Paralympics är något mer positiv, trots att det också är fler som saknar uppfattning. Underhållningen mest uppskattat OS underhållande att följa enligt 3 av 4. Det är också en majoritet som anser att OS stärker den nationella samhörigheten, ökar förståelsen för andra kulturer och bidrar till träning och folkhälsa. 1 av 3 anser emellertid att så inte är fallet. Mest negativt att det är för stort och resurskrävande Det som står ut som mest negativt är att 7 av 10 anser att OS har blivit för stort och resursslukande. Den invändningen är mycket starkt uttalad bland äldre. 2 av 3 ser också dopingen som ett betydande negativt inslag. Fokusgrupperna såväl positiva som negativa associationer I fokusgrupperna är bilden av OS splittrad. Många är positiva och de flesta också egna starka minnesbilder. Det handlar exempelvis om folkfest, prestationer, gemenskap och glädje. Men det finns också spontana invändningar redan innan kopplingen till Stockholm har kommit på tal. Några aspekter är höga kostnader, trafikproblem och risker. Bild 1 Den generella inställningen till OS 6

7 Bild 2 Inställningen till Paralympics Vilken är din generella inställning till Paralympics? Samtliga Man Kvinna år år år år Stockholms innerstad Övriga staden % % 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga, intervjuer Mycket positiv Ganska positiv Ganska negativ Mycket negativ Vet ej Bild 3 Attityder till OS 7

8 Intresse för att titta på OS och följa det på plats Många följer spelen Det finns ett tydligt intresse att titta på OS Hälften uppger sig vara idrottsintresserade och nästan lika många uppger sig följa såväl Sommar- som Vinter-OS åtminstone ganska mycket. OS i Rio har dock följts i något mindre utsträckning. I störst utsträckning följs spelen av män och äldre. 4 av 10 skulle följa spelen på plats Om Stockholm får vinter OS uppger 4 av 10 att de skulle vilja ta del av tävlingarna på plats, 3 av 10 skulle också vilja se Paralympics på plats. Män, idrottsintresserade och barnfamiljer skulle i störst utsträckning följa OS på plats. Även bland de som inte är intresserade av idrott skulle 1 av 4 följa tävlingarna på plats. Fokusgrupperna brett intresse och kul för barnen Bland de som skulle följa OS på plats är det inte bara traditionella publiksporter som ishockey och längdskidåkning som uppskattas. Många skulle ta chansen att ta del av andra, mer okända, idrotter, och ser det också som en möjlighet för barnen att se evenemangen på plats. Bild 4 Intresset för att titta på OS 8

9 Bild 5 Intresset för att se spelen på plats i Stockholm Bild 6 Intresset att se Paralympics på plats Skulle du då försöka närvara på några av Paralympicstävlingarna? Samtliga Man Kvinna år år år år Stockholms innerstad Övriga staden % % 40% 60% 80% 100% Ja, helt säkert Ja, troligen Nej, troligen inte Nej, säkert inte Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, intervjuer 9

10 Inställning till ett Vinter-OS i Stockholm Delade meningar hälften för nästan hälften emot Ålder en avgörande faktor Frågan om Vinter-OS i Stockholmarna delar stockholmarna i två nästan jämnstora grupper, anhängarna är dock något fler än motståndarna. Den stora skillnaden i inställning till ett Vinter-OS är relaterad till ålder, äldre är klart mer negativa. Bland de över 65 år så är 2 av 3 negativt inställda. Bland de yngre, upp till 29 år, är förhållandet omvänt, 2 av 3 positiva. Idrottsintresset påverkar tydligt, men inte mest Det är också tydliga skillnader i inställning beroende av om man har ett idrottsintresse eller inte. Bland de idrottsintresserade, så är 6 av 10 positivt inställda. Bland de som inte är intresserade av idrott så är 5 av 10 som är negativa, medan 4 av 10 är positiva. Män är något mer positiva än kvinnor, men skillnaderna är små. Det finns inte heller någon tydlig skillnad mellan de som bor i innerstaden och de som bor längre från staden. Unga män mest positiva Genom att kombinera olika demografiska faktorer i en chaidanalys identifierar vi den grupp som är mest för, respektive mest emot ett Vinter-OS i Stockholm. Den första vattendelaren är ålder. Bland de som är positiva följer därefter utbildningsnivå, kön och var man bor. I den gruppen är totalt 9 av 10 för ett Vinter-OS i Stockholm. Det kan jämföras med högutbildade äldre kvinnor i innerstad där endast 2 av 10 är positiva. Spontant roligt men dyrt Marknadsföring och roligt Det finns i stort tre genomgående områden som spontant lyfts som positivt med ett Vinter-OS i Stockholm: 1. Att det skapar bra marknadsföring för både Stockholm och Sverige, stor potential för framtida turism. 2. Att det är roligt för de boende i Stockholm med ett större evenemang. Att det är för få större evenemang överlag i staden. 3. De som är idrottsintresserade uppskattar möjligheten att få ta del av aktiviteterna på hemmaplan. Kostnaderna det dominerande problemet De spontana negativa tankarna har också tre huvudsakliga teman: 1. Den absolut största spontana invändningen är kostnaderna. Det är den spontana invändningen bland en majoritet av kritikerna, vilket måste ses som en osedvanligt hög grad av enighet om vad som är det största problemet. Det finns en tydlig oro för att skattebetalarna ska stå för finansieringen, att det kommer bli alldeles för dyrt. 2. Man ser inte Stockholm som en vinterstad. Speciellt är det fokus på befarat problem med snöbrist. 10

11 3. Oro för infrastrukturen. Befarat trafikkaos och att de kommunala färdmedlen inte är tillräckliga. Bild 7 Inställningen till Vinter-OS i Stockholm Bild 8 Chaidanalys Störst respektive minst stöd för Vinter-OS i Stockholm Stockholm utreder just nu om staden ska ansöka om Vinter-OS och Paralympics 26. Vilken är din inställning till ett Vinter-OS i Stockholm? Totalt 50% år 61% år 29% Chaidanalys Avsikten med chaidanalysen är att identifiera den grupp där stödet för vinter-os i Stockholm är störst, respektive lägst. I varje led adderas den demografiska faktor som ger störst effekt. & Grundskola/ Gymnasium 69% & man 78% & Kvinna 26% & Högskola/ universitet 23% & Stockholms innerstad 91% & Stockholms innerstad 22% Bas: Samtliga, intervjuer 11

12 Bild 9 Inställningen till Vinter-OS baserat på idrottsintresse Stockholm utreder just nu om staden ska ansöka om Vinter-OS och Paralympics 26. Vilken är din inställning till ett Vinter-OS i Stockholm? Samtliga Idrottsintresserad Ointresserad Tittar på Vinter-OS Allt/Mycket Ganska mycket/ ganska lite Lite/Ingenting % % 40% 60% 80% 100% Mycket positiv Ganska positiv Ganska negativ Mycket negativ Vet ej Bas: Samtliga, intervjuer Bild 10 Spontana invändningar mot Vinter-OS i Stockholm 12

13 Bild 11 Paralympics betydelse för den övergripande inställningen Paralympics, dvs OS för idrottare med funktionsnedsättning, genomförs i snar anslutning i arrangörsstaden för ett OS. Är det något som gör dig mer positiv eller negativ till ett vinter-os i Stockholm? Samtliga Man Kvinna år år år år Stockholms innerstad Övriga staden % % 40% 60% 80% 100% Mer positiv Gör ingen skillnad Mer negativ Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, intervjuer 33 Fokusgrupperna rationalitet mot glädje och visioner Ifrågasättande av prioriteringen I fokusgrupperna fördjupas diskussionen ytterligare, och inte minst den ekonomiska argumentationen, som tydligt framstår som fundamentet i motståndet. Intrycket av rationella mot emotionella argument förstärks. Problemet att hantera Vinter-OS ekonomiskt betonas särskilt i den äldre gruppen. Anhängarna av Vinter-OS i Stockholm har svårt att bemöta de ekonomiska invändningarna. Här blir responsen på ett mer övergripande visionärt plan. De ekonomiska invändningarna handlar primärt om två saker, dels att stockholmarna kommer att få stå för notan lång tid framöver, dels om att det är en felprioritering i relation till andra behov. Marknadsföring, turism, sysselsättning och långsiktiga visioner På anhängarsidan hanteras problemet med höga kostnader med värdet i marknadsföringen och att evenemanget skulle ge ökad turism och sysselsättning. Det finns även förhoppningar om att ett OS skulle i nödvändigt byggande av bostäder och infrastruktur. Infrastrukturen otillräcklig Invändningarna mot Stockholms infrastruktur är ännu tydligare i fokusgrupperna och många tror det skulle bli ett trafikmässigt kaos. Klimatet ifrågasätts men inte ett absolut hinder Uppfattningarna om Stockholm som vinterstad går isär, liksom vilka grenar som skulle kunna hanteras i staden och vilka som bör genomföras någon annanstans. Även 13

14 delningen av OS mellan Stockholm och Åre/Falun ifrågasätts av några. Att de alpina grenarna måste genomföras någon annanstans inser samtliga. Arenaidrotterna tror man i huvudsak kommer vara möjliga att genomföra i Stockholm. Flera stora arenor finns på plats, men vissa frågetecken finns för skridskotävlingarna. Tvivlen är större när det gäller längdskidåkningen som av somliga också betraktas som ett huvudnummer i OS. Säkerheten ifrågasatt av några, allvarlig invändning En aspekt som spontant nämns i fokusgrupperna är säkerheten. Relativt få tar upp frågan, men för några är det en aspekt man återkommer till flera gånger. Bild 12 De fyra främsta argumenten för Vinter-OS i Stockholm Möjligheter Folkfesten OS som folkfest och källa till glädje för Stockholmarna är mest påtaglig bland de som är idrottsintresserade, men även andra kan se något positivt med själva evenemanget och utbytet med andra nationer och möjligheterna att få bekanta sig med helt nya sporter. Stockholms utveckling Det finns förhoppningar om att ett OS skulle i nödvändigt byggande av bostäder och infrastruktur. Reservationer som togs upp kring det intensifierade byggandet var dels om man kommer bygga rätt saker, d v s arenor och bostäder som sedan kan användas, dels om man har möjlighet att klara det i tid, med tanke på att byggprojekt i Stockholm uppfattas ta lång tid. Turism och varumärkesbyggande Bland anhängarna finns en föreställning om att ett Vinter-OS skulle betyda mycket för att stärka Stockholms attraktivitet och varumärke, vilket antas ge positiva ekonomiska effekter, inte minst avseende ökade turistintäkter. Stockholm som internationell förebild Det finns en tro på att Stockholm och Sverige har mycket att bidra med när det gäller mänskliga rättigheter och sociala hållbarhetsfrågor. Flera berör möjligheterna att Stockholms skulle kunna inspirera och bidra bortom ett OSevenemang i riktning mot ökad tolerans, jämlikhet och öppenhet, och att därmed skynda på utvecklingen inom hållbarhetsområdet. 14

15 Bild 13 Citat fokusgrupper, de fyra främsta argumenten för Vinter-OS i Stockholm Folkfesten + Kan blir jätteroligt + Skulle skapa engagemang och inspirera + Roligt med udda sporter Stockholms utveckling + Kanske sätter fart på byggandet + Det kommer byggas extra, vilket är bra + OS kan lyfta kommunikationerna Stockholm som internationell förebild + Utbytet mellan människor + Kommer stå för öppenhet och respekt + En chans att visa övriga världen Turism och varumärkesbyggande + Jag tror turismen skulle öka jättemycket + Det blir ett lyft för Stockholm Bild 14 De fyra främsta argumenten emot Vinter-OS i Stockholm Problem Ekonomin Infrastruktur Problemet att hantera Vinter-OS ekonomiskt betonas särskilt i den äldre gruppen. Problemet ses som konkret och som i det närmaste ett faktum baserat på tidigare erfarenheter. Anhängarna av Vinter-OS i Stockholm har mycket svårt att bemöta de ekonomiska invändningarna. En nästan lika stark invändning mot ett Vinter-OS i Stockholm är problemen att hantera transporterna. Även om byggandet av en OS-by framstår som svårt och tidskrävande är det ett problem flertalet tror är hanterbart, till skillnad från utvecklingen av infrastrukturen. Man påminner sig störningarna under mindre evenemang. Klimatet Uppfattningarna om Stockholm som vinterstad går isär, liksom vilka grenar som skulle kunna hantera i staden och vilka som bör genomföras någon annanstans. Arenaidrotterna tror man i huvudsak kommer vara möjliga att genomföra i Stockholm. Flera stora arenor finns på plats, men vissa frågetecken finns för skridskotävlingarna. Tvivlen är större när det gäller längdskidåkningen som av somliga också betraktas som ett huvudnummer i OS. Säkerhet Säkerheten nämns spontant inte som ett problem av många, men den senaste tidens terrordåd oroar några desto mer, och man tenderar att återkomma till problemet flera gånger under diskussionen. 15

16 Bild 15 Citatfokusgrupper, de fyra främsta argumenten emot Vinter-OS i Stockholm Ekonomin Infrastrukturen Klimatet Säkerheten - Som ett dyrt bröllop - Blir alltid dyrare än vad som sagts - Omöjligt att få ekonomi i det här - Vi borde lägga pengar på vården istället - Det kostar mer än vad det smakar - Det kommer bli kaos - Hur ska vi ta oss till jobbet och skolan? - Staden skulle inte fungera i två veckor - Total trafikkaos - Drabbar alla oavsett om man vill eller inte. - Första vinter-os utan snö. - Stockholmsvinter, bara slask - Vinter-OS är natur, då ska det vara högre upp i landet - Hur ska man läsa säkerheten? - Terrorister älskar den här typen av evenemang - Vilken polisorganisation skulle klara av det här, vår håller på att falla isär Förutsättningar för ett Vinter-OS i Stockholm Knapp majoritet tror på goda förutsättningar Delade meningar om befintlig struktur Totalt är det en knapp majoritet (54%) som tror att Stockholm har goda förutsättningar att arrangera Vinter-OS. Drygt en av tre (36%) tror att förutsättningarna är dåliga. Yngre är betydligt mer positiva än äldre till förutsättningarna att arrangera ett Vinter-OS i Stockholm. Spontant uppfattar de som är positiva att det finns många bra arenor, bra infrastruktur och tekniska förutsättningar för att genomföra spelen i Stockholm. De som är negativa tycker precis tvärtom, i kombination med att man befarar att det finns en tydlig risk för snöbrist. Stark tro på IT och organisation När ett antal aspekter nämns explicit så finns ett mycket starkt stöd för att Stockholms förutsättningar är goda avseende IT och annan teknik samt planering och organisation. I huvudsak tror man även att säkerheten är god, men en av fem tvivlar. Särskilt tydliga tvivel avseende ekonomi och klimat Hälften tror inte att Stockholm har klimatmässiga förutsättningar att arrangera ett Vinter-OS, nästan lika många tvivlar på de ekonomiska förutsättningarna. 4 av 10 anser att förutsättningarna är dåliga avseende boende, medan 1 av 3 tvivlar på arenor och anläggningar, transporter och infrastruktur. Äldre är mest skeptiska i flertalet avseenden, men mest tydligt när det gäller klimat och ekonomi. 16

17 Fokusgrupperna starka tvivel på infrastrukturen I fokusgrupperna är oron för ekonomin stark, särskilt i de äldre grupperna. Därtill betonas problemen med infrastrukturen ytterligare. Framkomligheten är den första invändningen mot staden i stort oavsett ett OS-arrangemang. Ingen anser att Stockholm så här långt har lyckats när det gäller vare sig biltrafik eller kollektivtrafik. - Det har gjorts för lite för sent - Det finns inte ens en ringled, det är otroligt Såväl anhängare som motståndare förväntar sig framkomlighetsproblem vid ett eventuellt OS, skillnaden ligger snarast i om man anser det vara värt priset. Stockholm som evenemangsarrangör omnämns i positiva ordalag. Eurovision 16 och Pridefestivalen lyfts fram som exempel på lyckade evenemang. Bild 16 Synen på förutsättningarna för ett Vinter-OS i Stockholm 17

18 Bild 17 Synen på förutsättningarna för ett Vinter-OS i Stockholm Bild 18 Generationsskillnader i synen förutsättningarna Hur goda förutsättningar anser du att Stockholm har att hantera de utmaningar som uppkommer inför ett vinter-os när det gäller vart och ett av följande? % Mycket/ganska goda Samtliga -29år 30-49år 50-64år 65- år IT och annan teknik Planering och organisation Säkerhet Transporter och infrastruktur Arenor och anläggningar Boende Klimat Ekonomin Bas: Samtliga, intervjuer 41 18

19 Konsekvenser av ett Vinter-OS i Stockholm Värdefull marknadsföring för Stockholm, ökade intäkter, roligt 7 av 10 tror att Stockholm ges positiv marknadsföring i samband med spelen. Det finns även ett starkt stöd för uppfattningarna att det ger nya arbetstillfällen, ökar intresset för och satsningar på elit- och motionsidrott och ger stora intäkter från turism och handel. 2 av 3 tycker att det skulle vara roligt och trevligt för de boende i Stockholm, 1 av 4 anser att det inte skulle vara det. Även högre ideal som ökad satsning för personer med funktionsnedsättning, profilering som hållbar stad är konsekvenser som en majoritet uppfattar som troliga. Problem med framkomligheten och ekonomin 7 av 10 förväntar sig stora problem med framkomligheten. En klar majoritet uppfattar också ekonomiska problem i form av att det drar resurser från viktigare frågor, innebär stora risker och kostar mer än det ger tillbaka. Andra tänkbara negativa konsekvenser som en majoritet förväntar sig är risker för terrordåd. Nästan hälften tror också på miljöbelastning och skattehöjningar. Meningarna är delade om det är ett evenemang som ett litet land som Sverige klara av. De som är positiva är något fler än de negativa i detta avseende. De äldre är särskilt bekymrade över ekonomin. Bild 19 Positiva konsekvenser av ett Vinter-OS i Stockholm Hur ställer du dig till vart och ett av följande påståenden om vad ett Vinter-OS och Paralympics i Stockholm skulle innebära? Ger Stockholm värdefull marknadsföring Ger nya arbetstillfällen Ökar intresset för och satsningar på både elit- och motionsidrott Ger stora intäkter från turism och handel Roligt och trevligt för Stockholms invånare Ökar Stockholms satsning på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Profilerar Stockholm som en hållbar stad genom att arrangera ett hållbart OS Förbättrar våra relationer med omvärlden % % 40% 60% 80% 100% Stämmer väl Stämmer ganska väl Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, intervjuer 19

20 Bild Negativa konsekvenser av ett Vinter-OS i Stockholm Hur ställer du dig till vart och ett av följande påståenden om vad ett Vinter-OS och Paralympics i Stockholm skulle innebära? Leder till stora problem med framkomligheten Drar resurser från viktigare frågor Innebär stora ekonomiska risker Kostar mer än det ger tillbaka Medför stora risker för terrordåd Belastar miljön för hårt Leder till skattehöjningar Svårt för ett litet land som Sverige att hantera % % 40% 60% 80% 100% Stämmer väl Stämmer ganska väl Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, intervjuer Bild 21 Konsekvenserna av ett Vinter-OS i Stockholm Fokusgrupperna ytterligare betoning av hot och visioner Hållbarhet och möjlighet att påverka I fokusgrupperna betonas såväl de negativa som positiva konsekvenserna ytterligare. Långsiktiga och hotfulla ekonomiska problem ställs mot glädje och visioner. Bland några av anhängare nämner man även möjligheterna att bidra till global utveckling i frågor om jämlikhet, hållbarhet och att Stockholm skulle kunna bidra i riktning mot ökad tolerans.

21 - Tänk så mycket utbyte, det går inte att sätta en prislapp på detta och på vad det gör för de mänskliga rättigheterna - Kommer stå för öppenhet och respekt - En chans att visa övriga världen Olympic Agenda Inställning till Olympic Agenda Ytterst begränsad kännedom Ytterst få känner till Olympic Agenda. Endast 4 procent har hört talas om den och endast 2 procent anser att de känner till den. Bland de som känner till innehållet, så finns det en tydligt positiv inställning. 2 av 3 är mycket eller ganska positivt inställda. Det som spontant uppskattas är bland annat att det gör det möjligt för fler länder att söka, att det minskar fusk och stärker anti-doping arbetet. I huvudsak positivt, men beroende på grundinställning När innehållet i Olympic Agenda beskrivs mer i detalj så är uppfattningarna i huvudsak positiva. Reaktionerna är emellertid polariserade mellan de som är för Vinter-OS i Stockholm och de som är emot. I stort emottas alla intentioner i Olympic Agenda på samma sätt, mest positiva är man till intentionen att maximera användningen av befintliga arenor. Påverkan på inställningen till Vinter-OS i Stockholm Olympic Agenda ökar inte stödet för Vinter-OS i Stockholm Efter genomgång av huvudpunkterna i Olympic Agenda ökar inte stödet för att Stockholm ska ansöka om Vinter-OS. Den initiala inställningen består. Åter är det de äldre som är särskilt skeptiska, inte minst gäller det hållbarhetsintentionerna. Lågt förtroende för IOK En grundläggande begränsning för Olympic Agendas möjligheter att övertyga är det låga förtroendet för IOK, en majoritet har lågt förtroende för organisationen medan endast 15 procent uttrycker förtroende. 1 av 4 saknar uppfattning. Särskilt lågt är förtroendet i de äldre målgrupperna och bland männen. 21

22 Fokusgrupperna påtaglig skepsis Trovärdighet och konkretiseringsgrad I resonemanget kring Olympic Agenda vänder man sig inte mot intentionerna, men trovärdigheten uppfattas som låg. Man efterlyser också en högre konkretiseringsgrad och förpliktelser från IOK. Det finns också formuleringar som stör snarare än stöder IOK, exempelvis arbetet för jämlikhet, rena spel och att verka för ökad transparens. Det uppfattas som självklart, men frågan är snarare hur. Lågt förtroende för IOK även i fokusgrupperna Även i fokusgrupperna dominerar den negativa bilden av IOK. Man utvecklar även tankarna kring de som leder organisationen och tycker inte att de representerar OS på ett bra sätt. Många uppfattar att det finns ett stort avstånd mellan IOK och den verksamhet man svarar för. Organisationens transparens ifrågasätts. Men också bra intentioner, passar Stockholm Bland de som är mer optimistiska till Olympic Agenda lyfter man främst fram ekonomin och att inriktningen passar Stockholm, inte minst när det gäller hållbarhet och befintliga arenor. Man anser också att om Olympic Agenda blir verklighet så ökar det chanserna att Stockholm kan få evenemanget. Bild 22 Kännedom om Olympic Agenda IOK har utarbetat Olympic Agenda, som är en strategisk framtidsinriktning för att förnya de olympiska spelen. Har du hört talas om Olympic Agenda? Samtliga Man Kvinna år år år år Stockholms innerstad Övriga staden Bas: Samtliga, intervjuer % % 40% 60% 80% 100% Ja Nej Vet ej/ej svar Totalt är det endast 2% som känner till Olympic Agenda mycket eller ganska väl 22

23 Bild 23 Synen på innehållet i Olympic Agenda Här följer några av de viktigaste punkterna i den nya inriktningen. I vilken utsträckning anser du att var och en av dem gör det mer attraktivt att arrangera OS? Att IOK... aktivt verkar för att spelens värdstad maximerar användandet av redan befintliga arenor i kombination med tillfälliga och demonterbara arenor aktivt skyddar rena idrottare och ökar stödet till antidopingsprojekt verkar för ökad ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i OS bidrar med ett större ekonomiskt stöd till arrangörsstaden för att genomföra spelen ökar transparensen och redovisningen av IOK s finanser sänker kostnaderna för att ansöka om spelen och förenklar ansökningsprocessen lägger till förbud av diskriminering av sexuell läggning i de olympiska stadgarna samarbetar med de internationella idrottsförbunden i syfte att uppnå 50 procent kvinnliga deltagare i olympiska spel bjuder in potentiella kandidater att presentera ett arrangemang som passar värdstädernas egna långsiktiga planering % % 40% 60% 80% 100% I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning Inte alls Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, intervjuer Bild 24 Synen på innehållet i Olympic Agenda - generationsskillnader 23

24 Bild 25 Olympic Agenda som stöd för ett Vinter-OS i Stockholm De första spelen som berörs av Olympic Agenda är Sommar-OS 24 och Vinter-OS 26. Baserat på det du nu vet om den nya inriktningen på OS, vilken är din inställning till ett Vinter-OS i Stockholm? Olympic Agenda Före Efter Man Kvinna -29år 30-49år 50-64år 65- år 4 el fler För en ansökan Emot en ansökan % % 40% 60% 80% 100% Mycket positiv Ganska positiv Ganska negativ Mycket negativ Vet ej Bas: Samtliga, intervjuer 6 Efter presentation av Olympic Agenda ökar andelen positiva från 50 till 51 procent Bild 26 Förtroende för IOK 24

25 Bild 27 Fokusgrupper Argumentation kring Olympic Agenda + Bra intentioner + Bra med ekonomiskt stöd + Större bidrag förändrar förutsättningarna + Sverige är ett av de länder som skulle kunna genomföra det här bäst + Ökar chanserna att det blir Stockholm - Inte trovärdigt - Till intet förpliktigande floskler - Många tjusiga ord - För sent, för lite, för otydligt - Wishful thinking Analys av drivkrafter Stark samvariation mellan argument och övergripande inställning I avsikt att härleda vilka uppfattningar som i störst utsträckning driver en positiv eller negativ uppfattning om att Stockholm ansöker om ett Vinter-OS har vi genomfört en korrelationsanalys. Här analyseras samvariationen mellan frågan om inställningen till ett Vinter-OS i Stockholm och olika aspekter som kan tänkas understödja den uppfattning man har i den övergripande frågan. En tes är att det finns ett orsakssamband mellan frågorna. Teoretiskt sett är den övergripande variabeln om inställningen till Vinter-OS i Stockholm den beroende variabeln och styrkan i uppfattningen avgörs då av inställningen i de oberoende variablerna. Det kan emellertid inte fastslås att orsakssambandet ser ut så. Sambandet skulle även kunna vara det omvända, d v s att den övergripande frågan påverkar uppfattningen, eller de svar man ger, på andra frågor. Aspekterna i matrisen nedan ska tolkas enligt följande: Nedre vänstra kvadranten: Begränsat stöd för uppfattningen och begränsad påverkan på den övergripande uppfattningen 25

26 Nedre högra kvadranten: Begränsat stöd för uppfattningen och större påverkan på den övergripande uppfattningen Övre vänstra kvadranten: Större stöd för uppfattningen och begränsad påverkan på den övergripande uppfattningen Övre högra kvadranten: Större stöd för uppfattningen och större påverkan på den övergripande uppfattningen Baserat på ovanstående generaliserade analys är faktorerna i den övre högra kvadranten intressantast att granska närmare. Här återfinns de attityder som sannolikt har den starkaste påverkan på den övergripande inställningen till Vinter-OS i Stockholm. I avsikt att kunna ställa positiva och negativa drivkrafter mot varandra har skalan för de negativa drivkrafterna vänts. I annat fall skulle drivkraften uttryckas som negativ på samma nivå som den nu är positiv. Baserat på analysen blir slutsatserna av den övre högra kvadranten följande: De starkaste argumenten för blir värdefull marknadsföring för Stockolm ökar intresset för satsningar på både elit och motionsidrott är roligt och trevligt för Stockholms invånare skapar nya arbetstillfällen ger stora intäkter från turism och handel De starkaste argumenten emot drar resurser från viktigare frågor innebär stora ekonomiska risker beror på ett lågt förtroende för IOK kostar mer än det ger tillbaka leder till stora problem med framkomligheten Svagheter Till detta kan adderas aspekter i den nedre högra kvadranten som kan uppfattas som tydliga opinionsmässiga svagheter, d v s uppfattningar som stöds av relativt få, men som har stor betydelse för den övergripande uppfattningen. I linje med tidigare resonemang är det framförallt följande aspekter som sticker ut här: ekonomi klimat Därtill finns frågetecken kring: arenor och anläggningar transporter och infrastruktur Tydliga korrelationer, tydliga ställningstaganden En generell slutsats kring drivkrafterna för inställningen till Vinter-OS i Stockholm är att korrelationerna i stort sett genomgående är starka, vilket kan tolkas som tydliga ställningstaganden såväl i den övergripande frågan som i de argument som understöder uppfattningen. Det innebär att man som anhängare starkt tenderar att ansluta sig till de argument som talar för ett Vinter-OS i Stockholm och vice versa för motståndarna. 26

27 Andel stämmer/positiv/goda Bild 28 Drivkraftsanalys för uppfattningen om Vinter-OS i Stockholm % 90 Attityder och förutsättningar som driver inställningen till Vinter-OS i Stockholm AF S K Ä Å AG V AE P X Z TD U AB AC J L G I B W AA O AD M A F H E N C AH 30 Q R 15 Y 0,0 0,2 0,4 0,6 Korrelation Bas: Samtliga, intervjuer Bild 29 Variabler i drivkraftsanalysen A Ökar intresset för och satsningar på både elit- och motionsidrott B Ökar Stockholms satsning på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning C Profilerar Stockholm som en hållbar stad genom att arrangera ett hållbart OS D Ger nya arbetstillfällen E Roligt och trevligt för Stockholms invånare F Ger Stockholm värdefull marknadsföring G Ger stora intäkter från turism och handel H Förbättrar våra relationer med omvärlden I Drar resurser från viktigare frågor J Belastar miljön för hårt K Medför stora risker för terrordåd L Svårt för ett litet land som Sverige att hantera M Innebär stora ekonomiska risker N Kostar mer än det ger tillbaka O Leder till skattehöjningar P Leder till stora problem med framkomligheten Q Förstärker osund nationalism R Bidrar till en osund tävlingshets S Bidrar till att människor dopar sig och använder farliga preparat T Har blivit ett för stort och resursslukande arrangemang U Ökar förståelsen mellan människor från olika kulturer V Underhållande att följa W Bidrar till träning och folkhälsa X Stärker den nationella samhörigheten Y Förtroende IOK Z Inställning OS Å Inställning Paralympics Ä Idrottsintresse Förutsättningar för att anordna: AA Arenor och anläggningar AB Transporter och infrastruktur AC Boende AD Klimat AE Säkerhet AF IT och annan teknik AG Planering och organisation AH Ekonomin 27

28 Andel stämmer/positiv/goda Bild 30 Översikt av de starkaste drivkrafterna med störst stöd Faktorer med stort genomslag Zoom Positiv inställning OS Har blivit ett för stort och resursslukande arrangemang Ger nya arbetstillfällen Ger stora intäkter från turism och handel Drar resurser från viktigare frågor Ger Stockholm värdefull marknadsföring Ökar intresset för och satsningar på både elit- och motionsidrott Roligt och trevligt för Stockholms invånare Innebär stora ekonomiska risker Ökar Stockholms satsning på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Bidrar till träning och folkhälsa Bas: Samtliga, intervjuer Korrelation 65 28

29 Analys av huvuddimensioner Faktoranalys Fyra grundläggande dimensioner I avsikt att identifiera vilka grundläggande dimensioner som finns i förhållande till Vinter- OS i Stockholm har vi genomfört en faktoranalys. Faktoranalysens uppgift är att identifiera aspekter som är besläktade och tillsammans kan sägas utgöra en faktor. Innebörden av en faktor är att de ingående aspekterna tenderar att ha ett liknande svarsmönster. Faktorer kan vara tydliga och intuitiva eller mera svårfångade. Hur faktorerna benämns är bedömning av vilka aspekter som ryms i faktorn och hur den därmed kan sammanfattas. I faktoranalysen har vi identifierat fyra faktorer enligt följande: I. Bra för Stockholm och Sverige Stark positiv påverkan på inställningen till OS i Stockholm. II. Belastande och riskabelt Starkt negativ påverkan på inställningen till OS i Stockholm. III. Gillande av den olympiska idén Positiv påverkan på inställningen till OS i Stockholm. IV. OS ger osunda effekter Svagt positiv påverkan på inställningen till OS i Stockholm. Därefter har respektive faktor även korrelerats mot den övergripande inställningen till Vinter-OS i Stockholm i avsikt att konstatera hur stark drivkraft har på den inställningen. Vi har därefter också analyserat faktorernas styrka i olika demografiska grupper. Staplarnas nivå i förhållande till mittlinjen uttrycker styrkan i faktorn i den demografiska gruppen i relation till samtliga. Att nivåerna blir särskilt höga eller låga utifrån grundläggande inställning till Vinter-OS i Stockholm och idrotts intresse är naturligt. Därutöver är det främst åldersfaktorn som ger tydliga skillnader. Analysen kan sammanfattas enligt följande: Faktor I Bra för Stockholm och Sverige Mycket positiv påverkan på övergripande inställning Relativt svag bland män, starkare bland kvinnor Stark bland yngre, svag bland äldre Mycket stark bland de som är för en ansökan Stark bland de som följer Vinter-OS Faktor II Belastande och riskabelt Mycket negativ påverkan på övergripande inställning Relativt svag bland män, starkare bland kvinnor Mycket svag bland yngre, stark bland äldre Mycket stark bland de som ändrar inställning av Olympic Agenda Mycket stark bland de som är emot en ansökan 29

30 Faktor III Gillande av den olympiska idén Positiv påverkan på övergripande inställning Starkare bland män än kvinnor Relativt svag bland yngre Mycket stark bland de som idrottsintresserade och följer Vinter-OS Faktor IV OS ger osunda effekter Svagt negativ påverkan på övergripande inställning Stark bland äldre Relativt stark bland de som inte är idrottsintresserade Faktor I och II överskuggar Faktor III och IV, de kan däremot inte sägas vara intuitiva då de rymmer aspekter som inte självklart hänger samman, exempelvis ger värdefull marknadsföring och bidrar till träning och folkhälsa eller ekonomiska risker och problem med framkomligheten. Faktoranalysen stärker ytterligare uppfattningen att den övergripande uppfattningen åtföljs av varierande och till del disparata argument som stöder just den uppfattningen. Faktor II och IV är emellertid också intressanta då de återkopplar till de mer ursprungliga tankarna, idrotten som fenomen och dess positiva eller negativa konsekvenser. Bild 31 Faktoranalys identifiering av huvudsakliga dimensioner Faktoranalys är ett sätt att fånga sammanfattande dimensioner bland ett stort antal variabler. Faktoranalysen resulterar i fyra dimensioner som kan sägas beskriva varsitt förhållningssätt till Vinter-OS i Stockholm: Ger värdefull marknadsföring Förbättrar relationer med omvärlden Profilerar S som en hållbar stad Ger arbetstillfällen, intäkter Ökar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Ökar intresset för och satsningar på både elit- och motionsidrott Roligt och trevligt Bidrar till träning och folkhälsa Stärker den nationella samhörigheten Ökar förståelsen mellan människor 1) Bra för Stockholm och Sverige 2) Belastande och riskabelt Innebär stora ekonomiska risker Kostar mer än det ger tillbaka Leder till skattehöjningar Drar resurser från viktigare frågor Svårt hantera för ett litet land Belastar miljön för hårt För stort och resursslukande Problem med framkomligheten Stora risker för terrordåd. Underhållande att följa. Positiv inställning till OS Positiv inställning till Paralympics Idrottsintresserad. 3) Gillande av den olympiska idén 4) OS ger osunda effekter Bidrar till en osund tävlingshets. Förstärker osund nationalism. Bidrar till att människor dopar sig och använder farliga preparat. 30

31 0,59 0,49 0,39 0,29 0,19 0,09-0,01-0,11-0,21-0,31-0,41-0,51-0,61 0,59 0,49 0,39 0,29 0,19 0,09-0,01-0,11-0,21-0,31-0,41-0,51-0,61 Bild 32 Faktorernas styrka i demografiska grupper I Man Kvinna -29år 30-49år 50-64år 65- år Grundskola Gymnasium Högskola/ universitet Ändrat inställning Stockholms innerstad Övriga staden 1. Bra för Stockholm och Sverige 2. Belastande och riskabelt 3. Gillande av den olympiska idén 4. OS ger osunda effekter Bild 33 Faktorernas styrka i demografiska grupper II Storlek på hushåll el fler För en ansökan Emot en ansökan Idrottsintresserad Ointresserad av idrott Allt/ Mycket Tittar på Vinter-OS Ganska mycket/ ganska lite Lite/ Ingenting 1. Bra för Stockholm och Sverige 2. Belastande och riskabelt 3. Gillande av den olympiska idén 4. OS ger osunda effekter 31

32 Bild 34 Faktorernas korrelation mot övergripande inställning till Vinter-OS i Stockholm Positiv inställning till Vinter-OS i Stockholm F2 F4 F3 F1-0,6-0,4-0,2 0 0,2 0,4 0,6 Stark Tydlig Viss Ingen Viss Tydlig Stark Negativ Korrelation Positiv Bas: Samtliga, intervjuer Fokusgrupperna om det blir Vinter-OS i Stockholm Lösningsorienterat Många tänkbara platser Även om många är starkt emot att Stockholm skulle stå som arrangör av Vinter-OS 26 så finns en stor vilja att diskutera lösningar. Inte minst ger diskussionen om OS-byn många uppslag. Stockholms karaktär med relativt stora öppna ytor mellan staden och förorterna gör att många platser identifieras som möjliga för OS-byn. Några exempel: - Slakthusområdet - Årstafältet - Kryssningsfartyg vid Skeppsbron - Järvafältet - Flemingsberg - Botkyrka/Södertälje - Sundbyberg/Solna Möjligheter till påskyndat bostadsbyggande Flera ser det som en möjlighet att bygga nya bostäder och ytterligare förtäta staden. För skidåkningen identifieras också ett antal tänkbara platser, exempelvis: - Lidingö - Gärdet - Huddinge - Hellasgården 32

33 De befintliga stora arenorna anses kunna användas i stor utsträckning, ett tydligt frågetecken finns för var skridskoanläggningen ska vara. Många efterlyser ett OS som ger barnen möjligheter att se på olika sporter till en begränsad eller ingen kostnad. För ett bra OS påpekas också vikten av god service avseende transporter, restauranger, toaletter och andra praktikaliteter. Ett mänskligare anslag Såväl bland motståndare som anhängare är man överens om att Stockholm bör stå för ett mer avskalat OS än de mer grandiosa föreställningar som förekommit under senare år. Man bör särskilt framhäva egenskaper som tolerans, vänlighet och öppenhet, vilket ses som starka uttryck för Stockholm och till som en kontrast mot några av de senaste årens engagemang. Bild 35 Föreställningar om vad som borde prägla ett OS i Stockholm I det fall vinter-os skulle äga rum i Stockholm Tolerans Vore härligt med ett mer avskalat OS Vänlighet Miljövänligt Öppenhet Renhet Copyright (c) 16 Demoskop AB 33