Skogsmarkens näringsbalans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsmarkens näringsbalans"

Transkript

1 EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B Skogsmarkens näringsbalans - massbalansberäkning av baskatjoner med hjälp av GIS Louise Björkvald Carina Erlandsson Department of Physical Geography GÖTEBORG 1999

2

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum Skogsmarkens näringsbalans - massbalansberäkning av baskatjoner med hjälp av GIS Louise Björkvald Carina Erlandsson ISSN B209 Projektarbete Göteborg 1999 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN

4

5 ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING... 3 FÖRORD INLEDNING MILJÖTILLSTÅNDET I SYDVÄSTRA SVERIGE FÖRSURNING Markförsurning Deposition av försurande ämnen MARKANVÄNDNING SKOGSBRUK Det moderna skogsbruket Tillväxt samt skörd av skog SKOGSMARKENS NÄRINGSTILLSTÅND Markens geokemiska egenskaper Deposition av baskatjoner Utlakning av baskatjoner OMRÅDESBESKRIVNING METOD MASSBALANSBERÄKNING Geografiskt Informations System GEOKEMI Insamling av jordprover Provberedning, analys och bearbetning av resultat Beräkning och bearbetning av historiska vittringshastigheter ATMOSFÄRISK DEPOSITION AV BASKATJONER INNEHÅLL AV BASKATJONER I BIOMASSA UTLAKNING AV BASKATJONER RESULTAT GEOKEMI Areell fördelning av baskatjoner Areell fördelning av vittringshastighet ATMOSFÄRISK DEPOSITION AV BASKATJONER INNEHÅLL AV BASKATJONER I BIOMASSA Areell fördelning av baskatjoninnehåll i biomassan UTLAKNING AV BASKATJONER MASSBALANSBERÄKNING Areell fördelning av nettoresultat DISKUSSION MASSBALANSBERÄKNINGAR JÄMFÖRELSE MED LIKNANDE UNDERSÖKNINGAR OSÄKERHETER I NETTOBALANSBERÄKNINGARNA SLUTSATSER REFERENSER APPENDIX APPENDIX APPENDIX

6 ABSTRACT Nutrient status of forest soils - mass balance of base cations by means of GIS Southwestern and southernmost parts of Sweden are exposed to an extensive atmospheric deposition of acidifying compounds. Since the acidification of forest soils enhance the leaching of nutrients, the ability of the forest soil to sustain a biologically and ecologically productive ecosystem is at risk. The desire to reduce the fossil fuel consumption, has contributed to serious efforts in the transition to the use of renewable energy resources. Forest biomass, i.e. branches and foliage, constitutes one of the renewable sources of energy in Sweden. Branches and foliages are comparatively rich in nutrients whereby an increased harvesting of forest biomass will result in increased nutrient export from the forest soils. This enhances the acidification processes in the soil and can in a long term perspective cause a reduced productivity of the ecosystem, unless the soil is able to compensate for the increased losses of nutrients. The ability of the forest soils to compensate for the nutrient losses due to harvesting of the trees has been estimated through a mass balance of the base cations calcium, magnesium and potassium. Four different factors are included in the mass balance: mineral weathering, atmospheric deposition, leaching and the content of the base cations in the forest biomass. Two different harvest regimes of a fully grown forest are being considered, conventional forestry, that is stem harvesting only and whole-tree harvesting. The input data and the mass balance calculations are being analyzed and illustrated through Geographical Information Systems, GIS. Similar studies have been performed on regional level, this study is carried out on a local scale and comprises the topographic map 7C Borås SE, situated in the southwestern parts of Sweden. The aim of the study is also to survey the geochemical composition of the soil within the study area. This is done by geochemical analyses of soil samples, regarding the base cations calcium, magnesium and potassium. The results of the study indicates that the contribution of base cations from weathering of minerals and atmospheric deposition can not, in general, compensate for the nutrient losses due to harvest of forest biomass and the leaching of base cations. Areas with a more favourable geochemical composition show less depletion of base cations. The depletion of nutrients from the forest soils is most pronounced for calcium and least for potassium. Therefore, if the utilisation of forest biomass in the form of whole-tree harvesting is to become more common in the future, precautions has to be taken in order to maintain a biologically and ecologically sustainable productive ecosystem. 2

7 SAMMANFATTNING Dagens miljösituation innebär att de sydvästra och södra delarna av Sverige är utsatta för omfattande atmosfärisk deposition av försurande substanser. Den resulterande markförsurningen innebär bland annat att utlakningen av näringsämnen ökar. Näringsexporten medför en oroväckande försämring av markernas långsiktiga förmåga att upprätthålla ett balanserat ekosystem med hög biologisk produktion av såväl mångfald som trädbiomassa. Strävan att övergå till förnyelsebara energiresurser och reducera användandet av fossila bränslen innebär ett ökat intresse för alternativa energibränslen, inte minst skogsbränslen. Skogsbränsle i form av grenar, toppar och barr, GROT, har ett förhållandevis högt innehåll av näring jämfört med stam och är idag en aktuell energiresurs. Avverkning och uttag av hela träd, d.v.s. både stam och GROT, leder dock till kraftigt ökade näringsförluster för markerna. Detta bidrar till en ökad markförsurning och kan, om skogsmarken inte kan kompensera för utarmningen, på sikt leda till en reducerad biologisk och ekologisk produktion. Genom en massbalansberäkning av baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium har en bedömning gjorts av markens förmåga att kompensera för den permanenta näringsförlust som sker vid skörd av avverkningsmogen skog. Om tillförseln av näring genom vittring av mineral och atmosfärisk deposition överskrider förlusten genom utlakning och näringsupptag, ökar förutsättningarna för ett upprätthållande av ett biologiskt och ekologiskt bärkraftigt skogsekosystem. De olika poster som ingår i beräkningen är vittring av mineral, atmosfärisk deposition, utlakning samt innehåll av baskatjoner i avverkningsmogen skogsbiomassa. Beräkningen tar hänsyn till ett skördetillfälle per omloppstid och två typer av markanvändning, dels konventionellt skogsbruk, d.v.s. endast stam skördas, samt helträdsutnyttjande. Med hjälp av GIS bearbetas och åskådliggörs de olika posterna samt resulterande massbalansberäkningar. Syftet med arbetet är även att genom fältstudier ge en översikt av markens geokemiska sammansättning med avseende på nämnda baskatjoner. Liknande studier har utförts på regional nivå, medan denna undersökning baseras på lokal nivå och omfattar det topografiska kartbladet 7C Borås SO, beläget i Västra Götalands län. Till skillnad från tidigare studier är dessa beräkningar yttäckande med en högre upplösning. Studien baseras på en upplösning av m, d.v.s. 25 hektar, vilket motsvarar medelstorleken på en skogsfastighet. Resultaten av massbalansberäkningarna visar att tillförseln av baskatjoner genom vittring av mineral och atmosfärisk deposition generellt inte kan kompensera för den näringsförlust som sker vid skörd av skogsbiomassa och genom utlakning. Resultaten gäller såväl vid stamskörd som helträdsutnyttjande och vid ett skördetillfälle per omloppstid. Områden med mer gynnsam geokemisk sammansättning uppvisar mer positiva massbalansresultat. Om markens långsiktiga förmåga att upprätthålla ett balanserat ekosystem ska bibehållas bör helträdsutnyttjande ske med stora restriktioner inom studieområdet. Risken för utarmning av markens reserver är störst för kalcium och minst för kalium. 3

8 FÖRORD Detta examensarbete utfördes på Institutionen för Geovetenskaper, inom inriktningen Naturgeografi vid Göteborgs Universitet. Vi vill framförallt tacka Lars Lindkvist 1, extern handledare, för hans outtröttliga uppbackning, entusiasm och aldrig sinande kunskap. Lars Franzén 2, vår handledare stöttepelaren i alla väder. Listan på de personer som hjälpt oss under arbetets gång kan göras oerhört lång men följande personer har särskilt fått uthärda ihärdiga besök och telefonsamtal: Mats Olsson 3 för all värdefull hjälp med geokemin, Lars-Ove Lång 4 för all tålamod med oss frågvisa naturgeografer Bo Hultgren 1 för hjälp med bl.a. strulande databaser, Marie Eriksson 2 för att du inte slängde ut oss frågvisa Idrisianvändare Gunnar Barrefors 5 depositionsgurun, Staffan Jacobson 6 & Björn Merkell 7 för ovärdelig hjälp med skogsdata. Sist men inte minst vill vi tacka familj och vänner som hjälpt och stöttat oss under projektets kringelkrokiga framfart. 1 Skogsvårdsstyrelsen, Västra Götalands län, Borås 2 Naturgeografiska avdelningen, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs Universitet 3 Institutionen för skoglig marklära, Sveriges Lantbruks Universitet, Uppsala 4 Sveriges Geologiska Undersökning, Göteborg 5 Länsstyrelsen Västra Götalands län, Göteborg 6 Skogsforsk, Uppsala 7 Skogsstyrelsen, Jönköping 4

9 1. INLEDNING De svenska barr- och blandskogarna är sedan flera decennier utsatta för ett omfattande atmosfäriskt nedfall av försurande ämnen, framförallt svavel- och kväveföreningar. Effekterna av detta nedfall är särskilt påtagligt i landets södra och sydvästra delar. I områden med långsamt vittrande, kalkfattig berggrund är påverkan från försurningen störst och många marker saknar idag förmågan att neutralisera surt nedfall. Som en konsekvens av markförsurningen ökar utlakningen av näringsämnen, bland annat kalcium, kalium och magnesium samt aluminium. Detta medför en oroväckande försämring av markernas långsiktiga förmåga att upprätthålla ett balanserat ekosystem med hög biologisk produktion av såväl mångfald som trädbiomassa. Strävan att övergå till förnyelsebara energiresurser och reducerat användande av fossila bränslen innebär ett ökat intresse för alternativa energibränslen, inte minst skogsbränslen. Skogsbränsle i form av grenar, toppar och barr (GROT), är en av de förnyelsebara energiprodukter som finns i Sverige. Utvecklingen mot ett ökat kretsloppstänkande går snabbt och förändringen i markanvändning mot ett allt större utnyttjande av skogsbränsle är tydlig. Avverkning och uttag av hela träd, d.v.s. både stam och GROT, leder dock till kraftigt ökade näringsförluster för markerna, eftersom huvuddelen av trädets näring finns i GROT (Olsson 1996b). Detta ökar försurningstrycket på marken och kan på sikt leda till reducerad tillväxt om inte marken kan kompensera för den ökande näringsförlusten. Syftet med studien är att, i ett försurningspåverkat skogsekosystem, undersöka om tillskottet av baskatjoner kan kompensera för den permanenta näringsförlust som sker vid skörd av skog och genom utlakning. Markens näringsstatus bedöms i detta arbete genom massbalansberäkningar avseende baskatjonerna kalcium, magnesium samt kalium. Beräkningen baseras på en omloppstid på ca 80 år för att få en uppfattning om skogsmarkens förmåga att långsiktigt upprätthålla en bärkraftig näringsbalans. De ingående posterna är vittring av mineral, atmosfärisk deposition, näringsinnehåll i skogsbiomassa och därmed näringsförlust via skörd samt utlakning av respektive baskatjon. Delposten vittring av mineral baseras på fältstudie medan näringsinnehåll av baskatjoner i biomassan baseras på egna beräkningar av tillgänglig skogsdata. De två kvarvarande posterna baseras på tillgänglig data. Massbalansberäkningen tar hänsyn till två typer av markanvändning, dels konventionellt skogsbruk, d.v.s. endast stamskörd, och dels skörd av både stam och GROT, d.v.s. helträdsutnyttjande. Beräkningarna baseras på avverkningsmogen skog och endast ett skördetillfälle. Liknande massbalansberäkningar har utförts på regional nivå av bland annat Stegmann (1994) och Westling et al. (1997). Denna studie utförs på lokal nivå med hjälp av GIS. Detta för att dels ge en areell bild av skogsmarkens näringsbalans vid två olika typer av markanvändning och dels för att undersöka om GIS är lämpligt som analysverktyg vid massbalansberäkningar. Studien är utförd i Västra Götalands län och omfattar det topografiska kartbladet 7C Borås SO. Syftet med arbetet är också att genom fältstudie ge en översikt av markens geokemiska sammansättning med avseende på kalcium, magnesium och kalium i studieområdet. Geokemin undersöks genom jordprover i ett vidare syfte att beräkna mängden baskatjoner som frigörs per tidsenhet för de olika baskatjonerna i studieområdet. En god kännedom om markens geokemiska sammansättning är viktig för att kunna uppskatta tillskottet av baskatjoner till marken genom vittring. Den enda naturliga process som i ett mer långsiktigt perspektiv kan kompensera för de näringsförluster som sker via skörd av biomassa och via utlakning är tillförseln av baskatjoner genom vittring (Jacks 1990, Melkerud 1991). 5

10 2. MILJÖTILLSTÅNDET I SYDVÄSTRA SVERIGE 2.1 Försurning Markförsurning Försurning definieras som en minskning av markens eller vattnets förmåga att neutralisera vätejoner. Denna förändring kan resultera i mätbara förändringar i ph men kan även pågå genom att olika buffertsystem tas i anspråk utan att ph värdet ändras (van Breemen et al. 1983). Större ph förändringar sker då buffertkapaciteten är otillräcklig (Nilsson & Tyler 1995). Marken anses försurad då ph ligger mellan 6,5 och 3,8, beroende på markens ph i opåverkat tillstånd (Haynes & Swift 1986). Genom sur nederbörd tillförs marken vätejoner vilka effektivt kan neutraliseras av en hög koncentration utbytbara baskatjoner, d.v.s. katjoner som är bundna till negativa laddningar på markpartiklarna. Vätejonerna neutraliseras genom att dessa joner byter plats med baskatjonerna. Stora mängder baskatjoner har gått förlorade ur skogsmarken genom utbyte mot vätejoner på markpartiklarna och därefter genom utlakning via markvattnet. Baskatjoner är ett samlingsnamn för katjoner med icke-sura egenskaper. Hit räknas vanligen kalcium-, magnesium-, kalium- samt natriumjoner. Det pågår en naturlig biologisk försurning av marken genom den frigörelse av vätejoner som sker när växtrötter tar upp positivt laddade joner, se kap Huvuddelen av de svenska markerna är även naturligt svagt sura på grund av att urberget, som dominerar berggrunden i Sverige, har en låg vittringsbenägenhet. Berggrunden och de lösa jordlagren har därmed ett litet förråd av lättvittrat material. Växtnäringsämnen frigörs endast i långsam takt, och markens förmåga att neutralisera tillförd syra har avtagit. Följden har blivit en långsam och naturlig men speciellt i ytskikten mycket påtaglig markförsurning. I de delar av Sverige som till stor del består av det lättvittrade mineralet kalciumkarbonat, huvudbeståndsdelen i kalksten, är förrådet av lättvittrat material stort. Markens förmåga att neutralisera tillförda vätejoner är därmed större. Kalkrika jordar förekommer bland annat i Skåne, på Öland och Gotland, på Östgöta- och Västgötaslätterna, i Uppland, i Storsjötrakten i Jämtland samt på flera håll längs fjällkedjan (Fredén 1994). Ökad försurning av skogsmark ökar nettoförlusten av växttillgängliga näringsämnen såsom kalcium, magnesium och kalium (Haynes & Swift 1986, Eriksson et al. 1992). Vid måttlig försurning, ph 6,0-4,5 (Bertills & Hanneberg 1995), buffras tillförda vätejoner genom att dessa joner byter plats med baskatjoner som sitter på markpartiklar. Bytesprocessen neutraliserar markvattnet men försurar jorden om inte vätejonerna konsumeras genom vittringsprocesser, genom att katjoner fylls på genom återbördning från vegetation eller genom deposition av luftburna katjoner. Om ph sjunker under 4,5 vidtar en ny buffringsprocess. Neutraliseringen av vätejoner sker då istället med aluminiumjoner (Andersson et al. 1997). I kraftiga jordtäcken i sydvästra delen av Sverige har markförsurningen i barrskog nått ner till mer än två meters djup. På ostkusten, där depositionen av försurande ämnen är lägre, är marken mindre påverkad (Eriksson et al. 1992, Bergkvist & Folkesson 1995). Genom att åter undersöka provytor från 1927 och 1949, belägna i södra Sverige (Hallbäcken & Tamm 1986, Falkengren-Grerup 1987) har det påvisats att ph i markens övre skikt ( cm) sänkts med i medeltal 0,8 ph enheter (Falkengren-Grerup & Tyler 1991). Motsvarande 6

11 undersökningar har gjorts för den utbytbara poolen av baskatjoner. Resultaten visar att det sammanlagda utbytbara förrådet av baskatjonerna kalcium, magnesium, kalium och natrium har reducerats med i medeltal ca 50% jämfört med resultaten från 1949 (Falkengren-Grerup 1987). Under de senaste århundradena har markens surhetstillstånd även påverkats av skogsbruket. Skogsbrukets försurande verkan har under 1900-talet tilltagit, mycket beroende på att skogens tillväxt och därmed att dess upptag av näringsämnen har ökat samt att intervallen mellan avverkningarna blivit kortare (Bernes 1993) Deposition av försurande ämnen De luftföroreningar som framför allt bidrar till försurning av nederbörd är svavel- och kväveföreningar beräknades Sverige själv stå för ca 10% av det deponerade svavlet i landet, ungefär samma siffra gäller för kväveoxider (IVL 1991). Resten, d.v.s. 90% har sitt ursprung utomlands, främst från Centraleuropa och Storbritannien. Den lokala variationen kan dock vara stor då bland annat trafiken bidrar till det lokala kvävenedfallet. Södra och sydvästra delen av Sverige har det högsta nedfallet av försurande ämnen (figur 1), dels på grund av närheten till de stora utsläppskällorna på kontinenten och dels på grund av de rådande västvindsystemen på dessa breddgrader (Bernes 1993). En annan faktor som styr nedfallet av bland annat försurande ämnen är nederbördsmängden. Våtdepositionen ökar vid ökad nederbördsmängd. Den rikliga nederbördsmängden på sydsvenska höglandets västsida innebär att sydvästra Sverige har en hög andel av både våtdeponerat svavel och kväve. I de nordliga delarna av landet är nederbörden mer sparsam med en lägre våtdeposition som följd (Bernes 1993). Torrdepositionen ökar med råheten varvid skog därmed är utsatt för en större torrdeposition än öppna marker. Vid regn tvättas de torrdeponerade partiklarna ur vegetationen vilket innebär att halterna av försurande ämnen i regnvattnet är mycket högre, två till tre gånger för sulfat i barrskogar, jämfört med regnvatten som når marken direkt (Lövblad et al. 1995). Vått svavelnedfall Vått kvävenedfall Figur 1. Genomsnittlig våtdeposition av svavel och kväve under åren Svavel från havssalter är inte medräknat. Till det våta nedfallet tillkommer även ett torrt nedfall av samma storleksordning (Bernes 1993). Average wet deposition of sulphur and nitrogen during Marine sulphur excluded. A dry deposition of the same size as the wet deposition is also present. 7

12 2.2 Markanvändning skogsbruk Det moderna skogsbruket I början av 1950-talet utvecklades trakthyggesbruket, d.v.s. det skogsbruk som dominerar idag, ett skogsbruk som normalt omfattar föryngring, röjning, gallring och slutavverkning. Den årliga skogsproduktionen per ytenhet har ökat kraftigt sedan 1920-talet. Ökningen är troligen ett resultat av en bättre skogsteknik, men kan även bero av ökad kvävedeposition (Lundström & Giesler 1995). Den årliga tillväxten har, sedan skogstaxeringen började på 1920-talet, varit större än den årliga avgången (med några få undantag, ex. stormen 1969). Götaland har haft den största förrådsökningen, från att ha varit den virkesfattigaste delen av landet har den blivit den virkesrikaste (Lindroth 1995) Tillväxt samt skörd av skog Under de senaste århundradena har markens surhetstillstånd även påverkats av skogsbruket. En av orsakerna är trädens upptag av näring. För att bibehålla laddningsbalansen i trädet kompenserar rötterna upptaget av en jon med att avge en jon av samma laddning tillbaka till marken. Eftersom träd huvudsakligen tar upp näringsämnen i form av katjoner, ger rötterna oftast tillbaka motsvarande mängd vätejoner. I ett växande skogsbestånd blir marken därför surare ju äldre träden blir ph-värdet sjunker (Hallbäcken & Tamm 1986, Staaf & Olsson 1991). Hög tillväxthastighet i en skog innebär att en större mängd vätejoner tillförs marken än hos skog med en låg produktion av biomassa. Ökad tillväxt hos skogen innebär således en ökad markförsurning om inte skogsmarken hinner neutralisera tillförd mängd vätejoner. Denna process är den s.k. biologiska försurningen, vilken avsevärt medverkar till ett ökat försurningstryck på skogsmarken, troligen upp till 50% av försurningen i högproduktiv granskog (muntligt L. Lindkvist). I samband med trädtillväxten sker en nettoackumulation av näringsämnen i biomassan. Om träden ej skördas kommer samtliga näringsämnen att återföras till marken genom förmultning av biomassan. I samband med de processer som sker vid mineraliseringen av det organiska materialet konsumeras vätejoner. Resultatet blir att ph stiger. Om skörd sker blir inte återförseln av näring fullständig, eftersom all biomassa inte återbördas till marken utan förs bort från ekosystemet. Detta innebär att om ingen biomassa avlägsnas ur ett skogsekosystem, d.v.s. det sker en total nedbrytning av biomassan - en fullständig recirkulation, föreligger ingen biologisk nettoförsurning (Minell & Pettersson 1997). Kretsloppstänkandet har ökat efterfrågan på biobränsle i form av GROT. Skörd av både stam och GROT, d.v.s. helträdsutnyttjande, innebär att mer energi kan utvinnas ur skogen och att användningen av fossila bränslen kan reduceras. Olsson (1996b) har visat att ca 60% av näringsämnena kalcium, magnesium och kalium finns lokaliserade i barr och grenar vad gäller gran. Motsvarande siffra för tall är ca 50%. Vid uttag av grenar och toppar minskas därvid tillförseln av baskatjoner och organiskt material genom förmultning till skogsmarken (Staaf och Olsson 1991, Johnson et al samt Olsson 1996a). Helträdsutnyttjande, leder därmed till att i det närmaste all näring förs bort från systemet, enbart en del av barren återbördas till marken. 8

13 Olika studier har visat att helträdsutnyttjande leder till en ökad export av näringsämnen från skogsmarken (Staaf & Olsson 1991, Johnson et al. 1991, Olsson et al. 1993). Roséns (1991) slutsats efter olika studier är att ett konsekvent helträdsutnyttjande leder till ökad export av växtnäringsämnen från växtplatsen med ett till fem gånger jämfört med konventionell skogsbruk. Helträdsutnyttjande resulterar även i en minskning av skogsmarkens ph (Rosén 1988, Johnson et al. 1991, Olsson 1996b). Bland annat visade Staaf & Olsson (1991) att ph minskade med 0,2-0,4 enheter i humusskiktet vid skörd av hela trädet ovan stubben, jämfört med skörd av endast stammen. Detta iakttogs sju till nio år efter avverkningen. Det finns inga stöd genom fältförsök att ph i mineraljorden påverkas av helträdsutnyttjande (Egnell et al. 1998). 2.3 Skogsmarkens näringstillstånd De huvudsakliga flödena av näringsämnen i skogsmarken illustreras förenklat i figur 2. Tillförsel av baskatjoner sker genom vittring av mineral, atmosfärisk deposition och nedbrytning av biologiskt material. Bortförsel sker genom upptag av näring i vegetationen, som resulterar i en permanent näringsförlust vid skörd av biomassa samt via utlakning. Atmosfärisk deposition (+) Skörd (-) Bioupptag (-) Markförråd Mineralisering av organiskt material (+) Vittring av mineral (+) Utlakning (-) Figur 2. Förenklad illustration över de faktorer som bidrar till import och export av näringsämnen i skogsmark. Pilarnas relativa storlek varierar bland annat med näringsämne, berggrund, växtplatsens geografiska läge och klimat. A simple illustration of the important factors that contribute to the input and output of nutrients in forest soils. The size of the arrows depend on e.g. different nutrients, bedrock, the geographical location and the climate. 9

14 Vegetationen behöver relativt stora mängder av syre, kol och väte men även av grundämnen som kväve, fosfor, kalcium, magnesium, kalium och svavel. Grundämnen som bland annat järn, koppar, zink, bor och molybden tillgodoser redan i mindre mängder vegetationens behov. Det totala förråd av växtnäringsämnen som finns i marken är mycket stort i förhållande till vegetationens behov. Emellertid är det endast en bråkdel, 1/1000-1/10000, av förrådet som förekommer i en sådan form att det omgående kan utnyttjas av växtrötterna (Lundmark 1986, Minell & Pettersson 1997). I normal svensk skogsmark ökar totalförrådet av t.ex. kalcium, magnesium och kalium med djupet medan det motsatta gäller för det växttillgängliga förrådet. Det växttillgängliga näringsförrådet är oftast större än växtnäringsbehovet, trots den lilla andelen av totalförrådet (Minell & Pettersson 1997) Markens geokemiska egenskaper Markens geokemiska egenskaper är av stor betydelse för markens näringstillstånd, framförallt eftersom dessa påverkar vittringshastigheten och därmed även tillförseln av näringsämnen (Melkerud et al. 1992, Sverdrup 1998). Det huvudsakliga förrådet av kalcium i marken utgörs av det kalcium som finns i kalkhaltiga jordar samt det som är bundet till basiska bergarter och olika mineral, t.ex fältspater, pyroxener, kalcit, och hornblände (Troedsson & Nykvist 1973). Beroende på berggrunden varierar tillgången på kalcium starkt. Marken är särskilt fattig på kalcium i de områden där mineraljorden har sitt ursprung från kvartsiter eller sandstenar. Magnesium förekommer huvudsakligen i basiska bergarter där mineralen biotit, augit, hornblände, klorit eller serpentin ingår. Magnesium förekommer även som kalciummagnesiumkarbonat i dolomit (Wiklander 1976). Förekomsten av kalium är främst knuten till sura bergarter. Huvuddelen, 99 %, av det totala förrådet av kaliumjoner, är bundet till olika mineral, främst kalifältspat, biotit och muskovit. Mineraljordarna i Sverige är relativt rika på kalium, varvid de utgör en mycket stor kaliumreserv (Wiklander 1976). Vittring av mineral och bergarter Av samtliga vittringsprocesser är den kemiska av störst betydelse, då huvuddelen av markens lösta mineralnäringsämnen frigörs genom de kemiska processerna. Det sker därvid en kontinuerlig tillförsel till marken av de utbytbara baskatjoner som tas upp av vegetationen och som förs bort från systemet vid skörd (Sverdrup 1998). Den kemiska vittringen av de primära mineralen, d.v.s. ovittrade mineral, är den enda naturliga process som i ett mer långsiktigt perspektiv kan motverka de markförsurande processerna (Melkerud 1991, Wickman 1996). Den kemiska vittringen och dess intensitet påverkas av ett antal faktorer, där de geologiska faktorerna har en avgörande roll. Modermaterialet är avgörande eftersom de olika ingående mineralen har olika vittringsbenägenhet och frisättningen av mineralnäringsämnen beror av den mineralogiska sammansättningen hos modermaterialet (Wickman 1996). Övriga viktiga faktorer är bland annat textur, klimat och koncentrationen av vittringsgynnande ämnen såsom organiska syror. 10

15 De kemiska vittringsprocesserna är på våra breddgrader långsamma och uppbyggnaden av markens förråd av baskatjoner sker långsamt. Markens motståndskraft mot försurning bestäms därav främst av vittringshastigheten av de ingående mineralen i modermaterialet. Bergarternas vittringsbenägenhet beror av mineralsammansättningen samt bergarternas struktur. En mer grovkornig bergart som t.ex. granit är mer lättvittrad än en tätare bergart med samma mineralsammansättning, t.ex. porfyr. Bergarter kan grovt indelas i fem grupper med olika vittringsbenägenhet (tabell 1). Indelningen är inte fullständig, då bergarterna varierar både i mineralsammansättning och struktur men är dock av stor vikt vid bedömning av bergarternas betydelse för t.ex. vegetationen. Högst Hög Kalksten Marmor Grönsten** Lerskiffer Fyllit bergarten mineralen Kalkspat Ca Finjordrika leriga moräner Mörka mineral Ca-rik plagioklas Ca, Mg Sandiga moiga moräner Tabell 1. Vittringsförmåga och innehåll av typiska mineral samt förknippad jordart, jordmån och bonitet. Weathering ability and mineral content of different rocks and associated soil. Vittringsbenägenhet Exempel på bergart Typiska mineral i Viktiga näringsämnen i Jordart Jordmån Bonitet* Brunjordar Mycket hög Normal Granit Kvarts, fältspat K Grova, sandiga Medel glimmer Moräner Normal Gnejs - - K Moiga moräner Medel Svag Lepit Hälleflinta Porfyr Sandsten Kvartsit - - K Grova, sandiga moräner Mycket svag Kvarts - Podsoler Mycket låg * Bonitet är ett sätt att bedöma skogsmarkens produktivitet ** Grönsten omfattar bergarterna gabbro, diorit, hyperit, diabas, basalt samt amfibolit (Troedsson & Nykvist 1973) Källa: omarbetad efter Troedsson & Nykvist (1973) och Lundmark (1986) Hög Låg Gabbro, diorit, hyperit, diabas, basalt samt amfibolit är mörka bergarter med hög vittringsbenägenhet och högt innehåll av kalcium och magnesium. De kallas med ett sammanfattande namn för grönstenar. Vittringsförmågan hos bergarter med normal eller svagare vittringsbenägenhet, varierar beroende på kvartshalten och strukturen (Troedsson & Nykvist 1973). En låg halt eller spridda förekomster av en lättvittrad bergart, som t.ex. grönstensförekomster, sätter sin prägel på en annars näringsfattig jordart så att ståndorten får mer gynnsam jordmån och högre tillväxt (Lundmark 1986). Den historiska vittringsmodellen Ett flertal olika modeller för beräkning av vittringshastigheter av baskatjoner har tagits fram under senare år. Genom den historiska vittringsmodellen, utvecklad av Olsson & Melkerud (1991), kan den genomsnittliga vittringshastigheten i de lösa jordlagren uppskattas. Erhållen vittringshastighet är giltig för tidsperioden sedan den senaste deglaciationen avsatte morän. Vittringshastighet anges som den mängd baskatjoner som frigörs från mineralen per tidsenhet. 11

16 Metoden för att beräkna den historiska vittringen baseras på en jämförelse mellan de övre, mer vittrade markhorisonterna och den opåverkade C-horisonten. Beräkningsmodellen baseras på följande viktiga antaganden: - att den ursprungliga koncentrationen av studerade element i varje horisont är lika med den nuvarande koncentrationen i C-horisonten. Med ursprunglig koncentration avses den koncentration som existerade omedelbart efter inlandsisens avsmältande. - att C-horisonten är ovittrad. - att grundämnet zirkonium, Zr, huvudsakligen uppträder som mineralet zirkon, ZrSiO 4. - att Zr är vittringsresistent, har låg mobilitet och är opåverkat av de jordbildande processerna. Således är den nuvarande mängden approximativt lika med den precis efter inlandsisens avsmältande. - att sammansättningen av svår- och lättvittrade mineral i den undre opåverkade horisonten anses vara samma som den omedelbart efter inlandsisens avsmältande. Den absoluta mängden zirkon har inte ändrats sedan moränen avsattes, men däremot har koncentrationen ökat på grund av förlust av mindre vittringsresistent material. Genom ovanstående antaganden kan förhållandet mellan koncentrationen av baskatjoner och zirkonium i de övre markhorisonterna jämföras med motsvarande förhållande i den opåverkade mineraljorden. Således kan en uppskattning av hur mycket lättvittrat material och baskatjoner som försvunnit till följd av vittring i markens översta skikt göras. Genom att dividera den totala förlusten av baskatjoner med den uppskattade tidsperioden som gått sedan moränen avsattes, kan ett medelvärde på vittringshastigheten beräknas. Det erhållna medelvärdet benämns historisk vittringshastighet. Genom följande beräkningsantaganden har Olsson & Melkerud (1991) samt Olsson et al. (1993) utvecklat funktioner för beräkning av vittringshastigheter för baskatjonerna, se vidare kap Deposition av baskatjoner I södra Sverige buffras nedfallet av försurande ämnen i hög grad av baskatjoner. I vissa områden kan den atmosfäriska depositionen av baskatjoner stå för en betydande del av den totala mängden baskatjoner som tillförs marken. Deponerade baskatjoner härrör huvudsakligen från fyra källor: 1) havssalt, 2) biogent material, t.ex. pollen, 3) antropogena verksamheter såsom industriella processer, vedeldning och annan förbränning samt 4) uppvirvlat markstoft av lokalt och långdistanstransporterat ursprung. I sydvästra Sverige är depositionen av marina baskatjoner stort, vilket har resulterat i en stark havssaltgradient inåt landet. Koncentrationen av magnesium som huvudsakligen härrör från havssalt, är alltså större vid västkusten än i Blekinge medan koncentrationen av kalcium och kalium inte uppvisar någon regional variation (Westling et al. 1997) Utlakning av baskatjoner Utlakning av baskatjoner, d.v.s. läckage av joner från en markprofil, är en funktion av mängden nederbörd som perkolerar genom markprofilen och elementhalten i markvattnet. Elementhalten i markvattnet bestäms av vittring, deposition samt det utbytbara förrådets storlek (Stegmann 1994). 12

17 Mängden vatten som når de djupare lagren i markprofilen bestäms av nederbördsmängden och andelen vatten som avdunstar. Markvattnets uppehållstid i markprofilen bestäms av markens struktur och vattenhållande förmåga. Finkorniga jordar, t.ex. leror, har en större kontaktyta och större vattenhållande förmåga än grova jordar. Buffertmekansimerna hinner därmed verka under en längre tid och markvattenkvalitén kan därmed bli bättre. Halten av ämnen i markvattnet styrs även av tillskottet av försurande ämnen såsom svaveloch kväveföreningar (Seip 1983, Paces 1986, Bergkvist & Folkesson 1992, Sandvik et al. 1995). Syrorna som bildas neutraliseras av ett buffertsystem olika buffertsystem verkar vid olika ph värden. De ämnen som lösgörs genom buffringsprocesserna blir då lösta i markvätskan och riskerar att exporteras ut ur systemet om de inte tas upp av t.ex. rötter. 13

18 3. OMRÅDESBESKRIVNING Studieområdet är beläget i Västergötland, nordost om Borås och omfattar det topografiska kartbladet 7C Borås SO (figur 4). Kriterier för valet av studieområde var att det skulle finnas tillräckligt detaljerad information med avseende på geologi och olika skogsparametrar samt data över deposition och utlakning av baskatjoner. Ytterligare kriterium var att skogsmarken skulle vara försurad. Figur 4. Studieområdets placering i f.d. Älvsborgs län samt en karta över själva studieområdet. Studiområdet omfattar det topografiska kartbladet 7C Borås SO. The study area is situated in the former Älvsborgs county, SW Sweden. Also shown is a map of the actual study area, comprising the topographic map 7C Borås SE. Studieområdet domineras till ca 90% av gnejs vilka tolkas som förgnejsade granitbergarter. Berggrundens mineralsammansättning karaktäriseras av sura mineral - andelen mörka mineral utgör max tio procent. Basiska och ultrabasiska bergarter, t.ex. amfibolit och gabbro, utgör ca fem procent av berggrunden (Ahlin 1983) och finns representerade över hela området i små spridda kroppar. I figur 5 visas en översiktlig berggrundskarta över studieområdet (Hilldén 1984). Ungefär en fjärdedel av ytan består av kalt berg eller berg med mycket tunt jordtäcke. Dominerande jordart i studieområdet är morän, främst sandig-moig. Isälvsavlagringar förekommer huvudsakligen i tre, främst nordsydliga, stråk som följer de större sprickzonerna (figur 5). Den ovittrade moränen bör i genomsnitt ha samma medelsammansättning som berggrunden. Lokala variationer från detta mönster återfinns i områden med ett större inslag av basiska bergarter (Ahlin 1983, Hilldén 1984). Skogsbruket är i Borås kommun den ekonomiskt viktigaste areella näringen och skogsmark utgör ungefär 60% av studieområdet. Barrträd dominerar men inslaget av lövträd är stort. Sankmarker och mossar förekommer rikligt, framförallt i områdets norra delar där dessa kan ha betydande storlek (Översiktsplan 1991). 14

19 Figur 5. Översiktlig berggrundskarta över studieområdet 7C Borås SO (SGU, Ser. Af Nr 143 7C Borås SO efter Hilldén 1984). A simplified bedrock map of the study area /C Borås SE. 0 5 km Studieområdets skogsekosystem är kraftigt försurat då mark-ph i övre B-horisonten idag ligger inom 7,0-3,0 enheter med de flesta mätningar i intervallet runt 4,0-4,5 (Olsson 1998) (figur 6). frekvens (%) ,0-3,5 3,5-4,0 4,0-4,5 4,5-5,0 5,0-5,5 5,5-6,0 6,0-6,5 6,5-7,0 ph-intervall Figur 6. ph-frekvensen för studieområdet 7C Borås SO. Den största frekvensen återfinns i ph-intervallet 4,0-4,5. ph-frequency in the study area, 7C Borås SE. The major frequency is within the ph-range Nedfallet av försurande ämnen, d.v.s. svavel och kväveoxider, över studieområdet är oacceptabelt högt. Mängden nedfall över skogarna och sjöarna är ca fyra till fem gånger mer än vad som anses bra ur miljösynpunkt (Översiktsplan 1991). Dagens miljömål är för kväve 5 kg/ha år och för svavel 3 kg/ha år (muntligt G. Barrefors). 15

20 4. METOD 4.1 Massbalansberäkning Näringstillståndet i skogsmarker kan i förenklad form bedömas genom massbalansberäkningar. Delposter är tillförsel av baskatjoner, d.v.s. vittring av mineral och atmosfärisk deposition av baskatjoner, och export, d.v.s. genom utlakning och skörd av biomassa. Massbalansen av de ingående posterna illustreras i formel 1. Massbalans B = (Vitt B + Dep B ) (Utlak B + Skörd B ) (1) där B=baskatjoner (kalcium, magnesium respektive kalium), Vitt=vittringshastigheten, Dep=atmosfärisk deposition, Utlak=utlakning samt Skörd som står för innehåll av respektive baskatjon i biomassa. För att få en uppfattning om skogsmarkens förmåga att långsiktigt upprätthålla en bärkraftig näringsbalans baseras massbalansberäkningen på en omloppstid av 80 år. De två delposterna vittring av mineral och bortförsel av näringsämnen genom skörd baseras på egna beräkningar (kap 4.2 och 4.4). Beräkningen av vittringshastigheten baseras på 30 mätpunkter medan skogsdata baseras på ca punkter. Atmosfärisk deposition och utlakning av baskatjoner grundas på befintlig mätdata som bearbetas för denna studie (kap 4.3 och 4.5). Alla poster omräknas till milliekvivalenter per kvadratmeter och år. Omräkning av resultaten från mg/g till milliekvivalenter sker för att underlätta jämförelsen av de olika baskatjonerna. Vid beräkningar med ekvivalenter är motsvarigheten till molvikt ekvivalentvikt. Ekvivalentvikten anger den mängd i gram av ämnet som motsvarar en mol enhetsladdningar. För en baskatjon blir ekvivalentvikten jonens molvikt dividerat med jonens laddning. För att erhålla milliekvivalenter divideras antalet milligram med ekvivalentvikten Geografiskt Informations System Geografiskt informations system, GIS, är ett datoriserat system för hantering av geografisk information och är konstruerat för att kunna bearbeta de flesta typer av digitaliserad information som har rumsliga referenssystem. GIS är därför en datoriserad modell av den verkliga världen. Varje delpost bearbetas och interpoleras i programmet Idrisi for Windows så att GIS-kartor för respektive baskatjon skapas. Vad gäller bortförsel av baskatjoner via skörd skapas en karta för respektive baskatjon och skördemetod, d.v.s. två kartor per jon. Den interpoleringsmetod som används är IDW, Inverse Distance Weight. Principen är att ju närmare en känd punkt ligger en punkt som ska skattas, desto större inflytande har dess värde. Genom att ange en viktningskoefficient kan distansviktningens styrka regleras. I beräkningarna är den satt till två, och interpoleringen tar hänsyn till sex omkringliggande punkter vid beräkning av viktat medelvärde. 16

21 Med hjälp av GIS är det möjligt att utifrån digitala kartor med olika typer av information ta fram ny geografisk information. Ett exempel på detta är overlay operationer där två eller flera olika indata lager bearbetas matematiskt för att skapa ett nytt kartskikt (figur 7). De fyra olika posterna med respektive karta adderas och subtraheras genom overlay operationer enligt massbalansformeln (1), varvid nettoresultat för respektive baskatjon och skördemetod erhålls. Figur 7. Illustration över overlay operation där fyra olika informationsskikt adderas för att skapa ett nytt lager av geografisk information. Illustration of overlay operations where four different layers are added in order to create a new layer of geographic information. Idrisi är ett rasterbaserat program där indata skiktet, kartan, består av pixlar, d.v.s. rutor av önskad storlek. Varje pixel har ett värde som t.ex. kan motsvara ett höjdvärde på en digital höjdmodell eller motsvara en åker på en ekonomisk karta. Varje pixel på Idrisi-kartorna har valts att motsvara ett område av m, d.v.s. 25 ha. Denna upplösning innebär att beräkningen av nettoresultaten är på skogsfastighetsnivå. 17

22 4.2 Geokemi Insamling av jordprover Under juni 1998 insamlades jordprover från 34 olika skogsytor inom studieområdet i syfte att bestämma områdets geokemi och vittringshastighet med avseende på baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium. Provytorna placerades ut med avseende på att täcka in olika kombinationer av jordart och berggrund samt erhålla en bra geografisk spridning över studieområdet (figur 8) (Ahlin 1983, Hilldén 1984). För mer detaljerad information om respektive provlokal se appendix 1. Figur 8. Placering av provgropar inom det topografiska kartbladet 7C Borås SO. En ruta motsvarar 5 5 km. The distribution of sampling sites within the topographic map 7C Borås SE. One square equals 5 5 km. Jordproverna insamlades på ett djup av cm. Den geokemiska sammansättningen vid detta djup anses representera egenskaperna hos modermaterialet och det är rimligt att anta att huvuddelen av de biologiska och geokemiska interaktionerna och förändringarna sker i de övre 50 cm (Melkerud et al. 1992, Lång 1995). Detta djup har tidigare använts vid vittringsstudier utförda av bland annat Olsson & Melkerud (1991), Olsson et al. (1993), Lång (1995). 18

23 4.2.2 Provberedning, analys och bearbetning av resultat De insamlade jordproverna torkades i ugn över natten vid 65 C, varpå materialet siktades för att eliminera partiklar större än 2 mm. Av finmaterialet (< 2 mm) skickades 25 gram till XRAL Laboratories i Kanada för analys av totalgeokemin. På laboratoriet bestäms totalgeokemin genom att provet homogeniseras genom malning varpå det glödgas vid 950 C. Vid glödgning oxideras det organiska materialet. Därefter upplöses provet fullständigt i en litiummetaboratsmälta som sedan löses i salpetersyra, HNO 3. Slutligen analyseras lösningen genom plasma-emission spektrometri, ICP. Noggrannheten på ICPanalysen är 0,01%. Jordprovets totalgeokemi beskrivs med viktandelen för de i mineraljorden ingående grundämnena. Makroelementen anges som viktandelar på oxider av grundämnet d.v.s. Al 2 O 3, CaO, Fe 2 O 3, K 2 O, MgO, MnO, Na 2 O, P 2 O 5, SiO 2, samt TiO 2. Spårämnena Ba, Sc, Sr, Y och Zr anges däremot som rena element, vanligen i enheten ppm, t.ex. mg/kg. Av relevans för denna studie är totalgeokemin med avseende på baskatjonerna Ca, Mg och K. Jordprovernas totalhalt av de olika baskatjonerna plottas mot berggrund och jordart för att se om det finns samband mellan de geologiska förutsättningarna och innehållet av baskatjoner. För att förenkla jämförelsen av olika berggrunder summeras fältspatrik granit och granit till en grupp samt granodiorit och tonalit till en annan. Grönstenarna behandlas som en egen grupp (muntligt L-O Lång, Ahlin 1983). Provlokalen belägen på pegmatitberggrund utesluts från jämförelserna. För jämförelse av de olika jordarterna delas proverna in i följande grupper sandig-moig morän och grusig-sandig morän samt isälvsmaterial. För att åskådliggöra den areella variationen av respektive baskatjon interpoleras provpunkterna över studieområdet Beräkning och bearbetning av historiska vittringshastigheter Totalhalten av respektive baskatjon används vid beräkning av vittringshastighet vid respektive provlokal. Eftersom vittringsfunktionerna baseras på beräkningar för morän, beräknas ej vittringshastigheten för provlokaler belägna på isälvsmaterial. De vittringsfunktioner som används för beräkning av historisk vittringshastighet för respektive provlokal i denna studie är följande (Olsson et al. 1993) V Ca = [T sum Y Ca ] r = 0.86 (2) V Mg = [T sum Y Mg] r = 0.89 (3) V K = [T sum Y K] r = 0.81 (4) där V är vittringen av elementet (mg/m 2 år), T sum är temperatursumman (5) för lokalen, Y koncentrationen av elementet i C-horisonten (viktprocent) och r är korrelationskoefficienten. Då elementhalterna är angivna i oxidform, räknas syrets andel av oxiden bort (6) innan elementhalterna av respektive baskatjon används i formlerna för beräkning av vittringshastigheterna. 19

24 Temperatursumman är definierad som ackumulerad dygnsmedeltemperatur i luften som överskrider tröskelvärdet +5 C under vegetationssäsongen (Odin et al. 1983). Summan beräknas med följande formel efter Odin et al. (1983) T sum = L 0.9H (5) där L är latituden angiven med en decimal och H höjden över havet, angiven i meter. För varje provlokal beräknas en temperatursumma som används i beräkningen av vittringshastigheterna för respektive baskatjon. Elementhalten av respektive baskatjon i C-horisonten beräknas genom formel 6. Y= (B / BO) BO tot (6) där B är baskatjonens molvikt (g/mol), BO är baskatjonens oxid i molvikt (g/mol), BO tot är resultatet från totalhaltsanalysen (viktprocent) och Y är baskatjonens viktprocent utan ingående syreatom. För att åskådliggöra hur vittringshastigheten för respektive baskatjon varierar över studieområdet interpoleras provpunkterna över studieområdet. Enheten som används vid interpoleringen är milliekvivalenter per m 2 och år. Vittringshastigheterna jämförs med berggrund och jordart för att se eventuella samband. Den indelning av berggrund och jordart som görs vid analysering av geokemin används för motsvarande analysering av vittringshastigheten. 20

25 4.3 Atmosfärisk deposition av baskatjoner De värden som finns tillgängliga för studieområdet är från IVL:s mätningar (Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning) (Hallgren-Larsson et al. 1997, Hallgren-Larsson 1998), Stegmanns (1994) beräkningar. Ett medelvärde för både IVL:s och Stegmanns data beräknas för respektive baskatjon och används i nettobalansberäkningarna. Den totaldepositionsdata som finns tillgänglig från IVL är från de hydrologiska åren 94/95 samt 96/97. Beräknade medelvärden för de provpunkter som omfattas av studieområdet redovisas i tabell 2. Tabell 2. Beräknade medelvärden av baskatjondeposition för de IVL- ytor som omfattas av kartbladet 7C Borås SO. Medelvärdet är beräknat från de hydrologiska åren 94/95 och 96/97. Calculated average values of the deposition of base cations for sites within the study area 7C Borås SO. The average is based on the hydrological years 94/95 and 96/97. Kalcium Magnesium Kalium mekv/m 2 år Källa: Hallgren-Larsson et al. 1997, Hallgren-Larsson 1998 Stegmann (1994) beräknade den atmosfäriska depositionen av baskatjoner i f.d. Älvsborgs län. Ett viktat medelvärde för respektive baskatjon för de fyra områden (figur 9 och tabell 3) som omfattas av studieområdet beräknas. Figur 9. Depositionskarta från Stegmann (1994). Studieområdet syns som en streckad ruta. Map of the deposition of base cations in the study area, based on Stegmann (1994). The study area is marked as a square with dotted lines. Tabell 3. Beräknade viktade medelvärden för baskatjondeposition för de rutor i Stegmanns (1994) udersökning som omfattas av kartbladet 7C Borås SO. Calculated weighted mean values för the deposition of base cations for the study area. Kalcium Magnesium Kalium mekv/m 2 år Källa: Stegmann

26 4.4 Innehåll av baskatjoner i biomassa Beräkningar av koncentrationen baskatjoner i skog baseras på databasen ÖSI, Översiktlig Skogsinventering, för studieområdet. Eftersom massbalansberäkningen bygger på en omloppstid på 80 år, omräknas den befintliga skogsvolymen i studieområdet till att vara avverkningsmogen idag. Då ÖSI materialet omfattar ca skogslokaler belägna inom studieområdet, förenklas databearbetningen genom att varje skogsyta klassificeras i låg-, medel- alternativt högproducerande skogsmark. De tre klasserna låg-, medel- och högproducerande marker baseras på bonitetsintervallen 0-6,9, 7,0-9,9 respektive >10 m 3 sk/ha år (muntligt B. Merkell). Eftersom ståndortsindex används i ÖSI översätts dessa index till boniteter (tabell 4). Bonitet och ståndortsindex är två olika sätt att bedöma skogsmarkens produktivitetsförmåga. Bonitet bestäms i m 3 sk/ha medan ståndortsindex bestäms utifrån de två högsta träden i ett skogsbestånd. Tabell 4. Tabellen visar klassindelningen av bonitetsmarker omvandlat till de ståndortsindex som respektive bonitet representerar. T för tall, G för gran, B för björk, E för ek samt F för bok. The distribution of site quality classes which has been transformed into a corresponding site index value. Träd- Slag Lågproducerande marker m 3 sk/ha år Medelproducerande marker m 3 sk/ha år Högproducerande marker >10 m 3 sk/ha år Tall T27 T28 finns ej Gran G24 G25 G29 G30 Björk B24 B25 finns ej Ek E32 Finns ej finns ej Bok F30 F31 finns ej Källa: B. Merkell, Skogsstyrelsen För att beräkna näringsinnehållet per träddel, d.v.s. fördelat på stam respektive GROT, krävs kännedom om mängd biomassa per träddel. Marklunds formler (1988) (tabell 5) används för att beräkna mängd biomassa per träddel och trädslag. För beräkning av mängd biomassa vad gäller lövträd, bearbetas dessa som en enhetlig grupp. Rådande trädslagsfördelning tagen från ÖSI används i beräkningarna. Tabell 5. Ekvationer för uppskattning av biomassa (kg) där d är trädets diameter (cm) i brösthöjd. Funktionsnummer (f nr) refererar till Marklunds arbete. Equations for calculations of biomass (kg), from Marklund (1988), d for diameter of the tree (cm). Träddel f nr Tall f nr Gran f nr Björk e e d ( d+ 13) d ( d + 10) e e d ( d + 14) Stam T-1 G-1 B-1 Levande grenar T-13 G-11 B-11 d ( d + 13) Döda d d Grenar T-21 G-19 B-15 e ( d+ 10) e ( d+ 18) e e e d ( d + 8) d ( d + 10) d ( d + 5) e d ( d + 7) Barr T-17 G-15 Källa: Marklund 1988 e d ( d+ 12) 22

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken Bara naturlig försurning Bilaga 2 Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken 1 Bakgrund Den främsta orsaken till försurningen av skogsmarken är depositionen av långväga

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

Resultat från Krondroppsnätet

Resultat från Krondroppsnätet Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet

Läs mer

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect

Läs mer

Försurning. Johan Ahlström

Försurning. Johan Ahlström Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen

Läs mer

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %

Läs mer

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag? Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag? Cecilia Akselsson, Lunds universitet QWARTS Upplägg -Miljömålet Bara naturlig försurning: Hur går det? -Vittringens roll

Läs mer

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Krondroppsnätet Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Resultat fram till december 2018 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet 2 Vad jag kommer

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata

Läs mer

Ser du marken för träden?

Ser du marken för träden? Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå

Läs mer

Markförsurning utveckling och status

Markförsurning utveckling och status Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö Skogsmarkens försurning Dåligt

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Nytt från Naturvårdsverket

Nytt från Naturvårdsverket Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg

Läs mer

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Ett finskt perspektiv på näringsbalans Ett finskt perspektiv på näringsbalans och intensivt skogsbruk Martin Forsius Finlands miljöcentral (SYKE) www.environment.fi/syke 13.11.2012, Skogsmarksvittringen i fokus för framtida god vattenkvalitet

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden

Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden Swedish Throughfall Monitoring Network Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl

Läs mer

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn. Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar

Läs mer

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Kritisk belastning och baskatjonbalanser för skogsmark i Halland

Kritisk belastning och baskatjonbalanser för skogsmark i Halland Kritisk belastning och baskatjonbalanser för skogsmark i Halland Cecilia Akselsson och Olle Westling B1577 April 2004 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Mikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN

Mikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN memo01.docx 2012-03-28-14 PM MARKRADON UPPDRAG MKB DP Kårsta-Rickeby 2 UPPDRAGSNUMMER 1157874000 UPPDRAGSLEDARE Gundula Kolb UPPRÄTTAD AV Mikaela Pettersson och Anna Bäckström DATUM 2017-10-02, REV 2018-03-15

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag Bara naturlig försurning Bilaga 8 Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag Cecilia Axelsson, Therese Zetterberg, Salim Belyazid, Olle Westling, Sofie Hellsten, Filip Moldan, Veronika Kronnäs IVL

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se

Läs mer

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten

Läs mer

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B131 1998 GEOGRAFISKA OCH TOPOGRAFISKA FAKTORERS PÅVERKAN PÅ MARKKEMIN I LILLA EDETS KOMMUN

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B131 1998 GEOGRAFISKA OCH TOPOGRAFISKA FAKTORERS PÅVERKAN PÅ MARKKEMIN I LILLA EDETS KOMMUN EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B131 1998 GEOGRAFISKA OCH TOPOGRAFISKA FAKTORERS PÅVERKAN PÅ MARKKEMIN I LILLA EDETS KOMMUN Katarina van Berlekom Department of Physical Geography GÖTEBORG 1998

Läs mer

Miljöföreläsning 4: Marken

Miljöföreläsning 4: Marken Lyngfelt, 20-Nov-03, k4marken Miljöföreläsning 4: Marken Trots att landytan är mindre än havsytan finns det 200 ggr mer levande biomassa på land än i havet. Växtbiomassan på land består till stor del av

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka? Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida

Läs mer

Avrinningsområde är det område som samlar upp nederbörd och föroreningar till ett visst vattendrag för vidare transport till havet.

Avrinningsområde är det område som samlar upp nederbörd och föroreningar till ett visst vattendrag för vidare transport till havet. Mark Naturgeografiska regioner Förutom den administrativa indelningen av Sverige i län, kommuner och församlingar finns indelningar som har sin grund i naturgeografiska förhållanden. De områden av denna

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

Sten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09

Sten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09 UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...

Läs mer

Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål

Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål RAPPORT Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål För Statens Energimyndighet Sofie Hellsten Cecilia Akselsson Linus Hagberg Filippa Fuhrman B1880

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad

Läs mer

Återhämtning av försurad skogsmark med olika uttag av biomassa

Återhämtning av försurad skogsmark med olika uttag av biomassa cwhuklpwqlqjdyi UVXUDGVNRJVPDUN PHGROLNDXWWDJDYELRPDVVD Filip Moldan, Bibbi Manngård och Olle Westling B 1424 Göteborg och Aneboda, augusti 2001 Organisation/Organization,9/6YHQVND0LOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG

Läs mer

För Örebro läns Luftvårdsförbund

För Örebro läns Luftvårdsförbund ) UgUHEUROlQV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDULgUHEUROlQ 5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 13 Aneboda, april 1 För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar

Läs mer

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering

Läs mer

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring?

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring? Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring? Gustaf Egnell KSLA 13 november 2012 Södras argument Södras näringsåterföring sluter kretsloppet Genom att sprida bioaska

Läs mer

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Uppföljning av miljömål för försurning och näringstillstånd i skogsmark i Stockholms län

Uppföljning av miljömål för försurning och näringstillstånd i skogsmark i Stockholms län Uppföljning av miljömål för försurning och näringstillstånd i skogsmark i Stockholms län Olle Westling & Therese Zetterberg B1632 Juni 2005 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL

Läs mer

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm) Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3

Läs mer

TENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP

TENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP Sid 1 (16) Umeå universitet Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) HT12 TENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP Datum 2012-11-28 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: KBC, våning 5 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel -etablering av fältförsök och inledande mätprogram Gunnar Thelin 1 utvecklar restproduktbaserade gödselmedel

Läs mer

RAPPORT. Långsiktiga effekter av askåterföring på mark- och markvattenkemi i skog

RAPPORT. Långsiktiga effekter av askåterföring på mark- och markvattenkemi i skog RAPPORT Långsiktiga effekter av askåterföring på mark- och markvattenkemi i skog Olle Westling och Veronika Kronnäs B1670 Februari 2006 Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB Rapportsammanfattning

Läs mer

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i

Övervakning av luftföroreningar i För Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Tranemo kommun Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län Resultat till och med september 3 Eva Uggla, redaktör B 7 April Övervakning av luftföroreningar

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund RAPPORT För Kronobergs läns luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark

Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark R A P P O RT 5 1 9 9 8 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark tillstånd och förändringar En rapport baserad på en delmängd av ståndortskarteringens jordprover från första () och andra () inventeringen.

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Filip M oldan, IVL, med hjälp av många, men främst av: Dick Wright, Hans Hultberg, Bridget Emmett, Janne Kjönaas, Arne Stuanes, Albert Tietema,

Läs mer

Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson

Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson (IIHNWHUDYDVNnWHUI ULQJWLOO JUDQSODQWHULQJDUPHGULVWlNW Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson B 155 Januari Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.

Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1. UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet)

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Pedologi = läran om jordar Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Jordarter och jordmåner Jordart (Regolit): t.ex. morän, isälvsmaterial, sand, grus, torv

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Knowledge grows. Skogsgödsling

Knowledge grows. Skogsgödsling Knowledge grows Skogsgödsling Skogsgödsling en lönsam investering Skogsgödsling ökar tillväxten med 15-20 kubikmeter per hektar vilket ger skogsägaren 10-15 procent årlig förräntning på investeringen.

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 3. Stökiometri Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter

Läs mer

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret? 2017-10-24 1 96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret? 2017-10-24 2 Skulle de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt kunna påverka Natura 2000-området

Läs mer

Krondroppsnätets roll i forskningen

Krondroppsnätets roll i forskningen Krondroppsnätets roll i forskningen Övervakning av en målvariabel Miljöövervakning Samordnade miljöövervakningsoch forskninglokaler Forskning Krondroppsnätet Gårdsjön Experiment Gårdsjön (t ex N gödsling)

Läs mer

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför? Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län RAPPORT För Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson,

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning k7soxnox, 03-11-21, Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning Denna föreläsning handlar om inledningsvis om hydrosfären - dvs. vatten i form av hav, sjöar, is och grundvatten. Därefter

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län

Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborgs län Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län Resultat till och med september 6 Anna Nettelbladt, redaktör B76 Juli 7 . IVL-rapport

Läs mer