SAFETY AND TRANSPORT. Utrymning uppåt i lutande tunnel. Eva-Sara Carlson, Artur Zakirov. RISE Rapport 2018:64 ISBN

Transkript

1 SAFETY AND TRANSPORT Utrymning uppåt i lutande tunnel Eva-Sara Carlson, Artur Zakirov RISE Rapport 2018:64 ISBN

2 Utrymning i kraftig lutning uppåt Eva-Sara Carlson, Artur Zakirov

3 3 Abstract Ascending evacuation in an inclined tunnel It s getting more and more common to build infrastructures underground, which results in more people using underground facilities in their everyday life. The evacuation routes from this environment often involve long, ascending tunnels. In order to evaluate the evacuation time for these facilities, knowledge about people s movement in this kind of environment is required. Today the knowledge within this area is limited, why new research within this field is needed. The current study included two essential parts; 1) initial literature review where the state of the art within the current research field was mapped and 2) an experiment. The purpose of the experiment was to study people s walking speed and behaviour during ascending evacuation in inclined tunnels. The aim of the study was to develop data that can be used as basis for guidelines regarding fire safety design in major infrastructure projects and risk and safety assessment of underground facilities. The experiment was carried out at the Äspö Hard Rock Laboratory in March In total 32 persons participated and they were asked to individually walk upwards 907 m in a tunnel with an inclination of 14 %. When walking in the tunnel, the participants walking speed, vertical walking speed, pulse and rating of perceived exertion were documented. In addition to the individual tests in the tunnel, the experiment included reference tests and a survey. When comparing the walking speeds collected in the current experiment with the walking speeds from previous experiments where people were asked to walk upwards long stairs, it can be seen that the walking speeds in the current experiment are higher. When comparing the vertical walking speeds, the result is reversed. A possible explanation for this is that climbing the stairs requires a larger vertical movement compared to moving in the tunnel where the movement is more horizontal. In the current experiment, 59 % of the participants used an identifiable strategy when moving upwards in the tunnel. The strategies have been categorized as follows: 1) Adjust the walking speed to a pace the participant believe he/she can keep for a longer distance. 2) Focus on breathing. 3) Keep a lower walking speed in the beginning. 4) Concentrate on the surroundings to avoid thinking about how tired he/she is. 5) Focus on the goal. In general, when walking up the tunnel the walking speed was more or less the same during the whole climb, but the participants experienced a considerable increased perceived exertion. This can be the result of Strategy 1 presented above. The results of the current experiment show a tendency for walking speed to decrease with increased fatigue. A comparison between the rating of perceived exertion and the normalized walking speed indicates that the walking speed and fatigue stabilized during the movement in the tunnel.

4 4 Key words: evacuation, ascending evacuation, physical exertion, walking speed, vertical walking speed RISE Research Institutes of Sweden RISE Rapport 2018:64 ISBN Borås 2018

5 5 Innehåll Förord... 7 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Mål Metod Avgränsningar Områdesöversikt Termer och uttryck Borg-RPE-skalan (Borgskalan) (Traditionell) Gånghastighet Horisontell gånghastighet Persontäthet Vertikal gånghastighet Regelverk och normer Tidigare utförda kunskapsöversikter Fysisk ansträngning vid utrymning uppför trapper Tidigare utförda enskilda studier Utrymning i långa trappor uppåt: Fysisk ansträngning, gånghastighet och beteende Utrymning uppåt Påverkan av vinterkläder vid utrymning uppåt via trappor Utrymning från tunnlar i höga trappschakt Beskrivning av utfört försök Försöksupplägg Försöksplatsen Försöksdeltagare Dokumentation Resultat Referenshastigheter Korridor Löpband Gånghastigheter tunneln Samtliga försöksdeltagare Gånghastighet relaterat till kön Gånghastighet relaterat till ålder... 48

6 6 4.3 Upplevd fysisk ansträngning Puls Vilopuls Puls under försöket i tunneln Taktik/Teknik Analys och diskussion Slutsatser Framtida forskning Litteraturförteckning Bilaga A Information till försöksdeltagare Bilaga B Enkät del 1 Bilaga C Enkät del 2 Bilaga D Bilaga E Bilaga F Bilaga G Bilaga H Bilaga I Information om försöksdeltagarna Ålder och kön kopplat till respektive försöksdeltagare Information om försöksdeltagarna Träningsvanor, välmående och dagsform Protokoll tunnel Försöksdeltagarnas gånghastighet under förflyttningen i tunneln Försöksdeltagarnas upplevda fysiska ansträngning under förflyttningen i tunneln (Borgskalan) Försöksdeltagarnas puls under förflyttningen i tunneln

7 7 Förord Det forskningsarbete som presenteras i rapporten har finansierats av TUSC Tunnel Underground Safety Center. Finansiärer av TUSC är Trafikverket, Fortifikationsverket, SKB Svensk Kärnbränslehantering och RISE Research Institutes of Sweden. Författarna vill tacka den personal vid Äspölaboratoriet som på ett eller annat sätt bidragit till det försök som genomförts inom ramen för denna studie. Ett särskilt tack riktas till Robert Liebgott, Peter Skogsmark och Kajsa Engholm för gott samarbete och stort engagemang! Ytterligare några som ska nämnas och tackas för att de med sin medverkan möjliggjorde genomförandet av försöket är Babette Tecklenburg, Britt-Marie Carlson, Per Rohlén och Torbjörn Skantz! Daniel Nilsson och Håkan Frantzich vid Lunds Tekniska högskola (LTH) har handlett Eva-Sara Carlson i arbetet med denna studie som en del i hennes doktorandstudier, varför ett stort tack riktas även till dem!

8 8 Sammanfattning Undermarksanläggningar utgör en allt större del av samhällets infrastruktur och allt fler vistas under mark. Det är inte ovanligt att utrymningsvägar från anläggningar belägna under mark utgörs av långa tunnlar som lutar uppåt. För att kunna bedöma hur lång tid det tar att utrymma en sådan anläggning krävs kunskap om hur människor förflyttar sig i den typen av miljöer. Idag är dock kunskapen inom området begränsad, varför behovet av forskning är stort. Den aktuella studien innefattade i huvudsak två delar; en inledande områdesöversikt där kunskapsläget inom det aktuella forskningsområdet sammanställdes och ett försök. Syftet med försöket var att studera människors gånghastighet och förflyttning vid utrymning i undermarksmiljö där utrymningsvägen utgörs av en lång tunnel som lutar uppåt. Målet med försöket var att samla in data som i ett senare skede skulle kunna användas som underlag vid projektering av större infrastrukturprojekt samt vid risk- och säkerhetsvärdering av undermarksanläggningar. Försöket genomfördes på Äspölaboratoriet i mars 2018 där 32 personer ombads att, en och en, gå en sträcka om 907 m i en tunnel som lutade uppåt med 14 %. Under förflyttningen uppåt i tunneln dokumenterades försöksdeltagarnas gånghastighet, den vertikala gånghastigheten, puls samt deras upplevda fysiska ansträngning. Utöver förflyttningen i tunneln innefattade försöket referensförsök och en enkätstudie. Vid en jämförelse mellan de gånghastigheter som uppmättes i det aktuella försöket och gånghastigheterna från tidigare genomförda försök där försöksdeltagarna förflyttade sig uppför längre trappor kan det ses att gånghastigheterna i det aktuella försöket är högre. Vid en jämförelse mellan de horisontella gånghastigheterna är dock resultatet det omvända. Förklaringen till detta är sannolikt att en större del av förflyttningen var horisontell vid förflyttningen i tunneln, medan förflyttningen i trapporna innebar en större vertikal förflyttning. I det aktuella försöket använde sig 59 % av försöksdeltagarna av någon identifierbar strategi under förflyttningen uppåt i tunneln. Strategierna har kategoriserats enligt följande: 1) Anpassa gånghastigheten till ett tempo som bedöms kunna hållas en längre sträcka. 2) Fokusera på andningen. 3) Hålla en lägre gånghastighet i början. 4) Koncentrera sig på omgivningen för att undvika att tänka på tröttheten. 5) Fokusera på målet. Generellt höll försöksdeltagarna en relativt jämn gånghastighet under förflyttningen uppåt i tunneln, men de upplevde samtidigt att den fysiska ansträngningen ökade med förflyttningen uppåt. Detta stämmer överens med strategi 1 ovan. Resultaten från försöket visar en tendens till att gånghastigheten minskar med ökad fysisk ansträngning. En jämförelse mellan den uppskattade fysiska ansträngningen och den normaliserade gånghastigheten ger dessutom en indikation på att gånghastigheten och den fysiska ansträngningen stabiliserades under förflyttningen i tunneln.

9 9 Nyckelord: utrymning, utrymning uppåt, fysisk ansträngning, gånghastighet, vertikal gånghastighet

10 10 1 Inledning Denna rapport utgör en del i studien Kompletterande försök med utrymning på upphöjd gångbana och i lutande miljö. Fokus inom aktuell studie har varit att genomföra utrymningsförsök med fokus på upphöjda gångbanor samt att utföra ett utrymningsförsök i kraftigt lutande miljö uppåt. Projektet avser att komplettera de av Trafikverket finansierade försök som genomfördes på Skarpnäcks tunnelbanestation hösten 2016 samt de tidigare genomförda MSB-finansierade försöken om brandskydd i tunnlar under byggnation. För mer information om dessa försök, se SP Rapport 2017:11 (Carlson, Kumm, Dederichs, & Zakirov, 2017) 1.1 Bakgrund Undermarksanläggningar utgör en allt större del av samhällets infrastruktur och fler och fler vistas i anläggningar under mark. Detta medför att forskning kring människors beteende vid utrymning av undermarksanläggningar blir allt mer aktuellt. Sverige är idag en av de främsta aktörerna inom utrymningsforskning och den forskning som bedrivs implementeras i flera av de stora infrastrukturprojekt som pågår i landet. Behovet av ytterligare forskning kring utrymningsproblematiken är dock fortfarande stort. Vid projektering av en byggnad eller anläggning bestäms utrymningsvägarnas utformning genom att jämföra förväntad utrymningstid med tiden innan kritiska nivåer beräknas uppstå. I anläggningar belägna under jord är det inte ovanligt att utrymningsvägarna utgörs av långa tunnlar som lutar uppåt. Vid projektering av en ombyggnation eller nybyggnation i/av en undermarksanläggning är det svårt att göra en bedömning av hur lång tid det tar för utrymmande att ta sig till säker plats. De riktvärden avseende gånghastigheter som generellt används vid projektering av byggnader är framtagna för plant underlag alternativt kortare trappor och kan därför vara missvisande för längre, lutande sträckor. 1.2 Syfte Syftet med utfört försök var att studera människors gånghastighet och förflyttning (exempelvis rörelsemönster och vägval) vid utrymning i undermarksmiljö där utrymningsvägen är lång och lutar kraftigt uppåt. 1.3 Mål Målet med utfört försök var att samla in data som i ett senare skede ska kunna användas som underlag vid projektering av större infrastrukturprojekt samt vid risk- och säkerhetsvärdering av undermarksanläggningar. För att uppnå ovan nämnt mål har följande vetenskapliga frågeställning formulerats: Vid utrymningsdimensionering är en metod att jämföra förväntad utrymningstid med tiden innan kritiska nivåer förväntas uppstå. Vilken hastighet bör utgöra dimensionerande gånghastighet för utrymning av

11 11 undermarksanläggningar där utrymningsvägen utgörs av en tunnel med kraftig lutning uppåt? Denna frågeställning har legat som grund vid planering och utförande av försöket, men också vid analys av resultatet. För att kunna besvara den vetenskapliga frågeställningen har följande frågeställningar definierats: 1) Hur mycket långsammare är en försöksdeltagares gånghastighet i tunneln jämfört med dennes referenshastighet? 2) Hur påverkas försöksdeltagarnas gånghastighet av den fysiska ansträngning som förflyttningen uppåt innebär? 3) Använder sig försöksdeltagarna av någon identifierbar strategi då de förflyttar sig den avsedda sträckan uppåt? 4) Är försökssträckan tillräckligt lång för att försöksdeltagarnas gånghastighet ska hinna stabiliseras? 1.4 Metod Studien inkluderar i huvudsak två delar; områdesöversikt och försök. Studien inleddes med områdesöversikten, där kunskapsläget inom det aktuella forskningsområdet sammanställdes. Områdesöversikten låg sedan som grund vid formuleringen av den vetenskapliga frågeställningen och planeringen av försöket. Äspölaboratoriet utsågs till försöksplats, något som funnits i åtanke redan vid uppstarten av projektet. Utifrån resultaten av områdesöversikten och de förutsättningar som förelåg platsen planerades sedan försöket. En mer detaljerad beskrivning av försökets genomförande återfinns i avsnitt 3.1 Försöksupplägg. Begreppet försök innefattar flera olika metoder och det kan ibland vara svårt att avgöra om ett försök ska kategoriseras som ett fältförsök eller laboratorieförsök. Med fältförsök avses försök utförda i verklig miljö och med laboratorieförsök avses försök utförda i kontrollerad laboratoriemiljö. Gemensamt är att det är ett fenomen som studeras. (Nilsson, 2009) De försök som genomförts inom ramen för denna studie är att betrakta som laboratorieförsök. Försöken dokumenterades skriftligt och med videokameror och samtliga försöksdeltagare ombads fylla i två enkäter. För mer information om dokumenteringen, se avsnitt 3.4 Dokumentation. 1.5 Avgränsningar I denna rapport presenteras genomförandet av och resultaten från det utrymningsförsök i kraftigt lutande miljö uppåt som genomförts inom ramen för studien Kompletterande försök med utrymning på upphöjd gångbana och i lutande miljö. Försöket begränsades till att endast innefatta individuella försök där försöksdeltagarna förflyttade sig drygt 900 m uppåt i Äspölaboratoriets huvudtunnel. Mer om försökets genomförande kan läsas i avsnitt 3.1 Försöksupplägg. Försöket genomfördes i mars 2018.

12 12 Rapporten innefattar dessutom en sammanfattning av den områdesöversikt som ligger till grund för planeringen av försöket.

13 13 2 Områdesöversikt I denna områdesöversikt har kunskapsläget inom aktuellt område sammanställts. Resultatet från denna har varit vägledande i formuleringen av den vetenskapliga frågeställningen. Områdesöversikten inleds med ett avsnitt där betydelsen av olika termer och uttryck som används i rapporten klargörs. Därefter följer en kort översikt över vad som uttrycks i gällande regelverk avseende utrymning i undermarksanläggningar kopplat till utrymning uppåt. Avslutningsvis sammanställs resultat och slutsatser från tidigare utförda kunskapsöversikter samt enskilda studier som berör det aktuella ämnet. 2.1 Termer och uttryck I detta avsnitt förklaras ämnesrelaterade termer och uttrycks som används i rapporten. De olika begreppen presenteras under respektive avsnitt, men finns också sammanfattade i Tabell 1 nedan. Term/Uttryck Borgskalan (Traditionell) Gånghastighet Horisontell gånghastighet Tabell 1: Termer och uttryck Förklaring En skala vilken kan användas för att bedöma ansträngningsgraden vid fysiskt arbete Förflyttning i meter per sekund (m/s) Den horisontella förflyttningen mellan två punkter per sekund (m/s) Persontäthet Personer per kvadratmeter [pers/m 2 ] Vertikal gånghastighet Den vertikala förflyttningen mellan två punkter per sekund (m/s)

14 Borg-RPE-skalan (Borgskalan) Borg-RPE-skalan (Ratings of Perceived Exertion), även kallad Borgskalan, är en skala från 6 till 20 vilken kan användas för att bedöma den individuella graden av ansträngning under olika typer av fysiskt arbete, se Figur 1 (Borg, 1982). Skalans lägsta värde (6) motsvarar inget arbete alls och kan jämföras med att ligga i soffan framför TV:n. Det blåa området (13 och 14) motsvarar en fysisk ansträngning motsvarande ett lätt arbete. Här märks ansträngningen av, men påverkar en inte nämnvärt. Det gröna området (15 och 16) motsvarar en märkbar ansträngning. Här blir man lätt andfådd och det börjar bli svårt att prata. En ansträngningsnivå motsvarade det gula området (17 och 18) upplevs som påfrestande och kan jämföras med ett ansträngande träningspass, och det röda området (19 och 20) motsvarar en ansträngningsnivå som gör det svårt att fortsätta (Folke, 2018). 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt Lätt Något ansträngande Ansträngande Mycket ansträngande Extremt ansträngande 20 Maximalt ansträngande Figur 1: Borgskalan Borgskalan har fått stor spridning och ett vitt tillämpningsområde inom både idrotten, medicin och ergonomin (Borg G. A., NR4-2003) (Traditionell) Gånghastighet Förflyttning kan definieras som den tid det tar för en person att förflytta sig en viss sträcka. Detta kan uttryckas på fyra sätt: 1) Kortaste vägen mellan två punkter, inkluderat eventuella pauser 2) Kortaste vägen mellan två punkter, exkluderat eventuella pauser 3) Den faktiska gångvägen mellan två punkter, inkluderat eventuella pauser 4) Den faktiska gångvägen mellan två punkter, exkluderat eventuella pauser Vad som avses med förflyttning i denna rapport är kortaste vägen mellan två punkter, inkluderat eventuella pauser (1). Gånghastighet definieras som förflyttning per tidsenhet. I denna rapport avses förflyttning i meter per sekund (m/s).

15 Horisontell gånghastighet Med horisontell gånghastighet avses i denna rapport den horisontella förflyttningen mellan två punkter avgivet i meter per sekund (m/s), se Figur Persontäthet Figur 2: Horisontell gånghastighet Med persontäthet avses antal personer per ytenhet. I denna rapport används personer per kvadratmeter (pers/m 2 ). Tidigare genomförda studier visar att det finns ett samband mellan persontäthet och gånghastighet. Till följd av begränsade möjligheter att röra sig obehindrat minskar gånghastigheten med ökad persontäthet. I det försök som beskrivs i denna rapport har endast individuella test genomförts, varför inverkan av persontätheten inte har beaktats Vertikal gånghastighet Med vertikal gånghastighet avses i denna rapport den vertikala förflyttningen mellan två punkter angivet i meter per sekund (m/s), se Figur 3. Figur 3: Vertikal gånghastighet 2.2 Regelverk och normer I aktuell studie har människors förflyttning vid utrymning en längre sträcka i kraftigt lutande miljö uppåt studerats. Studien bygger på ett utrymningsförsök som utförts i en 900 m lång tunnel med en lutning om 14 %. Resultatet från studien är därmed främst aktuellt för tunnlar, undermarksanläggningar under byggnation, gruvor och skyddade anläggningar under mark. Dessa byggnadsverk klassas enligt Plan- och bygglagen (PBL) inte som byggnader, vilket medför att författningen Boverkets Byggregler (BBR) som vanligen nyttjas vid dimensionering av byggnader inte gäller. Då den här typen av anläggningar likväl klassas som byggnadsverk, är de två huvudförfattningarna Plan- och bygglagen (Svensk författningssamling 2010:900) och Plan- och byggförordningen (Svensk författningssamling 2011:338, PBF) gällande för dessa anläggningar.

16 16 I PBL kapitel 8, 4, andra punkten ställs krav på att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet i händelse av brand. I PBF tydliggörs det i kapitel 3, 8, fjärde punkten att för att uppfylla detta krav ska personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kunna lämna det eller på annat sätt räddas. Denna lagoch förordningstext är inte unik för Sverige, utan motsvarande lagstiftning går att hitta i internationell lagstiftning. Möjlighet till utrymning i händelse av brand har av internationella experter pekats ut som den viktigaste aspekten av en byggnads säkerhet. (Kobes, Helsloot, Vries, & Post, 2010)t 2.3 Tidigare utförda kunskapsöversikter I detta avsnitt har resultatet av den kunskapsöversikt som utfördes inom ramen för studien Utrymning i långa trappor uppåt: Fysisk ansträngning, gånghastighet och beteende sammanfattats. Resultatet av denna studie har sammanfattats i avsnitt 2.4 Tidigare utförda enskilda studier Fysisk ansträngning vid utrymning uppför trapper I kunskapsöversikten Fysisk ansträngning vid utrymning uppför trappor (Delin & Norén, 2014) har kunskapsläget (fram till 2014) gällande hur fysisk ansträngning påverkar människor vid utrymning uppför långa trappor sammanställts. I kunskapsöversikten studerades dessutom huruvida det finns specifika dimensioneringsförutsättningar för trappor avsedda för uppåtgående förflyttning. Det senare är dock inte aktuellt för denna områdesöversikt och har därmed inte inkluderats i denna rapport. Kunskapsöversikten utfördes med utgångspunkt i följande två hypoteser: a) Fysisk ansträngning är en beskrivande parameter för utrymningsförloppet (och påverkar gånghastighet, flöde och beteende vid utrymning uppåt) b) Trappors design påverkar utrymningsförloppet vid utrymning i långa trappor Hypoteserna besvarades med frågeställningar. För hypotes a) ställdes följande frågeställningar: Kan fysisk ansträngning ha påverkan på utrymningsförloppet? Om fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet, hur påverkas då gånghastighet och flöde vid utrymning uppför långa trappor? Om fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet, hur påverkas då beteendet vid utrymning uppför långa trappor? Om fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet, finns det då någon matematisk modell som inkluderar fysisk ansträngning vid utrymningsmodellering? Då det endast är hypotes a) som är aktuell för denna områdesöversikt, presenteras inte de frågeställningar som ställdes med avseende att besvara hypotes b) här. Resultat och slutsatser som berör hypotes b) har helt exkluderats ur denna sammanställning. I avsnitt till har resultatet av kunskapsöversikten presenterats genom att den litteratur som studerats för respektive frågeställning som berör hypotes a) har

17 17 sammanställts. I avsnitt redogörs de övergripande slutsatserna genom att frågeställningarna kortfattat besvaras Kan fysisk ansträngning ha påverkan på utrymningsförloppet? Kunskapsöversikten visar att det finns få studier där den fysiska ansträngningens påverkan på utrymningsförloppet har studerats och kvantifierats. De studier som finns kring ämnet visar dock på en reducerad gånghastighet vid ökad fysisk aktivitet och slutsatser dras att detta kan bero på ökad fysisk ansträngning och utmattning. De försök som finns presenterade i studierna är genomförda för en begränsad population och i publicerade rapporter påtalas behovet av liknande studier för andra demografiska populationer. Följande studier som berör denna frågeställning har studerats i kunskapsöversikten: : (Egan, 1978) (Khisty, 1985) (Hallberg & Nyberg, 1987) (Peacock, Averill, & Kuligowski, 2009) (Frantzich, 1993) (Choi, Galea, & Hong, 2014) (Kholshevnikov, Shields, Boyce, & Samoshin, 2008) Om fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet, hur påverkas då gånghastighet och flöde vid utrymning uppför långa trappor? Denna frågeställning behandlar utrymning uppför långa trappor, men problematiken förutsätts vara densamma för utrymning uppåt i kraftigt lutande miljö. Kunskapsöversikten visar att det finns indikationer på att både gånghastighet och flöde påverkas vid utrymning uppåt. Tidigare studier visar att gånghastigheten är sjunkande vid utrymning uppför långa trappor, jämfört med utrymning uppför kortare trappor. Det anges dock inte uttryckligen att detta är en konsekvens av fysisk ansträngning. Gånghastigheten varierar mer mellan olika personer vid utrymning uppåt än vid utrymning på plana ytor eller nedåt, detta trots att de personer som deltagit i utförda försök har varit unga personer med god fysisk förmåga. Vid låga personstätheter avfärdar merparten av utförda studier att det finns ett samband mellan persondensitet och gånghastighet. Vid hög persondensitet, eller då personer inte längre kan gå oberoende av varandra eller om de måste anpassa sina rörelser av hänsyn till andra personernas rörelser, finns en korrelation mellan dessa. Vid förflyttning uppför trappor styrs personflödet av två faktorer: hur snabbt personerna går och vilket avstånd de har till varandra. I de studier som har studerats i kunskapsöversikten finns det olika uppfattningar om hur avståndet mellan personer varierar i olika situationer. En uppfattning är att personer generellt föredrar att ha ett längre avstånd mellan sig vid förflyttning uppför trappor jämfört med förflyttning ner

18 18 för trappor eller på plana ytor. Vid förflyttning uppför rulltrappor är avståndet vanligtvis ännu större, antagligen till följd av att rulltrappor har högre trappsteg, vilket ger en större benrörelse hos de gående. I kunskapsöversikten har uppmätta gånghastigheter från tidigare utförda försök i trappor respektive stillastående rulltrappor sammanställts. Dessa presenteras i Tabell 2 och Tabell 3.

19 19 Tabell 2: Sammanställning av gånghastighet uppför trappa. (Delin & Norén, 2014, s. 9 Tabell 1). Endast de studier som i denna tabell har gråmarkerats omfattar studier utförda i längre trappor. Medelhastighet [m/s] Kommentar Källa År Land 0,67 Män under 30 år 0,6 e 0,64 Kvinnor under 30 år 0,63 Män mellan 30 och 50 år 0,59 Kvinnor mellan 30 och 50 år 0,51 Män över 50 år 0,49 Kvinnor över 50 år Ensam person som inte 0,52 a påverkas av andra 0,47 a liten inbördes påverkan av Grupp med låg densitet och varandra Grupp med hög densitet och 0,44 a tydlig påverkan av varandra 0,27 b Äldre kvinnor (65<) 0,28 b Äldre (65<) 0,29 b Äldre män (65<) 0,29 b Barn (<13) 0,30 b Vuxna kvinnor 0,31 b Vuxna 0,32 b Vuxna män 0,75 c Män vån (medel) 0,55 c Män vån (medel) 0,53 d Kvinnor vån (medel) 0,42 d Kvinnor vån (medel) 0,5 Hög persontäthet (högst 2 pers./m 2 ) (personerna kan röra sig helt Låg persontäthet oberoende av varandra) Fruin 1971 USA Kretz, Grünebohm, Kessel, Klüpfel, Meyer-König, & Schreckenberg Yeo & He Choi, Galea, & Hong Boverket (designvärden) 2006 Tyskland 2009 Singapore 2014 Korea 2013 Sverige a Trappan hade en lutning 35,1 och var 35,8 m hög. Mätning skedde efter 25 m. Vertikal hastighet. Flera korta trappor vid olika tunnelbanestationer studerades. Totalt ingick 643 b tunnelbaneresenärer i studien. Trappornas lutning är okänd. c Studien omfattade 30 män i åldern 20 till 28 år (medelålder 24,6 år). d Studien omfattade 30 kvinnor i åldern 20 till 28 år (medelålder 22,2 år). e Värdet uppges vara baserat på ett fåtal observationer.

20 20 Tabell 3: Sammanställning av gånghastighet uppför stillastående rulltrappa. (Delin & Norén, 2014, s. 10 Tabell 2). Medelhastighet [m/s] Kommentar Källa År Land 0,8 a Ensam person Kadokura, 0,7 a Personer i grupp Sekizawa, & 2009 Japan Takahashi 0,77 b Ensam person a b c d 0,49 b Ensam person med hindrande utrustning c 0,54 b Personer i grupp Personer i grupp varav en 0,47 b del d utrustade med hindrande utrustning c Okada, Hasemi, & Moriyama 2009 Japan Studien omfattade 79 universitetsstudenter. Studien omfattade 35 manliga och 15 kvinnliga universitetsstudenter med en medelålder 21 år. Hindrande utrustning innebar utrustning som försvårade personernas rörelse. Detta för att efterlikna äldre personer. Hela försöksgruppen påverkades av de personer som försetts med hindrande utrustning. Följande studier som berör denna frågeställning har studerats i kunskapsöversikten: (Peacock, Averill, & Kuligowski, 2009) (Kholshevnikov, Shields, Boyce, & Samoshin, 2008) (Choi, Galea, & Hong, 2014) (Fruin, 1971) (Kretz, Grünebohm, Kessel, Klüpfel, Meyer-König, & Schreckenberg, 2006) (Københavns brandvæsen og Tryg i Danmark, 2000) (Frantzich, 1993) (Kadokura, Sekizawa, & Takahashi, 2009) (Okada, Hasemi, & Moriyama, 2009) (Kinsey, o.a., 2008) (Yeo & He, 2009) (Boverket, 2013) Om fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet, hur påverkas då beteendet vid utrymning uppför långa trappor? I litteraturgenomgången konstateras att det är en mycket begränsad mängd studier som bistår att besvara frågan gällande fysisk ansträngning och ändrat beteende vid utrymning. Det som berörs i aktuella studier är endast svårigheten att passera personer som går långsammare i trappor som inte har god bredd. Följande studier som berör denna frågeställning har studerats i kunskapsöversikten: (Choi, Galea, & Hong, 2014) (Okada, Hasemi, & Moriyama, 2009)

21 Om fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet, finns det då någon matematisk modell som inkluderar fysisk ansträngning vid utrymningsmodellering? Av de studier som studerats är det endast en som belyser möjligheten att kvantifiera fysisk ansträngning vid utrymningsmodellering; (Choi, Galea, & Hong, 2014). Denna artikel presenterar inga matematiska samband Övriga intressanta aspekter I kunskapsöversikten uppmärksammades ett antal relevanta aspekter, utöver svar på identifierade frågeställningar. De aspekter som anses relevanta för denna områdesöversikt har sammanfattats i detta avsnitt. Enligt Peacock, Averill & Kuligowski (2009) uppskattas gångsträckan för utrymning uppåt i en trappa ha ungefär dubbelt så stor inverkan på gånghastigheten än vad trappans bredd eller förekomsten av motgående flöde har. Denna uppskattning har gjorts för trappor, men skulle eventuellt vara aktuell även vid utrymning uppåt i kraftigt lutande miljö. I studien av Kholshevnikov, Shields, Boyce, & Samoshin (2008) lyfts det fram att det förekommer stora variationer avseende avstånd mellan personer, gånghastighet och persondensitet i en grupp utrymmande personer. Studien inriktar sig på att känslor styr gånghastigheten mer än persondensiteten (gäller vid låg persondensitet). Samband avseende att stress ökar gånghastigheten och att en känsla av trötthet ökar energiåtgången lyfts fram. Pauls (1988) studier visade att yttre faktorer (trappans utformning, väggarnas ytråhet i anslutning till trappan och huruvida personerna bär ytterkläder eller inte) påverkar personflöden i trappor. I studien (Frantzich, 1996) indikerar resultatet en konstant gånghastighet som inte är beroende av det avståndet mellan individer, då avståndet överstiger 0,4 m. Då avståndet mellan individer understeg 0,4 m sjönk gånghastigheten snabbt mot stillastående. Studien visar också att trappbredden inte påverkar gånghastigheten, men att personflödet är beroende av trappans bredd Övergripande slutsatser Kunskapsöversikten avslutas med diskussioner och slutsatser, och de frågeställningar som tidigare ställts besvaras. De svar som avser besvara hypotes a) har sammanfattats i detta avsnitt. Kan fysisk ansträngning ha påverkan på utrymningsförloppet? Det finns starka argument för att fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet. Det finns få studier där den fysiska ansträngnings påverkan på utrymningsförloppet uttryckligen har studerats och kvantifierats.

22 22 Om fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet, hur påverkas då gånghastigheten och flöde vid utrymning uppför långa trappor? Studerad litteratur och publicerade resultat visar på en reducerad gånghastighet och påverkan på personflöde vid ökad fysisk aktivitet. I genomförda studier dras slutsatsen att detta kan bero på ökad fysisk ansträngning. I studerad litteratur råder oklarheter kring hur förflyttning uppåt i trappor påverkas av gånghastighet i kombination med avståndet mellan olika personer. En uppfattning är att personer normalt föredrar att ha ett längre avstånd mellan sig vid förflyttning i uppför trappor än vid förflyttning ner för trappor eller på plana ytor. Genomförda studier är begränsade till en homogen population. Inga generella slutsatser för större populationer har påträffats. Om fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet, hur påverkas då beteende vid utrymning uppför långa trappor? Djupgående studier av beteende i relation till fysisk ansträngning vid utrymning uppför långa trappor saknas. Om fysisk ansträngning påverkar utrymningsförloppet, finns det då någon matematisk modell som inkluderar fysisk ansträngning vid utrymningsmodellering? Djupgående studier kring kvantifiering av fysisk ansträngning vid utrymningsmodellering saknas. Inga matematiska samband avseende fysisk ansträngning och dess inverkan på utrymningsförloppet har publicerats. Bristen på underlag kan vara en följd av svårigheterna att mäta fysisk ansträngning och korrelera mätningarna mot eventuell reducerad gånghastighet. I kunskapsöversikten konstateras att hypoteserna inte kan förkastas, men också att den litteratur som finns att tillgå inte utgör tillräckligt underlag för att till fullo acceptera dem. Avseende hypotes a) föreslås fortsatta studier inriktade på gånghastighet och flöde, inklusive beteende, samt studera huruvida maximala höjder för utrymning uppåt bör föreslås. Utöver att besvara de frågeställningar som ställts identifierades också andra viktiga aspekter. Det konstaterades att korrelationen mellan persondensiteten och gånghastigheten ökar med persondensiteten. Gränsvärdet mellan låg och hög korrelation är inte tydligt, men värdet 0,5 pers./m 2 förekommer i litteraturen. 2.4 Tidigare utförda enskilda studier I detta avsnitt sammanfattas slutsatser och resultat från tidigare utförda studier som berör ämnet utrymning uppåt.

23 Utrymning i långa trappor uppåt: Fysisk ansträngning, gånghastighet och beteende Huvudmålet med studien Utrymning i långa trappor uppåt: Fysisk ansträngning, gånghastighet och beteende (Ronchi, o.a., 2015) var att med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt förbättra förståelsen för mänsklig prestation vid utrymning uppåt samt att utveckla en enkel modell som skulle kunna användas för att förbättra brandsäkerheten och utformningen av trappor avsedda för utrymning uppåt i undermarksanläggningar och andra liknande byggnader och anläggningar. Resultat och slutsatser som berör trappor, där paralleller inte kan dras till utrymning uppåt generellt, har exkluderats från denna områdesöversikt, då det inte är aktuellt här Studiens upplägg Studien var indelad i fem delar. 1) Den första delen utgjordes av en litteraturstudie. Den kunskapsöversikt som ligger till grund för denna litteraturstudie har sammanfattats i avsnitt ) Två försök med målet att studera individuell respektive en grupps prestation vid utrymning uppför långa trappor utfördes. Försöksdeltagarnas beteende studerades också. Försöken utfördes i två olika byggnader (Elite Ideon Gateway i Lund respektive Kista Science Tower i Stockholm), uppskattningsvis 48 m och 109 m höga. I de delförsök där den individuella prestationen studerades deltog 47 respektive 29 personer och i delförsöken som utfördes i grupp deltog 15 respektive 26 personer. 3) Ett försökt likt de två som beskrivs ovan utfördes, men istället för utrymning uppför långa trappor utrymde försöksdeltagarna uppför en stillastående rulltrappa (uppskattningsvis 33 m hög). Detta försök utfördes i Västra Skogens tunnelbanestation i Stockholm. I de försök där den individuella prestationen studerades deltog 34 personer och i delförsöken som utfördes i grupp deltog 21 personer. 4) Ett försök utfördes där försöksdeltagarna gick i en trappmaskin. Här studerades den individuella prestationen och det var totalt 25 personer som deltog i försöket. 5) Avslutningsvis utvecklades och värderades en enkel modell avsedd att förutspå en persons prestationsförmåga vid utrymning uppåt baserat på olika faktorer så som påverkan av fysisk ansträngning, fysisk arbetsförmåga, ålder, kön etc. Under försöken samlades följande data in: Gånghastigheter Flödeshastigheter (Västra skogen) Fysiologiska mätningar Kvalitativa observationer av mänskligt beteende (exempelvis användande av räcke/handledare, subjektiv uppskattning av fysisk ansträngning, gånglinjer m.m.) För insamlingen av data användes borgskalan, pulsmätare, syreförbrukningsanalysator, elektromyografimätare och videokameror. Videokamerorna placerades längs med trapporna, men också på försöksdeltagarna.

24 24 I Tabell 4 och Tabell 5 har antal försöksdeltagare samt dess könsfördelning och ålder för de individuella respektive gruppförsöken sammanställts. Tabell 4: Sammanställning av information om försöksdeltagarna i de individuella försöken. Individuella Antal Ålder Män Kvinnor försök personer Min Medel Max Ideon Kista Västra Skogen Tabell 5: Sammanställning av information om försöksdeltagarna i gruppförsöken. Antal Ålder Gruppförsök Män Kvinnor personer Min Medel Max Ideon Kista Västra Skogen Resultat I detta avsnitt presenteras de gånghastigheter som mättes upp i de individuella försöken. Presentationen är uppdelade i fyra avsnitt. I avsnitt till presenteras gånghastigheterna från respektive försök och i avsnitt jämförs resultaten med varandra. Här presenteras också generella resultat som observerades under studiens gång. Figurerna i detta avsnitt är hämtade från originalrapporten och har publicerats med författarnas medgivande. Originalrapporten kan hämtas i fulltext från: Ideon I Figur 4 presenteras de gånghastigheter som mättes upp i de individuella försöken i Ideon. I figuren visas minimumvärdet, medianvärdet, maxvärdet samt värdet för 25:e och 75:e percentilen för olika höjder.

25 25 Figur 4: Figuren visar de gånghastigheter som uppmättes i de individuella försöken i Ideon. Figuren är hämtad från originalrapporten och publiceras här med författarnas medgivande. (Ronchi, o.a., 2015, s. 37 Figur 13) I Figur 5 presenteras gånghastigheten för den långsammaste, snabbaste samt mediandeltagaren i de individuella försöken i Ideon. Figur 5: I figuren presenteras gånghastigheten för den långsammaste, snabbaste respektive mediandeltagaren i de individuella försöken i Ideon. (Ronchi, o.a., 2015, s. 40 Figur 17(a)). I Figur 6 presenteras de vertikala hastigheter som mättes upp i de individuella försöken i Ideon. I figuren visas minimumvärdet, medianvärdet, maxvärdet samt värdet för 25:e och 75:e percentilen för olika höjder.

26 26 Figur 6: Figuren visar de vertikala gånghastigheter som uppmättes i de individuella försöken i Ideon. Figuren är hämtad från originalrapporten och publiceras här med författarnas medgivande. (Ronchi, o.a., 2015, s. 41 Figur 18) Kista I Figur 7 presenteras de gånghastigheter som mättes upp i de individuella försöken i Kista. I figuren visas minimumvärdet, medianvärdet, maxvärdet samt värdet för 25:e och 75:e percentilen för olika höjder. Figur 7: Figuren visar de gånghastigheter som uppmättes i de individuella försöken i Kista. Figuren är hämtad från originalrapporten och publiceras här med författarnas medgivande. (Ronchi, o.a., 2015, s. 46 Figur 27). I Figur 8 presenteras gånghastigheten för den långsammaste, snabbaste samt mediandeltagaren i de individuella försöken i Kista.

27 27 Figur 8: I figuren presenteras gånghastigheten för den långsammaste, snabbaste respektive mediandeltagaren i de individuella försöken i Kista. (Ronchi, o.a., 2015, s. 49 Figur 31(a)). I Figur 9 presenteras de vertikala hastigheter som mättes upp i de individuella försöken i Kista. I figuren visas minimumvärdet, medianvärdet, maxvärdet samt värdet för 25:e och 75:e percentilen för olika höjder. Figur 9: Figuren visar de vertikala gånghastigheter som uppmättes i de individuella försöken i Kista. Figuren är hämtad från originalrapporten och publiceras här med författarnas medgivande. (Ronchi, o.a., 2015, s. 50 Figur 32) Västra Skogen I Figur 10 presenteras de gånghastigheter som mättes upp i de individuella försöken i Västra Skogen. I figuren visas minimumvärdet, medianvärdet, maxvärdet samt värdet för 25:e och 75:e percentilen för olika höjder.

28 28 Figur 10: Figuren visar de gånghastigheter som uppmättes i de individuella försöken i Västra Skogen. Figuren är hämtad från originalrapporten och publiceras här med författarnas medgivande. (Ronchi, o.a., 2015, s. 57 Figur 42). I Figur 11 presenteras gånghastigheten för den långsammaste, snabbaste samt mediandeltagaren i de individuella försöken i Västra Skogen. Figur 11: I figuren presenteras gånghastigheten för den långsammaste, snabbaste respektive mediandeltagaren i de individuella försöken i Västra Skogen. (Ronchi, o.a., 2015, s. 60 Figur 46(a)). I Figur 12 presenteras de vertikala hastigheter som mättes upp i de individuella respektive gruppförsöken i Västra Skogen. I figuren visas minimumvärdet, medianvärdet, maxvärdet samt värdet för 25:e och 75:e percentilen för olika höjder.

29 29 Figur 12: Figuren visar de vertikala gånghastigheter som uppmättes i de individuella försöken i Västra Skogen. Figuren är hämtad från originalrapporten och publiceras här med författarnas medgivande. (Ronchi, o.a., 2015, s. 61 Figur 47) Övergripande resultat I detta avsnitt har de övergripande resultaten som är aktuella för denna områdesöversikt sammanställts. Vid en jämförelse av gånghastigheterna i de olika individuella försöken kan ses att gånghastigheten är som högst i Kistaförsöket. I studien dras slutsatsen att detta (delvis) beror på trappornas utformning. Västra Skogen saknar vilplan, och har därmed den lägsta gånghastigheten, och trapphuset i Kista har fler vilplan än trapphuset i Ideon. I samtliga individuella försök minskade gånghastigheten med höjden. Vid en jämförelse av gånghastigheterna i de olika gruppförsöken kan ses att hastigheten även här var som lägst i Västra Skogen. Detta är sannolikt en följd av avsaknaden av vilplan, men också rulltrappans begränsade bredd. Den begränsade bredden i kombination med att de höga trappstegen påverkade försöksdeltagarna till en större kroppsrörelse, vilket gjorde det svårare att passera långsamgående personer. En generell observation som görs under försöken är att om klättringen uppför trapporna påbörjas med en låg gånghastighet är det möjligt att hålla en konstant hastighet under förflyttningen uppför trappan och därmed minska påverkan av fysisk ansträngning. Att inledningsvis ha en för hög gånghastighet kan leda till att gånghastigheten minskar längre upp i trappan. Vid en jämförelse av de vertikala hastigheterna i de olika försöken är hastigheterna omvända. Den vertikala hastigheten i Västra Skogen är högst, följt av Ideon och därefter Kista. Detta beror på att avsaknaden av vilplan medför en snabbare förflyttning uppåt. Under försöken observerades att vissa försöksdeltagare hindrade andra personer, vilket påverkade deras förflyttning uppåt. Man kunde även se att en grupp kan motivera till en högre hastighet. I samtliga försök sågs en trend av ökad upplevd fysisk ansträngning och lägre normaliserad gånghastighet ju högre upp försöksdeltagarna förflyttade sig. Försöksdeltagarna verkade sikta på att ligga på en upplevd ansträningsnivå mellan 15 och 17 på Borgskalan.

30 30 I Västra Skogen gav fler försöksdeltagare ett högre värde på den upplevda ansträngningsnivån vid en lägre höjd än i Ideon och Kista. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En kan vara att i Västra Skogen nyttjade försöksdelatagarna inte handledaren i samma utsträckning som i de båda andra försöken och en annan anledning kan vara att trappstegens utformning medförde en ökad ansträngning. Dessutom medförde avsaknaden av vilplan i Västra Skogen att de muskler som används för att förflytta sig uppåt inte fick några mikropauser. Antal pauser samt var de inträdde och hur långa de var varierade mellan de individuella försöken jämfört mot gruppförsöken. I gruppförsöken tenderade pauserna vara färre, uppkomma senare och dessutom vara kortare. Detta kan förklaras genom den sociala påverkan från andra försöksdeltagare. I gruppförsöken var densiteten som högst i början av försöken. I takt med att de som förflyttade sig snabbare passerade de mer långsamgående spreds försöksdeltagarna ut längs sträckan och densiteten minskade. Vissa försöksdeltagare följdes åt i mindre gruppen i gruppförsöken, vilket i studien bedömdes vara ett resultat av gruppbeteende mer än harmoniserad gånghastighet. Vissa försöksdeltagare verkade föredra att gå själva och undvek att hamna mitt i en mindre grupp Sammanställning av diskussion och slutsatser I detta avsnitt har diskussion och slutsatser som är aktuella för denna områdesöversikt sammanställts. I diskussionen nämns att en trend kan ses i Kistaförsöken. Trenden visar att gånghastigheten stabiliserades efter 20 våningar (vilket motsvarar en höjd av 71 m) och var konstant resterande 10 våningar. En av slutsatserna i studien är att fysisk ansträngning påverkar gånghastigheten. Inverkan av fysisk ansträngning bör därför beaktas vid utformning var utrymningsvägar avsedda för utrymning uppåt. Rapporten tar också upp frågan huruvida det är etiskt korrekt att designa utrymningsvägar på ett sådant sätt att den fysiska ansträngning som de utrymmande utsätts för medför att de är uttröttade då de passerat utrymningsvägen Utrymning uppåt Påverkan av vinterkläder vid utrymning uppåt via trappor Syftet med examensarbetet Utrymning uppåt Påverkan av vinterkläder vid utrymning uppåt via trappor (Asplund & Neumann, 2016) var att bygga vidare på det arbete som gjorts inom studien Utrymning i långa trappor uppåt: Fysisk ansträngning, gånghastighet och beteende (Ronchi, o.a., 2015). Arbetet inriktade sig på att undersöka vilken påverkan vinterkläder har på gånghastighet och syreförbrukning vid utrymning uppför längre trappor, vilket gjordes genom utförande av fullskaleförsök. Resultat och slutsatser som berör trappor, där paralleller inte kan dras till utrymning uppåt generellt, har exkluderats från denna områdesöversikt, då det inte är aktuellt här. Arbetet utgick från följande två frågeställningar:

31 31 Hur påverkas gånghastigheten vid utrymning uppåt av vinterjackor? Vilka tekniker använder personer när de utrymmer uppåt? Fullskaleförsöket utfördes i Skrapan i Västerås, en byggnad som är ca 81 m hög och består av 25 våningar. Vid försöket fick försöksdeltagarna gå från tredje till 25:e våningen. För att samla in mätdata under försöken användes borgskalan, pulsmätare, syreförbrukningsanalysator, elektromyografimätare, observatörer och videokameror. Videokamerorna placerades längs med trapporna, men också på försöksdeltagarna. Det var totalt 21 personer som deltog i försöket. Uppgifter om försöksdeltagarna finns presenterade i Tabell 6. Tabell 6: Sammanställning av information om försöksdeltagarna. Ålder [år] Längd [cm] Vikt [kg] Min Medel Median Max När försöksdeltagarna anlände till försöksplatsen informerades de om att de skulle gå upp för trapporna i egen takt tills de stoppades eller inte orkade längre. Det tänkta scenariot var att brandlarmet löst ut, men att de inte var direkt exponerade för branden. Försöket var uppdelat på två dagar. Försöksdeltagarna skulle utföra ett delförsök per dag, där de ena dagen skulle gå upp för trapporna med vinterjacka på sig och andra dagen utan. Av de 21 deltagande var det 4 st. som inte deltog den andra försöksdagen. I nedanstående punkter har de slutsatser som examensarbetet resulterade i och som är aktuella för denna områdesöversikt sammanställts. Huruvida personer har vinterkläder på sig eller ej, påverkar vid utrymning uppåt. Detta antas bero på en kombination av värme, begränsad rörlighet och tyngd. Gånghastigheten är hög i början, blir långsammare i mitten och ökar mot slutet av trappan. De uppmätta värdena av syreförbrukningen visade höga siffror, vilket tyder på att försöksdeltagarna inte hade klarat av att hålla det tempo de hade under försöken om trappan varit längre. I examensarbetet nämns att gånghastigheten minskade från första försöksdagen till den andra för alla försöksdeltagare utom två. Detta tyder på att den fysiska ansträngningen från första försöksdagen påverkade resultaten den andra. Detta resonemang stödjs av att i de enkätundersökningar som försöksdeltagarna ombads delta i, framgick att vissa personer var trötta och/eller hade träningsvärk från dagen innan Utrymning från tunnlar i höga trappschakt Examensarbetet Utrymning från tunnlar i höga trappschakt (Lövgren, 2013) är en intervjustudie i vilken utrymning uppåt i höga trapphus har studerats. Syftet med arbetet var att studera vilken lagstiftning och vilka krav som styrt utformningen av utrymningsschakten, huruvida utmattningsproblematiken har beaktats samt klarlägga

32 32 räddningstjänstens syn på problematiken med utrymning uppåt och insats nedåt. Studien bygger på följande frågeställningar: Vilken lagstiftning har varit aktuell för de studerade anläggningarna och vilka krav finns som har möjliggjort den valda utformningen? Hur ser utformningen ut med hänsyn till utrymning av resenärer samt insatsen för räddningstjänst? Har det tagits hänsyn till funktionsnedsatta vid utformningen? Vilka motiv och analyser har varit bakgrund till utformningarna? Hur har hänsyn tagits till utmattningsproblematiken och människors förmåga att utrymma vid höga trapphus? Resultat och slutsatser som berör trappor, där paralleller inte kan dras till utrymning uppåt generellt, har exkluderats från denna områdesöversikt, då det inte är aktuellt här. I Tabell 7 nedan presenteras de nio anläggningar som ingick i studien. Tabell 7: Information om de nio anläggningar som ingick i studien. Anläggning Stad Höjd trappschakt [m] (ungefärliga mått) Arlandabanan Stockholm 30 Citybanan Stockholm 40 Citytunneln Malmö 25 Förbifart Stockholm Stockholm 15 Klaratunneln Stockholm 20 Lainzertunneln Wien 80 Stockholm tunnelbana Stockholm 30 Tranebergstunneln Stockholm 25 Västlänken Göteborg 15 I rapporten konstateras att det finns ett flertal lagar och förordningar som gäller för den här typen av anläggningar. Det finns dock inga krav som ställs med direkt koppling till den utmattningsproblematik som utrymning uppför innebär. Krav ställs på utrymningsvägar som innefattar schakt, men lite hänsyn tas till trappornas utformning. Anpassning till trappornas höjd saknas, vilket medför att samma krav ställs på trappan, oavsett om den är 10 eller 100 meter hög. Tillämpningsföreskrifter som förtydligar vad som gäller för utrymningsvägarna saknas. Vid utrymning uppför i trappor nämns vilplan (ger möjlighet till vila), gallertrappor (ser hur långt det är kvar till utgången) och hiss som möjliga installationer som kan användas för att underlätta utrymningen och på så sätt ta hänsyn till utmattningsproblematiken. De som har intervjuats vid respektive anläggning uttrycker en medvetenhet om utmattningsproblemet som följer utrymning uppåt, men det är ovanligt att någon hänsyn tas till detta vid utformningen av utrymningsvägarna.

33 33 3 Beskrivning av utfört försök I detta kapitel beskrivs genomförandet av försöket. I avsnitt 3.1 Försöksupplägg beskrivs försökets upplägg och i avsnitt 3.2 Försöksplatsen beskrivs försöksplatsen. En sammanställning av generell information om försöksdeltagarna återges i avsnitt 3.3 Försöksdeltagare och avslutningsvis presenteras hur dokumenteringen av försöket hanterades i avsnitt 3.4 Dokumentation. 3.1 Försöksupplägg Försöket var uppdelat på två dagar ( respektive ). Den första dagen var det 14 personer som deltog och andra dagen var det 18 stycken deltagare. Försöksdeltagarna anlände i omgångar. De prickades av och eskorterades till Rum 1, där de tilldelades nummerlappar och fick information om upplägget för dagen. En kopia av den information som tidigare blivit utskickad till försöksdeltagarna delades ut, se Bilaga A, och försöksledningen gick dessutom muntligt igenom innehållet med deltagarna. Försöksdeltagarna gavs möjlighet att läsa igenom informationen, lyssna på den muntliga genomgången samt ställa frågor. Därefter ombads de som fortfarande ville delta i försöket att signera den samtyckesblankett som bifogats längt bak i informationshäftet. När samtyckesblanketten var signerad fick försöksdeltagarna besvara en av två enkäter, se Bilaga B. Parallellt med att försöksdeltagarna fick information och fyllde i enkäten, mättes deras vilopuls med pulsband med sensorer som tilldelades dem vid ankomst. Samtliga deltagare ombads därför att sitta ner och vara så avslappnade och stilla som möjligt under denna tid. Vilopulsen antecknades efter att respektive deltagare varit stillasittande i cirka 15 minuter. När försöksdeltagarna besvarat enkäten och vilopulsen antecknats blev de eskorterade, en och en, till Rum 2 där de ombads genomföra ett test på ett löpband. Syftet med testet var att ta fram en referenshastighet för respektive deltagare, vilken har använts vid analys av försökets resultat. För att få ytterligare en referenshastighet filmades försöksdeltagarna då de passerade en 28,7 m lång, rak korridor på väg till Rum 2. Löpbandstestet utfördes genom att deltagarna gick på löpbandet en och en, till en början med en mycket låg hastighet. Hastigheten ökades sedan succesivt till dess att respektive försöksdeltagare meddelade att dennes naturliga gånghastighet uppnåtts. För att försöksdeltagarna skulle göra en så likvärdig bedömning av sin naturliga gånghastighet som möjligt instruerades de att den naturliga gånghastigheten motsvarar en behaglig hastighet de skulle kunna hålla under en längre tid. Som exempel angavs att den naturliga gånghastigheten är snabbare än att strosande fönstershoppa i stan, men långsammare än en aktiv powerwalk. När respektive deltagare uppnått sin naturliga gånghastighet ombads de att fortsätta gå i denna hastighet i ca 2 minuter. Därefter 1) minskades hastigheten med cirka 20 % varpå deltagaren fick gå i denna lägre hastighet i cirka 1 minut och därefter 2) ökades hastigheten med cirka 20 % varpå deltagaren på samma sätt fick gå i den högre hastigheten i cirka 1 minut. Hastigheten ändrades därefter tillbaka till den hastighet som

34 34 försöksdeltagaren tidigare angett som dennes naturliga gånghastighet och deltagaren fick återigen gå i denna hastighet i cirka 1 minut. Därefter tillfrågades deltagaren om denne fortfarande bedömde att detta var den hastighet som motsvarade dennes naturliga gånghastighet. Om så var fallet antecknades hastigheten och löpbandet stängdes av. Om försöksdeltagaren gjorde en annan bedömning än tidigare justerades hastigheten och processen upprepades. Försöksdeltagarna informerades inte om vilken hastighet löpbandet var inställt på, vare sig under eller efter försökets genomförande. Detta för att undvika att de anpassade sin gånghastighet när de såg hur snabbt de gick. Figur 13: Försöksdeltagare genomför test på löpband i Rum 2. När försöksdeltagarna avslutat löpbandstestet eskorterades de vidare till Rum 3, där de försågs med den utrustning som av säkerhetsskäl krävs för att beträda tunneln i Äspölaboratoriet (flykthuva, reflexväst och hjälm med hakrem). De utrustades också med en actionkamera fäst i en bröstsele och en interntelefon. Pulsklocka och pulsband hade de redan på sig sedan tidigare.

35 35 A B C Figur 14: Den utrustning som försöksdeltagarna försågs med inför förflyttningen i tunneln. A) Flykthuva, reflexväst, hjälm med hakrem, actionkamera och pulsklocka. B) Flykthuva, reflexväst och hjälm med hakrem C) Reflexväst, hjälm med hakrem, nummerlapp, actionkamera och interntelefon. När försöksdeltagarna tagit på sig utrustningen tog de (en och en), tillsammans med en observatör ur försökspersonalen, hissen ner till nivå -340 i Äspölaboratoriets huvudtunnel. Deltagarna blev dock inte informerade om hur långt ner i tunneln de transporterades. I tunneln genomfördes försökets huvudsakliga del, bestående av individuella försök där försöksdeltagarna gick från nivå -340 till Innan deltagarna släpptes iväg, gav den observatör som följde med dem ner i tunneln följande information: 1. Scenariot är följande: Du är i tunneln och du får information om att tunneln måste utrymmas till följd av brand. Du befinner dig dock inte i omedelbar fara. I den här delen av tunneln är det ännu ingen inverkan av brand eller brandgaser. 2. Du ska gå uppåt i tunneln i ditt eget tempo (så som du tror att du hade gjort i en verklig situation) tills någon stoppar dig. Du kommer inte kunna gå fel eller missa var du ska stanna. 3. Det här är ingen tävling om vem som får den snabbaste tiden! Vi är ute efter realistiska gånghastigheter. Om du springer upp kommer vi inte kunna använda värdena från ditt försök i den efterföljande analysen. 4. Gå försiktigt så att du inte snubblar och ta inte ut dig mer än du känner att du mår bra av. 5. Längs med tunneln finns markeringar (vita, tvärgående linjer). Intill varje markering finns en symbol och en bild på borgskalan. Ignorera symbolerna. De är endast till för vår kamerautrustning. Borgskalan är en skala från 6 till 20, vilken används för att bedöma upplevd ansträngning. (Borgskalan förklaras utifrån en bild på skalan samt den informationen som anges i avsnitt Borg-

36 36 RPE-skalan (Borgskalan).) Vid varje markering ska du, utan att stanna, klart och tydligt så att den hörs i kommunikationsenheten rapportera var på borgskalan du upplever att du befinner sig det vill säga hur fysiskt ansträngd du upplever att du är. 6. För att våra mätvärden ska bli så bra som möjligt, håll dig till mitten av tunneln. Tunnelns mitt är kontinuerligt markerad med vita, längsgående linjer. 7. Ignorera kameror och eventuella personer du möter eller passerar i tunneln. Kamerorna finns där för att dokumentera försöket och eventuella personer som befinner sig i tunneln är där för att se till att utrustningen fungerar och att allt flyter på som det ska. Om någon person vill dig något kommer de att ta kontakt med dig. Om de inte gör det, ignorera dem. 8. Jag kommer att följa efter dig på avstånd. Detta för att kunna skriva ner dina rapporter gällande borgskalan samt för att finnas till hands om det skulle behövas. Jag kommer att gå en bit bakom dig. Detta för att jag inte vill påverka dig och din gånghastighet under försöket. Vi kommer ändå att kunna kommunicera via interna kommunikationsenheter. 9. Om du känner att du inte klarar att gå hela den avsedda sträckan eller av annan anledning väljer att bryta; rapportera detta i den interna kommunikationsenheten, stanna och invänta mig. Du kommer att tillfrågas varför du valde att stanna, men du behöver inte svara om du av någon anledning känner att du inte vill det. Efter att respektive deltagare delgetts informationen ovan gavs de möjlighet att ställa frågor. Därefter påbörjades förflyttningen uppåt. Figur 15: Försöksdeltagare genomför försök i tunneln. Observatörerna som följde försöksdeltagarna i tunneln hade innan försöket påbörjades fått följande instruktioner: 1. Håll avstånd till den försöksdeltagare du observerar. Detta för att påverka denne så lite som möjligt. Du ska dock alltid ha försöksdeltagaren inom synhåll. 2. Anteckna tiden då försöksdeltagaren passerar en markering.

37 37 3. Anteckna den fysiska ansträngning som försöksdeltagaren rapporterar (nummer på borgskalan). Om försöksdeltagaren glömmer bort att rapportera den fysiska ansträngningen, påminn. 4. Anteckna tiden som försöksdeltagaren eventuellt stannar upp/vilar (starttid och stopptid). 5. Anteckna övriga eventuella observationer (exempelvis försöksdeltagaren är märkbart påverkad av den fysiska ansträngningen). 6. Det är inte meningen att ni ska möta någon i tunneln, men om detta ändå inträffar; anteckna detta i observationsprotokollet. Oberoende av om personen tar kontakt med er eller inte, kan dess närvaro påverka försöksdeltagaren. 7. Om försöksdeltagaren väljer att bryta, meddela detta via interntelefonen. Personal från SKB kommer att köra ner i tunneln och hämta er med bil. I bilen finns tillgång till akutväska och defibrillator. Mållinjen skilde sig inte från övriga, kontinuerligt återkommande markeringar i tunneln. Detta för att undvika att försöksdeltagarna ökade hastigheten när de fick syn på mållinjen. Försöksdeltagarna stoppades först efter att de passerat mållinjen. När respektive försöksdeltagare passerat mållinjen, tog de hissen upp till marknivå tillsammans med den observatör som följt dem i tunneln. Därefter fick de ta av sig den utrustning de tilldelades och eskorterades sedan till Rum 4, där de fick besvara den andra av två enkäter, se Bilaga C. När enkäten besvarats erbjöds försöksdeltagarna att ställa frågor om dess innehåll samt om dagen i helhet. När frågorna besvarats samlades nummerlapparna in och en ersättning, i form av presentkort på bio, delades ut. Figur 16 visar ett flödesschema där försökes genomförande åskådliggörs. 3.2 Försöksplatsen Figur 16: Flödesschema Försöket utfördes på Äspölaboratoriet, norr om Oskarshamn. Huvuddelen av försöket genomfördes i Äspölaboratoriets huvudtunnel och övriga delar i SKB:s lokaler ovan jord. Huvudtunneln i Äspölaboratoriet är totalt 3,5 km lång och lutar 14 %. I det aktuella försöket transporterades försöksdeltagarna med hiss från marknivå ner till nivå -340, varifrån de gick upp till nivå Från nivå -220 transporterades de med hiss upp till marknivå igen.

38 38 Figur 17: Planskiss av den del av Äspölaboratoriets huvudtunnel som nyttjades i försöket. Äspölaboratoriets huvudtunneln är belyst med punktvis placerade lysarmaturer. Ljusstyrkan varierar därför kraftigt beroende på om den mäts rakt under en eller mellan två lysarmaturer. I den del av tunneln som användes i försöket mättes ljusstyrkor mellan 60,0 och 110,0 lux upp under lysarmaturerna och mellan två ljusarmaturer varierade ljusstyrkan mellan 0,1 och 16,1 lux. 3.3 Försöksdeltagare Figur 18: Äspölaboratoriets huvudtunnel. Det var totalt 32 försöksdeltagare som medverkade i försöket. Rekryteringen gjordes lokalt och hanterades av personal från SKB. Figur 19 visar försöksdeltagarnas åldersfördelning. Deltagarna utgjordes till större delen av gymnasiestudenter i åldrarna 18 till 19 år. Utöver studenterna deltog lärare och personal från SKB.

39 Antal [st] Ålder [år] Figur 19: Diagrammet visar försöksdeltagarnas ålder i år. Det var totalt 9 män och 23 kvinnor som deltog. I Bilaga D presenteras ålder och kön kopplat till respektive försöksdeltagare. I den första enkäten som försöksdeltagarna fick besvara, se Bilaga B, fick de svara på frågor gällande träningsvanor, välmående och dagsform. Svaren på dessa frågor har sammanställts i Bilaga E. 3.4 Dokumentation Huvuddelen av försöket dokumenterades med actionkameror fästa med bröstselar på respektive försöksdeltagare. Kamerorna var monterade så att de filmade deltagarnas fötter. Figur 20: En exempelbild från en av de actionkameror fäst i en bröstsele som användes under försöket. Som backup till actionkamerorna var en kamera monterad vid respektive kontinuerligt återkommande markering bestående av vita, tvärgående linjer. Kamerorna var riktade

40 40 så att de filmade den vita markeringen på marken samt en symbol som lagts ut i syfte att hålla reda på vid vilken position respektive kamera suttit. Med den vinkeln var det också möjligt att se försöksdeltagarnas fötter då de passerade markeringen. Figur 21: Kamera monterad vid markering i tunneln. Målet var att markeringarna (och därmed också de fasta kamerorna) skulle placeras var 75:e meter. Den varierande ljusstyrkan i tunneln gjorde dock att det var svårt att få en tydlig bild i kamerorna i de mörkare zonerna. Detta löstes genom att avstånden mellan markeringarna justerades så att de hamnade rakt under en lysarmatur. Till följd av detta varierar avstånden mellan markeringarna något, se Tabell 8. I Tabell 8 framgår också vilken symbol som placerades vid respektive markering. Tabell 8: Markeringarnas/Fasta kamerors placering Markering/Kamera Symbol Position [m från start] 01 START Utöver de fasta kamerorna vid markeringarna monterades ytterligare 4 stycken kameror i tunneln. Dessa var riktade så att de filmade längs med tunneln och de var placerade för att täcka en så lång sträcka som möjligt. Kamerornas position framgår av Tabell 9. Syftet med dessa kameror var att få en bättre helhetsbild över försöket.

41 41 Tabell 9: Kamerornas placering Kamera Position [m från start] Utöver kameror, dokumenterades försöksdeltagarnas förflyttning av de observatörer som följde deltagarna genom tunneln samt av en observatör som överlyssnade kommunikationen mellan försöksdeltagare och observatör i interntelefonerna. Både observatören i tunneln och den observatör som överlyssnade interntelefonerna fyllde i ett observatörsprotokoll, se Bilaga F. Kameror monterades också i en av de korridorer som försöksdeltagarna var tvungna att passera för att ta sig mellan utrymmena ovan jord. Syftet med detta var att ta fram en referenshastighet genom att filma deltagarna utan deras vetskap då de förflyttade sig en längre raksträcka på plant underlag. Samtliga försöksdeltagare försågs med pulsband med sensorer och pulsklockor. Under förflyttningen i tunneln användes sensorer och klockor av modell H10 respektive M430. För att effektivisera mätningen av försöksdeltagarnas vilopuls nyttjades även sensorer och pulsklockor av äldre modell. Förutom vad som nämnts ovan, dokumenterades delar av försöket med stillbildskamera och försökspersonal och observatörer förde anteckningar över exempelvis vilopuls och resultaten från löpbandstestet. Under försöket ombads försöksdeltagarna besvara två enkäter, se Bilaga B och C. För att säkerställa att frågorna i enkäterna var utformade på ett sådant sätt att de var lätta att förstå och inte missuppfattades, testades enkäterna innan försökets genomförande. Enkäterna testades på personer i forskargruppens närhet (kollegor, familj och grannar), vilket medförde att testgruppen varierade i ålder, kön samt erfarenhet inom forskningsområdet. Testmetoden som användes var den som i Foddys (1993) bok beskrivs som Asking respondents to rephrase questions in their own words. Testpersonerna informerades om studien och försöket i korthet samt enkäternas roll i sammanhanget. Därefter lästes frågorna upp och testpersonen ombads att formulera respektive fråga med egna ord.

42 42 4 Resultat I detta kapitel beskrivs resultaten från försöken. I avsnitt 4.1 Referenshastigheter presenteras referenshastigheterna från löpbandet och korridoren och i avsnitt 4.2 Gånghastigheter tunneln har gånghastigheterna från tunneln sammanställts. Försöksdeltagarnas upplevda fysiska ansträngning presenteras i avsnitt 4.3 Upplevd fysisk ansträngning och i avsnitt 4.4 Puls presenteras försöksdeltagarnas vilopuls samt den puls som uppmättes i tunneln. Avslutningsvis sammanfattas försöksdeltagarnas beskrivningar av sina medvetna taktiker/tekniker de använde sig av vid förflyttningen i tunneln i avsnitt 4.5 Taktik/Teknik. 4.1 Referenshastigheter Som referens till försöksdeltagarnas gånghastighet i tunneln användes två olika metoder för att ta fram deltagarnas naturliga gånghastighet. De två metoderna beskrivs i avsnitt 3.1 Försöksupplägg. I det aktuella försöket gav båda metoderna orimligt låga gånghastigheter jämfört mot de gånghastigheter som försöksdeltagarna höll i tunneln. Det var därför inte relevant att göra en jämförelse med dessa värden. Referenshastigheterna för respektive metod presenteras i avsnitt Korridor och avsnitt Löpband nedan Korridor Från det videomaterial som samlades i den 28,7 m långa korridoren som försöksdeltagarna passerade, har en referenshastighet tagits fram, se Figur 22. Värdena i Figur 22 baseras på de försökseltagare som deltog den andra försöksdagen (664 till och med 682), då problem med kamerautrustningen medförde att videomaterialet från första försöksdagen inte är fullständigt. Figur 22: Diagrammet visar den naturliga gånghastigheten i korridoren. Värdena baseras på försöksdeltagare 664 t.o.m Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter.

43 Löpband Från löpbandstestet har en referenshastighet tagits fram, se Figur 23. Värdena i Figur 23 baseras på samtliga försöksdeltagare. Figur 23: Diagrammet visar den naturliga gånghastigheten från testet på löpbandet. Värdena baseras på samtliga försöksdeltagare. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75- percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter. 4.2 Gånghastigheter tunneln I detta avsnitt presenteras försöksdeltagarnas gånghastigheter i tunneln. Inledningsvis presenteras en sammanställning av samtliga försöksdeltagares gånghastigheter i avsnitt Samtliga försöksdeltagare. Därefter presenteras gånghastigheterna relaterat till kön (avsnitt Gånghastighet relaterat till kön) och ålder (avsnitt Gånghastighet relaterat till ålder). Gånghastigheterna presenteras både som traditionella och vertikala gånghastigheter (se förklaring av begreppen i avsnitt 2.1 Termer och uttryck). I Bilaga G presenteras gånghastigheterna för respektive försöksdeltagare Samtliga försöksdeltagare Försöksdeltagarnas gånghastighet vid förflyttningen i tunneln har sammanställts i Figur 24 (traditionell gånghastighet) och Figur 25 (vertikal gånghastighet). Värdena i figurerna baseras på samtliga försöksdeltagare. I Figur 26 och Figur 27 presenteras gånghastigheten för den snabbaste respektive långsammaste försöksdeltagaren, samt medianvärdet för samtliga försöksdeltagare. Värdena presenteras som traditionell gånghastighet (Figur 26) respektive vertikal gånghastighet (Figur 27).

44 44 Figur 24: Diagrammet visar värden för gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på samtliga försöksdeltagare. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter. Figur 25: Diagrammet visar värden för vertikal gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på samtliga försöksdeltagare. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter.

45 Vertikal gånghastighet [m/s] Gånghastighet [m/s] 45 2,10 Långsammaste Snabbaste Median 1,90 1,70 1,50 1,30 1,10 0,90 Figur 26: Diagrammet visar värden för gånghastighet [m/s]. Värdena representerar den snabbaste och långsammaste försöksdeltagaren samt medianvärdet för samtliga försöksdeltagare. 0,30 0,28 0,26 0,24 0,22 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 Långsammast Snabbast Median Figur 27: Diagrammet visar värden för vertikal gånghastighet [m/s]. Värdena representerar den snabbaste och långsammaste försöksdeltagaren samt medianvärdet för samtliga försöksdeltagare Gånghastighet relaterat till kön Försöksdeltagarnas gånghastighet vid förflyttningen i tunneln har sammanställts i Figur 28 och Figur 29 för kvinnor respektive män. Värdena i Figur 28 baseras på samtliga kvinnliga försöksdeltagare och värdena i Figur 29 baseras på samtliga manliga försöksdeltagare. På motsvarande sätt har försöksdeltagarnas vertikala gånghastighet sammanställts för kvinnor respektive män i Figur 30 och Figur 31. Också dessa värden baseras på samtliga kvinnliga respektive manliga försöksdeltagare.

46 46 Figur 28: Diagrammet visar värden för gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på de kvinnliga försöksdeltagarna. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter. Figur 29: Diagrammet visar värden för gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på de manliga försöksdeltagarna. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter.

47 47 Figur 30: Diagrammet visar värden för vertikal gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på de kvinnliga försöksdeltagarna. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter. Figur 31: Diagrammet visar värden för vertikal gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på de manliga försöksdeltagarna. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter.

48 Gånghastighet relaterat till ålder I detta avsnitt presenteras försöksdeltagarnas förflyttning i tunneln relaterat till ålder. I resultatpresentationen har försöksdeltagarna delats in i två olika åldersgrupper; 1) personer i åldrarna 1 19 år och 2) personer i åldrarna år. Grupp 1 utgörs av gymnasieelever och grupp 2 utgörs av övriga försöksdeltagare. I Figur 32 och Figur 34 presenteras en sammanställning av den traditionella respektive vertikala gånghastigheten för grupp 1. På motsvarande sätt presenteras en sammanställning av den traditionella respektive vertikala gånghastigheten för grupp 2 i Figur 33 och Figur 35. Figur 32: Diagrammet visar värden för gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på försöksdeltagare inom åldersintervallet år. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter.

49 49 Figur 33: Diagrammet visar värden för gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på försöksdeltagare inom åldersintervallet år. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter. Figur 34: Diagrammet visar värden för vertikal gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på försöksdeltagare inom åldersintervallet år. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter.

50 50 Figur 35: Diagrammet visar värden för vertikal gånghastighet [m/s]. Värdena baseras på försöksdeltagare inom åldersintervallet år. Diagrammet visar max- och minvärden, 25- och 75-percentiler, median (linje) och medelvärde (kryss). Eventuella extremvärden markeras som punkter.

51 Andel [%] Upplevd fysisk ansträngning I detta avsnitt presenteras försöksdeltagarnas upplevda, fysiska ansträngning under förflyttningen i tunneln relaterat till förflyttning i höjdmeter samt den normaliserade gånghastigheten. I Bilaga H presenteras den upplevda, fysiska ansträngningen för respektive försöksperson. I Figur 36 presenteras andelen försöksdeltagare som angav värdet 15 (vilket motsvarar ansträngande ) eller högre relaterat till hur många höjdmeter deltagarna förflyttat sig Figur 36: Diagrammet visar andelen [%] försöksdeltagare som angav ett värde på Borgskalan 15 eller högre i relation till hur många höjdmeter [m] deltagarna förflyttat sig i tunneln. Värdena baseras på samtliga försöksdeltagare. Figur 37 visar försöksdeltagarnas upplevda, fysiska ansträngning i relation till den normaliserade gånghastigheten. Med normaliserad gånghastighet avses gånghastigheten uttryckt som en andel av respektive försöksdeltagares maximala gånghastighet. Den maximala gånghastigheten utgörs av den högsta gånghastighet som respektive försöksdeltagare uppnått under förflyttningen i tunneln.

52 Normaliserad gånghastighet ,5 m 8,5-17,1 m 17,1-28,3 m 28,3-40,2 m 40,2-51,7 m 51,7-63,0 m 63,0-74,5 m 74,5-84,3 m 84,3-95,8 m 95,8-104,7 m 104,7-116,2 m 116,2-127,0 m 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0, Borgskala Figur 37: Figuren visar den upplevda fysiska ansträngning (Borgskalan) i relation till den normaliserade gånghastigheten. Värdena baseras på samtliga försöksdeltagare.

53 Vilopuls [bpm] Puls I detta avsnitt presenteras de pulsmätningar som genomfördes i samband med försöket. Försöksdeltagarnas vilopuls presenteras i avsnitt Vilopuls och medianvärden och högst uppnådda puls under förflyttningen i tunneln för respektive försöksdeltagare presenteras i avsnitt Puls under försöket i tunneln Vilopuls I Figur 38 presenteras vilopulsen för respektive försöksdeltagare Försöksdeltagare Figur 38: Diagrammet visar vilopulsen [bpm] för respektive försöksdeltagare. Den streckade linjen utgör median Puls under försöket i tunneln I detta avsnitt presenteras de pulsmätningar som genomfördes under förflyttningen i tunneln. Värdet för försöksdeltagare 654 saknas till följd av tekniska problem med mätutrustningen. I Bilaga I presenteras pulsmätningarna för respektive försöksperson Medianpulsen beräknat för hela förflyttningssträckan I Figur 39 presenteras medianvärdet för respektive försöksdeltagares puls under förflyttningen i tunneln. Medianen har beräknats för hela förflyttningssträckan.

54 Puls median [bpm] Puls median [bpm] Försöksdeltagare Figur 39: Diagrammet visar medianpulsen [bpm] för respektive försöksdeltagare beräknat för hela förflyttningssträckan i tunneln. Den streckade linjen utgör median Medianpulsen för sträckan 95,8 m till 127,0 m Med utgångspunkt i de pulskurvor som återfinns i Bilaga I, kan en tendens till att försöksdeltagarnas puls stabiliseras under förflyttningen utläsas. Vad som avses med stabil puls har i denna rapport definierats som att pulsen varierar med mindre än 10 bpm. Längden på sträckan efter vilken pulsen blir stabil varierar från deltagare till deltagare. För att ge en bild av försöksdeltagarnas puls då den stabiliserats har medianvärdet för deltagarnas puls från 95,8 till 127,0 höjdmeter sammanställts i Figur 40. Vid 95,8 höjdmeter var det endast en försöksdeltagare som ännu inte uppnått en stabil puls Försöksdeltagare Figur 40: Diagrammet visar medianpulsen [bpm] för respektive försöksdeltagare beräknat för sträckan 95,8 m till 127,0 m i tunneln. Den streckade linjen utgör median Högsta uppnådda puls I Figur 41 presenteras den högsta puls som respektive försöksdeltagare uppnådde under förflyttningen i tunneln.

55 Högsta uppnådda puls [bpm] Figur 41: Diagrammet visar den högsta puls [bpm] som respektive försöksdeltagare uppnådde under förflyttningen i tunneln. Den streckade linjen utgör median. 4.5 Taktik/Teknik Försöksdeltagare I den andra enkäten som försöksdeltagarna besvarade, se Bilaga C fråga 4, ställdes frågan När du gick uppför i tunneln, hade du en medveten taktik/teknik?. Svarsalternativen som deltagarna hade att välja på var Nej, jag bara gick och Ja. Om försöksdeltagarna svarade Ja uppmanades de att lämna en beskrivning. Dessa beskrivningar har sammanställts i Tabell 10. Det var totalt 19 försöksdeltagare som svarade att de hade en strategi under förflyttningen och 13 som svarade att de bara gick. Utifrån beskrivningarna i Tabell 10 har fem olika strategier som försöksdeltagarna använde sig av under förflyttningen i tunneln identifierats. Dessa strategier presenteras i Tabell 11. Den högra kolumnen i Tabell 10 (Strategi) anger vilken strategi respektive beskrivning har bedömts tillhöra. Den högra kolumnen i Tabell 11 (Antal) anger hur många beskrivningar som har kategoriserats till respektive strategi. En beskrivning kan tillhöra flera strategier.

56 56 Tabell 10: Sammanställning av försöksdeltagarnas kommentarer till fråga 4 i den andra enkäten. Försöksperson Kommentar Strategi 650 Jag valde en lagom takt som jag vet att jag orkar att "klättra i". Sen var det bara att bita ihop och traska på i ett jämt 1 tempo. 651 Jag försökte hitta ett tempo som jag kände att jag kunde hålla en längre tid och sträcka. Jag försökte gå med bestämda steg och hålla samma steglängd för att inte tappa 1 tempot. 652 Jag försökte hitta en hastighet som kändes bekväm och sen hålla den Jag höll en lägre hastighet i början för att spara energi och ökade takten mot slutet Jag försökte hålla ett jämt tempo som var rätt så snabbt, för att ta mig ut fort, men samtidigt inte snabbare än att jag 1 skulle kunna hålla det om sträckan varit lång. 656 Jag fokuserade på andningen och tänkte mig lapparna på vägen som delmål. Annars var det bara att gå tills man kom 3 fram. 657 Jag försökte hålla ett konstant tempo och andas med djupa, hyfsat snabba andetag. Aldrig ändra tempo, aldrig ändra 1, 3 andningsfrekvens. 660 Jag är ganska van med den har typen av ansträngning. Jag valde ett tempo i början och försökte hålla samma tempo 1 hela sträckan. 662 Min taktik var att hålla en jämn andning på en nivå som var ansträngande, men samtidigt inte för ansträngande. Jag försökte tänka mig in i den utrymningssituation som 3, 4 angavs och var uppmärksam på omgivningen, för att distrahera mig från att tänka på hur ansträngd jag var. 664 Jag försökte hitta en takt som jag skulle kunna hålla länge Gå i en takt som jag vet att jag kan hålla Jag försökte hålla en lagom gånghastighet. Det var bra att vi fick gå in oss på löpbandet innan Jag höll ett jämt tempo. Tempot var lite för högt i början, så jag sänkte det och hittade en hastighet jag kunde hålla under en längre tid. Jag landade på 16 till 17 på BS. Det är 1 viktigt att inte stressa, utan hitta sitt eget tempo med målsättningen att klara långa sträckor. 668 Jag försökte att inte gå för snabbt i början Jag försökte att hålla ett jämnt tempo för att inte trötta ut mig för mycket Jag försökte hålla samma takt Jag försökte gå med ett jämt tempo och andas lugnt. 1, Mot målet! Jag tänkte på att jag skulle gå långt och anpassade min hastighet. 1

57 57 Tabell 11: Förflyttningsstrategier identifierade från försöksdeltagarnas svar på fråga 4 i den andra enkäten. Strategi Antal 1 Försöksdeltagaren anpassade gånghastigheten till ett tempo denne bedömde sig kunna hålla under en längre sträcka Försöksdeltagaren valde en längre gånghastighet i början. 2 3 Försöksdeltagaren fokuserade på andningen. 4 4 Försöksdeltagaren konsenterade sig på omgivningen för att undvika att tänka på hur trött denne var. 1 5 Försöksdeltagaren fokuserade på målet. 1 Några ytterligare förflyttningsstrategier, utöver vad som presenterats ovan, identifierades inte under analysen av insamlat videomaterial.

58 58 5 Analys och diskussion I detta avsnitt analyseras och diskuteras resultaten som presenterats i föregående avsnitt. De gånghastigheter som mättes upp i referensförsöken (i korridoren och på löpbandet) är orimligt låga jämfört med hur snabbt försöksdeltagarna förflyttade sig i tunneln. Innan deltagarna passerade korridoren instruerades de av den eskorterande försökspersonalen att de skulle gå i förväg och invänta personalen i slutet av korridoren. De fick dock inga vidare instruktioner om varför de skulle gå i förväg genom korridoren eller exakt var de skulle invänta personalen. På insamlat videomaterial kan ses att försöksdeltagarna tvekade, vilket resulterade i att de saktade in när de närmade sig korridorens slut. Då gånghastigheten mättes för förflyttningen genom hela korridorens längd påverkade detta resultatet. Innan försökets genomförande diskuterades huruvida försöksdeltagarna skulle informeras om att deras gånghastighet skulle mätas under förflyttningen genom korridoren eller inte. Det som talade emot att de skulle informeras om detta var att det ansågs troligt att försöksdeltagarna då skulle gå snabbare än deras naturliga gånghastighet, vilket i så fall skulle ge missvisande värden. Tanken var att genom att låta försöksdeltagarna ensamma gå genom korridoren, omedvetna om att deras förflyttning studerades, skulle deras naturliga gånghastighet kunna mätas. Att gånghastigheterna som mättes upp under referensförsöket på löpbandet blev lägre än förväntat kan förklaras med att försöksdeltagarna inte var vana, och därmed inte bekväma, med att gå på ett löpband. Detta kan resultera i lägre gånghastigheter än vad försöksdeltagarna skulle ha om de förflyttade sig på plant underlag. Utifrån resultaten av ovan nämnda referensförsök kan det antas att de två metoder som användes för att ta fram en referenshastighet för respektive försöksdeltagare i den aktuella studien inte är lämplig för den här typen av försök. Möjligt är att ett mer rimligt resultat hade uppnåtts om försöksdeltagarna hade ombetts passera korridoren, informerats om att deras gånghastighet skulle mätas och uppmanats hålla sin normala gånghastighet. I och med att de gånghastigheter som uppmättes i referensförsöken inte anses vara rimliga inkluderas de inte i fortsatt analys och diskussion. I Tabell 12 presenteras en jämförelse av gånghastigheter uppmätta under förflyttningen i tunneln i det aktuella försöket och gånghastigheter uppmätta i de tre försöken som innefattas av studien Utrymning i långa trappor uppåt: Fysisk ansträngning, gånghastighet och beteende (se avsnitt 2.4.1). Tabellen innefattar värden för den snabbaste respektive långsammaste försöksdeltagaren samt medianvärdet för samtliga försöksdeltagare. Värdena från den aktuella studien är hämtat från uppmätt indata och är därmed exakta, medan värden från resterande försök är hämtade från Figur 5, Figur 8 och Figur 11, varför de inte är angivna med samma noggrannhet.

59 59 Tabell 12: En jämförelse av gånghastigheter från det aktuella försöket (Äspö) och de försök som genomfördes inom ramen för studien Utrymning i långa trappor uppåt: Fysisk ansträngning, gånghastighet och beteende. Gånghastighet [m/s] Äspö Ideon Kista Västra Skogen Långsammaste försöksdeltagaren Snabbaste försöksdeltagaren Medianvärdet för samtliga försöksdeltagare 0,98 1,30 0,40 0,50 0,00 0,85 0,35 0,55 1,71 2,03 0,90 1,80 0,95 2,45 0,80 2,20 1,38 1,53 0,70 0,80 0,70 0,85 0,75 0,85 Av Tabell 12 framgår det att försöksdeltagarna höll en högre gånghastighet i det aktuella försöket jämfört med de försök som genomfördes inom ramen för Utrymning i långa trappor uppåt: Fysisk ansträngning, gånghastighet och beteende. Vid en jämförelse mellan Figur 6, Figur 9, Figur 12 och Figur 25 är det dock tydligt att den vertikala gånghastigheten är lägre i det aktuella försöket än i övriga tre försök. Förklaringen till detta är sannolikt relaterat till vad Ronchi o.a. (2015) påvisade vid en jämförelse mellan gånghastighet och vertikal gånghastighet i försöken inom den egna studien. De högsta gånghastigheterna och de lägsta vertikala gånghastigheterna mättes upp i Kista medan de lägsta gånghastigheterna och de högsta vertikala gånghastigheterna mättes upp i Västra Skogen. Trapphuset i Kista är utformat med fler vilplan än trapphuset i Ideon medan Västra Skogen saknar vilplan helt. Detta medför att en större del av förflyttningen i Kistatrapphuset sker horisontellt, vilket möjliggör en högre gånghastighet, medan förflyttningen rulltrappan i Västra Skogen innebär en större vertikal förflyttning (Ronchi, o.a., 2015). Tunneln som nyttjades i det aktuella försöket lutar konstant och saknar vilplan, men lutningen är mindre än i ett trapphus eller en rulltrappa. Med utgångspunkt i Figur 28 och Figur 29 är det tydligt att de män som deltog i det aktuella försöket höll en högre gånghastighet under förflyttningen i tunneln än vad kvinnorna gjorde. Vid en liknande jämförelse mellan åldersgrupperna 18 till 19 år respektive 41 till 61 år är skillnaden inte lika tydlig, se Figur 32 och Figur 33, men det går att utläsa att försöksdeltagarna i den högre åldersgruppen höll en högre hastighet. Utifrån sammanställningen av enkätsvaren från det aktuella försöket framgår det att 59 % av försöksdeltagarna (19 av 32) hade en medveten strategi under förflyttningen genom tunneln. Av dessa var det 74 % (14 av 19) som försökte anpassa hastigheten till ett tempo som de trodde sig kunna hålla en längre sträcka, 21 % (4 av 19) fokuserade på andningen, 11 % (2 av 19) valde att gå långsammare i början, 5 % (1 av 19) koncentrerade sig på omgivningen för att undvika att tänka på tröttheten och 5 % (1 av 19) fokuserade på målet. I Figur 36 kan ses att försöksdeltagarna i det aktuella försöket upplevde att den fysiska ansträngningen ökade med förflyttningen uppåt i tunneln. Generellt gäller också att försöksdeltagarna höll en förhållandevis jämn gånghastighet under hela förflyttningen i tunneln, se Figur 24 samt Bilaga G. Detta resultat stämmer överens med ovan nämnd

60 60 strategi, där försöksdeltagarna försökte anpassa sin gånghastighet till ett tempo de trodde sig kunna hålla en längre sträcka. Vid höjdintervall 40,2 51,7 och 84,3 95,8 sjunker andelen försöksdeltagare som angett ett värde på Borgskalan motsvarande ansträngande eller högre (15 20), se Figur 36. En tendens till att gånghastigheten minskar vid dessa nivåer kan urskiljas i Figur 24 till Figur 25, vilket skulle kunna förklara varför den fysiska ansträngningen upplevs som mindre. När den upplevda fysiska ansträngningen sätts i relation till den normaliserade gånghastigheten, se Figur 37, framgår det att majoriteten av de Borgskalebedömningar som gjorts under förflyttningen genom tunneln ligger mellan 15 och 18. Det värde som förekommer flest gånger är 17. Figur 37 visar en tendens till att gånghastigheten minskar med ökad fysisk ansträngning. Som mest reduceras en försöksdeltagares gånghastighet till 74 % av den maximala hastigheten. Under försöket uppnåddes den maximala nivån av fysisk ansträngning (Borgskala 20), men den högsta nivån av upplevd fysisk ansträngning kan inte relateras till de största reduceringarna av gånghastigheten. Den högsta nivån av fysisk ansträngning uppnåddes för första gången på höjdintervallet 63,0 74,5 m. Vid en jämförelse av relationen mellan den fysiska ansträngningen och normaliserade gånghastigheten för de olika höjdintervallen kan det ses att värdena för nivå 51,7-63,0 m till och med nivå 104,7-116,2 m har liknade struktur, se Figur 37. Detta ger en indikation på att gånghastigheten och den fysiska ansträngningen var relativt konstant under den delen av förflyttningen. Strukturen för höjdintervallet 116,2-127,0 m skiljer sig från strukturen i de tidigare intervallen till följd av att gånghastigheten ökade under detta intervall. En möjlig förklaring till detta är att en eller flera försöksdeltagare uppfattade att de närmade sig mållinjen och motiverades därför att gå snabbare. Då Borgskalan är ett individuellt bedömningsverktyg är det troligt att respektive försöksdeltagare värderade den upplevda fysiska ansträngningen olika. Flertalet försöksdeltagare tillfrågades var på Borgskalen de bedömde att de befann sig när de stod och väntande på sin tur att få påbörja förflyttningen genom tunneln. Svaren varierade mellan 6 och 10. Det var heller ingen försöksdeltagare som avbröt trots att ansträngningsnivå 20 uppnåddes vid ett flertal tillfällen. Som en del i analysen av resultatet från det aktuella försöket avsågs en jämförelse göras mellan referenshastigheterna från korridoren respektive löpbandet och gånghastigheterna från förflyttningen i tunneln. Avsikten var att utifrån denna jämförelse kunna utläsa hur den fysiska ansträngning som förflyttningen uppåt i tunneln medförde påverkade deltagarnas gånghastighet. I och med att referenshastigheterna inte bedöms vara rimliga har dock denna jämförelse inte genomförts. Detta, i kombination med att försöksdeltagarna utgjordes av en ung och relativt vältränad population jämfört med den population som kan förväntas vistas i den här typen av miljöer, medför att den inledande vetenskapliga frågeställningen inte kan besvaras.

61 61 6 Slutsatser I detta kapitel har slutsatserna från den aktuella studien sammanfattats. Slutsatserna presenteras i relation till de frågeställningar som presenteras i avsnitt 1.3 Mål. Inledningsvis besvaras frågeställningarna och avslutningsvis den vetenskapliga frågeställningen. 1) Hur mycket långsammare är en försöksdeltagares gånghastighet i tunneln jämfört med dennes referenshastighet? I och med att de gånghastighet som uppmättes i referensförsöken inte anses vara rimliga har denna jämförelse inte utförts. 2) Hur påverkas försöksdeltagarnas gånghastighet av den fysiska ansträngning som förflyttningen uppåt innebär? Resultaten visar att förflyttningen uppåt i tunneln innebär en markant ökning av den upplevda fysiska ansträngningen samt en tendens till att gånghastigheten minskar med ökad fysisk ansträngning. 3) Använder sig försöksdeltagarna av någon identifierbar strategi då de förflyttar sig den avsedda sträckan uppåt? I det aktuella försöket var det 59 % av försöksdeltagarna som använde sig av någon identifierbar strategi under förflyttningen uppåt i tunneln. De fem olika strategierna som har identifierats är följande: Anpassa gånghastigheten till ett tempo som bedöms kunna hållas en längre sträcka. Fokusera på andningen. Hålla en lägre gånghastighet i början. Koncentrera sig på omgivningen för att undvika att tänka på tröttheten. Fokusera på målet. 4) Är försökssträckan tillräckligt lång för att försöksdeltagarnas gånghastighet ska hinna stabiliseras? Försöksdeltagarna höll en förhållandevis jämn gånghastighet under hela förflyttningen i tunneln, se Figur 24 samt Bilaga G. Detta kan vara ett resultat av att flera försöksdeltagare använde sig av strategin att anpassa gånghastigheten till en hastighet de bedömde sig kunna hålla en längre sträcka och att de därefter strävade efter att hålla den. Vid utrymningsdimensionering är en metod att jämföra förväntad utrymningstid med tiden innan kritiska nivåer förväntas uppstå. Vilken hastighet bör utgöra dimensionerande gånghastighet för utrymning av undermarksanläggningar där utrymningsvägen utgörs av en tunnel med kraftig lutning uppåt? Vilken hastighet som bör utgörs den dimensionerande gånghastigheten för utrymning av undermarksanläggningar där utrymningsvägen utgörs av en tunnel med kraftig lutning uppåt kan inte besvaras utifrån resultaten från aktuell studie, då

62 62 referenshastigheterna inte bedöms vara rimliga och försöksdeltagarna utgjordes av en icke representativ population.

63 63 7 Framtida forskning I detta kapitel presenteras förslag på idéer till framtida forskning inom det aktuella området. Det aktuella försöket innefattade endast individuella försök. För att studera hur förflyttningen i dessa miljöer påverkas av andra människor bör gruppförsök med olika persontätheter genomföras. Försöksdeltagarna i det aktuella försöket utgjordes till större delen av personer mellan 18 och 19 år, vilket inte är en representativ population för de personer som vistas i den här typen av anläggningar. Fler försök med en mer representativ demografi bör genomföras. I en utrymningssituation orsakad av brand kan den ordinarie belysningen slås ut av branden och i bästa fall ersättas av nödbelysning. Då möjligheterna att ventilera ut brandgaser från en undermarksanläggning är begränsade är det heller inte osannolikt att delar av anläggningen rökfylls. I det aktuella försöket studerades ren förflyttning i en lutande tunnelmiljö. Hur förflyttningen i den här typen av miljö påverkas av andra omständigheter som kan uppstå i en utrymningssituation bör studeras vidare. Flera av försöksdeltagarna i det aktuella försöket använde sig av olika strategier. Dessa strategier antas ha påverkat deltagarnas gånghastighet under förflyttningen i tunneln. Huruvida förutbestämda utrymningsstrategier skulle kunna påverka människors gånghastighet under en utrymning och därmed effektivisera en utrymningssituation bör undersökas. Att lära människor effektiv förflyttning vid utrymning kan vara ett komplement till att endast träna på hur de bör agera i en utrymningssituation. Resultaten från den aktuella studien visar att förflyttning uppåt hade relativt liten påverkan på gånghastigheten. Ett förslag till fortsatt arbete är att studera om detta var en följd av den strategin som flera av försöksdeltagarna använde sig av eller om en lutning motsvarande den som var aktuell för detta försök inte påverkar gånghastigheten i större utsträckning. Genom att studera om gånghastigheten påverkas mer i en brantare lutning utökas kunskapen och förståelsen ytterligare.

64 64 8 Litteraturförteckning Asplund, M., & Neumann, D. (2016). Utrymning uppåt - Påverkan av vinterkläder vid utrymning uppåt via trappor. Västerås: Mälardalens Högskola. Borg, G. A. (1982). Psychophyssical bases of perceived exertion. Medicine and science in sport and exercise, Borg, G. A. (NR4-2003). Att träna lagom hårt, så det känns bra. Svensk Idrottsforskning, 4-9. Boverket. (den 18 juni 2013). Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd med ändringar BBRAD 3 BFS 2013:12. Carlson, E.-S., Kumm, M., Dederichs, A., & Zakirov, A. (2017). Upphöjda gångbanor i spårtunnlar. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Choi, J.-H., Galea, E., & Hong, W.-H. (December 2014). Individual Stair Ascent and Descent Walk Speeds Measured in Korean High-rise building. Fire Technology, Delin, M., & Norén, J. (2014). Fysisk ansträngning vid utrymning uppför trappor - Kunskapsöversikt. Lund: Department of Fire Safety Engineering. Egan, M. D. (1978). Concepts in building fire safety. New York: John Wiley and sons Inc. Foddy, W. (1993). Constructing questions for interviews and questionnaires. Cambridge: Cambridge University Press. Folke, M. (Februari 2018). Universitetslektor. (E.-S. Carlson, Intervjuare) Frantzich, H. (1993). Utrymningsvägars fysiska kapacitet - Sammanställning och utvärdering av kunskapsläget. Lund: Lund University, Institute of Technology Department of Fire Safety Engineering. Frantzich, H. (1996). Study of Movement on Stairs During Evacuation Using Video Analysing Techniques. Lund: Institute of Technology Department of Fire Safety Engineering. Fruin, J. J. (1971). Pedestrian planning and design. New York: Metropolitan association of urban designers and environmental planners. Hallberg, G., & Nyberg, M. (1987). Utrymningssäkerheten i servicehus, Rapport R3:1987, byggnadsfunktionslära KTH. Stockholm. Kadokura, H., Sekizawa, A., & Takahashi, W. (2009). Study on availability and issues of evacuation using stopped escalators in a subway station. Human Behaviour in Fire Symposium. Khisty, J. (1985). Pedestrian flow characteristics on stairways during disaster evacuation. Transport Research Record 1047, Kholshevnikov, V., Shields, T., Boyce, K., & Samoshin, D. (2008). Recent developments in pedestrian flow theory and research in Russia. Fire Safety Journal,

65 65 Kinsey, M. J., Galea, E. R., Lawrence, P. J., Blackshields, D., Hulse, L., Day, R., & Sharp, G. (2008). Modelling Pedestrain Escalator Behaviour. London, UK: Fire Safety Engineering Group, University of Greenwich. Kobes, M., Helsloot, I., Vries, B., & Post, J. (2010). Building safety and human behaviour in fire: A literature review. Fire Safety Journal, vol. 45, Kretz, T., Grünebohm, A., Kessel, A., Klüpfel, H., Meyer-König, T., & Schreckenberg, M. (2006). Upstairs Walking Speed Distribution on a Long Stairway. Duisburg, Germany: Physik von Transport und Verkehr, Universität Duisburg-Essen. Københavns brandvæsen og Tryg i Danmark. (2000). Brand og brandsikkerhet i forsamlingslokaler - et fælles ansvar. Köpenhamn, Danmark. Lövgren, M. (2013). Utrymning från tunnlar i höga trappschakt - En intervjustudie. Luleå: Luleå tekniska universitet - Instutitionen för samhällsbyggnad och naturresurser. Nilsson, D. (2009). Exit choice in fire emergencies - Influencing choice of exit with flashing lights. Lund: Lund University. Okada, N., Hasemi, Y., & Moriyama, S. (2009). Feasibility of upward evacuation by escalator - An experimental study. Human Behaviour in Fire Symposium. Pauls, J. (1988). Movement of people. i SFPE handbook of fire protection engineering. Boston. Peacock, Averill, J., & Kuligowski. (2009). Stairwell Evacuation from Buildnings: What We Know We Don t Know. NIST Technical Note 1624, Gaithersburg, USA, National Institute of Standards and Technology. Ronchi, E., Norén, J., Delin, M., Kuklane, K., Halder, A., Arias, S., & Fridolf, K. (2015). Ascending evacuation in long stairways: Physical exertion, walking speed and behaviour. Lund: Department of Fire Engineering, Lund University. Yeo, S. K., & He, Y. (2009). Commuter characteristics in mass rapid transit stations in Singapore. Fire Safety Journal,

66 A1 Bilaga A Information till försöksdeltagare

67 A2 Utrymning i kraftig lutning uppåt Information till dig som försöksdeltagare Våren 2018 kommer ett utrymningsförsök att genomföras på Äspölaboratoriet. Försöket kommer att vara uppdelat på två dagar; tisdagen den 27:e och onsdagen den 28:e mars. Om du väljer att delta ska du vara på plats en av de två försöksdagarna. Du kommer att få information om vilka tider som gäller för just dig längre fram. Hur går försöket till? När du anländer till Äspölaboratoriet på försöksdagen ska du gå till receptionen och anmälda dig. Där kommer du att mötas upp av någon ur försökspersonalen. Informationen i det här dokumentet kommer att repeteras och du kommer att få möjlighet att ställa frågor. Därefter ska samtyckesblanketten signeras (se sista sidan i detta dokument). När du signerat samtyckesblanketten kommer du att få en nummerväst. Denna ska du sätta på dig över ditt yttersta klädesplagg och du ska ha den på dig under hela försöket. I den första delen av försöket kommer du att få gå på ett löpband. Detta görs för att ta fram din naturliga gånghastighet, vilket kommer att utgöra din referenshastighet vid analys av resultatet. I den andra delen av försöket kommer du att få gå en sträcka uppåt i en lutande tunnel. Du kommer att få mer instruktioner på plats vid försökstillfället. Den här delen av försöket kommer att äga rum i en av Äspölaboratoriets underjordiska tunnlar. Du kommer att transporteras dit med hiss och/eller bil tillsammans med någon ur försökspersonalen. När försökets andra del är klart kommer du att få fylla i ett frågeformulär med frågor om dina upplevelser under försöket samt generella frågor om dig själv (ålder, kön, längd m.m.) Avslutningsvis kommer någon ur försökspersonalen att följa med dig tillbaka till receptionen. Hur anmäler jag att jag vill delta? För att delta i försöket anmäler du dig hos Kajsa Engholm (se kontaktuppgifter på sidan 3). Om du, efter att du meddelat att du vill delta, får förhinder eller av annan anledning väljer att inte medverka i försöket är det viktigt att du meddelar Kajsa så snart som möjligt. Detta för att vi ska ges en möjlighet att hitta någon som tar över din plats. Den här typen av försök görs allt för sällan av den enkla anledningen att det är tidskrävande och kostsamt att genomföra dem. Vi är därför tacksamma för ditt deltagande. Din medverkan är viktig för oss!

68 A3 Förhållningsregler under försöket Under försöket gäller följande: Du får inte vara alkohol- eller drogpåverkad. Du måste under hela försöket hålla dig till försöksgruppen, såvida du inte får andra instruktioner av försökspersonalen på plats. Du får inte lämna gruppen eller på eget initiativ bege dig utanför det försöksområde du kommer att anvisas till. Du får inte filma eller ta kort under försöket. Bakgrund och syfte Sverige är idag framstående inom utrymningsforskning. Resultat från tidigare utförd forskning används vid byggnation av stora infrastrukturprojekt i landet. Behovet av mer forskning är ändå stort. Exempelvis så behövs mer forskning om hur personer som utrymmer en undermarksanläggning påverkas av utrymningsvägarnas utformning. Syftet med försöket är att studera människors beteende då de går längre sträckor uppför. Målet är att samla in data som kan användas som underlag vid utformning av undermarksanläggningar. Försöket genomförs av RISE Research Institutes of Sweden inom ramen för projektet Kompletterande försök med utrymning på upphöjda gångbanor och i lutande miljö. Projektet är en del av det forskningsarbete som finansieras av TUSC Tunnel Underground Safety Center. Finansiärer av TUSC är Trafikverket, Fortifikationsverket, SKB Svensk Kärnbränslehantering och RISE. Vilka är riskerna? De största riskerna är förknippade med fall och fysisk ansträngning. Vi ber dig därför att under hela försökstillfället i första hand tänka på din och andras säkerhet. Gå försiktigt så att du inte snubblar och ta inte ut dig så att den fysiska ansträngningen påverkar dig och din kropp negativt. Om olyckan ändå är framme kommer det att finnas första förbandsutrustning och hjärtstartare på plats. Minst en person ur försökspersonalen har dessutom utbildats i hjärt- och lungräddning (HLR). Vare sig brand eller brandrök kommer att förekomma under försöket. Tunnelmiljön i försökets andra del kan ändå upplevas som obehaglig. Sekretess och hantering av data Försöket kommer att filmas. Videofilmerna kommer att användas vid analys av resultat. När filmerna inte används kommer de att förvaras i säkerhetsskåp inom larmat område på RISE Research Institutes of Sweden. Endast personal från RISE kommer att ha tillgång till säkerhetsskåpet och endast de personer som är involverade i den aktuella studien kommer att ha tillgång till det låsta fack där videofilmerna förvaras. Filmerna kommer att raderas från kameror och minneskort efter försökets genomförande och istället förvaras på två hårddiskar. Den ena hårddisken kommer att användas under analysarbetet, varför den under arbetet med studien kommer att hanteras utanför det säkra skåpet. Denna hårddisk kommer därför att vara krypterad och lösenordskyddad. Den andra hårddisken utgör backup och kommer inte att tas ur säkerhetsskåpet för

69 A4 annat än backup av den krypterade hårddisken. Samtyckesblanketter kommer att förvaras tillsammans med videofilmerna. Videofilmer och samtyckesblanketter kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Inga personuppgifter kommer att redovisas i samband med presentation av studiens resultat. Stillbilder kommer eventuellt att förekomma i resultatpresentationen, men då presenterade på ett sådant sätt att du som enskild individ inte kan identifieras. På samma sätt kan enskilda enkätsvar återges i form av citat, men aldrig på ett sådant sätt att det kan kopplas tillbaka till dig personligen. Ansvarig för insamlade personuppgifter är RISE Research Institutes of Sweden. Hur får jag information om studiens resultat? Resultaten från studien kommer att publiceras i RISE:s publikationsdatabas som hittas på Avsikten är att resultaten ska vara presenterade i en teknisk rapport under Resultaten kommer också att publiceras i en vetenskaplig artikel i lämplig tidskrift. Försäkring och ersättning Från det att du anländer till försöksplatsen är du försäkrad med en personskyddsförsäkring som har tecknats av RISE. Som tack för ditt deltagande kommer du, efter försökets genomförande, att erhålla biobiljetter till ett värde av 150 kr. Frivillighet Ditt deltagande i försöket är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Om du väljer att avbryta under pågående försök, gör du det genom att säga till någon ur försökspersonalen. De kommer då att hjälpa dig. Om du väljer att avbryta under försökets andra del då du befinner dig i tunneln och av någon anledning känner att du inte klarar att gå upp hela vägen till utgången, kan detta lösas genom att du antingen går ner igen och tar hissen upp till ytan alternativt att du blir hämtad med bil. Du får inte avbryta försöket och lämna försöksplatsen utan att meddela någon ur försökspersonalen!

70 A5 Ansvariga Försöken kommer att genomföras av RISE Research Institutes of Sweden. Huvudansvarig forskare är Haukur Ingason och projektledare är Eva-Sara Carlson. Du är varmt välkommen att kontakta Eva-Sara om du har några frågor. Detta gäller både före och efter försöket. Kontaktuppgifter Eva-Sara Carlson e-post: telefon: Kontaktuppgifter Kajsa Engholm e-post: telefon: Adress Äspölaboratoriet Långö Figeholm

71 A6 Samtyckesblankett Utrymning i kraftig lutning uppåt Jag har tagit del av ovanstående information om försöket Utrymning i kraftig lutning uppåt som kommer att utföras på Äspölaboratoriet tisdagen den 27:e och onsdagen den 28:e mars år Jag har dessutom fått möjlighet att ställa frågor och har fått svar på de frågor jag hade. Jag har tagit del av den information som tilldelats mig och jag samtycker härmed att delta i försöket. Signatur Ort och datum Namnförtydligande Detta dokument är upprättat i likalydande exemplar, varav försöksdeltagaren behåller ett exemplar och ansvarig forskare det andra.

72 B1 Bilaga B Enkät del 1

73 B2 Enkät: Utrymning i kraftig lutning uppåt Del 1 Generella uppgifter om dig Denna enkät är den första av två som du förväntas besvara inom ramen för detta försök. I denna enkät kommer du att ombes fylla i generella uppgifter om dig själv och din livsstil. Enkäten är uppbyggd med både fritextfrågor och kryssfrågor. Fritextfrågorna besvaras i löpande text eller med stödord och kryssfrågorna besvaras genom att det eller de alternativ som bäst stämmer in markeras med ett kryss. Vänligen ta god tid på dig att besvara frågorna. Räcker inte utrymmet under frågan kan du skriva på papprets baksida. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt. Resultatet av försöket kommer att redovisas på ett sådant sätt att ingen enskild person kan identifieras. Försöksnummer Fylls i av försöksledningen

74 B3 Generella uppgifter om dig 1 Hur gammal är du? Ålder år 2 Kön? Man Kvinna Annat 3 Hur lång är du? (Om du inte vet säkert, ange ett ungefärligt värde.) Längd cm 4 Vad väger du? (Om du inte vet säkert, ange ett ungefärligt värde.) Vikt kg 5 Har du någon diagnostiserad nedsatt fysisk rörelseförmåga (exempelvis diskbråck, kronisk inflammation, artros eller liknande som påverkar din förmåga att röra dig)? Nej Ja, beskriv

75 B4 6 Hur ofta motionerar du en vanlig vecka? Aldrig 1 2 gånger 3 4 gånger 5 6 gånger 7 gånger eller fler Beskriv vad som är typiska motionsaktiviteter för dig (exempelvis löpning 30 min, promenad till jobbet 20 min, innebandy 60 min). 7 Hur utvilad känner du dig idag? Trött Utvilad 8 Är det något som påverkar ditt välmående negativt just idag (exempelvis sovit dåligt, förkyld, tillfällig skada)? Nej Ja, beskriv

76 C1 Bilaga C Enkät del 2

77 C2 Enkät: Utrymning i kraftig lutning uppåt Del 2 Dina upplevelser under försöket Denna enkät är den andra av två som du förväntas besvara inom ramen för detta försök. I denna enkät kommer du att ombes fylla i generella uppgifter om dina upplevelser under försöket. Enkäten är uppbyggd med både fritextfrågor och kryssfrågor. Fritextfrågorna besvaras i löpande text eller med stödord och kryssfrågorna besvaras genom att det eller de alternativ som bäst stämmer in markeras med ett kryss. Vänligen ta god tid på dig att besvara frågorna. Räcker inte utrymmet under frågan kan du skriva på papprets baksida. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt. Resultatet av försöket kommer att redovisas på ett sådant sätt att ingen enskild person kan identifieras. Försöksnummer Fylls i av försöksledningen

78 C3 Dina upplevelser under försöket 1 Under försöket gick du en längre sträcka uppåt i en tunnel. Om du i en utrymningssituation skulle behöva gå samma sträcka för att ta dig ut, hur upplever du dina möjligheter att utrymma? Mycket små Mycket stora 2 Beskriv varför du valde att svara som du gjorde i föregående fråga. Hur tänkte du när du placerade ut krysset? 3 Upplevde du några utmaningar med att förflytta dig uppåt? Nej, att förflytta mig uppåt innebar inga utmaningar för mig Ja, beskriv

79 C4 4 När du gick uppför i tunneln, hade du en medveten taktik/teknik? Nej, jag bara gick Ja, beskriv 5 Hur lång sträcka tror du att du förflyttade dig? 6 Arbetar du eller har du arbetat i en miljö lik den tunnel där försöket utfördes? Nej Ja, beskriv

80 C5 7 Har du några ytterligare kommentarer eller synpunkter?

81 D1 Bilaga D Information om försöksdeltagarna Ålder och kön kopplat till respektive försöksdeltagare

82 D2 Tabell D.1: Ålder och kön kopplat till respektive försöksdeltagare. Försöksdeltagare Ålder Kön Kvinna Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Man Man Kvinna Man Kvinna Kvinna Kvinna Man Man Kvinna Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

83 E1 Bilaga E Information om försöksdeltagarna Träningsvanor, välmående och dagsform

84 E2 Tabell E.1: Tabellen visar de försöksdeltagare som i enkätundersökningen angett att de har någon diagnostiserad nedsatt fysisk rörelseförmåga samt vad diagnosen innebär (fråga 5, Enkät Del 1). De försöksdeltagare som inte finns representerade i denna tabell avgav i enkätundersökningen att de inte har någon diagnostiserad nedsatt fysisk rörelseförmåga. Försöksdeltagare Diagnos 652 Skadat knä, bortopererad menisk 655 Astma 662 Ansträngningsastma 663 Ansträngningsastma 666 Artros i båda knäna 668 Artros och korsbandsskada i vänster knä 671 Smärta i skelettet Tabell E. 2: Tabellen visar de försöksdeltagare som i enkätundersökningen angav att det vid försökstillfället var något som tillfälligt påverkade deras välmående (fråga 8, Enkät Del 1). De försöksdeltagare som inte finns representerade i denna tabell avgav i enkätundersökningen att det inte var något som tillfälligt påverkade deras välmående. Försöksdeltagare Dagsform 653 Nervös 654 Trött, inte ätit ordentligt, förkyld 655 Trött 656 Trött 657 Har nyligen varit sjuk 659 Trött, stressad 662 Trött 663 Trött, förkyld 666 Stel i knäna 668 Har nyligen varit sjuk 671 Ångest 672 Trött, förkyld 675 Trött 677 Magkatarr 679 Förkyld 681 Nedtrappning av SSRI-medicin (selektiva serotoninåterupptagshämmare)

85 E3 Tabell E. 3: Tabellen visaren sammanställning av hur många gånger i veckan respektive försöksdeltagare motionerar samt vilka motionsaktiviteter de utför (fråga 6, Enkät Del 1). Försöksdeltagare Antal motionstillfällen i veckan Typ av aktivitet Löpning (30 90 min) Simning (30 45 min) Cykling (30 45 min) Löpning (30 min) Styrketräning (60 min) Fotboll (90 min) Skolidrott (30 min) Promenad (30 60 min) eller fler Promenad Promenad/Cykel till och från skolan Promenad Gym Gym (90 min) Tabata (45 min) Promenad (60 min) Promenad till och från skolan (10 min) Gym (90 min) Löpning (30 45 min) Löpning (30 60 min) Gym (60 min) Cykel till och från skolan (40 min dagligen) Promenad till och från skolan (40 min dagligen) Löpning (30 60 min) Kampsport ( min/vecka) Löpning (90 min/vecka) Fysträning (180 min/vecka) Cykel till och från jobbet Promenad till och från stan Gym Promenad (120 min) Styrketräning (30 min) Löpning (30 min) Löpning (40 90 min) Crossfit (60 min) Squash (60 min) Promenad (30 min) Löpning (10 km) Gymnastik (F&S) (60 min) Sjukgymnastik knän (1 2 ggr/vecka) Promenad (40 min) Ridning (40 50 min) Löpning (30 40 min) Promenad (40 min) Gym Löpning (60 min) Promenad ( min, 3 ggr/vecka) Leka med barn (2 ggr/vecka) Promenad Gym Löpning (15 30 min)

86 E4 Försöksdeltagare Antal motionstillfällen i veckan Typ av aktivitet Promenad (60 min) Löpning (30 min) Promenad (30 min) Promenad (30 min) Dans (30 min) Gym (50 min) Konditionsträning (20 min) Promenad (60 90 min) Gym (löpning) Löpning (25 60 min) Gym Promenad (60 min) Promenad (20 min) Promenad till och från affären Skolidrott Promenad/Cykel till bussen Löpning (30 min) Promenad till och från jobbet (5 10 min/dag)

87 F1 Bilaga F Protokoll tunnel

88 F2 Protokoll Tunnel Försöksdag (1 el. 2): Observatör: Försöksdeltagare (nr.):