Några rättsfall. Förbuden i artskyddsförordningen

Transkript

1 Några rättsfall Rättelse: Under seminariet kommenderade vi MÖD:s avgörande i målet M , gällande vindkraft i Torsås. Vi påstod att MÖD domskälsvis anfört att ett tillstånds rättskraft inte med säkerhet skyddar verksamhetsutövaren från tillsynsförelägganden med ytterligare skyddsåtgärder och förbud om artskyddet träds förnär. Vi vill uppmärksamma er på att målet inte gällde en tillståndsprövning utan endast ett tillsynsbeslut föranlett av en anmälan om utökad verksamhet (se bild 35). Förbuden i artskyddsförordningen 1

2 Lokaliseringsbedömning - MÖD 2013:13 Holmsjöåsen - Fråga om tillstånd till uppförande och drift av den vindkraftpark skulle strida mot förbuden att skada fridlysta arter som följer artskyddsförordningen. - Fråga om utredningen i målet är tillräcklig för bedömningen av frågorna om artskydd. 2

3 Lokaliseringsbedömning - MÖD 2013:13 Holmsjöåsen I 4 AF föreskrivs med stöd av 8 kap. 1 MB om vissa förbud. Enligt 14 AF får länsstyrelsen i enskilda fall ge dispens från förbuden. Vid prövningen av frågor om tillstånd har en verksamhetsutövare att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap. MB iakttas. AF är att se som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter. En del i prövningen blir då att med tillämpning av relevanta fridlysningsbestämmelser i AF, bedöma hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten. Genom att föreskriva villkor om försiktighetsmått och skyddsåtgärder kan prövningen leda fram till att verksamheten inte kommer i konflikt med fridlysningsbestämmelserna och att det därför inte blir aktuellt med dispensprövning. 3

4 Lokaliseringsbedömning - MÖD 2013:13 Holmsjöåsen Vid tillståndsprövning enligt MB, där frågan om påverkan på skyddade arter aktualiseras måste alltså ställning tas till om det finns beaktansvärd risk för skada på fridlysta arter på sätt som anges i AF och, om så är fallet, en prövning göras av om det är möjligt att föreskriva särskilda skyddsåtgärder, så att skada inte uppstår. För detta ändamål måste det finnas underlag som medger en tillräckligt säker bedömning av risken för påverkan på fridlysta arter. 4

5 Lokaliseringsbedömning - MÖD 2014:48 Boge Ett vindkraftsbolag ansökte hos länsstyrelsen om dispens från artskyddsförordningen för att få uppföra vindkraftverk inom ett område där det sedan flera år häckat ett havsörnspar. MÖD fann att det stod helt klart att bolagets avsikt inte var att döda eller störa havsörn. MÖD konstaterade att det var fråga om tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet där verksamhetsutövaren är skyldig att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas och att artskyddsförordningen är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter. Kommer man vid denna miljöprövning fram till att verksamheten, med föreskrivna villkor om försiktighetsmått och skyddsåtgärder, inte kommer i konflikt med fridlysningsbestämmelserna blir det inte aktuellt med någon dispensgivning. I motsatt fall är verksamheten olämpligt lokaliserad och ska inte tillåtas. 5

6 6 Avsiktligt MÖD 2015:3 Örndalen: En planerad skid- och turistanläggning som skulle uppföras i ett revir för kungsörnar. Ej tillståndspliktig verksamhet. Dispensprövning. Avsiktligt störande enligt förbudet i 4 första stycket 2 artskyddsförordningen?? 4 artskyddsförordningen genomför artikel 12 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (artoch habitatdirektivet) samt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet). I 4 första stycket artskyddsförordningen föreskrivs i fråga om vilda fåglar bl.a. att det är förbjudet att avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings- uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder (p. 2), och att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser (p. 4). När det gäller tolkningen av begreppet avsiktligt: Begreppet har när det gäller art- och habitatdirektivet tolkats av EU-domstolen i två fall (domstolens domar den 30 januari 2002 i mål C-103/00 (Caretta Caretta) och den 18 maj 2006 i mål C-221/04 Spanska Uttern ).

7 Avsiktligt (MÖD 2015:3 Örndalen) Caretta Caretta EU-domstolen i mål C-103/00 Moped- och båtrafik stör/utgör fara Trafiken var förbjuden Skyltar angav förekoms av sköldpaddsbon Skyddsområdet var utmärkt Av detta följer att trafiken utgör avsiktliga handlingar. Grekland har inte vidtagit nödvändiga konkreta åtgärder för att förhindra att sköldpaddan avsiktligt störs. Generaladvokaten Juliane Kokott drog slutsatser om målet i sitt yttrande i C-6/04 Kommissionen mot UK (2005), p. 118: Avsiktsrekvisitet täcker inte bara handlingar som syftar till dödande/ störande av arterna, utan även då syftet är ett annat, men utföraren accepterar sådana konsekvenser. 7

8 Avsiktligt (MÖD 2015:3 Örndalen) Spanska Uttern EU-domstolen i mål C-221/04 Ett handlande är avsiktligt redan om utföraren godtar att den medför en viss risk för dödande eller störande av de skyddsvärda arterna. Detsamma gäller om en myndighet lämnar tillstånd till en sådan verksamhet. För att kravet på avsiktlighet ska anses uppfyllt krävs att personen ifråga åtminstone godtagit risken för en sådan fångst eller ett sådant dödande. I målet hade förekomsten av utter i det berörda området inte fastställts. Det innebar att det inte bevisats att "de spanska myndigheterna, genom att utfärda det omtivstade tillståndet för rävjakt, var medvetna om att de därigenom riskerade att utsätta uttern för fara." 8

9 Avsiktligt (MÖD 2015:3 Örndalen) Spanska Uttern EU-domstolen i mål C-221/04 Ett handlande är avsiktligt redan om utföraren godtar att den medför en viss risk för dödande eller störande av de skyddsvärda arterna. Detsamma gäller om en myndighet lämnar tillstånd till en sådan verksamhet. För att kravet på avsiktlighet ska anses uppfyllt krävs att personen ifråga åtminstone godtagit risken för en sådan fångst eller ett sådant dödande. I målet hade förekomsten av utter i det berörda området inte fastställts. Det innebar att det inte bevisats att "de spanska myndigheterna, genom att utfärda det omtvistade tillståndet för rävjakt, var medvetna om att de därigenom riskerade att utsätta uttern för fara." 9

10 Avsiktligt (MÖD 2015:3 Örndalen) Kommissionens vägledning Kommissionens vägledning* (s. 35) lägger fram följande definition med utgångspunkt i det synsätt som EU-domstolen tillämpat i målen C-103/00 och C-221/04 : Avsiktliga gärningar är gärningar som utförs av en person som vet, i ljuset av gällande lagstiftning för den aktuella arten, och den allmänna information som riktats till allmänheten, att hans gärning sannolikt kommer att orsaka skada för en djurart, men strävar efter att åstadkomma denna skada, eller åtminstone medvetet accepterar det förutsägbara resultatet av gärningen. Kommissionen sammanfattar på s. 36: Artikel 12(1)(a) förbjuder alla former av avsiktlig fångst eller dödande i naturen av exemplar av arter som är upptagna i bilaga 4(a). Begreppet avsiktlig måste tolkas som något vidare än direkt uppsåt. En person som rimligen bör veta att hans gärning sannolikt kommer att medföra en förbrytelse mot en art, men har för avsikt att begå denna förbrytelse, eller åtminstone accepterar resultaten av gärningen, begår ett lagbrott. God information och vägledning från behöriga myndigheter förefaller vara ett lämpligt sätt att tillämpa dessa bestämmelser. MÖD: Det som EU-domstolen och kommissionen har anfört när det gäller innebörden av begreppet avsiktligt i art- och habitatdirektivet får anses gälla även i förhållande till begreppets betydelse i fågeldirektivet. *Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer 10

11 Avsiktligt MÖD 2015:3 Örndalen: Som mark- och miljödomstolen har konstaterat kommer den planerade anläggningen att uppföras inom ett örnrevir med tre bebodda kungsörnsbon i omedelbar anslutning till anläggningen. En lyckad häckning genomfördes i reviret under år Med hänsyn till dessa omständigheter framstår det som högst sannolikt att verksamheten kommer att störa kungsörnarna i den mening som avses i förbudet i 4 första stycket 2 artskyddsförordningen. Vidare står det klart att bolaget har insett denna risk. Då bolaget trots denna insikt ändå avser att uppföra den planerade skid- och turistanläggningen måste det anses som ett avsiktligt agerande i den mening som avses i 4 första stycket 2. Etableringen kommer med stor sannolikhet även att skada eller förstöra kungsörnarnas fortplantningsområden och viloplatser. Den planerade anläggningen strider därför också mot 4 första stycket 4 artskyddsförordningen. 11

12 2016:1 Klinthagen Vid lokaliseringsbedömningen ska naturvärdena på platsen beaktas och bestämmelserna om skydd för djur och växter i 8 kap. miljöbalken beaktas (prop. 2008/09:144, s. 14). Artskyddsförordningen är att se som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter (MÖD 2013:13). Det innebär att domstolen med tillämpning av relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen har att bedöma hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten. 12

13 2016:1 Klinthagen 4 AF I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att - avsiktligt fånga eller döda djur, - avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, - avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och - skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Svartfläckig blåvinge och apollofjäril 13

14 2016:1 Klinthagen 4 artskyddsförordningen Habitatdirektivet; syftet med direktivet är att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaterna. Bevarande = de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus (GYBS) hos livsmiljöer och för populationer hos vilda djur och växter. Av betydelse bedömningen av om en verksamhet eller åtgärd aktualiserar förbuden i 4 AF är därmed om verksamheten eller åtgärden innebär en negativ effekt på förutsättningarna att bibehålla eller återställa den gynnsamma bevarandestatusen för arten. Vid bedömningen av vilken effekt en verksamhet har på en art finns anledning att se till verksamhetens påverkan inte bara inom relevant biogeografisk region utan även lokalt. Hur avgränsningen ska göras måste anpassas till den aktuella arten. 14

15 2016:1 Klinthagen 4 artskyddsförordningen Verksamheten innebär en risk för att fjärilar dödas och störs. Ifråga om verksamheter där syftet uppenbart är något annat än att döda eller störa djurarter är det rimligt att det krävs en risk för påverkan på den skyddade artens bevarandestatus för att utlösa förbuden i 4 1 och 2 AF. Detta synsätt överensstämmer med kommissionens vägledning s. 34 och

16 (2016:1 Klinthagen) Kommissionens vägledning*, s. 34 På s. 34 hanteras avsiktligt dödande eller fångst Punkten (30): Detta förbud är viktigt genom att det är kopplat till en arts population (dess storlek, dynamik osv), vilket är ett av kriterierna enligt artikel 1(i) för bedömning av en arts bevarandestatus. Dödande eller fångst kan leda till en omedelbar, direkt (kvantitativ) nedgång i en population, eller kan ha andra mer indirekta (kvalitativa) negativa effekter. Förbudet gäller avsiktlig fångst eller dödande, inte oavsiktlig, som behandlas i artikel 12(4). Punkten (31): I mål C 103/00 (Caretta Caretta) talar domstolen om aspekten avsiktlig, och konstaterar att: användningen av mopeder på stränderna där fortplantning sker hade förbjudits, och skyltar som informerade om förekomsten av sköldpaddsbon på stränderna hade satts upp. Beträffande havet omkring Gerakas och Dafni hade det klassificerats som ett absolut skyddsområde, och särskilda skyltar hade satts upp där. Trots den information som fanns tillgänglig för allmänheten om vikten av att skydda områdena överträdde personerna på stranden förbuden.59 Detta utgjorde ett fall av otillräckligt genomdrivande av förbudet. Domstolen tycks alltså tolka uttrycket 'avsiktlig' som innebärande ett medvetet accepterande av följderna. * Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer 16

17 (2016:1 Klinthagen) Kommissionens vägledning*, s. 34 Punkten (32): I målet C 221/0461 var domstolens resonemang mer specifikt. I det målet väckte kommissionen talan i domstolen därför att Spanien hade underlåtit att tillämpa artikel 12(1)(a) i fråga om skyddet för uttern (Lutra lutra), genom att myndigheterna i Castilla y León hade gett tillstånd till uppsättning av fällor inom flera privata jaktområden. Domstolen hänvisade till slutsatserna i målet om Caretta caretta, och konstaterade att för att villkoret om 'avsiktlighet' enligt artikel 12(1)(a) i direktivet ska vara uppfyllt måste det kunna styrkas att den som begått gärningen avsåg att fånga eller döda ett exemplar av en skyddad djurart, eller åtminstone accepterat möjligheten att en sådan fångst eller dödande skulle kunna inträffa. Detta används av domstolen som ett nödvändigt kriterium, och domstolen fann i det aktuella målet att det omtvistade tillståndet gällde rävjakt och därför i sig inte var avsett för fångst av utter. Dessutom betonade domstolen att förekomsten av utter i det aktuella området inte hade bevisats formellt, och det kunde därför inte styrkas att de spanska myndigheterna visste att de utsatte uttrar för risk genom att bevilja det omtvistade tillståndet till rävjakt. Domstolen fann därför att det nödvändiga kriteriet för att anse att fångst eller dödande av ett exemplar av en skyddad djurart är avsiktlig inte uppfyllts. * Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer 17

18 (2016:1 Klinthagen) Kommissionens vägledning*, s. 35 Punkten (33): Utgående från det synsätt som domstolen tillämpat i målen C 103/00 och C 221/04 skulle följande definition kunna framläggas: Avsiktliga gärningar är gärningar som utförs av en person som vet, i ljuset av gällande lagstiftning för den aktuella arten, och den allmänna information som riktats till allmänheten, att hans gärning sannolikt kommer att orsaka skada för en djurart, men strävar efter att åstadkomma denna skada, eller åtminstone medvetet accepterar det förutsägbara resultatet av gärningen. Med andra ord är det inte bara en person som faktiskt strävar efter att fånga eller döda ett exemplar av en djurart som begår ett brott: ett brott begås också av en person som kanske inte avser att fånga eller döda ett exemplar av en skyddad art, men som är tillräckligt informerad och medveten om de sannolika följderna av hans gärning, och trots detta genomför denna, så att exemplar fångas eller dödas (t ex som en oönskad men accepterad sidoeffekt), med uppenbar likgiltighet för kända förbud (villkorligt uppsåt). Det är självklart att ovarsamhet inte täcks av begreppet avsiktligt. 18 Punkten (34): Det synes därför på sin plats att på lämpliga sätt framhålla för allmänheten, eller för andra mer begränsade kategorier av människor (t ex vissa kategorier av markanvändare), som kan förväntas störa en art som upptas i bilaga 4(a), de förbud som gäller för listade arter. Det utåtriktade arbete som görs av Scottish Natural Heritage i fråga om fladdermöss är ett exempel på detta (se de publikationer som återfinns på Strandskyltarna i fallet med Caretta caretta är ett annat. * Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer

19 (2016:1 Klinthagen) Kommissionens vägledning*, s. 35 Kommissionens sammanfattning (igen jfr Örndalen): Sammanfattning: Artikel 12(1)(a) förbjuder alla former av avsiktlig fångst eller dödande i naturen av exemplar av arter som är upptagna i bilaga 4(a). Begreppet avsiktlig måste tolkas som något vidare än direkt uppsåt. En person som rimligen bör veta att hans gärning sannolikt kommer att medföra en förbrytelse mot en art, men har för avsikt att begå denna förbrytelse, eller åtminstone accepterar resultaten av gärningen, begår ett lagbrott. God information och vägledning från behöriga myndigheter förefaller vara ett lämpligt sätt att tillämpa dessa bestämmelser. * Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer 19

20 (2016:1 Klinthagen) Kommissionens vägledning*, s. 36 Handlar om avsiktlig störning och särskilt om begreppet störning, Punkten (38): En störning enligt artikel 12(1)(b) måste vara avsiktlig (se kapitel II.3.1) och inte oavsiktlig. Å andra sidan säger artikel 6(2) att en störning måste vara betydande, vilket inte sägs i artikel 12(1), där lagstiftaren inte uttryckligen gjort denna begränsning. Detta utesluter inte att det finns ett visst manöverutrymme när det gäller att fastställa vad som utgör en störning. Det förefaller också logiskt att det måste föreligga en viss grad av negativ påverkan, som sannolikt är skadlig för den skyddade arten, för att en störning ska anses ha skett. * Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer 20

21 (2016:1 Klinthagen) Kommissionens vägledning, s. 36 Handlar om avsiktlig störning och särskilt om begreppet störning, Punkten (39): För att man ska kunna avgöra om en störning skett måste man beakta hur bevarandestatus för arten påverkas på populationsnivå och på biogeografisk nivå i medlemsstaten (se även kapitel III.2.3 gällande Bedömningsskala ). Exempelvis måste varje aktivitet som påverkar överlevnadschanser, fortplantningsresultat eller fortplantningsförmågan hos en skyddad art, eller som leder till en minskning av förekomsten i det aktuella området anses vara en störning i den mening som avses i artikel 12. Å andra sidan kan man inte betrakta sporadiska aktiviteter som inte kan förväntas påverka arten negativt som en störning enligt artikel 12, exempelvis att en varg skräms bort från ett fårhägn för att förebygga skada. Även här måste man betona att en bedömning från fall till fall innebär att behöriga myndigheter måste överväga noggrant huruvida graden av störning ska anses skadlig, med beaktande av de specifika egenskaperna hos den aktuella arten och den aktuella situationen, enligt ovan. 21

22 (2016:1 Klinthagen) Kommissionens vägledning, s. 37 Sammanfattning: En störning behöver inte påverka en art direkt i fysisk mening, men kan ändå ha en direkt skadlig verkan. En störning är skadlig för en skyddad art exempelvis om den minskar överlevnadsmöjligheten, fortplantningsresultatet eller fortplantningsförmågan. En bedömning måste göras art för art, eftersom olika arter reagerar olika på aktiviteter som skulle kunna innebära en störning. 22

23 2016:1 Klinthagen 4 artskyddsförordningen Exploatering av området skulle innebära att fjärilarnas tillgång till platser för fortplantning minskar och är därmed att anse som en sådan skada på fortplantningsområde som är förbjuden. Det innebär att verksamheten kräver dispens om det inte är möjligt att föreskriva om skyddsåtgärder (åtgärder som säkerställer KEF hos platserna) för att undvika konflikt med förbudet i 4 4 AF. 23

24 2016:1 Klinthagen 8 AF Nationell fridlysningsbestämmelse I fråga om sådana vilt levande kärlväxter, mossor, lavar, svampar och alger som anges i bilaga 2 till denna förordning är det förbjudet att i den omfattning som framgår av bilagan - plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, och - ta bort eller skada frön eller andra delar. Salepsrot, bredarun, vit skogslilja, ängsnycklar, skogsnycklar, purpurknipprot, skogsknipprot, brudsporre, praktsporre, svärdkrissla, tvåblad, nästrot, flugblomster, sankte pers nycklar och nattviol 24

25 2016:1 Klinthagen 8 artskyddsförordningen Ordalydelsen utesluter inte att även borttagande av växter i samband med t.ex. ett exploateringsföretag omfattas av förbuden. Dispens enligt 15 AF förutsätter att dispensen inte försvårar upprätthållandet av GYBS. Syfte: Säkerställa GYBS för de fridlysta arterna. Frågan om artskyddsdispens aktualiseras även i de fall växter tas bort eller skadas som en följd av ett exploateringsföretag. Rimligt att det ifråga om verksamheter där syftet uppenbart är ett annat än att ta bort eller skada fridlysta växter krävs en risk för påverkan på den skyddade artens bevarandestatus i området för att utlösa förbuden i 8 AF. 25

26 2016:1 Klinthagen 9 AF Nationell fridlysningsbestämmelse I fråga om sådana vilt levande kärlväxter, mossor, lavar, svampar och alger som anges i bilaga 2 till denna förordning är det förbjudet att i den omfattning som framgår av bilagan - gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna, och - plocka eller på annat sätt samla in exemplar av växter för försäljning eller andra kommersiella ändamål. Blåsippa 26

27 2016:1 Klinthagen 9 AF Även en får anses omfatta exploateringar som innebär att växten grävs upp oavsiktligen. Då syftet med verksamheten är ett annat än att ta bort/skada blåsippor är det rimligt att det krävs en risk för påverkan på den skyddade artens bevarandestatus i området för att förbuden ska aktualiseras. 27

28 MÖD 2017:7 Bombmurklan Frågan om artskyddsdispens aktualiseras även när växter som omfattas av 8 AF tas bort eller skadas som en indirekt följd av ett exploateringsföretag (2016:1) Syftet vid avverkning är inte direkt att ta bort eller skada växten. Skadan är en indirekt följd av skogsbruksåtgärden. När det är frågan om verksamheter där syftet uppenbart är ett annat än att ta bort eller skada fridlysta växter krävs dock en risk för påverkan på den skyddade artens bevarandestatus i området för att utlösa förbudet i 8 AF. Förbudet inträder inte vid varje borttagande eller skadande av individ utan först när artens bevarandestatus påverkas. Det finns inte skäl att göra annan bedömning i detta fall som avser pågående markanvändning (slutavverkning av 1,5 ha skog). 28

29 MÖD 2017:7 Bombmurklan Kommer den tänka skogsbruksåtgärden leda till att bombmurklans gynnsamma bevarandestatus påverkas? - Aktuell slutavverkning påverkar bevarandestatusen negativt förbudet i 8 AF aktualiseras! - Dispensgrund saknas! 29

30 MÖD 2017:7 Bombmurklan - ersättningens betydelse Historiskt: Nationella bestämmelser till skydd för växter har varit utformade så att det satts en gräns för hur långtgående restriktioner som det allmänna får lägga på en fastighet. Naturvårdslagen (1964:822): Förbud mot att ta bort eller skada växt fick inte hindra avverkning av skog eller markens ändamålsenliga nyttjande. Togs bort Propositionen (prop. 1074:166 s. 118) angav dock att förskrifter som meddelades med stöd av naturvårdslagen inte får medföra att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Miljöbalken och AF ersatte naturvårdslagen. I ursprungliga AF fanns bestämmelser motsvarande vad som gällt enligt naturvårdslagen kvar. 1 januari 2008 trädde nuvarande AF i kraft. Bestämmelsen om att förbud inte får hindra ändamålsenligt nyttjande av mark togs bort. 30

31 MÖD 2017:7 Bombmurklan ersättningens betydelse Frågan om ersättning. RF 2:15 om inskränkning av pågående markanvändning sker av miljöskäl; rätt till ersättning enligt vad som följer av lag. MB 31:4 anger inte inskränkningar med stöd av AF som ersättningsgrundande. Tämligen lång och välutvecklad beskrivning av utvecklingen av miljöskydd och egendomsskydd Mot angiven bakgrund talar övervägande skäl för att det inte varit lagstiftarens avsikt att fridlysningsbestämmelserna i AF skulle kunna ges en tillämpning som innebär att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. AF ger enligt sin ordalydelse inte direkt utrymme eller anvisning för en sådan tillämpning. 31

32 MÖD 2017:7 Bombmurklan ersättningens betydelse Om prövande myndighet finner att förbudet i 8 AF i ett enskilt fall medför att rådigheten över marken inskränks på ett sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras ska dispens medges från förbudet i denna bestämmelse. Åtgärden ska därmed bedömas som tillåten. Minoriteten: godtar en avvägning men menar att om det allmänna intresset i ett enskilt fall är så starkt att det väger över det enskilda intresset av att inte drabbas av inskränkningen så bör avvägningen leda till att dispensansökan avslås, trots att det saknas ersättningsbestämmelser. Markägaren har då att föra talan mot staten. 32

33 MÖD 2017:7 Bombmurklan Notera: Kontroversiell dom! 8 som var aktuell i målet gäller nationell fridlysning om 4 så påverkas Sveriges internationella förpliktelser. 33

34 Sökanden ej visat att platsen uppfyller kravet på en lämplig lokalisering, MÖD M 3892 Hyllstorp Med hänsyn till platsens påtagliga betydelse som fågel- och fladdermuslokal och de risker för bl.a. röd glada, brun kärrhök och flera högriskfladdermusarter som en etablering medför, finner Mark- och miljööverdomstolen att bolaget inte har visat att den valda platsen uppfyller kravet på en lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 miljöbalken. Det är enligt domstolens bedömning inte möjligt att förena tillståndet med villkor om försiktighetsåtgärder som skulle medföra att lokaliseringen skulle kunna godtas. Det saknas därför förutsättningar att meddela tillstånd till de sökta vindkraftverken. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen länsstyrelsens beslut och avslår ansökan om tillstånd. 34

35 MÖD M Vindkraft i Torsås underlag för prövningen Nämnden föreskrev om försiktighetsmått i anledning av anmälan enligt MB om uppförande av 4 vindkraftverk + två tillkommande. Överklagades hela vägen till MÖD. MÖD: Återförvisade för vidare utredning vad gäller behovet av skydd för fladdermöss. Nämnden: beslut att vu skulle genomföra en inventering av fladdermusförekomst enligt vissa anvisningar. Vu inkom med förslag till kontrollprogam för fladdermöss. Nämnden förelade om försiktighetsmått och åtgärder. Överklagades med yrkanden om att förbjuda vindkraftverksamheten och hamnade slutligen åter i MÖD. 35

36 MÖD M Vindkraft i Torsås underlag för prövningen Frågan om underlag i målet. det finns osäkerheter i underlaget som kan innebära att den faktiska dödligheten av fladdermöss underskattas. osäkerheter sannolikt skulle kvarstå även om studierna gjordes betydligt mer omfattande. den utredning som finns i målet får godtas som underlag för den prövning som nu ska göras. De osäkerheter som kvarstår och risken för att dödligheten kan vara underskattad får i stället beaktas när behovet av försiktighetsmått eller andra åtgärder övervägs. 36

37 MÖD M Vindkraft i Torsås Betydelsen av möjlighet till ytterligare förelägganden eftersom den förhållandevis höga dödligheten kan bero på att tidigare verksamhetsutövare inte följt föreskriven stoppreglering, anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte finns anledning att för närvarade förbjuda vindkraftverken eller att besluta om ytterligare försiktighetsmått. Mark- och miljööverdomstolen förutsätter att verksamhetsutövarna kommer att följa den beslutade stoppregleringen och att nämnden inom ramen för sitt tillsynsansvar enligt 26 kap. 1 miljöbalken kontrollerar att så sker. Om utredningen skulle utvisa att dödligheten av fladdermöss är fortsatt hög, kan nämnden besluta om ytterligare försiktighetsmått, eller om sådana inte bedöms som tillräckliga, förbjuda verksamheten, se 26 kap. 9 miljöbalken. 37

38 MÖD M Sköldmossan Trafikverket ger in anmälan om samråd enligt MB 12:6 eftersom grön sköldmossa finns i området. Fridlyst enligt AF 8. Finns anledning att överväga om åtgärder för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön? Om åtgärder ej är tillräckliga möjlighet att förbjuda. AF är en precisering av de allmänna hänsynsreglerna. Strider byggnationen av en trafikplats med en flytt av två exemplar av grön sköldmossa mot AF? Även borttagande av växter i samband med t.ex. ett exploateringsföreag omfattas av förbuden i 8 AF. Klart att åtgärd som innebär att man flyttar en växt är att likställa med handhavanden som anges i bestämmelsen. 38

39 MÖD M Sköldmossan Inventeringen är översiktlig och några andra exemplar än de två som föreslås flyttas hittades inte. Någon mer noggrann utredning som utvisar vad arten har för utbredning i närheten av vägprojektet eller kringliggande områden finns inte. Generellt sett: begränsad kunskap om utbredningsområdet för grön sköldmossa till följd av att den är mycket svårinventerad. underlaget i målet medger inte en tillräckligt säker bedömning av risken för påverkan på den gröna sköldmossans bevarandestatus i det relevanta området. Vid dessa förhållanden inte heller möjligt att bedöma vilka skyddsåtgärder som är tillräckliga. Åtgärden strider därför mot förbuden i AF 8. 39