Årsredovisning med verksamhetsberättelse

Transkript

1 Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010

2

3 Innehåll Inledning 4 Folkbildningens uppdrag 6 Folkbildningsrådets uppgifter 9 Uppgifter 9 Styr- och policydokument 10 Beslutande och beredande organ 10 Framtiden är nu! 14 Verksamhet 16 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 16 Kommunikation 18 Bidragsfördelning 19 Anslagsutvecklingen 20 Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 22 Verksamhetsredovisning studieförbund 22 Verksamhetsredovisning folkhögskolor 28 Uppföljning 33 Kvalitetsarbete och nationell kvalitetsredovisning 37 Nationell utvärdering 38 Folkbildningsrådets uppföljnings- och utvärderingsinsatser 40 Samlad bedömning utvärdering av samhällseffekter 42 Medlemsuppdrag 65 Administration 69 Representation, medlems- och partnerskap 69 Kansli 70 Folkbildningsrådets årsredovisning för Förvaltningsberättelse 73 Resultaträkning (tkr) 78 Balansräkning (tkr) 79 Noter 80 Revisionsberättelse 87 Bilagor 88

4 Inledning 2010 har varit ett spännande folkbildningsår för alla inblandade. Styrelsearbetet har präglats av återkommande frågor med inslag av beredningsoch utredningsarbeten tillsatte Folkbildningsrådets styrelse två beredningsgrupper för översyn av fördelningsmodellerna för statsbidrag till studieförbund respektive folkhögskolor. Ett intensivt arbete har under året pågått med detta. Såväl studieförbund som folkhögskolor har lämnat sina synpunkter på förslagen. Folkbildningsrådet har sedan med utgångspunkt från beredningsgruppernas förslag och lämnade synpunkter fattat beslut om en ny fördelningsmodell för statsbidraget för studieförbunden från och med Beredningsarbetet pågår avseende statsbidrag till folkhögskolorna och styrelsen kommer senare under 2011 att fatta beslut. Det har under året funnits anledning för styrelsen att förtydliga statsbidragsvillkoren för folkbildningsanslaget. Folkbildningsrådet har vid ett par tillfällen under året beslutat att återta medel. Det ska i sammanhanget noteras att detta är mycket ovanligt men det förekommer tillfällen då verksamheten inte levt upp till kraven i statsbidragsvillkoren. Folkbildningen är en viktig del av civilsamhället, det framgår inte minst av den breda och mångfacetterade verksamhet som genomförs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningen omfattar många människor i vårt samhälle men den skulle kunna omfatta fler. Den fria och frivilliga folkbildningen har unika möjligheter att berika människor i såväl stora som små samhällen. Verksamheten i studieförbund och folkhögskolor når stora delar av vårt samhälle. Alla kan delta, ingen behöver stå utanför. Folkbildningen likt andra delar av samhället har dock framför sig stora utmaningar. Det mångkulturella samhällets utmaningar är också en utmaning för folkbildningen. Här gör studieförbund och folkhögskolor en stor samhällsinsats men det kan göras mer. Det finns alltför många lokala orosmoln i vårt samhälle där kulturkrockar bidrar till svårigheter för människor. Folkbildningen kan göra insatser och brygga över och bidra till att skapa ökad förståelse mellan enskilda personer och grupper i vårt samhälle. Det är i lokalsamhället som folkbildningen har sin största styrka. Studieförbunden bedriver verksamhet i Sveriges alla kommuner även om deltagandet varierar. Det finns säkert flera förklaringar till dessa skillnader mellan landets kommuner. En skillnad kan vara att de kommunala bidragen till folkbildningen varierar stort. Allmänt kan konstateras att kommunerna fortsätter att minska sina bidrag till studieförbunden vilket är mycket allvarligt. Under 2010 har folkhögskolorna tillförts extra resurser för att förbättra förutsättningarna för unga arbetslösa. Detta är ett bevis på stort förtroende från samhället för folkbildningen. Folkhögskolorna, med säte i 160 kommuner, bedriver verksamhet i hela landet. Många folkhög- 4 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010

5 skolor har de senaste åren startat filialer, främst i större städer. Folkbildningen är tillgänglig för de flesta människor i vårt land samtidigt som det finns många som folkbildningen inte når fram till. Folkbildningsrådet har på eget initiativ påbörjat arbetet med att följa upp Folkbildningens Framsyn, vilken sträckte sig till Redan under 2009 väcktes frågan bland medlemsorganisationerna Folkbildningsförbundet (FBF), Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om behovet av en uppföljning. Nuvarande arbete ska involvera alla i folkbildningen och intensifieras under En beredningsgrupp tillsatt av Folkbildningsrådet med representanter från FBF, RIO samt SKL leder arbetet. Förhoppningen är att många goda idéer ska komma fram i detta arbete som leder till en spännande utveckling av folkbildningen de närmaste fem tio åren. Under året har Riksrevisionen genomlyst studieförbunden på alla nivåer. Framför allt har granskats hur statsbidraget har fördelats och använts samt hur man hanterat sina kvalitetsfrågor. Resultatet av Riksrevisionens granskning skulle ha presenterats i slutet av 2010 men har blivit framflyttad. Riksdag och regering ger folkbildningen ett stort förtroende vilket är mycket positivt. Alla berörda instanser inser vikten av bildning som ett grundfundament för ett humant och demokratiskt samhälle. Folkbildningen har ett stort ansvar i att förvalta samhällets förtroende och leva upp till det ansvar som beslutsfattare på olika nivåer ger. Folkbildningsrådets styrelse har haft många ärenden att hantera under året, några är beskrivna ovan. Kunniga och engagerade ledamöter har lagt ned mycket av sin tid för folkbildningen och dess framtid. Torsten Friberg ordförande Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

6 Folkbildningens uppdrag I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre. Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen. Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin; bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen; bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället; bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden alla människors lika värde och jämställdhet _ mellan könen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas. 3. Den demografiska utmaningen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang. 4. Det livslånga lärandet Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att studieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för vuxna, till alternativa vägar för att nå gymna- 6 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010

7 siekompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning. 5. Kulturen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. 6. Tillgängligheten och möjligheterna för _ personer med funktionsnedsättning Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folkhälsa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Utöver de ovan redovisade motiven för statens stöd till folkbildningen betonas vidare i propositionen: att ett systematiskt kvalitetsarbete med inriktning på såväl administration som verksamhetsformer och innehåll behöver utvecklas på alla nivåer inom folkbildningen. Detta arbete bör givetvis utgå från folkbildningens egna mål och de kvalitetskriterier som man själv utvecklar, men samtidigt inbegripa en bred syn på kvalitetsbegreppet. Kvalitetsarbetet bör inte utföras av Folkbildningsrådet, utan av studieförbunden och folkhögskolorna själva. Det måste dock vara en prioriterad uppgift för Folkbildningsrådet att medverka till att arbetet sker. Grundläggande är naturligtvis att verksamheten bidrar till att förverkliga de syften som staten anger för sitt stöd till folkbildningen. Förutom att fördela statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund har Folkbildningsrådet till uppgift att följa upp och utvärdera verksamheten. I detta ligger att i kvalitativa och kvantitativa termer följa, beskriva och analysera den statsbidragsfinansierade verksamheten. Detta material utgör grunden för Folkbildningsrådets återrapportering till regering och riksdag. Det utgör också underlag för Folkbildningsrådets egen fördelning av statsbidrag och annan myndighetsutövning. Det är angeläget att Folkbildningsrådet drar operativa slutsatser av den information som samlats in. Det handlar då om att väga samman kvalitativa bedömningar och kvantitativa data. Det är rimligt att Folkbildningsrådets modeller för fördelning av statsbidraget inte uteslutande baseras på kvantitativa data, utan att värderande, kvalitativa element tillförs modellerna. Långsiktigt gagnar en ökad fokusering av kvalitetsfrågorna i första hand folkbildningens egen inre utveckling. Det ger utgångspunkter för en systematisk omprövning och ytterst avveckling av verksamheter som inte är folkbildningsmässiga. Därmed skapas utrymme för nya aktiviteter. En betydande förnyelse och omprioritering sker redan nu, i första hand inom enskilda avdelningar och folkhögskolor. Denna är dock inte alltid i första hand resultatet av ett systematiskt kvalitetsarbete utan det är snarare ekonomiska faktorer och efterfrågan från medlemsorganisationer och deltagare, som utövar stort inflytande över prioriteringarna. Därför bör Folkbildningsrådet utarbeta metoder som möjliggör jämförelser i kvalitet mellan olika verksamheter. Ett utvecklat kvalitetsarbete skulle vidare kunna förebygga till exempel den typ av felaktigt utnyttjande av statsbidraget som av och till uppdagas i studiecirkelverksamheten. Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

8 fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Folkbildningen ska kännetecknas av att vara: fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter); deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll); formad av egna utbildningsplaner (icke läroplans- eller betygsstyrd); baserad på deltagarnas behov och erfarenheter från vardagslivet; ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad (plats för särarter); mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud); flexibel (snabbt tillgodose nya utvecklingsbehov och nya former). 8 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010

9 Folkbildningsrådets uppgifter Folkbildningsrådet är en ideell förening med Folkbildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) som medlemmar. Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet svarar vidare för de uppgifter som medlemmarna uppdragit åt Folkbildningsrådet att handlägga. Uppgifter Inom medlemsuppdraget Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. På uppdrag av medlemmarna arrangerar Folkbildningsrådet ICAE:s (International Council of Adult Education) världskonferens 2011 samt svarar för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet (FBN). Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), att främja folkhögskolornas internationella och EU-relaterade arbete utifrån folkhögskolornas behov i uppdraget Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) samt att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning genom Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). Inom myndighetsuppdraget Folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar: att företräda staten i förhållande till folkbildningen; att besluta om vilka studieförbund och folkhögskolor som ska få statsbidrag; att fördela statsbidraget mellan dessa; att lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt gällande föreskrifter; att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget; att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts; att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen; att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget; att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

10 utrymme för nya verksamheter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. Vidare har Folkbildningsrådet en uppgift i att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Dessutom ska Folkbildningsrådet upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Särskilt myndighetsuppdrag Folkbildningsrådet har under 2010 haft i uppdrag att sammankalla och administrera ett partsgemensamt forum för dialog mellan regeringen och det civila samhället, att arrangera en endagskonferens för det civila samhället samt sammanställa en rapport som ett underlag för uppföljningen av politiken för det civila samhället. Måldokument för ICAE:s världskonferens 2011, Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst, Folkbildning Learning for Active Citizenship och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Styrdokument från staten Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU14 och riksdagens beslut Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition 2005/06:192. Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977 med ändring 1992:737, 1998:973, 2000:1451 och 2006:1499). Regeringens riktlinjer år 2010 med bilagt regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605). Förvaltningslag (SFS 1986:233, 4). Styr- och policydokument Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar: Folkbildningsrådets stadgar. Representantskapets beslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. Arbetsordning för Folkbildningsrådet. Statsbidragsvillkoren för folkhögskolor och studieförbund. Anvisningar för folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsredovisningar. Kriterier och fördelningsprinciper för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Riktlinjer för prövning av statsbidrag till nya statsbidragsmottagare. Riktlinjer för beredning av och beslut om återkrav av medel i enlighet med förordning om statsbidrag till folkbildningen. Beslutande och beredande organ Representantskapet Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, består av tio ombud för Folkbildningsförbundet, fem ombud för Sveriges Kommuner och Landsting och fem ombud för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Representantskapet behandlar styrelsens och revisorernas berättelser och beslutar om ansvarsfrihet. Vidare fastställer det ekonomiska ramar för Folkbildningsrådets budget och väljer vartannat år ordförande samt tar emot anmälan av styrelseledamöter och revisorer. Representantskapet höll sitt vårsammanträde den 21 april. Sammanträdet fastställde Folkbildningsrådets årsredovisning för 2009, godkände revisionsberättelsen och gav styrelsen ansvarfrihet för det gångna verksamhetsåret. Representantskapet höll sitt höstsammanträde 10 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010

11 den 10 november. Sammanträdet fastställde ekonomisk ram för Folkbildningsrådets verksamhet 2011 och ekonomisk ram för ICAE:s världskonferens 2011, Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst, Folkbildning Learning for Active Citizenship samt för Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Styrelsen Styrelsen har till och med den 21 april utgjorts av Torsten Friberg (ordförande), Marie Linder (vice ordförande), Eva Arvidsson, Jan-Sture Karlsson, Birgitta Lanér, Thomas Strand, Gustav Wennberg, Sverker Ågren och Anna- Britta Åkerlind. Tomas Östlund har varit personalrepresentant till och med den 17 februari. Adjungerade ledamöter i styrelsen har varit Åke Gustavsson, ordförande i Folkbildningsförbundet, Eva Hellstrand, ordförande i kultur- och fritidsberedningen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Kent Johansson, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Styrelsen har från och med den 21 april ut - gjorts av Torsten Friberg (ordförande), Birgitta Lanér (vice ordförande), Eva Arvidsson, Lena Hallengren, Jan-Sture Karlsson, Thomas Strand, Gustav Wennberg, Sverker Ågren och Anna- Britta Åkerlind. Gunnar Falkeby har varit personalrepresentant. Adjungerade ledamöter i styrelsen har varit Eva Hellstrand, ordförande i kultur- och fritidsberedningen, Kent Johansson, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation samt för Folkbildningsförbundet Leif Kindblom (mötet den 16 september) och vid övriga möten Åke Gustavsson, ordförande i Folkbildningsförbundet. Sekreterare i styrelsen har varit Bo Sundqvist (den 1 januari 17 februari), Björn Garefelt (den 21 april 26 maj) samt från och med den 16 september Anna-Carin Bylund. Åtta styrelsesammanträden har genomförts och bland de ärenden som styrelsen behandlat kan nämnas fördelning av allmänt statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor samt fördelning av projektmedel för flexibelt lärande. Folkbildningsrådet har på uppdrag av Arbetsförmedlingen fördelat statsbidrag till utbildningsplatser vid folkhögskolor för ungdomar inskrivna i jobbgarantin. Vidare fördelades, på särskilt uppdrag av regeringen, 5 miljoner kronor för förstärkta folkbildningsinsatser genom studieförbund och folkhögskolor avseende EU samt 7 miljoner kronor för jämställdhetsinsatser inom folkbildningen. Styrelsen har under året tillsatt beredningsgrupper för Nya statsbidragsmottagare, Uppföljning av Folkbildningens Framsyn, Nyckel för fördelning av folkbildningsanslaget och för Riktlinjer för prövning av nya mottagare av statsbidrag samt för utfasning av statsbidrag. Vidare har styrelsen fastställt kriterier och fördelningsprinciper för statsbidrag till studieförbund från Styrelsen har följt upp och utvärderat verksamhet inom studieförbund och folkhögskolor samt följt upp kvalitetsarbetet i folkhögskola och studieförbund. Tre ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor inkom under året. Styrelsen avslog dessa då samtliga ansökningskrav inte bedömdes vara uppfyllda. Dessutom konstaterade styrelsen att folkbildningsanslagets uppräkning 2011 inte ger något utrymme för nya bidragsmottagare. Styrelsen har lämnat sin årsredovisning och sitt budgetunderlag till regeringen. Därutöver har följande skrivelser och särskilda rapporter lämnats: Redovisning över kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor Försöks- och utvecklingsverksamhet inom folkbildningen Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen Rapport om studieomdömen och avbrott vid folkhögskola Rapport om flexibelt lärande 2009 Rapport om jämställdhetsinsatser Totalt har 16 remissyttranden lämnats på olika utredningar och förfrågningar. Dessa redovisas under avsnittet Folkbildningspolitiska frågor. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

12 Revisorer Ann-Christin Holgersson, förtroendevald revisor, nominerad av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Anders Larsson, förtroendevald revisor, nominerad av Sveriges Kommuner och Landsting samt Mats Blomgren, auktoriserad revisor, PwC, nominerad av Folkbildningsförbundet. Samråd med medlemsorganisationerna Samspelet med Folkbildningsrådets medlemmar sker, förutom vid representantskapets två årliga sammanträden, i form av adjungering av ledamöter till styrelsen, genom representation i berednings- och styrgrupper samt i kansliets arbetsgrupper. Enligt stadgarna ska särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs främst verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. Ett samråd har genomförts. En gemensam styrelsekonferens genomfördes för tredje året. Folkbildningens Framsyn och framtidsfrågor var temat för årets styrelsekonferens. Inbjudna föreläsare från olika tankesmedjor gav underlag till diskussionerna under konferensen. Beredningsgrupp för inkomna ansökningar från nya statsbidragsmottagare Eva Arvidsson (ordförande), Gustav Wennberg, Anders Adler, Carl-Olof Nilsson samt Signild Håkansson (sekreterare). Gruppen har haft två sammanträden samt besökt berörda folkhögskolor. Beredningsgrupp för översyn av fördelningsmodell för statsbidrag studieförbund Thomas Strand (ordförande), Anna-Britta Åkerlind, Annika Nilsson, Karl-Arne Eriksson, Ann-Mari Lindgren samt Anna-Carin Bylund (sekreterare) och Signild Håkansson (sekreterare). Gruppen har haft fem sammanträden samt medverkat vid konferens med studieförbunden. Beredningsgrupp för översyn av fördelningsmodell för statsbidrag folkhögskola Birgitta Lanér (ordförande), Sverker Ågren, Tomas Nilsson, Sanna Palomaa, Ivar Heckscher och Håkan Wiclander samt Signild Håkansson (sekreterare) och Paul Norén (sekreterare). Gruppen har haft fem sammanträden samt medverkat vid två konferenser med folkhögskolorna. Beredningsgrupp för uppföljning av Folkbildningens Framsyn Torsten Friberg (ordförande), Birgitta Lanér, Åke Gustavsson, Monica Stolpe-Nordin, Kerstin Enlund, Eva Hellstrand, Kent Johansson, Susanne Andersson, Britten Månsson-Wallin samt Björn Garefelt (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Beredningsgrupp Nyckel för fördelning av folkbildningsanslaget Lena Hallengren (ordförande), Fredrik Gunnarsson, Thomas Nilsson, Tage Johansson, Berry Lilja, Anders Gradin, Mats Bernerstedt, Annika Nilsson, Lena Nilsson samt Paul Norén (sekreterare). Gruppen har haft ett sammanträde. Beredningsgrupp Riktlinjer för prövning av nya mottagare av statsbidrag samt för utfasning av statsbidrag Anna-Britta Åkerlind (ordförande), Sverker Ågren, Carl-Olof Nilsson, Thomas Wijk, Anders Castberger, Lena Nilsson samt Elisabet Andersson (sekreterare). Expertgruppen för Nationell utvärdering Anne Marie Brodén (ordförande), Ann-Marie Laginder, Ove Karlsson, Helene Ahl, Stina Sundberg, Lena Lundström, Kerstin Enlund samt Eva Åström (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Kansliets referensgrupp för den Nationella Kvalitetsredovisningen Ann-Christine Utterström (ordförande), Sven-Åke Pettersson, Kent Bengtsson, Claes Becklin, 12 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010

13 Thomas Nilsson, Tage Johansson, Lise-Lott Wallin samt Carmela Guida (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Kansliets referensgrupp för Flexibelt lärande Lars Persson, Monica Öhrn-Johansson, Tage Johansson, Jan Lundeen, Ulla Laurin, Lotta Åberg och Ulrika Knutsson. Gruppen har haft två sammanträden. Kansliets referensgrupp för Internkontrollen inom studieförbunden Kristina Bååth-Sågänger, Lars Haraldsson och Gunilla Granlund, Anki Utterström, Tomas Östlund och Anna-Carin Bylund. Gruppen har haft två sammanträden samt en överläggning med studieförbunden. Ingegerd Akselsson Le Douaron. Gruppen har haft fyra sammanträden Styrgrupp för Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) Lise-Lotte Wallin (ordförande), Harald Alvers, Gull-Britt Johansson, Tage Johansson, Agneta Wallin (sekreterare) till och med september och därefter Linda Rosén (sekreterare) samt Signild Håkansson (adjungerad). Gruppen har haft fem sammanträden. Styrgrupp för ICAE:s världskonferens 2011 Birgitta Lanér (ordförande), Christine Cars-Ingels, Monica Stolpe-Nordin, Anders Castberger, Kent Johansson, Eva Önnesjö, Thomas Nilsson, Britten Månsson-Wallin samt Björn Garefelt (sekreterare). Gruppen har haft två sammanträden. Styrgrupp för Folkbildningsnätet (FBN) Jan Lundeen (ordförande), Therese Jansson, Claes Nilsson till och med februari, Eva Avgerinou från och med mars, Lars Forsmark, Per Gustafsson, Johan Sandholm samt Lars-Göran Karlsson (sekreterare). Gruppen har haft sex sammanträden. Styrgrupp för Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Roger Johansson (ordförande), Elisabet Strömfelt, Heli Nordberg, Urban Lundin samt Agneta Wallin (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Styrgrupp för Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) Britta Lejon (ordförande), Benton Wolgers, Annika Jansson, Lena Lönnqvist, Carl Olof Nilsson, Leila Pekkala, Hans Ålund, Tage Johansson till och med juni därefter Eva Önnesjö samt Mats Ehn (sekreterare) till och med 15 augusti och därefter Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

14 Framtiden är nu! De senaste veckornas händelser i ett av svenskarnas favoritsemesterland aktualiserar frågan om vilken roll folkbildningen kan spela för att fördjupa kunskapen om människors levnadsvillkor i de länder vi så gärna besöker. Den digitala utvecklingen har drastiskt förändrat möjligheten att få aktuell information om vad som händer i omvärlden och att kunna kommunicera med invånare och tillfälliga besökare i andra länder. De digitala utmaningarna är lika stora inom folkbildningen som utanför, eftersom över en miljon unika personer årligen deltar i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Deltagarna utgör ett tvärsnitt av befolkningen med viss övervikt för äldre personer i studieförbundens verksamhet och för yngre i folkhögskolornas. Varje år är 20 procent av cirkeldeltagarna nya deltagare och över häften av folkhögskolestuderande är nya. Utmaningarna är desamma inom som utanför folkbildningen. Folkbildningsrådet har i budgetunderlag och i rapporter till regeringen pekat på behovet av digital kompetens hos alla medborgare, inte minst mot bakgrund av den situation som uppstår när samhällstjänster digitaliseras och användarna förutsätts ha kompetens för att möta förändringarna. Den demografiska utmaningen är större i ett digitalt samhälle. Samma gäller för den demokratiska utmaningen när det samhällspolitiska samtalet alltmer sker via sociala medier och inte vid föreningsmöten. Studieförbundens och folkhögskolornas arbete gör skillnad i samhället och verksamheten bidrar aktivt inte minst till seniorernas kompetensutveckling och till verksamhetsutveckling i pensionärs- och seniororganisationer. Folkbildning bidrar på detta sätt dessutom till en bättre folkhälsa. EU:s nya strategi för tillväxt och sysselsättning, EU2020, har som övergripande inriktning kunskap och innovation, hållbar ekonomi, hög sysselsättning och social delaktighet. Betydelsen av folkbildning, det vill säga icke formellt och informellt lärande, har lyfts fram i samband med det europeiska ramverket för kvalifikationer EQF och i arbete med det nationella ramverket NQF. En allt större utmaning för ungdomar är att få ett arbete fick folkhögskolorna möjlighet att erbjuda ungdomar som saknar grundskoleeller gymnasiebehörighet att delta i förberedande folkhögskolekurs under tre månader, så kallade studiemotiverande verksamhet. 23 procent av deltagarna fortsatte att studera efter kursen och 10 procent sökte och fick ett arbete på eget initiativ. Ett mycket bra resultat och verksamheten fortsätter under var sista året i uppbyggnadsperioden för folkbildningens systematiska kvalitetsarbete och resultatet är överlag mycket bra. Det övergripande målet var att utveckla en kultur där systematiskt kvalitetsarbete skulle ses som en naturlig del i det dagliga arbetet. I fortsättningen ingår uppföljning av kvalitetsarbetet i Folkbildningsrådets årliga 14 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010

15 uppföljning av verksamheten och vartannat år görs en nationell avstämning var första året i en ny femårig strategi för nationell utvärdering av samhällseffekterna av folkbildningen. I Folkbildningsrådets nationella utvärderingar flyttas fokus från enskilda folkbildningsanordnare och aktiviteter till folkbildningens mer generella roll och betydelse i samhället. De nationella utvärderingarna, tillsammans med uppföljning och verksamhetsredovisning, utgör basen för den samlade analysen av folkbildningens samhälls effekter som varje år redovisas till regeringen när samtliga syften har utvärderats kan Folkbildningsrådet lämna en samlad nationell bild av folkbildningens betydelse för samhällets utveckling i återrapportering till regeringen. Två nya medlemsuppdrag har tillkommit under året, att vara värdorganisation för ICAE:s världskonferens 2011 och att inrätta ett Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). Världskonferensen ger nya möjligheter för studieförbund och folkhögskolor att knyta kontakter och att stärka det globala rättviseperspektivet i sitt lokala arbete för hållbar utveckling. FSR är resultatet av ett flerårigt utvecklingsarbete för att stärka folkhögskolestuderandes rättsliga ställning. Några av Sveriges främsta forskare och experter har med sikte på 2040 identifierat utmaningar inom drygt trettio områden som rör kulturen, medierna, nätet och samhället. Boken heter Framtiden är nu KulturSverige 2040 och i boken behandlas bland annat följande frågor: Gör Internet oss dummare? Hur ska staden utvecklas? Hur ska landsbygden överleva? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Behövs bibliotek? Varför är platsen viktig när allt kan digitaliseras? Vilka är hjältarna i framtidens kulturliv? Under 2011 ska folkbildningens företrädare peka ut sin framtidsväg och ställa sina frågor. Kommer folkbildarna att ge andra perspektiv på framtiden och på Folkbildningssverige än de som forskarna och kulturexperterna presenterade? Svaret vet vi om ett år, men folkbildningsarbetet pågår runt om i landet och nya verksamheter startar, för framtiden är nu. Britten Månsson-Wallin generalsekreterare Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

16 Verksamhet Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Folkbildningsrådet svarar för omvärlds- och folkbildningspolitisk bevakning i syfte att kunna analysera områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och för Folkbildningsrådets arbete. Detta sker utifrån Folkbildningsrådets regeringsuppdrag att svara för rapportering och bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter. Vidare har Folkbildningsrådet uppgiften att informera riksdagen, regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådet ska även upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt budgetunderlag till regeringen. En väsentlig grund för detta arbete är fördjupade analyser av den folkbildningspolitiska utvecklingen och av omvärldsbevakningen. Folkbildningsrådet ska, i myndighets ställe och med sitt sektorsansvar för folkbildningen som grund, framföra sina uppfattningar i nationella sammanhang och inom EU. Det sker bland annat genom att Folkbildningsrådet lämnar remissyttranden inom berörda utredningsområden. Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrelaterade internationella folkbildningsfrågor. Bland annat svarar Folkbildningsrådet för bevaknings- och representationsuppdrag i olika organ och arbetsgrupper med nordisk, europeisk och global anknytning. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska Folkbildningsrådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Genomförda insatser Nationellt Kansliet har prioriterat frågor som följer av Folkbildningsrådets uppdrag och som i övrigt bedömts angelägna att bevaka för att främja folkbildningens verksamheter. Den folkbildningspolitiska bevakningen har främst varit inriktad på kontakter med riksdagen, regeringen, kommittéer och olika myndigheter. Vidare har formella och informella remisser, delningar och särskilda uppdrag som lämnats till Folkbildningsrådet behandlats. Med den folkbildningspolitiska bevakningen som grund har Folkbildningsrådet redovisat folkbildningens möjligheter och problembeskrivningar samt lämnat ett budgetunderlag till regeringen för perioden Folkbildningsrådets omvärldsbevakning avser folkbildningsrelaterade frågor i Sverige, på europeisk nivå och globalt. Målgrupper för resultaten av omvärldsbevakningen är Folkbildningsrådets styrelse och kansli. 16 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010

17 Som en del av Folkbildningsrådets kommunikation av nationell utvärdering genomfördes två forskningsbaserade seminarier under Almedalsveckan på Gotland. Det ena seminariet belyste deltagandet i folkbildningen. Frågeställningar som diskuterades var: Vilka deltagargrupper vill och ska folkbildningen ha samt vilken betydelse har folkbildningen i första mötet med Sverige? Rapporten Studiecirkeldeltagare 2008 utgjorde underlag för diskussionerna. Det andra seminariet belyste studieförbunden och dess medlemsorganisationer. Utgångspunkt för diskussionerna var Folkbildningsrådets utvärderingsrapport Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer. Folkbildningsrådet har under 2010 haft ett särskilt regeringsuppdrag att sammankalla och administrera ett partsgemensamt forum för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället, att utarbeta en rapport utifrån civila samhällets organisationers perspektiv som uppföljning av politiken för det civila samhället, samt att arrangera en konferens/storforum öppen för alla organisationer inom det civila samhället. Det partsgemensamma forumet har sammanträtt två gånger. Inför sammanträdena har Folkbildningsrådet haft två förberedande möten med civilsamhällets organisationer. Därutöver arrangerade Regeringskansliet och Folkbildningsrådet den 14 december en konferens för det civila samhället. Folkbildningsrådet ska lämna en rapport som ett underlag för uppföljningen av politiken för det civila samhället senast den 31 mars Folkbildningsrådet arrangerade i maj ett möte om aktuella folkbildningspolitiska frågor med ledamöter och ersättare i riksdagens kulturrespektive utbildningsutskott. På förslag från medlemmarna har en uppföljning av policydokumentet Folkbildningens Framsyn påbörjats under året. Underlaget har setts över och kommer våren 2011 att vara utgångspunkt för samtal och analys kring dagens folkbildningsarbete, viktiga omvärldsförändringar och folkbildningens framtida roll och uppgifter. Ett förslag till nationellt ramverk för kvalifikationer, NQF, har tagits fram av myndigheten för yrkeshögskolan (Yh-myndigheten), som har utsetts till nationell samordningspunkt för arbetet. NQF är den nationella tillämpningen av det europeiska ramverket EQF. Utbildningsanordnare utanför det offentliga utbildningssystemet erbjuds att ansluta sig. Folkbildningsrådet har deltagit i en referensgrupp kring arbetet med NQF samt medverkat på Yh-myndighetens konferens om NQF. Folkbildningsrådet har också varit representerat i Nationellt forum för validering som Yhmyndigheten inrättat inom ramen för sitt uppdrag att skapa en nationell struktur för validering. Norden/Europa Folkbildningsrådet har under året särskilt följt utbildningsfrågorna i EU och programmet för livslångt lärande Folkbildningsrådet har deltagit i Utbildningsdepartementets referensgrupp för EU-frågor inom utbildningsområdet samt i dess programråd som arbetar med EU:s utbildningsprogram. Synpunkter på programmet för livslångt lärande och andra aspekter av EU:s politik för vuxnas lärande har framförts i samband med de möten kring halvtidsutvärdering av programmet som Utbildningsdepartementet och Internationella programkontoret inbjudit till. Folkbildningsrådet har även lämnat svar på EU-kommissionens öppna konsultation om ett nytt program för livslångt lärande Folkbildningsrådet deltog i EUkommissionens konferens i Köpenhamn kring delprogrammet Grundt vig. Konferensen behandlade både erfarenheter av Grundtvig och behoven av förändringar inför nästa programperiod. Folkbildningsrådet hade före konferensen lämnat synpunkter på Grundtvig till European Association for the Education of Adults (EAEA). EAEA och Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) har arrangerat en konferens om ickeformellt lärande och implementeringen av NQF. Folkbildningsrådet deltog och lämnade bidrag till den nordiska rapport om implementeringen av NQF som NVL tagit initiativ till. Folkbildningsrådet deltog i en europeisk Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

18 arbetskonferens som EU-kommissionen och Yhmyndigheten arrangerade på temat validering av icke-formellt och informellt lärande. Folkbildningsrådet deltog i EAEA:s generalförsamling i Yerevan, Armenien, samt i den efterföljande konferensen om vuxnas lärande och yrkesutbildning. Internationellt/globalt Folkbildningsrådet har accepterat förfrågan från den globala vuxenutbildningsorganisationen ICAE (International Council of Adult Education) att vara värd för dess generalförsamling och världskonferens Detta sker i form av ett medlemsuppdrag. Folkbildningsrådet har deltagit i Svenska Unesco rådets/utbildningsdepartementets samverkansgrupp kring lärande för hållbar utveckling. Gruppen har främst arbetat med rapportering av implementeringen av den gemensamma Unescostrategin för lärande för hållbar utveckling i Sverige. Detta sker inom ramen för FN:s årtionde om lärande för hållbar utveckling. Folkbildningsrådet har deltagit i Nordiska Ministerrådets konferens i Danmark om lärande för hållbar utveckling. Folkbildningsrådet är medlem i Global Utmaning, som är ett nätverk och tankesmedja för globala frågor. Folkbildningsrådet har deltagit i projektet Hållbara städer och bistått Global Utmaning när det gäller kontakter med folkbildningen. Folkbildningsrådet har tillsammans med företrädare för två studieförbund inbjudits av en statlig sydkoreansk myndighet att medverka på ett seminarium i Seoul, Sydkorea, om folkbildning och demokrati. Folkbildningsrådet har även medverkat på Stockholm Forum på samma tema, ett årligt arrangemang för kunskapsutbyte mellan Sverige och Sydkorea. Remissyttranden Folkbildningsrådet har under 2010 yttrat sig över följande remisser och skrivelser: Överenskommelse mellan idéburna organisationer inom integrationsområdet, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. U2010/222/UH Förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor m.m. SOU 2009:92 Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre offentlig service. DS 2009:578 Mervärdesskatt för den ideella sektorn m.m. SOU 2010:11 Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. SOU 2010:16 Sverige för nyanlända värden, välfärdsstat, vardagsliv Bokföringsnämnden, Nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut. PM, Fördelning av statsbidrag till friluftsorganisationer. Ku2009/2175KT UNESCOs konvention om skydd av immateriella kulturarvet. Ett svenskt kvalifikationsramverk, NQF. Ds 2010:21 Ansvarsfördelning mellan kommuner i vissa fall. Ds 2010:20 Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering. SOU 2010:37 Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet. SOU 2010:55 Romers rätt en strategi för romer i Sverige Områdesbehörigheter för utbildningar som leder till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarexamen. U2010/7177/SV, PM, Förbättrade villkor för studerande föräldrar i samband med att ett barn har avlidit. Kommunikation Målet för Folkbildningsrådets kommunikationsarbete är att målgrupperna ska ha bra kännedom om Folkbildningsrådets verksamhetsområden och resultat, att målgrupperna ska ha bra kännedom om statens syften med de statsbidrag Folkbildningsrådet fördelar, att målgrupperna ska ha bra kännedom om Folkbildningsrådets roll att fördela statsbidragen till folkbildningen och följa upp och utvärdera verksamheten. Webbplatsen ska utvecklas som primärt redskap för att nå Folkbildningsrådets mål med genomförda kommunikationsinsatser. Folkbildningsrådet ska medverka vid för folkbildningen betydelsefulla seminarier och konferenser samt vid behov arrangera egna konferenser. Vidare ska Folkbildningsrådet ta emot studiebesök. 18 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010

19 Genomförda insatser Folkbildningsrådet har lanserat en ny webbplats och ny typ av publiceringsverktyg ( Arbetet med koordinering av Folkbildningsrådets, Folkhögskolornas informationstjänsts (FIN) och Folkbildningsnätets (FBN) webbplatser för att uppnå samordningsfördelar har vidareutvecklats. Folkhögskoleaktuellt och Studieförbundsaktuellt har vid behov använts och kompletterat övriga kommunikationskanaler till bidragsmottagarna samt ersatt tidigare nyhetsbrevet FBR-Info. För att få en bättre layout och vara lättillgängliga har dessa nyhetsbrev kopplats till webben. Folkbildningsrådets Verksamhetsplan 2010 och Årsredovisning 2009 har distribuerats till myndigheter och organisationer. Vidare har foldern Fakta om folkbildning 2010, med kortfattad fakta och statistiksammanställ ningar om folkbildningen, sänts till främst studieförbund och folkhögskolor. Idéskriften Fem nycklar till digital framgång har producerats och sänts till studieförbundens lokala enheter och till folkhögskolorna. Folkbildningsrådet har tagit emot besök av grupper från Norden, Tanzania, Sydkorea samt från EU-länder och informerat om svensk folkbildning och Folkbildningsrådets arbete. På har information som är knuten till Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag publicerats. Webbplatsen har under 2010 haft i genomsnitt besökare per månad, vilket är dubbelt så många som Nya besökare till webbplatsen har också lockas in via nya kanaler som Twitter och Facebook. Ett annat mått på webbplatsens användning är de cirka nedladdningar av dokument i form av filer som görs i snitt per månad, vilket är fler nedladdningar än föregående år. Det är främst Fakta om folkbildning 2010 som laddats ned. Andra dokument som laddas ner i stor utsträckning är Folkbildningsrådets Årsredovisning och utvärderingen Studiecirkeldeltagare Under hösten 2010 har de sidor som berör Folkbildningsrådets olika konferenser varit mest välbesökta. Bidragsfördelning Folkbildningsrådet ska fördela folkbildningsanslaget till studieförbund och folkhögskolor på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås, vilket bland annat innebär att de sju verksamhetsområden som fastställts av riksdagen särskilt ska beaktas. Folkbildningsrådet ska vidare bereda ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser starta nya folkhögskolor och studieförbund samt från organisationer som önskar statsbidrag för att överta huvudmannaskapet för en befintlig folkhögskola. Genomförda insatser Under 2010 fördelades miljoner kronor i statsbidrag till 150 folkhögskolor, varav miljoner kronor som ett verksamhetsrelaterat volymbidrag. Vidare erhöll varje folkhögskola kronor i grundbidrag och kronor i ut - vecklingsbidrag. Cirka 162 miljoner kronor fördelades som kostnadsrelaterat förstärkningsbidrag riktat till deltagare med funktionsnedsättning och till deltagare som invandrat och har brister i det svenska språket. Två nya folkhögskolor, Kista och Agnesberg, ingår från 2010 i gruppen statsbidragsberättigade folkhögskolor. Huvudman för Kista folkhögskola är en förening med muslimska organisationer. Huvudman för Agnesbergs folkhögskola är Region Västra Götaland och verksamheten riktas främst till romska deltagare. Styrelsen avslog ansökningarna om statsbidrag till ny självständig folkhögskola från Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset, Föreningen Holma folkhögskola samt Föreningen Alby folkhögskola. Under 2010 fördelades miljoner kronor i statsbidrag till tio studieförbund. Enligt modellen för statsbidrag till studieförbunden fördelades 60 procent i grundbidrag och 40 procent i verksamhetsbidrag. Verksamhetsbidraget utgjordes av kulturprogrambidrag 10 procent, förstärkningsbidrag 12 procent samt verksamhetsrelaterat bidrag 18 procent. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

20 Studieförbundet Kulturens bildningsverksamhet (Kulturens) blev från 1 juli ett statsbidragsberättigat studieförbund och erhöll 4,5 miljoner kronor i statsbidrag. Under första halvåret erhöll Kulturens, i likhet med perioden ett administrativt stöd. Detta stöd var 1,5 miljoner kronor. Folkbildningsrådet har kontinuerligt arbetat för att förebygga felaktig användning av statsbidragen genom information till bidragsmottagarna, rådgivning och medverkan vid kurser, konferenser och seminarier. Folkbildningsrådet har genomfört ett antal särskilda utredningar av verksamhet i studieförbund. Utredningarna har gällt verksamhet i samarbete med föreningar samt olika former av kulturprogramverksamhet. Folkbildningsrådet har även gjort en särskild uppföljning av anordnarskapet för folkhögskolekurser. Folkbildningsrådet har beslutat att återta statsbidrag från fem studieförbund och en folkhögskola eftersom kriterierna för anordnarskap ej uppfyllts. Under året har en översyn av fördelningsmodellerna för statsbidrag till studieförbund respektive folkhögskola gjorts. Styrelsen fastställde vid sammanträdet i december ny modell för fördelning av statsbidrag till studieförbund från och med Arbetet med ny fördelningsmodell för statsbidrag till folkhögskola kommer att slutföras under På särskilt uppdrag av regeringen har Folkbildningsrådet under 2010 fördelat 7 miljoner kronor till projekt för jämställdhetsinsatser inom folkbildningen med särskild inriktning mot kvinnors entreprenörskap. 2 miljoner kronor av medlen har använts i projekt riktade till kvinnor från de nationella minoriteterna. Styrelsen har prioriterat projekt där det funnits erfarenheter av målgruppen och/eller verksamhetsområdet, där man samarbetar med andra aktörer eller nätverk eller om utvecklingsarbetet är generaliserbart och därmed möjligt att tillämpa för andra folkhögskolor och studieförbund. Totalt har 26 projekt genomförts, varav åtta inom de nationella minoriteterna. Styrelsen har på uppdrag av regeringen fördelat 5 miljoner kronor i projektbidrag till folkhögskolor och studieförbund i syfte att öka allmänhetens kunskap om EU inom tre olika teman; Varje svenskt val är också ett EU-val, Jobb och tillväxt samt Efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn. Tio projekt beviljades bidrag. I enlighet med regeringens riktlinjer har Folkbildningsrådet avsatt 8,4 miljoner kronor för särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Drygt hälften har fördelats till lokal och regional utvecklingsverksamhet (39 projekt). Därutöver har cirka 3,5 miljoner kronor använts till fortbildning, nätverk, kunskapsbildning samt utveckling av Folkbildningsnätet. Även dessa medel har fokuserats mot folkhögskolornas deltagare och personal samt studieförbundens regionala och lokala verksamhet. Folkbildningsrådet har lämnat kronor i bidrag till Sveriges förenade studentkårer (SFS) för att de inom ramen för sin verksamhet SFS Vux ska stödja folkhögskolestuderandes möjligheter till inflytande i sin studiesituation. Bidraget finansieras med reserverade folkhögskolemedel. På uppdrag av Arbetsförmedlingen (Af) har Folkbildningsrådet fördelat statsbidrag till utbildningsplatser inom folkhögskolorna (UGA). Målgruppen har varit ungdomar (16 25 år) inskrivna i jobbgarantin som saknar slutbetyg från grundeller gymnasieskola. Deltagarna rekryterades av arbetsförmedlingen lokalt. Folkhögskolorna har genomfört cirka av planerade utbildningsplatser. Orsaken till att alla utbildningsplatser inte nyttjats är bland annat att Af:s information om verksamheten ej nått fram lokalt och att målgruppen visade sig vara mindre än den preliminära. Såväl fördelningen av folkbildningsanslaget som projektmedel och bidrag för UGA-verksamhet redovisas per bidragsmottagare i bilaga. Anslagsutvecklingen Anslaget har från 2007 genom pris- och löneomräkning ökat nominellt med 169 miljoner kronor eller i genomsnitt 1,8 procent per år. Därutöver har folkbildningsanslaget förändrats genom över- 20 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2010