Anna Irani Skickat: den 30 oktober :24 Länsstyrelserna Samlingsmail;

Transkript

1 Från: Anna Irani Skickat: den 30 oktober :24 Till: Länsstyrelserna Samlingsmail; Landsbygdsnätverket; Regelrådet; Landsbygdsnätverket; Andrea Holmström-svdhv; Kopia: Miljöersättningar; Jordbrukarstödsenheten; Kontroll Jordbrukarstöd; Erica Persson; Tjitte de Vries; Patrik Alenfelt; Christina Larsson; Susanne Andersson; Maria Durling; Registrator Ämne: Remiss - Förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41) Dnr /18 Bifogade filer: Konsekvensutredning - Förslag till föreskrift SJVFS 2019-XX - dnr remiss.pdf; Missiv remiss - Dnr pdf; Särskild konsekvensanalys - Dnr pdf; Förslag till föreskrift SJVFS XX - dnr remiss.pdf; Sammanställning synpunkter från obligatoriskt samråd - Direktstödsföreskriften dnr pdf Uppföljningsflagga: Följ upp

2 Flagga: Har meddelandeflagga Remiss - Förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41) Jordbruksverket har tagit fram förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41). Med detta utskick vill Jordbruksverket ge dig som är remissinstans en möjlighet att lämna synpunkter angående de nya förslagen till ändring av föreskrifterna och den tillhörande konsekvensutredningen samt särskild konsekvensanalys. Dina synpunkter ska skickas till jordbruksverket@jordbruksverket.se senast tisdag den 20 november för att de ska kunna beaktas vid föredragning inför beslutet. Märk gärna e-posten med namnet Dnr Vänliga hälsningar Anna Irani Regelhandläggare Stf enhetschef Stödregelenheten Jordbruksverket Besöksadress: Vallgatan 8, Jönköping Tfn Anna.Irani@jordbruksverket.se

3 KONSEKVENS- Dnr /2018 UTREDNING Stödregelenheten Konsekvensutredning - ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter () om direktstöd Inledning Inför 2019 fortsätter arbetet med att förbättra reglerna i föreskriften och att justera nationella bestämmelser efter kritik från Kommissionen. Syftet med ändringarna i förslaget är att justera regler för att göra dem tydligare. Vi anpassar även regelverket för träda på grund av kritiken. Ändringarna rör följande: - aktivitetskravet på blommande träda i 3 - undantag för särskilda skäl i 4 - regelverket för träda som ekologisk fokusareal i 27 b - specialbestämmelsen för mark i träda för ansökningsåret 2018 i 27 g - lin läggs till som mellangröda i bilaga 3 1 (7)

4 A Allmänt 1. BESKRIVNING AV PROBLEMET OCH VAD MAN VILL UPPNÅ 3 om aktiv jordbruksverksamhet I tidigare lydelse av andra stycket stod det att odling med etablerade metoder anses ske om växtligheten består av en blandning av grödor som är särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar och insekter en god miljö där. I trädesbegreppet ingår även blommande träda. Eftersom det finns sorter som får odlas i renbestånd på den blommande trädan förtydligar vi paragrafen genom att lägga till att på blommande träda anses odling med etablerade metoder ske om växtligheten domineras av godkända sorter i blandning eller i renbestånd. 4 om undantag Vi förtydligar regeln genom att specificera vilka paragrafer det är möjligt att få undantag ifrån. Vi har försökt att förutse situationer där det skulle kunna bli aktuellt med tillämpning av undantagsbestämmelsen. Vi har valt att inte ta med de paragrafer där det finns ett uppenbart hinder mot tillämpning av undantagsbestämmelsen och paragrafer där det vi inte kan se att det finns ett behov av en undantagsbestämmelse. 27 b om träda som areal med ekologiskt fokus I tidigare lydelse av paragrafen stod det att jordbrukare som anmäler träda som arealer med ekologiskt fokus ska hålla marken utanför produktion minst från och med den 1 januari till och med den 15 juli under stödåret. Efter trädesperioden är det tillåtet att skörda och beta marken. I förslaget har vi valt att trädesperioden ska vara från den 1 januari till och med den 15 augusti under stödåret med undantag för skiften som ska höstsås. På skiften som ska höstsås är det från och med den 16 juli tillåtet med förberedande åtgärder inför höstsådden. Som förberedande åtgärder räknas inte bete och skörd. Anledningen till att vi gör den här ändringen är att Kommissionen har inkommit med kritik på hur Sverige har reglerat träda som ekologisk fokusareal. Kritiken riktar sig mot att brytdatumet den 15 juli är för tidigt i kombination med att det varit tillåtet att skörda och beta trädan därefter. Kommissionen menar att det som odlas på en träda fortfarande går att använda efter den 15 juli och därför anser de att det är produktion även under trädesperioden. Kommissionen menar också att så som regelverket nu är utformat är det inte någon tydlig skillnad mellan gräsmark och gräsbevuxen träda. Genom föreskriftsförslaget förlänger vi trädesperioden med en månad. Eftersom kvalitén på en eventuell skörd efter den 15 augusti är väldigt dålig eller obefintlig kan vi motivera gentemot Kommissionen att det inte är fråga produktion om trädan skördas eller betas efter trädesperioden. Eftersom regelverket inte får hindra lantbrukare att återta marken i produktion innehåller förslaget ett undantag för skiften som ska höstsås. 2 (7)

5 Det har tidigare varit tillåtet att gödsla mark i träda. Detta framgår av information på Jordbruksverkets hemsida. Gödsling har ett starkt samband med produktion och vi anser att gödsling är en åtgärd som omfattas av produktionsbegreppet. Eftersom produktion inte är tillåtet på mark i träda, kommer vi från och med 2019 inte längre tillåta gödsling på mark i träda. Vi kommer därför att ta bort informationen på Jordbruksverkets hemsida om att det är tillåtet. Vi tror att det är en bra tidpunkt att ta bort den här möjligheten, i samband med att vi gör andra ändringar i regelverket för träda. 27 g om mark i träda för ansökningsåret 2018 Bestämmelsen gäller bara för ansökningsåret Det innebär att det inte finns någon mening med att ha kvar paragraf 27 g i föreskriften då reglerna i paragrafen inte är något som lantbrukarna behöver anpassa sig efter längre. Bilaga 3 om mellangröda Efter önskemål om att lin ska tillåtas som mellangröda lägger vi till det i bilaga BESKRIVNING AV ALTERNATIVA LÖSNINGAR FÖR DET MAN VILL UPPNÅ OCH VILKA EFFEKTERNA BLIR OM NÅGON REGLERING INTE KOMMER TILL STÅND 3 om aktiv jordbruksverksamhet Alternativet till att inte ändra paragrafen alls är att låta regeln vara otydlig att tolka. Effekterna av att inte göra ändringen är att det är svårt för både lantbrukare och andra berörda att tolka vad som är aktiv jordbruksverksamhet på en blommande träda. 4 om undantag Alternativet till att inte ändra paragrafen alls är att låta regeln vara otydlig att tolka. Effekterna av att inte göra ändringen är att det är svårt för både lantbrukare och andra berörda att tolka vad regeln innebär. Det hade varit ett alternativ att föreskriva att undantaget gäller fler eller färre paragrafer än de vi valt. Det alternativet hade inneburit att det skulle vara svårt att motivera hur vi valt vilka paragrafer som ska omfattas vilket skulle innebära en otydlighet. 27 b om träda som areal med ekologiskt fokus Ett alternativ till den ändring av regelverket som vi föreslår hade varit att ytterligare förlänga trädesperioden. Vi tror dock att det går att motivera gentemot Kommissionen att det som växer på trädan har ett så pass lågt näringsvärde efter den 15 augusti att det inte skulle fylla någon funktion att förlänga trädesperioden ytterligare. Vidare har vi diskuterat alternativet att förlänga trädesperioden med kortare tid än till den 15 augusti. Vi har tänkt att det i så fall skulle vara bra att ha samma datum som för buffertområden och åkerrenar som anmälts som arealer med ekologiskt fokus. Dessa får brytas tidigast den 31 juli, med undantag för skiften som ska höstsås, då får dessa arealer brytas inför sådden av nästa års gröda. Det hade varit ett alternativ att ha samma datum för trädesperioden, då det skulle innebära förenklingar ur kontrollsynpunkt men även för lantbrukarna med färre datum. Med anledning av kritiken från Kommissionen måste vi dock säkerställa att trädan inte bryts för tidigt. Om vi skulle förlänga trädesperioden med bara 14 dagar ser vi en risk i att Kommissionen anser att det inte skulle vara någon skillnad gentemot regelverket idag. Vi har därför valt att förlänga trädesperioden med en månad. 3 (7)

6 Vad gäller undantaget för skiften som ska höstsås så har vi föreslagit att det ska vara tillåtet med förberedande åtgärder och sådd av nästa års gröda från och med den 16 juli under stödåret. Med förberedande åtgärder avses markförberedning genom jordbearbetning, till exempel plöjning och så kallad reducerad bearbetning, samt gödsling. Eftersom det finns lantbrukare som höstsår framför allt raps redan i juli anser vi att det är ett lämpligt datum. Att tillåta förberedande åtgärder inför höstsådd från och med ett senare datum än den 16 juli tror vi skulle hindra lantbrukare från att återta marken i produktion. Vi anser inte heller att det är ett alternativ att ha ett tidigare datum än den 16 juli, dels därför att trädesperioden enligt EU-regelverket måste vara minst 6 månader och dels därför att vi tror att det är ett väldigt begränsat behov av att höstså så tidigt. Enligt förslaget är det inte tillåtet med bete och skörd fram till den 15 augusti, inte heller på skiften som ska höstsås. Anledningen till att vi inte tillåter bete och skörd på skiften som ska höstsås är att det inte är tillåtet att ta marken i produktion under trädesperioden och därför vill vi utesluta åtgärder som inte har ett direkt samband med höstsådden. Det hade varit ett alternativ att skriva vilka åtgärder som är tillåtna istället för vilka åtgärder som inte är tillåtna. Vi anser att det i det här fallet är tydligare att skriva vad som inte är tillåtet. Om vi istället skulle skriva vad som är tillåtet tror vi att det finns en risk att vi inte får med alla tänkbara förberedande åtgärder och att vi kommer få mycket frågor om det. Med anledning av torkkrisen har vi diskuterat om det är ett alternativ att inte göra någon ändring av regelverket för träda 2019 eftersom det kommer råda fortsatt foderbrist även nästa år. Vi har bland annat diskuterat detta med LRF för att få deras syn på lantbrukarnas situation. De tror att det skulle kunna skicka fel signaler till lantbrukarna att skärpa upp regelverket för träda samtidigt som lantbrukarna även nästa år behöver använda så mycket mark som möjligt för framställning av foder. Alternativet att inte anpassa regelverket för träda till 2019 efter revisionskritiken skulle dock innebära en risk för ytterligare stora sanktioner för Sverige. Eftersom det kan bli aktuellt med undantag från förgröningsregelverket på grund av torkan även 2019, kan vi inte se att det skulle förvärra situationen om det nya regelverket för trädesperioden införs från g om mark i träda för ansökningsåret 2018 Om paragrafen inte tas bort från föreskriften kommer regelverket att innehålla krav som lantbrukarna inte längre behöver anpassa sig efter. Bilaga 3 om mellangröda Det har inkommit önskemål om att lin ska tillåtas som en mellangröda. Vi kan inte se att det skulle finns något hinder mot att lin läggs till i bilaga 3. Tillägget i bilaga 3 innebär en förenkling då lantbrukarna har fler alternativ att välja mellan som mellangröda. Alternativet att inte lägga till lin som en mellangröda innebär att lantbrukarna har färre alternativ och att mellangröda kan bli mindre attraktivt. Det skulle kunna innebära att färre använder mellangröda och därigenom skulle det kunna innebära en sämre miljönytta. 3. UPPGIFTER OM VILKA SOM BERÖRS AV REGLERINGEN Ändringen i 3 är ett förtydligande som inte innebär någon ändring i sak. Eftersom ändringen inte ändrar något i sak, innebär det ingen skillnad för lantbrukarna i praktiken 4 (7)

7 förutom att det blir enklare att tolka regelverket. De lantbrukare som potentiellt berörs är de som har krav på att ha ekologiska fokusarealer. Det är ungefär lantbrukare som har krav på att ha ekologiska fokusarealer i Sverige. Ändringen i 4 innebär ingen ändring i sak, då vi bara specificerar vilka paragrafer man kan få undantag ifrån. Eftersom ändringen inte ändrar något i sak, innebär det ingen skillnad för lantbrukarna i praktiken förutom att det blir enklare att tolka regelverket. De lantbrukare som potentiellt berörs är samtliga som söker gårdsstöd. Det var under 2018 ca lantbrukare. Ändringen i 27 b kan beröra alla jordbrukare som har krav på att ha ekologiska fokusarealer. Det är ungefär jordbrukare som har krav på att ha ekologiska fokusarealer i Sverige. Eftersom förslaget innehåller ett undantag för skiften som ska höstsås, tror vi inte att ändringen innebär någon väsentlig skillnad i praktiken för lantbrukarna. Ändringen i 27 g berör inte lantbrukarna alls eftersom regeln bara gäller för ansökningsåret Tillägget i bilaga 3 kan beröra alla lantbrukare som har krav på att ha ekologiska fokusarealer. 4. BEMYNDIGANDEN SOM MYNDIGHETENS BESLUTANDERÄTT GRUNDAR SIG PÅ Bemyndigandet grundar sig på 2, 4 och 23 förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare. 5. UPPGIFTER OM VILKA KOSTNADSMÄSSIGA OCH ANDRA KONSEKVENSER REGLERINGEN MEDFÖR OCH EN JÄMFÖRELSE AV KONSEKVENSERNA FÖR DE ÖVERVÄGDA REGLERINGSALTERNATIVEN Ändringarna i regelverket bedöms inte medföra några direkta ökningar av kostnader för dem som berörs av regelverket. Förslaget om ändrade bestämmelser för träda i 27 b skulle i enskilda fall kunna leda till att lantbrukarna får mindre pengar utbetalt i direktstöden. Att vi föreslår att det ska vara tillåtet att bryta trädan för höstsådd tror vi dock innebär att vi begränsar antalet som berörs. 6. BEDÖMNING AV OM REGLERINGEN ÖVERENSSTÄMMER MED ELLER UTGÅR UTÖVER DE SKYLDIGHETER SOM FÖLJER AV SVERIGES ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Jordbruksverkets bedömning är att regleringen är förenligt med EU-rätten i alla avseenden. 7. BEDÖMNING AV OM SÄRSKILDA HÄNSYN BEHÖVER TAS NÄR DET GÄLLER TIDPUNKTEN FÖR IKRAFTTRÄDANDE OCH OM DET FINNS BEHOV AV SPECIELLA INFORMATIONSINSATSER Föreskrifterna bör träda ikraft senast den 1 januari 2019 då den innehåller stödvillkor som gäller från och med år Jordbruksverket kommer att ge information till 5 (7)

8 målgruppen via väl etablerade kanaler redan under hösten Det kommer bland annat att ske via Jordbruksverkets hemsida och genom information i olika forum, till exempel Konsultinfo. 8. KONSEKVENSER FÖR LANDSBYGDEN Föreskriften som ändras är av stor betydelse för Sveriges lantbrukare. Ändringarna i regelverket bedöms dock inte ge stora konsekvenser för landsbygden då flera av dem inte innebär någon skillnad i praktiken eller så är ändringarna av positiv karaktär. Ändringen i 4 bedöms ha väldigt liten eller ingen påverkan alls på grund av att undantaget sannolikt inte utnyttjas över huvud taget. Tillägget i bilaga 3 innebär en förenkling då lantbrukarna har fler alternativ att välja mellan som mellangröda. Ändringen i 27 b gör att vissa lantbrukare får svårare att uppfylla villkoren i förgröningsstödet. Vi tror dock att det i praktiken inte rör särskilt många, då de flesta som har trädor inte har produktion på trädorna under stödåret. Att vi föreslår att det ska vara tillåtet att bryta trädan för höstsådd tror vi innebär att vi begränsar antalet som berörs. Förslaget kan dock göra att konsekvenserna i enskilda fall kan leda till att de får mindre pengar utbetalt i direktstöden. Ändringen i 27 g bedöms inte ha någon påverkan alls på grund av att regeln bara gäller för ansökningsåret B Företag (X) Regleringen för ovanstående bestämmelser bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. C Kommuner och landsting ( X ) Regleringen bedöms inte innebära förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter respektive förändringar av grunderna för kommunerna eller landstingens organisationer eller verksamhetsformer. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Föreskriften har skickats på samråd till länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund och Hushållningssällskapet. E Övrigt Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall för konsekvensutredning med viss utökning av frågorna. F Kontaktpersoner Anna Irani 6 (7)

9 Stödregelenheten, Jordbruksverket Telefon: E-post: Maria Wallmark Stödregelenheten, Jordbruksverket Telefon: E-post: 7 (7)

10 1(4) & \ MISSIV Dnr /18 ]ordbruks verket Stödregelenheten Enligt Sändlista Anna [rani Tfn E post: annajrani "Ol'dbruksvcrkef.se Maria Wallmark Tfn: E post: n1aria.wa/lmark 'ordbruksverket.sc Remiss - Förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014z41) Jordbruksverket har tagit fram förslag till ändring av föreskrifter om direktstöd. Med detta utskick vill Jordbruksverket ge dig som är remissinstans en möjlighet att lämna synpunkter angående de nya förslagen till ändring av föreskrifterna och den tillhörande konsekvensutredningen samt särskild konsekvensanalys. Dina synpunkter ska skickas till jordbruksverket jordbruksverket.se senast tisdag den 20 november för att de ska kunna beaktas vid föredragning inför beslutet. Märk gärna e-posten med namnet Dnr ($! s Camilla bath-han., Enhetschef / LL ",' ;, 'éfani L/ Bilagor: Förslag till föreskrift Konsekvensutredning Särskild konsekvensanalys administrativa bördor för företagen Sammanställning av synpunkter från samråd Jordbruksverket, Jönköping Tfn: vx, fax: E-post: jordhruksverket sjv.se, Internet:

11 Jordbruksverket Dnr /18 2(4) Sändlista: ArtDatabanken, SLU Centrum för biologisk mångfald Coompanion Djurskyddsinspektörernas Riksförening Ekologiska Lantbrukarna Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Fåravelsförbundet Förbundet Sveriges Småbrukare Föreningen Föreningen Föreningen Föreningen Allmogegeten Allmogekon Gotlandskaninen Gutefåret Föreningen kommunala miljöchefer Föreningen Lantsvinet Föreningen Nordsvenska hästen Föreningen Svenska Allmogefår Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Föreningen äldre boskap Företagarna Gröna Näringens Riksorganisation Gutefårakademin Gävleborgs fa'bodförening Hushållningssällskapens Hushållningssällskapet Förbund Uppsala/Stockholm Kemikalieinspektionen Kommunal KRAV Köttbranschens Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund LRF Lantrasforum Livsmedelsverket LRF Konsult LRF:s Norrlandsgrupp

12 Jordbruksverket Dnr /18 3(4) Lundens djurhälsa Länsstyrelser Nationella landsbygdsnätverket Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket Näringslivets regelnämnd Regelrådet Riksantikvarieämbetet Ryaklubben Sametinget SKL, Sveriges kommuner och landsting Skogs» och lantarbetsgivareforbundet Skogsstyrelsen Skärgårdarnas riksförbund Swedish Meats Svensk tjällrasavel Svensk Fågel AB Svenska Demeterförbundet Svenska djurhälsovården Svenska tinullstöreningen Svenska Jägareförbundet Svenska lanthönsklu bben Svenska Lantmännen Svenska Pig Svenska Russavelsföreningen Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Sveriges Grisforetagare Sveriges Hembygdsförbund Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Mjölkbönder Sveriges Nötköttsproducenter Sveriges Rödkulleförening Upplandsstiftelsen Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald

13 Jordbruksverket Dnr /18 4(4) Världsnaturfonden WWF VÄXTråd

14 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd Dnr /17 Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år Summan administrativ kostnad per år 0 kr Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0

15 Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med x kronor per år Du kan läsa mer om administrativa bördor i Hjälpreda Administrativa bördan för företagen. Du hittar den på Magasinet/Regler & Vägledning/Vägledning i juridiska frågor.

16 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd; Utkom från trycket Välj datum. Omtryck beslutade den XX. Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 2, 4 och 23 förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd 1 dels att 3, 4 och 27 b och bilaga 3 till föreskrifterna ska ha följande lydelse, dels att 27 g-h ska upphöra att gälla. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER... 2 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER... 3 Stödformer... 3 Definitioner... 3 Undantag... 5 Förfogandedag för den ansökta arealen... 5 Bedömning av betesmarker och slåtterängar... 5 Minsta skiftesstorlek... 6 Mark där jordbruksverksamheten upphör... 6 Aktivitetskrav på jordbruksmark... 6 Aktiv jordbrukare inte obetydlig jordbruksverksamhet... 7 God Jordbrukshävd och goda miljöförhållanden... 7 Varningssystemet... 8 Landskapselement i åkermark... 8 GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER... 8 Användande av stödrätter... 8 Stödrätter som upphör att gälla år Indragning av oanvända stödrätter... 9 Nationella reserven Författningen senast omtryckt SJVFS 2018:XX

17 ÖVRIGA DIREKTSTÖD Förgröningsstöd Nötkreatursstöd Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser BILAGA Landskapselement i betesmark och slåtteräng BILAGA Tvärvillkorselement i åkermark i området med tvärvillkorselement BILAGA Godkända grödor för ekologiska fokusarealen fånggröda BILAGA Områden med tvärvillkorselement BILAGA BILAGA Godkända grödor för ekologiska fokusarealen blommande träda GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER 1 Denna författning kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 2, 2. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor 3, 3. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor 4, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 5, 2 EUT L 347, , s. 549 (Celex 32013R1306). 3 EUT L 181, , s. 48 (Celex 32014R0640). 4 EUT L 227, , s. 69 (Celex 32014R0809). 5 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 2

18 5. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen 6, 6. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken 7 och 7. förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Stödformer 2 Denna författning innehåller bestämmelser om 1. gårdsstödet, 2. stödrätter, 3. förgröningen och 4. nötkreatursstödet. Bestämmelser om hur ansökningar ska göras finns i separata föreskrifter. (SJVFS 2015:4). Definitioner 3 I denna författning finns vissa termer med följande definitioner. Aktiv jordbruksverksamhet: Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande. Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning eller avslagning räknas inte som aktiv jordbruksverksamhet. På en åkermark i träda och sådana buffertområden och åkerrenar som avses i 27 c, anses en odling med etablerade metoder ske om växtligheten består av en blandning av grödor som är särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller insekter en god livsmiljö där. På blommande träda som avses i 27 b, anses odling med etablerade metoder ske om växtligheten domineras av godkända sorter i blandning eller i renbestånd. (SJVFS 2019:XX) 6 EUT L 181, , s. 1 (Celex 32014R0639). 7 EUT L 181, , s. 74 (Celex 32014R0641). 3

19 Betesmark och slåtteräng: Betesmark Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Slåtteräng Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Generellt för betesmark och slåtteräng Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnande arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Ytor med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement eller som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 1 som är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen. Blockdatabasen: Jordbruksverkets register över jordbruksmarken i Sverige. Gröda: Samma definitioner gäller som anges i artikel 44.4 i förordning (EU) nr 1307/ EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 4

20 Gårdsstöd: Sista ansökningsdag: Grundstöd i enlighet med förordning (EU) nr 1307/ Datumet för sista dag för ansökan om stöd som fastställs i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd. Sista ändringsdag: Datumet för sista dag att ändra för stödansökningar som fastställs i Staten jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd. Snabbväxande skogsträd: Salix med ett maximalt skördeintervall på 10 år samt poppel och hybridasp med ett maximalt skördeintervall på 20 år. Området med tvärvillkorselement: Områdena enligt bilaga 4. Träda: Vattendrag: Åkermark: Träda är åkermark där det inte sker någon produktion. Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm. Jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Marken ska kunna användas utan någon särskild förberedande åtgärd annat än användande av gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken ska kunna användas för växtodling varje år. Undantag kan göras för ett enskilt år om särskilda omständigheter föreligger. (). Undantag 4 Om det finns särskilda skäl, får Jordbruksverket besluta om undantag från bestämmelserna i 5, 9, 19, 20, 21, 27 b, 27 e och 27 f i denna författning. (SJVFS 2019:XX). Förfogandedag för den ansökta arealen 5 Den 15 juni det aktuella stödåret ska jordbrukaren förfoga över de skiften som ingår i stödansökan. Bedömning av betesmarker och slåtterängar 9 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 5

21 6 I betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning 10 göras för följande element: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter och hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämning, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 1. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt 50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket. (SJVFS 2015:42). Minsta skiftesstorlek 7 För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar. Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar. Mark där jordbruksverksamheten upphör 8 Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent. Aktivitetskrav på jordbruksmark 9 På all jordbruksmark ska det årligen utföras aktiv jordbruksverksamhet. Vid behov ska åtgärder vidtas för att hindra försumpning av åkermark. Jordbruksmarken ska vara synbart påverkad av den aktiva jordbruksverksamheten senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras. Undantag från första stycket: 1. Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande, får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år. 2. Åkermark som läggs i träda och sådana buffertområden och åkerrenar som avses i 27 c, behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under det första året som träda eller buffertområde och åkerren. 10 Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, , s. 48 (Celex 32014R0640)) för proportionell bedömning av vissa marker. 6

22 3. Mark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för skyddszoner får istället hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av växtnäring och bekämpningsmedel. (SJVFS 2017:33). Aktiv jordbrukare inte obetydlig jordbruksverksamhet 9 a har upphävts genom (SJVFS 2018:9). God Jordbrukshävd och goda miljöförhållanden 10 Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för bevattningsändamål enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats. 11 Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går på bete. 12 Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG) 11. Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten. Det innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark. 13 Jordbrukare som omfattas av 11 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom gäller i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. 14 Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september 15 februari varje år. Detta gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och 2 i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen. 15 Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av växtskyddsskäl. Bränning av växtskyddsskäl får endast ske efter att länsstyrelsen lämnat dispens. (SJVFS 2017:33). 16 De tvärvillkorselement som finns på åkermarken i området med tvärvillkorselement och som räknas upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande arealen. Dessa tvärvillkorselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträden ska omges av en minst två meter bred zon där jorden inte får bearbetas. Småvattnen får inte användas för tippning. 11 Direktivet är upphävt men bilagan enligt den sista versionen ska användas för den här bestämmelsen. 7

23 Undantag från första stycket gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort genom dispens lämnad i enlighet med miljöbalken (1998:808) eller kulturmiljölagen (1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen. För solitärträden enligt bilaga 2 ska jordbrukaren följa bestämmelserna i 4 artskyddsförordningen (2007:845) gällande fåglar under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod. (SJVFS 2015:42). Varningssystemet 17 Varningssystemet i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/ ska tillämpas. Landskapselement i åkermark 18 Landskapselement i åkermark som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande får ingå i den stödberättigande arealen, förutsatt att deras bredd inte överstiger två meter. GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER Användande av stödrätter 19 De stödrätter som en jordbrukare innehar sista ansökningsdag ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som jordbrukaren får ur nationella reserven det aktuella året ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som överförs till en jordbrukare efter sista ansökningsdag ska ses som tillagda i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. Stödrätter som en jordbrukare för över till någon annan efter sista ansökningsdag ses som borttagna från överlåtarens ansökan om gårdsstöd. Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om utbetalning av gårdsstöd det aktuella året. Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än antalet stödrätter ska de stödrätter med högst värde användas först. Om stödrätter är värda lika mycket ska de stödrätter med lägst ordningsnummer användas först. En jordbrukare får anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning. Stödrätter som upphör att gälla år Datumet för avstämning av arealinnehav, i samband med att överskott av stödrätter upphör att gälla, är sista ansökningsdag år Om stödrätter i jordbrukarens innehav är värda lika mycket tas i första hand stödrätter som har den minsta arealen bort. I andra hand tas stödrätter med högst ordningsnummer bort. 12 EUT L 347, , s. 549 (Celex 32013R1306). 13 Artikel 21.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307)). 8

24 Indragning av oanvända stödrätter 22 Det antal stödrätter som jordbrukaren inte använt i sin gårdsstödsutbetalning under två år i rad dras in till nationella reserven i enlighet med artikel 31.1 (b) i förordning (EU) nr 1307/ Nationella reserven 23 En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta minst 0,10 hektar stödberättigande jordbruksmark. (SJVFS 2015:42). 24 Tilldelning från den nationella reserven kan ske till jordbrukare som söker gårdsstöd. Dessa ska sakna stödrätter för mark som berättigar till tilldelning enligt nedan. De ska inte sakna stödrätter på grund av att de har fört över stödrätter till en annan jordbrukare under det aktuella stödåret utan att mark har följt med. Utöver den tilldelning som måste beviljas i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/ , ska, i mån av medel, tilldelning ske för 1. betesmarker och slåtterängar som har blivit godkända för gårdsstöd och registrerats i Jordbruksverkets blockdatabas från och med år 2014 och 2. jordbruksmark som återställts efter markarbeten för infrastruktur av offentlig karaktär. Vid tilldelning för betesmark och slåtteräng tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar ytan på den mark som tillkommit i blockdatabasen från och med För att ett block ska ingå i ansökan ska den registrerade ökningen av blockets godkända areal vara minst 0,10 hektar. Marken kan tilldelas stödrätter en gång. Vid tilldelning för jordbruksmark som återställts efter markarbeten för anläggning av infrastruktur av offentlig karaktär tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar den yta som med anledning av anläggningsarbetet inte var stödberättigande under två år i rad eller mer. Med offentlig karaktär menas främst anläggningsarbeten där annan än dåvarande stödsökande var initiativtagare och beställare av infrastrukturen. Jordbruksverket kan bevilja en linjär höjning av värdet på alla stödrätter när överskottet i den nationella reserven, efter tilldelningar enligt ovan, bedöms vara tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42). 25 Efter en tilldelning enligt EU:s förordningar, beviljas i första hand en full tilldelning för de betesmarker och slåtterängar som tillkommit i Jordbruksverkets blockdatabas från och med Vid en brist på medel får Jordbruksverket reservera ett belopp som säkerställer att en sådan tilldelning som måste ske enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/ kan genomföras. Därefter görs en proportionell tilldelning för så mycket mark som medlen räcker till det aktuella året. Om värdet i den nationella reserven inte räcker till det aktuella året kan sådan mark som inte får stödrätter användas i en ny ansökan året efter. Vid ett överskott på medel efter att alla tilldelningar har gjorts överförs, vid behov och i första hand, medel till stödet till unga jordbrukare. Om ingen överföring behöver göras till stödet till unga jordbrukare, eller om det fortfarande finns ett överskott efter 14 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 15 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 16 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 9

25 en sådan överföring, sker tilldelning till alla stödrättsinnehavarna om Jordbruksverket bedömer att överskottet är tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42). ÖVRIGA DIREKTSTÖD Förgröningsstöd Diversifiering av grödor 26 Reglerna om gröddiversifiering som anges i artikel 44.3 d i förordning (EU) nr 1307/ ska gälla de jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark i stödområdena 1-5 i bilaga 2 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2017:33). 27 Jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark i stödområdena 1-5 i bilaga 2 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/ från och med den 1 juni till och med den 31 juli. Jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark utanför stödområdena 1-5 i bilaga 2 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/ från och med den 1 maj till och med den 30 juni. (SJVFS 2017:33). Arealer med ekologiskt fokus 27 a Jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark i områden som omfattas av ett undantag för områden med stor andel skog 20 är undantagna kravet på att ha arealer med ekologiskt fokus. (SJVFS 2017:33). 27 b Jordbrukare som anmäler träda eller blommande träda som arealer med ekologiskt fokus ska hålla marken utanför produktion minst från och med den 1 januari till och med den 15 augusti under stödåret. På skiften som ska höstsås är det dock tillåtet med förberedande åtgärder och sådd av nästa års gröda från och med den 16 juli. Som förberedande åtgärder räknas inte bete och skörd. Jordbrukare som anmäler blommande träda som arealer med ekologiskt fokus ska ha minst en av grödorna i bilaga 6 etablerade på arealen genom sådd. Grödorna ska vara dominerande på arealen när de är etablerade. Grödorna alsikeklöver, rödklöver och vitklöver får inte vara etablerade i renbestånd. (). 27 c Jordbrukare som anmäler buffertområden och åkerrenar som arealer med ekologiskt fokus ska under stödåret 1. anlägga buffertområdena och åkerrenenarna på den yttersta odlingsbara arealen som i normala fall kan sås längs med skiftesgränserna, 2. hålla buffertområdena och åkerrenarna utanför produktion till och med den 31 juli under ansökansåret, med undantag för de skiften som höstsås, då får buffertområdena och åkerrenarna brytas inför sådden av nästa års gröda, 17 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 18 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307). 19 EUT L 347, , s. 608 (Celex 32013R1307) a förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare. 10

26 3. se till att buffertområdena och åkerrenarna är tydligt avgränsade eller tydligt urskiljbara från växtligheten på den omkringliggande åkermarken som jordbrukaren själv förfogar över samt 4. se till att huvudgrödan som odlas på skiftet utgör den övervägande delen av skiftets areal. Jordbrukarna ska inte anlägga buffertområdena och åkerrenenarna på eller längs med de skiften med träda som jordbrukaren själv förfogar över, eller längs med de skiften där jordbrukaren söker utbetalning av en miljöersättning för skyddszon. (SJVFS 2017:33). 27 d Jordbrukare som anmäler salix som arealer med ekologiskt fokus får inte använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel på odlingen förutom det första året grödan odlas. (SJVFS 2017:33). 27 e Jordbrukare som anmäler arealer med växttäcke och fånggrödor som arealer med ekologiskt fokus ska under stödåret 1. etablera arealerna med växttäcke genom en insådd av gräs, vallfröer eller en blandning av dessa i huvudgrödan eller 2. etablera fånggrödorna med en blandning av minst två av grödorna i bilaga 3 senast den 1 september. Jordbrukarna får bryta arealerna med växttäcke och fånggrödorna efter den 31 oktober under stödåret. Jordbrukarna ska inte etablera arealerna med växttäcke och fånggrödorna på skiften som de söker utbetalning av miljöersättningen för minskat kväveläckage på. (SJVFS 2017:33). 27 f De godkända kvävefixerande grödorna som kan användas som arealer med ekologisk fokus är ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Dessa grödor, utom konservärter, får brytas efter den 31 juli under stödåret. (SJVFS 2017:33). 27 g har upphävts genom (). 27 h har upphävts genom (). 28 har upphävts genom (SJVFS 2017:33). Betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område 28 a Gårdsstödsberättigande betesmarker och slåtterängar som ligger i Natura områden och som för förgröningsstödet klassats som miljömässigt känsliga permanenta gräsmarker får endast ställas om till annan användning om den ändrade användningen är förenlig med bevarandeplanen för det aktuella Natura 2000-området. (SJVFS 2016:41). Nötkreatursstöd 29 Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under räkningsperioden som har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Stödets storlek bestäms av det antal dagar ett djur har hållits på den produktionsplats eller de produktionsplatser 11

27 som företaget har anmält. Antalet dagar räknas från och med dagen efter djuret har passerat 12 månaders ålder. Det djur som avses i första stycket ska uppfylla stödvillkoren i 29 tredje stycket förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare från och med första dagen på räkningsperioden. För den första stödperioden är räkningsperioden för djurinnehavet den 1 januari 2015 till och med den 31 juli Därefter är räkningsperioden återkommande den 1 augusti till och med den 31 juli med start den 1 augusti Referensåret för Nötkreatursstödet är den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli I den mån stödformen blir översökt i relation till antalet djur referensåret, reduceras stödet per djur i relation till hur stor översökningen är. Bison med raskod 90 och jak med raskod 93 omfattas inte av nötkreatursstöd. (SJVFS 2016:41). 30 Om djuret anländer till en produktionsplats samma dag som den lämnat en annan produktionsplats, ska djuret tillgodoräknas den produktionsplats som den lämnar. Den som har anmält produktionsplatsen som djuret anländer till ska räkna efterföljande dag till sin räkningsperiod. (SJVFS 2015:14). 31 har upphävts genom (SJVFS 2015:4). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015, då Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd ska upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock för ansökningar som avser stödåret 2014 eller tidigare år Denna författning 21 träder i kraft den 12 mars 2015 och gäller från och med stödåret Denna författning 22 träder i kraft den 11 maj Bestämmelserna i 9 a, 29 och 30 samt bilaga 2 gäller från och med stödåret Denna författning 23 träder i kraft den 7 januari 2016 och gäller från och med stödåret Den vallinsådd som jordbrukaren sått in som ekologisk fokusareal under hösten 2015 omfattas inte av bestämmelsen i 28 p. 4, enligt vilken vallinsådden ska bestå av blandningar. Denna författning 24 träder i kraft den 1 januari Denna författning 25 träder i kraft den 1 januari SJVFS 2015:4 22 SJVFS 2015:14 23 SJVFS 2015:42 24 SJVFS 2016:41 25 SJVFS 2017:33 12

28 Denna författning 26 träder i kraft 7 juli 2018 och gäller från och med stödåret Denna författning 27 träder i kraft den 13 oktober 2018 och gäller från och med stödåret Denna författning 28 träder i kraft den 25 oktober 2018 och gäller från och med stödåret Denna författning 29 träder i kraft den 1 januari CHRISTINA NORDIN Anna Irani (Stödregelenheten) 26 SJVFS 2018:9. 27 SJVFS 2018: SJVFS 2018:

29 Bilaga 1 LANDSKAPSELEMENT I BETESMARK OCH SLÅTTERÄNG Landskapselement Punktelement Byggnadsgrund Fornlämning Odlingsröse, stentipp Linjeelement Stenmur Öppet dike Definition En högst 200 kvadratmeter stor byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör samman med tidigare markanvändning/ hushållning. Grunden består av en eller flera tydliga grundstenar eller hörnstenar samt eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar inkluderas. Fornlämningar enligt kulturmiljölagen (1988:950) och som är ovan jord. Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att hägna in eller stänga ute boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket är vattenförande någon del av året. (SJVFS 2015:4). 14

30 Bilaga 2 TVÄRVILLKORSELEMENT I ÅKERMARK I OMRÅDET MED TVÄRVILLKORSELEMENT Tvärvillkorselement Solitärträd Småvatten Öppet dike Stenmur (SJVFS 2015:42). Definition Enstaka fristående lövträd helt omgivet av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd om minst 5 meter. Avstånd till fältkant ska vara minst 10 meter från stammen. Avstånd till närmaste tvärvillkorselement ska vara minst 10 m från stammen till elementet. Två eller flera stammar som växer intill varandra på en yta mindre än 1 m² räknas som ett träd. Mindre vattensamling helt omgiven av åkermark. Småvattnet är anlagt, alternativt utgörs av en naturlig vattensänka. Arealen ska vara mindre än 0,10 hektar (1000 m²). Småvattnet ska ständigt hålla ytvatten eller fuktig markyta. Omgivande slänt från åkern inkluderas i arealen. Öppet, i huvudsak anlagt dike för dränering av åkermark beläget i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från dikets mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. Diken där vattenspegeln överstiger 6 meters bredd omfattas inte av bestämmelsen i 16. Diket ska i sin helhet vara minst 0,5 meter brett i snitt, mätt vid släntkanten och minst 0,3 meter djupt i snitt. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten och belägen i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från stenmurens mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. 15

31 Bilaga 3 GODKÄNDA GRÖDOR FÖR EKOLOGISKA FOKUSAREALEN FÅNGGRÖDA Beta Blodklöver Bovete Havre (vår) Honungsört Korn (vår) Oljerättika Persisk klöver Purrhavre Rajgräs Raps (vår) Rybs (vår) Råg (vår) Rågvete (vår) Rättika Solros Subklöver Sudangräs Tagetes Vete (vår) Vicker Vitsenap Ärt Lin (). 16

32 Bilaga 4 OMRÅDEN MED TVÄRVILLKORSELEMENT Område Församling per den 31 december 1999 Abild slättbygden Abild Acklinga Acklinga Adolf Fredrik Adolf Fredrik Adolfsberg Adolfsberg Alfshög Alfshög Alingsås slättbygden Alingsås Allerum Allerum Allhelgona Allhelgona Almby Almby Alsike Alsike Alstad Alstad Altuna Altuna Anderslöv Anderslöv Angarn Angarn Annelöv Annelöv Appuna Appuna Arboga landsförsamling norra del Arboga landsförsamling Arboga stadsförsamling norra del Arboga stadsförsamling Arby Arby Arrie Arrie Asarum slättbygden Asarum Asige slättbygden Asige Ask Ask Ask Ask Askeby Askeby Asker slättbygden Asker Askome slättbygden Askome Asmundtorp Asmundtorp Aspö Aspö Augerum slättbygden Augerum Axberg Axberg Backa Backa Baldringe Baldringe Balingsta Balingsta Balkåkra Balkåkra Baltak Baltak Bankekind Bankekind Bara Bara Barkarby Barkarby 17

33 18 Barkåkra Barkåkra Barne-Åsaka Barne-Åsaka Barsebäck Barsebäck Benestad Benestad Berg Berg Berga Berga Bergshammar Bergshammar Bergsjön Bergsjön Bettna Bettna Billeberga Billeberga Billinge södra del Billinge Binneberg Binneberg Biskopsgården Biskopsgården Biskopskulla Biskopskulla Bitterna Bitterna Bjuv Bjuv Bjälbo Bjälbo Bjärby Bjärby Bjäresjö Bjäresjö Bjärred Bjärred Bjärshög Bjärshög Björka Björka Björkeberg Björkeberg Björkekärr Björkekärr Björklinge östra del Björklinge Björksta Björksta Björkvik östra del Björkvik Björnekulla Björnekulla Björnlunda Björnlunda Björskog Björskog Björsäter Björsäter Blacksta Blacksta Blentarp Blentarp Bodarp Bodarp Boglösa Boglösa Bollerup Bollerup Bolshög Bolshög Bolstad Bolstad Bonderup Bonderup Boo Boo Borgunda Borgunda Borlunda-Skeglinge Borlunda-Skeglinge Borrby-Östra Hoby Borrby-Östra Hoby Borrie Borrie

34 19 Bosarp Bosarp Bosjökloster södra del Bosjökloster Botkyrka Botkyrka Brandstad Brandstad Bred Bred Bredsäter Bredsäter Bro Bro Broby Broby Bromma Bromma Bromma Bromma Brunnby Brunnby Brunneby Brunneby Brunnhem Brunnhem Brunnsbo Brunnsbo Brålanda Brålanda Bråttensby Bråttensby Bräkne-Hoby slättbygden Bräkne-Hoby Brämaregården Brämaregården Brännkyrka Brännkyrka Bunkeflo Bunkeflo Burlöv Burlöv Bårslöv Bårslöv Bäck Bäck Bäckebol Bäckebol Bälinge Bälinge Bällefors Bällefors Bäreberg Bäreberg Böja Böja Börje Börje Börringe Börringe Bösarp Bösarp Dagsberg fastlandsdel Dagsberg Dagstorp Dagstorp Dala Dala Dalby Dalby Dalby Dalby Dalköpinge Dalköpinge Danderyd Danderyd Danmark Danmark Degeberga Degeberga Dimbo-Ottravad Dimbo-Ottravad Dingtuna Dingtuna Drothem Drothem Dörby Dörby

35 Ed Edestad Edsberg Edsvära västra del Eftra Eggvena Ek Ekby Ekeby Ekeby Ekebyborna Ekerö Ekeskog Eldsberga Eling Elleholm Emmislöv Engelbrekt Enhörna fastlandsdel Enköping Enköpings-Näs Enskede Enåsa Eriksfält Erikstad Erska Ervalla Eskilstorp Eskilstuna fors Eskilstuna kloster Eslöv Essinge Essunga Everlöv Everödsbygden Falkenberg Falköping Falsterbo Farhult Farsta Felestad Fellingsbro södra del Filborna Fittja Ed Edestad Edsberg Edsvära Eftra Eggvena Ek Ekby Ekeby Ekeby Ekebyborna Ekerö Ekeskog Eldsberga Eling Elleholm Emmislöv Engelbrekt Enhörna Enköping Enköpings-Näs Enskede Enåsa Eriksfält Erikstad Erska Ervalla Eskilstorp Eskilstuna fors Eskilstuna kloster Eslöv Essinge Essunga Everlöv Everödsbygden Falkenberg Falköping Falsterbo Farhult Farsta Felestad Fellingsbro Filborna Fittja 20

36 21 Fivelstad Fivelstad Fjälkestad Fjälkestad Fjälkinge Fjälkinge Fjärestad Fjärestad Fjärås västra del Fjärås Flakeberg Flakeberg Flemingsberg Flemingsberg Fleninge Fleninge Flistad Flistad Flistad Flistad Flo Flo Floda södra del Floda Fornåsa Fornåsa Fors Fors Forsby Forsby Forshem Forshem Fosie Fosie Fredsberg Fredsberg Fresta Fresta Fridene Fridene Fridlevstad södra del Fridlevstad Friel Friel Friggeråker Friggeråker Frillestad Frillestad Frustuna Frustuna Främmestad Främmestad Frändefors Frändefors Fränninge Fränninge Fröslunda Fröslunda Frösthult Frösthult Frösunda Frösunda Frösve Frösve Fuglie Fuglie Fullestad Fullestad Fullösa Fullösa Funbo Funbo Furingstad Furingstad Fyrunga Fyrunga Fågeltofta Fågeltofta Fåglum Fåglum Fägre Fägre Färed Färed Färingsö Färingsö Färlöv Färlöv

37 Fölene Förkärla fastlandsdel Förlösa-Kläckeberga Förslöv västra del Gamla Uppsala Gammalkil norra del Gammalstorp Genarp Gessie Gestad Getinge Gideonsberg Gillberga Gillstad Giresta Gislöv Gistad Gladsax Glanshammar Glemminge Glumslöv Gottsunda Grevbäck Grevie västra del Grimeton slättbygden Grinstad Gryt Gryta Gräve Grödinge Grönby Gualöv Gudhem Gudmuntorp Gumlösa Gunnarsnäs Gustav Adolf Gustav Vasa Gylle Gårdeby Gårdstånga-Holmby Gåsinge-Dillnäs södra del Gällersta Gärdhem Fölene Förkärla Förlösa-Kläckeberga Förslöv Gamla Uppsala Gammalkil Gammalstorp Genarp Gessie Gestad Getinge Gideonsberg Gillberga Gillstad Giresta Gislöv Gistad Gladsax Glanshammar Glemminge Glumslöv Gottsunda Grevbäck Grevie Grimeton Grinstad Gryt Gryta Gräve Grödinge Grönby Gualöv Gudhem Gudmuntorp Gumlösa Gunnarsnäs Gustav Adolf Gustav Vasa Gylle Gårdeby Gårdstånga-Holmby Gåsinge-Dillnäs Gällersta Gärdhem 22

38 Gärdslöv Gödestad Görslöv Gösslunda Götalunden Göteborgs Annedal Göteborgs Carl Johan Göteborgs domkyrkoförsamling Göteborgs Haga Göteborgs Johanneberg Göteborgs Masthugg Göteborgs Oscar Fredrik Göteborgs sankt Pauli Göteborgs Vasa Götene Götlunda Götlunda Hacksta Hackvad Haga Hagby Hagby Hagebyhöga Hagelberg Hallsberg slättbygden Hallstahammar Halltorp fastlandsdel Halmstad Hammarby Hammarlunda Hammarlöv Hammenhög Hangelösa Hanhals fastlandsdel Hannas Haraker Hardeberga Hardemo Harlösa Harplinge Hassle Hasslösa Hasslöv slättbygden Heda Gärdslöv Gödestad Görslöv Gösslunda Götalunden Göteborgs Annedal Göteborgs Carl Johan Domkyrkoförs. i Göteborg Göteborgs Haga Göteborgs Johanneberg Göteborgs Masthugg Göteborgs Oskar Fredrik Göteborgs s:t Pauli Göteborgs Vasa Götene Götlunda Götlunda Hacksta Hackvad Haga Hagby Hagby Hagebyhöga Hagelberg Hallsberg Hallstahammar Halltorp Halmstad Hammarby Hammarlunda Hammarlöv Hammenhög Hangelösa Hanhals Hannas Haraker Hardeberga Hardemo Harlösa Harplinge Hassle Hasslösa Hasslöv Heda 23

39 Hedeskoga Hedvig Eleonora Helga trefaldighet Helgeand Heliga korset Helsingborgs Gustav Adolf Helsingborgs Maria Hemmesdynge Herrberga Herrestad Herrljunga Hidinge slättbygden Himmeta Hjo Hjortsberga Hjälsta Hjälstad Hjärnarp västra del Hjärsås södra del Hofterup Hogstad Hol Holm Holm Holm Holmestad Horn Horred Hossmo fastlandsdel Hov Hov västra del Hovby Hovsta Hubbo Huddinge Hunnestad Hurva Husaby Husby-Långhundra Husby-Rekarne norra del Husby-Sjutolft Husby-Ärlinghundra Husie Hyby Hedeskoga Hedvig Eleonora Helga trefaldighet Helgeand Heliga korset Helsingborgs Gustav Adolf Helsingborgs Maria Hemmesdynge Herrberga Herrestad Herrljunga Hidinge Himmeta-bro Hjo Hjortsberga Hjälsta Hjälstad Hjärnarp Hjärsås Hofterup Hogstad Hol Holm Holm Holm Holmestad Horn Horred Hossmo Hov Hov Hovby Hovsta Hubbo Huddinge Hunnestad Hurva Husaby Husby-Långhundra Husby-Rekarne Husby-Sjutolft Husby-Ärlinghundra Husie Hyby 24

40 25 Hyllie Hyllie Hyringa Hyringa Håbo-Tibble Håbo-Tibble Håle Håle Hångsdala Hångsdala Håtuna Håtuna Hägersten Hägersten Häggeby Häggeby Häggesled Häggesled Hällby Hällby Hällestad Hällestad Hällum Hällum Händene Händene Härad norra del Härad Häradshammar fastlandsdel Häradshammar Härjevad Härjevad Härkeberga Härkeberga Härlanda Härlanda Härnevi Härnevi Härslöv Härslöv Hässelby Hässelby Hässlunda Hässlunda Hög Hög Högalid Högalid Höganäs Höganäs Högby Högby Högestad Högestad Högsbo Högsbo Högseröd Högseröd Högstena Högstena Höja Höja Hököpinge Hököpinge Hölö fastlandsdel Hölö Hömb Hömb Hörby västra del Hörby Hörup Hörup Ignaberga Ignaberga Ilstorp Ilstorp Ingelstorp Ingelstorp Irsta Irsta Istorp Istorp Ivetofta Ivetofta Ivö Ivö Jakobsberg Jakobsberg

41 Jonstorp Julita fastlandsdel Jumkil Jung Jämjö slättbygden Järlåsa Järn Järpås Järrestad Järstad Kafjärden norra del fastlandsdel Kafjärden södra del, Barva Kaga Kallhäll Kalmar Kalmar domkyrkoförsamling Kalmar sankt Johannes Karaby Karleby Karlshamn fastlandsdel Karlskrona stadsförsamling Katarina Katrineholm Katslösa Kattarp Kestad Kiaby Kil slättbygden Kila Kila norra del Kimstad Kinne-Vedum Kirseberg Kista Kivik Kleva-Sil Klippan västra del Klockrike Knislinge Knista slättbygden Knivsta Knästorp Kolbäck Kolsva slättbygden Jonstorp Julita Jumkil Jung Jämjö Järlåsa Järn Järpås Järrestad Järstad Kafjärden Kafjärden Kaga Kallhäll Kalmar Kalmar domkyrkoförsamling Kalmar s:t Johannes Karaby Karleby Karlshamn Karlskrona stadsförsamling Katarina Katrineholm Katslösa Kattarp Kestad Kiaby Kil Kila Kila Kimstad Kinne-Vedum Kirseberg Kista Södra Mellby Kleva-Sil Klippan Klockrike Knislinge Knista Knivsta Knästorp Kolbäck Kolsva 26

42 Konga södra del Konungsund Korsberga Kortedala Kristianstads heliga trefaldighet Kropp Kräcklinge Kuddby Kulla Kulladal Kullerstad Kullings-skövde Kumla Kumla Kumla Kung Karl Kungsbacka Kungs-Barkarö Kungsholm Kungs-husby fastlandsdel Kungslena Kungsåra Kungsängen-Västra Ryd fastlandsdel Kverrestad Kvibille Kvidinge Kviinge Kvillinge Kvistbro östra del Kvistofta Kvänum Kymbo västra del Kyrkoköpinge Kyrkås Kågeröd Kållands-Åsaka Kårsta Källby Källs-Nöbbelöv Källstad Källstorp Kälvene Kärna Kärrbo fastlandsdel Konga Konungsund Korsberga Kortedala Kristianstads heliga trefaldighet Kropp Kräcklinge Kuddby Kulla Kulladal Kullerstad Kullings-skövde Kumla Kumla Kumla Kung Karl Kungsbacka Kungs-Barkarö Kungsholm Kungs-husby Kungslena Kungsåra Kungsängen-Västra Ryd Kverrestad Kvibille Kvidinge Kviinge Kvillinge Kvistbro Kvistofta Kvänum Kymbo Kyrkoköpinge Kyrkås Kågeröd Kållands-Åsaka Kårsta Källby Källs-Nöbbelöv Källstad Källstorp Kälvene Kärna Kärrbo 27

43 Kävlinge Köping Köpinge Lackalänga-Stävie Lagga Laholm Landa Landeryd Landskrona Larv norra del Laske-Vedum Lavad Ledberg Ledsjö Leksberg Lekåsa Lena Lena-Bergstena Lerbo Levene Lextorp Lid Lidingö Lidköping Lilla Beddinge Lilla Harrie Lilla Isie Lillkyrka Lillkyrka fastlandsdel Lillkyrka-Ödeby Limhamn Lindberg fastlandsdel Lindärva Linköpings Berga Linköpings domkyrkoförsamling Linköpings Johannelund Linköpings Ryd Linköpings sankt Lars Linköpings Skäggetorp Lista Listerby fastlandsdel Litslena Ljung södra del Ljungby Kävlinge Köping Köpinge Lackalänga-Stävie Lagga Laholm Landa Landeryd Landskrona Larv Laske-Vedum Lavad Ledberg Ledsjö Leksberg Lekåsa Lena Lena-Bergstena Lerbo Levene Lextorp Lid Lidingö Lidköping Lilla Beddinge Lilla Harrie Lilla Isie Lillkyrka Lillkyrka Lillkyrka-Ödeby Limhamn Lindberg Lindärva Linköpings Berga Linköpings domkyrkoförsamling Linköpings Johannelund Linköpings Ryd Linköpings s:t Lars Linköpings Skäggetorp Lista Listerby Litslena Ljung Ljungby 28

44 Ljungby fastlandsdel Locketorp Lomma Long Lovö fastlandsdel Ludgo-Spelvik Lugnås Lunda norra del Lundby fastlandsdel Lunds allhelgona Lunds domkyrkoförsamling Lyby Långtora Låssa fastlandsdel Låstad Läby Längbro Längjum Längnum Lännäs västra del Lästringe Löddeköpinge Löderup Lönsås Lösen slättbygden Löt Lövestad Maglarp Maglehem Magra Malma Malmö sankt Johannes Malmö sankt Pauli Malmö sankt Petri Maria Magdalena Mariefred Mariestad Markim Martin Luther Marum-Gerum Matteus Medåker Mellan-Grevie Mellby Ljungby Locketorp Lomma Long Lovö Ludgo-Spelvik Lugnås Lunda Lundby Lunds allhelgonaförs. Lunds domkyrkoförs. Lyby Långtora Låssa Låstad Läby Längbro Längjum Längnum Lännäs Lästringe Löddeköpinge Löderup Lönsås Lösen Löt Lövestad Maglarp Maglehem Magra Malma Malmö s:t Johannes Malmö s:t Pauli Malmö s:t Petri Maria Magdalena Mariefred Mariestad Markim Martin Luther Marum-Gerum Matteus Medåker Mellan-Grevie Mellby 29

45 Mikael Mjällby fastlandsdel Mjölby Mo Mofalla Mogata fastlandsdel Morup Mosjö Motala slättbygden Mularp Munka-Ljungby västra del Munktorp Munsö fastlandsdel Muskö huvudö Mölleberga Möllevången Mörarp Mörkö med broförbindelse Mörrum fastlandsdel Nacka Naum Normlösa Norra Björke Norra Fågelås Norra Härene Norra Kedum Norra Nöbbelöv Norra Sandby Norra Skrävlinge Norra Strö Norra Vram Norra Vånga västra del Norra Åsum Norrby Norrbyås Norrköpings borg Norrköpings Hedvig Norrköpings Matteus Norrköpings sankt Johannes Norrköpings sankt Olai Norrsunda Norrvidinge Nosaby Nykil norra del Mikael Mjällby Mjölby Mo Mofalla Mogata Morup Mosjö Motala Mularp Munka-Ljungby Munktorp Munsö Muskö Mölleberga Möllevången Mörarp Mörkö Mörrum Nacka Naum Normlösa Norra Björke Norra Fågelås Norra Härene Norra Kedum Norra Nöbbelöv Norra Sandby Norra Skrävlinge Norra Strö Norra Vram Norra Vånga Norra Åsum Norrby Norrbyås Norrköpings borg Norrköpings Hedvig Norrköpings Matteus Norrköpings s:t Johannes Norrköpings s:t Olai Norrsunda Norrvidinge Nosaby Nykil 30

46 Nyköpings alla helgona Nyköpings sankt Nicola Nylöse Nymö Nynäshamn fastlandsdel Nysätra Näs Näsby Näset fastlandsdel Nässja Nättraby fastlandsdel Nävertorp Odensala Odensvi södra del Odensåker Onslunda Oppmanna Orkesta Orlunda Oscar Ottarp Otterstad Ova Oxelösund Oxie Rackeby Ramdala slättbygden Ramsta Ramsåsa Rappestad Rasbo Raus Ravlunda Rebbelberga Remmene Reslöv Revinge Rinkaby Rinkaby Risekatslösa Rogslösa Romfartuna Rommele Ronneby slättbygden Nyköpings alla helgona Nyköpings s:t Nicolai Nylöse Nymö Nynäshamn Nysätra Näs Näsby Näset Nässja Nättraby Nävertorp Odensala Odensvi Odensåker Onslunda Oppmanna Orkesta Orlunda Oscar Ottarp Otterstad Ova Oxelösund Oxie Rackeby Ramdala Ramsta Ramsåsa Rappestad Rasbo Raus Ravlunda Rebbelberga Remmene Reslöv Revinge Rinkaby Rinkaby Risekatslösa Rogslösa Romfartuna Rommele Ronneby 31

47 Runtuna Ryda Ryssby fastlandsdel Rystad Rytterne Råby-Rekarne Råby-Ripsa södra del Råda Råsunda Räng Ränneslöv Rävinge Röddinge Rödeby södra del Rök norra del Rörum Sal Sala Saleby Salem Saltsjöbaden fastlandsdel Sankt Göran Sankt Hans Sankt Ibb Sankt Johannes Sankt Laurentii Sankt Mikael Sankt Nikolai Sankt Olof Sankt Olof Sankt Per Sankt Peters Kloster Sankt Staffan Sankta Birgitta Saxtorp Segerstad Sevalla Siene Sigtuna Silvåkra Simlinge Simris Simrishamn Simtuna Runtuna Ryda Ryssby Rystad Rytterne Råby-Rekarne Råby-Ripsa Råda Råsunda Räng Ränneslöv Rävinge Röddinge Rödeby Rök Rörum Sal Sala Saleby Salem Saltsjöbaden S:t Göran S:t Hans S:t Ibb Johannes S:t Laurentii S:t Mikael S:t Nikolai S:t Olof S:t Olof S:t Per S:t Peters kloster S:t Staffan S:ta Birgitta Saxtorp Segerstad Sevalla Siene Sigtuna Silvåkra Simlinge Simris Simrishamn Simtuna 32

48 33 Sireköpinge Sireköpinge Sjögestad Sjögestad Sjörup Sjörup Skabersjö Skabersjö Skallmeja Skallmeja Skalunda Skalunda Skanör Skanör Skara domkyrkoförsamling Skara domkyrkoförs. Skarhult Skarhult Skarpnäck Skarpnäck Skarstad Skarstad Skeby Skeby Skegrie Skegrie Skepparslöv Skepparslöv Skeppsås Skeppsås Skepptuna Skepptuna Skerike Skerike Skivarp Skivarp Skogs-Tibble Skogs-Tibble Skokloster Skokloster Skrea Skrea Skultuna Skultuna Skummeslöv Skummeslöv Skurup Skurup Skuttunge Skuttunge Skånings-Åsaka Skånings-Åsaka Skårby Skårby Skällvik fastlandsdel Skällvik Skälvum Skälvum Skänninge Skänninge Skärholmen Skärholmen Skärkind Skärkind Sköldinge södra del Sköldinge Sköllersta norra del Sköllersta Skönberga Skönberga Skörstorp Skörstorp Skövde Skövde Slaka Slaka Slimminge Slimminge Slottsstaden Slottsstaden Slädene Slädene Slöinge Slöinge Slöta Slöta Smedstorp Smedstorp

49 Snårestad Snöstorp Sofia Sofielund Solberga Sollentuna Solna Sorunda fastlandsdel Spannarp Sparlösa Sparrsätra Spjutstorp Spånga Stafsinge Stamnared Stehag Steninge Stenkvista Stenstorp Stiby Stigtomta Stoby Stockholms domkyrkoförsamling Stockholms stad Stora Hammar Stora Harrie Stora Herrestad Stora Köpinge Stora Malm östra del Stora Mellby Stora Mellösa Stora Råby Stora Åby norra del Strå Stråvalla Strängnäs domkyrkoförsamling Strö Strövelstorp Styrstad Sundals-Ryr Sundbyberg Sunnersberg Suntak Surteby-Kattunga södra del Snårestad Snöstorp Sofia Sofielund Solberga Sollentuna Solna Sorunda Spannarp Sparlösa Sparrsätra Spjutstorp Spånga Stafsinge Stamnared Stehag Steninge Stenkvista Stenstorp Stiby Stigtomta Stoby Stockholms domkyrkoförsamling Stockholms stad Stora Hammar Stora Harrie Stora Herrestad Stora Köpinge Stora Malm Stora Mellby Stora Mellösa Stora Råby Stora Åby Strå Stråvalla Strängnäs domkyrkoförsamling Strö Strövelstorp Styrstad Sundals-Ryr Sundbyberg Sunnersberg Suntak Surteby-Kattunga 34

50 Svalöv Svanshals Svedala Sveneby Svenstorp Sventorp Svinnegarn Svärta Svärtinge Sya Synnerby Säby Sällstorp Särestad Särslöv Sävare Södertälje Södervidinge Söderåkra fastlandsdel Södra Fågelås Södra Härene Södra Kedum Södra Kyrketorp Södra Lundby Södra Sallerup Södra Sandby Södra Åby Södra Åkarp Södra Åsum Sölvesborg fastlandsdel Söndrum fastlandsdel Söne Sörby Sövde Sövestad Taxinge Teda Tengene Tensta södra del Tiarp Tibro Tidaholm västra del Tidavad Tierp norra del Svalöv Svanshals Svedala Sveneby Svenstorp Sventorp Svinnegarn Svärta Svärtinge Sya Synnerby Säby Sällstorp Särestad Särslöv Sävare Södertälje Södervidinge Söderåkra Södra Fågelås Södra Härene Södra Kedum Södra Kyrketorp Södra Lundby Södra Sallerup Södra Sandby Södra Åby Södra Åkarp Södra Åsum Sölvesborg Söndrum Söne Sörby Sövde Sövestad Taxinge Teda Tengene Tensta Tiarp Tibro Tidaholm Tidavad Tierp 35

51 36 Tillberga Tillberga Tillinge Tillinge Timmersdala Timmersdala Tingstad Tingstad Tirup Tirup Tofta Tofta Tolånga Tolånga Tomelilla Tomelilla Torbjörntorp Torbjörntorp Torekov Torekov Toresund Toresund Torn Torn Torpa Torpa Torpa Torpa Torrlösa Torrlösa Torshälla Torshälla Torstuna Torstuna Torsvi Torsvi Tortuna Tortuna Torö med bro Torö Tosterup Tosterup Tottarp Tottarp Tranum Tranum Tranås Tranås Trelleborg Trelleborg Trolle-ljungby fastlandsdel Trolle-ljungby Trollenäs Trollenäs Trollhättan Trollhättan Trosa stadsförsamling Trosa stadsförsamling Trosa-Vagnhärad fastlandsdel Trosa-Vagnhärad Tryde Tryde Trångsund Trångsund Tråvad Tråvad Träne Träne Träslöv Träslöv Trässberg Trässberg Trästena Trästena Trökörna Trökörna Trönninge Trönninge Tullinge Tullinge Tullstorp Tullstorp Tumba Tumba Tumbo Tumbo Tun Tun

52 Tuna norra del Turinge norra del Tveta östra del Tving södra del Två systrar Tvååker Tygelsjö Tynnered fastlandsdel Tyresö fastlandsdel Tysslinge slättbygden Tystberga-Bälinge fastlandsdel Tåby Tådene Tåstarp västra del Täby Täby Täng Tärna Tönnersjö västra del Töreboda Törnevalla Törringe västra Kärrstorp Ullervad Ullstorp Upphärad Uppsala domkyrkoförsamling Uppsala-Näs Uppåkra Utby Uvered Vad Vada Vadsbro Vadstena Vaksala Valinge Vallby Vallby fastlandsdel Valleberga Vallentuna Vallerstad Valsta Valstad Valtorp Tuna Turinge Tveta Tving Två systrar Tvååker Tygelsjö Tynnered Tyresö Tysslinge Tystberga-Bälinge Tåby Tådene Tåstarp Täby Täby Täng Tärna Tönnersjö Töreboda Törnevalla Törringe-västra Kärrstorp Ullervad Ullstorp Upphärad Uppsala domkyrkoförsamling Uppsala-Näs Uppåkra Utby Uvered Vad Vada Vadsbro Vadstena Vaksala Valinge Vallby Vallby Valleberga Vallentuna Vallerstad Valsta Valstad Valtorp 37

53 Vanstad Vantör Vapnö Vara Varberg fastlandsdel Varola Varv Varv och Styra Vassunda Vaxholm med bro Veberöd Veckholm Veddige Veinge-Tjärby slättbygden Vellinge Vendel Vessige slättbygden Veta Viby Viby slättbygden Viken Vikingstad Viksjö Viksta östra del Viksäng Villberga Villie Vinberg Vinköl Vinslöv Vintrosa Virke Vitaby Vittinge Vittskövle Vollsjö Vomb Voxtorp fastlandsdel Vrena Vreta kloster Vreten Vrinnevi Vånga östra del Vårdinge södra del Vanstad Vantör Vapnö Vara Varberg Varola Varv Varv och Styra Vassunda Vaxholm Veberöd Veckholm Veddige Veinge-Tjärby Vellinge Vendel Vessige Veta Viby Viby Viken Vikingstad Viksjö Viksta Viksäng Villberga Villie Vinberg Vinköl Vinslöv Vintrosa Virke Vitaby Vittinge Vittskövle Vollsjö Vomb Voxtorp Vrena Vreta kloster Vreten Vrinnevi Vånga Vårdinge 38

54 Vårdsberg Vårfruberga Våxtorp slättbygden Vä Väderstad Väla Välinge Vällingby Välluv Vänersborg Vänersnäs Väne-Åsaka Vänge Väring Värsås Värö fastlandsdel Väsby Västerhaninge fastlandsdel Västerled Västerljung fastlandsdel Västerlösa Västerlövsta Västerstad Västertälje Västeråker Västerås Badelunda Västerås domkyrkoförsamling Västerås Lundby Västerås-Barkarö fastlandsdel Västra Broby Västra Frölunda Västra Husby Västra Ingelstad Västra Karaby Västra Karup västra del Västra Klagstorp Västra Nöbbelöv Västra Skrävlinge Västra Stenby Västra Strö Västra Sönnarslöv Västra Tollstad Västra Tommarp Västra Tunhem Vårdsberg Vårfruberga Våxtorp Vä Väderstad Väla Välinge Vällingby Välluv Vänersborg Vänersnäs Väne-Åsaka Vänge Väring Värsås Värö Väsby Västerhaninge Västerled Västerljung Västerlösa Västerlövsta Västerstad Västertälje Västeråker Västerås Badelunda Västerås domkyrkoförsamling Västerås Lundby Västerås-Barkarö Västra Broby Västra Frölunda Västra Husby Västra Ingelstad Västra Karaby Västra Karup Västra Klagstorp Västra Nöbbelöv Västra Skrävlinge Västra Stenby Västra Strö Västra Sönnarslöv Västra Tollstad Västra Tommarp Västra Tunhem 39

55 Västra Vemmenhög Västra Vemmerlöv Västra Vingåker norra del Västra Vram Vättlösa Väversunda Ysane fastlandsdel Ysane ö-del Ysby Ystad Yttergran Västra Sönnarslöv Ytterselö med bro Å Åby Åhus Åker norra del Åkerby Åland Årstad Ås Ås fastlandsdel Åsle Älvestad Älvsborg Ängelholm Ängsö fastlandsdel Ärentuna Ärla norra del Äspö Ödeshög norra del Öja Öja Ölmevalla fastlandsdel Önnarp Önnestad Önsta Önum Ör Örberga Örebro Nikolai Örebro Olaus Petri Örgryte Örsjö Västra Vemmenhög Västra Vemmerlöv Västra Vingåker Västra Vram Vättlösa Väversunda Ysane Ysane Ysby Ystad Yttergran Västra Sönnarslöv Ytterselö Å Åby Åhus Åker Åkerby Åland Årstad Ås Ås Åsle Älvestad Älvsborg Ängelholm Ängsö Ärentuna Ärla Äspö Ödeshög Öja Öja Ölmevalla Önnarp Önnestad Önsta Önum Ör Örberga Örebro Nikolai Örebro Olaus Petri Örgryte Örsjö 40

56 Örslösa Örtofta Örtomta Ösmo fastlandsdel Össjö västra del Österhaninge fastlandsdel Österslöv Östertälje Österunda Österåker Österåker-Östra Ryd södra delen Östra Eneby Östra Gerum Östra Grevie Östra Harg Östra Herrestad Östra Husby fastlandsdel Östra Ingelstad Östra Karaby Östra Karup slättbygden Östra Klagstorp Östra Kärrstorp Östra Ljungby västra del Östra Ny Östra Nöbbelöv Östra Ryd Östra Sallerup Östra Skrukeby Östra Stenby fastlandsdel Östra Strö Östra Tollstad Östra Tommarp Östra Torn Östra Torp Östra Vemmenhög Östra Vemmerlöv Östra Vingåker norra del Östra Vram Östraby Östuna Öttum Öved Övergran Överjärna östra del Örslösa Örtofta Örtomta Ösmo Össjö Österhaninge Österslöv Östertälje Österunda Österåker Österåker-Östra Ryd Norrköpings Östra Eneby Östra Gerum Östra Grevie Östra Harg Östra Herrestad Östra Husby Östra Ingelstad Östra Karaby Östra Karup Östra Klagstorp Östra Kärrstorp Östra Ljungby Östra Ny Östra Nöbbelöv Östra Ryd Östra Sallerup Östra Skrukeby Östra Stenby Östra Strö Östra Tollstad Östra Tommarp Östra Torn Östra Torp Östra Vemmenhög Östra Vemmerlöv Östra Vingåker Östra Vram Östraby Östuna Öttum Öved Övergran Överjärna 41

57 Överselö med bro Övraby Övraby Öxnevalla (SJVFS 2015:42). Överselö Övraby Övraby Öxnevalla 42

58 Bilaga 5 Har upphävts genom (SJVFS 2017:33). 43

59 Bilaga 6 GODKÄNDA GRÖDOR FÖR EKOLOGISKA FOKUSAREALEN BLOMMANDE TRÄDA Ettåriga grödor Honungsört Oljerättika Solros Vitsenap Fodervicker Luddvicker Bovete Klöver Blålupin Sötlupin Gurkört Ringblomma Tvååriga grödor Blåeld Sötväppling (gul och vit) Fleråriga grödor Klöver Lusern Käringtand Cikoria Kummin Esparsett Fodergetruta/getärt Getväppling Gulvial Rödklint Väddklint Prästkrage Åkervädd (SJVFS 2018:9). 44

60 SAMRÅDSSAMMANSTÄLLNING Datum Diarienummer Enhet Stödregelenheten Föredragandens namn Anna Irani Föreskriftens namn Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd Remissinstans Synpunkter Jordbruksverkets kommentarer Lantbrukarnas riksförbund 27 b Med tanke på att vi sannolikt behöver en hög beredskap för att ge dispens även nästa år känns det psykologiskt fel att först gå ut och meddela stramare trädesregler, dvs skörd först 15 augusti, för att senare återkomma med en dispens från dessa krav. Det blir svårt att kommunicera detta och förfarandet kommer att uppfattas som onödigt krångel av lantbrukarna. Så vårt råd är att samtala med KOM om läget och att vi behöver en beredskap inför 2019 beträffande skörd på träda (fylla på lager, kompensera för vallar som tagit stryk 2018). Och att en regeländring (skärpning) nu, kort inpå ett extremt torkår, innebär en konstig signal till hårt drabbade lantbrukare. Hur man sedan gör 2020, det sista året med nuvarande CAPregler, är en mer öppen fråga och delvis kopplat till hur snabbt nya regler är på plats. Med hänsyn till den revisionskritik som framförts av kommissionen gällande trädesperioden samt de ålagda sanktionerna ser Jordbruksverket ändå inte någon annan möjlighet än att flytta fram datumet för trädan. Jordbruksverket arbetar med fortsatta behov av åtgärder under 2019 för att kunna avhjälpa följdverkningar av torkan som varit under Precis som ni påpekar kan det komma att behövas undantagsåtgärder liknande de som infördes under 2018 för mark i träda även under Jordbruksverket instämmer i era synpunkter om svårigheterna att kommunicera ändringen och att det ställer höga krav på vår information till lantbrukarna inför stödår SJV A Länsstyrelsen i Skåne län För att det ska vara enklare för samtliga att komma ihåg så anser Länsstyrelsen Skåne att brytdatum bör vara 31 juli, samma som för obrukade fältkanter. Det vill säga vi Jordbruksverket instämmer i synpunkten om att det behöver förtydligas vad som är tillåtet från och med 16 juli för de som ska höststå. Avsikten är att de som ska höstså får utföra markbearbetning inför sådd, så och 1 (3)