~~sctalärbetet anslaget

Transkript

1 ~~sctalärbetet anslaget KATALOGISERIETG OCH KLASSIFIKATION av LOKAES~LI~BG I GALLIVARE- EtLBUABERGETS FOLKBIBLIOTEK Specialarbete inom äsnnet mediakunskap vid bibliotekshögskolan, Boras, varterminen Ann Johansson Agneta Löfquist Ingrid Rendahl

2 KATALOGISERING OCH KLASSIFIKATIOX AV LOKALSAMLIPTG I GBLLIVBRE- ULSvBBERGETS FOLKBIBLIOTEK Specialarbete i m m ämnet mediakunskap vid biblictekshögskolan, Boras, vår - terminen Ann Johasisson Agneta Löfquist Ingrid Rendahl

3 1. Boksamlingen... sej 2 Katalogen... f 3. Tillvagagiingssatt Katalogiseringen 2 5 Klassifikationen 5 6. Katalogens placering 6 7 Lbtteraturförteckning.g.

4 P& Gallivwe-5Talmbergets folkbibliotek firns en lokalsamling som bestar av litteratur med anhytning till Horrbotten och Lappland, Samlingen omfattar totalt c:a titlar, 1040 titlar utgör den egentliga lokalsamlingen, ungefik 300 titlar ar samelitteratur och ett femtiotal är utlandska verk i vilka Gallivaro kommun pli nagot satt behandlas. Gr5isdragningen mellan den egentlige lokalsamlingen och smelitteraturen ar inte helt konsekvent eftersom det i lokalsamlingen ock& finns verk om saner. Dessu.bom innehåller samlingen en del litteratm som berör övriga delar av Norrland, Utom i något enstaka fall gjorde vi inga försök att omfördela litteraturen eller utesluta sadaat som inte berör Norrbotten eller Lappland, utan vi accepterade den uppdelning av böckerna som tidigare gjorts p% biblioteket. l l. BoksamlLngen domineras av äldre facklitteratur. Av de nya debattböcker, som kommit om t ex ekonomiska och sociala förhplllanilen i Worrbotten, finns endast ett fåtal representerade. Likas2 firns i endast f% böcker med geografiskt inneh%ll, t ex resehandböcker 1 och naturskildrkgar av nyare slag. Skönlitteratur har konsekvent inte anskaffats till samlingen och de få titlar,som äna% fin~s, är av äldre datum. i En relativt stor del av samlingen utgörs av stencilerat material och tidskrif tsartiklas. Samlingen har tillkommittunder en l%ng följd av %r tack vare bibliotekschefen Adolf Henrikssons insats. Förutom genom köp b h p& antikvariat och auktioner har samlingen vuxit genom ggvor fran enskilda och organisationer, fr%n bibliotek och andra institutioner, I huvudbibliotekets katalog fanns kort både på &dana verk son fians enbart i lokalsanlingen och p% sådana som finns både I lokalsamlingen och i bibliotekets "vanliga" bokbestand. Korten till titlar som finns enbart i. lokalsamlingen var markta "Spec.sm1." eledyl. Dessa vax i stor utsträckning klassificerade endast p& Ncci eller Wcch oavsett bokens egentliga amqe. Den geografiska aspekten hade ansetts vara den viktigaste,

5 Vid 8ida.n av hmdkatalogen fanns en alfabetisk katalog över litteralur f~iimst om Gallivare men aven om övriga Lappland och Norrbotten, Denna katalog hade emellertid i första hand komit till som bas till en planerad biblio@afi och omfattar aven sadana titlar som inte finns representerade p& BIalmberge-f;s bibliotek. Samtidigt i~-ms det på biblioteket litteratur, som inte förts in i denna kstalog varför den inte kmde användas som katalog över lokalsmlingen, Titlarna i denna katalog var inte klassificerade eftersom det var tveksamt vilken uppdelning man skulle avända vid utskriften av bibliografin, Vi inledde med att grovsortera samtliga böcker alfabetiskt. Därefter drog vi upp kort ur den sepa~ata katalogen där motsvarande bok fms, Samma sak gjorde vi f htxvu&katalogen, men av praktiska skal kontrollerade vi enbart sådana böcker som på nagot satt var märkta, t ex hade ett signum eller uppslagsordet understruket.. Korten i huvudkatalogen fick st& kvar i den tills vidare och böckerna förvarades separat. S& smhingom fick vi hjalp av bibliotekets personal med dessa böckere Euvudkort till böcker som firns b%de i lokalsmlingen och i biblioteket drogs upp och kopierades, v=efter de stoppades tillbaka 1 hundkatalogen, Hela kortsatsen till de böcker som finns enbast i lokalsamlingen drogs upp. Efter kontrollen mot de b%da katalogerna %terstod nggot över 450 titlar tt11 vilka det inte fanns kort någonstans och som det blev v& uppgift att katalogisera och klassificera. 4, KATALOGISERINGEN I huvudsak följde vi SAB:s katalogregler (1970). Vi.gjorde en del ëndriaigar, Som exempel kan nämnas att kollationsraden och behandl3ingen av sammanbundna verk amtiker från SAB:s regler, Kollationsraden gjorde vi utförligare än vad son numera &r vanligt. Förutom illustrationer angav vi förekomsten av kartor, litteraturförteckningarp planschblad och tabeller, detta p% särskilt önskem%l fr& bibliotekets sida,

6 Exempel : &z ghlin, Carl Altappen. VZridens nordligaste valsverk. Sthlm s. 111, kart. litt. tab. I fr%ga om samanbundna verk fick vi mycket liten hj5lp från katalogreglerna. Enligt $7 8 C, anm., f örekomer sammanbindning Itpraktiskt taget aldrigt1 och man får inga egentliga anvisningar för hur man förfar med sådanrt verk. $18 C lyder:"saknas gemensamt titelblad, katalogiseras verket p& det första arbetets författare/$ itel med biuppslag på övriga förf attare/titlar. Och $86 G ger ytterligare anvisningar: "On ett verk, som best8r av tv% eller flera siirskilda arbeten, har katalogissrats p& det första arbetets författare/titel enligt $78 B-C, särskiljes de övriga arbetena i titeltexten genom tankstreck.. Författarnannen inverteras i regel," Eftersom de sammanbundna verk, son förekommer i samlingen, ar relativt koaplicerade, fann vi at t det inte tillräckligt tydligt av ett katalogkort uppställt enligt de nya reglerna framgick hur boken var beskaffad, Därför anvznde vi oss av en mcdifierad variant av SAB :s katalogregler f ör sammanbundna verk (SAB $51 ), Huvuduppslag görs p% första titeln i det sammanbundna verket. P& anmärkningsraden anges med vilka titlar den första %r sammail-. blmden och uppgifter (kollation och impressum) om dessa ges p& anmärkningsraden. Om fler verk &in tv% är sammanbundna skiljs de &t, genom tankstreck, enligt $i8 C. Biuppslag görs enligt $86 C, Exempel :.. Pe Smdholm, Herman Järnmalmefrågan i frmtiden. Uppsala (25)s. Kartetab; Särtryck ur: Jernkontorets annaler för år 1928, S* Eäxmed snb av samme fösfet Hm järntillverkningens utveckling tankas fortg& á samma proportion som hittills? Örebro s. Tab. Se-psratavtryck irr : Blad f ör bergsliandt.eringens vkner, s Malmfragan sedd i sam- $$ band ~oed järnförbrukningen. Lg.oJ s. B:3t SZrtr. m : Kalender f ör Sveriges bergshandtering. 1913, s I-t3

7 Udx p:j - fnnehh11: Uttalasdon av professor LE. Törne- bohm och professor 93. Sjögren vid 1905 b s riksdag med anledning av motiocer om exporttull på järnmalm. ki.å;l s sjögren, Ej., Malmgeologiska anteckningar , s, Tiberg, R.Ve, Till jernmalms- exportens historia. 1906, s, L Tiberg, R,V., Rik norrbotterismalni I mellansvenska beskickningar. 1906, s, , ur : En stor del av saml.ingen utgörs som nämnts av tidskriftsastiklar. Varje enstaka artikel av intresse katalogiserade vi för sig på föl jande sätt, Exempel : Xcc Enequist, Gerd Övre Norrlands storbyar i äldre tid. Sthlm (42)s. Kart. li-t-t. tab, I: Ymer, Tidskrift utg. av S5llskapet?ör antropologi och geografi. 55(1935) r2, s. Undantag från dema regel gjorde si d& ett helt tidskriftsnumner (temanummer) agnats at ett och samma &me med mhlytning till Norrbotten eller Lappland. Vi ans& det då överflödigt att katalogisera varje artikel, dels eftersom det skulle vara möjligpi att hitta tiaskriften med hjälp av don systematiska katalogen,.dels eftersom det ibland inte lat sig göras rent praktiskt p g a att en stor del av materialet i dessa tidskrifter &r i notisform och sakmraj? förfa%taruppgift. Utbytet skulle inte st% i proportion till den stcra arbetsinsats som skulle krki9.f;~. Som huvuduppslag använde *i temanumrets titel.

8 Oha LW-stre j k e Inleddng: Sara Lidman. Sala s. Temanummer av.: Zenit. Nordisk socialistisk tidskrift, 3(1970) : 16*. [QZ Luossavaara-Kiirunavaar a aktie bolad Som tidigare nämnts var en stor del av de böcker som redan fanns. katalogiserade i huvudkatalogen klassificerade p% Xcch eller Ncci aven om bokens amne inte var av geografisk karaktär. Och den katalog som var ämnad som bas "c11 bibliografin var inte systematiserad eftersom m m hade diskuterat att anviinda ett mat system &n SAB:s klassifikationssystem. Vi beslöt emellertid att klassificera böckerna enligt SAB:s system efter deras egentliga innehåll, Endast d5 verkets egentliga amne a.r geografi klasslficexades det på Ncch (=gorrbotten, aven Borrbottens l& i dess helhet) eller Bcci (=~a~plarmd). Geografiskt signiam p& andra verk ar överflöiligt eftersom samtliga böcker i samlingen p& nggot satt har anknytning till Borrbotten eller Lapplmd. Exempel a Ncci sista stora vildmark. [sarekfrågan i brännpunkten,] Inlägg. vid möte i Haadelshögskolans aula den 2 maj Sthlm s, Iii. kart.

9 diskuterade vi on hela katalogen skail fösvmas separat, om den alfabetiska katalogen skall förvaras separat och den systematiska integreras med hutuzkatalogen, eller om bade den alfabetiska och den systematiska katalogen skall integreras med huvudkatalogen. Fördelen med att ha hela katalogen separat &r att zrian har god översikt over hela lokalsamlingen. Det ar lätt att hitta i den oin man i första hand ar intresserad av Eokalsmlixlgen men inte s& mycket av böcker i ett visst ämne aven utanför samlingen, Om man införlivar den systematiska katalogen med huvudkatslogen far man dels en god överblick över lokalsamlingen, dels blir lokalsmlingens böcker tillgagligare för dem som söker litteratnii ett visst ämne utan att i första hand söka i norrbottensamling;en, Integreras bada katalogerna med huvudkatalogen blir samlingen lättillgänglig men man f örlorar litet av överblicken,

10 Bring, Samuel E,, Itineraria svecana, Bibliografisk förteckning över resor i Sverige fram till Sthln Katalogregler för svenska bibliotek. 3 uppl. Lund 1972, Med exempelsamling. Katalogregler f ör svenska bibliotek, (SAB~ s katalogregler) 2 uppl, Sthlm Klassifikationssys'cem för svenska bibliotek, 3 uppl, Lund 1972, Med ämnesordsregister. Narklund, Erik, b e Norrland i litteraturen. En bibli*grafi över Norrbottens och Västerbottens länin. [~ed]~e~icter. Urneg Wordisk familjebok, 1-38, Sthlm , Svensk uppslagsbok, Xalnö , Svenska män och kvixrnox. Biografisk uppslagsbok, 1-8, Sthla:

11 Johansson, Ann, Löfquist, Agneta, & Rendahl, Ingrid Katalogisering och klassifikation av lokalsamling i Gällivare- Malmbergets folkbibliotek. Specialarbete horn ämnet mediakunskap vid bibliotekshögskolan, Bor%s, vårterminen 1974, 8 s. Specialarbetet besthr av katalogisering och klassifikation av en boksamling i Gällivare-Malmbergets folkbibliotek. Samlingen omfattar totalt ca 1400 titlar. Största delen utgörs av litteratur med anknytning till Norrbotten och Lappland. Ca en tredjedel av samlingen var helt okatalogiserad. Denna del katalogiserades och klassificerades. DSrefter sammanställdes en alfabetisk katalog bestaende dels av de gamla katalogkorten och dels av de nya.

12 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2010