PROJEKTLEDNING OCH KANDIDATARBETET APPLICERING OCH PRAKTISKA RÅD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTLEDNING OCH KANDIDATARBETET APPLICERING OCH PRAKTISKA RÅD"

Alf Jansson
för 5 år sedan
Visningar:

1 PROJEKTLEDNING OCH KANDIDATARBETET APPLICERING OCH PRAKTISKA RÅD

2 KONTAKTUPPGIFTER Tomas Karlsson Teknikens ekonomi och organisation Chalmers Tekniska Högskola /8266 Vera Sandbergs Alle 8, vån 4 K 2

3 LÄRANDEMÅL Kandidatarbetets röda tråd Planeringsrapportens funktion Planeringsrapportens innehåll Chalmers tekniska högskola 3

4 KANDIDATARBETETS STRUKTUR Inledning, bakgrund, syfte Teori Metod Data Resultat Slutsatser K 4

5 KANDIDATARBETETS RÖDA TRÅD Slutsatser Kontext, relevans och bidrag Introduktion syfte Resultat Antaganden, legitimitet Reliabilitet Teori Data Metod K 5

6 PLANERINGSRAPPORTENS FUNKTION Vägleda arbetet Skapa en gemensam bild Förstå konsekvenserna av ändringar Underlätta kommunikation Överenskommelse mellan er som är inblandade: grupp, handledare, uppdragsgivare,. Start på rapportskrivningen K 6

7 PLANERINGSRAPPORTENS INNEHÅLL Preliminär titel Bakgrund Problem/Uppgift Syfte Avgränsningar Metod/Genomförande Etik/hållbar utveckling Tidsplan K 7

8 BAKGRUND Vad är ämnet/problemet som ska undersökas? Varför har ämnet/problemet uppkommit? Varför är det ett relevant eller intressant ämne/problem? För vem? Kan det specifika ämnet/problemet relateras till en mer generell diskussion? K 8

9 PROBLEM/UPPGIFT Analysen identifierar frågorna eller uppgiften som ska tas upp i projektet. Viktigt att göra en problemanalys eller uppgiftsanalys även om handledaren och/eller företaget redan har specificerat ett/en problem/uppgift. Det verkliga primära problemet/uppgiften skiljer sig ofta från det som föreslagits i början av uppdragsgivaren. En bra analys som identifierar delsyften vilar på användning av teorier och modeller från litteraturen. K 9

10 SYFTE Specificerar vad rapporten är tänkt att resultera i och vilken typ av resultat som kommer att uppnås. Lämpligt att ha ett generellt syfte, kanske några få delsyften. I problemanalysen bryts syftet ner i mer detaljerade delsyften. K 10

11 AVGRÄNSNINGAR Avgränsningarna ska ta upp vilka delar av det övergripande syftet som inte tas upp i arbetet, och anledningen till detta. (Kan ingå i problem-/uppgiftsanalysen) K 11

12 LITTERATUR Inom olika forskningsområden är vikten av tidigare teori och litteratur olika viktigt. Inom flera områden är dock tidigare studier lika viktig som metoddiskussionen/dokumentationen. K 12

13 METOD/GENOMFÖRANDE Hur gruppen tänkt sig att genomföra arbetet Olika deluppgifter/delstudier kräver ofta separata metodavsnitt Metodbeskrivningen förankras vanligen i metodlitteratur Detta är typiskt ett avsnitt som uppdateras under arbetets gång K 13

14 TIDSPLAN Beskriver vad som ska göras och när det ska göras Planera aktiviteter i detalj för den närmaste tiden, grovt för senare delar uppdatera after hand Att jobba iterativt och successivt uppdatera planen och rapporten är ofta effektivt Var konkret då kan handledare och andra berörda ge bra synpunkter och planen kan bättre vägleda arbetet K 14

15 HUR KOMMER PROJEKTPLANERINGEN IN I PLANERINGSRAPPORTEN? OBS MYCKET MER SKALL MED UTÖVER DETTA! Bakgrund Diskussion av effektmål Problem/Problemanalys Nedbrytning av projektmål i delmål använd om lämpligt funktionsstrukturen Syfte Presentera projektmål och eventuellt också viktiga delmål Avgränsningar Avgränsa projektmålet/en Metod/Genomförande Här skapas underlag för arbetsstrukturen K 15

16 HUR KOMMER PROJEKTPLANERINGEN IN I PLANERINGSRAPPORTEN? OBS MYCKET MER SKALL MED UTÖVER DETTA! Hållbar utveckling/etik Effektmålens relation till hållbar utveckling och risker relaterat till undersökningen Tidsplan Här kan arbetsstruktur och leveransstruktur presenteras Tidsplanen kan sammanfattas i ett Gantt-schema. Använd gärna milstolpar. Planeringsbegreppen behöver ofta inte användas resultatet av analysen skall användas i planeringsrapporten! K 16

17 Notera att aktiviteterna planering, genomförande och rapportskrivande ofta inte kan ske sekventiellt. Dessa aktiviteter är beroende av varandra, vilket innebär att ett antal iterationer mellan dem kommer att ske. Arbete inleds ofta innan planen är fastställd. Om förutsättningarna eller andra delar av planeringen ändras bör planeringsrapporten uppdateras. K 17

18 LEVERANSSTRUKTUR Planeringsrapport 15 februari Mittmöte mars Skriftlig rapport 16 maj Opposition 23 maj Presentation 29 maj K 18

19 EXEMPEL PÅ PRESENTATIONER (presentationerna kan gärna vara utförligare) K 19

20 Sjukdomsalstrande proteinaggregat i Parkinsons sjukdom tillverka, undersöka och förstå bättre

21 Projektmål Studera kinetik och struktur av proteinaggregat i Parkinsons sjukdom Undersöka hur detta påverkas av interaktioner med lipider

22 Effektmål Mer kunskap om α-synukleins egenskaper för att komma närmare ett botemedel mot Parkinsons sjukdom

23 Leveransstruktur Till forskarna på Kemisk Biologi, Chalmers tekniska högskola Resultatframställning för fortsatt forskning kring Parkinsons sjukdom Tillgång till slutrapport Till Chalmers tekniska högskola Planeringsrapport till handledaren och examinator Färdig slutrapport Redovisning av projekt

24 Arbetsstruktur Litteraturssökning och litteraturstudie Laborationer Uttryck och rening α-synuklein Flourescensspektrometri Fibrillering och aggregeringskinetik Cirkulär/linjär dikroism Membraninteraktion Skrivarbete Skriftlig rapport till Chalmers och handledarna på Kemisk Biologi

27 Milstolpar Ex. 1 Proteinframställning Rena proteiner (mutationer & vildtyp) Senast i slutet av v.6 Gruppen är ansvarig och kontrolleras av handledare Resultat kontrolleras med hjälp av gelelektrofores

28 Milstolpar Ex. 2 Fibrillframställning Skapa aggregationskomplex Senast i slutet av v.13 Gruppen är ansvarig och kontrolleras av handledare Resultat kontrolleras med fluorescensspektroskopi och ev. AFM 28

29 Milstolpar Ex. 3 Identifiering av proteinmembraninteraktion Bild av α-synukleins interaktion med lipider Senast i slutet av v.13 Gruppen är ansvarig och kontrolleras av handledare Resultat kontrolleras med hjälp av linjär/cirkulär dikroism

30 SAMMANFATTNING Projektarbetets grundläggande struktur Planeringsrapportens funktion Planeringsrapportens innehåll K 30

31 GRUPPARBETE Personliga möten Individuellt arbete Chalmers tekniska högskola 31

32 LYCKA TILL MED ARBETET! K 32

Relevanta dokument

Kandidatarbetets planeringsrapport och planeringen (Projektplanering 2)

Kandidatarbetets planeringsrapport och planeringen (Projektplanering 2) Tomas Karlsson Docent Tomas.karlsson@chalmers.se Teknikens ekonomi och organisation Presentationerna finns på hemsidan i PingPong