Minnesanteckningar, Strategiska rådet gemensamt med Samhällsbyggnadslänken styrelsemöte

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Strategiska rådet Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad Minnesanteckningar, Strategiska rådet gemensamt med Samhällsbyggnadslänken styrelsemöte Datum och tid för mötet: , kl Plats för mötet Dean s Office, Teknikringen 74D Strategiska rådet Närvaro Frånvaro Ersättare Stellan Lundström skolchef, KTH/ABE x Per Berglund prodekanus, KTH x Muriel Beser vice skolchef, KTH/ABE x Hugosson Johanna Stellan administrativ chef, KTH/ABE x Susanne Ingo Trafikverket x Rikard Espling Skanska x Maria Tiricke Lantmäteriet x Arne Kaijser KTH/ABE (Filosofi och historia) x Charlie Gullström KTH/ ABE (Arkitektur) x Bo Olofsson KTH/ABE (Hållbar utv. Miljövetenskap) x Jenny Andersson KTH/ABE (Byggvetenskap) x Maria Hult KTH/ABE (Dean s Office) x Anders Johansson KTH/ABE (Arkitektur) x Susanne Jarl KTH/ABE (Transportvetenskap) x Gunilla Appelgren Marie Korostenski KTH/ABE (Dean s Office) x Johan Spross Doktorandrepresentant x Pouriya (Byggvetenskap) Amanda Sterner Studeranderepresentant x Nordin (Samhällsbyggnad) Molly Sjögren Studeranderepresentant (Arkitektur) x Angelica Svärd Studeranderepresentant (Haninge) x Per Roald KTH/ABE (Byggvetenskap/ byggteknik x och design) Eva Liedholm KTH/ABE x Johnson Folke Björk KTH/ABE (Byggvetenskap) x Emelie Blomgren Sekreterare, KTH/ABE (Dean s Office) x Ytterligare närvarande från Samhällsbyggnadslänken Johan Dozzi, Sweco Simon Ellus, studeranderepresentant, byggteknik och design, Haninge Fia Malmqvist, studeranderepresentant, byggteknik och design, Haninge Fredrik Jönsson, studeranderepresentant, Arkitektur Corinne Brandberg, studeranderepresentant, Arkitektur Matilda Wåhlin, studeranderepresentant, Samhällsbyggnad Moa Asplind, studeranderepresentant, Samhällsbyggnad Parsa Alexandra Agholme 1 (3)

2 MINNESANTECKNINGAR Strategiska rådet Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad Mötet öppnas Stellan öppnar mötet och introducerar de tre gemensamma frågorna. Rikard och Maria berör kort vikten av de strategiska frågorna för branschen. Bland annat nämns den viktiga kompetens som finns i Haninge i och med ljus och design. Kort information om fortsättningen av mötet för Samhällsbyggnadslänken som tar vid efter det gemensamma mötet. Presentation av deltagarna. 2 Ljus och design på ABE-skolan Stellan presenterar i korthet verksamheten bestående av ett magisterprogram och ett masterprogram som tidigare tillhört Skolan för teknik och hälsa (STH). På grund av att STH inte ser verksamheten som inom deras kompetensområde ser nu Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad över olika former att ta över verksamheten. De alternativ som har lyfts är en tillfällig övergång till Haningeverksamheten, ett möjligt samarbete med Konstfack samt att koppla verksamheten till Arkitekturskolan. En skrivelse ska skickas till fakultetsrådet. Diskussioner med rektor har ägt rum och det upplevs problematiskt att fakulteten inom verksamheten är begränsad till adjunkter. Stellan har uttalat önskemål om ett års betänketid för att närmare se över de olika alternativen. En stor fråga har varit att hitta pengar till verksamheten. Nu har Svensson stiftelse utlovat 10 miljoner kronor som stöd under en femårsperiod. Näringslivet har också samlats i frågan och konstaterat att en nedläggning bör undvikas. Det finns potential för medfinansiering till verksamheten från vissa delar av näringslivet i och med Svensson stiftelses löfte om 10 miljoner kronor. Frågan öppnas upp för diskussion och Stellan riktar initialt frågan till Per Roald om en tillfällig övergång till Haningeverksamheten skulle vara möjlig. Per Roald svarar att det finns möjligheter då bland annat vissa kurser skulle kunna läsas gemensamt med Byggteknik och design. Idag omsätter verksamheten idag ca 3 miljoner kronor per år och har 3 anställda. Diskussionen fortsätter kring ämnet ljus och design. Belysningsämnet är brett men ses också som ett spetsämne där ett fåtal personer är framstående. Belysningslärans koppling till arkitektur nämns också. Den mer tekniska kompetensen inom ämnet som berör energieffektivisering lyfts. Rådet och samhällsbyggnadslänken är överens om att det är viktigt att hitta en lösning för ljus och design och att undvika nedläggning. En grupp ska tillsättas nästa vecka för att utreda frågan vidare. 3 Nedläggning/utveckling av det 2-åriga Byggproduktionsprogrammet Stellan ger en kort bakgrund till frågan. I strävan efter en anpassning till Bolognaprocessen väckte KTHs rektor frågan och gav ett uppdrag till ABE att utreda vilka möjligheter som finns för programmet. Under hösten 2013 pågick en logistiskutredning som leddes av Mårten Lindström och bygglogistik 2 (3)

3 MINNESANTECKNINGAR Strategiska rådet Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad identifierades som en viktig del av ämnet logistik. Byggproduktionsprogrammet har idag ett intag på 30 studenter per år och det är viktigt för skolan att dessa platser inte går förlorade. Några alternativ som diskuterats är att omvandla det befintliga programmet och de 30 platserna (hst) till ett treårigt program, ett ettårigt magisterprogram, använda platserna inom skolans masterprogram eller göra ett engelskspråkigt/internationellt program. Det konstateras att ett tvåårigt program är uteslutet och diskussionen leds in på vad ett tredje år skulle innehålla samt hur det skulle stå sig i konkurrensen med andra treåriga program. Per Roald presenterar ett förslag som innebär att utbildningsprogrammet förlängs med ett år. Skissen biläggs minnesanteckningarna. Det tredje året skulle enligt förslaget bland annat innehålla en kurs om 10 hp i ledarskap samt fem veckors praktik som görs parallellt med kandidatexamensarbetet där examensarbetet läses på halvfart. En del kurser skulle läsas med högskoleingenjörsprogrammet. I ett sådant förslag skulle dagens 30 platser bli 20 platser eftersom att programmet utökas med ett år. Maria Tiricke lyfter frågan om det blir svårare att få studenterna ska stanna i branschen om det blir ett treårigt program. Per Roald menar att det inte är en stor risk utan pekar på att med ett treårigt program enligt förslaget skulle studenterna få ut en kandidatexamen. Hur utvecklingen av byggproduktionsprogrammet ska se ut måste beslutas om innan mars 2015 för att förändringen ska träda i kraft till höstterminen Rådet och Samhällsbyggnadslänken delar inställningen att verksamheten ska finnas kvar. 4 Utveckling av Samhällsbyggnadsprogrammet Eva Liedholm Johnsson gör en lägesrapport av arbetet med utvecklingen av S-programmet. Bilder visas ur en Powerpoint presentation som biläggs minnesanteckningarna. Lägesrapporten efterföljs av diskussion. Vissa synpunkter som inkommer är; - Utvecklingen av programmet får inte bli personbaserat. - Säkerställa att studenter får en bred grund i utbildningen. - Projektledning och ledarskap är viktigt men näringslivet är mycket bra på att lära ut det. - Samarbetet med arkitektur är mer aktuellt i masterprogrammen och mindre aktuellt under de två första åren av S-programmet. Minnesanteckningar Emelie Blomgren 3 (3)

4

5

6 Samhällsbyggnadsprogrammet - den framtida utformningen åk 1-3 Eva Liedholm Johnson

7 Civilingenjör samhällsbyggnad ÅK 4 och 5 Avancerad nivå, Masterprogram Fastigheter och byggande Miljöteknik och hållbar infrastruktur Husbyggnads- och anläggningsteknik Transport och geoinformatik Hållbar samhällsplanering och stadsutformning ÅK 3 Fördjupning inom samhällsbyggnadsområde Byggprojektledning Fastighetsekonomi och fastighetsjuridik Geografisk IT Husbyggnads- och anläggningsteknik ÅK 1 och 2 Tvärvetenskaplig bas: Matematik/naturvetenskap och samhällsbyggnadsteknik Mark- och vattenteknik Stadsplanering Trafikteknik

8 Utgångspunkter och tre modeller S-programmet ska utvecklas och det finns ingen återvändo till de gamla L och V programmen. Det som är bra i nuvarande S-program bör värnas om. HSV har sagt sitt hög kvalitet Arbetsgruppen har tagit fram tre exempel eller modeller som skiljer sig åt i ett eller flera avseenden. Modellen traditionell är till sin uppbyggnad likt befintligt S-program men profilering sker efter två år. Modellen tidig fördjupning/profilering möjliggör en tidigare profilering än idag. Modellen sammanhållet program håller ihop programmet i tre år, dock med individuell fördjupning inom kandidatarbetet och i en projektkurs i årskurs 3.

9 Studienämndens remissvar Studienämnden anser inte att något av förslagen är perfekt och är överens om att man bör arbeta för ett program som behåller bredden som gör Samhällsbyggnadsprogrammet unikt. Den traditionella modellen är det mest optimala. Även det sammanhållna förslaget anses ha potential. En kombination av dessa skulle med en del arbete kunna bli optimalt enligt studenterna. Om det nuvarande programmet: stadsplanering, trafikplanering och projektledning saknas i de första två åren studienämnden ser helst att man läser två stycken kurser i taget matematikprojektet känns irrelevant liksom även fysikkursen som kan bytas ut mot mekanik som alla läser kursen differentialekvationer önskar de läsa som läst mekanik medan andra tycker den är irrelevant. Några som läser år 5 på S påpekar att de aldrig läst kursen men klarat sig bra ändå.

10 Institutionernas remissvar Institutionerna (Inst. för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Inst. Fastigheter och byggande, Inst. för Samhällsplanering och Miljö, Inst. för Transportvetenskap, Avd. Historiska studier, Inst. för byggvetenskap) Modell, Tidig fördjupning (1.5 år) förordas av 1 institution Modell, Traditionell (2 år) förordas av 3.5 institutioner Modell, Sammanhållet (3 år) förordas av 1.5 institutioner Blandade synpunkter från institutionerna: Samtliga inriktningar bör uppfylla kraven på sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter (hållbarhet) Modell 2 är att föredra under förutsättning att kursutbud och progressioner utvecklas Historia har inte arbetats in i någon av modellerna Teknikinnehållet måste stärkas

11 Skolchefens reflektioner (några) Civ. ing. S har gott renommé på arbetsmarknaden och får välbetalda jobb Samhällsbyggnad har utvecklats till ett eget varumärke Bland remissvaren finns olika åsikter representerade vad avser tidpunkten för studenternas 1:a val. En majoritet talar för ett sammanhållet program i 2 år och en revidering av dagens S- program utifrån detta. Två år sammanhållet program kan också ses som en kompromiss mellan olika intressenters ståndpunkter Spetsutbildningar får tillgodoses genom efterutbildning i form av uppdrags- och vidareutbildning

12 Årskurs 1 och 2 CSAMH

13 Modellbeskrivning: Traditionell Delar av dagens kursutbud och innehåll behålls men en del kurser försvinner och andra tillkommer. Samtliga kurser ses över. Programmet hålls ihop i två år. Inriktningar/profiler i årskurs 3 bibehålls men reduceras sannolikt till antalet Modellen medför att breddkompetens ges större utrymme i årskurs 1 och 2 eftersom ämnesprofilering sker först i årskurs 3. Två kurser om 7,5 hp ges i möjligaste mån per period (underlätta genomströmning). Matematikblocket i årskurs 1 reduceras med en kurs som flyttas till högre årskurs för de profiler som behöver det. Numeriska metoder/programmering paketeras om. Alla läser mekanik, projektledning och trafik- och stadsplanering Vissa kurser utökas för att tillgodose behovet av BIM och mätteknik samt hydrologi och energi. Matematisk statistik utökas med en tillämpad del som ges av ABE.

14 Modell Traditionell 2 år CSAMH (under arbete)

15 Modell 2 år sammanhållet Tidplan uppstart hösten 2015 Skapa röd tråd och progression i programmet Diskussionsfrågor - Saknar utexaminerade studenter någon nödvändig kompetens för yrkeslivet? Har det skett förändringar under de senaste åren? - Saknas breddkompetens? - Saknas specifik ämneskompetens?