Verksamhetsberättelse för år 2007

Transkript

1 Det urbana sättet att ta sig fram Verksamhetsberättelse för år 2007 Svenska

2 Helsingfors stads trafikverk HST erbjuder stadsborna jämlika möjligheter att ta sig fram och skapar förutsättningar för en välfungerande och livskraftig stad. Årligen företas 220 miljoner resor med kollektivtrafi k i Helsingfors. Två tredjedelar av dessa resor i regionen sker inom stadens gränser. I Helsingfors stadstrafi k går dagligen ca 500 bussar, 90 spårvagnar och 45 metrotåg. Spårvägsnätet är 85 kilometer långt och metrobanan 21 kilometer. Antalet buss- och spå vagnshållplatser är över 3 000, metrostationerna är 17. HST:s omsättning år 2007 var 216,7 miljoner euro. HST har 966 fast anställda. Innehåll Översikt av verkställande direktören...3 Lokaltrafi ken i Helsingfors och HST...4 Spårvägstrafi ken...6 Metrotrafi ken...8 Busstrafi ken...10 Färjetrafi ken...10 Statistik över Helsingfors lokaltrafi k...12 Banor, hållplatser, stationer och fastigheter...13 Planering och trafi kstudier...13 Biljetterna...14 Kommunikation...16 Kundservicen och kvaliteten...17 Miljön och säkerheten...18 Personalen...20 Kollektivtrafi knämnden...22 Förvaltning och organisation...23 Bokslut...24 Resultaträkning...26 Balansräkning...27 Finansieringsanalys...28 Ekonomiska nyckeltal...29 Linjenätet...30 Kontaktuppgifter

3 Översikt av verkställande direktören Under verksamhetsåret intog debatten om klimatförändringen en central ställning i trafi k-, energi- och stadspolitiken. Klimatfrågan har också väckt diskussion på ett bredare plan, om behovet av en tätare och mer koncentrerad stadsstruktur. Diskussionen om hur väsentligt det är med en utveckling av kollektivtrafi ken har år 2007 varit livligare än på fl era decennier. Vi har all orsak att hoppas att den positiva debatten fortsätter och att den också resulterar i verkliga beslut om vidareutvecklingen av vår kollektivtrafi k, så att den om år har nått en helt ny nivå. Några exempel på den stora förändringen i debattklimatet är att Västmetrons och Ringbanans planering löpt så smidigt och att behovet av en spårbunden Jokerlinje diskuteras i positiva ordalag. I Helsingfors kan vi med stolthet konstatera att redan vår nuvarande kollektivtrafi k är av ganska hög klass. I somras publicerades en undersökning som EU-kommissionen låtit företa, där det framgår att stadsbornas bedömning av sitt trafi ksystem är mycket positiv. Bland totalt 75 europeiska städer fi ck Helsingfors det bästa betyget för sin kollektivtrafi kservice. I samma undersökning efterfrågades också en bedömning av andra kvalitetsfaktorer i det urbana livet: den bästa placeringen för Helsingfors del efter kollektivtrafi kens topplacering gällde tryggheten, där vår stad tog en sjunde plats. HST, som ju själv använder och utvecklar elektronisk information, har inte nöjt sig med att bara följa med den europeiska utvecklingen, utan har fördomsfritt också gått in för rollen som nyskapare. År 2007 lanserade HST nya tjänster som inte än så länge har något motstycke på andra håll. Sådana tjänster är bl.a. trådlös bredbandsförbindelse till trafi kmedlen i rörelse, gratis WLAN-förbindelse för passagerarna samt lokalisering med sekundprecision av trafi kmedlen, till grund för passagerarinformation i realtid och den interna kvalitetskontrollen. Tillsammans med Helsingfors trafi kstyrningscentral har vi utvecklat ett prioritetssystem för trafi kljusen, som smidigt kan utvidgas till att täcka hela staden. Helsingfors hade möjlighet att visa upp sina goda trafi ksystem och sina avancerade elektroniska tjänster för hela världens beslutsfattare, experter och aktörer inom kollektivtrafi ken, i och med att HST och SAD var värdar för den 57e världskongressen för UITP, det internationella förbundet för offentligt ägd kollektivtrafi k. Med på kongressen var omkring delegater, medan över 300 företag från hela världen medverkade till den utställning som hörde till kongressen. Det blev en lyckad kongress som säkert bidrog till att höja Helsingfors profi l och som stärkte Finlands rykte som avancerat och naturnära land, med service som i stort sett fungerar utmärkt. Ur den egentliga kollektivtrafi kens synvinkel sett var året mycket positivt. För första gången på många år bröts den nedgående trenden i efterfrågan och förbyttes till en svag ökning, låt vara att ökningen jämfört med år 2006 bara var 0,1 procent. Det var särskilt glädjande att busstrafi kens kurva vände och blev stigande. För spårvägstrafi - kens del var efterfrågan på föregående års nivå, men metrotrafi ken hade sämre beläggning än år Ekonomiskt sett var året positivt för HST. Omsättningen steg till 216,7 miljoner euro (+6,0 %). Eftersom kostnaderna ökade med bara 5,1 procent, förbättrades rörelseöverskottet från 13,7 miljoner euro år 2006 till 17,8 miljoner år Den viktigaste debatten med tanke på regionens kollektivtrafi k fördes om hur trafi ken skall organiseras så att den bildar en regional och ekonomiskt effektiv helhet. Omorganisationen dryftades till att börja med i en arbetsgrupp som var gemensam för de medverkande kommunerna, men denna grupp lyckades inte nå ett resultat som alla parter kunde omfatta. Helsingfors var inne på linjen med en övergripande aktör i bolagsform, som tar ansvaret för planeringsoch beställarfunktionerna, sköter spårvägsoch metrotrafi ken som operatör samt går in som ägare av infrastrukturen. På hösten fördes dryftandet av den gemensamma organisationen vidare till en konferens av stadsdirektörer, och denna konferens nådde fram till en gemensam linje i januari Enligt lösningen förses regionen med en samkommun som uteslutande koncentreras på kollektivtrafi k; denna samkommun planerar och beställer kollektivtrafi ken. Det är också meningen att staten deltar. Organisationen är öppen, så att även kranskommunerna kan gå med i den. Den nya organisationen medför stora omställningar för HST, eftersom den tar över HST:s planeringsenhet och en stor del av de anställda inom förvaltnings- och ekonomienheten. Efter reformen kommer HST att fokusera på produktionen av spårvägs- och metrotrafi k. Frågan om vad som skall ske med den infrastruktur som är i HST:s ägo är i skrivande stund ännu olöst. Ägandet av infrastrukturen och dess utveckling borde ha nära anknytning till den beställande organisationen. Likaså bör det fi nnas starka kopplingar mellan infrastrukturens skötsel och funktionerna som operatör av den spårbundna trafi ken. En viktig utmaning för den nya beställande organisationen är hur väl den förmår hantera kraven som ställs av den tilltagande trafi ken i den expanderande metropol som Helsingforsregionen utgör. Om organisationen gör väl ifrån sig, lyckas den med att överföra god praxis och samfärdselssätten från Helsingfors till att fungera i hela den stora regionen. Det uppställda målet är alltså en region där det skall vara möjligt att leva ett liv utan privatbil, en region med ett välfungerande trafi ksystem med kollektivtrafi k som grund, som skapar förutsättningar för livskraft och välstånd i regionen som helhet. Matti Lahdenranta verkställande direktör 3

4 Lokaltrafi ken i Helsingfors och HST Resor År 2007 företogs ca 220 miljoner resor med kollektivtrafi ken i Helsingfors. Av alla resor som företas i Helsingforsregionen sker två tredjedelar inom Helsingfors gränser. I stadstrafi ken i Helsingfors används dagligen omkring 500 bussar, 90 spårvagnar och 45 metrotåg samt färjorna till Sveaborg. Spårvägslängden är 85 kilometer, metrobanorna 21 kilometer. Antalet busshållplatser är ca och spårvagnshållplatserna ca 250. I början av år 2007 öppnades den sjuttonde metrostationen i Helsingfors, Fiskhamnen. HST har uppdraget att sköta arrangemangen för kollektivtrafi ken inom själva Helsingfors, med huvuduppgifterna att erbjuda invånarna jämlika samfärdselsmöjligheter och att skapa förutsättningar för en fungerande och livskraftig stad. HST är beställare av buss-, metro- och spårvägstrafi k och är därtill producent av metro- och spårvägstrafi ken. Till HST-koncernen hör tre separata enheter: HST Affärsverk samt de tjänsteproducerande enheterna HST Spårvägstrafi k och HST Metrotrafi k. För var och en av dessa enheter upprättas separat bokslut. HST Affärsverk består i sin tur av en planeringsenhet, en byggnads enhet samt en förvaltnings- och ekonomienhet. I början av år 2005 lösgjordes produktionen av busstrafi k från HST och den bildar nu tillsammans med ett annat stadsägt bolag, Suomen Turistiauto Oy bolaget Helsingfors Busstrafi k Ab HST:s planeringsenhet ansvarar för planeringen av den interna kollektivtrafi ken i Helsingfors, samt för forskning och utveckling i anslutning därtill. Likaså sköter enheten beredningen och arrangemangen för konkurrensutsättningen av buss- och färjetrafi kstjänsterna. Kollektivtrafi knämnden avgör anbudsförfarandena. Den interna kollektivtrafi ken i Helsingfors är en del av trafi ksystemet i hela huvudstadsregionen. Regionen har ett enhetligt biljettsystem. För all kollektivtrafi k som går över regionens interna kommungränser och för dess konkurrensutsättning ansvarar Huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD, Busstrafi k 79,2 milj. Spårvägstrafi k 52,7 milj. Metrotrafi k 56,2 milj. Regionbussar 10,1 milj. Närtåg 20,2 milj. Färjetrafi k till Sveaborg 1,5 milj. Totalt 219,9 milj. Passagerarkilometer Busstrafi k 376,2 milj. Spårvägstrafi k 109,7 milj. Metrotrafi k 410,5 milj. Färjetrafi k till Sveaborg 4,0 milj. Totalt 900,4 milj. Platskilometer * Mål och utfall Mål Utfall Förändring sedan år 2006 Kollektivresornas andel på gränsen till stadsudden kl ,0 % 70,4 % -0,0 %-enheter hela dagen 62,5 % 62,7 % +0,5 %- enheter Systemets effektivitet * efterfrågan/utbud 20,8 % 20,7 % 0,09 %- enheter Busstrafi k 1 910,2 milj. Spårvägstrafi k 475,9 milj. Metrotrafi k 1 941,1 milj. Totalt 4 327,2 milj. * Effektivitetstalet bygger på en ny beräkning av platsantalet, som preciseras i den antagna planeringsinstruktionen för kollektivtrafi k. Det gör att det inte direkt kan jämföras med de värden som ges i verksamhetsberättelserna från tidigare år. 4

5 5

6 Spårvägstrafi ken Antalet resor i spårvagnarna år 2007 var 52,7 miljoner, nästan exakt lika många som under året innan. Resenärernas tillfredsställelse med spårvägstrafi ken hölls nästan på samma nivå som föregående år. Mest ökade tillfredsställelsen som gällde hur städade och trygga vagnarna var. Även utbudet av omstigningsmöjligheter och trafi kens enkelhet ansågs ha förbättrats. Passagerarnas tillfredsställelse med förarnas insatser hölls på föregående års nivå. Det som enligt passagerarna gav sämre vitsord än tidigare var trängseln i vagnarna och hållandet av tidtabellerna. Spårvägstrafi kens tillförlitlighet försämrades sedan året innan. Antalet uteblivna avgångar påverkades av materielbristen på våren, de många gatuarbetena under sommaren och personalbristen under hösten. Det ekonomiska resultatet för spårvägstrafi ksenheten var gott. Den tidiga våren och vinterns sena ankomst ledde till en lång och produktiv banbyggnadssäsong. För det goda resultatets skull fi ck personalen en resultatpremie som ungefär motsvarade en halv månads lön. Inom enheten har det gjorts satsningar på utveckling av chefsfunktionerna och i trafi - karbetsledningen har chefskapet på mellannivå utvecklats. Arbetsplatsatmosfären var något bättre än året innan, att döma av en undersökning som gäller välmågan i arbetet. Inom utvecklingen av dygnsservicen i Forsby nåddes i början av året en gemensamt godtagen lösning som ger betydliga inbesparingar, medan arbetet som tidigare utförs med egen personal. Dygnsunderhållsarbetet enligt den nya modellen inleddes i juni. Renoveringarna av ledspårvagnar fortgick hela året, trots att det blev nödvändigt att uppskjuta fl era renoveringar av de på 70-talet byggda vagnarna, eftersom vagnarna behövts i trafi k. Reparationsprocessen som gällde låggolvsspårvagnarna slutfördes och i maj nåddes en överenskommelse med vagnsleverantören som går ut på att leverantören sköter hela underhållet av dessa vagnar, med undantag för städningen och dygnsservicen. Stadsfullmäktige har gett tillstånd till byggande av mellansektioner med lågt golv i alla ledspårvagnar som är byggda på 1980-talet, 42 st. Den första prototypsvagnen av detta slag blev klar i slutet av år 2006 och den har varit i användning hela året. Avtalen om egentlig serieproduktion av mellansektioner ingicks mot slutet av året och denna produktion inleds på hösten Sedan övergången till sommartrafi k har linje 8 en förlängd rutt till Arabiastranden. Sommartrafi ken inleddes två veckor tidigare än beräknat, vilket hade att göra med materielbrist. Byggandet av banan för linje 9 fortsatte. Enheten förberedde sig på den kommande ökade trafi kvolymen genom att utöka antalet förarkurser. Spårvägstrafi ksenheten medverkade aktivt i UITP:s världskongress. Vagnen med den nya låggolvsenheten i mittpartiet fanns utställd framför huvudingången och väckte berättigad uppmärksamhet. I HST:s mässmonter turades fem representanter från Spårvägstrafi k om att presentera sin enhet. Kongressbesökarna studerade också spårvagnstrafi ken genom att besöka de olika spårvägsdepåerna. Ekonomiska nyckeltal för HST-Spårvägstrafik Verksamhetsvolym Omsättning, milj. 42,3 41,1 Förändring, % 3,0 2,5 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 4,8 4,3 Rörelsevinst, % 11,4 10,4 Finansiellt resultat, % 13,1 13,2 Avkastning på totalt kapital, % 5,9 5,3 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,8 5,9 Finansiering Soliditet, % 36,1 36,1 Quick ratio 0,5 0,6 Current ratio 0,5 0,7 Övriga nyckeltal Medelantal anställda Omsättning/anställd (1 000 ) Statistik om HST-Spårvägstrafik Passagerare milj. 52,7 52,8 Linjekilometer, milj. 5,15 5,18 Platskilometer, milj. 475,9 477,9 Passagerarkilometer, milj. 109,7 109,7 Antal vagnar vid årets slut Antal vagnar i trafi k under rusningstid - vinter/vårtrafi ken sommartrafi ken vinter/hösttrafi ken Totalantal anställda vid årets slut Antal körda avgångar enligt tidtabell, % 98,86 99,46 6

7 7

8 Metrotrafi ken Det sammanlagda antalet metroresor var 56,2 miljoner, en minskning med en procent från året innan. Ökningen av metrons passagerartal, som dittills oavbrutet ökat sedan år 199, bröts nu en aning. En orsak till minskningen är att den nya Jokerlinjen, som körs med bussar, blivit mycket populär. Metrotrafi kens ekonomiska resultat blev något bättre än budgeterat; resultaträkningen visade ett överskott på 1,0 miljoner euro före investeringsavsättningarna. Banarbetena gick på plus tack vare det goda vädret, som gjorde det möjligt att fortsätta arbetena längre in på hösten. Punktligheten för HST Metrotrafi k förblev god: antalet okörda turer var under hela året bara 0,04 procent. På grund av det lilla antalet turer som blev okörda kan inga hållbara slutsatser dras om orsakerna till att de uteblev. I augusti ledde ett enda åskväder till en tredjedel av alla uteblivna turer under hela året. Liksom tidigare var omdömena goda om metrotrafi ken i passagerarenkäterna. En faktor som drar ned på passagerarnas omdöme var som tidigare städningen i vagnarna, med de många kringslängda gratistidningarna. HST Metrotrafi k fi ck av beställaren kvalitetsbonus både på våren och på hösten. Metrostationen Fiskhamnen öppnades för passagerartrafi k vid årets början. Det är den sjuttonde stationen i Helsingforsmetron. Under sommaren blev det liksom tidigare speciella tidtabeller på grund av reparationen av metrobron vid Brändö. De glesare turerna kompletterades under rusningstiderna med bussar mellan Järnvägstorget och Östra centrum. Totalt nio metrotågsätt av den äldre typen sattes efter helrenovering på nytt i trafi k under året. Förbrukningen av kemikalier uppföljdes med ett ekonomiskt system kallat SAP. Uppföljningen av elkonsumtionen nådde inte upp till önskad nivå. Anbudsförfarandet om övergången till automatisk, förarlös metro blev färdigt och publicerades på våren. Det kom anbud från tre företag. Under hösten jämfördes anbuden och överläggningar fördes med anbudsgivarna. År 2008 fattas beslut om leverantören och realiseringen börjar samma år. Metrons 25-årsjubileum fi rades med många arrangemang, jippon och utställningar, i samarbete med olika partners. Två metrohistoriker gavs ut. I anslutning till jubileumsåret utsåg metroförarna Nordsjö station till Årets metrostation. Ekonomiska nyckeltal för HST-Metrotrafik Verksamhetsvolym Omsättning, milj. 23,1 21,7 Förändring, % 6,6 5,7 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 4,1 3,4 Rörelsevinst, % 17,8 15,8 Finansiellt resultat, % 19,5 15,9 Avkastning på totalt kapital, % 8,0 6,7 Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,7 7,2 Finansiering Soliditet, % 76,9 76,6 Quick ratio 1,3 1,3 Current ratio 1,7 1,6 Övriga nyckeltal Medelantal anställda Omsättning/anställd (1 000 ) Statistik om HST-Metrotrafik Passagerare, milj. 56,2 56,8 Metrotåg, antal vagnpar Vagnslinjekilometer, milj. 13,5 13,1 Platskilometer, milj , ,1 Genomsnittlig körsträcka/vagn, km Antal körda avgångar enligt tidtabell, % 99,96 99,95 Tekniska fel som lett till att vagn tagits ur trafi k Vagnparskilometer/fel Antal förare vid årets slut Totalantal anställda vid årets slut

9 9

10 Busstrafi ken Med Helsingfors interna busslinjer företogs omkring 79,2 miljoner resor. Ökningen jämfört med året innan var 0,9 procent. Inräknade är då inte resorna inom Helsingfors på regionlinjerna; deras antal ökade med 9,5 procent. Passagerarantalet på busslinjerna i Helsingfors har varit något avtagande redan i fl era år. En orsak är att spårvägstrafi kens tjänster utökats på busstrafi kens bekostnad, en annan att regionlinjerna används även inom staden. Passagerarnas bedömning av busstrafi ken stannade i stort sett på samma nivå som året innan. Vitsordet som mäter systemet var 8,27, en liten minskning sedan året innan (8,28). Trafi kbolaget fi ck något bättre betyg, 8,10, från 8,07 år Jokerlinjens passagerarvolym förblev stor, särskilt på avsnittet inom Helsingfors. För att jämna ut toppbelastningen i rusningstid inrättades en tvärgående linje inom Helsingfors, 52V, som på hösten sattes in på rutten Vik Åggelby Munksnäs. En omläggning av arrangemangen för nattlinjerna på området för metromatartrafi k genomfördes på hösten. Servicelinjen P10 ändrades i oktober till att vara helt beställningsstyrd. Linjens trafi kzon är Berghäll Forsby och där fi nns inalles 297 hållplatser. Mellan dessa hållplatser kan resor mellan kl. 8 och kl. 16 beställas per telefon. Servicelinjen P13 försägs med en buss till. Marknadsandelar i busstrafiken inom Helsingfors före konkurrensutsättning (1997) HST-Busstrafi k 55,7 % Suomen Turistiauto Oy 19,6 % Oy Liikenne Ab 16,1 % Metsälän Linja Oy 2,9 % Oy Linjebuss Ab 2,5 % Oy Pohjolan Kaupunkiliikenne Ab 1,6 % Tammelundin Liikenne Oy 1,6 % Under år 2007 avgjordes det femtonde anbudsförfarandet om anordnande av trafi - ken på interna busslinjer i Helsingfors, och den sextonde upphandlingen sattes igång. Trafi ken som gavs ut med det femtonde anbudsförfarandet kom igång i början av år 2008 och berörde linjerna 11, 16, 55/55A, 18, 83, 92/92N, 94/94A/94B/94N, 95/95N, 97/97V/97N, 63, 68/68X och 71/71V. Marknadsandelar i busstrafiken inom Helsingfors efter den 15:e anbudsupphandlingen ( ) Helsingin Bussiliikenne Oy 67,2 % Concordia Bus Finland Oy Ab 19,8 % Oy Pohjolan Kaupunkiliikenne Ab 8,7 % Veolia Transport Oy * 4,0 % Etelä-Suomen Linjaliikenne Oy 0,3 % * Till Connex Oy Färjetrafi ken Sveaborgs Trafi k Ab sköter persontrafi ken till och från Sveaborg utgående från ett avtal som ingåtts med HST. Ett avtal om servicetrafi ken har ingåtts mellan staten och Helsingfors stad. Vintertidtabellerna för färjetrafi ken anpassades tidsmässigt till fraktfärjans trafi k så att färjorna bättre kompletterade varandra under vardagarna dagtid. Sveaborg hade under året fl er besökare än någonsin, ca I augusti var besökarna över Omkring 1,5 miljoner resor företogs med färjorna under året. På hösten inleddes förberedelser för konkurrensutsättning av hela färjetrafi ken på Sveaborgsrutterna och för övergång till en modell med materielbolag. Tidigare hade den fria konkurrensen bara gällt för den färjetrafi k som sköttes av underleverantörer. 10

11 11

12 Statistik över Helsingfors lokaltrafi k Resor (milj.) År Busstrafik Spårvägstrafik Metrotrafik Färjetrafik Regionbussar Närtåg Totalt ,6 56,8 55,4 1,3 6,5 19,0 222, ,6 56,6 55,4 1,4 8,3 18,7 221, ,4 55,6 56,0 1,4 8,7 20,0 221, ,5 52,8 56,8 1,4 9,2 19,9 218, ,2 52,7 56,2 1,5 10,1 20,2 219,9 Passagerarkilometer (milj.) År Busstrafik Spårvägstrafik Metrotrafik Färjetrafik Totalt ,0 118,2 404,1 3,6 922, ,9 118,9 404,4 3,8 914, ,0 116,7 409,1 3,8 910, ,8 109,7 414,4 3,9 900, ,2 109,7 410,5 4,0 900,4 Linjekilometer (milj.) År Busstrafik Spårvägstrafik Metrotrafik Totalt ,05 5,51 12,91 51, ,38 5,28 13,03 49, ,05 5,25 13,18 49, ,71 5,18 13,07 48, ,17 5,15 13,53 49,84 Platskilometer (milj.) * År Busstrafik Spårvägstrafik Metrotrafik Totalt ,3 505, , , ,2 488, , , ,9 485, , , ,3 477, , , ,2 475, , ,2 Passagerar-, linje- och platskilometerna omfattar endast trafi ken på Helsingfors lokala linjer. * Platskilometersiffrorna bygger på en ny beräkning av platsantalet, som preciseras i den antagna planeringsinstruktionen för kollektivtrafi k. Det gör att siffrorna i tabellen inte direkt kan jämföras med de värden som ges i verksamhetsberättelserna från tidigare år. HST:s materiel År Spårvagnar Metrovagnpar Bussar

13 Banor, hållplatser, stationer och fastigheter Spårvägsnätet 2007 Linjespår* 84,5 km - med separat fi l 53,8 km Reservförbindelser 6,6 km Hall- och rangerspår 14,0 km Totalt 105,1 km * Därtill färdigställdes under året nya spår, ca 3,4 km i Kampen och för linje 9. Hållplatserna 2007 Spårv. Buss Totalt Antal hållplatser, totalt * 3044 Med väntkur Höjda perronger * I denna siffra ingår ca 900 hållplatser som bara används av servicelinjerna, och ca 100 som bara används av regiontrafi ken. Under året byggdes och helrenoverades totalt omkring banmeter spår. Av det massiva banprogrammet byggde HST med eget arbete ca banmeter. Den största delen av arbetet gällde byggandet av helt nya banor för linje 9 och i Kampen. De mest omfattande banrenoveringsarbetena skedde längs Korpasbackavägen, Kanalgatan och vid Salutorget. Under året byggdes 22 växlar och 11 spårkorsningar. Till de viktigaste banelektriska arbetena hörde montering av luftledningar längs Annegatan och Urho Kekkonens gata samt förnyande av de bärande kablarna längs Mannerheimvägen mellan Helsingegatan och Nordenskiöldsgatan. Metrobroarna på Brändö, över Maskinmästaregatan och Gjutaregatan renoverades. Längs metrospåret byttes ca meter räls och ett tusental syllar. Linjespåren makadamiserades, stabiliserades och slipades. Stationerna och tunneln tvättades. Flera hållplatskurar fl yttades på grund av gatuarbeten och renovering av hållplatserna. Åtta nya kurar med glasväggar byggdes. Antalet regnskydd vid hållplatserna är nu 1370, 1328 av dem av glas. Utöver hållplatsbyggena och linjeomläggningarna försågs hållplatserna med tidtabeller, informationstavlor och skyltning. HST skötte som tidigare även underhållet och renhållningen av de separata perrongerna för spårvägstrafi ken. På metrostationerna Gårdsbacka och Östra centrum gjordes renoveringsarbeten. Den östra biljetthallen i Gårdsbacka blev försenad på grund av huvudentreprenörens konkurs. I samarbete med stadsplaneringskontoret, VR och Banförvaltningscentralen företogs en utredning och den fortsatta utvecklingen av närtågsstationerna i Hoplaks, Norra Haga, Gamlas, Malmgård, Parkstad och Malm. Planering och trafi kstudier Samordningen av principerna för konkurrensutsättningen i upphandlingen av busstrafi k fortgick med SAD. I och med en tidigare reform har poängen som har att göra med bussförarnas utbildning och förtrogenhet med arbetet getts högre vägningsvärde. HST anordnar en del av utbildningen, som beretts i samråd med trafi kföretagen. Utbildningen kom igång i januari En plan för utveckling av den tvärgående busstrafi ken i Helsingfors åren blev färdig. I planen ingår inrättandet av en ny linje 56, förlängning av linje 57 till Gårdsbacka, förlängning av linje 77A till Dickursby samt ändringen av linje 78 till Joker II, genom att rutten förlängs från Malm till Myrbacka. I samråd med stadsplaneringskontoret jämfördes olika alternativ för kollektivtrafi ken till Kronbergsstranden. Granskningen av den generella planen för Tölömetron inleddes och de preliminära planerna för Västmetrons matarlinjer på Drumsö blev klara. Handboken för metroplanering uppdaterades och justeringar gjordes i anvisningen om kollektivtrafi kplanering. En utredning om utvecklingen av miljövänlig stadstrafi k färdigställdes. I början av året gjordes förbättringar i passagerarinformationen för servicelinjerna, bl.a. med tidtabeller för hållplatserna och förnyade hållplatsskyltar för linjerna P1 och P17. Linje P10 ändrades på hösten så att den helt och hållet trafi keras på beställning. En plan för utveckling av den elektroniska informationen blev klar. De olika utvecklingsprojekten avancerar raskt och de mål som nämns i HST:s målprogram för år 2012 kommer att nås klart tidigare än så. Tiotals elektroniska informationstavlor har installerats på ställen som är viktiga med tanke på passagerarfl ödet. Systemet Helmi, som skall ge Helsingfors kollektivtrafi k prioritet i trafi kljusen och passagerarinformation, utvidgades till att gälla linjerna 69 och 75. Systemet med mobil bredbandsförbindelse omfattade år 2007 omkring 40 fordon. Med stöd av bredbandsförbindelserna gjordes också experiment som skall ge fordonen företräde i trafi kljusen, och resultaten var lovande. Målet är att trafi kljusprioriteringen vidgas till att täcka hela busstrafi ken under de första åren av 2010-talet. Passagerarnas tillfredsställelse med kollektivtrafi kens tjänster uppmättes med enkäter, som under året besvarades av omkring passagerare. HST deltog i en undersökning om verkningarna av resekortssystemet samt i en undersökning av situationen före och efter Jokerlinjen. I ett på hösten under kommunikationsministeriets ledning slutfört undersökningsprogram beträffande kollektivtrafi ken deltog HST med en stark insats när det gällde kollektivtrafi kens subjektiva totalkvalitet och möjligheterna att göra trafi ken snabbare. 13

14 Biljetterna I slutet av år 2007 var över 1,2 miljoner resekort i bruk. Resekortets giltighetsområde utvidgades vid årets början till att omfatta Kyrkslätt, och Kervo hade redan anslutit sig tidigare. HST och SAD gick vid årets början tillsammans med kommunala arbetsgivare med i ett pilotprojekt som gällde bruket av arbetsresesedlar. Sedlarna togs i användning bland Esbo stads anställda och senare i Helsingfors, Grankulla och i HNS, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Under året breddades användningen av arbetsresesedlarna, som underlättar bruket av personalbiljett, så att alla arbetsgivare får köpa sådana för utdelning. Under året började kontrollörerna aktivt företa granskningarna utan att vara klädda i uniform. Civilklädda kontrollörer förekom i spårvagnarna och mot slutet av året också i metromatartrafi ken, några gånger också i själva metron. Erfarenheterna av dessa kontroller har varit positiva, och våldsamma situationer var sällsyntare än under vanliga kontroller. Andelen passagerare som i de civila kontrollerna konstaterades vara utan biljett var 5,92 procent. Biljettkontrollörerna deltog som tidigare i kvalitetskontrollen, med andra ord i övervakningen av städningen i spårvagnar, metrovagnar och bussar. Biljettkontrollen 2007 Antal kontrollerade biljetter st. Antal biljettlösa passagerare - andel av alla granskade 3,19 % Antal utskrivna kontrollavgifter st. - andel av alla granskade 2,34 % Antal biljettkontrollörer 59 Andel passagerare utan biljett, % ,19 3,22 3,17 I början av juli bytte HST producent av tjänsterna med biljettköp via SMS. Den nya operatören blev INA Finland Oy. Samtidigt ändrades numret för beställning av biljetten. Efterfrågan på SMS-biljetter har stabiliserats: var femte av alla engångsbiljetter köps via mobiltelefon. I spårvägstrafi ken är andelen omkring en tredjedel. Kontrollavgiften för personer utan giltig biljett i kollektivtrafi k steg till 80 euro i början av februari. Andelen biljettlösa av alla granskade minskade något jämfört med året innan. De relativt sett fl esta kontrollavgifterna skrevs ut i spårvägstrafi ken, 2,56 procent av alla granskade. Det totala antalet kunder som blivit skyldiga att betala kontrollavgift har gått upp sedan föregående år, i och med att fl era kontrollörer anställts. Därmed är kontrollerna nu fl er än tidigare. Biljettintäkterna Försäljning exkl. mervärdeskatt, milj. euro Enkelbiljetter 28,66 27,79 26,53 Värdebiljetter 23,10 22,83 21,51 Kompisbiljetter* - - 0,34 Periodbiljetter 57,48 54,37 54,55 Turistbiljetter 2,25 1,96 1,21 Helsingforskort 0,13 0,13 0,11 Resekort 0,15 0,52 0,47 Totalt 111,77 107,60 104,72 * Kompisbiljetter togs ur bruk vid slutet av

15 15

16 Kommunikation Helsingfors metro fyllde 25 år och metron fördes fram bland stadsborna på många sätt, av många aktörer i samarbete. Jubileumsåret kom igång i början av januari i samband med att metrostationen Fiskhamnen öppnades för trafi k. På våren var det sedan dags för invigning av utställningen Metron 25 år, på Päivälehtimuseet i samarbete med Päivälehden säätiö och Sanoma Osakeyhtiö. HST medverkade i en av Ungdomscentralen arrangerad tävling för unga om metromusik; den vinnande låten hette Laamarodeo. I augusti utkom en historik över metron, Tunnelijunasta suosikiksi av Tapio Tolmunen. Också på den bilfria dagen i september fi rades metrons 25-årsjubileum. I anslutning till temadagen efterfrågades stadsbornas åsikter om metron. Under hösten avtäcktes fl era konstverk på olika metrostationer, och Juhlat, en historik kompilerad av Leena Luohivuori, utgavs. Intryck och minnen av metron samlades också på fototävlingar för HST-anställda, för metroentusiaster och yrkesfotografer samt på en teckningstävling för skolelever. Det internationella förbundet för allmänna trafi kmedel UITP höll sin 57e världskongress jämte utställning i maj i Helsingfors Mässcentrum. Kongressen blev årets största i Finland. Förberedelserna och arrangemangen var en dryg uppgift för HST; satsningen lyckades utmärkt och arrangörerna fi ck mycket beröm. Kommunikationsenheten producerade för kongressdeltagarna fl era broschyrer och annat material, och deltog i betjäningen av medierna under kongressen. I maj höll Eurovisionen sin schlagertävling i Helsingfors, med konserter och relaterade evenemang som krävde särskilda trafi k- omläggningar, något som också medförde mycket arbete för HST:s kommunikation. HST fortsatte med sitt arbete för att göra kollektivtrafi ken bättre känd och för att sänka användartröskeln med särskilda kampanjer med inriktning på olika bostadsområden. Kampanjsymbolerna förekom i gatubilden i innerstaden. Särskilda kampanjer drevs under våren i stadsdelarna Berghäll, Vallgård, Alphyddan och Kottby, på hösten gick motsvarande kampanjer i Arabia, Forsby, Gammelstaden, Vik och Ladugården. Trivsamheten och tryggheten under resorna främjades med kampanjer som Håll spåran ren och Håll metron ren, storstädningar av metrostationerna och förbättring av skyltningen. Till metrostationerna beställdes nya informationsskåp, som kommer att vara utplacerade år HST bjöd på samhörighetsupplevelser i stadstrafi ken med evenemang under Helsingfors Festspel, ett jippo med diktläsning i spårvagnarna, evenemanget Blomstrande Berghäll, Tangospårvagn och mycket annat. HST medverkade i kommunikationsverkets kampanj Hojta inte, där användarna av mobiltelefon påmindes om behovet att ta hänsyn till medpassagerarna. HST fi ck sin strategi för elektronisk kommunikation färdig. Lanseringen av tidtabellstjänsten Egna avgångar (Omat lähdöt) uppsköts dock till efter årsskiftet. Informationen till passagerarna gällde i stor utsträckning olika undantagsarrangemang i trafi ken, bl.a. i samband med byggandet av spårvägsbanorna längs linje 9 och i Kampen. Information om avvikelserna från den normala trafi ken gavs över många kanaler, och informationen till hållplatserna om trafi kstörningar utvecklades. Telefonnumret för beställning av engångsbiljett till mobiltelefonen ändrades i början av juli och informationen om ändringen gick väl fram till allmänheten. Under hösten fi ck kommunikationen mycket att göra i samband med omläggningarna av nattrafi ken i östra Helsingfors samt i och med att servicelinjen P10 ändrades till att enbart på beställning stanna vid hållplatserna. Representanter för kommunikationen deltog också aktivt i planeringen av HST:s kundserviceutbildning för bussförare. De egentliga kundservicekurserna inleddes i början av år HST:s kommunikation skickade under året ut nästan 200 olika slags pressmeddelanden, och omkring 150 bulletiner till allmänheten visades i vagnar och på hållplatser. En informationssida som kallades HKL-Linjalla ingick två gånger i veckan i tidningarna Uutislehti 100 och Metro, samt i Helsingin Uutiset en gång i veckan. 16

17 Kundservicen och kvaliteten HST mätte upp sina passagerares tillfredsställelse med kollektivtrafi ktjänsterna med en enkät som pågick nästan året runt och som besvarades av omkring passagerare. Passagerarna gav kollektivtrafi ken i Helsingfors det allmänna betyget 8,11. Det var en liten uppgång, år 2006 var vitsordet 8,10. Utvecklingen gick i samma riktning för både metro-, buss- och spårvägstrafi - kens del. Invånarnas åsikter samlades också in i anslutning till enkäten BEST, en internationell undersökning. Där framgick det att Helsingfors med sin kollektivtrafi k låg på andra plats i Europa, knappt efter vinnaren Wien. Övriga städer som hade gått med i undersökningen var Berlin, Genève, Köpenhamn, Oslo, Prag och Stockholm. I en undersökning som EU-kommissionen offentliggjorde på sommaren placerade sig kollektivtrafi ken i Helsingfors på första plats bland 75 europeiska städer. Undersökningen gällde utredning av invånarnas syn på livs- kvaliteten i den egna livsmiljön. Nio helsingforsare av tio meddelade sig vara nöjda med kollektivtrafi ken i staden. HST:s kundservice anlitades under året av personer. Servicens kvalitet mättes med en enkät om kundtillfredsställelsen. Medelbetyget för servicen totalt var 8,9 (8,8 år 2007). Mest berömdes kundservicepersonalens vänlighet och sakkunnighet. Servicekvaliteten mättes också med en undersökning av typen Mystery Shopping, där datainsamlarna uppträdde som vanliga kunder; betyget var berömligt. Telefonservicen gav rutt- och tidtabellsinformation men också råd om resekort, och servicen stod för mottagningen av responssamtal för hela regionens kollektivtrafi k. Inom telefonrådgivningen företogs i juni-december som pilotprojekt ett system med röststyrd tidtabellsinformation, så att kunderna per telefon kunde få tidtabeller för specifi ka hållplatser. Inalles responssamtal bokfördes. Den mesta responsen gällde förarna (38,5 %) och hur trafi ken sköts (24 %). Av responsen bestod 35 procent av förslag eller frågor, och 4,5 procent var beröm. Kundresponssystemet utvidgades till att täcka kollektivtrafi ken i hela regionen, och även trafi kbolagen fi ck genom systemet den respons som gällde dem. Den utvidgade servicen tillämpas sedan början av år HST företog på ändhållplatserna kvalitetsövervakning av trafi keringsavtalen. Utgående från dessa ändhållplatsundersökningar bestäms 20 procent av den eventuella kvalitetsbonus som utbetalas för de avtalade objekten. Inom förvaltnings- och ekonomienheten företogs en intern förfrågan om kundtillfredsställelsen. De svarandes bedömningar om enhetens tjänster och verksamhet förbättrades genomgående. Planeringsenhetens kvalitetssystem enligt ISO9001 auditerades för tredje gången, och fi ck gott betyg. BEST-undersökningen 2007 procentuell andel goda betyg Helsinki Övriga BEST-städer BEST = Benchmarking in European Service of Public Transport Trafikutbud Pålitlighet Information i avvikande situationer Personalens åtgärder Kundrespons Per telefon Internet/e-post Brev Svarskort m.m Totalt Säkerhet Komfort Samhällelig betydelse Prisvärdhet Lojalitet med kollektivtrafiken Totalbetyg

18 Personskador 2) HKL Verksamhetsberättelse 2007 Miljön och säkerheten HST, SAD, Neste Oil och Proventia inledde på hösten ett experiment med användningen av biobränsle av andra generationen i busstrafi ken i huvudstadsregionen. Målet för det treåriga experimentet är bl.a. att minska skadliga utsläpp i den omedelbara omgivningen och minskning av växthusgasutsläppen under bränslenas hela livscykel. Beredningen av avtal som bygger på energieffektivitet inleddes i samarbete med Finlands Lokaltrafi kförbund och Motiva Oy. Det är meningen att spårvägstrafi ken och metrotrafi ken ingår separata avtal. HST Metrotrafi k och till största delen även HST Spårvägstrafi k följer i sitt arbete miljöstandarden ISO 14001, men de har inte låtit certifi era sina system. Huvudkontorets kontorsfunktioner En utredning om utveckling av miljövänlig stadstrafi k i Helsingfors slutfördes i november. och lokaliteter sköts enligt kon- torsmiljösystemet Green Offi ce. I utredningen behandlas HST:s åtgärtorsmiljösystemet der för skapandet av miljövänlig stadstrafi k i Helsingfors. Det som främst skall påverkas är trafi kens energikonsumtion, utsläppen av växthusgaser samt utsläppen av föroreningar i närmiljön. HST har gått igång med förberedelser som syftar till att hybridtekniken år 2009 börjar testas i samråd med trafi kföretagen. Hybridbussarna tar tillvara bromsenergin i form av elektricitet, som sedan är till nytta vid acceleration. Energiförbrukningen minskar med omkring 30 procent. En säkerhetsstrategi för kollektivtrafi ken i regionen färdigställdes, efter initiativ av HST, i samarbete med SAD och VR. Enligt denna strategi skall säkerheten förbättras på fyra verksamhetslinjer, nämligen höjning av omvärldens trygghet, ökning av den sociala kontrollen, stärkning av de anställdas säkerhetskompetens samt förtydligande av lagstiftningen. Strategin, som fi ck formen av ett intentionsavtal, undertecknades av SAD, HST, VR, Finlands Lokaltrafi kförbund, Banförvaltningscentralen, polisen samt städerna Förnyandet av miljörapporteringen gick Helsingfors, Esbo och Vanda. vidare. Utöver miljörapporten sammanställdes en miljöbroschyr med tanke på intressentgrupperna, som också gjordes i en version på svenska och en på engelska, närmast med tanke på UITP-kongressen. Miljörapporten blev klarare och möjligheterna att jämföra olika data sinsemellan blev bättre. Särskilt uppmärksammades uppföljningen av koldioxidutsläppen och miljödata om busstrafi ken. HST ger årligen ut en separat miljörapport med presentationer av de viktigaste Enheten för spårvägstrafi k har gått igång med ett projekt, avsett att betydligt minska antalet trafi kskador. Det är ett utbildningsprojekt för att ge särskilt mindre erfarna förare förmågan att märka potentiella krocksituationer, så att olyckor kan undvikas. Bidragande till den relativt stora förekomsten av trafi kolyckor har varit inte bara den ökande andelen nya förare utan också den allmänt tilltagande trafi kvolymen. miljöverkningarna, med statistik och åtgärderna för minskning av miljöbelastningen. Trafikskador 1) Elförbrukningen i trafiken ,16 42,62 23,21 22,44 0,25 0,21 0,20 0,20 0,15 0,10 0,10 0,10 0,05 0, Totalförbrukning GWh Metrotrafik Spårvägstrafik Förbrukning kwh /passagerarkm Metrotrafik Spårvägstrafik Uppvärmningen av växlar ingår Trafikens koldioxidutsläpp Gram/passagerarkilometer 103,1 97,6 67,7 53,2 32,6 27, Buss* Metro Spårvagn * Utsläppsvärden har mätts på VTT för olika busstyper. Busstrafi k - * - * - * Spårvägstrafi k Busstrafi k -* - * - * Spårvägstrafi k Dödsfall * Uppgifterna som gäller busstrafi ken fi nns inte tillgängliga efter bolagisering av HST-Busstrafi ken. 1) Trafi kskador = kollisioner, utkörningar etc. 2) Personskador = antal skadade i trafi kolyckor 18

19 19

20 Personalen HST deltog under året för femte gången i den arbetshälsoenkät som omfattade alla stadsanställda. Antalet svarande var 519, d.v.s. 48 procent av alla anställda. Enligt undersökningen mådde HST:s anställda något bättre än året innan, mängden som fi ck lägsta betyg i arbetsförmåga hade minskat. Omdömet om cheferna på mellannivå förbättrades i någon mån. Förvaltnings- och ekonomienheten, byggenheten och planeringsenheten fi ck i snitt något högre betyg än de övriga enheterna. Resultatpremiesystemet var nu för andra året i bruk. Det premierade de anställda för goda ekonomiska resultat. Avgörande för premiens storlek var också kundtillfredsställelsen, personalens kompetens och processernas smidighet. Det företogs en undersökning av resultatpremiesystemets funktion, med utredning av synpunkterna bland arbetstagarna, förtroendemännen och ledningen. Resultaten av denna undersökning togs till grund för planeringen av systemet för år I nationell jämförelse placerade HST:s system sig på medelnivå. Antalet kursdagar för personalen var De direkta utbildningskostnaderna blev omkring euro. Programmet för chefsträning, i enlighet med HST:s strategi, fortgick och berörde 89 anställda i chefsställning. 50 personer på chefsnivå utbildades i ekonomiska frågor, upphandling och SAP. Ett kursprogram som inleddes året innan, Från chef till tjänsteförhållandeexpert, fortsatts och inalles 36 personer i överordnad ställning deltog i programmet. Ett utbildningsprogram som var avsett för hela personalen slutfördes på våren. Under kursdagarna behandlades aktuella frågor samt HST:s och den egna enhetens målsättningar. I kurserna år 2007 deltog 166 personer och under de två åren var antalet deltagare sammanlagt 614. Antalet nya metroförare var 14, biljettkontrollörerna 12. Av de senare började alla arbeta inom HST. Utbildningsenheten anordnade också kortkurser i arbetarskydd. I utbildning för erhållande av arbetarskyddskort deltog 16 personer, och 67 deltog i en repetitionskurs i första hjälpen. För spårvägstrafi ken utexaminerades fem trafi karbetsledare, och för metrotrafi ken fyra. Flera läroavtal ingicks för kontors- och datateknikbranschen. I spårvägs- och metroenheterna började fem personer med utbildningsprogrammet för montörer av tung materiel. Vid årets utgång fanns det 17 personer för omplacering. Det var personer med provanställning, studieledigt, tidsbestämt rehabiliteringsstöd eller sjukledigt. Tölö företagshälsovårdsstation hade hand om hälsovården för HST:s anställda. Antalet besök för sjukvård var 3 231, av vilka 843 besökte läkarstationen i Posthuset. Antalet hälsoundersökningar av olika slag var 686. Företagshälsovårdspersonalen företog tillsammans med arbetarskyddspersonalen arbetsplatsutredningar som gällde byggnadsenhetens passagekontroll och automatunderhåll samt spårvagnsförarnas arbete. En arbetsfysioterapeut besökte fl era arbetsplatser för ergonomiska utredningar och i handledningssyfte. 36 personer gick på konditionsuppträning och tio fi ck rehabilitering typ Aslak. En webblankett för arbetarskyddsanmälningar togs i bruk. Blanketten används för registrering av alla arbetsplatsolycksfall och -tillbud. Det nya systemet utnyttjades för omkring 160 anmälningar. Antalet arbetsrelaterade olycksfall minskade, utom beträffande hotfulla situationer riktade mot biljettkontrollörerna av aggressiva kunder. HST:s fast anställda personal Spårvagnsförare Metroförare Underhålls- och reparations personal Biljettkontrollörer Förvaltnings- och stöd personal Totalt I dessa antal ingår både heltids- och deltidsanställda. Personalens åldersstruktur Ålder Antal % % % % % I Helsingfors yrkesläroanstalt för trafi kämnen inledde 53 nya spårvagnsförarelever utbildningen, och 37 blev klara med utbildningen. 20

21 21

22 Kollektivtrafi knämnden ORDINARIE LEDAMÖTER ORDFÖRANDE Jessica Karhu (grön) Riksdagsledamotsassistent, dipl.ing. VICE ORDFÖRANDE Mika Ebeling (kd) pastor Pentti Hirvikangas (saml.) verkställande direktör Laura Rissanen (saml.) pol.mag. Riitta Snäll (saml.) odont.lic. Ari Lehtinen (sd) arbetarskyddschef Mirva Haltia (sd) copywriter, reklamkonsult Osmo Moisio (grön) tekn.lic. Alina Mänttäri (vf) hum.kand PERSONLIGA ERSÄTTARE Cecilia Therman (grön) forskare, fi l.mag. Leena Kushtshenko (kd) spec.klasslärare Josa Jäntti (saml.) ekonom Minna Ruuth (saml.) ekonomichef Seppo E Nakari (saml.) ekonom Jari Järn (sd) funktionär Tiina Hiltunen (sd) pol.stud. Ville Komsi (grön) pensionär Hannu Koponen (vf) web developer Nämnden höll 29 möten och antalet protokollförda paragrafer var 426. Nämnden skickade 65 brev. Stadsstyrelsens representant i kollektivtrafi knämnden var Sari Sarkomaa och från Matti Enroth (stadsstyrelsens beslut ). Suvi Rihtniemi var ersättare. I kollektivtrafi knämndens sammanträden deltog biträdande stadsdirektören för byggnads- och miljöväsendet Pekka Sauri. Föredragande var trafi kverkets VD och enhetscheferna. Nämndens sekreterare var Rain Mutka, Eeva Hänninen och Yrjö Judström. 22

23 Förvaltning och organisation HST är ett av stadens affärsverk och det är underställt biträdande stadsdirektör Pekka Sauri och kollektivtrafi knämnden. HST:s verksamhet är anordnad enligt modellen med beställare-producent så att den beställande enheten är affärsverket HST medan kollektivtrafi ktjänsterna produceras av HST Spårvägstrafi k och HST Metrotrafi k. För planeringen av kollektivtrafi ken inom stadens gränser och för upphandlingen av busstrafi kstjänster ansvarar HST Affärsverks planeringsenhet. Till affärsverket hör också byggenheten med ansvar för kollektivtrafi kens infrastruktur inom Helsingfors samt förvaltnings- och ekonomienheten som har hand om ekonomin och de administrativa tjänsterna. I anslutning till att kommunerna i huvudstadsregionen bedriver ökat samarbete fortgick ett projekt för övergripande utvärdering av regionens kollektivtrafi k. I den kollektivtrafi ksarbetsgrupp som berett frågan ingick representanter för de berörda städernas centralförvaltning, likaså ingick där experter från HST och SAD. Helsingfors representerades i arbetsgruppen av biträdande stadsdirektör Pekka Sauri och fi nansieringsdirektör Tapio Korhonen. Ständig expert i arbetsgruppen var från HST:s sida dess VD Matti Lahdenranta. Arbetsgruppens förste sekreterare var Helsingfors stadskamrer Seppo Olli och HST representerades i sekretariatet av planeringschef Ville Lehmuskoski. Arbetsgruppen jämförde nuläget med olika alternativa modeller. Modellerna som diskuterades var aktiebolagsmodellen, en modell med affärsverk av ett nytt slag samt en vidareutveckling av SADmodellen. Arbetsgruppen, som inkom med sitt betänkande i augusti, kunde inte enas om en regional samarbetsmodell för kollektivtrafi ken. Huvudstadsregionens samarbetsdelegation beslutade föreslå, att de nuvarande planerings- och beställarfunktionerna för HST och SAD sammanslås till en ny beställarorganisation för kollektivtrafi ken i Helsingforsregionen, upplagd enligt samkommunsprincipen. Under verksamhetsåret fortgick arbetet med utvecklingen av HST:s förvaltning och organisation, så att målprogrammet som sträcker sig till år 2012 inlemmas i HST:s verksamhetskultur. Detta skedde med seminarier för cheferna och de övriga anställda, likaså med verkställande på verks- och enhetsnivå av utvecklingsåtgärder i enlighet med målprogrammet. HST:S ORGANISATION KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN HELSINGFORS STADS TRAFIKVERK (HST) VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Kollektivtrafi knämnden har tidigare föreslagit för stadsstyrelsen att Sveaborgstrafi ken i framtiden sköts enligt modellen med materielbolag, och den biträdande stadsdirektören har satt igång arbetsgruppsberedningar för utredning av systemet med materielbolag. HST har i samråd med Sveaborgs Trafi k A.B. och företrädare för staten företagit de utredningar som behövs för stadens och statens beslut. Själva avgörandet uppsköts över årsskiftet. HST-AFFÄRSVERK Trafi kplanering, beställning, stödtjänster, administration och ekonomi, byggherreuppdrag PRODUKTION HST-Spårvägstrafi k HST-Metrotrafi k 23

24 Bokslut Driftsekonomi HST:s omsättning under räkenskapsperioden var 216,7 miljoner euro. Omsättningen ökade med 12,3 milj. euro eller 6,0 procent jämfört med föregående år. Av omsättningen bestod 111,8 miljoner euro av biljettintäkter, 104,7 milj. euro var tariffstöd från staden medan 0,2 milj. euro var övriga intäkter. Biljettintäkterna ökade sedan året innan med 4,2 milj. euro eller 3,9 procent. I biljettintäkterna ingår 0,2 milj. euro i form av resekortsavgifter av engångskaraktär. Biljettpriserna höjdes med i snitt 1,3 procent den 1 januari Det direkta tariffstödet till HST var 8,2 milj. euro högre än för år Under rubriken Tillverkning för egna behov har bokförts 4,8 miljoner euro. Där ingår banbygge och banunderhållsarbeten samt tillbehör för 3,6 miljoner euro. Renoveringen av äldre spårvagnar och metrotågsätt står för 0,7 miljoner euro av tillverkningen för egna behov. Posten Övriga intäkter av verksamheten blev 15,6 miljoner euro; därav var de största enskilda intäkterna hyror, 5,2 miljoner och reklamintäkter 1,9 miljoner euro. Kostnaderna före rörelseöverskott var 219,3 miljoner euro, en ökning med 11,2 miljoner euro, 5,4 procent. Material, tillbehör och varor inköptes för 11,5 miljoner euro, vilket var 0,3 miljoner euro mindre än år De största kostnadsposterna utgjordes av köpta tjänster, 127,0 (120,0 år 2006) miljoner euro. Bland köpta tjänster ingår trafi kersättningar till företagen i kontraktstrafi ken, 86,1 (2006: 82,0) miljoner euro Bland köpta tjänster redovisas också ersättningar till SAD för förvaltning och trafi k samt för resekortsprojektet till ett belopp av 14,5 (2005: 14,1) miljoner euro. Bland köpta tjänster ingår vidare ersättningar för person- och godstrafi ken till och från Sveaborg samt reparation och underhåll av fastigheter och anläggningar, renhållning och städning av lokalerna, biljettprovisioner samt bevakning. Personalkostnaderna uppgick till 49,1 (2006: 45,9) miljoner euro. Därav bestod 24 36,2 (2006: 34,0) miljoner euro av löner. Antalet anställda inom HST-koncernen var den 31 december 2007 (1 049 ett år tidigare). Avskrivningarna enligt plan var 24,6 (2006: 23,6) miljoner euro. De övriga rörelsekostnaderna var 7,4 (2005: 7,1) miljoner euro. Rörelseöverskottet var 17,8 (2006: 13,7) miljoner euro, resultatprocenten var 8,2 (2006: 6,7). Resultatet efter fi nansiella poster, alltså överskottet före bokslutsdispositioner, var 9,2 (2006: 4,9) miljoner euro. Den nya investeringsreserven har utökats med 10,0 miljoner euro. Denna reserv är avsedd för byggandet av spårvägslinje 9 och Kampenbanan, renoveringen av Brändö metrobro samt för upprustning av äldre metrovagnar och renovering av produktionsbyggnader och banfordon för spårvägstrafi ken Efter avskrivningsdifferens och investeringsreserv är HST:s resultat noll, liksom år Investeringar HST förvärvade år 2007 anläggningstillgångar för 35,7 miljoner euro. För dessa beviljades 2,8 miljoner euro i form av fi nansieringsstöd. Det gör att nettoinvesteringarna var 32,9 miljoner euro. De största enskilda investeringarna var byggandet av spårvägslinje 9, 3,2 miljoner euro, och ombyggnaden av metrostationen i Gårdsbacka, 2,8 miljoner euro. Andra stora investeringar var renoveringen av metrovagnar, 3,3 miljoner euro samt konstruktion och förskott för inrättandet av låggolvssektioner i äldre ledspårvagnar, 3,1 miljoner euro. Finansiering Baskapital B, avsett för fi nansiering av grundläggande investeringar i kollektivtrafi k, höjdes med 4,9 miljoner euro år HST amorterade lån med 2,0 miljoner euro under året. Kostnaderna Avtals- och regiontrafi k Övriga tjänster Tillbehör Löner Övr. personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Totalt Omsättning Biljettintäkter Tariffstöd Övriga intäkter 231 Totalt Tariffistöd År Tariffistöd (milj ) Stöd-% ,3 49, ,6 46, ,6 46, ,5 47, ,7 48,4