Synpunkter och förslag inför regeringens forskningsproposition
|
|
- Karl-Erik Lind
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Synpunkter och förslag inför regeringens forskningsproposition 1
2 Innehåll Sida Förord 3 Sammanfattning 4 1. Flernivåstyrning: Strategisk samverkan mellan nationell och regionalnivå kan förnya det svenska FoI - systemet 2. Kluster: Stärk den svenska forsknings- och innovationspolitikens inriktning mot internationellt konkurrenskraftiga kompetenskluster 3. Plattformar: Öka stödet till plattformar för innovativ samverkan samt till infrastruktur för test och demonstration 4. Klinisk FoI: Använd klinisk forskning som verktyg för att utveckla sjukvård och samverkan med akademi och industri 5. Systemsyn: Ta ett samlat grepp på utbildning, forskning och innovation
3 Förord Inför regeringens arbete med att ta fram en forskningsproposition som skall gälla från 2013, anser Västra Götalandsregionen att det är angeläget att ge kommentarer på de forsknings- och innovationspolitiska frågorna från ett lokalt och regionalt perspektiv. I utvecklingen av underlaget har en särskild dialog förts med viktiga parter i regionen såsom lärosäten, forskningsinstitut och näringsliv. Syftet med detta inspel är att lyfta fram utmaningar som den framtida forsknings- och innovationspolitiken bör hantera på internationell, nationell och regional nivå. Den 13 december 2011 fastställde Regionstyrelsen underlaget Synpunkter & förslag inför regeringens forsknings- och innovationsproposition varefter det överlämnades till regeringen (Dnr RS ). Detta är det andra inspelet från Västra Götalandsregionen till regeringens forskningsproposition. Tidigare inspel var till forskningspropositionen
4 Synpunkter och förslag inför regeringens forsknings- och innovationsproposition 2012 Sammanfattning Västra Götalandsregionens inspel till kommande forsknings- och innovationsproposition pekar på att en decentralisering av strategier och genomförande av innovationsprocesser kan öppna för en ny era av svensk innovationspolitik. Det finns en stor potential att förnya det svenska systemet för forskning och innovation (FoI-systemet) med syfte att lösa viktiga samhällsutmaningar och samtidigt skapa förnyelse och tillväxt. 1. Flernivåstyrning: Strategisk samverkan mellan nationell och regional nivå kan förnya det svenska FoI-systemet. 2. Kluster: Stärk den svenska forsknings- och innovationspolitikens inriktning mot att bygga internationellt konkurrenskraftiga kompetenskluster. 3. Plattformar: Öka stödet till plattformar för innovativ samverkan samt till infrastrukturer för test- och demonstration. 4. Klinisk FoI: Använd klinisk forskning som ett strategiskt verktyg för att utveckla sjukvården och dess samverkan med akademi och industri. 5. Systemsyn: Ta ett samlat grepp på utbildning, forskning och innovation. I Västra Götaland finns ett konkurrenskraftigt forskningssystem som utmärker sig i ett nationellt och internationellt perspektiv. I regionen finns sex akademiska lärosäten: Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst samt Sveriges Lantbruksuniversitet. Cirka hälften av Sveriges forskningsinstitut har sin placering i regionen. I regionen finns ett stort antal globalt verksamma kunskapsintensiva företag. Denna grupp av kunskapsaktörer är avgörande för regionens internationella attraktivitet. Näringslivets forsknings- och utvecklingsintensitet ligger fortsatt högt internationellt och ligger över de två övriga storstadsregionerna i Sverige. 1 Att Västra Götaland även fortsättningsvis är en attraktiv region för kunskapsintensiv produktion och FoU-verksamhet är en viktig nationell angelägenhet. Det finns ett brett engagemang från politik, näringsliv och akademi för att samverka för ett förstärkt forskningsoch innovationssystem. Med en mer decentraliserad svensk modell för FoI kan detta engagemang omsättas i förnyelse och tillväxt. 1 Investeringar i FoU som andel av bruttonational- respektive bruttoregionalprodukt: EU (1.9 %), Sverige (3.6 %), Västra Götaland (4.5 %). 4
5 1. Flernivåstyrning: Strategisk samverkan mellan nationell och regional nivå kan förnya det svenska FoI-systemet Skapa ett nationellt stödsystem för innovation vilket är mindre top-down och mer baserat på att samspela med initiativ som tas på regional nivå och i de faktiska innovationsklustren. Utveckla former för mer effektiv flernivåstyrning (mellan region, nation, EU). Det krävs bättre samordning mellan olika finansieringsinstrument. Inrätta en gruppering med uppdrag att utveckla en svensk strategi för europeiskt forsknings- och innovationssamarbete med bas i regionala och nationella prioriteringar. En viktig del av Västra Götalandsregionens tillväxtarbete kopplar till högre utbildning, akademisk forskning och kunskapsintensiv innovation inom akademiska centra, institut och näringsliv. För att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete till nytta för företag och samhällsutvecklingen i stort är det viktigt att de nationella strategierna i högre grad än tidigare bidrar till att förstärka regionala aktiviteter snarare än att skapa parallella strukturer. Det regionala utvecklingsansvaret möter det nationella forsknings- och innovationsansvaret. I det sammanhanget är det problematiskt om nationella satsningar implementeras vilka konkurrerar med innovationsstrategier som mödosamt har framförhandlats, förankrats och etablerats på lokal/regional nivå. Det bör undvikas. Det finns en stor potential i en bättre utvecklad samverkan mellan regionala och nationella FoI-aktiviteter. En stark regional utvecklingspart med förmåga att koordinera och samla aktörer kan samspela med det nationella forsknings- och innovationssystemet på helt nya sätt. Arbetet med att utveckla detta samspel har bara påbörjats i det svenska systemet. Ett antal myndigheter har fått kommunikation med regionala parter som en del av deras uppdrag. Detta är bra men samarbetet kan utvecklas mycket mer och fördjupas. För att kunna dra nytta av potentialen behöver frågor om rollfördelning och kommunikationen mellan forsknings- och innovationsaktörer på olika nivåer i det nationella FoI-systemet lyftas och utvecklas. En liknande möjlighet finns i den regionala vs. europeiska dimensionen. En effektiv flernivåstyrning mellan regionala, nationella och europeiska forsknings- och innovationsstrategier är en viktig förutsättning för genomförandet av EU2020. Med en tydlig nationell och regional forsknings- och innovationsagenda kan Sverige bättre attrahera och nyttja resurser och därmed bidra till att uppfylla målen för den europeiska forskningsarenan. Sverige kan mer effektivt utnyttja och kombinera resurser från strukturfonder, ramprogram och strategiska utlysningar såsom t ex Knowledge Innovation Communities (KIC). 2 När EU år 2014 lanserar det nya forsknings- och innovationsprogrammet Horizon 2020 samlar man för första gången forsknings- och innovationsverktygen under ett ramverk. Det underlättar synergier mellan olika finansieringsinstrument. Men det ställer i sin tur krav på tydligare roller och uppdrag för nationella myndigheter och regionala aktörer. T ex kommer det att behövas bättre samordning mellan VINNOVAs roll som National Contact Point för EUs forskningsprogram och Tillväxtverkets uppdrag kring Competitiveness and Innovation Program (CIP). Även funktionen Regional Contact Points kan vidareutvecklas och på allvar implementeras. 2 KIC hanteras av European Institute of Innovation and Technology (EIT). 5
6 Det bör inrättas en gruppering med uppdrag att utveckla en svensk strategi för europeiskt forsknings- och innovationssamarbete. Strategin skall ha sin bas i regionala och nationella prioriteringar. Detta arbete bör också omfatta en plan för hur vi kan skapa synergier och kombinera olika forsknings- och innovationsverktyg samt strukturfonder. I det arbetet bör man ta tillvara på rekommendationerna i rapporten från EUs expertgrupp, publicerad i juni EU-kommissionen betonar vikten av ett regionalt ägarskap i FoI-frågor för nå målen i EUs tillväxtstrategi inom EU2020 m a p prioriteringar för en hållbar, smart och inkluderande tillväxt: Regionerna måste anta en strategiutvecklarroll istället för en projekttagarroll och låta EUs finansieringsinstrument vara verktyg i processen. 4 För att skapa ett sammanhållet europeiskt forsknings- och innovationsområde krävs starka partnerskap mellan forskning, näringsliv och samhälle. Närhet är en betydelsefull faktor för att identifiera behov och samla aktörer kring insatser som kan stärka entreprenörskap, kreativitet, kluster och innovation. Den regionala nivån bör betraktas som laboratorie för genomförandet av forsknings- och innovationspolitik. Här kan man förverkliga de Triple Helix-samarbeten och offentligaprivata samarbeten (PPP) som är nödvändiga för att hantera de stora samhällsutmaningarna. I den kommande forsknings- och innovationspropositionen bör därför regionernas roll tydliggöras och stärkas. 2. Kluster: Stärk den svenska forsknings- och innovationspolitikens inriktning mot internationellt konkurrenskraftiga kompetenskluster Ta fram en gemensam strategi för starka regionala kluster av nationellt intresse. Använd den regionala nivån för att skapa fullskaliga laboratorier för innovation och implementering av nya lösningar i samverkan. Se detta som en ny svensk modell för tillväxt. Stöd mobiliseringar inför stora EU-satsningar som t ex KIC. De allt större samhällsutmaningarna och fokus på global konkurrenskraft gör det viktigt att forsknings- och innovationspolitiken stimulerar till satsningar på samverkan för att skapa starka kluster. Satsningarna bör baseras på en helhetssyn på forskning, utbildning och innovation. Sveriges framtida forsknings- och innovationspolitik behöver ytterligare profilera sig inom områden där nationen redan är internationellt konkurrenskraftig, där det finns förutsättningar för nyskapande inom eller i samverkan mellan branscher, samt där förutsättningar finns för att bygga helt nya kluster och framtida branscher, t ex inom tjänstesektorn. Starka områden behöver kombineras med utpekade samhällsutmaningar. Viktiga kompetenskluster är t ex: Life Science - innovation för att hantera konvergensen av en åldrande befolkning, nya sjukdomar p g a klimatförändringar och ökad mobilitet, nya och mer individuella behandlingar; Transport och fordon - innovation för att möta behovet av en fossilfri bas för mobilitet och transport; IT - innovation för ökad tillgänglighet, nya tjänster, informationskonvergens mellan olika områden; Kemi - sektorn måste påbörja en omställning 3 Se Expert Group on synergies, European Commission, DG Research, European Institute of Public Administration. 6
7 till en råvarubas som inte använder fossila bränslen; Hållbar stadsutveckling ekologiskt och socialt hållbara lösningar för framtidens befolkningstäta storstadsregioner; Marint/maritimt innovation för mindre miljöbelastande sjöfart, omställning mot havsbaserad förnybar energi (vind, våg och alger); Livsmedel stärka innovationskraften i den gröna näringen genom hela livsmedelskedjan från jord till måltid; Energi och klimat energieffektivisering och ett minskat beroende av fossila råvaror. Det sker mobiliseringar regionalt men det behöver utvecklas nationella strategier för FoI inom dessa områden. Vid sidan av redan starka områden kan det skapas nya kopplingar mellan kultur och hälsa, design och miljö, textil och IT samt lärande och teknik som har potential att på sikt skapa nya branscher och bidra till samhällsutveckling. Den regionala nivån kan användas till att skapa en ny svensk modell för tillväxt. Staden, regionen och i bred mening, samhället, kan utgöra ett laboratorium för innovation och implementering av nya lösningar, till gagn både för ekonomisk tillväxt och för att lösa de stora samhällsutmaningarna (jfr utmaningsdriven innovation). Lösningarna består av produkter och tjänster vilka utvecklats ur forskning och inom företag. En allt större del av ekonomin utgörs av tjänster. Inom offentlig sektor är tjänster en mycket stor del av verksamheten. Därför är behovet av att fokusera på tjänsteinnovationer inom offentlig sektor stort. Västra Götalandsregionen ser gärna att området ges utrymme i den kommande forskningspropositionen. Den fullskaliga test- och demonstrationssajten är staden och regionen. Både problemen och lösningarna är systemiska, d v s många olika aktörer inom privat och offentlig sektor måste delta och dessutom vara beredda att ta olika roller. Det finns ett tydligt risktagande men också ett gemensamt ansvar för resultaten. På det sättet kan Sverige initiera och driva innovation på ett för omvärlden unikt sätt. 5 För att stärka klustrens internationella konkurrenskraft, bör den svenska forsknings- och innovationspolitiken understödja internationalisering och mobiliseringen inom den europeiska forskningsarenan (European Research Area ERA). T ex bör de pågående mobiliseringarna inför EUs kommande stora utlysningar (t ex KIC-utlysningar) understödjas på nationell nivå. 3. Plattformar: Öka stödet till plattformar för innovativ samverkan samt till infrastrukturer för test- och demonstration Öka satsningen på lokalt/regionalt organiserade plattformar för FoI, där industri, akademi, institut samt regionala och nationella myndigheter kan samverka för förnyelse och tillväxt. Utveckla stödformer för infrastruktursatsningar kring innovation (Test Sites). Medel för stöd till test och demonstration är nästan obefintliga i det svenska systemet. Regler för public-private-partnership bör vara mer stödjande. För att Sverige även i framtiden ska hävda sig som en dynamisk kunskapsnation behövs nya former för samverkan samt att forsknings-, test- och demonstrationsmiljöer etableras där akademin möter näringslivets utveckling och tillämpning. Tillsammans med andra aktörer har 5 Observera att detta inte skall förväxlas med sk innovationsupphandling. 7
8 Västra Götalandsregionen medverkat till att etablera ett antal sådana specialiserade och innovationsdrivande strukturer. Det har etablerats ett antal plattformar vilka initierar och driver innovationsprocesser genom att samla aktörer inom speciella kompetens- och teknologiområden. 6 Denna modell har i många fall bättre förutsättningar att driva innovationsprocesser än t ex traditionella program. Plattformarna spelar en allt viktigare roll i ett dynamiskt innovationssystem och det är angeläget att den framtida nationella forsknings- och innovationspolitiken understödjer detta arbetssätt. Till plattformarna behöver kopplas adekvat demonstrations- och testinfrastruktur. Dessa krävs för att föra samman alla de många olika faser, delmoment och informationsflöden som existerar i gapet mellan forskning och kommersialisering. Sverige har konkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom ett antal områden, däremot är infrastrukturen för test och demonstration inte tillräckligt utbyggd. I utvecklingsskeden där det råder osäkerhet om vilka teknikområden och affärsmodeller som kommer att vara framgångsrika på en global marknad är det extra angeläget med satsningar på test och demonstration. Sådana satsningar ger företagen stöd i tidiga marknadsfaser samtidigt som svenska aktörer kan samverka för att skapa de fakto standarder inom viktiga områden. Sverige har genom nästa forskningsproposition en unik möjlighet att etablera sig som en kunskaps- och demonstrationsarena genom att kanalisera medel från såväl regionala, nationella som europeiska resurser för att bygga upp en sammanhållen kapacitet för forskning, demonstration och innovation. ASTA (Active Safety Test Area) är ett aktuellt exempel på en offensiv satsning på test- och demoinfrastruktur som kommer att vara central för Sveriges internationella konkurrenskraft inom området aktiv trafik- och fordonssäkerhet. Här har Chalmers Tekniska Högskola och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, med stöd av Västra Götalandsregionen, spelat en ledande roll att få denna infrastruktur på plats. Nationella resurser bör stödja denna typ av anläggning av intresse för Sveriges attraktions- och konkurrenskraft. Modellen med test och demonstration kan även utvecklas och användas för det marina området samt inom området grön kemi. 6 Open Arena Lindholmen (Göteborg), Innovatum (Trollhättan) och Gothia Science Park (Skövde). I Göteborg pågår dessutom utveckling av Open Arena funktioner inom två andra science parks: Johanneberg Science Park, samt Sahlgrenska Science Park. I Borås pågår utvecklingen av liknande verksamhet under namnet Simonsland. I OECDs Territorial Review av Sverige från februari 2010, lyfter man fram Västra Götalands arbete med att utveckla samverkansplattformar som ett innovativt sätt att stimulera klusterutveckling och internationell positionering. 8
9 4. Klinisk FoI: Använd klinisk forskning som verktyg för att utveckla sjukvård och samverkan med akademi och industri Västra Götalandsregionen kan ta ett nationellt ansvar inom utvalda områden, t ex via den strategiska satsningen på Gothia Forum som serviceenhet för klinisk forskning. Detta är en modell som kan vidareutvecklas och utgöra förebild för samverkan på nationell nivå. Uppbyggnaden av ett kvalitetsregister inom sjukvården utgör en central infrastruktur för klinisk forskning. Uppbyggnaden kan samordnas med genomförandet av den nationella IT-visionen. ALF-medel bör fördelas och prioriteras på regional nivå och inte av regeringen användas som en del av centrala satsningar. Den av Västra Götalandsregionen finansierade satsningen på Bild och interventionscentrum bör stödjas med kompletterande nationella satsningar. Medicinsk teknik är viktigt för både sjukvård och industriell utveckling. Fortsatt stöd till innovationsinsatser inom hälso- och sjukvården såsom innovationslussar och testbäddar bidrar till tillväxt genom att nya produkter och tjänster snabbare tas in i vården. Ett nationellt system för innovationsupphandling behövs för att finansiera merkostnader, bygga upp nödvändig kompetens, samt för att hantera risktagande. Västra Götalandsregionen har regionalt ansvar för utförande av hälso- och sjukvård, men har också en roll för utbildning, forskning och innovation inom området. Vidare har Västra Götalandsregionen nationellt sjukvårdsansvar för ett antal riksspecialiteter (t ex inom transplantation) och har som en av de största aktörerna i landet inom hälso- och sjukvård ett ansvar för att utveckla samverkan med andra regioner/landsting. Västra Götalandsregionen är en framträdande aktör inom klinisk forskning och en betydande del av kliniska prövningar i landet genomförs i regionen. Denna kliniska forskning är helt beroende av närhet till hälsooch sjukvårdens infrastruktur och baseras på en komplex och omfattande samverkan och samordning mellan offentliga och privata aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn. I regionen finns framstående akademisk forskning inom Life Science och ett starkt forskningsberoende näringsliv inom läkemedelsutveckling, biomaterial, bioteknik och medicinsk teknik av nationell betydelse. 7 Ett särskilt tydligt exempel är AstraZeneca, som vid anläggningen i Mölndal driver läkemedelsutveckling från tidigt upptäckt till klinisk forskning. Denna megasite är en av bara ett fyrtiotal liknande bland de globala Big Pharma -bolagen. Inom biomaterial och medicinteknik finns också ett antal framgångsrika medelstora företag. En förutsättning för att bedriva klinisk forskning är att det finns både organisation för samverkan och resurser. Olika modeller för samverkan har utvecklats. Ett exempel är Gothia Forum vilket etablerades som strategisk resurs för att hantera klinisk forskning i samverkan mellan sjukvård, akademisk forskning och företag. 8 Arbetssättet har uppmärksammats av andra regioner och 7 Carlsson, Ingvar (2011) Life Science i Västra Götaland: Möjligheter och utmaningar. 8 En utredning gjord av Boston Consulting pekar på betydelsen av en nära koppling mellan sjukvård och akademi. Ett aktuellt exempel för framtida samverkan är att Hjärt-Lungfonden nyligen i stark konkurrens valt att förlägga den stora SCAPIS-studien till Göteborg, vilket representerar ett av Sveriges genom tiderna största forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor. 9
10 kan stå som modell för samverkan även på nationell nivå. Västra Götalandsregionen kan ta en ledande roll i att utveckla denna samverkan och avser att ta ett nationellt ansvar för kopplingen mellan sjukvård och klinisk forskning. En viktig delkomponent vid arbete med klinisk forskning är ett högkvalitativt patient- och behandlingsregister. Ett annat exempel på samverkan är därför det registercentrum vilket har skapats och som inom snar framtid skall samlokaliseras med centrum för registerforskning vid Göteborgs Universitet. Ytterligare ett exempel är arbetet med initiativ för ny medicinsk teknik via Bild- och Interventionscentrum (BOIC), som utgör en omfattande satsning från Västra Götalandsregionen på ett state-of-theart -centrum för bildtekniker och ingrepp. Denna regionalt finansierade teknikplattform skapar förutsättningar för en bättre sjukvård. Det finns också en uttalad vilja inom både forskning och företag att ta del av denna satsning för att utveckla FoI. För att fullt ut realisera potentialen med BOIC och göra den till en nod för triple-helixsamverkan behövs kompletterande investeringar i stödjande infrastruktur, t ex när det gäller pre-kliniska imaging-studier, utveckling av dataanalys och andra teknologier. Utvecklingen av imagingtekniker gör dem applicerbara inom vidare fält, t ex inom metabolismområdet. Inom detta område, som är starkt både industriellt och forskningsmässigt, finns också potential för samverkan med den nationella satsningen på infrastruktur inom det biomedicinska området i form av Science for Life Laboratories i Stockholm. Statliga satsningar för att utveckla centrumbildningar kring medicinsk teknik är därför av stor betydelse. Västra Götalandsregionen kan genom sin infrastruktur och nära samverkan med parter bidra både till att styra utbudet av klinisk forskning och medverka till en högre kvalitet. Forskningens förmåga att leverera patientnytta och bidra till evidensbaserad vård är en avgörande komponent. Med utgångspunkt från ALF-avtal och det regionala samarbetsavtalet mellan sjukvårdshuvudmannen och akademin (Hälso-SAM-avtalet) avgörs inriktning och prioriteringar vilka baseras på spetsforskning men även på patientvolymer och sjukdemografier. Det är viktigt att staten stödjer förutsättningarna för samverkan och samordning genom en fortsatt regional styrning av ALF-medel. I den förra forskningspropositionen lade Västra Götalandsregionen fram förslaget att vidga det medicinska forskningsområdet till det bredare begreppet hälsa och att sätta patienten i centrum. Genom att arbeta med ett patientperspektiv kan vårdbehov minska och behandlingstid kortas. Det är viktigt att fortsätta denna utveckling. I Västra Götaland finns en stark kompetens inom det vårdvetenskapliga forskningsfältet. 9 Som en del av ett bredare perspektiv och en systemsyn på hälso- och sjukvård behövs Vårdalinstitutet som funktion för att finansiera denna typ av forskning. Ett exempel på vidgat perspektiv och nyskapande är området vårdarkitektur, vilket har visat sig kunna påverka patienters tillfrisknande positivt. Det finns även ett behov av hälsoekonomer vilka inte bara god insikt i hur vården fungerar utan även kan hantera frågan om hur dessa nyskapande satsningar kan integreras med hälsooch sjukvårdsuppdraget. Framtidens hälso- sjukvård kommer kräva att ny teknik tas fram. Nya tekniska lösningar bör utvecklas i stark samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademi och näringsliv. Västra Götalandsregionen har byggt ett antal strukturer för detta, och arbetar för att ta tillvara innovationsförmågan hos dem som arbetar i vården. Fn sker detta genom innovationsslussen och via uppbyggnad av testbäddar för framför allt SME-företag. Det finns en stor utvecklingspotential att ta fram ny teknik och förbättra kvaliteten inom hälso- och sjukvården 9 Exempelvis genom den av regeringen finansierade strategiska satsningen på personcentrerad vård (GPCC). 10
11 genom sk innovationsupphandling. 10 Inom EU motsvarar den offentliga produktionen 16 % av värden som produceras inom unionens gränser. Svensk offentlig sektor upphandlar för miljarder kronor per år. Idag är en försvinnande liten del innovationsupphandling. Ett skäl är att det finns oklarheter inom offentlig sektor kring hur LOU skall tolkas. Då det gäller hälso och sjukvården är det svårt att hitta resurser, kompetens och en lämplig del inom organisationerna där innovationsupphandling kan genomföras och drivas. Västra Götalandsregionen har därför tillsammans med Region Skåne och SLL med stöd från VINNOVA och SKL initierat ett nationellt nätverk för att skapa lärande kring innovationsupphandling. Ett fortsatt fokus på hur lagar och regler kan tillämpas för att både gynna offentlig sektor och innovativa företag är centralt för utveckling av detta område. 5. Systemsyn: Ta ett samlat grepp på utbildning, forskning och innovation Ge universitet och högskolor ett samlat anslag för forskning, utbildning och samverkan. Lärosätenas möjlighet att arbeta med nyttiggörande kan utvecklas. Akademins samverkansroll bör dock inte reduceras till en fråga om att skapa enbart direkta, ekonomiska värden ur forskning. Institutssektorn behöver utvecklas och rollfördelning mellan lärosäten och instituten tydliggöras. Samverkan och tydlighet i ansvar mellan lärosäten och institut bör stimuleras och eftersträvas. Lärosäten i regionen bör ges möjlighet att fortsatt ta ansvar för lokal och regional utbildning och kompetenshöjning. Det behöver genomföras en nationell och historisk genomlysning av samverkansuppgiften (dvs en utvärdering av samverkansuppgiften, snarare än av lärosätena). Utbildning och forskning är viktiga aspekter av regioners förmåga att utgöra attraktiv miljö för internationella företag. Grund- och gymnasieskolan är en mer central fråga för företag än man leds att tro av hur FoI-diskussioner förs idag. För den högre utbildningen är det centralt att denna har en bas i akademisk forskning. Utbildning och forskning är beroende av kontakter med industri eller andra avnämare i samhället. Sveriges FoI-system måste kunna ta sig an samhällsutmaningar även om det inte ännu existerar lämpliga industriparter eller lämpliga excellenta forskningsmiljöer. FoI-systemet är m a o komplext och vi måste värna om det och genomföra väl avvägda förändringar. Därför behövs en nationell strategi för FoI vilken baseras på detaljkunskaper om hur systemet fungerar på lokal och regional nivå. Med nödvändighet handlar det om att förankra hur kopplingar skall ske mellan F och I via en öppen diskussion med kunskapssystemets aktörer. Universitet och högskolor har i det sammanhanget större möjlighet att uppfylla sin komplexa roll om de ges ett samlat anslag för forskning, utbildning och samverkan. Universitetens och högskolornas förmåga och möjlighet att kommersialisera forskningsresultat kan fortsatt utvecklas i det svenska systemet. Till exempel har Chalmers 10 Innovationsupphandling innebär både innovativa metoder för upphandling, funktionsstyrd upphandling och pre-kommersiell upphandling av ännu ej utvecklade produkter. 11
12 Tekniska Högskola varit drivande i det arbetet och Göteborgs Universitet och övriga lärosäten har ett fokus på innovation och entreprenörskap. Inom ett antal smala men viktiga forskningsnischer ligger forskningsuppgiften och utvecklingsaspekten nära varandra. Där kan akademin ha en roll att spela för verifiering, immateriella rättigheter, tidig utveckling, initial produktifiering samt för att medverka till skapandet av forskningsbaserade spin-offs. Även organisationer för tekniköverföring har en roll att spela i det sammanhanget (t ex holdingbolag). Det är fortsatt viktigt att öka insatserna på direkt värdeskapande från forskning inom de områden där detta är en verksam modell. Men bara en del av den kunskapsbaserade tillväxten kan förväntas ske direkt ur forskning. Därför är det viktigt att utveckla andra och nya modeller för kunskapsbaserade innovationsprocesser och nyttiggörande. I det sammanhanget utgör regionala samverkansplattformar en ny och viktig funktion i det svenska FoI-systemet. Frågan om rollfördelningen mellan akademin och institut har en lång historia i det svenska systemet. Utan att gå in i några detaljer om detta kan konstateras att det inte är rimligt att förvänta sig att akademin ensam skall kunna axla det utvecklingsansvar som tidigare delades mellan forskargrupper och starka industriparter. Effekten av dessa strukturella förändringar i forskningslandskapet behöver analyseras bättre och det kan behöva skapas radikalt nya kopplingar mellan å ena sidan utbildning och forskning och å andra sidan en rad samhällssektorer och framtidsutmaningar. Frågor om immateriella rättigheter, lärarundantag, och organisationer för tekniköverföring är bara en delmängd av detta problemkomplex och utgör i sig inte den enda vägen. En dellösning är att institutssektorn utvecklas och att rollfördelning mellan akademin och instituten tydliggörs. Samverkan och tydlighet i ansvar mellan akademi och institut bör stimuleras och eftersträvas. Detta är inte en fråga om omfördelning av medel, det finns behov av nya resurser till instituten. Lärosätena spelar en viktig roll för utbildningsnivån i regionen. Studenter uppskattar närhet till näringsliv och organisationer och lärosätena skapar en unik dynamik där de verkar. Spridningen av lärosäten är ett historiskt faktum och frågan är hur Sverige bäst tar tillvara på det system som skapats. Lärosätenas förmåga att komplettera och förstärka varandra utgör basen för regioners attraktivitet. Excellens i forskning är central för lärosätenas lyskraft internationellt, men för innovationsperspektivet är bredden inom forskningen och förmågan till samverkan fortsatt viktig. Mot bakgrund av ovanstående föreslås en stor nationell genomgång av resultatet av den sk samverkansuppgiften, med ett särskilt uppdrag om att analysera akademins långsiktiga roll för näringsliv och samhälle. 12
13 . Fler exemplar kan hämtas: 13
Stärk ramprogrammets inriktning mot kluster och innovativa små- och
1(6) Diarienummer: RSK 634-2010 2010-10-07 Synpunkter från Västra Götalandsregionen till ett svenskt inspel gällande nästa ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration, U2010/5154/F Introduktion
Läs mer- Strategiska satsningar för innovationskraft
- Strategiska satsningar för innovationskraft Innovationskraftsseminarium Göteborg 26 oktober 2010 1 Helena L Nilsson Enhetschef Forskning och utveckling Regional utveckling, Västra Götalandsregionen 2
Läs merVästra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder
Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder Västra Götalandsregionens tre huvuduppgifter Hälso- sjukvård Sjukhus, vårdcentraler, tandvård mm Kollektivtrafik Västtrafik Tillväxt & utveckling
Läs mer- ett västsvenskt perspektiv
Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på
Läs merSUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion
SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.
Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har
Läs merVi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation
vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika
Läs merOrdförandekonferens medicinska sektorsråden 6 februari 2014 Helena L Nilsson Enhetschef 1 FoUU Regionutvecklingssekretariatet
Ordförandekonferens medicinska sektorsråden 6 februari 2014 Helena L Nilsson Enhetschef 1 FoUU Regionutvecklingssekretariatet Två ansvar Hälso- Sjukvård Tillväxt och utveckling Det goda Livet visionen
Läs merMiljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet
Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Sammanfattning 2016-09-21 I budgetpropositionen för 2017 har regeringen aviserat stora satsningar på forskning och innovation inom samhällsbyggandet. I november
Läs merEn kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör
En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften
Läs merVästra Götalandsregionens program för internationella forsknings- och innovationssamarbeten
Beslutat av Regionutvecklingsnämnden 2016-12-14 Diarienummer: RUN 2016-02097 Västra Götalandsregionens program för internationella forsknings- och innovationssamarbeten 2017-2020 Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merINDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND
INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.
Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten Så fungerar Västra Götalandsregionen Politiskt styrd VGR styrs av förtroendevalda politiker. De 149 ledamöterna i regionfullmäktige väljs
Läs merInnovation för ett attraktivare Sverige
VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?
C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merCatalyser. Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen med Gothia Forum och Innovationsplattformen samt Medtech West och Astra Zeneca Bioventure Hub
Catalyser Sahlgrenska Science Park driver Catalyser i samverkan med Business Region Göteborg Catalyser finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen
Läs merStatliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess
Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt
Läs mer4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området
Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen
Läs merkraftsamling för miljö, energi och hållbara
kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och
Läs merUppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige
Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merDet västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete
Det västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen Hållpunkter Regionala prioriteringar och arbetssätt Operationellt program Mål
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merEtt innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012
Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar
Läs merDatum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet
Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne
Läs merYTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588
Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande
Läs merStrategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1
Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser
Läs merDen innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men
Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena
Läs merSTRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merKompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan
1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt
Läs merForskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan
Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merForskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning
Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Christina Nordin Departementsråd och avdelningschef Näringsliv och villkor Näringsdepartementet 1 Övergripande mål livsmedelsstrategin En konkurrenskraftig
Läs merVINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI
VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem
Läs merjakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm
jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare
Läs merAnteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014
Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar
Läs merYttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Läs merVästra Götaland Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland
Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland 2014-2020 Västra Götaland 2020 Ett verktyg för att genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet En gemensam vägvisare för
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merForskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan
Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan IQS 2016-12-14 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs merKlusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011
Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet
Läs merInnovationskraft i offentlig verksamhet. Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april
Innovationskraft i offentlig verksamhet Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet - Innovation för tjänster och produkter! - Innovation för processer
Läs merInspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken
Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merSammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering
Läs merI Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare
FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.
Läs merLivskraftigt näringsliv
1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merUtmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar
Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merNäringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft
En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet
Läs merUppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet
Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska
Läs merHur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR
Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR Västra Götalandsregionens uppdrag 1. Hälso och sjukvård 2.
Läs merUtmaningar med forskningsprogram - Möjligheter - SME och produktperspektiv
Utmaningar med forskningsprogram - Möjligheter - SME och produktperspektiv Jaan Haabma Basesoft Open Systems AB jaan@basesoft.se www.basesoft.se Möjligheter Realisera nya behov / krav hos användare Finansiering
Läs merForskningspolicy Region Skåne
Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential
Läs merAgenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering
Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merDen nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen
Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness
Läs merRegional utveckling verklighet och framtidsfrågor
Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved
Läs merVINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07
VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.
Läs merKartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26
Västsvenskt nätverk för Hållbar Utveckling Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 För nätverket GAME författad av Jonas Norrman och Rebecca Brembeck INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merVästsvenska perspektiv på tillväxt och innovation. Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen
Västsvenska perspektiv på tillväxt och innovation Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen Västra Sverige på 1990-talet Brokig struktur och behov av samordning Tre små län och tre små landsting
Läs merStrategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
Läs merRemiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
Läs merAgenda för Smart Specialisering i Dalarna
Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Förord Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort
Läs merInnovation i södra Småland
Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,
Läs merFokus på ekonomiskt nyskapande och vidgade arbetsmarknader
Innehåll: sid: Visionen om det goda livet är vår ledstjärna 5 Globala företag i världens region 7 Näringslivets utvecklingskraft en nyckel till framtiden 9 Kompetens- och kunskapsutveckling viktiga frågor
Läs merUtmaningsdriven innovation
Utmaningsdriven innovation Vad karaktäriserar en samhällsutmaning? Tydligt internationella Skär genom sektoriella och disciplinära gränser Finns högst upp på politiska agendor världen över Allt starkare
Läs merBusiness Region Göteborg. Regionen, uppdraget och visionerna Eva-Lena Albihn & Patrik Andersson
Business Region Göteborg Regionen, uppdraget och visionerna Eva-Lena Albihn & Patrik Andersson Business Region Göteborg arbetar för ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt som skapar arbetstillfällen
Läs merStrategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.
Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merSamverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor
Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Direktör, avdelningschef Bild 2 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar
Läs merUtkast version 14.12.22. Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life
Utkast version 14.12.22 Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life 1 1. Plattform för hållbar blå tillväxt ÖstersjöInitiativet tillsammans med IVL ansöker om 150 000 i skrivarmedel för
Läs mer2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020
2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala
Läs merStrategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Läs merStrategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Läs merInformationsmöte VINNVÄXT skissutlysning
Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla
Läs merKommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010
Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merSmart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB
Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Foto: ABB Industrin är större än de producerande företagen Insatsproduktion Företagstjänster Transporter Finansiering Industriföretag 550 000
Läs merGenus och innovation Trender, Teori, Tillväxt
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt
Läs merDär kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den
Läs merRegionalfonden Västsverige
Regionalfonden Västsverige 2014-2020 Kort om Tillväxtverket Nationell myndighet med regional närvaro Ca 400 medarbetare 10 orter Europeiska Struktur- och Investeringsfonder i Sverige Socialfonden 22% Regionalfonden
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merFörslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Läs merProgram för samverkan
Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan
Läs merInternationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer
Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi
Läs merStrategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012
17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka
Läs merBioekonomi Nationella processer och strategier inom området
Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Fossilfritt Sverige Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogsprogrammet
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merIndustriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet
Industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet Teknikföretagen vill se en förstärkt roll för industriforskningsinstituten i det svenska innovationssystemet. Det uppdrag som instituten har bör
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs mer