GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDS FÖRBUND. Anten och Mjörn En undersökning av vattenkemi, biologi och miljögifter

Transkript

1 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDS FÖRBUND Anten och Mjörn 218 En undersökning av vattenkemi, biologi och miljögifter

2 Anten och Mjörn 218 En undersökning av vattenkemi, biologi och miljögifter Rapportdatum: Version: 2. Projektnummer: 3583 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Medverkande: Underleverantörer: Bilder: Göta älvs vattenvårdsförbund c/o Göteborgsregionens kommunalförbund, Box 573, Göteborg Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org. nr Carin Nilsson, Ingrid Hårding, Robert Rådén, Mikaela Sandgathe Annika Liungman, Martin Liungman, Simon Tytor SYNLAB, IVL Svenska Miljöinstitutet, Antens fiskevårdsförening, Mjörns fiskevårdsförening Omslagsbilden är från Anten vid Kvarnabo Allt bildmaterial i rapporten omfattas av, om inte annat anges

3 Sammanfattning Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund. Syftet med rapporten är att redovisa och bedöma Antens och Mjörns tillstånd och status samt belysa sjöarnas belastning av näringsämnen med avseende på nuläge, trender, miljömål och genomförda åtgärder. Rapporten redovisar resultaten från de provtagningar av vattenkemi, sediment, mikroplaster, läkemedelsrester, växt- och djurplankton samt bottenfauna som utfördes av Medins Havsoch Vattenkonsulter under 218. Dessutom behandlas resultaten från de nätprovfisken som genomfördes av Antens respektive Mjörns fiskevårdsområden. Resultaten från undersökningarna visade att Mjörn har en god ekologisk status medan Antens status är mer svårbedömd. Anten är mesotrof med tydligt förhöjda fosforhalter i den norra delen, till följd av hög belastning från de två tillflödena Mellbyån och Lobäcken. I den södra delen är dock fosforhalten i nivå med Mjörn. De ekologiska kvalitetsfaktorerna ger inte heller någon samstämmig bild. Växtplankton och vattenväxter visade på hög status med avseende på näringsämnen medan bottenfaunan visade på måttlig till hög status och fisken bedömdes uppvisa en god status. Tillståndet i sjön har varit relativt oförändrat under de senaste 2 åren. Under senare år finns dock tendenser till minskade kvävehalter i sjöns södra del, liksom i utloppet. Anledningen bedöms bero främst på minskad kvävedeposition. Motsvarande tendens finns inte i tillflödet Mellbyån trots insatser för att minska kväveläckaget i avrinningsområdet. Möjligen kan en viss minskning anas i Lobäcken, vilket skulle kunna bero på de åtgärder som har vidtagits där. Tidigare har funnits tendenser till minskande siktdjup och ökande klorofyllhalter. Dessa trender tycks dock ha planat ut under senare år. Positiva tecken är att växt-och djurplanktonsammansättningen och även fisksamhället såg ut att ha förändrats något i riktning mot näringsfattigare förhållanden. Osäkerheten är dock mycket stor när man uttalar sig från ett års undersökningar, då mellanårsvariationen kan vara stor. Det har tidigare påträffats glacialrelikta arter i sjön men inga fynd finns rapporterade sedan Mjörn uppvisade en god ekologisk status. Sjön är näringsfattig med låga halter av fosfor. Tätheterna och artsammansättningen av växtplankton, bottenfauna och fisk visade på relativt opåverkade förhållanden. Däremot överskreds miljökvalitetsnormerna för de giftiga och långlivade ämnena antracen och tributyltenn i sedimenten i östra delen av sjön, liksom halten av PFOS i abborrmuskel. Tillståndet i Mjörn har varit relativt oförändrat under de senaste 2 åren. Liksom i Anten har dock kvävehalterna sjunkit i sjön och i utloppet, något som sannolikt beror på minskad kvävedeposition men även en ökad kväveretention i sjön. Undersökningarna av mikroplaster och läkemedelsrester visade förväntade resultat. Flest ämnen och högst koncentrationer av läkemedelsrester noterades i östra Mjörn utanför Alingsås avloppsreningsverk.

4 Anten och Mjörn utgör riksintresse för naturvård. Resultatet av denna undersökning styrker värdena i området. Mjörn skapar genom sin storlek en unik förutsättning för artmångfald, såväl med avseende på bottenfauna, vattenväxter som fisk. Anten är inte så varierad och även mer påverkad av näringsämnen. Inte desto mindre är den artrik och det förekommer ovanliga och rödlistade arter, som revsvalting. Antens vatten är klarare än Mjörns men sjön är inte en utpräglad klarvattensjö. Anten stärker dock och kompletterar Mjörns värden, varför det är motiverat att se hela området som en mycket värdefull helhet. De glacialrelikta arterna vitmärla och hoppkräftan Limnocalanus macrurus påträffades vid 218 års provtagningar, liksom vid tidigare undersökningar. Det finns äldre uppgifter om ytterligare glacialrelikta kräftdjur i sjön, varför det vore värdefullt med en särskild inventering med avseende på dessa. Sjöarna Anten och Mjörns läge i regionen.

5 Innehållsförteckning Inledning... 7 Beskrivning av sjöarna...8 Metodik... 9 Allmänt... 9 Fysikalisk-kemiska provtagningar... 1 Vattenkemi... 1 Sedimentkemi Analys av kvicksilver och PFAS i fiskmuskel Läkemedelsrester Mikroplaster Biologiska undersökningar Växt- och djurplankton Vattenväxter Bottenfauna Provfisken Resultat Vattenföring Vattenkemi och siktdjup Massbalans och retention Sedimentkemi Metaller Övriga miljögifter Kvicksilver och PFAS i fisk Kvicksilver PFAS Läkemedelsrester... 3 Mikroplaster... 3 Växt- och djurplankton Växtplankton Djurplankton Vattenväxter Bottenfauna Djupbottnar Strandzonen Naturvärden Provfisken Sammanvägning av naturvärden Referenser... 48

6 Bilaga 1. Vattenkemi Bilaga 2. Sedimentkemi Bilaga 3. Kvicksilver och PFAS i fisk Bilaga 4. Läkemedelsrester Bilaga 5. Mikroplast Bilaga 6. Växt- och djurplankton Bilaga 7. Vattenväxter Bilaga 8. Bottenfauna Bilaga 9. Provfisken

7 Inledning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Götaälvs vattenvårdsförbund att under 218 utföra och utvärdera undersökningar i sjöarna Anten och Mjörn av vattenkemi, sedimentkemi, miljögifter i fisk, mikroplast, läkemedel, fisksammansättning, bottenfauna, djur- och växtplankton samt vattenväxter. Även vattenkemiresultat från den ordinarie samordnade recipientkontrollen har använts som underlag. Undersökningarna har skett tillsammans med SYNLAB (analyser av vattenkemi och sedimentkemi), IVL Svenska Miljöinstitutet (analyser av miljögifter i fiskmuskel, mikroplaster och läkemedelsrester) Antens fiskevårdsförening och Mjörns fiskevårdsförening (nätprovfiske). är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 1725 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 91 certifierat av SP (certifieringsnummer 469 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO 141 (certifieringsnummer 469 M). 7

8 Beskrivning av sjöarna Sjöarna Anten och Mjörn utgör riksintressen för naturvården. De ingår i Säveåns vattensystem och är belägna på en höjd av 66 respektive 58 meter över havet. Antens och Mjörns avrinningsområden upptar 217 respektive 1117 km2 (SMHI 1996). Andelen sjö- och skogsarealer utgör ca 1 respektive ca 6 % av avrinningsområdena. Båda sjöarna är reglerade och belägna under högsta kustlinjen. Anten har ett medeldjup på ca 13 m och ett största djup på ca 3 m. I Mjörn uppgår medeldjupet till ca 15 m och maxdjupet till 48 m. I beskrivningen av riksintresset för naturvård beskrivs de limnologiska värdena som föjler. Mjörn är en mesotrof sjö med rik flora och fauna samt förekomst av glacialmarina relikter. Anten är en stor klarvattensjö. Sjön har liksom Mjörn flera glacialmarina relikter, fiskeribiologiska värden samt rik fågelfauna. Sjöarna utgör viktiga rastplatser för fågelsträcket. Mjörn och Anten har stam av öring samt flodkräfta. Öringen är storvuxen och bedöms ha stort skyddsvärde med få motsvarigheter i länet. Flodkräftorna har sannolikt slagits ut av kräftpest och numer förekommer signalkräfta i sjöarna. Sydvästra delen av Mjörn, Öjaredsviken. 8

9 Metodik Allmänt Under 218 utfördes provtagningar av vatten, sediment och biota i Anten och Mjörn med tillflöden (tabell 1, figur 1). Vattenväxter undersöktes i hela Anten samt i två områden i Mjörn, vid Sjövik och ett i Öjaredsviken. Dessutom utfördes nätprovfisken i båda sjöarna. Metaller och PFAS analyserades i muskel från abborre och gädda. Figur 1.Provplatser vid undersökningarna 218, av tabell 1 framgår vilka moment som ingår. 9

10 Tabell 1. Provplatser och moment. Koordinaterna är angivna i Sweref 99 tm. Provpunkt Sjö EU-ID N-koord E-koord Moment AL Anten, litoral SE Bottenfauna AN Anten SE Vattenkemi, bottenfauna, växtplankton, djurplankton, sediment, mikroplaster AS Anten SE Vattenkemi AU Anten, sublitoral SE Bottenfauna AÖ Anten SE Vattenkemi Gräfsnäs Anten Läkemedel MA Mjörn, profundal SE Bottenfauna, växtplankton, djurplankton, sediment, mikroplaster MB Mjörn SE Vattenkemi, växtplankton ME Mjörn SE Vattenkemi, bottenfauna, växtplankton, djurplankton, sediment, mikroplaster ML Mjörn, litoral SE Bottenfauna Nolhagaviken Mjörn Läkemedel Sjövik Mjörn Läkemedel Fysikalisk-kemiska provtagningar Vattenkemi Under 218 togs vattenprov månatligen eller varannan månad i vattendragen, i sjöarna provtogs stationerna AN och ME vid fyra tillfällen, MB vid tre tillfällen och AS och AÖ vid två tillfällen. I sjöarna har även provtagningar av bottenvatten utförts. Provtagning av klorofyll(a) utfördes i april, juni och september tillsammans med mätningar av temperatur- och syreprofiler. Provtagningarna har följt anvisningarna i undersökningstyperna Vattenkemi i sjöar och Vattenkemi vattendrag. Merparten av de vattenkemiska provtagningarna har skett inom Göta älvs vattenvårdsförbunds ordinarie kontrollprogram. Primärdata från dessa vattenprov redovisas i förbundets årsrapport för 218. Endast primärdata från 218 års provtagningar i sjöarna redovisas i denna rapport (bilaga 1). I bilaga 1 redovisas även tidsserier från provpunkterna. Utvärderingen av halter och tillstånd har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från (Wiederholm ed1999a). Dessutom har statusen med avseende fosfor och siktdjup klassats enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213, 218). 1

11 Sedimentkemi Provtagning av metaller och organiska miljögifter i ytliga bottensediment utfördes i Mjörn och i Anten, enligt handledning för miljöövervakning, för organiska miljögifter och metaller i sediment (Naturvårdsverket 216, 217 & SIS 217). Fem prover togs med Limnos rörhämtare. Från varje propp uttogs ytsediment (-2 cm) som blandades till ett samlingsprov som sedan skickades för analys. Analyserna utfördes Av SYNLAB och analysprotokoll redovisas i bilaga 2. Resultaten utvärderades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag med avseende på metaller (Naturvårdsverket 1999) och norska bedömningsgrunder för fjordar och kystfarvann för organiska miljögifter (Statens forurensningstilsyn 27). Några ämnen har dessutom gränsvärden enligt vattendirektivet (Havs- och vattenmyndigheten 215, 218). Analys av kvicksilver och PFAS i fiskmuskel Undersökningen utfördes i enlighet med handledningen för miljöövervakning för metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Gädda och abborre för analys av halter av kvicksilver fångades under 218 av föreningarna för Antens och Mjörns fiskevårdsområden. Preparering av muskel och åldersanalys utfördes av Medins havs- och vattenkonsulter. Åldersanalysen gjordes enligt SLU 212. För abborre användes o- toliter och gällock och vid åldersanalys av gädda användes vingben och cleithrumben. De kemiska analyserna utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet. Protokoll från åldersanalys och kemianalyser redovisas i bilaga 3. Gränsvärden för kvicksilver i fisk I EG:s ramdirektiv anges gränsen för kvicksilver i biota till,2 milligram per kilogram (mg/kg) våtvikt. I Sverige överstiger alla ytvatten detta gränsvärde såväl i sjöar, vattendrag som kustvatten. Detta beror på kvicksilverutsläpp under lång tid både i Sverige och utomlands. Fisk som livsmedel har ett EU- gemensamt gränsvärde (1886/26) på,5 milligram per kilogram (mg/kg) våtvikt. Vissa fiskarter som gädda ål och hälleflundra har ett högre gränsvärde på 1, milligram per kilogram (mg/kg) våtvikt. Livsmedelsverket rekommenderar att kvinnor i barnafödande ålder inte skall äta abborre eller gädda oftare än 2-3 gånger per år. För övriga är rekommendationen inte oftare än en gång i veckan. Läkemedelsrester Vattenprover togs i tre recipienter för avloppsreningsverk: i norra Anten vid Gräfsnäs utanför Mellbyåns inflöde (AG), i östra Mjörn (MN) i Nolhagaviken utanför Alingsås reningsverk samt i västra Mjörn utanför Sjövik (MS). Analyser gjordes av 24 läkemedelssubstanser, 17 olika antibiotika samt tre hormoner: östron (E1), östradiol (E2) och etinylöstradiol (EE2). Resultat redovisas i sin helhet med en kommentar i bilaga 4. 11

12 Mikroplaster Ytvattenprover för analys av mikroplast och andra antropogena mikropartiklar togs från tre lokaler, Mjörn söder (ME), Mjörn nord (MA) och Anten (AN). Koordinater för provtagningslokalerna är angivna i tabell 1. Provtagning gjordes från båt genom att pumpa vatten genom filter med en definierad maskstorlek med hjälp av en vakuumpump. En filterhållare i rostfritt stål monterades på insugsslangen så att vattnet först passerade filtren innan det passerade genom slangar och pumphus. På varje lokal togs prover med filter av tre maskstorlekar, 3, 1 och 5 μm, vilka monterades i sekvens efter varandra. Alger, djurplankton och annat material i vattnet gjorde att inte lika mycket vatten kunde filtreras genom 5 μm-filtret som genom de övriga två. Efter en tids pumpande stannades därför pumpen och 5 μm-filtret fördes över till en ren petriskål för att sedan analyseras. Pumpen sattes därefter igång igen och ytterligare vatten pumpades igenom 3- och 1 μm-filtren. Även dessa filter överfördes därefter till rena petriskålar. Volymen av vatten som passerat genom de olika filtren vid de tre lokalerna presenteras i tabell 1. Från varje lokal togs ett blankprov genom att montera 3, 1 och 5 μm-filter i filterhållaren som sedan doppades i vattnet bredvid båten. Blankfiltren hanterades sedan på samma sätt som de riktiga provfiltren. Resultat redovisas i sin helhet med en kommentar i bilaga 5. Biologiska undersökningar Växt- och djurplankton Provtagning av växt- och djurplankton genomfördes enligt Havs och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (216) samt gällande standarder: SS-EN 16698:215 för växtplankton (Svensk standard 215) och SS-EN 1511:26 för djurplankton (Svensk standard 26). Fältprotokoll och resultat från provtagningen redovisas i bilaga 6. Växtplanktonproverna samlades in vid en provtagningsstation i Anten (AN) och två provtagningsstationer i Mjörn (MB och ME) den 3 och 31 augusti 218. Vid provtagningsstationen samlades en 6 meter djup vattenpelare in med ett två meters Rambergrör. Vattnet slogs samman, omblandades, och ett delprov togs ut för analys. Provet representerar således hela växtplanktonsamhället vid den aktuella provtagningsstationen. Vid varje station togs även ett kvalitativt prov med 2 µm planktonhåv som användes för att underlätta artbestämningen. Djurplanktonprovtagningen utfördes den 3 och 31 augusti 218. Vid den kvantitativa provtagningen användes en 4,3 liters Limnoshämtare. Prov togs vid ytan och djupen 2 m, 7 m och 1 m. Vattnet från de fyra djupen slogs samman till ett samlingsprov (17,2 liter) från varje station och filtrerades genom en 25 µm planktonhåv. 12

13 Vid varje station togs även kvalitativa håvprover på djurplankton. För hoppoch hinnkräftorna (crustacéplankton) användes en håv med 64 µm maskvidd och diameter 26 cm för hjuldjur användes en håv med 25 µm maskvidd och 15,5 cm i diameter. Håvarna var utrustade med lod. Håvdragen drogs från 2 m djup till ytan med konstant hastighet (ca,5 m per sekund). Dessa prover användes för att upprätta artlistor och göra kvalitativa bedömningar av djurplanktonsamhället. Samtliga planktonprover konserverades med Lugols lösning. Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym varierade mellan 3 och 1,1 ml. Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 1524: 26 och Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, Naturvårdsverket 1986). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Havs och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndigheten 213), dels genom en expertbedömning. Analysen av djurplanktonproven gjordes också i ett omvänt mikroskop. Upprepade delprov analyserades tills minst ca 2 hjuldjur och minst ca 2 crustacéer (planktiska kräftdjur) räknats. Avslutningsvis genomletades de kvalitativa djurplanktonhåvdragen efter ytterligare arter som inte påträffades vid den kvantitativa räkningen. Biomassan av hinnkräftorna beräknades med hjälp av litteraturvärden på fasta individvolymer (Aasa 197, Marelius 1972) Hoppkräftornas biomassa bestämdes efter storleksmätningar av upp till 2 individer i provet. Vattenväxter Inventeringen av vattenväxter eller makrofyter som det också kallas utfördes under perioden 6 till 13 september 218. Undersökningen utfördes enligt SS-EN 1546:27 och handledning för miljöövervakning (Havs- och Vattenmyndigheten 215). Undersökningen omfattade hela Anten (13 transekter) ett område utanför Sjövik (12 transekter och Öjaredsviken (11 transekter). I varje transekt undersöks rutor som är,25 x,5 meter, minst en ruta varannan djupmeter undersöks. Rutorna undersöks med vattenkikare, kratta eller lutherräfsa. Artbestämning utfördes i stor utsträckning i fält men svårbestämda arter bland annat inom grupper som kransalger och mossor togs med och bestämdes med hjälp av stereomikroskop på laboratoriet. Taxonomin följde DYNtaxa. Artlista för hela sjön och transektprotokoll redovisas i bilaga 7. Resultatet utvärderades med avseende på arternas frekvens och djuputbredning samt förekomsten av typiska, ovanliga och rödlistade arter. Inventering av vattenväxter Enligt undersökningstypen Makrofyter i sjöar undersöks transekter från stranden och ut mot sjön. Antalet transekter är beroende av storleken på sjön. I varje transekt undersöks rutor som är,25 x,5 meter, minst en ruta varannan djupmeter undersöks. Resultatet av inventeringen ger en god bild över de vanligt förekommande arterna i sjön men man kan inte förvänta sig att påträffa alla mindre vanligt förekommande arter. Den ekologiska statusen med avseende på näringsämnen klassades med hjälp av Trofiskt makrofytindex (TMI) enligt Havs- och vattenmyndighetens 13

14 föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213ab). Dessutom beräknades ett index (WIc) för att bedöma regleringspåverkan (Hellsten & Mjelde 29). Även förekomst av stora kortskottsarter, det vill säga styvt och vekt braxengräs, strandpryl och notblomster används som en markör på en god status med avseende på reglering. Bottenfauna Provtagningen utfördes av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB i oktober 218 och omfattade ett strandparti i vardera sjön samt två lokaler på djupare bottnar i Anten och tre i Mjörn (Tabell 1). Strandproverna (litoral) provtogs med sparkprovtagning med handhåv enligt SS-EN ISO 187 (SIS 212) och Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning. Proverna på djupare bottnar med Ekmanhuggare enligt SS (SIS 1986) och Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning. Analysnivån för artbestämning följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19), i Ekmanproven artbestämdes även fåborstmaskar och fjädermyggslarver. Vid utvärderingen gjordes statusklassning av ekologisk status, näringsämnespåverkan och surhet enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Dessutom redovisades index enligt Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999a a, b), Regleringsindex (Ericsson m fl 211) samt expertbedömningar och naturvärdesbedömningar enligt Medins bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29). Bottenfauna Med bottenfauna avses ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Bottenfaunan består av många arter och är relativt stationär, vilket gör den till en användbar och god indikator på miljökvalitet i vatten. Provtagning av bottenfauna i Mjörns strandzon i oktober

15 Provfisken Provfiskena utfördes som ett provfiske vid fasta stationer den 29 juli till den 2 augusti i Anten och som ett standardiserat provfiske den 3-6 september i Mjörn. I Anten fiskades endast med bottennät, totalt 5 nätnätter. I Mjörn omfattade fisket 64 nätnätter med bottennät och 2 nätnätter med pelagiska nät. Översiktsnät av typ Norden användes. Primärdata från provfiskena har erhållits från Antens och Mjörns fiskevårdsområden. Efter provfisket rapporterades resultaten till Sveriges Lantbruksuniversitet, sötvattenslaboratoriet och indexet EQR8 beräknades. EQR8 är ett sammansatt index som används för att påvisa påverkan av främst försurning och eutrofiering. Resultaten utvärderades enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213a). Utvärdering av nätprovfiske Vid statusklassning av fisk används indexet EQR8. Indexet används främst för att påvisa påverkan av försurning och eutrofiering. Indexet sammanväger åtta delindex som beräknas från fångsten i ett standardiserat provfiske. De parametrar som ingår är bland annat: antal inhemska arter, fisksamhällets diversitet, andel fiskätande abborrfisk och kvoten mellan abborre och karpfisk. Figur 2. Provfiskenät i Mjörn 218. P21 och P22 är pelagiska nät övriga är bottennät. 15

16 Figur 3. Provfiskenät i Anten 218. Samtliga nät är bottennät. 16

17 Vattenföring (m3/s) Vattenföring (m3/s) Resultat Vattenföring Vattenföringen i Säveån vid mynningen i Mjörn har varierat men inte uppvisat någon trend sedan början av 199-talet. Den senaste treårsperioden som utgör grund för tillstånd och statusklassningar i denna rapport har haft ett medelflöde under medlet för perioden, 8,3m 3 /s, jämfört med 9,8m 3 /s (Figur 4). Vattenföringen under 218 var avvikande med tanke på den torra sommaren som bidrog till låga flöden under andra halvan av året (Figur 5). 2 S14 Säveåns mynning Figur 4. Årsmedelvärden av vattenföringen i Säveån vid mynningen i Mjörn (S14) under åren Puls-data fr o m 1998 därefter S-hype från SMHI. 25 S14 Säveåns mynning jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 218 Medel Figur 5. Månadsmedelvärden av vattenföringen i Säveån vid mynningen i Mjörn (S14) under år 218 samt under åren Källa S-hype SMHI. 17

18 Vattenkemi och siktdjup Resultatsammanställningar för varje station med tillstånd och statusklassningar redovisas i Tabell 2 och bilaga 1. I bilaga 1 redovisas även analysrapporter för de extraundersökningar som utförts utöver Göta älvs vattenvårdsförbunds ordinarie recipientkontroll. Vattenkemiskt kan Mjörn klassas som en näringsfattig sjö medan Anten är måttligt näringsrik. Fastläggningen av fosfor är dock betydande och i den södra delen av Anten är halterna betydligt lägre och i nivå med halterna i Mjörn (Tabell 2). Fosforhalterna i de tillrinnande vattendragen är höga och i Mellbyån (S15) till och med mycket höga. Statusen med avseende på fosfor klassas som hög i Mjörn och god till hög i Anten (Figur 6). Kvävehalterna följer inte samma mönster som fosforhalterna. Halterna är högre i Mjörn än i Anten men även här utmärker sig Mellbyån (S15) med mycket höga halter (Figur 7). Figur 6.Statusklassning av näringsämnen med avseende på totalfosforhalt

19 Tabell 2. Tillstånd och statusklassning av vattenkemiska och fysikaliska parametrar. Tillstånd enligt Wiederholm 1999a och status enligt Havs- och vattenmyndigheten 213, 218. Referensvärden från statusklassningen har erhållits från länsstyrelsen i Västra Götaland. Tillstånd AN AS AÖ MB ME S14 S15 S15a S16 S17 S18 P-tot (µg/l) N-tot (mg/l),6,54,58,65,68 1,33 1,91,84,31,56,67 Syrehalt (mg/l),7 1,,1 6, 6,9 6,2 4,5 6,2 8, 8,7 8,9 Absorbans,76,68,76,118,82,173,199,199,71,8,83 Siktdjup (m) 2,9 3,2 3, 3, 3,3 Klorofyll a (µg/l) 7,2 6,6 4,9 5,8 6,3 Status Fosfor God Hög God Hög Hög God Otillfr. Måttlig Måttlig God God Siktdjup Hög Hög Hög Hög Hög Figur 7.Tillstånd med avseende på totalkvävehalt

20 Antens vatten är klarare vatten än Mjörn men båda sjöarna och alla vattendragen hamnar inom gränserna för betydligt färgat vatten (Tabell 2). Siktdjupet ligger runt tre meter vid alla sjöpunkterna men det är något mindre i Antens norra del (AN) och något större i Antens och Mjörns södra delar (AS, ME) (Tabell 2). Klorofyllhalten, som är ett mått på sjöns primärproduktion, ligger inom intervallet för en måttlig halt vid alla sjöpunkterna men halterna är högst i Norra Anten (AN) och lägst i Södra Anten (AS) (Tabell 2). När det gäller syrehalten i bottenvattnet har Mjörn ett måttligt syrerikt vatten medan det är nästan syrefritt vid alla tre stationerna i Anten. I de tillrinnande vattendragen är det bara Mellbyån (S15) som har ett svagt syretillstånd övriga vattendrag har ett syrerikt till måttligt syrerikt vatten (Tabell 2, Figur 8). Försurning är inget problem i området, vattnet vid samtliga provpunkter var nära neutralt och hade en mycket god buffertkapacitet. Figur 8. Syretillstånd (i sjöarna med avseende på bottenvattnet). 2

21 Trenddiagram redovisas stationsvis i bilaga 1. Den tydligaste trenden är en minskad kvävehalt i sjöarna och utloppspunkterna (Figur 9). I de tillrinnande vattendragen märks inte samma trend. Sannolikt är orsaken till minskningen därför i första hand en minskad kvävedeposition men även ökad retention kan ha bidragit. I Lobäcken (15a) finns dock en svag tendens till lägre kvävehalter (Figur 9), vilka kan vara en effekt av åtgärder mot kväveläckage i avrinningsområdet. Det finns även trender med avseende på siktdjup och klorofyll i såväl Anten som Mjörn (Figur 1). Siktdjupet har tenderat att minska, men trenden tycks ha planat ut de senaste åren. Klorofyllhalten har ökat under samma period, vilket kan ha varit en bidragande orsak till de mindre siktdjupen. Totalkväve (mg/l) 8, S15 Mellbyån mynning 6, 4, 2,, , S15A Lobäckens mynning 4, 3, 2, 1,, ,5 AS Anten södra 1,5 S16 Antens utlopp 1, 1,,5,5, , ,5 MESödra Mjörn 1,5 S18 Mjörns utlopp 1, 1,,5,5, , Figur 9. Totalkvävehalter angivet med flytande treårsmedelvärden för perioden

22 Siktdjup (m) 8 AN Anten norra As Anten södra AÖ Anten östra ME Mjörn södra Figur 1. Siktdjup med vattenkikare angivet med flytande treårsmedelvärden för perioden Klorofyll (µg/l) 4 AN Anten norra 3 AS Anten södra AÖ Anten östra 3 ME Mjörn södra Figur 11. Klorofyllhalt angivet med flytande treårsmedelvärden för perioden Puckeln i diagrammet för ME orsakas av ett värde i juli 211 som är så högt att det inte syns i diagrammet. 22

23 Massbalans och retention I Anten uppgår retentionen av fosfor och kväve till i storleksordningen 5 respektive 6 % (Tabell 3). Retention I Mjörn beräknas retentionen till ca 6 % för fosfor och 4 % för kväve. Dessa retentionsgrader överensstämmer delvis med vad som tidigare har beräknats för sjöarna (Nyman 1997, Bydén 21, Abrahamsson 29). Dock har kväveretentionen i Mjörn ökat betydligt, jämfört med tidigare beräkningar. Den förhållandevis låga retentionen av fosfor i Anten bedöms bero på att fosfor från syrefattiga sediment tidvis mobiliseras och bidrar till ökade halter i sjöns vattenmassa. De periodvisa syrefattiga bottnarna, tillsammans med en måttligt hög primärproduktion, bedöms ge upphov till den stora kväveretentionen i Anten. Syrefattiga miljöer ökar kväveförlusterna till atmosfären på grund av ökad denitrifikation. I Mjörn är kväveretentionen lägre. Detta beror främst på de näringsfattiga förhållandena och de syrerika bottenmiljöerna. Vad som orsakat att retentionen har Retention är ett begrepp som omfattar såväl biologiska som kemiska processer som minskar halterna av näringsämnen i vattnet. ökat jämfört med tidigare är osäkert. De båda sjöarna utgör en effektiv fälla för näringsämnen som transporteras till Anten. Antens och Mjörns sammanlagda retentionsgrad för de fosfor- och kvävemängder som tillförs Anten uppgår till ca 7 % respektive 8 %. Motsvarande siffror 28 var 8% respektive 6 %. Skillnaden avseende kväveretentionen beror på den ökade kväveretentionen i Mjörn. Sjöar med syrerika bottenvatten kan binda stora mängder fosfor kemiskt i sedimenten. Fosfor kan dock frigöras igen vid syrebrist. Kväve omvandlas till kvävgas som avges till atmosfären (denitrifikation). Detta sker genom biologiska processer av bakterier. Störst blir denitrifikationen i syrefria eller omväxlande syrerika och syrefria miljöer. Vid en jämförelse mellan de två sjöarna kan noteras att Anten har högre halter av fosfor men lägre halter av kväve än Mjörn. De högre fosforhalterna i Anten beror på större arealförluster i tillrinningsområdet. Antens tillrinningsområde har även större arealförlusterna av kväve men på grund av sjöns bättre kväveretention är halterna av kväve lägre i Anten än i Mjörn. Antens norra vik vid Gräfsnäs. 23

24 Tabell 3. Massbalanser och retention för fosfor överst och kväve nederst i Anten och Mjörn för åren Mjörn Areal (km 2 ) Säveån (S14) 688 6,8 8,2 5,7 Åsjöns utlopp (S17) 232 2,1 1,4 2, Deposition sjöyta 1 56,4,4,4 Tillr.område Lerum ,2 2,2 2,2 Övrigt tillr.område 3 1,6,6,6 Summa intransport ,1 12,9 1,9 Uttransport (S18) ,7 4,2 Retention 7,1 9,1 6,7 Retention (%) Anten Mellbyån (S15) 92 2, 2,8 1,48 Lobäcken (S15A) 17,6 1,5,7 Deposition sjöyta 1 19,2,2,2 Övrigt tillr.område 4 14,9 1,1,7 Summa intransport 232 3,6 5,5 3, Uttransport ,9 1,3 1,8 Retention 1,7 4,2 1,2 Retention (%) Den årliga depositionen antas uppgå till 8 kg P/km Uppgift hämtad från GF (1998). 3. Den årliga arealförlusten antas uppgå till 6 kg P/km Arealförlusten har antagits vara lika med arealförlusten för Säveån (S14) multiplicerat med, Beräknats som transporten i S17 multiplicerat med,935. Fosfor (ton/år) Mjörn Areal Kväve (ton/år) (km 2 ) Säveån (S14) Åsjöns utlopp (S17) Deposition sjöyta Tillr.område Lerum Övrigt tillr.område Summa intransport Uttransport (S18) Retention Retention (%) Anten Mellbyån (S15) Lobäcken (S15A) Deposition sjöyta Övrigt tillr.område Summa intransport Uttransport Retention Retention (%) Den årliga depositionen antas uppgå till 76 kg N/km Uppgift hämtad från GF (1998). 3. Den årliga arealförlusten antas uppgå till 2 kg N/km Arealförlusten har antagits vara lika med arealförlusten för Säveån (S14) multiplicerat med, Beräknats som transporten i S17 multiplicerat med,

25 Sedimentkemi Metaller Halterna av metaller var låga till måttligt höga i sjöarnas sediment (Naturvårdsverket 1999a, Tabell 4). För koppar och kadmium finns miljökvalitetsnormer enligt ramdirektivet för vatten (Havs och vattenmyndigheten 214, 218). Halterna ligger under dessa gränsvärden vid samtliga provpunkter. Metallbelastningen bedöms i huvudsak vara luftburen och regional. Ett undantag kan dock vara krom, där halten var tydligt högre i Mjörn än i Anten. Halterna ligger i nivå med tidigare undersökningar med undantag för bly där halten minskat tydligt sedan 199-talet (Tabell 5, Tabell 6). Detta beror i huvudsak på att bly tagits bort som tillsats i bensinen. Tabell 4. Metallhalter i sediment (mg/kg Ts) i Anten och Mjörn 218. Klassgränser från Naturvårdsverket Blått mycket låga halter, grönt låga halter och gult måttligt höga halter. Parameter Anten, AN Mjörn, MA Mjörn, ME Arsenik, As 12 8,8 16 Bly, Pb Kadmium, Cd 1,3,99,91 Kobolt, Co Koppar, Cu Krom, Cr Nickel, Ni Vanadin, V Zink, Zn Kvicksilver, Hg,12,14,11 Kvicksilver Kvicksilver tillhör de allra giftigaste metallerna och kan hos människa orsaka svåra skador på det centrala nervsystemet. I metallisk form, t.ex. i amalgamfyllningar av tänder, är kvicksilver dock relativt ofarligt. Kvicksilver förgasas lätt och är därför mer rörligt i miljön än andra metaller. Utsläpp av kvicksilver kan därmed transporteras långa sträckor i atmosfären innan det slutligen hamnar i sjöar och vattendrag. I sjö och mark omvandlas det under vissa förutsättningar till metylkvicksilver som är mycket giftigt när det ackumuleras i organismer. Eftersom kvicksilver anrikas genom hela näringskedjan kan koncentrationerna vara mycket höga i topp-predatorer som abborre och gädda. Studier har visat att kvicksilverhalterna i fisk från näringsrika slättsjöar generellt är lägre än halter i skogssjöar med brunfärgat vatten. Tabell 5. Resultat från sedimentanalyser av metaller i Anten under perioden 1986 till 218. Anten (AN) Arsenik, As Bly, Pb Kadmium, Cd 1,4,85 1,3 Kobolt, Co Koppar, Cu Krom, Cr Nickel, Ni Vanadin, V Zink, Zn Kvicksilver, Hg,15,7,14,12 25

26 Tabell 6. Resultat från sedimentanalyser av metaller i Mjörn under perioden 1978 till 218. Mjörn (MA) Mjörn (ME) Arsenik, As 12,6 13 8,5 8,8 15 7, Bly, Pb Kadmium, Cd 1,6 1,1 1,1,8,99 1,8 1,6 6,5 1,2,91 Kobolt, Co 2 19 Koppar, Cu Krom, Cr Nickel, Ni Vanadin, V Zink, Zn Kvicksilver, Hg,3,22,34,16,14,5,24 <,1,16,11 Sedimentprovtagare 26

27 Oganiska miljögifter När det gäller polyaromatiska kolväten (PAH)och PCB så indikerar resultaten en något högre belastning i Mjörn än i Anten (Tabell 7). Men i ett regionalt perspektiv är det snarare Anten som har låga än Mjörn som har höga halter, jämfört med t ex Landvettersjön och Östra Nedsjön. Vid klassningen av föroreningsgrad av organiska miljögifter har norska bedömningsgrunder använts (Statens forurensningstilsyn 27. Dessa har klassgränser som baseras på risker för negativa effekter på ekosystemet (Statens forurensningstilsyn 27. I bilaga 2 redovisas klassningar av enskilda polyaromatiska kolväten. De polyaromatiska kolvätena antracen och flouranten samt tributyltenn ingår bland de ämnen som är prioriterade enligt ramdirektivet för vatten och för vilka en miljökvalitetsnorm (MKN) fastställts (Havs och vattenmyndigheten 215). Miljökvalitetsnormen ska vara skyddande för både människors hälsa och miljön. Halten av antracen och tributyltenn låg över dessa gränsvärden i östra Mjörn (MA) (Tabell 7) men under vid de övriga provpunkterna (bilaga 2). Antracen kommer främst från stenkolsförbränning eller kreosotinpregnerat virke medan tributyltenn främst kommer från äldre typer av båtbottenfärger. Halten av halogenerade flamskyddsmedel var låg i alla tre provpunkter, samtliga analyserade ämnen låg under rapporteringsgränsen (bilaga 2). I årets undersökning var halterna i Anten och södra Mjörn lägre än tidigare (Tabell 8). I Anten är dock halterna så låga och i södra Mjörn var skillnaden så liten att det inte kan uteslutas att resultatet beror på slumpfaktorer. Tabell 7. PCB och PAH i sediment (mg/kg Ts) i Anten och Mjörn 218. Klassgränser från norska bedömningsgrunder (Statens forurensningstilsyn 27). Blått bakgrunn, grönt god, gult moderat. Grå markering visar att halten överskrider miljökvalitetsnormen (Havsoch vattenmyndigheten 215). PAH PAH står för polyaromatiska kolväten. Det flesta av de PAH:er som påträffas i vattenmiljö är av antropogent ursprung (mänsklig påverkan). PAH-halterna påverkas såväl av lokala utsläpp direkt i vattnet och deposition från luft som av fotokemiska eller biologiska nedbrytningsprocesser. Bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial är de största källorna till PAH i luften i större städer. Småskalig vedeldning, kreosotimpregnerat virke, fabriker som tillverkar gummi och bensinstationer är andra källor till spridning av PAH. Exempel på PAH-förorenade områden är koksverk, gasverk, sågverk, bensinstationer och bangårdar. Tributyltenn (TBT) TBT är en organisk tennförening som är mycket giftig för såväl vattenlevande som andra organismer. TBT har använts som båtbottenfärg men sedan 23 är denna användning helt förbjuden. Ämnet har även använts i andra typer av bekämpningsmedel. Parameter Anten, AN Mjörn, MA Mjörn, ME PCB summa 7 st,4,34,16 PAH, summa 16 st,13 1,7 1, Antracen < Tributyltenn 1,8 5,1 1, 27

28 Tabell 8. Resultat från sedimentanalyser av PCB och PAH (mg/kg Ts) i Anten och Mjörn 28 och 218. Anten (AN) Mjörn (MA) Mjörn (ME) PCB s:a 7 st <,2,4,7,37,34 <,1,44,16 PAH cancerogena,38,69 1,1,84,98,39 PAH s:a 16 st 1,17,13 3,2 2,44 1,7 1,21 2,22 1, Kvicksilver och PFAS i fisk Kvicksilver Halterna av kvicksilver i fisk i Anten och Mjörn var som förväntade. Liksom i alla svenska ytvatten ligger halterna över gränsen i EU:s ramdirektiv för biota på,2 milligram per kilogram (mg/kg) våtvikt. Detta beror på kvicksilverutsläpp under lång tid både i Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till kvicksilver i vattenmiljön är luftnedfall och det förväntas inte ske några förändringar inom en nära framtid. Fisk som livsmedel har ett EU- gemensamt gränsvärde på,5 milligram per kilogram (mg/kg) våtvikt. Vissa fiskarter som gädda ål och hälleflundra har ett högre gränsvärde på 1, mg/kg våtvikt. Såväl samlingsprover för abborrarna som gäddorna understeg,5 mg/kg. Kvicksilverhalt i gädda analyserades även 28 med liknande resultat (Tabell 9). Åldersanalyser och kemianalysprotokoll redovisas i bilaga 3. Tabell 9. Analys av kvicksilverhalt i fiskmuskel 28 och 218 i Mjörn och 218 i Anten. Kvicksilverhalt i muskel (mg/kg v v) Gädda 28 Gädda 218 Abborre 218 Anten,29,31,12 Mjörn,43,32,11 Kvicksilver Kvicksilver tillhör de allra giftigaste metallerna och kan hos människa orsaka svåra skador på det centrala nervsystemet. I metallisk form, t.ex. i amalgamfyllningar av tänder, är kvicksilver dock relativt ofarligt. Kvicksilver förgasas lätt och är därför mer rörligt i miljön än andra metaller. Utsläpp av kvicksilver kan därmed transporteras långa sträckor i atmosfären innan det slutligen hamnar i sjöar och vattendrag. I sjö och mark omvandlas det under vissa förutsättningar till metylkvicksilver som är mycket giftigt när det ackumuleras i organismer. Eftersom kvicksilver anrikas genom hela näringskedjan kan koncentrationerna vara mycket höga i topp-predatorer som abborre och gädda. Studier har visat att kvicksilverhalterna i fisk från näringsrika slättsjöar generellt är lägre än halter i skogssjöar med brunfärgat vatten. 28

29 PFAS PFAS är ett samlingsnamn för ett mycket stort antal svårnedbrytbara fluorerade organiska ämnen. Ett av de mer kända av dessa ämnen, PFOS, ingår bland de ämnen som är prioriterade enligt ramdirektivet för vatten och för vilka en miljökvalitetsnorm (MKN) fastställts (Havs och vattenmyndigheten 215). Miljökvalitetsnormen ska vara skyddande för både människors hälsa och miljön. För PFOS är miljökvalitetsnormen för fisk fastställd till 9,1 µg/kg våtvikt (Havs och vattenmyndigheten 215). Resultatet av undersökningen visade att halterna var högre i abborre än gädda och högre i Mjörn än Anten. Halterna i abborre låg strax över miljökvalitetsnormen i Mjörn och strax under i Anten (Tabell 1). Huvuddelen av övriga analyserade PFAS ämnen t ex PFOA förekom i låga eller ej detekterbara halter (bilaga 3). Tabell 1. Analys av PFOS i fiskmuskel i Anten och Mjörn 218. Grå markering visar att halten överskrider miljökvalitetsnormen (Havs- och vattenmyndigheten 215). PFOS i muskel (µg/kg v v) Gädda Abborre Anten 1,1 7,4 Mjörn 3,1 12 PFAS PFAS är ett samlingsnamn för cirka 3 industriellt framställda kemikalier. De används i ett stort antal produkter som t. ex. Impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum. PFAS är vitt spridda i miljön, extremt långlivade och vissa är giftiga. Inom industrin används de vid ytbehandling av livsmedelsförpackningar och vid tillverkning av fluorpolymerer som bland annat används i vattenavvisande kläder och i stekpannor och kastruller De PFAS ämnen som hittills blivit mest uppmärksammade är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). PFOS (perfluoroktansulfonat) har allvarliga effekter på hälsa och miljö. Det är sedan 28, med vissa undantag, förbjudna i kemiska produkter och varor inom EU. Dessvärre har flera av de ämnen som använts för att ersätta PFOS visat sig ha liknande negativa effekter för hälsa och miljö. PFOA (perfluoroktansyra) är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människa. PFOA blir förbjudet inom EU under år

30 Läkemedelsrester IVLs analysrapporter och kommentarer redovisas i bilaga 4. Vattenprover togs tre i recipienter för avloppsreningsverk: i norra Anten vid Gräfsnäs utanför Mellbyåns inflöde (AG), i östra Mjörn (MN) i Nolhagaviken utanför Alingsås reningsverk samt i nordvästra Mjörn utanför Sjövik (MS). I provet MN, Mjörn Nolhagaviken kunde tio av 24 analyserade läkemedel detekteras, i provet AG, Anten Gräfsnäs sju stycken och i provet MS, Mjörn Sjövik återfanns endast fyra stycken. Provet från Nolhagaviken där flest substanser detekterades, innehöll i de flesta fall även de högsta halterna. Provet i Anten innehöll generellt något lägre halter av substanserna och endast ett fåtal substanser kunde detekteras i provet utanför Sjövik (MS) och då i mycket låga ng/lhalter. Inte något av de 17 olika antibiotika som analyserades återfanns i av proverna. Proverna analyserade även för tre hormoner: östron (E1), östradiol (E2) och etinylöstradiol (EE2). Det senare är ett syntetiserat hormon medan de två andra även produceras naturligt. EE2 detekterades inte i något av proven medan E1 noterades vid alla tre provpunkter. E2 detekterades i östra Mjörn Nolhagaviken (MN) och i norra Anten vid Gräfsnäs (AG). Vid den senare provpunkten var halterna dock under kvantifieringsgränsen. Samtliga detekterade halter av hormoner var i låga ng/l. Mikroplaster Resultatet av analyserna redovisas i bilaga 5. Mängden mikroplastpartiklar och andra antropogena partiklar 5 μm analyserades i ytvattenprover från sjöarna Anten och Mjörn. Koncentrationen av mikroplastpartiklar var mellan,7 ch,11 partiklar per liter. Merparten av partiklarna bestod av plastfragment och plastfibrer. Andra antropogena partiklar som fanns i proverna var vägpartiklar (däckgummi och bitumen),,5,24 partiklar per liter och fibrer av icke-syntetiska material,,2, 49 fibrer per liter. Högsta koncentrationen av vägpartiklar var i Mjörn öster (MA) och högsta koncentrationen ickesyntetiska fibrer i Mjörn söder (ME). Figur 12. Mikroplast och andra antropogena partiklar i Mjörn och Anten

31 Biomassa (mg l -1 ) Växt- och djurplankton Växtplankton Växtplanktonundersökningen den 31 augusti 218 visade på näringsfattiga förhållanden i Anten och Mjörn. Biomassan av växtplankton var liten i norra och södra Mjörn, (MB och ME) samt mycket liten i norra Anten, AN (Figur 13). Kiselalger utgjorde en stor del av biomassan i södra och norra Mjörn (ME och MB) men i Anten var kiselalgerna mycket få. Andelen cyanobakterier var liten eller mycket liten vid de tre provpunkterna. De näringsgynnade arterna utgjorde dock en relativt stor del av biomassan vid båda lokalerna i Mjörn vilket tyder på viss näringspåverkan. I Anten var de arter som föredrar en näringsfattig miljö mer vanliga än de näringsgynnade. Artantalet var högt vid alla lokaler och indikerade nära neutrala förhållanden. 1,,8,6,4 Övriga Grönalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Kiselalger Cyanobakterier Växtplanktonbiomassa,2, AN MB ME Figur 13. Biomassan av växtplankton fördelad på olika taxonomiska grupper vid de tre provpunkterna augusti 218. Kiselalgen Fragilaria crotonensis var vanligt förekommande vid båda provpunkterna i Mjörn

32 Klassningen av näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 213) gav god status till stationerna i Mjörn och hög status till stationen i Anten (Tabell 11). I expertbedömningen sänktes statusen för Anten AN till god status. Sänkningen motiverades av att TPI-värdet och den stora andelen cyanobakterier. Tidigare undersökningar i Anten har också konstaterat en måttlig till stor mängd cyanobakterier i sjön vid tre olika år. Sammantaget visar jämförelsen av växtplanktonsamhället vid de tre stationerna att näringsstatusen var lite bättre i norra Anten än i Mjörn och att förhållandena i norra och södra Mjörn MB, ME var likvärdiga. Tabell 11. Redovisning av de parametrar som används vid statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (213). Anten AN Mjörn MB Mjörn ME Totalbiomassa,29,68,72 Andel cyanobakterier (%) 2,97 9,18 12 TPI-värde -,14 1,9 1,92 Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Hög God God Expertbedömning God God God Biomassan i Anten AN i augusti 218 var liten jämfört med tidigare års resultat (Figur 14). Cyanobakterier har dock vid fyra provtagningstillfällen genom åren förekommit i måttligt stor eller stor mängd (1987, 1996 och 28). Undersökningen som gjordes 28 visade tydligt att blomningar av cyanobakterier är tillfälliga och kan missas vid enstaka provtagning. Hörnströms trofiindex för Anten 218 var på samma nivå som tidigare. Även vid stationerna i Mjörn 218 var växtplanktonbiomassan lägre än resultaten från motsvarande årstid tidigare år. Men det tycks inte ha skett några större förändringar av växtplanktonsamhällets sammansättning och det går inte att säkerställa en förändring i biomassan utifrån bara en provtagning (Figur 14). Vid båda lokalerna uppmättes de största mängderna av cyanobakterier vid undersökningen 199, efter det har ingen större mängd cyanobakterier påträffats vid någon av lokalerna. Förändringarna av trofiindex har varit små vilket styrker bilden av ett relativt stabilt växtplanktonsamhälle i Mjörn (Figur 14). 32

33 Biomassa (mg l -1 ) Biomassa (mg l -1 ) Biomassa (mg l -1 ) Anten AN Cyanobakterier Kiselalger Övriga Trofiindex 2, 1,6 (4,6 mg/l) 5 4 1,2,8 3 2 Trofiindex,4 1, 1985 maj 1985 juni 1985 aug 1985 okt 1986 juli 1987 sept 1996 maj 1996 aug 1996 sept 28 april 28 juni 28 sept 218 aug Mjörn MB Cyanobakterier Kiselalger Övriga Trofiindex 2, 1, ,2,8, Trofiindex, 199 april 199 aug 2 april 2 maj 2 juli 2 aug 2 nov 21 okt 28 april 28 juni 28 sept 218 aug Mjörn ME Cyanobakterier Kiselalger Övriga Trofiindex 2, 1, ,2,8, Trofiindex, 199 aug 2 april 2 maj 2 juli 2 aug 2 nov 21 okt 28 april 28 juni 28 sept 218 aug Figur 14. Utvecklingen av växtplanktonbiomassa och Hörnströms trofiindex enligt de senaste decenniernas limnologiska undersökningar i Anten och Mjörn. Staplarnas höjd åskådliggör den totala växtplanktonbiomassan, dvs. summan av cyanobakteriernas, kiselalgernas och de övriga taxonomiska gruppernas biomassa. Notera att tidsaxeln skiljer mellan lokalerna beroende på när dom har provtagits. 33

34 Djurplankton Djurplanktonsamhället var måttligt individrikt i både Anten och Mjörn i augusti 218 (Figur 15), vilket tyder på ett näringsfattigt till måttligt näringsrikt tillstånd. I norra Anten AN var en relativt artfattig lokal, främst vad gäller hjuldjuren. Det påträffades både arter som föredrar näringsrik och sådana som indikerar näringsfattig miljö. I norra och södra Mjörn MB och ME identifierades något fler arter av djurplankton. Lokalerna har en normal artrikedom och fler eutrofiindikerande än oligotrofiindikerande arter påträffades. Fördelningen mellan olika djurplanktongrupper var annorlunda i Anten jämfört med punkterna i Mjörn. Detta syns tydligast om man jämför biomassorna för de olika grupperna (Figur 15). I Anten förekom fler av de stora kräftdjuren såsom Eudiaptomus sp och Daphnia sp än det gjorde vid Mjörn ME och MB. I Mjörn dominerades istället hoppkräftornas biomassa av småvuxna hoppkräftor (cyclopoider) (Figur 16). Skillnaden antyder ett mer näringsfattigt tillstånd i Anten och att predationstrycket från planktonätande fisk är lägre i Anten än i Mjörn. Även hjuldjurens biomassa var högre i Anten vilket berodde på att den storvuxna rovlevande arten Asplanchna priodonta var vanlig där. Sammantaget indikerar djurplanktonundersökningen på näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden och Mjörn bedöms som något mer näringsrik än Anten. Vid undersökningarna i Anten och Mjörn under 198- och 199-talen sållades de kvantitativa djurplanktonproven genom en planktonduk med större maskor (1 µm) vilket är för stort för att hålla kvar små hjuldjur. Därför kan endast resultaten från 2, 28 och 218 användas för att hitta eventuella förändringar i hjuldjurens täthet och biomassa (Figur 15). Individtätheten var snarlik 218 jämfört med början av 2-talet. Sammantaget tyder individtätheten på att näringstillståndet inte ändrats nämnvärt dessa år. ind/l Djurplanktontäthet Anten AN Mjörn MB Mjörn ME Hinnkräftor Hoppkräftor nauplier Hjuldjur mg/l Djurplanktonbiomassa Anten AN Mjörn MB Mjörn ME Hinnkräftor Hoppkräftor nauplier Hjuldjur Figur 15. Till vänster: Tätheten (individer per liter) av viktiga grupper av djurplankton i Anten och Mjörn den 1 september 28 samt 31 augusti 218. För Mjörn visas även uppgifter om tätheten den 22 augusti 2. Till höger: Biomassan (mg/l) av viktiga grupper av djurplankton i Anten och Mjörn vid provtagningen den 1 september 28 och 31 augusti

35 1% 8% 6% 4% 2% % Fördelning av hinnkräftornas biomassa Mjörn ME Mjörn MB Anten AN Daphnia Små hinnkräftor Fördelning av hoppkräftornas biomassa 1% 8% 6% 4% 2% % Mjörn ME Mjörn MB Anten AN Calanoida hoppkräftor (stora) Cyclopoida hoppkräftor (små) Figur 16. Biomassans fördelning på olika grupper av hinn- och hoppkräftor vid Mjörn ME, Mjörn MB och Anten AN provtagningen den 1 september 28 och 3 31 augusti 218. Naupliuslarver är inte inkluderade. Ind. l Anten AN Mjörn MB Mjörn ME Hinnkräftor 6 Hoppkräftor Figur 17. Tätheter av hinnkräftor och hoppkräftor vid Anten AN, Mjörn MB och Mjörn ME. Data från augusti/september i de senaste decenniernas limnologiska undersökningar. Naupliuslarver är inte inkluderade. Tätheten av hopp- och hinnkräftor kan däremot jämföras med resultaten från 198- och 199-talen också (Figur 17). I Anten har tätheten av hoppkräftor, främst Eudiaptomus, ökat jämfört med undersökningen Även vid stationerna i Mjörn var mängden hoppkräftor lite större 28 och 218 än 199 och 2. I Mjörn var det däremot de småvuxna cyclopoida arterna Thermocyclops oithonoides och Mesocyclops leuckarti som står för en eventuell ökning. Tätheten av små cyclopoida hoppkräftor brukar vara större i eutrofa sjöar än i oligotrofa sjöar och de är inte lika känsliga för fiskpredation som de större arterna. Det är möjligt att dessa förändringar i djurplanktonsamhället i Anten och Mjörn kan ha påverkat växtplanktonsamhället. En större biomassa av djurplankton, bland annat stora hinnkräftor, är mer effektiva växtplanktonbetare än tex små hoppkräftor. Detta medför att betningstrycket på växtplankton troligen var större 218 än tidigare år, främst i Anten. Eventuella förändringar i täthet och artsammansättning bland fisken i sjöarna kan också ha bidragit till förändringar i växt- och djurplanktonsamhällena. Sammantaget visar jämförelsen med tidigare undersökningar på en mer näringsfattig miljö i Anten 218 än 28. Lokalerna i Mjörn uppvisar ingen lika tydlig förändring och näringstillståndet där bedöms som nära oförändrat och något mer näringsrikt än i Anten. 35

36 Vid båda provtagningsstationerna i Mjörn påträffades hoppkräftan Limnocalanus macrurus. Arten är en glacialrelikt och har därför ett särskilt bevarandevärde. Den är dessutom känslig för såväl försurning som kraftig syrebrist. Det är känt sedan tidigare, bland annat från undersökningarna 199, 2 och 28, att arten finns i Mjörn. Limnocalanus är storvuxen och det är svårt att skatta dess populationstäthet. Det finns dock inga indikationer på att artens tätheter förändrats i Mjörn under de senaste decennierna. Limnocalanus har aldrig påträffats i Anten. Vid undersökningarna 199 och 2 påträffades ett fåtal individer av hjuldjuret Notholca caudata i enstaka djurplanktonprov från Mjörn. I Anten var den relativt vanlig vid undersökningarna 1985 och Även N. caudata anses ibland vara en glacialrelikt. Arten påträffades inte i proven från Anten och Mjörn 28 eller 218. N. caudata trivs i kallt syrerikt vatten och har därför ofta sitt täthetsmaximum på våren eller på djupt vatten i djupa sjöar om det inte råder syrebrist. Den glacialrelikta hoppkräftan Limnocalanus macrurus. 36

37 Vattenväxter Vattenväxter inventerades i hela Anten (13 transekter) och i två områden i sydvästra Mjörn, dels vid Sjövik (12 transekter) och dels i Öjaredsviken (11 transekter) (Figur 18, Figur 19). Sjöarnas stora djup och det måttliga siktdjupet medför att det är en begränsad del av sjöarna som hyser vattenvegetation. I Anten påträffades växter ner till 3,3 meter medan vegetationen vid Sjövik noterades ner till 2,7 meter och i Öjaredsviken ner till 3,9 m. På de sista djupmetrarna var det dock endast stor näckmossa som noterades i Öjaredsviken. Kärlväxterna sträckte sig endast till 2,1 m. Vattensåndet i sjöarna var dock mycket lågt, minst en halvmeter under normalvattenstånd. Figur 18. Karta över de inventerade transekternas läge och längs i Anten

38 Figur 19. Karta över de inventerade transekternas läge och längd i sydvästra Mjörn, vid Sjövik och Öjaredsviken 218. Förekomst av rödlistade arter, ormbunken klotgräs, gröna mattan till vänster (Öjaredsviken) och revsvalting till höger (Anten). 38

39 styvt braxengräs notblomster nålsäv strandpryl hårslinga trubbnate vattenpest Antal rutor Vegetationens sammansättning skiljer sig mellan områdena. I Anten dominerade långskottsväxter i form av hårslinga och trubbnate, medan kortskottsarter som styvt braxengräs, nålsäv och strandpryl dominerar i Mjörn (Figur 2). I Öjaredsviken är dock inslaget av långskottsväxter som olika natearter betydande. Statusklassningen enligt TMI indikerade hög status i Anten och Sjövik men god i Öjaredsviken. Samtliga värden ligger dock nära klassgränsen god/hög, varför klassningen även skall göras med avseende på indikatorarter som styvt braxengräs. Det innebär att statusen klassas som hög alla tre områdena. Vegetationen bedömdes vara tämligen opåverkad av reglering, indexet Wic är högt och det förekommer gott om kortskottsarter som braxengräs, strandpryl och notblomster, vilka används som en markör på en god status med avseende på reglering. Tabell 12. Trofiskt makrofytindex (TMI). Statusklassning av näringspåverkan enligt Havs och vattenmyndigheten 213 samt expertbedömning. * TFI indikerar god status men nära klassgräns för hög och p g a förekomst av styvt braxengräs ändras klassningen till hög status. Statusklassning Expertbedömning Lokal TMI EK Status näring Anten 8,,96 Hög Hög Sjövik 7,9,95 Hög Hög Öjaredsviken 7,6,91 Hög* Hög Dominerande vattenväxter kortskottsväxter långskottsväxter Anten Sjövik Öjaredsviken Figur 2. Dominerande arter i de undersökta områdena Anten, Sjövik (Mjörn) och Öjaredsviken (Mjörn)

40 Vattenvegetationen bedömdes som måttligt artrik i alla områdena. Det noterades tre rödlistade arter, pilblad (NT), klotgräs (NT) och revsvalting (VU). Den senare förekommer i Anten och blommade rikligt vid inventeringstillfället på grund av det låga vattenståndet. De två andra arterna noterades i Öjaredsviken och har tämligen olika miljökrav. Pilblad är näringsgynnad medan klotgräs förekommer i tämligen näringsfattiga miljöer. Klotgräslokalen var på en betad strandäng. Det noterades även några regionalt ovanliga näringsgynnade natearter (Tabell 13). Flera av de kortskottsarter som är vanliga framförallt i Mjörn utgör typiska arter för naturtypen Ävjestandssjöar (313). Naturtyper i Eus art- och habitatsdirektiv Vattenväxter är viktiga karaktärsarter för de vattenekosystem som skall skyddas enligt EU s art- och haitatdirektiv. Vid bedömning av om dessa naturtyper har gynnsam bevarandestatus används så kallade typiska arter vilka visar att naturliga strukturer och funktioner upprätthålls. Tabell 13. Förekomst av naturvärdesarter (antal rutor med fynd) som påträffades vid växtinventeringen i september 218. Rödlistade arter; NT=nära hotad, VU=sårbar, T anger typiska arter för naturtyp 313 ävjestrandssjöar och Ov betecknar att arten är ovanlig i regionen. Art Raritet Antal rutor Anten Sjövik Öjaredsv. Mjörn tot Kortskottsväxter klotgräs NT, T 1 1 styvt braxengräs T vekt braxengräs T 4 4 notblomster T strandpryl T Långskottsväxter krusnate Ov långnate Ov 1 1 trubbnate Ov Övervattensväxter pilblad NT 1 1 revsvalting VU 13 Antal arter Antal T-arter( ävjestrandssjöar) Antal rutor T-arter( ävjestrandssjöar) Revsvalting Revsvalting är en rödlistad lågvuxen, perenn ört som sprider sig med utlöpare. Arten är klassad som sårbar (VU). Bladen sitter i rosett och blommorna är blekrosa med tre kronblad och sitter i gles flock på långa skaft. Den närstående flocksvaltingen B. ranunculoides saknar utlöpare och har mindre blommor. Åtminstone i Västergötland och Blekinge sker blomningen mycket sällan, blott vid extrema torrsomrar, då bottnarna torkar upp. Revsvalting växer på sandiga sötvattenstränder. Ändrade vattenföringsförhållanden och eutrofiering utgör troliga hot mot revsvalting. Igenväxning av sjöstränderna är ett annat hot Revsvalting förekommer i Sverige i Blekinge vid Mörrumsån, i några småsjöar i nordöstra Småland samt i Anten (13 kända lokaler). I Norge finns arten i några få sjöar och i Danmark är den känd från en lokal på västra Jylland medan den saknas i övriga Norden. Utbredningen omfattar för övrigt delar av Västeuropa och Nordafrika. 4

41 Bottenfauna Djupbottnar I Anten visade djupbottenfaunans sammansättning på ett måttligt näringsrikt till näringsrikt tillstånd, med en ansträngd syresituation i de djupare delarna av sjön (tabell 12). En sjö av Antens storlek bedöms kunna hysa fler och känsligare arter än de som påträffades. I Mjörn visade djupbottenfaunans sammansättning på ett måttligt näringsrikt till näringsfattigt tillstånd med syrerika förhållanden i bottenvattnet (tabell 12). Höga individtätheter indikerade en hög biologisk produktion i bottensedimentet. Det är noterbart att den djupaste profundalpunkten i södra Mjörn (ME) uppvisade ett bottenfaunasamhälle med fler näringsämneskänsliga och syrekrävande arter samt indexvärden som indikerade bättre miljöförhållanden i bottenvattnet, jämfört med den grundare profundalpunkten i östra Mjörn (MA). Provpunkt MA ligger närmare Alingsås än ME och påverkas förutom av tätorten även av Säveån som har sitt utlopp vid Alingsås. Det noterades dock inga tecken på missbildningar som kan tyda på effekter av miljögifter. Jämfört med undersökningen 28 har statusen i Antens något grundare prov (AU) ändrats från god till måttlig. Vid expertbedömningen har statusen dock bedömts som måttlig vid båda tillfällena. I den södra delen av Mjörn indikerade bottenfaunan mer näringsfattiga förhållanden, jämfört med tidigare, vid såväl ME som MU, statusen klassades dock som hög vid båda tillfällena. Tabell 14. Expertbedömningar av tillstånd och status vid undersökningar av bottenfaunan på Anten och Mjörns djupare bottnar 218. De bedömningar som avvek från klassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier anges med streckade ramar. Expertbedömningar Näringstillstånd Syretillstånd Status map Status map Station eutrofiering annan påverkan AN. Anten, profundal Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Måttlig Hög AU. Anten, sublitoral Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Måttlig Hög MA. Mjörn, profundal Måttligt näringsrikt Syrerikt God Hög ME. Mjörn, profundal Mycket näringsfattigt Mycket syrerikt Hög Hög MU. Mjörn, sublitoral Näringsfattigt Syrerikt God Hög Tabell 15. BQI (Benthic Quality Index), statusklassning av näringspåverkan vid undersökningar av bottenfaunan på Anten och Mjörns djupare bottnar 218, enligt Havs- och vattenmyndigheten 213. Statusklassning av näringspåverkan BQI Ekologisk Status- Station Indexvärde kvalitetskvot klassning AN. Anten, profundal 2,,75 God AU. Anten, sublitoral 1,3,48 Måttlig MA. Mjörn, profundal 3, 1,12 Hög ME. Mjörn, profundal 4, 1,49 Hög MU. Mjörn, sublitoral 3, 1,12 Hög 41

42 Strandzonen Bottenfaunan i strandzonen var artrik i både Anten och Mjörn. I Mjörn var artsammansättningen karaktäristisk för stora sjöar, som påminner mer om rinnande vatten än sjöar, eftersom exponeringsgraden för vågor är så hög. Bottenfaunan bedömdes vara opåverkad och ha hög ekologisk status i båda sjöarna. Statusklassningen av strandzonens bottenfauna var oförändrad, jämfört med undersökningen 28. Bottenfaunan i Antens strandzon expertbedömdes dock i motsats till den något djupare punkten (AU) vara mer näringsämnespåverkad 28 än 218. Tabell 16. Expertbedömningar av surhetsklass, status och naturvärden vid undersökningar av bottenfaunan i Antens och Mjörns strandzoner 218. De bedömningar som avvek från klassningen enligt statusklassningen anges med streckade ramar. Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Status map Naturvärden klass näring hydromorfologisk annan Lokal påverkan påverkan AL. Anten, litoral Nära neutralt Hög Hög Hög höga ML. Mjörn, litoral Nära neutralt Hög Hög Hög mycket höga Tabell 17. ASPT-index och MILA-index, statusklassning av näringspåverkan och surhet vid undersökningar av bottenfaunan i Anten och Mjörns strandzoner 218, enligt Havs- och vattenmyndigheten 213. Näringsämnesstatus Surhetsstatus ASPT EK- Status MISA EK- Status Lokal kvot klassning kvot klassning AL. Anten, litoral 5,76,98 Hög 97 1,26 Nära neutralt ML. Mjörn, litoral 5,67,97 Hög 82 1,6 Nära neutralt Naturvärden Den artrika bottenfaunan i sjöarnas strandzoner och förekomst av ett stort antal ovanliga arter i framförallt Mjörn (Tabell 18) motiverade att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga respektive höga naturvärden. Den ovanliga vitmärlan Monoporeia affinis påträffades på Mjörns djupa bottnar. Arten är en bottenlevande glacialrelikt och hittas ofta i djupa sjöar med låg och jämn temperatur. Dess naturliga utbredning inskränker sig till sjöar och vattendrag under högsta kustlinjen. Vitmärlan är känslig för både låga syrgashalter och för låga ph-värden. Det finns äldre uppgifter om glacialrelikter i både Anten och Mjörn. I Mjörn har det förutom vitmärla påträffats pungräka Mysis relicta, skorv, Saduria entomon (Mesidothea entomon) och hoppkräftan Limnocalanus macrurus. Av dessa är det endast vitmärla och hoppkräftan Limnocalanus som påträffats efter 1986 (Havs- och vattenmyndigheten 212). Även i Anten har vitmärla, pungräka och skorv påträffats, men inte efter 1957 (Kinsten 212). 42

43 Tabell 18. Förekomst av ovanliga bottenfaunaarter i Anten och Mjörn vid provtagningen i oktober 218. Samtliga arter, utom vitmärlan Monoporeia affinis som noterades på djupbottnarna, påträffades i strandzonen. ARTER Hotstatus/ Raritet Anten AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus lacustris - Sars, 1863 Ovanlig (3p) x Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) Ovanlig (3p) x EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis sp. (fuscatus/scambus - gr.) Ovanlig (3p) x TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche contubernalis - McLachlan, 1865 Ovanlig (3p) x COLEOPTERA, skalbaggar Stenelmis canaliculata - (Gyllenhal, 188) Ovanlig (3p) x GASTROPODA, snäckor Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ovanlig (3p) x x Myxas glutinosa - (O.F. Müller, 1774) Ovanlig (3p) x Mjörn Den ovanliga nattsländan Hydropsyche contubernalis noterades i Mjörns strandzon. 43

44 Antal nät Provfisken Vid provfisket i Anten 218 användes endast bottennät (5 st.). Fångsten utgjordes av arterna abborre, braxen, gädda, gärs, gös, lake, mört, nors och siklöja (bilaga 9). Antalsmässigt dominerades fångsten av abborre, gers och mört. Viktmässigt var de dominerande arterna abborre och mört. När indexet EQR8 beräknas jämförs utfallet av provfisken med framräknade referensvärden. Årets provfiske i Anten avvek överlag mycket lite från dessa jämförvärden. Inga i EQR8 ingående parametrar avvek signifikant från jämförvärdena. Noterbart var dock en förhållande vis hög kvot av abborre/karpfiskar. Ett dominerande och relativt storvuxet bestånd av abborre är en indikator på en måttlig påverkan av näringsämnen. Baserat på resultaten av nätprovfisket 218 bedöms Anten uppvisa en god ekologisk status med avseende på fisk. Vid provfisket i Mjörn 218 användes såväl bottennät (64 st.) som pelagiska nät (2 st.). Fångsten utgjordes av arterna abborre, braxen, gädda, gärs, gös, lake, mört, nors, siklöja och öring. (bilaga 9). Antalsmässigt dominerades fångsten av abborre, mört och gärs. Viktmässigt var de dominerande arterna abborre, gös och mört. Den pelagiska fångsten dominerades av siklöja men även nors, abborre och mört förekom. Inga i EQR8 ingående parametrar avvek signifikant från jämförvärdena. Baserat på resultaten bedöms Mjörn uppvisa god ekologisk status med avseende på fisk. Resultaten från Anten och Mjörn uppvisar stora likheter. Den totala fångsten per ansträngning i bottennät uppgick till strax under 2 kg i båda sjöarna och i stort sett samma arter förekommer. Fångsten i de två pelagiska näten i Mjörn indikerar att sjöns fria vattenmassa (pelagial) domineras av siklöja. Det är sannolikt att siklöja utgör en betydande del även av Antens fria vattenmassa. Anten provfiskas sedan 27 med 5 bottensatta nät fördelade inom fasta stationer (Figur 1). Från och med 27 ökades antalet stationer från fyra till fem. Eftersom nätansträngningen har varierat något under åren krävs en viss försiktighet när utfallet från de olika årens undersökningar jämförs Bottennät Pelagiska nät Anten Mjörn Figur 21. Nätinsatser vid provfisken i sjöarna Anten och Mjörn. 44

45 Antal (%) Vikt (%) Vid årets provfiske i Anten fångades i snitt 1,8 kg fisk per lagt nät, jämfört med 1,55 kg 27. Fångstens fördelning vid 218 års fiske var likartad med de som registrerades vid de tidigare undersökningarna (Figur 2). Resultaten antyder att det föreligger ett konkurrensförhållande mellan mört- och siklöjebestånden i sjön. När antalet siklöjor ökar reduceras rekryteringen av mört och mörtens medelvikt ökar. När beståndet av siklöja minskar ökar istället rekryteringen av mört. Det skall dock påpekas att det är svårt att dra slutsatser av provfisken som utförs med drygt 1-åriga intervall. Mellanårsvariationerna kan vara stora och flera fiskbestånd, däribland siklöja, kan uppvisa cykliska variationer. Statusklassningen har ändrats, jämfört med 27 från måttlig till god ekologisk status beroende på en högre diversitet och en högre andel abborre i förhållande till karpfisk. Andelen mört var ovanligt hög 27. Mjörn har tidigare provfiskats åren 199, 2, 27. Den totala nätinsatsen har varierat en del under åren (Figur 1) och sedan 27 har de bottensatta näten kompletterats med pelagiska nät. De tidigare fiskena utfördes emellertid med en delvis annan metodik, bl a vad gäller nätens placering och fördelning på olika djupzoner i sjön, vilket reducerar förutsättningarna för jämförelser och försvårar tolkningen av eventuella skillnader. Även bristande redovisningar av primärdata från tidigare fisken medför att möjligheterna till adekvata jämförelser är begränsade. Resultaten från 199 och 2 års provfisken var mycket likartad (Bydén 21) Abborre Braxen Gädda Gärs Gös Lake Mört Nors Siklöja Sutare Anten Abborre Braxen Gädda Gärs Gös Lake Mört Nors Siklöja Sutare Anten Figur 22. Fångstens procentuella fördelning vad gäller vikt (överst) respektive antal (nederst) vid provfiskena i sjön Anten under perioden Figuren baserad på bottensatta nät. 45

46 Antal (%) Vikt (%) I Mjörn var fångsten vid årets fiske 1,9 kg per nätnatt. Ett utfall som innebar en ökning i förhållande till 27 års resultat (1,5 kg/nät) men var avsevärt lägre än provfiskena 199 och 2 då fångsten uppgick till ca 2,5 kg per nätnatt. Sedan provfiskeseriens start 199 har inslaget av gös varit försiktigt ökande. Numerärt fångas arten dock fortsatt i låga mängder (218 var den genomsnittliga fångsten 1,8 gösar/nät). Det är sannolikt att ett långsamt ökande bestånd av gös skapar en förändrad konkurrenssituation till sjöns abborrar. Årets fångst av abborre i Mjörn var intressant i det avseende att den viktmässigt var en av de lägsta sedan provfiskena inleddes samtidigt som artens antalsmässiga inslag i totalfångsten var den högsta som hittills noterats (Figur 23). I vilken mån sjöns abborrar verkligen börjat utveckla ett mer småvuxet bestånd eller om årets resultat snarare speglar en slumpmässig mellanårsvariation är något framtida fisken kan komma att bringa ökad klarhet i. Det förefaller emellertid som om beståndet av abborre inte är lika dominerande som tidigare, möjligen kopplat till en ökad konkurrens från främst gös. Statusklassningen var oförändrad (god), jämfört med Abborre Braxen Gädda Gärs Gös Lake Mört Nors Siklöja Sutare Öring Mjörn Abborre Braxen Gädda Gärs Gös Lake Mört Nors Siklöja Sutare Öring Mjörn Figur 23. Fångstens procentuella fördelning vad gäller vikt (överst) respektive antal (nederst) vid provfiskena i sjön Mjörn under perioden Figuren baserad på bottensatta nät. 46

47 Sammanvägning av naturvärden Anten och Mjörn utgör riksintresse för naturvård. I beskrivningen av de limnologiska värdena poängteras att Mjörn är en mesotrof sjö med rik flora och fauna samt förekomst av glacialmarina relikter. Anten beskrivs som en stor klarvattensjö. Anten har liksom Mjörn flera glacialmarina relikter, fiskeribiologiska värden samt rik fågelfauna. Sjöarna utgör viktiga rastplatser för fågelsträcket. Mjörn och Anten har stam av öring samt flodkräfta. Öringen är storvuxen och bedöms ha stort skyddsvärde med få motsvarigheter i länet. Resultatet av denna undersökning styrker värdena i området. Mjörn skapar genom sin storlek en unik förutsättning för artmångfald, såväl med avseende på bottenfauna, vattenväxter som fisk. Anten är även om det också är en stor sjö inte unik på samma sätt. Den är betydligt mindre, med betydligt kortare strandlinje och avsaknad av sjöar. Sjön är också mer påverkad av näringsämnen. Inte desto mindre är den artrik och det förekommer ovanliga och rödlistade arter, som revsvalting. Antens vatten är klarare än Mjörns men sjön är inte en utpräglad klarvattensjö. Anten stärker dock och kompletterar Mjörns värden, varför det är motiverat att se hela området som en mycket värdefull enhet. När det gäller sjöarnas glacialmarina relikter så är statusen osäker, av de fyra glacialrelikta arter som finns noterade sedan tidigare (Kinsten 212) har endast två, vitmärla och hoppkräftan Limnocalanus påträffats under senare tid och enbart i Mjörn. Med tanke på sjöarnas värden är det därför högst motiverat att utföra en särskild undersökning som är inriktad på att inventera dessa ovanliga kräftdjur. En sådan undersökning kan göras med en kombination av olika metoder som trål, van Veenhuggare, sänkhåv och planktonhåv. Glacialrelikta kräftdjur I Sverige förekommer sju kräftdjur som benämns som glacialrelikter. Arterna förekommer främst i djupa, klara, oförsurade sjöar under högsta kustlinjen och flertalet även i Östersjön. Skorv, Saduria entomon och sjösyrsa Gammaracanthus lacustris är de ovanligaste av dessa arter. Skorv förekommer endast i ett fåtal sjöar samt i Östersjön medan sjösyrsa är helt limnisk och noterad i drygt 3 svenska sjöar. Vitmärla är en märlkräfta som förekommer både i insjöar och i Östersjön. Vitmärlan har en livscykel på 1-2 år och blir ca 1 cm lång. Den är detritusätare och dagtid lever den i sedimentet i sjöns djupare delar. Glacialrelikterna har en intressant spridningshistoria, eftersom de har spridit sig under en period med annorlunda naturförhållanden och sedan blivit kvar när förhållandena förändrade sig. Idag anses det mest sannolikt att de invandrat från öster under den senaste istidens slutskede, via en serie isdämda sötvattenssjöar belägna längs inlandsisens kant i Baltikum, Ryssland och Sibirien (Kinsten 212). Dessa kräftdjur utgör en mycket viktig födoresurs för fisk. Av glacialrelikterna är vitmärla taggmärla, Pallasea. quadrispinosa och skorv bottenlevande arter medan sjösyrsa och hoppkräftan Limnocalanus maurus främst är pelagiska. I Mjörn har fyra glacialrelikta kräftdjur noterats: vitmärla, skorv, pungräka och Limnocalanus. I Anten har motsvarande arter utom Limnocalanus noterats. Flodkräftorna har tyvärr som på så många andra ställen, sannolikt slagits ut av kräftpest och numer förekommer signalkräfta i sjöarna. Skorv, Saduria entomon 47

48 Referenser ArtDatabanken 215. Rödlistade arter i Sverige 215. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Aasa, R Plankton i Lilla Ullevifjärden. Doktorsavhandling, Växtbiologiska institutionen, Uppsala universitet. Bydén, S. 21. Mjörn 2 en limnologisk studie. Länsstyrelsen I Västra Götaland 21:27. Ericsson, U. 21. Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län 29. Rapport till Länsstyrelsen i Värmlands län. Medins Biologi AB. Ericsson, U., Nilsson, C., Svensson, J., Liungman, M., Boström, A Effekter på bottenfaunan av vattenkraftsreglering. En undersökning av 13 sjöar och 16 vattendrag. GF Kväve och fosfor i Lerum. GF Konsult AB. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 215:4. Havs- och vattenmyndigheten 215. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp makrofyter i sjöar 3,, Havs- och vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag. Version 1: Havs- och vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:1, Havs och vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1: Havs och Vattenmyndigheten 216. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Djurplankton i sjöar. Version 1: Havs- och vattenmyndigheten 218. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter ändring i Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 218:17. 48

49 Hellsten, S.& Mjelde, M. 29. Macrophyte responses to water level fluctuation in Fennoscandinavian Lakes Applying a common index. Verh. Internat. Verein. Limnol. 29, vol. 3, Part 5, p , January 29. Henrikson, L., Nyman, H. & H. Oscarson Limnologisk undersökning av Mjörn och Sävelången Ekologisk konsultation. Henrikson, L., Larsson, S. & H. Nyman Anten en limnologisk undersökning Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1988:4. Henriksson, L. & H. Nyman Mjörn en limnologisk studie 199. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1992:4. Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: Kinsten, B De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige. Havs och vattenmyndighetens rapport 212:1 Marelius, I Databehandling inom NLU. Beskrivning av behandlingsrutiner vid NLU:s biologiska sektion. NLU Rapport 56. Medin, M., Ericsson U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB Naturvårdsverket Recipientkontroll i vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318 Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 216. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten, Kust och Hav. Undersökningstyp: Organiska miljögifter i sediment. Version 1:, Naturvårdsverket 217. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten, Kust och Hav. Undersökningstyp: Metaller i sediment. Version 1:2, SIS Svensk Standard SS , Vattenundersökningar provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS 27. Svensk Standard, SS-EN 1546:27. Vattenundersökningar Vägledning för inventering av makrofyter i sjöar. SIS 212. Svensk Standard, SS-EN ISO 187:212, Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. 49

50 SIS 217. International Standard, ISO , Water quality- sampling. Part 12: Guidance on sampling of bottom sediments from rivers, lakes and estuarine areas. Second edition SLU 212. Metodhandboken för åldersbestämning av fisk, Institutionen för akvatiska resurser, SLU: Havsfiskelaboratoriet, Kustlaboratoriet, Sötvattenslaboratoriet, version 1, SS-EN 1524: 26. Vattenundersökningar: vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhlteknik). SS-EN 1511:26, Vattenundersökningar Vägledning för provtagning av djurplankton i sjöar. SS-EN 16698:215, Vattenundersökningar Vägledning för kvantitativ och kvalitativ provtagning av fytoplankton från sjöar och vattendrag. Statens forurensningstilsyn 27. Veileder for klassifisering av mijökvalitet i fjordar og kyst-farvann. Revidering av klassificering av metaller og organiske miljögifter i vann og sedi-menter rapport Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton- Methodik. Mit-teilungen Int Ver Limnol 9: Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

51 Bilaga 1. Vattenkemi 51

52 Referensvärden från länsstyrelsen i Västra Götaland Station StationsID Ref Tot-P Siktdjup ref Säveån, inlopp Mjörn S14 15 µg/l Lobäcken S15A 21,3 µg/l Mellbyån, inlopp i Anten S15 19, µg/l Anten AN 1,2 µg/l 4, m Mellbyån, utlopp Anten S16 1,2 µg/l Mjörn 1,6 µg/l 3,9 m Säveån, utlopp Mjörn S18 1,6 µg/l 52

53 AN. Anten N (,5 m) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 2 Måttligt hög halt,51 God status N-tot (mg/l),63 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 3 Kväveöverskott 4 Totalfosfor (µg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l) ,, , Syretillstånd och absorbans År Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på 2 m djup (mg/l),7 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Absorbans (42/5),76 Måttligt färgat vatten 2 Syre (mg/l) ,25 Abs F (42/5)),2,15,1,5, Ljusförhållanden och klorofyll a År Medelvärde Tillstånd EK Status siktdjup Siktdjup (m) 2,9 Måttligt siktdjup,74 Hög status Klorofyll a (µg/l) 7,2 Måttligt hög halt 8 Siktdjup (m) Klorofyll a Syntes Analysresultaten visar på måttligt näringsrika förhållanden och höga halter av kväve. Statusen med avseende på fosfor klassas som god. Siktdjupet och halten av klorofyll a är måttliga. Statusen med avseende på siktdjup klassas dock som hög. Bottenvattnet på 2 meters djup uppvisar ett nästan syrefritt tillstånd. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Kvävehalterna uppvisar svagt sjunkande värden. Även syrehalten i bottenvattnet uppvisar en sjunkande trend. De uppmätta halterna av klorofyll uppvisade stigande värden fram till 212 men har sedan planat ut medan siktdjupet förefaller ha en svagt sjunkande trend under samma period för att sedan plana ut. Från och med 213 ändrades provtagningen från varannan månad till fyra gånger per år. 53

54 AS. Anten S (,5 m) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 12 Låg halt,83 Hög status N-tot (mg/l),54 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 44 Kväveöverskott 4 Totalfosfor (µg/l) 2, Totalkväve (mg/l) 3 1,5 2 1, 1, , Syretillstånd och absorbans År Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på 24 m djup (mg/l) 1, Syrefritt eller nästan syrefritt Absorbans (42/5),68 Måttligt färgat vatten 2 Syre (mg/l) ,25 Abs F (42/5),2,15,1,5, Ljusförhållanden och klorofyll a År Medelvärde Tillstånd EK Status siktdjup Siktdjup (m) 3,2 Måttligt siktdjup,81 Hög status Klorofyll a (µg/l) 6,6 Måttligt hög halt Siktdjup (m) Klorofyll a Syntes Analysresultaten visar på näringsfattiga förhållanden och måttligt höga halter av kväve. Statusen med avseende på fosfor klassas som hög. Klassningarna påverkas av ett lågt fosforvärdi i augusti 218 (5 µg/l). Siktdjupet och halten av klorofyll a är måttliga. Statusen med avseende på siktdjup klassas dock som hög. Bottenvattnet på 24 meters djup uppvisar ett nära syrefritt tillstånd. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Kvävehalterna uppvisar en svagt sjunkande trend. Motsvarande tendens finns hos fosfor men svagare. Den stigande trenden av klorofyll har planat ut. Det förefaller även finnas en svag tendens till sjunkande siktdjup sedan mitten av

55 AS. Anten S (,5 m) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 12 Låg halt,83 Hög status N-tot (mg/l),54 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 44 Kväveöverskott 4 Totalfosfor (µg/l) 2, Totalkväve (mg/l) 3 1,5 2 1, 1, , Syretillstånd och absorbans År Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på 24 m djup (mg/l) 1, Syrefritt eller nästan syrefritt Absorbans (42/5),68 Måttligt färgat vatten 2 Syre (mg/l) ,25 Abs F (42/5),2,15,1,5, Ljusförhållanden och klorofyll a År Medelvärde Tillstånd EK Status siktdjup Siktdjup (m) 3,2 Måttligt siktdjup,81 Hög status Klorofyll a (µg/l) 6,6 Måttligt hög halt Siktdjup (m) Klorofyll a Syntes Analysresultaten visar på näringsfattiga förhållanden och måttligt höga halter av kväve. Statusen med avseende på fosfor klassas som hög. Klassningarna påverkas av ett lågt fosforvärde i augusti 218 (5 µg/l). Siktdjupet och halten av klorofyll a är måttliga. Statusen med avseende på siktdjup klassas dock som hög. Bottenvattnet på 24 meters djup uppvisar ett nära syrefritt tillstånd. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Kvävehalterna uppvisar en svagt sjunkande trend. Motsvarande tendens finns hos fosfor men svagare. Den stigande trenden av klorofyll har planat ut. Det förefaller även finnas en svag tendens till sjunkande siktdjup sedan mitten av 199- talet. Provtagningsfrekvensen har varierat mellan åren. 55

56 MB. Mjörn NV (,5 m) Siktdjup (m) , , ,4 Klassificering av tillstånd (Naturvårdsverket 1999) Medelvärde 3, Måttligt siktdjup Referensvärde från länsstyrelsen ,9 EK,76 Hög status Totalkväve (µg N/l) Medelvärde 65 Hög halt Totalfosfor (µg P/l) Medelvärde 11 Låg halt Referensvärde från länsstyrelsen ,6 EK,98 Hög status Totalkväve/totalfosfor Medelvärde 6 Kväveöverskott Absorbans , , ,59 Medelvärde,118 Måttligt färgat Klorofyll-a (µg/l) , ,9 Medelvärde 5,8 Måttligt hög halt Syrehalt (mg/l) på 18 m djup , Minvärde 6, Måttligt syrerikt 56

57 ME. Mjörn Ö (,5 m) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 12 Låg halt,88 Hög status N-tot (mg/l),68 Hög halt N-tot/P-tot-kvot 56 Kväveöverskott 4 Totalfosfor (µg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l) ,, , Syretillstånd och syretärande ämnen År Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt på m djup (mg/l) 6,9 Måttligt syrerikt tillstånd Absorbans (42/5),82 Måttligt färgat vatten 2 15 Syre (mg/l),2 Abs F (42/5) 1 5, , Ljusförhållanden och klorofyll a År Medelvärde Tillstånd EK Status siktdjup Siktdjup (m) 3,3 Måttligt siktdjup,86 Hög status Klorofyll a (µg/l) 6,3 Måttligt hög halt 8 Siktdjup (m) Klorofyll a Syntes Analysresultaten visar på näringsfattiga förhållanden och höga halter av kväve. Statusen med avseende på fosfor klassades som hög. Siktdjupet och halten av klorofyll a är måttliga.statusen med avseende på siktdjup klassades dock som hög. Bottenvattnet på 35 meters djup är måttligt syrerikt. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Kvävehalten uppvisar en tydligt sjunkande trend de senaste femton åren. De uppmätta halterna av klorofyll visar på högre värden jämfört med 199- talet medan siktdjupen förefaller att ha minskat. Övriga parametrar visar inga tydliga trender. Från och med 213 ändrades provtagningen från varannan månad till fyra gånger per år. 57

58 S14. Säveån mynning Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 29 Hög halt,51 God status N-tot (mg/l) 1,33 Mycket hög halt - 2 Totalfosfor (µg/l) 8, Totalkväve (mg/l) 15 6, 1 4, 5 2, , Syretillstånd och syretärande ämnen År Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,2 Måttligt syrerikt tillstånd 2 Syre (mg/l) 3 COD (Mn) (mg/l) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Absorbans (42/5),173 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 9, Starkt grumligt vatten Färgtal,6,4 Abs F (42/5) 5, ,

59 S14. Säveån mynning Surhet/försurning År Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),32 Mycket god buffertkapacitet ph 7 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),23 ph 6,9 1,,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Från och med januari 22 flyttades provtagningsstationen från en punkt nedströms Nolhaga avloppsreningsverk till en punkt uppströms reningsverket. Analysresultaten visar att vattnet är näringsrikt och att kvävehalterna är höga. Statusen med avseende på fosfor klassades som god. Vattnet är måttligt syrerikt, betydligt färgat och starkt grumligt. Inga låga ph-värden har mätts upp under den senaste treårsperioden och buffertkapaciteten är mycket god. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Med undantag för svagt ökande ph-värden finns inga tydliga trender efter att provpunkten flyttades

60 S15. Mellbyån mynning Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 65 Mycket hög halt,29 Otillfredsställande status N-tot (mg/l) 1,91 Mycket hög halt - 2 Totalfosfor (µg/l) 8, Totalkväve (mg/l) 15 6, 1 4, 5 2, , Syretillstånd och syretärande ämnen År Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 4,5 Svagt syretillstånd 2 Syre (mg/l) 4 COD (Mn) (mg/l) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Absorbans (42/5),199 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 18,8 Starkt grumligt vatten 3 Färgtal,6 Abs F (42/5) 2,4 1, ,

61 S15. Mellbyån mynning Surhet/försurning År Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),62 Mycket god buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),26 ph 6,7 1,,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes Analysresultaten visar att vattnet är mycket näringsrikt och att kvävehalterna är mycket höga. Statusen med avseende på fosfor klassades som otillfredsställande. Syrehalten är svag och vattnet är betydligt färgat och starkt grumligt. Inga låga ph-värden har mätts upp under den senaste treårsperioden och buffertkapaciteten är mycket god. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Det har funnits en tendens till lägre halter av totalfosfor men den har planat ut under senare år. ph uppvisar svagt stigande värden sedan mitten av 199-talet. Övriga parametrar uppvisar inga tydliga trender. 61

62 S15A. Lobäckens mynning Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 48 Hög halt,44 Måttlig status N-tot (mg/l),84 Hög halt - 2 Totalfosfor (µg/l) 6, 4, Totalkväve (mg/l) 1 2, , Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,2 Måttligt syrerikt tillstånd 2 Syre (mg/l) 4 COD (Mn) (mg/l) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Absorbans (42/5),199 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 15,9 Starkt grumligt vatten 3 Färgtal,6 Abs F (42/5) ,1 -, Syntes Analysresultaten visar att vattnet är näringsrikt och att kvävehalten är hög. Statusen med avseende på fosfor klassades som måttlig. Syrehalterna är måttligt höga och vattnet betydligt färgat och starkt grumligt. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Färgtalen tenderade att öka sedan mitten av 199-talet, men har nu planat ut. Fosfor- och kvävehalterna uppvisar en svagt minskande trend. Den "puckel" som fosforhalterna (och turbiditeten) uppvisade i början av 2-talet beror på att några enstaka extremt höga värden uppmättes (värden som är högre än vad diagrammet visar). 62

63 S16. Antens utlopp Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 22 Måttligt hög halt,47 Måttlig status N-tot (mg/l),31 Måttligt hög halt - 8 Totalfosfor (µg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l) ,, , Syretillstånd och syretärande ämnen År Medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd 2 Syre (mg/l) 3 COD (Mn) (mg/l) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Absorbans (42/5),71 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,6 Betydligt grumligt vatten 1 Färgtal,6 Abs F (42/5) 5, , Syntes Analysresultaten visar att vattnet är måttligt näringsrikt och att kvävehalten är måttligt hög.statusen med avseende på fosofor klassades som måttlig. Syrehalterna är höga och vattnet måttligt färgat och betydligt grumligt. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Kvävehalten uppvisar en tendens att minska. Fosfor och färg uppvisade högre värden vid eller strax efter de höga vattenföringarna kring år 63

64 S17. Åsjöns utlopp (Mellbyån) Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 18 Måttligt hög halt,57 God status N-tot (mg/l),56 Måttligt hög halt - 8 Totalfosfor (µg/l) 2, Totalkväve (mg/l) 6 1,5 4 1, 2, , Syretillstånd och syretärande ämnen År Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,7 Syrerikt tillstånd 2 Syre (mg/l) 3 COD (Mn) (mg/l) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Absorbans (42/5),8 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,5 Betydligt grumligt vatten 1 Färgtal,3 Abs F (42/5) 5,2, ,

65 S17. Åsjöns utlopp (Mellbyån) Surhet/försurning År Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),33 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),3 ph 7,2 1,,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Syntes De vattenkemiska analyserna visar att vattnet är måttligt näringsrikt och att kvävehalten är måttligt hög. Statusen med avseende på fosfor klassades som god. Vattnet är syrerikt, måttligt färgat och betydligt grumligt. Inga låga ph-värden har mätts upp under den senaste treårsperioden och buffertkapaciteten är mycket god. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Kväve- och fosforhalterna uppvisar en svag tendens att minska. Fosfor och färg uppvisade högre värden vid eller strax efter de höga vattenföringarna kring år 2. 65

66 S18. Mjörns utlopp Näringsämnen/eutrofiering År Medelvärde Tillstånd EK Status näringsämnen P-tot (µg/l) 1 Låg halt,57 God status N-tot (mg/l),67 Hög halt - 3 Totalfosfor (µg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l) 2 1, 1, , Syretillstånd och syretärande ämnen År Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,9 Syrerikt tillstånd Syre (mg/l) COD (Mn) (mg/l) Ljusförhållanden År Medelvärde Tillstånd Absorbans (42/5),83 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,8 Måttligt grumligt vatten 1 Färgtal,3 Abs F (42/5) 5,2, ,

67 S18. Mjörns utlopp Surhet/försurning År Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),28 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),25 ph 7,2,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) ph, Syntes De vattenkemiska analyserna visar att vattnet är näringsfattigt men att kvävehalten är hög. Statusen med avseende på fosfor klassades som god. Vattnet är syrerikt, måttligt färgat och måttligt grumligt. Inga låga ph-värden har mätts upp under den senaste treårsperioden och buffertkapaciteten är mycket god. De röda trendlinjerna visar glidande medelvärden. Kvävehalterna uppvisar en mycket tydlig minskande trend sedan sekelskiftet. Färgtalen har uppvisat tendens till cykliska förlopp, de var ovanligt låga under 199-talet och uppvisade högre värden vid eller strax efter de höga vattenföringarna kring år 2. Alkaliniteten är betydligt högre jämfört med slutet av 198-talet. 67

68 Mjörn MB augusti Station Klockan Siktdjup Temp Syre Syre Djup TTMM m C mg/l % m MB 1:2 3,5/2,6 Med / utan 17,2 9 93,9,5 vattenkikare 17,2 9 93,7 1 17,2 9,1 93,9 2 17,2 8,99 93,8 3 17,2 8,99 93,7 4 17,2 8,98 93,7 5 17,2 8,95 93,4 6 17,1 8,92 92, ,85 91,6 8 16,2 8,45 86,6 9 14,3 7,52 74,3 1 12,1 7,1 65,6 11 1,6 7,1 63,5 12 1,3 6,88 61,9 13 9,8 6, ,6 6,7 59,2 15 9,5 6,66 58,7 16 9,3 6,58 57,9 17 9,2 6,36 55,6 18 9,1 5,84 5,6 19 Datum: ,9 5,97 51,7 2 Provtagare: PN 8,9 5,97 51,7 21 Övrigt: Mulet, svag vind, regn 68

69 69

70 7

71 71

72 72

73 73

74 Bilaga 2. Sedimentkemi 74

75 Bedömningar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 215:4 och 218: Parameter Värde AN sed MA sed ME sed Glödgningsförlust % 13,4 11,9 12,5 (TOC) Glödgningsförlust/VBF beräknat 7,77 6,9 7,25 Faktor PÄ 215:14 beräknat 1,55 1,38 1,45 Faktor SFÄ 218:17 beräknat,64,72,69 Antracen 215:4 gränsvärde 37,3 33,1 34,8 Antracen (µg/kg TS) uppmätt värde < Fluoranten (µg/kg TS) 215:4 gränsvärde Fluoranten (µg/kg TS) uppmätt värde Tributyltennföreningar (µg/kg TS) 215:4 gränsvärde 2,5 2,2 2,3 Tributyltennföreningar (µg/kg TS) uppmätt värde 1,8 5,1 1 Kadmium, Cd (mg/kg TS) gränsvärde 2,3 2,3 2,3 Kadmium, Cd (mg/kg TS) uppmätt värde 1,3,99,91 Koppar, Cu (mg/kg TS) gränsvärde gränsvärde Koppar, Cu (mg/kg TS) uppmätt värde Koppar, Cu (normerad org kol) 218:17 normerat värde TOC har beräknats med Van Bemmelns faktor Översktider gränvärden i HVMFS 215:4 TOC = VBFx glödförlust (%) VBF= 1,724 75

76 Bedömningar enligt norsk veileder Parameter AN sed MA sed ME sed Glödgningsförlust % 13,4 11,9 12,5 (TOC) glödgningsförlust/vbf 7,77 6,9 7,25 PCB PCB-28 Triklorbifenyl mg/kg TS <,1,32,16 PCB-52 Tetraklorbifenyl mg/kg TS,14,24 <,1 bakgrunn PCB-11 Pentaklorbifenyl mg/kg TS <,1 <,1 <,1 god PCB-118 Pentaklorbifenyl mg/kg TS <,1,2 <,1 moderat PCB-138 Hexaklorbifenyl mg/kg TS <,1,82,42 dårlig PCB-153 Hexaklorbifenyl mg/kg TS <,1,1,44 svaert dårlig PCB-18 Heptaklorbifenyl mg/kg TS <,1,75,38 PCB Summa 7 st mg/kg TS,44,34,16 PAH Acenaften ug/kg TS <1 <1 <1 Acenaftylen ug/kg TS <1 16 <1 Naftalen ug/kg TS < Antracen ug/kg TS < Fenantren ug/kg TS Fluoranten ug/kg TS Fluoren ug/kg TS < Pyren ug/kg TS Benso(a)antracen ug/kg TS Benso(a)pyren ug/kg TS Benso(b)fluoranten ug/kg TS Benso(k)fluoranten ug/kg TS < Benso(ghi)perylen ug/kg TS < Krysen + Trifenylen ug/kg TS Dibens(a,h)antracen ug/kg TS < Indeno(1,2,3-cd)pyren ug/kg TS PAH,summa cancerogena ug/kg TS PAH,summa övriga ug/kg TS PAH-L,summa ug/kg TS < PAH-M,summa ug/kg TS PAH-H,summa ug/kg TS PAH16L summa 16 st ug/kg TS Organiska tennföreningar Tributyltenn* ug/kg TS 1,8 5,1 1 Tributyltenn** ug/kg TS 1,8 5,1 1 Veileder for klassifisering av miljøgifter i vann og sediment (TA-2229/27) *forvaltningsmessig gränsvärde ** effektbaserade gränsvärde (halter över,32µg/kg ger svaert dårlig status. 76

77 77

78 78

79 79

80 8

81 81

82 82

83 83

84 84

85 85

86 86

87 Bilaga 3. Kvicksilver och PFAS i fisk 87

88 88

89 89

90 9

91 Uppdrag: Analys av PFAS i fisk Uppdragsgivare: Medins Havs och Vattenkonsulten IVL provid: Syfte Syftet med uppdraget är att förse Medins Havs och Vattenkonsulten med information gällande halterna av PFAS i fiskmuskel. Metodik Fiskmuskel har extraherats med acetonitril och extraktet har renats med grafitiserat kol. Analys av proven har därefter skett med HPLC/MS-MS på IVLs laboratorium i Stockholm. 13 CPFOS, 13 C-PFOA och 13 C-6:2-FTS har använts som internstandarder för kvantifiering. Analyserna har utförts av Minh Nguyen. Mängden PFOS anges som summan av linjära och förgrenade. Den framtagna analysmetoden för kvantifiering av PFAS i vatten har bedömts fungera tillfredsställande (baserat på kvantitativ och kvalitativ jämförelse med de tillsatta radioinmärkta internstandarder). Resultat Resultaten presenteras i Tabell 1. Tabell 1. Koncentration av PFAS i fiskmuskel (ng/g färskvikt). IVL-kod prov PFBS PFHxS PFOS 6:2 FTS MR858 Abborre Mjörn <.1 <.1 12 <.1 MR859 Abborre Anten <.1 < <.1 MR851 Gädda Mjörn <.1 < <.1 MR8511 Gädda Anten <.1 < <.1 IVL-kod prov PFBA PFPeA PFHxA PFHpA PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFDoDA MR858 Abborre Mjörn <.1 <.1 <.3 <.3 <.6 < MR859 Abborre Anten <.1 <.1 <.3 <.3 < MR851 Gädda Mjörn <.1 <.1 <.3 <.3 <.6 <.3 < MR8511 Gädda Anten <.1 <.1 <.3 <.3 <.6 <.3 <.1.15 <.1 91

92 92

93 Bilaga 4. Läkemedelsrester 93

94 94

95 Rapport: Antibiotika, Medins, id (2) Tabell 1: Koncentration av antibiotika i vatten (ng/l). IVL-märkning: MR 8167 MR 8168 MR 8169 Provnamn: Gräfsnäs AG, Anten MN, Mjörn Nolhagaviken MS, Mjörn Sjövik Substans Terapeutisk effekt [ng/l] [ng/l] [ng/l] Amoxicillin Antibiotika * * * Ampicillin Antibiotika * * * Benzylpenicillin Antibiotika * * * Ciprofloxacin Antibiotika * * * Clarithromycin Antibiotika * * * Clindamycin Antibiotika * * * Doxycycline Antibiotika * * * Erythromycin Antibiotika * * * Fusidic acid Antibiotika * * * Linezolid Antibiotika * * * Metronidazole Antibiotika * * * Moxifloxacin Antibiotika * * * Norfloxacin Antibiotika * * * Rifampicin Antibiotika * * * Sulfamethoxazole Antibiotika * * * Tetracycline Antibiotika * * * Trimethoprim Antibiotika * * * * Mindre än värden (<) avser lägsta kvantifieringsgräns (LOQ, S/N=1) 95

96 RAPPORT 1(2) utfärdad av IVL:s laboratorium i Stockholm Uppdrag: Analys av läkemedel i vatten Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Olof Nilsson Företagsvägen Mölnlycke Uppdragsgivare: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Ankomstdatum prov: Analysdatum: Uppdragets omfattning: Bestämning av mängden läkemedel i vatten. Metod: Vattenprov har extraherats med hjälp av fastfaskolonner (HLB). Analys har skett med HPLC- MS/MS på IVL:s laboratorium i Stockholm. 13 C 15 N-Karbamazepin, 13 C6-Diklofenak, 13 C6-Hydroklortiazid och d3-ibuprofen har använts som internstandarder för kvantifiering. Analysresultat: Halten av 24 st. läkemedel i vatten anges i Tabell 1. Analysen utförd av: Linda Örtlund Rapporten granskad av: Johan Fång Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Utdrag från denna rapport får endast återges om IVL Svenska Miljöinstitutet AB tydligt anges som källa och data inte förändras. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 216, SE-1 31 Stockholm Box 5321, SE-4 14 Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 () Fax: +46()

97 Rapport: Läkemedel, Medins, id (2) Tabell 1: Koncentration av läkemedel i vatten (ng/l). IVL-märkning: MR 8167 MR 8168 MR 8169 Provnamn: Gräfsnäs AG, Anten MN Mjörn MS, Mjörn Sjövik Nolhagaviken Substans Terapeutisk effekt ng/l ng/l ng/l Amlodipine Antihypertensive * * * Atenolol Antihypertensive Bisoprolol Antihypertensive * * * Caffeine Stimulant * Carbamazepine Sedative * * * Citalopram Antidepressant * * * Diclofenac Anti-inflammatory * 18 * Fluoxetine Antidepressant * * * Furosemide Diuretic * * * Hydrochlorothiazide Antihypertensive * Ibuprofen Anti-inflammatory * Ketoprofen Anti-inflammatory Metoprolol Antihypertensive Naproxen Anti-inflammatory Oxazepam Sedative * 6.4 * Paracetamol Analgesic * * * Propranolol Antihypertensive * 1.5 * Ramipril Antihypertensive * * * Ranitidine Antiulcer * * * 97

98 Risperidone Antipsychotic * * * Sertralin Antidepressant * * * Simvastatin Lipid-regulating * * * Terbutaline Asthma medication * * * Warfarin Anticoagulant * * * *Mindre än värden (<) avser lägsta kvantifieringsgräns (LOQ, S/N=1) 98

99 RAPPORT 1(2) utfärdad av IVL:s laboratorium i Stockholm Uppdrag: Analys av östrogena hormoner i vatten Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Olof Nilsson Företagsvägen Mölnlycke Uppdragsgivare: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Ankomstdatum prov: Analysdatum: Uppdragets omfattning: Bestämning av mängden östron (E1), östradiol (E2) samt etinylöstradiol (EE2) i vatten. Metod: Vattenprov har extraherats med hjälp av fastfaskolonner (ENV+ samt PSA). Analys har skett med HPLC-MS/Orbitrap på IVL:s laboratorium i Stockholm. 2 D5-E2 och 2 D4-EE2 har använts som internstandarder för kvantifiering. Analysresultat: Halten av östron (E1), östradiol (E2) samt etinylöstradiol (EE2) anges i Tabell 1. Analysen utförd av: Johan Fång Rapporten granskad av: Linda Örtlund Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Utdrag från denna rapport får endast återges om IVL Svenska Miljöinstitutet AB tydligt anges som källa och data inte förändras. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 216, SE-1 31 Stockholm Box 5321, SE-4 14 Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 () Fax: +46()

100 Rapport: Hormoner, Medins, id (2) Tabell 1: Koncentration av östrogena hormoner i vatten (ng/l). IVL-nr Prov E1 E2 EE AG, Anten Gräfsnäs <2.5* 23 <2.5** 8168 MN, Mjörn Nolhagaviken 8 13 <2.5** 8169 MS, Mjörn Sjövik 8 <.75** <2.5** 1

101 Medins: Analys av antibiotika, läkemedel och hormoner. Ankomst prov: IVL-nr: MR MR 8169 Kommentarer kring resultat Den största spridningen av läkemedelsrester till miljön utgörs av konsumtionen av mediciner bland befolkningen. Läkemedel som inte bryts ner helt i kroppen utsöndras, antingen som metaboliter eller i oförändrad form, via urin och avföring och hamnar i våra reningsverk. I reningsverken kan läkemedelsresterna antingen brytas ner, fastläggas i slammet eller hamna i sjöar, vattendrag och i kustvatten via det renade utgående avloppsvattnet. Koncentrationer av läkemedel i ytvatten återfinns normalt i intervall från låga µg/l (nära punktkällor) till låga ng/l, med tydlig korrelation till befolkningstäthet, storlek på recipient samt vilken teknik som används i vattenreningsverken. De tre proverna analyserades för 24 st. läkemedelssubstanser. I provet AG, Anten Gräfsnäs kunde 7 stycken läkemedel detekteras, i provet MN, Mjörn Nolhagaviken 1 stycken och i provet MS, Mjörn Sjövik återfanns endast 4 stycken. Provet MN, där flest substanser detekterades, innehåller i de flesta fall även de högsta halterna. Provet AG innehåller generellt något lägre halter av substanserna medan endast ett fåtal substanser kan detekteras i provet MS och då i mycket låga ng/l-halter. Läkemedelssubstanserna detekterades i halter mellan.6 och 36 ng/l undantaget Koffein som återfanns i proverna AG och MN i halterna 13 respektive 12 ng/l. Att Koffein detekteras i betydande halter i proverna är förväntat då ämnet så gott som alltid återfinns i prover som analyseras för läkemedel. Det är en tydlig markör för antropogen kontamination. Denna kontamination behöver nödvändigtvis inte ha sitt ursprung i ett vattenreningsverk utan kan komma från mer direkta, närliggande källor. 4 av de läkemedelssubstanser som detekterades: Diclofenac; Ibuprofen; Ketoprofen och Naproxen hör till NSAID- (Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs) preparat. Denna typ av substanser har även vid tidigare studier av läkemedel i ytvatten påträffats i sjöar som ligger på behörigt avstånd från avloppsreningsverk och som istället erhåller diffus, direkt kontamination från omgivningen. 17 olika antibiotika analyserades men inget utav dessa återfanns i något av proverna. Proverna analyserade även för tre hormoner: östron (E1), östradiol (E2) och etinylöstradiol (EE2). I provet AG kunde både E1 och E2 detekteras men E1 var under kvantifieringsgränsen. Provet MN innehöll både E1 och E2 medan endast E1 kunde återfinnas i provet MS. Inget av de tre proverna innehöll EE2 i detekterbar mängd. Samtliga detekterade halter av hormoner var i området låga ng/l. Två av hormonerna som analyserades, E1 och E2, produceras naturligt medan EE2 endast har antropogent ursprung. Detta återspeglas i analysresultatet eftersom det är just de naturligt producerade hormonerna som återfinns i ytvattenproverna och inte det med antropogent ursprung. 11

102 Bilaga 5. Mikroplast 12

103 13

104 Författare: Kerstin Magnusson, Sara Jutterström På uppdrag av: Fotograf: Klicka och ange text Rapportnummer U 68 IVL Svenska Miljöinstitutet 219 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 21 6, 1 31 Stockholm Tel // Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem Innehållsförteckning Sammanfattning Metod Provtagning Analys Resultat och diskussion Referenser 14

105 Sammanfattning Mängden mikroplastpartiklar och andra antropogena partiklar 5 µm analyserades i ytvattenprover från sjöarna Anten och Mjörn. Koncentrationen av mikroplastpartiklar var mellan,7 ch,11 partiklar per liter. Merparten av partiklarna bestod av plastfragment och plastfibrer. Andra antropogena partiklar som fanns i proverna var vägpartiklar (däckgummi och bitumen),,5,24 partiklar per liter och fibrer av ickesyntetiska material,,2, 49 fibrer per liter. Högsta koncentrationen av vägpartiklar var i Mjörn nord (MA) och högsta koncentrationen icke-syntetiska fibrer i Mjörn söder (ME). Metod Provtagning Ytvattenprover för analys av mikroplast och andra antropogena mikropartiklar togs från tre lokaler, Mjörn söder (ME), Mjörn nord (MA) och Anten (AN). Koordinater för provtagningslokalerna är angivna i tabell 1. Provtagning gjordes från båt genom att pumpa vatten genom filter med en definierad maskstorlek med hjälp av en vakuumpump (Fig. 1). En filterhållare i rostfritt stål monterades på insugsslangen så att vattnet först passerade filtren innan det passerade genom slangar och pumphus. På varje lokal togs prover med filter av tre maskstorlekar, 3, 1 och 5 µm, vilka monterades i sekvens efter varandra. Alger, djurplankton och annat material i vattnet gjorde att inte lika mycket vatten kunde filtreras genom 5 µmfiltret som genom de övriga två. Efter en tids pumpande stannades därför pumpen och 5 µm-filtret fördes över till en ren petriskål för att sedan analyseras. Pumpen sattes därefter igång igen och ytterligare vatten pumpades igenom 3- och 1 µm-filtren. Även dessa filter överfördes därefter till rena petriskålar. Volymen av vatten som passerat genom de olika filtren vid de tre lokalerna presenteras i tabell 1. Från varje lokal togs ett blankprov genom att montera 3, 1 och 5 µm-filter i filterhållaren som sedan doppades i vattnet bredvid båten. Blankfiltren hanterades sedan på samma sätt som de riktiga provfiltren. Tabell 1 Koordinater för de tre provtagningslokalerna och mängden vatten som pumpades genom respektive filter. Provtagningslokal Koordinater RT9 Provtagningsvolym (liter) 3/1 µm 5 µm Mjörn söder (ME)

106 Mjörn nord (MA) Anten (AN) Figur 1 Provtagning av mikroplaster i ytvatten gjordes med en vakuumpump (vänster). Filterhållaren (till höger) var monterad på insugsslangens mynning. Filterhållaren hölls ut från båtsidan med hjälp av ett spö där en tunn kätting fastsatt i filterhållaren fästes (mitten). Analys Alla antropogena partiklar noterades och delades in i följande grupper: plastpartiklar, vägpartiklar, metallpartiklar och icke-syntetiska fibrer (t.ex. bomull, cellulosa och ull). Plastpartiklarna indelades i fyra morfologiskt skilda kategorier: plastfibrer, plastfragment, plastflagor och plastfilm. Med plastfragment avses partiklar med en tydlig tredimensionell struktur, plastflagor är tunnare partiklar som t.ec. flagor av färg, och plastfilm är riktigt tunn plast. Vägpartiklarna delades in i två kategorier av partiklar av olika ursprung däckgummi och bitumen (asfalt). Proverna analyserades med stereomikroskop (Leica M25C, 16 x förstoring). Även taktil beröring av partiklarna var en del av analysen, detta var t.ex. användbart för att särskilja däckgummi från bitumen. Vid osäkerhet över partiklar som misstänktes vara av plast gjordes ett s.k. smälttest. Partiklarna lades på ett objektglas som hölls över lågan från en spritlampa och om de smälte ansågs de bestå av plastpolymer. 16

107 Resultat och diskussion Antalet mikroplastpartiklar 5 µm (summan av alla kategorier av plastpartiklar) som fångats upp på 3, 1 och 5 µm-filtren vid respektive lokal uppgick till,7 partiklar per liter vid ME,,8 vid MA och,11 partiklar per liter vid AN (Fig. 2). Proverna dominerades av partiklar av kategorierna plastfibrer och plastfragment (Fig. 3A). Inga prover innehöll plastflagor och endast ett prov innehöll någon plastfilm. Vid lokalerna ME och MA fångades mikroplastpartiklar på filter av samtliga tre maskstorlekar och vid AN bara på 1 och 5 µm-filtren (Fig.3B). Övriga antropogena partiklar som ingick i analysen var vägpartiklar (partiklar av däckgummi och bitumen), metallpartiklar och icke-syntetiska textilfibrer. Av dessa detekterades vägpartiklar på samtliga lokaler (Fig. 2). Antalet vägpartiklar 5 µm uppgick till,5 partiklar per liter vid ME,,24 vid MA och,4 partiklar per liter vid AN. Merparten av vägpartiklarna utgjordes av däckgummi och endast en bitumenpartikel hittades bland proverna (Fig. 4A). Merparten av vägpartiklarna återfanns på 5 µm-filtren medan inga partiklar fångades på 3 µm-filtren (Fig. 4B). Antalet metallpartiklar var,3 partiklar per liter i ME och AN medan inga metallpartiklar detekterades på filtren från MA (Fig. 2). Icke-syntetiska fibrer hittades i prover från alla tre lokaler (Fig. 2). Koncentrationen var högst i prover från ME,,49 fibrer per liter, medan den på de två övriga lokalerna var,2 (MA) respektive,6 (AN) fibrer per liter. En selektion av partiklar detekterade i proverna är presenterade i figur 5. Blankproverna innehöll mellan och 2 plastfibrer och mellan och 3 textilfibrer. Antalet fibrer i blankproverna subtraherades från antalet partiklar i de riktiga proverna. Sammanfattningsvis detekterades antropogena partiklar i ytvatten på samtliga tre lokaler. Antalet analyserade prover var få, endast ett prov per lokal, vilket innebär att resultaten måste tolkas med försiktighet. Det finns i dagsläget mycket få rapporterade uppgifter om mikroplast i limnisk miljö i nordiska vatten, men koncentrationerna man fann i Mjörn och Anten är i samma storleksordning som man finner i ytvatten marin miljö (Magnusson and Norén 211, Setälä et al. 216). 17

108 Figur 2. Koncentrationen av antropogena partiklar 5 µm vid de tre undersökta lokalerna. Partiklarna utgjordes av plastpartiklar, vägpartiklar, metallpartiklar samt fibrer av icke-syntetiska material (e.g. bomull, cellulosa). Figur 3 A. Mikroplastpartiklar 5 µm i ytvatten vid de undersökta lokalerna uppdelat efter form (antal partiklar per liter); B. Mikroplast uppdelat efter vilket filter de fångats på vid provtagningen, 3, 1 resp. 5 µm. Figur 4. Vägpartiklar (däckgummi och bitumen) 5 µm i ytvatten vid de undersökta lokalerna (antal partiklar per liter); B. Vägpartiklar uppdelat efter vilket filter de fångats på vid provtagningen, 3, 1 resp. 5 µm. Figur 5 A. däckgummi; B. neonfärgad plastfiber, C. plastfilm; D. metallflaga; E. grönt plastfragment; F. blå icke-syntetisk fiber 18

109 Referenser Magnusson, K., and F. Norén Mikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervakning. På uppdrag av Naturvårdsverket. Setälä, O., K. Magnusson, M. Lehtiniemi, and F. Norén Distribution and abundance of surface water microlitter in the Baltic Sea: A comparison of two sampling methods. Marine Pollution Bulletin 11:

110 11

111 Bilaga 6. Växt- och djurplankton 111

112 Anten, AN Vattenområdesuppgifter Län: 14 Västra Götaland Sjö/vattendrag: Anten Kommun: Alingsås Lokalnummer: - Stationens EU-id: SE Lokalnamn: AN Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT9_25gonV) Provtagningsuppgifter Provtagare: Per-Anders Nilsson/Sandra Holmgren Datum: Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter Tid på dygnet: 13:3 Syfte: - Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): Ytvattentemperatur ( C): Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): 11 Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 4,7 Väderlek: Mulet svag vind Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Norra djuphålan Växtplankton Kvalitativ metod: SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton i sjöar Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek (µm): 2 Djupintervall (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton i sjöar Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Djurplankton Kvalitativ metod SS-EN 1511:26 + HaVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Provflaska I Provflaska II Håvdiameter (cm): Maskstorlek (µm): 15, Djupintervall (m): -2-2 Konserveringsmetod: lugol lugol Kvantitativ metod SS-EN 1511:26 + HaVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Typ av hämtare: Limnos Hämtarens storlek (l): 4,3 Maskstorlek (µm): 25 Antal profiler: 1 Konserveringsmetod: lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska a Provflaska b Djupintervall (m): Mängd filtrerat vatten (l): Övrigt Djurplanktonproven togs på följande djup:.5,2,7, ,5 112

113 Mjörn, MB Vattenområdesuppgifter Län: 14 Västra Götaland Sjö/vattendrag: Mjörn Kommun: Alingsås Lokalnummer: - Stationens EU-id: SE Lokalnamn: MB Vattenkoordinater: / 1363 Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT9_25gonV) Provtagningsuppgifter Provtagare: Per-Anders Nilsson/Sandra Holmgren Datum: Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter Tid på dygnet: 1:3 Syfte: - Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 21 Ytvattentemperatur ( C): Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): 1 Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 3,5 Väderlek: mulet, frisk vind Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: djuphålan Växtplankton Kvalitativ metod: SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton i sjöar Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek (µm): 2 Djupintervall (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton i sjöar Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Djurplankton Kvalitativ metod SS-EN 1511:26 + HaVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Provflaska I Provflaska II Håvdiameter (cm): 15,5 26 Maskstorlek (µm): Djupintervall (m): -2-2 Konserveringsmetod: lugol lugol Kvantitativ metod SS-EN 1511:26 + HaVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Typ av hämtare: Limnos Hämtarens storlek (l): 4 Maskstorlek (µm): 25 Antal profiler: 1 Konserveringsmetod: lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska a Provflaska b Djupintervall (m): Mängd filtrerat vatten (l): Övrigt Djurplanktonproven togs från följande djup:.5,2,7,1 17,2 113

114 Mjörn, ME Vattenområdesuppgifter Län: 14 Västra Götaland Sjö/vattendrag: Mjörn Kommun: Alingsås Lokalnummer: - Stationens EU-id: SE Lokalnamn: ME Vattenkoordinater: / 1363 Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / 132 (RT9_25gonV) Provtagningsuppgifter Provtagare: Per-Anders Nilsson/Sandra Holmgren Datum: Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter Tid på dygnet: 11:3 Syfte: - Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 36 Ytvattentemperatur ( C): Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): 13 Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 4,3 Väderlek: Mulet, regn, svag vind Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: djuphålan Växtplankton Kvalitativ metod: SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton i sjöar Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek (µm): 2 Djupintervall (m): -6 Kvantitativ metod SS-EN16698:215 + HaVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton i sjöar Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): - Provflaska: Djupintervall (m): Djurplankton Kvalitativ metod SS-EN 1511:26 + HaVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Provflaska I Provflaska II Håvdiameter (cm): Maskstorlek (µm): Djupintervall (m): -2-2 Konserveringsmetod: lugol lugol Kvantitativ metod SS-EN 1511:26 + HaVs Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar Typ av hämtare: Limnos Hämtarens storlek (l): 4 Maskstorlek (µm): 25 Antal profiler: 1 Konserveringsmetod: lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska a Provflaska b Djupintervall (m): Mängd filtrerat vatten (l): Övrigt Djurplanktonproven togs från följande djup:.5,2,7,

115 Mjörn, ME Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / 132 () Nivå: -6 m Metod: SS-EN1524:26 + HaV:s Handledn. för miljööverv. Det. Mikael Forssén RAPPORT Kvantitativ växtplanktonanalys utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 639,3 Microcystis botrys - TEILING 3 E 133,6 Microcystis sp. - KÜTZING E 5,2 Snowella sp. - ELINKIN I 21,2 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 583,2 Chroococcales obestämd kolonibildande art (<1 µm) 17,5 Nostocales Dolichospermum cf. flos-aquae - (BRÉB. ex BORN. & FLAH.) WACK. et al. 2 E 6,21 Dolichospermum cf. planctonicum - (BRUNNTH.) WACKLIN et al. 2 E 67,16 Dolichospermum sp. spiral - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 I 2,6 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I 47,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 4,4 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 22,15 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 4,9 Katablepharis ovalis - SKUJA I 26,2 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 341,21 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2,129 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 4,2 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 9,5 Gyrodinium helveticum - (PENARD) Y. TAKANO & T.HORIG. I,3,3 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 4,8 Dinobryon divergens - IMHOF I 14,24 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 9,2 Synura sp. - EHRENBERG I 4,4 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 4,7 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2,4 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 4,1 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 9,1 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 13,9 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 5,7 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 365,292 Surirella sp. - TURPIN I,3,5 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 33,55 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 4,5 Botryococcus braunii - KÜTZING * I,3,1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2,18 Chlamydomonas-typ I 4,2 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1,2 Hariotina reticulata - P.A. DANG. E 13,3 Kirchneriella sp. - SCHMIDLE I 68,8 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 38,1 Oocystis rhomboidea - FOTT O 9,9 Oocystis sp. - BRAUN I 47,2 Selenastrum sp. - REINSCH E 9,9 Chlorophyta obestämda klotformiga 42,2 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 15,2 Cosmarium sp. - RALFS O 4,1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 21,4 Elakatothrix sp. - WILLE I 9,1 Gyromitus cordiformis - SKUJA 4,5 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) 111,4 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 38,7 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 42,7 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 115

116 Mjörn, MB Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT9_25gonV) Nivå: -6 m Metod: SS-EN1524:26 + HaV:s Handledn. för miljööverv. Det. Ina Bodin RAPPORT Kvantitativ växtplanktonanalys utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 2 491,4 Aphanothece sp. - NÄGELI 1 92,3 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 99,4 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 3 28,13 Woronichinia sp. - ELENKIN E 1 245,1 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) 1 36,2 Nostocales Aphanizomenon sp. (tomma ändceller) - MORREN ex BORNET et FLAH. 3 E 1 25,3 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 19,17 Dolichospermum sp. nystan (exkl. lemmermannii) - (RALFS ex BOR. & FLAH.) W 2 I 2 13,4 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 114,1 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I 2 17,8 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 43,1 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 8,14 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 18,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 5 717,51 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 3 2,157 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 9,1 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2,2,2 Gyrodinium helveticum - (PENARD) Y. TAKANO & T.HORIG. I 2,3,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca mitra - FOTT 1 3,1 Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 1 3,1 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 25,5 Dinobryon divergens - IMHOF I 3 117,31 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 6,2 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 1,2 Mallomonas sp. - PERTY I 1 3,1 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 25,4 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 1,4 Aulacoseira sp. (1-15 µm) - THWAITES I 2 2,4 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 6,1 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 2,2 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 6,2 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 274,195 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 3 45,8 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 21,3 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,5 Chlamydomonas-typ Polytoma granulata I 2 6,4 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 55,1 Oocystis sp. - BRAUN I 2 9,2 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2,3,11 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 2 2,1 Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT E 1 6,1 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 1 3,1 Chlorophyta obestämda klotformiga 2 6,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 3,4 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2,5,3 Staurodesmus sp. - TEILING I 2,2,1 ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY, ,1 Chrysochromulina parva - LACKEY ,1 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 3,2 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 25,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 285,11 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 37,9 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 116

117 Mjörn, ME Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / 132 (RT9_25gonV) Nivå: -6 m Metod: SS-EN1524:26 + HaV:s Handledn. för miljööverv. Det. Mikael Forssén RAPPORT Kvantitativ växtplanktonanalys utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 2 639,1 Microcystis botrys - TEILING 3 E 2 133,4 Microcystis sp. - KÜTZING E 1 5,1 Snowella sp. - ELINKIN I 2 21,1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 3 583,11 Chroococcales obestämd kolonibildande art (<1 µm) 2 17,2 Nostocales Dolichospermum cf. flos-aquae - (BRÉB. ex BORN. & FLAH.) WACK. et al. 2 E 2 6,11 Dolichospermum cf. planctonicum - (BRUNNTH.) WACKLIN et al. 2 E 2 67,8 Dolichospermum sp. spiral - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 I 1 2,3 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 1 I 2 47,13 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 1 4,4 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 22,8 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 1 4,5 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 26,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 341,11 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2 2,65 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 1 4,1 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 9,3 Gyrodinium helveticum - (PENARD) Y. TAKANO & T.HORIG. I 2,3,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 1 4,4 Dinobryon divergens - IMHOF I 3 14,13 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 9,1 Synura sp. - EHRENBERG I 1 4,2 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 4,3 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 2,2 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 1 4,1 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 9,1 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 2 13,5 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 5,4 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 365,15 Surirella sp. - TURPIN I 1,3,5 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 3 33,26 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 4,3 Botryococcus braunii - KÜTZING * I 1,3,1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,66 Chlamydomonas-typ I 1 4,1 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 2 1,1 Hariotina reticulata - P.A. DANG. E 1 13,2 Kirchneriella sp. - SCHMIDLE I 2 68,4 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 38,1 Oocystis rhomboidea - FOTT O 1 9,4 Oocystis sp. - BRAUN I 1 47,1 Selenastrum sp. - REINSCH E 1 9,4 Chlorophyta obestämda klotformiga 1 42,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 15,1 Cosmarium sp. - RALFS O 1 4,1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,2 Elakatothrix sp. - WILLE I 1 9,1 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 4,2 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) 2 111,2 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 38,4 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 42,3 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 117

118 Anten, AN Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Biomassans fördelning på olika grupper,29-1, Hög 2,97 -,85 God -,14 -,37 God 4,5 - Hög Nära neutralt * Status avser årets värden Grönalger Kiselalger Konjugater Övriga Cyanobakterier Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Kommentar Växtplanktonbiomassan dominerades av rekylalger, cyanobakterier och pansarflagellater. Statusen blev hög enligt bedömningsgrunden. Men det numeriska värdet (4,5) var nära gränsen till god (3,99). I expertbedömningen fick Anten god status på grund av TPI-värdet och andelen cyanobakterier samt på grund av att cyanobakterier vissa tidigare år har haft måttligt stor till stor biomassa i sjön. Mjörn, MB Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Biomassans fördelning på olika grupper,68 -,44 God 9,18 -,98 Hög 1,9 -,15 Måttlig 3,53 - God Nära neutralt * Status avser årets värden Grönalger Konjugater Övriga Cyanobakterier Rekylalger Kiselalger Pansarflagellater Guldalger Kommentar Totalbiomassan var liten och dominerades av kiselalger. Andelen cyanobakterier var liten och det förekom fyra potentiellt toxiska släkten. Det påträffades både näringsgynnande och näringskänsliga arter och TPI-värdet blev måttligt högt. Den sammanvägda statusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter visade på god status Även expertbedömningen gav god status. 118

119 Mjörn, ME Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / 132 Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning),72 12,74 1,92 3, ,28,92,1 God God Måttlig God Nära neutralt Biomassans Alggrupp fördelning på olika Biomassa grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier,9 12,7 1 19,2 Övriga Rekylalger,5 6,6 5 9,6 Pansarflagellater,14 Grönalger 19, 4 7,7 Guldalger,3 4,3 4 7,7 Kiselalger,36 49,5 9 17,3 Ögonalger,,, Grönalger,3 4, ,1 Konjugater, Kiselalger,5 2 3,8 Gonyostomum,,, Övriga,2 2,9 6 11,5 Summa, Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater Guldalger * Status avser årets värden Kommentar Totalbiomassan var liten och dominerades av kiselalger. Ett högt TPI visade på att växtplanktonsamhället dominerades av näringsgynnade arter. Andelen cyanobakterier var liten. Den sammanvägda statusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter visade på god status Även expertbedömningen gav god status. 119

120 Anten, AN augusti -1 m Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: Lokalkoordinat: / Djup på platsen: 25 m Metod: SS-EN 1511:26 + HaV:s Handledning för miljöövervakning Limnos, -1 m, 17,2 liter, 25 µm Determinator: Ingrid Hårding, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Ekologisk grupp Täthet Biovolym Äggtäthet (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (ind l -1 ) (mm 3 l -1 ) (ägg l -1 ) ROTIFERA Asplanchna priodonta - Gosse, 185 (ad) I 5,47 1,642 Collotheca - Harring, 1913 I 3,85,1 3,85 Kellicottia longispina - Kellicott, 1879 I 21,16,21 1,92 Keratella cochlearis - Gosse, 1851 I 13,88,52 Polyarthra major - Burckhardt, 19 I 32,7,327 Polyarthra remata - (Skorikov, 1896) I 5,77,29 Polyarthra vulgaris - Carlin, 1943 I 5,1,3 Trichocerca pusilla - (Jennings, 193) E 5,77,4 Trichocerca rousseleti - (Voigt, 192) I 67,33,47 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (ad) I 2,73,139 Daphnia cristata - G.O. Sars, 1861 (ad) O,91,193 Daphnia cristata - G.O. Sars, 1861 (juv) O 5,47,547 Daphnia cucullata - G.O. Sars, 1862 (ad) E 1,82,193 Daphnia cucullata - G.O. Sars, 1862 (juv) E,91,91 Daphnia galeata - G.O. Sars, 1864 (juv) I 1,82,193 Daphnia - O.F. Müller, 1785 (ad) I 4,56,4556 Daphnia - O.F. Müller, 1785 (juv) I 6,38,1914 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (ad) I,91,456 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (juv) I 4,56,456 Leptodora kindti - (Focke, 1844) (juv) I,25,31 Lösa Cladocera-ägg 1,92 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 7,53,373 Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 16,56,6675 Eudiaptomus graciloides - (Lilljeborg, 1888) (hanar) I 2,73,969 Eudiaptomus, copepoditer 42,83,6476 Eudiaptomus, ägg 1,4 Eurytemora lacustris - (Poppe, 1887) (hanar) I,25,191 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti - (Claus, 1857) (honor) I 2,73,885 Mesocyclops leuckarti - (Claus, 1857) (hanar) I,91,159 Cyclopoida, copepoditer 21,87,227 Cyclopoida, nauplier 38,47,385 Cyclopoida, ägg 11,85 ROTATORIA 295,94 1,72 5,77 CLADOCERA 3,32 1,26 1,92 COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter 69,9 1,8 1,4 COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter 25,51,33 11,85 COPEPODA, nauplier 38,47,4 ZOOPLANKTON, totalt 46,14 5,15 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. I håvprovet hittades även Chaoborus. 12

121 Mjörn, MB augusti -1 m Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: Lokalkoordinat: / Djup på platsen: 21 m Metod: SS-EN 1511:26 + HaV:s Handledning för miljöövervakning Limnos, -1 m, 17,2 liter, 25 µm Determinator: Ingrid Hårding, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Ekologisk grupp Täthet Biovolym Äggtäthet (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (ind l -1 ) (mm 3 l -1 ) (ägg l -1 ) ROTIFERA Ascomorpha ovalis - (Bergendal, 1892) I 1,92,1 Asplanchna priodonta - Gosse, 185 (ad) I,44,1332 Collotheca - Harring, 1913 I 9,62,24 5,77 Conochilus unicornis - Rousselet, 1892 I 7,69,31 Conochilus - Ehrenberg, 1834 I 5,77,29 Gastropus stylifer - (Imhof, 1891) I 1,92,1 Gastropus - Imhof, 1898 I 1,92,1 Kellicottia longispina - Kellicott, 1879 I 1,92,2 Keratella cochlearis - Gosse, 1851 I 38,47,19 5,77 Polyarthra major - Burckhardt, 19 I 13,47,135 Polyarthra remata - (Skorikov, 1896) I 73,1,365 Polyarthra vulgaris - Carlin, 1943 I 115,42,693 Polyarthra - Ehrenberg, 1834 I 1,92,12 Trichocerca birostris/similis E 15,39,18 Trichocerca capucina - (Wierzejski & Zacharias, 1893) E 1,92,19 Trichocerca cylindrica - (Imhof, 1891) E 3,85,23 Trichocerca porcellus - (Gosse, 1851) E 5,1,55 Trichocerca rousseleti - (Voigt, 192) I 4,4,28 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri - Uljanin, 1874 (ad) I 1,33,799 Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri - Uljanin, 1874 (juv) I,44,44 Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (ad) I 1,78,675,44 Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (juv) I 2,22,222 Bosmina - Baird, 1845 (juv) I,44,44 Chydorus sphaericus - (O.F. Müller, 1776) (ad) E 3,11,342 Chydorus sphaericus - (O.F. Müller, 1776) (juv) E 4,88,195 Daphnia cucullata - G.O. Sars, 1862 (juv) E,44,44 Daphnia galeata - G.O. Sars, 1864 (ad) I 1,33,799 Daphnia - O.F. Müller, 1785 (ad) I,44,444 Daphnia - O.F. Müller, 1785 (juv) I,89,266 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (ad) I,44,222,44 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (juv) I 1,33,133 Limnosida frontosa - G.O. Sars, 1862 (ad) I,38,31 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 1,51,74 Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1,13,487 Eudiaptomus graciloides - (Lilljeborg, 1888) (honor) I 1,33,598 Eudiaptomus graciloides - (Lilljeborg, 1888) (hanar) I,89,355 Eudiaptomus, copepoditer 5,33,524 Eudiaptomus, ägg 3,1 Calanoida nauplier 1,92,19 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti - (Claus, 1857) (honor) I,89,287 Mesocyclops leuckarti - (Claus, 1857) (hanar) I,89,149 Cyclopoida, copepoditer 24,86,2431 Cyclopoida, nauplier 36,55,365 Cyclopoida, ägg 7,1 ROTATORIA 385,17,28 11,54 CLADOCERA 19,46,45,89 COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter 1,18,27 3,1 COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter 26,64,29 7,1 COPEPODA, nauplier 38,47,4 ZOOPLANKTON, totalt 479,93 1,33 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. I håvprovet hittades även Eurytemora lacustris, Cyclops sp., Chaoborus och Limnocalanus macrurus. 121

122 Mjörn, ME augusti -1 m Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: Lokalkoordinat: / 132 Djup på platsen: 36 m Metod: SS-EN 1511:26 + HaV:s Handledning för miljöövervakning Limnos, -1 m, 17,2 liter, 25 µm Determinator: Ingrid Hårding, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Ekologisk grupp Täthet Biovolym Äggtäthet (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (ind l -1 ) (mm 3 l -1 ) (ägg l -1 ) ROTIFERA Ascomorpha ovalis - (Bergendal, 1892) I 1,92,1 Ascomorpha saltans - Bartsch, 187 I 1,92,4 Ascomorpha - Perty, 185 I 1,92,4 Collotheca - Harring, 1913 I 3,85,1 Conochilus unicornis - Rousselet, 1892 I 9,62,38 Conochilus - Ehrenberg, 1834 I 5,77,29 Gastropus stylifer - (Imhof, 1891) I 1,92,1 Kellicottia longispina - Kellicott, 1879 I 1,92,2 Keratella cochlearis - Gosse, 1851 I 26,93,13 3,85 Polyarthra major - Burckhardt, 19 I 9,62,96 Polyarthra remata - (Skorikov, 1896) I 44,24,221 Polyarthra vulgaris - Carlin, 1943 I 67,33,44 Polyarthra - Ehrenberg, 1834 I 1,92,12 Trichocerca birostris/similis E 5,77,7 Trichocerca capucina - (Wierzejski & Zacharias, 1893) E 3,85,38 Trichocerca porcellus - (Gosse, 1851) E 13,81,144 Trichocerca pusilla - (Jennings, 193) E 1,92,1 Trichocerca rousseleti - (Voigt, 192) I 57,71,4 Trichocerca - de Lamarck, 181 I 11,54,12 Obestämd rotatorie I 3,85,19 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri - Uljanin, 1874 (ad) I 1,41,848 Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri - Uljanin, 1874 (juv) I 1,6,16 Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (ad) I,71,269 Bosmina (Eubosmina) longispina - G.O. Sars, 1862 (juv) I,35,35 Bosmina - Baird, 1845 (ad) I,35,212 Bosmina - Baird, 1845 (juv) I,71,71 Chydorus sphaericus - (O.F. Müller, 1776) (ad) E 1,6,117 Chydorus sphaericus - (O.F. Müller, 1776) (juv) E,35,14 Daphnia cucullata - G.O. Sars, 1862 (juv) E,35,35 Daphnia galeata - G.O. Sars, 1864 (ad) I,35,212 Daphnia galeata - G.O. Sars, 1864 (juv) I,35,212 Daphnia - O.F. Müller, 1785 (ad) I,71,77 Daphnia - O.F. Müller, 1785 (juv) I 1,41,424 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (ad) I,71,353 Diaphanosoma brachyurum - (Liévin, 1848) (juv) I 1,6,16 Leptodora kindti - (Focke, 1844) (juv) I,35,424 Lösa Cladocera-ägg 1,92 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 2,12,1351 Eudiaptomus gracilis - (G.O. Sars, 1863) (hanar) I 1,35,623 Eudiaptomus, copepoditer 4,24,869 Eudiaptomus, ägg 4,24 Eurytemora lacustris - (Poppe, 1887) (hanar) I,35,442 Calanoida nauplier 3,85,38 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti - (Claus, 1857) (honor) I,19,68 Mesocyclops leuckarti - (Claus, 1857) (hanar) I,19,39 Thermocyclops oithonoides - (G.O. Sars, 1863) (honor) I 1,6,195 Cyclopoida, copepoditer 23,67,372 Cyclopoida, nauplier 19,24,192 Cyclopoida, ägg 1,41 ROTATORIA 394,35,11 3,85 CLADOCERA 11,31,41 1,92 COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter 8,6,33 4,24 COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter 25,12,4 1,41 COPEPODA, nauplier 23,8,2 ZOOPLANKTON, totalt 461,91 1,28 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. I håvprovet hittades även Bytotrephes longimanus, Chaoborus och Limnocalanus macrurus. 122

123 Bilaga 7. Vattenväxter 123

124 124

125 Antal inventeringsrutor Kumulerat artantal Anten Utloppskoordinater: 64121/151421(RT9) Datum: Flodområde: Göta älv Kommentar Resultatet av transektinventeringen visade på en måttligt artrik vattenvegetation. Trofiskt makrofytindex visade hög status men låg på gränsen till god status. Det var främst förekomsten av trubbnate som indikerade något mer näringsrika förehållanden. Förekomsten av styvt braxengräs och glans-/mattslinke motiverade dock att statusen expertbedömdes som hög. Den rödlistade arten revsvalting (VU), som är känd från sjön sedan tidigare, noterades vid fyra transekter på till 13 cm djup. Det fanns inte några indikationer på hydromorfologisk påverkan i form av regleringseffekter. WIc-index var högt och den dominerande arten hårslinga, är ett exempel på en art som missgynnas av kraftig reglering. Kortskottsvegetationen som var måttligt artrik förekom främst på grunda bottnar och bestod av strandpryl och braxengräs, notblomster förekom endast sparsamt. Resultat Totalt artantal: Medelantal arter/ transekt: Andel rutor med vegetation: Maxdjup (cm): Djupast förekommande art: Antal stora kortskottsarter WIc: Kumulerat artantal (enbart hydrofyter) ,38,51 33 hårslinga Statusklassning (enligt Naturvårdsverket) Trofiskt makrofytindex: 7,95 Ekologisk kvot:,96 Näringsämnen status: Hög Expertbedömning Näringsämnen status: Hög Hydromorfologi status: Hög Förekomst av de vanligaste vattensväxterna Antal rutor Antal transekter Transekt nr Några arters djuputbredning hårslinga strandpryl braxengräs trubbnate vattenpest revsvalting Djupintervall (cm) 125

126 Antal inventeringsrutor Kumulerat artantal Mjörn, Sjövik Datum: Flodområde: Göta älv Kommentar Resultatet av transektinventeringen visade på en måttligt artrik vattenvegetation. Trofiskt makrofytindex visade hög status men låg på gränsen till god status. Det var främst förekomsten av krus- och trubbnate som indikerade något mer näringsrika förhållanden. Förekomsten av styvt braxengräs och glans-/mattslinke motiverade dock att statusen expertbedömdes som hög. Det fanns inga indikationer på hydromorfologisk påverkan i form av regleringseffekter. WIc-index var högt och den dominerande arten styvt braxengräs, är ett exempel på en art som missgynnas av kraftig reglering. Kortskottsvegetationen som var artrik, förekom främst på grunda bottnar och bestod av styvt och vekt braxengräs, strandpryl, nålsäv och notblomster. Långskottsväxter förekom sparsamt och flytbladsvegetation saknades helt. Resultat Totalt artantal: Medelantal arter/ transekt: Andel rutor med vegetation: Maxdjup (cm): Djupast förekommande art: Antal stora kortskottsarter WIc: 16 5,25,46 27 hårslinga 4 66,7 Kumulerat artantal (enbart hydrofyter) Statusklassning (enligt Naturvårdsverket) Trofiskt makrofytindex: 7,9 Ekologisk kvot:,95 Näringsämnen status: Hög Expertbedömning Näringsämnen status: Hög Hydromorfologi status: Hög Förekomst av de vanligaste undervattensväxterna Antal rutor Antal transekter Transekt nr De vanliga arternas djuputbredning strandranunkel notblomster strandpryl nålsäv styvt braxengräs möjor (aggregat) hårslinga Djupintervall (cm) 126

127 Antal inventeringsrutor Kumulerat artantal Mjörn, Öjaredsviken Datum: Flodområde: Göta älv Kommentar Vattenvegetationen var måttligt artrik och det noterades två rödlistade arter; klotgräs (NT) och pilblad (NT).Trofiskt makrofytindex visade god status men låg på gränsen till hög status. Förekomsten av vattenpest samt krus- och trubbnate indikerade mer näringsrika förhållanden. Styvt braxengräs och stor vattenmossa, motiverar dock att statusen klassas som hög. Nålsäv förekom tämligen rikligt, vilket indikerar en viss variation i vattenståndet. Riklig förekomst av andra kortskottsarter och ett högt WIc-index, visade dock att vattenståndsvariationerna inte missgynnat vegetationen utan snarare gynnat den. Kortskottsvegetationen bestod främst av strandpryl, styvt braxengräs och nålsäv. Även långskottsväxter förekom, främst hårslinga och vattenpest samt flytbladsvegetation i form av vattenpilört och gul näckros. Vass noterades i fyra av elva transekter. Resultat Totalt artantal: Medelantal arter/ transekt: Andel rutor med vegetation: Maxdjup (cm): Djupast förekommande art: Antal stora kortskottsarter WIc: Kumulerat artantal (enbart hydrofyter) ,2,43 39 stor näckmossa 3 66, Statusklassning (enligt Naturvårdsverket) Trofiskt makrofytindex: 7,58 Ekologisk kvot:,91 Näringsämnen status: Hög Expertbedömning Näringsämnen status: Hög Hydromorfologi status: Hög Förekomst av de vanligaste undervattensväxterna Antal rutor Antal transekter Transekt nr Några arters djuputbredning 2 15 notblomster strandpryl 1 5 nålsäv styvt braxengräs trubbnate hårslinga Djupintervall (cm) stor näckmossa 127

128 Inventering september 218 Art Raritet Antal rutor Anten Sjövik Öjaredsv. Mjörn tot Mossor stor näckmossa Alger grönkrull 3 havssallater/tarmalger 1 1 spiralbandsalger 5 Kransalger glansslinke/mattslinke Kortskottsväxter klotgräs NT, T 1 1 braxengräs 3 styvt braxengräs T vekt braxengräs T 4 4 notblomster T nålsäv strandpryl T strandranunkel Långskottsväxter gräsnate krusnate Ov långnate Ov 1 1 trubbnate Ov ålnate hårslinga igelknopp obest. 6 möjor (aggregat) vattenpest Flytbladsväxter gäddnate gul näckros vit näckros 1 vattenpilört 7 7 Övervattensväxter jättegröe 1 1 knappsäv 1 pilblad NT 1 1 revsvalting VU 13 säv vass vattenklöver 1 1 Antal arter Antal T arter( ävjestrandssjöar) Summa T arter( ävjestrandssjöar)

129 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Anten Sjötyp 3. Söder LN Lokalnummer: - Utloppskoord /151421(RT9) Lokalnamn: - ID-nummer: Huvudflodomr.: 18 Göta älv Sjöarea (km 2 ): 18 Län: 14 Västra Götaland Medeldjup: 4,5 m Kommun: - Maxdjup: 17 m Provtagningsuppgifter Datum: Provyta (m²):,125 Provtagare: Carin Nilsson & Karin Johansson Antal transekter: 13 Organisation: Medins havs- och vattenkonsulter AB Antal provytor: 232 Syfte: Metodik: Inventering Makrofyter i sjöar v3 Vattenuppgifter Vattennivå: låg Siktdjup: 4,3 m Pegelnivå: - Vattenfärg: klart Vattentemperatur: - C Grumlighet: ofärgat Övrigt Mycket myrmalm noterades. Vattenståndet var 2,1 enheter under pegelns nedersta skalstreck. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 129

130 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mjörn Sjötyp 3. Söder LN Lokalnummer: - Utloppskoord /1363(RT9) Lokalnamn: Sjövik ID-nummer: SE Huvudflodomr.: 18 Göta älv Sjöarea (km 2 ): 4,5 Län: 14 Västra Götaland Medeldjup: - m Kommun: - Maxdjup: - m Provtagningsuppgifter Datum: Provyta (m²):,125 Provtagare: Karin Johansson, Carin Nilsson Antal transekter: 12 Organisation: Medins havs- och vattenkonsulter AB Antal provytor: 248 Syfte: Metodik: Samordnad recipientkontroll Makrofyter i sjöar v3 Vattenuppgifter Vattennivå: låg Siktdjup: 2 m Pegelnivå: - Vattenfärg: grumligt Vattentemperatur: - C Grumlighet: färgat Övrigt Del av sjö. Vattenståndsmarkering /34339 (Sweref99tm). Markering 147,5 cm över vattenytan. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 13

131 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mjörn Sjötyp 3. Söder LN Lokalnummer: - Utloppskoord /1363(RT9) Lokalnamn: Öjaredsviken ID-nummer: SE Huvudflodomr.: 18 Göta älv Sjöarea (km 2 ): 1,6 Län: 14 Västra Götaland Medeldjup: - m Kommun: - Maxdjup: - m Provtagningsuppgifter Datum: Provyta (m²):,125 Provtagare: Carin Nilsson, Karin Johansson Antal transekter: 11 Organisation: Medins havs- och vattenkonsulter AB Antal provytor: 213 Syfte: Metodik: Samordnad recipientkontroll Makrofyter i sjöar v3 Vattenuppgifter Vattennivå: låg Siktdjup: 2,95 m Pegelnivå: - Vattenfärg: grumligt Vattentemperatur: - C Grumlighet: färgat Övrigt Del av sjö. Vattenståndsmarkering /34339 (Sweref99tm). Markering 147,5 cm över vattenytan. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Vattenståndsmätning se Sjövik 131

132 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 1 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 22 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 21 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): 319 Riktning ( ): 168 Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det trubbnate CN x x x x x x x gäddnate CN x x gul näckros CN x x x x x x x x vit näckros CN x igelknopp obest. CN x x x x x x vass CN Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Grovdetritus x x x Fin död ved Grov död ved 132

133 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 2 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 15 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson 14 Längd (m): 49 Riktning ( ): 222 Djupkorrigering: - Övrigt: - Antal rutor i veg. zonen: KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl KJ x hårslinga KJ x x x vass KJ x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x x x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 133

134 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 3 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 24 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 17 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Myrmalm 3,5-4,5 m Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K K R R R R R R Djup (cm) Art Det strandpryl CN x x x x styvt braxengräs CN x x x revsvalting CN x x x x x x x hårslinga CN x x x x x x x x nålsäv CN x glansslinke/mattslinke CN x x vattenpest CN x ålnate CN x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) x Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 134

135 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 4 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 17 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson 16 Längd (m): 99 Riktning ( ): 218 Djupkorrigering: - Övrigt: - Antal rutor i veg. zonen: KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det vass CN x x ålnate CN x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) * * x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus x x Fin död ved Grov död ved 135

136 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 5 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): /35582 Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 17 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 16 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs 6 38 Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Fintrådiga grönalger -,7 m Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl KJ x styvt braxengräs KJ x x trubbnate KJ x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x Sten (>63-2 mm) x x x x x x x x x x Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 136

137 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 6 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): /35287 Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 22 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson 17 Längd (m): 124 Riktning ( ): 227 Djupkorrigering: - Övrigt: - Antal rutor i veg. zonen: KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Ruta Metod/redskap V V V V V V K K K K K K K K K K K K R R R R Djup (cm) Art Det strandpryl KJ x styvt braxengräs KJ x vattenpest KJ x ålnate KJ x hårslinga KJ x revsvalting KJ x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 137

138 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 7 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): /35148 Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 17 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson 16 Längd (m): 57 Riktning ( ): 35 Djupkorrigering: - Övrigt: - Antal rutor i veg. zonen: KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl CN x x x x styvt braxengräs CN x x revsvalting CN x x x x gräsnate CN x glansslinke/mattslinke CN x hårslinga CN x x x x x x x x x x x x vattenpest CN x x x x ålnate CN x x x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x x x x x x x x x * Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * x Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 138

139 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 8 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 18 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson 17 Längd (m): 86 Riktning ( ): 17 Djupkorrigering: - Övrigt: - Antal rutor i veg. zonen: KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det braxengräs KJ x x vass KJ x x x x x säv KJ x x x x spiralbandsalger KJ x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x Sten (>63-2 mm) x x x x x x x x x x Block (>2-63 mm) x x x x x x Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 139

140 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 9 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 17 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson 16 Längd (m): 6 Riktning ( ): 38 Djupkorrigering: - Övrigt: - Antal rutor i veg. zonen: KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl CN x x x x braxengräs CN x revsvalting CN x knappsäv CN x hårslinga CN x x x x x x x trubbnate CN x x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x x x x x x x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 14

141 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 1 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): -/- Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 18 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 14 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs - - Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - slutkoordinat saknas Ruta Metod/redskap V V V K K K K K K K K K K K K R R R Djup (cm) Art Det strandpryl KJ x nålsäv KJ x x x x hårslinga KJ x vattenpest KJ x x x x x glansslinke/mattslinke KJ x vass KJ x x trubbnate KJ x x x x x x gräsnate KJ x ålnate KJ x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) * x x x x x x x x x x x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus * x Fin död ved Grov död ved 141

142 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 11 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): /35379 Stopp koordinat (X/Y): /3546 Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 16 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 16 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - revsvalting brevid transekt Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl KJ x x x x x x x styvt braxengräs KJ x x x x spiralbandsalger KJ x x x hårslinga KJ x x x x x vattenpest KJ x x x x glansslinke/mattslinke CN x x grönkrull CN x x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x Sten (>63-2 mm) x x x Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 142

143 Anten Transekt nr: 12 Start koordinat (X/Y): /35578 Foto Stopp koordinat (X/Y): /35633 Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 13 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 11 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): 65 Riktning ( ): 119 Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K R Djup (cm) Art Det vattenpest CN x vass CN x x gräsnate CN x x trubbnate CN x x x ålnate CN x x RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x Sten (>63-2 mm) x x Block (>2-63 mm) x x x x x Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * Grovdetritus * Fin död ved Grov död ved 143

144 Anten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 13 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson, Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 16 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson 16 Längd (m): 32 Riktning ( ): 125 Djupkorrigering: - Övrigt: - Antal rutor i veg. zonen: KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det notblomster KJ x styvt braxengräs KJ x x x x hårslinga KJ x x x x vass KJ x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x Sten (>63-2 mm) x x x x x Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 144

145 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 1 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): /34353 Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 18 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 15 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): 243 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Riktning ( ): 6 (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport Djupkorrigering: - får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl CN x x x notblomster CN x styvt braxengräs CN x x x x x x x x x strandranunkel CN x x nålsäv CN x x x x vekt braxengräs CN x x hårslinga CN x x Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x x x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved x 145

146 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 2 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 14 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 14 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl KJ x x x x x notblomster KJ x styvt braxengräs KJ x x x x x möjor (aggregat) KJ x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x x x x Sten (>63-2 mm) x x x Block (>2-63 mm) x x Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 146

147 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 3 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): /34292 Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 21 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 19 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det notblomster KJ x styvt braxengräs KJ x x x vekt braxengräs KJ x x nålsäv KJ x möjor (aggregat) KJ x x x x x gräsnate KJ x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x x x x x x x x x x x Sten (>63-2 mm) x x x Block (>2-63 mm) x x Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 147

148 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 4 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 21 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 21 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V V K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art strandpryl KJ x x Det notblomster KJ x x styvt braxengräs KJ x x x nålsäv KJ x x x x x gräsnate KJ x trubbnate KJ x möjor (aggregat) KJ x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x x x x x x x x x x x x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus * * * * * Fin död ved Grov död ved 148

149 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 5 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): /34227 Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 21 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 21 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl CN x x notblomster CN x styvt braxengräs CN x x x strandranunkel CN x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x x x x x x * * * * * x x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * x x x x x * * * * * * * * Grovdetritus * * * * * * Fin död ved Grov död ved 149

150 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 6 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): /34279 Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 2 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 16 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl KJ x x x x x styvt braxengräs KJ x x x x x x hårslinga KJ x möjor (aggregat) KJ x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x x x x x x x Sten (>63-2 mm) x x x x x x x x Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 15

151 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 7 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): /34289 Foto Stopp koordinat (X/Y): /34321 Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 29 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 24 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl KJ x x x styvt braxengräs KJ x x x x x x x x nålsäv KJ x x x x x x x x x hårslinga KJ x x x möjor (aggregat) KJ x stor näckmossa KJ x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x x x x x x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) x x x x x Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * Grovdetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Fin död ved Grov död ved 151

152 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 8 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 24 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 24 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det krusnate CN x x långnate CN x ålnate CN x havssallater/tarmalger CN x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) * Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) * * * * * * * * * * * x x x x x * * * * x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus x x x x x x x x x * * * * * x x x x * * * Grovdetritus x x x Fin död ved Grov död ved 152

153 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 9 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 18 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 14 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det styvt braxengräs CN x x x möjor (aggregat) KJ x gräsnate KJ x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) x x x x Block (>2-63 mm) x x Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved x 153

154 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 1 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 23 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 19 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V V V V K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl CN x x x x x x x x styvt braxengräs CN x x x x x x x x x x strandranunkel CN x nålsäv CN x x x x x x x hårslinga CN x glansslinke/mattslinke CN x ålnate CN x gräsnate CN x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x x x x x x x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 154

155 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 11 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 19 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 15 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V V V V K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det notblomster CN x styvt braxengräs CN x x x nålsäv CN x x x gräsnate CN x x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x x x x x x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) * * * * * * Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * x x x x x x * * * * * Grovdetritus * * * * * * * Fin död ved Grov död ved 155

156 Mjörn, Sjövik RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 12 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): /34538 Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 2 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 16 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: - Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V V V K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl CN x x x x x notblomster CN x styvt braxengräs CN x x x x x x nålsäv CN x x x x x x strandranunkel CN x x möjor (aggregat) CN x x x x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 156

157 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 1 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): /34394 Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: Antal rutor: 18 CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 18 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): 51 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Riktning ( ): 58 (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport Djupkorrigering: - får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Övrigt: - Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl CN x notblomster CN x nålsäv CN x x gäddnate CN x möjor (aggregat) CN x gul näckros CN x x x x vass CN x x pilblad CN x trubbnate CN x x Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) * * * * * * * * * * * * * * * x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus x x x x x x x x x x x x x * * * Grovdetritus x x Fin död ved Grov död ved 157

158 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 2 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 26 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 21 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - ransekt. Ruta Metod/redskap V V K K K K K K K K K K K K K K K K K R R R R R R R Djup (cm) Art Det strandpryl CN x styvt braxengräs CN x nålsäv CN x x möjor (aggregat) CN x klotgräs CN x hårslinga CN x x vattenpest CN x x x x krusnate CN x trubbnate CN x ålnate CN x stor näckmossa x x x x x Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) * Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) * * * x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x * x x x x x x x x x x x x x x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * x x x * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus x x Fin död ved Grov död ved Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg 158

159 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 3 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 23 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 23 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Revsvalting utanför transekt. Ruta Metod/redskap V V K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det vattenklöver KJ x nålsäv KJ x x x x vattenpest KJ x x x glansslinke/mattslinke KJ x hårslinga KJ x x ålnate KJ x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Grovdetritus x x x Fin död ved Grov död ved 159

160 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 4 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 18 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 18 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Klotgräs utanför transekt. Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det nålsäv KJ 1 gul näckros KJ 1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) * * * * * * * * * * * * * Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) * * * * * Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus x x x x x x x x x Grovdetritus x x x x x x x x x Fin död ved Grov död ved 16

161 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 5 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 17 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 17 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art notblomster Det styvt braxengräs x x nålsäv x x x strandranunkel vattenpest x x gul näckros vass x - x x x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) * * * * * Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus x x x x * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved x 161

162 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 6 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 18 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 18 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl CN x x x notblomster CN x styvt braxengräs CN x x nålsäv CN x x vattenpilört CN x strandranunkel CN x hårslinga CN x x x - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) x x x x x x x x x x x x Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 162

163 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 7 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 22 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 22 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V V V V V V V K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl CN x x x x x x x x x x x notblomster CN x x x x styvt braxengräs CN x x x x x x x x x x x x strandranunkel CN x nålsäv CN x x x säv CN x - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg stor näckmossa Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 163

164 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 8 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 2 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 2 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Ruta Metod/redskap K K K K K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det vattenpest CN x vass CN x trubbnate CN x x vattenpilört CN x x - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg stor näckmossa Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) x x x * * * * * * * * * x x x x x x x x Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * x x x x x x x x x * * * * * * * * Grovdetritus * Fin död ved Grov död ved 164

165 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 9 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): /34419 Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 18 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 18 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det strandpryl KJ X X X X X X X notblomster KJ X X X styvt braxengräs KJ X X X X X nålsäv KJ X hårslinga KJ X X X X - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) X X X X X X X X X Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) X X X X X X X X X Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus Fin död ved Grov död ved 165

166 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 1 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 18 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 18 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art vattenpilört KJ X X X X Det gäddnate KJ X X X vattenpest KJ X vass KJ X jättegröe KJ X - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) X X X X X X X X X X X X X X X X X X Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus * * * * * * * * * * * * * * * * Grovdetritus * * Fin död ved Grov död ved 166

167 Mjörn, Öjaredsviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Transekt nr: 11 REPORT issued by an Accredited Laboratory Start koordinat (X/Y): / Foto Stopp koordinat (X/Y): / Medins Biologi AB Provtagare/inventerare: Carin Nilsson/Karin Johansson Determinator: 18 Antal rutor: CN = Carin Nilsson RB = Roland Bengtsson Antal rutor i veg. zonen: 18 KJ = Karin Johansson LH = Lars Hedenäs Längd (m): Riktning ( ): Djupkorrigering: Övrigt: - Ruta Metod/redskap V V K K K K K K K K K K K K K K K K Djup (cm) Art Det vass CN x - trubbnate CN x x x x x x möjor (aggregat) KJ x Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg Förklaring: R räfsa, V attenkikare, K ratta, S norkling, D ykning, U tan hjälpmedel Bottensubstrat (x = dominerande, * = subdominerande) Ler-silt (,63 mm) Sand-fingrus (>,63-6,3 mm) * * * * * * * * * * * * * * * * * * Mellan-grovgrus (>6,3-63 mm) Sten (>63-2 mm) Block (>2-63 mm) Stora block (>63 mm) Findetritus x x x x x x x x x x x x Grovdetritus x x x x x x Fin död ved Grov död ved 167

168 Bilaga 8. Bottenfauna 168

169 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, stationens EU-CD-nummer eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. Vid beräkning av MISA/MILA har arter från det kvalitativa provet inkluderats. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa i vattendrag. Regleringsindex: Samansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Indelning enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och indelas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 169

170 AL. Anten, litoral Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: /13194 Sydöstra sidan av udden, under alarna Statusklassning enligt HVMFS 213 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MILA: 97 1,26 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 5,8,98 Hög Ekologisk kvalitet Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Nära neutralt Hög Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 51 mycket högt Höga naturvärden 13 Regleringsindex: 1 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Gyraulus crista 3 poäng EPT-index: 26 mycket högt Diversitetsindex: 2,37 mycket lågt Danskt faunaindex: 6 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar År 8 18 Expertbedömning Påverkan/Status map eutrofiering God status Hög status Antal taxa 6 4 Taxa ASPT SI DJ-/ASPT-index Kommentar Bottenfaunan var mycket art- och individrik. Det noterades såväl försurningskänsliga som försurningståliga arter och den ekologiska statusen bedömdes som hög. Jämfört med 28 var artantalet betydligt högre och det påträffades betydligt fler näringsämneskänsliga arter, vilket motiverade att expertbedömningen av näringsämnesstatus ändrades från god till hög. Den mycket höga artrikedomen motiverade att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. Dock noterades inte den ovanliga märlkräftan Gammarus lacustris som påträffades 28, istället noterades en individ av den mer allmänna märlkräftan Gammarus pulex. 17

171 ML. Mjörn, litoral Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: /1337 Vid udden, 5m från häll och söderut Statusklassning enligt HVMFS 213 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MILA: 82 1,6 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 5,7,97 Hög Ekologisk kvalitet Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Nära neutralt Hög Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 43 mycket högt Mycket höga naturvärden 28 Regleringsindex: 11 mycket högt Ovanliga arter (3p per art) Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Gammarus lacustris, Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) EPT-index: 19 mycket högt Hydropsyche contubernalis, Stenelmis canaliculata Diversitetsindex: 3,44 måttligt högt Gyraulus crista, Myxas glutinosa Danskt faunaindex: 5 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering SI 15 Ingen påvisbar föroreningspåverkan status 8 Hög status status Hög status Kommentar Bottenfaunan var mycket art- och individrik. Det noterades såväl försurningskänsliga som försurningståliga arter och den ekologiska statusen bedömdes som hög. Artsammansättningen var karaktäristisk för stora sjöar som påminner mer om rinnande vatten än sjöar, eftersom exponeringsgraden för vågor är så hög. Artantalet har varierat mellan undersökningsåren men index och bedömningar är oförändrade. Ett stort antal ovanliga arter i kombination med den höga artrikedomen motiverade att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. 171

172 Förklaring till resultatsida bottenfauna i sjöars djupbotten Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, EU-ID enligt VISS. Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Klassningar av ekologisk status enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd m.a.p. närings- och syrehalt samt status m.a.p.eutrofiering och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. näring respektive syre bedöms enligt en femgradig skala: Mycket näringsfattiga/mycket syrerika förhållanden Näringsfattiga/Syrerika förhållanden Måttligt näringsrika/måttligt syrerika förhållanden Näringsrika/Syrefattiga förhållanden Mycket näringsrika/mycket syrefattiga förhållanden Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan bedöms enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), Liungman och Ericsson (26) samt Medin et al. (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. PTI (Profundalt Trofi-Index): Ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI (EutrofiEffekt-Index): Använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 172

173 AN. Anten, profundal Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: / (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,215 Metodik: SS Provdjup (m): 24,5 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 2,,75 God Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt O/C-index: 1,2 lågt Medelantal taxa/prov: 5, PTI: 3, måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 4 37 mycket hög EEI: 3, måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 85 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 99 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 8 Måttlig status Måttligt syrerikt 18 Måttlig status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Enligt Havs och vattenmyndighetens klassificering klassades status med avseende på eutrofiering som god. Bottenfaunans sammansättning var emellertid typisk för en måttligt näringsrik sjö, med en total dominans av eutrofigynnade taxa. Tillsammans med en mycket hög individtäthet motiverade detta expertbedömningen. Vid undersökningen 1985 användes en annorlunda metodik än vid de följande undersökningarna. Dessutom bedömdes vid 1985 och 1999 sjöns näringstillstånd snarare än bottenfaunans påverkansgrad. Det har därmed inte gått att direkt jämföra de olika årens bedömningar. Jämfört med tidigare år var emellertid artsammansättningen likartad, och inga större förändringar i bottenfaunasamhället bedömdes ha skett. 173

174 AU. Anten, sublitoral Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: 64365/13289 (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,215 Metodik: SS Provdjup (m): 8,3 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,3,48 Måttlig Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 13 lågt O/C-index: 3,6 lågt Medelantal taxa/prov: 7,4 PTI: 2,4 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 753 måttligt hög EEI: 3,4 högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 99* Ingen bedömning Syrerikt 8 Måttlig status status Syrerikt 18 Måttlig status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm * * 8 18 * Prover från Hällsnäsviken 3 km norrut Kommentar Bottenfaunans sammansättning dominerades av eutrofigynnade taxa, samtidigt som tydligt oligotrofigynnade taxa saknades helt. De eutrofikänsliga taxa som påträffats tidigare år saknades vid årets undersökning. År 1999 undersöktes en sublitoralpunkt i Hällsnäsviken 3 km norr om 28 års provpunkt. Även om punkterna ligger i olika delar av sjön har en jämförelse gjorts mellan dem för att få en fingervisning om eventuella förändringar i vattenmiljön. BQI O/C-index 174

175 MA. Mjörn, profundal Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: /13252 (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,215 Metodik: SS Provdjup (m): 27 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3, 1,12 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Måttligt näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 14 högt O/C-index: 3,5 lågt Medelantal taxa/prov: 7,4 PTI: 3, måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): mycket hög EEI: 6, mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 77 Oligo-mesotrofa förhållanden Syrerikt 9 Måttligt näringsrik till näringsfattig Syrerikt 1 Ingen bedömning Syrerikt 8 God status Syrerikt 18 God status Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Enligt Havs och vattenmyndighetens index klassades statusen med avseende på eutrofiering som hög. Emellertid förekom eutrofigynnade arter och taxa i höga tätheter medan de tre förhållandevis eutrofikänsliga taxa som påträffades endast förekom i låga tätheter, och expertbedömningen blev därför god status med avseende på eutrofiering. Visserligen förekom den känsliga, glacialrelikta vitmärlan Monoporeia affinis i relativt höga tätheter, men den gynnas även av höga syrehalter i kombination med god födotillgång, och är alltså inte alltid en indikation på näringsfattiga förhållanden. Syresituationen i bottenvattnet bedömdes också som syrerikt. En fortsatt hög individtäthet indikerade en hög biologisk produktion i bottensedimentet. Undersökningar av bottenfaunan har tidigare gjorts 1977, 199, 2 och 28 på ungefär samma plats och en jämförelse har därför gjorts med resultaten från de undersökningarna och 199 användes en annorlunda metodik och artningsnivå, men indexvärdena indikerar ändå att ingen större förändring av bottenfaunan skett. Syrekrävande och eutrofikänsliga taxa har påträffats vid samtliga undersökningar och tillståndet har vid undersökningarna bedömts som ett gränsfall mellan måttligt näringsrikt och näringsfattigt. 175

176 ME. Mjörn, profundal Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: 64232/132 (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,215 Metodik: SS Provdjup (m): 37,8 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 4, 1,49 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Mycket näringsfattigt Mycket syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 9 måttligt högt O/C-index: 1,7 lågt Medelantal taxa/prov: 6, PTI: 4,8 mycket högt Individtäthet (antal/m 2 ): 2 25 hög EEI: 7,8 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 77 Oligo-mesotrofa förhållanden Syrerikt 9 Måttligt näringsrik till näringsfattig status Syrerikt Ingen bedömning Syrerikt 8 Hög status Mycket syrerikt 18 Hög status Mycket syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Flera eutrofikänsliga taxa och ett mycket eutroferingskänsligt släkte förekom samtidigt som indexen indikerade näringsfattiga förhållanden utan påverkan av eutrofiering. En mycket hög individtäthet indikerade en hög biologisk produktion i bottensedimentet, vilket medförde att näringstillståndet ansågs vara ett gränsfall till bedömningen näringsfattigt. Tillståndet i bottenvattnet är enligt index samt taxon mycket syrerikt. Undersökningar av bottenfaunan har tidigare gjorts 1977, 199, 2 och 28 på ungefär samma plats och en jämförelse har därför gjorts med resultaten från de undersökningarna och 199 användes en annorlunda metodik och artningsnivå, men indexvärdena indikerar ändå att ingen större förändring av bottenfaunan skett. Syrekrävande och eutrofikänsliga taxa har påträffats vid samtliga undersökningar utom 2, då bottenfaunan också bedömdes som svårtolkad. Vid undersökningen år 2 saknades dessutom sedimentlevande fjädermygglarver, vilket medförde att BQI var noll och O/C-index inte gick att beräkna. Likväl tyder artsammansättningen över tid på en svag trend mot färre näringsgynnade arter och ett mer klassiskt oligotroft samhälle. 176

177 MU. Mjörn, sublitoral Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Datum: Antal prov: 5 Koordinat: /13 (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,215 Metodik: SS Provdjup (m): 8,4 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3, 1,12 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Näringsfattigt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 17 måttligt högt O/C-index: 2,6 lågt Medelantal taxa/prov: 7, PTI: 3,4 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 558 måttligt hög EEI: 6,4 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 77 Oligo-mesotrofa förhållanden Syrerikt 9 Måttligt näringsrik till näringsfattig Syrerikt Tillfredsställande miljö Tillfredsställande syrgasförhållanden 8 God status Syrerikt 18 God status Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Enligt Havs och vattenmyndighetens kriterier klassades statusen med avseende på eutrofiering som hög. Emellertid förekom inga av de tydligaste oligotrofiindikerande arterna, och expertbedömningen blev därför god status med avseende på eutrofiering. Syresituationen i bottenvattnet bedömdes som syrerikt. Undersökningar av bottenfaunan har tidigare gjorts 1977, 199, 2 och 28 och en jämförelse har gjorts med resultaten från de undersökningarna och 199 användes en annorlunda metodik och artningsnivå, men indexvärdena indikerar ändå att ingen större förändring av bottenfaunan skett. Syrekrävande och eutrofikänsliga taxa har påträffats vid samtliga undersökningar. Likväl tyder artsammansättningen över tid på en svag trend mot färre näringsgynnade arter och ett mer klassiskt oligotroft samhälle. 177

178 AL. Anten litoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Stationens EU-CD: SE Program: SRK, Göta älv Vattenförekomst: - Lokalkoordinater: / Huvudflodområde: 18 Göta älv Koordinatsystem: RT9 25gonV Län: 14 Västra Götaland Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Simon Tytor/Martin Liungman Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Grumlighet: klart Lokalens bredd: 7 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): - m Vattentemperatur: 11,7 C Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,3 m Sjö stilla Lokalens maxdjup:,6 m Märkning av lokal: Sydöstra sidan av udden, under alarna Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): % Block (2-63 cm): 1% Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): 1% Stora block (,63-2 m): % Findetritus: % Grus (,2-6,3 cm): 2% Stora block (2-4 m): % Grovdetritus: 1% Sten (6,3-2 cm): 6% Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: 1% Rosettväxter: % Övervattensväxter: 1% Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: 1% Trådalger: % Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: 3% Undervattensv. (fingrenade blad): % Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >5 % Al Lövskog saknas Buskar: saknas - Barrskog >5 % Gräs, halvgräs: <5 % Starr Blandskog saknas Annan vegetation: saknas - Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: 5-5% Åker saknas Äng saknas Eventuell påverkan Hed saknas Myr saknas Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark saknas Annat saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 178

179 ML. Mjörn litoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Stationens EU-CD: SE Program: SRK, Göta älv Vattenförekomst: - Lokalkoordinater: / 1337 Huvudflodområde: 18 Göta älv Koordinatsystem: RT9 25gonV Län: 14 Västra Götaland Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m 2 ):,25 (handhåv (,5 mm)) Organisation: Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Grumlighet: klart Lokalens bredd: 5 m Vattenfärg: färgat V-dragsbredd (normal fåra): - m Vattentemperatur: 11,1 C Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens medeldjup:,2 m Sjö stilla Lokalens maxdjup:,5 m Märkning av lokal: Vid udden, 5m från häll och söderut Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<1%) Ler/Silt (<63 µm): 1% Block (2-63 cm): 2% Artificiellt material: % Sand (,63-2 mm): 1% Stora block (,63-2 m): 1% Findetritus: % Grus (,2-6,3 cm): 2% Stora block (2-4 m): x Grovdetritus: 1% Sten (6,3-2 cm): 3% Häll (>4 m): % Grov död ved (antal): Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<1%) Vegetationstäckning total: 4% Rosettväxter: 2% Övervattensväxter: % Fontinalis el. likn. arter: % Flytbladsväxter: % Övriga mossor: % Friflytande växter: % Trådalger: 2% Undervattensväxter (hela blad): % Övriga påväxtalger: % Undervattensv. (fingrenade blad): % Sötvattensvamp: % Strandmiljö -5 m Närmiljö -3 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: - - Lövskog saknas Buskar: <5 % Al Barrskog saknas Gräs, halvgräs: >5 % - Blandskog >5 % Annan vegetation: saknas - Kalhygge saknas Övrigt: saknas - Våtmark saknas Beskuggning: % Åker saknas Äng saknas Eventuell påverkan Hed saknas Regleringspåverkad - lokal Myr saknas Kalfjäll saknas Betesmark saknas Hällmark saknas Blockmark saknas Artificiell mark saknas Annat saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 179