Slutrapport SUV : Översyn av ämnen i ämneslärarutbildningen

Transkript

1 BESLUT Dnr LiU Slutrapport SUV : Översyn av ämnen i ämneslärarutbildningen Bakgrund och definition av uppdraget Enligt beslut per den 4 december 2012 (Dnr: LiU ) gav Styrelsen för utbildningsvetenskap en arbetsgrupp bestående av Ann-Kari Sundberg (sammankallande), Anna Johnsson Harrie, Samuel Zethson och Roger Klinth i uppdrag att göra en översyn av ämnen inom ämneslärarprogrammet (ÄLP) vid LiU. Bakgrunden till översynen är ett sänkt söktryck till vissa ämnen och då i synnerhet till inriktning mot årskurs 7-9. Detta medför att undervisningsgrupperna inom vissa ämnen är små, vilket ibland kräver ekonomisk förstärkning utöver kursbudget för att kvaliteten ska kunna garanteras. Denna situation medför en ekonomisk påfrestning för ämneslärarprogrammet som helhet: även ämnen som attraherar större studentgrupper påverkas ekonomiskt och får minskade möjligheter att genomföra en god undervisning. Uppdraget för arbetsgruppen består i att: 1. Kartlägga det ekonomiska läget i de små ämnena på respektive program under Vilka ämnen har begärt och fått extra tilldelning, hur stora summor har det varit frågan om? Gruppen anknyter i den analysen till det arbete kring ekonomisk och akademisk bärkraft samt strategiskt värde, som genomfördes inför examensrättsansökan Diskutera resultatet av analysen i relation till utbildningskvalitet. En aspekt är den undervisningstid som studenterna fått. Vidare åläggs arbetsgruppen att i sin analys ha fokus på relationen mellan kvalitet och ekonomi för utbildningen som helhet. Gruppen ska även samråda med ledningen för filosofisk och teknisk fakultet då samläsning över fakultetsgränserna är vanligt förekommande. En delrapport (varav valda delar återfinns i denna slutrapport) presenterades vid SUV:s sammanträde den 9 april (Dnr LiU ). 1

2 Definition av små ämnen och ekonomiskt läge Med små ämnen menas de ämnen som under tidsperioden attraherar ett mindre studentantal i förhållande till andra ämnen för grundskolans senare år (inom 01:ans program) respektive inriktning mot årskurs 7-9 och gymnasiet (inom ÄLP). Arbetsgruppens analyser visar att förändringar har skett mellan 01:ans Lärarprogram (LP) och 11:ans ÄLP när det gäller vissa ämnen: Som exempel kan nämnas att Svenska som andra språk och Trä- och metallslöjd är ämnen som rekryterade ett större antal studenter i den tidigare utbildning, men som i ÄLP hittills har attraherat ett mindre antal. Generellt kan konstateras att de små ämnena är beroende av samläsning med fristående kurs eller med andra program inom LiU. I vissa fall är de ekonomiska villkoren för ämnet svaga trots samläsning. De små ämnenas ekonomiska förutsättningar Som tidigare nämnt är de små ämnenas ekonomiska bärkraft bekymmersam. Ett exempel på detta är de ansökningar om förstärkning som gjorts under perioden Det är huvudsakligen två ämnen som sökt och fått förstärkning, nämligen fysik och naturvetenskap. Ansökningarna gäller kurser inom LP (01:ans program). Mindre summor har också utgått till ytterligare två ämnen: spanska och trä- och metallslöjd. Fler små ämnen skulle ha varit berättigade till liknande förstärkning. Tabell 1 nedan visar att nästan har betalats ut i förstärkning under år Enligt våra beräkningar torde denna summa ha uppgått till minst 2 miljoner kronor om även exempelvis biologi, kemi, teknik, tyska, franska och svenska som andraspråk hade ansökt om förstärkning detta år. Tabell 1. Ekonomisk förstärkning Ämne Total förstärkning/ ämne under perioden i kr Fysik (IFM) (IFM) (IFM) Naturvetenskap/Naturkunskap (IFM) (IFM) (Tema) (Tema) Spanska (IKK) Trä- och (IKK) metallslöjd xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxx Förstärkning per år Förstärkning totalt under hela perioden =

3 När det gäller framtiden är det svårt att precisera de belopp som skulle komma i fråga. Dels vet vi inte hur framtida studenters val kommer att se ut. Dels är det svårt att avgöra exakt hur nya kurser (exempelvis när det gäller hp-nivån och examensarbeteskurser i ämnena) kommer att hanteras när det gäller samläsning. Noteras bör att examensarbeten inom ÄLP, à 30 hp, enbart skrivs inom ämnena och inte som tidigare inom allmänt utbildningsområde (AUO). Tabell 2 nedan ger indikationer om hur framtiden skulle kunna se ut för de små ämnena (med undantag för svenska som andraspråk, SSA). Siffrorna som gäller bygger på antaganden grundade på val gjorda av studenter antagna 2011 samt preliminära val för studenter antagna Trots allt kan tabellen ge en bild av hur de ekonomiska anslagen till respektive ämne troligtvis kommer att se ut. Tabell 2. Budgetanslag perioden ( är preliminära siffror) Tabell 2 visar att de ekonomiska anslagen till respektive ämne under perioden går i positiv riktning. Noteras bör emellertid att budgetsiffrorna från och med 2013 innehåller även lokalanslag, vilket medför att budgetåren och inte är direkt jämförbara med varandra. Varje ämne kommenteras nedan mera ingående. Antal HST/HPR (preliminärt antal) har då tagits med i beräkningen: Biologi: Siffrorna för perioden gäller huvudsakligen för kurser inom LP (01). Under perioden gäller siffrorna företrädelsevis kurser inom ÄLP. En analys skulle då vara att antalet studenter som beräknas välja biologi inom ÄLP inte kommer att vara färre än inom LP. Inom ämnet biologi sker samläsning i stor utsträckning med biologprogrammet. Även uppsatskurser inkluderas i detta. Data: Ämnet kräver inga kommentarer i detta sammanhang eftersom en naturlig utfasning sker inom LP. Ämnet finns ej valbart inom ÄLP. 3

4 Filosofi: Den ekonomiska tilldelningen gällande filosofi är relativt stabil om man tar i beaktande LP:s utfasning och ÄLP:s infasning. Goda samläsningsmöjligheter finns med fristående kurser i ämnet. Viss förändring av studiegång har nyligen gjorts för att i större utsträckning gynna samläsning. Franska: När det gäller franska visar tabellen en rejäl ekonomisk ökning från 2009 till Ökningen kan dock komma att minska om det visar sig att färre studenter än beräknat väljer ämnet i framtiden. Beräkningarna är gjorda utifrån en faktisk ökning i valet gjort av studenter antagna Det är framför allt studenter inom inriktning mot gymnasiet som står för denna ökning. När det gäller inriktning mot årskurs 7-9 verkar franska vara aningen mer populärt som tredjeämne, vilket tillåter samläsningsmöjligheten inom ramen för poängintervallet 1-45 hp. Samläsning sker med fristående kurs på alla nivåer. Fysik: De faktiska siffrorna för fysikämnet mellan 2009 och 2012 gäller enbart LP:s kurser. En halvering av studentantal under åren 2011 och 2012 verkar ha krävt en förstärkning (som ingår i budgetsiffrorna), vilken är lika stor som budgettilldelning enligt studentantal. Enligt de preliminära siffrorna för år 2015 är den ekonomiska tilldelningen, enligt studentpeng, i samma nivå som den år 2010, då ingen ekonomisk förstärkning gjorde. Detta skulle innebära att om studentantalet håller sig på en nivå om cirka HST, skulle ämnets ekonomi vara i balans. Tilläggas bör att ändringar i ÄLP:s kurser inför ht 2013 har genomförts i syfte att öka möjligheter till samläsning med kurser inom teknisk fakultet. Geografi: Siffrorna för åren gäller enbart kurser inom LP. Under år är studenterna inom LP i klar majoritet. År 2015 är pengar ut i kurs (=ÄLP) på samma nivå som den var 2009 (=LP). Det finns således ingen anledning att befara att ämnets popularitet skulle svikta i ett framtidsperspektiv. Samläsning med fristående kurs görs till mycket stora delar inom ämnet. Ämnet kan väljas som tredjeämne inom inriktning mot 7-9, vilket ger ytterligare samläsningsmöjligheter inom ramen för 1-45 hp-intervallet. Kemi: Den ekonomiskt positiva utvecklingen som syns i tabell 2 beror både på LP:s utfasning och ÄLP:s infasning. Noteras bör att siffrorna gällande åren 2014 och 2015 visar att kemi enligt de preliminära siffrorna har ökat i popularitet inom ÄLP. Kemi kan även väljas som tredjeämne vilket ger samläsningsmöjligheter inom programmet mellan 1-45 hp. Samläsning med program inom teknisk fakultet görs. Naturkunskap: Ämnet erbjuds från och med hösten 2012 enbart som inriktning mot gymnasiet inom ÄLP. Detta innebär att färre studenter har möjlighet att välja ämnet jämfört med tidigare. Tema är den institution som är värd för ÄLP:s kurser. När det gäller siffrorna i tabellen för ämnets räkning måste tillägas att de gäller för följande program och institutioner: LP (IFM/ISV/Tema, varav ISV är den i särklass största kursgivande institutionen); FP (ISV); GLP (ISV); ÄLP (Tema). Från och med 2013 har de flesta kurserna inom naturvetenskap fasats ut inom LP, vilket förklarar minskningen från 6,6 miljoner till 2,7 miljoner mellan Under åren beräknas den årliga summan i budget till i runda tal 3 miljoner. Av dessa går majoriteten av pengarna till kurser inom FP och GLP på ISV. Budgettilldelningen inom ÄLP för Temas räkning uppgår i snitt till /år under samma 4

5 tid. Vissa samläsningsmöjligheter med andra program finns inom Tema, exempelvis Miljövetarprogrammet. Förstärkning kommer dock troligtvis att behövas i framtiden. Man skulle kunna tänka sig att ämnets popularitet inom ÄLP kommer att öka på sikt: Ämnet är nytt och genom att krav på lärarlegitimation träder i kraft framöver, kommer det att vara brist på lärare i ämnet. Religionskunskap: Ämnet behöver inte kommenteras här, eftersom det inte är att betraktas som ett småämne. Det kan dock vara intressant att se hur den årliga tilldelningen ser ut för ett ämne som i likhet med exempelvis franska, spanska, tyska, svenska som andraspråk, kemi, teknik och geografi är andraämnen och tredjeämnen inom ÄLP. Religion är ett populärt ämne inom ÄLP och samläsning sker med fristående kurs. Spanska: När man studerar budgetsiffrorna för spanska kan man se hur ämnets popularitet har minskat i och med starten av ÄLP. Inom ramen för 01:ans lärarprogram har i genomsnitt cirka studenter valt att studera spanska mot grundskolans senare år eller gymnasiet. Två studenter inom ÄLP antagna 2011 valde att läsa spanska som andraämne, men dessa har sedan hoppat av. Studenter antagna 2012 har valt spanska som andraämne i större utsträckning: 4 st med inriktning mot gymnasiet och 2 med inriktning mot 7-9. Siffrorna kommer därmed att se något bättre ut än de som presenteras i tabell 2. Samläsning sker med fristående kurs på alla nivåer. Svenska som andraspråk: Ämnet finns ej med i tabellen ovan. Vid tiden för examensrättsansökan var SSA ett ämne med ett förhållandevis högt studentantal. Inom LP (01) var ämnet valbart även för undervisning i de lägre åldrarna. I de nya lärarprogrammen finns SSA enbart som valbart ämne inom ÄLP. IKK är den kursgivande institutionen för ämnet. SSA ges även som fristående kurs på halvfart och ansökan om behörighet för att utfärda generell examens inom ämnet diskuteras. Få möjligheter till samläsning finns emellertid eftersom fristående kurs ges på kvällstid. Budgetsiffror när det gäller SSA ser ut på följande vis: kr 1,2 miljoner Enligt ämnesansvarig i ämnet blir det svårt att på sikt få ekonomin att gå ihop om inte fler studenter väljer att studera det. SSA är precis som franska, spanska och tyska inom språkområdet valbart både som andra- och tredjeämne inom ÄLP. Teknik: Teknikämnet visar i likhet med naturkunskap en kraftig ökning i budget under perioden : från knappt upp till cirka 3 miljoner kronor. En analys visar att antalet studenter inom LP (01; kursen förlagd till IBL) är lågt (se ). Teknik är ett valbart ämne inom ÄLP och intresset har hittills varit ganska svagt vilket budgetssiffrorna för ÄLP:s kurser visar under perioden (kursen förlagd till ISV). De 2,3 2,6 miljoner som finns budgeterade till ISV för åren gäller således nästan uteslutande kurser inom FP och GLP. Glädjande nog har fler studenter antagna 2012 valt teknik, både med inriktning mot 7-9 och gy. Budgetsiffrorna kan därmed komma att modifieras något i positiv 5

6 bemärkelse. Teknik kan liksom kemi inom NO-området väljas som tredjeämne. Samläsningsmöjligheter finns och det faktum att en stor pott i budget går till en och samma institution, ISV, skulle kunna bidra till att säkerställa ekonomin inom ämnet i sin helhet, även om få studenter finns inom ÄLP:s kurser. Textilslöjd/ Trä- och metallslöjd: När det gäller de båda slöjdämnena är det tydligt att TM har tappat ett större antal studenter inom ÄLP än vad som är fallet med TX. Idag ingår ämnet enbart i ÄLP i kombination med två andra ämnen, vilket misstänks vara orsaken till det minskade intresset för ämnet. En utredning på nationell basis pågår gällande utbildning i estetiska ämnen (Lärarkonventet vt Nationella nätverket i Slöjd). Kortfattat pekar utredningen på att det skulle vara en fördel med att erbjuda en tvåämnesutbildning där exempelvis slöjd ingår. Vid LiU är de båda slöjdämnena förlagda till IKK. Slöjd ingår, förutom i ÄLP, dessutom i ett kandidatprogram i Hantverk och formgivning. Vidare ges ämnet som fristående kurs på distans. Flera studenter som väljer denna studieform avser att ta ut en lärarexamen inom KPU, vilket ger dem möjlighet att få en examen enbart i ett ämne. De båda senare utbildningarna rekryterar ett stort antal studenter som bidrar till att ämnet i sin helhet fungerar ekonomiskt. Tyska: Budgettilldelningen i ämnet tyska har varit förhållandevis oförändrad under åren. En viss ökning kan förväntas när det gäller siffrorna för då fler studenter har valt tyska jämfört med antagningsomgång Tyska samläses med fristående kurs, vilket är nödvändigt för att kursen ska kunna ges. Tyska ges, liksom franska, spanska och svenska som andraspråk, både som andra och tredjeämne inom ÄLP. Nyligen fattades beslut om delvis förändrad studiegång för inriktning mot gymnasiet i syfte att öka samläsningsmöjligheter med fristående kurs samt studier utomlands inom ämnet. Examensrättsansökan 2010 Inför examensrättsansökan 2010 skedde i samråd med dåvarande Rektor, Mille Millnert, en fördjupad inventering och analys av de små ämnena. Efter denna inventering beslutade rektor att ansöka om examensrätt för alla ämnen, även de små. Vi vet nu med facit på hand att LiU var ett av få universitet som fick examensrätt för alla de ämnen som ingick i ansökan. Detta har sedermera bidragit till att en viktig slogan för LiU:s i termer av att vi erbjuder en komplett lärarutbildning. En första analys av respektive ämnes eller ämnesområdes inventering sammanfattades med kommentarer gällande två huvudpunkter: ekonomisk (oftast avhängig antalet studenter) och vetenskaplig (inklusive ämnesdidaktisk) bärkraft. Tabell 3 nedan sammanfattar de små ämnenas ställning i dåvarande inventering. Kolumnen längst till höger i tabellen visar kommentarer gällande ämnenas aktuella läge vt Tabell 3. Analys av ekonomisk och vetenskaplig bärkraft vid examensrättsansökan 2010 samt aktuellt läge 2013 Ämne/Ämnesområde Eko nom Vetenskapli Kommentarer gjorda i samband med inventeringen Aktuellt läge

7 isk bärkraft g bärkraft 2010 Matematik X X Ser bra ut Färre samläsningsmöjligheter i ÄLP än inom 01:ans program leder till sämre ekonomisk bärkraft Naturvetenskap (ÄLP: Naturkunskap) X X Ser bra ut Få studenter, ekonomisk bärkraft kan ifrågasättas Samhällskunskap X X Tveksam ämnesdidaktisk Ämnesdidaktisk satsning pågår status Biologi? X Få studenter Oförändrat Engelska X X Ser bra ut Oförändrat Filosofi?? Få studenter; Tveksam vetenskaplig status; Tveksam ämnesdidaktisk status Oförändrat Ämnesdidaktiskt stöd genom ämnesdidaktiskt kluster Franska? X Få studenter Oförändrat ev något bättre Fysik? X Få studenter Oförändrat ev något bättre Geografi X X? Tveksam ämnesdidaktisk status Ämnesdidaktiskt stöd genom ämnesdidaktiskt kluster Historia X X? Tveksam ämnesdidaktisk status God ämnesdidaktisk kompetens Kemi? X Få studenter Oförändrat ev något bättre Religion X X Tveksam vetenskaplig status Tveksam ämnesdidaktisk status Ämnesdidaktiskt stöd genom ämnesdidaktiskt kluster Spanska? X Få studenter (gränsfall) Oförändrat Svenska X X Ser bra ut Oförändrat SSA X X Ser bra ut Få studenter: ekonomisk bärkraft kan ifrågasättas Teknik? X Få studenter Oförändrat dock bättre bärkraft för ämnet i stort tack vara samling på en och samma institution, ISV Textilslöjd X? Tveksam vetenskaplig status Få studenter inom ÄLP, dock Tveksam ämnesdidaktisk ekonomisk bärkraft inom status ämnet som helhet (distansutbildning i slöjd och kandidatprogram i slöjd och hantverk) Vetenskaplig kompetens förbättrad och ämnesdidaktisk satsning pågår. God kompetens vad beträffar beprövad erfarenhet Trä- och metallslöjd X? Tveksam vetenskaplig status Få studenter inom ÄLP, dock Tveksam ämnesdidaktisk ekonomisk bärkraft inom status ämnet som helhet (distansutbildning i slöjd och kandidatprogram i slöjd och hantverk) Vetenskaplig kompetens förbättrad och ämnesdidaktisk 7

8 satsning pågår. God kompetens vad beträffar beprövad erfarenhet Tyska? X Få studenter Oförändrat Genomlysningen som gjordes inför examensrättsansökan 2010 överensstämmer inte till fullo med dagens förhållanden inom Ämneslärarprogrammet 2013, vilket kommentarerna längts till höger i tabellen ovan visar: - Bildandet av de ämnesdidaktiska klustren bidrar till ett ämnesdidaktiskt stöd inom flera ämnen - Många frågetecken gällande ekonomisk bärkraft är fortfarande aktuella I vissa fall kan den ekonomiska bärkraften ses som sämre idag än vid tiden för examensrättsansökan Undervisningstid i de olika ämnena I syfte att analysera utbildningskvalitet kan en aspekt vara att genomlysa den undervisningstid som de blivande lärarna får i sina ämnen. För att få en bild av hur de små ämnena står sig på denna punkt krävs en jämförelse med ämnen som har ett större studentantal. En generell överblick när det gäller timutlägg, inom ramen för 1-60 hp, visar inga tydliga tecken på att småämnen lägger ut färre timmar än större ämnen. Ämnen inom utbildningsvetenskap i förhållande till filosofisk och teknisk fakultet De ämnen som ingår i ÄLP finns på ett flertal olika fakulteter inom LiU och har sin hemvist inom filosofisk och teknisk fakultet. ÄLP:s organisation bygger på att ram- och preciserade beställningar för de olika ämnena görs till lämplig institution. Samarbetet mellan filosofisk fakultet och utbildningsvetenskap har tidigare föranlett analyser av ämnens ekonomiska bärkraft. Inom ramen för ett och samma ämne sker, på kursnivå, samläsning över fakultetsgränserna. Anslagen till dessa kurser genereras således från två olika fakulteter, vilket tabell 4 nedan visar. Som synes är vissa kurser inom utbildningsvetenskap beroende av kursmedel från filosofisk fakultet för att ämnena över huvud taget ska kunna ges inom ÄLP: exempelvis filosofi, franska, religion, spanska och tyska. På samma sätt gynnas också kurser inom filosofisk fakultet av att ämnet ifråga finns som lärutbildningsämne (exempelvis engelska och svenska språket). Tabell 4. Anslag i ämnen filosofisk fakultet och utbildningsvetenskap 1 Huvudområde Filfak UVK Filfak UVK Filfak UVK Engelska Totalt Underlaget i tabellen erhållet från Per-Olov Svedin, filosofisk fakultet. 8

9 Filosofi Totalt Franska Totalt Geografi Totalt Religion Totalt Spanska Totalt Svenska språket Totalt Tyska Totalt När det gäller samläsning med teknisk fakultet kan sägas att en precisering av hur anslagen fördelar sig inom de olika kurserna och ämnena skulle vara svår att göra eftersom kurser samläses delvis, ofta med olika program inom teknisk fakultet. Vad som dock kan kontstateras är att anslag från teknisk fakultet till stor del hjälper till att finansiera kurser inom lärarutbildningen. Delrapport i SUV Vid SUV:s sammanträde den 9 april presenterades en delrapport. Denna togs i sin helhet emot väl av SUV:s ledamöter, såväl lärar- som studeranderepresentanter och externa ledamöter. Intressanta kommentarer lyftes fram när det gäller ytterligare aspekter att ta hänsyn till: - Utredningen bör relateras till det nationella lärarutbildningsläget. - Utredningen bör relateras till begreppet en komplett utbildning och därmed LiU:s strategikarta. Småämnens roll inom ÄLP De båda inriktningarna inom ÄLP (7-9 och gy) har vardera 8 möjliga ingångar. Varje ingång har ett visst planeringstal, vilket åskådliggörs i tabellen nedan. Inför antagning 2013 har planeringstalet anpassats efter erfarenheter gjorda under 2011 och 2012, exempelvis när det gäller söktryck och tillgång till VFU-platser. Planeringstalet totalt sett för inriktning mot 7-9 har sänkts något medan planeringstalet för inriktning mot gymnasiet har ökats något. Totalt sett för programmet har planeringstalet sänkts med 15 platser. Tabell 5. Planeringstal för ÄLP Inriktning & ingångsämne Planeringstal 2012 enligt OSU-beslut Planeringstal 2012 enligt OSU-beslut Bi Planeringstal 2013 Enligt SUV-beslut

10 En Hi Ma Sh Sv Tx ToM Summa Gy Bi En Hi Ma Sh Sv Ma, internat. ingång Sh, internat. ingång Summa GY Summa ÄLP Programmets struktur är således uppbyggt genom att studenter söker till ett visst ingångsämne. Under sin andra termin väljer därefter studenter sitt andraämne (samt tredjeämne för inriktning mot årskurs 7-9). Principen är att de ämnen i tabell 4 ovan som är sk ingångsämnen även är valbara som andraämne (förutom ämnet historia, som f.o.m. antagningsomgång 2012 ej kan läsas som andraämne). Ytterligare en princip är att många andraämnen även kan väljas som tredjeämne inom inriktning mot 7-9. Samläsning sker på olika sätt inom ÄLP, exempelvis mellan de olika inriktningarna, gy, samt mellan förstaämnesstudenter och andraämnesstudenter. Samläsingseffekterna görs huvudsakligen inom ramen för kurser på 1-60 hp-nivån. Under programmets uppbyggnad kommer detta att medföra ett större antal studenter i grupperna. Det är först hösten 2014 som vi kommer att se det första resultatet av hur samläsningseffekterna kommer att se ut. Inom ÄLP finns totalt 19 olika ämnen. De ingångsämnen som i utredningen benämns som små är följande: - Biologi - Textilslöjd - Trä- och metallslöjd Övriga småämnen är således andraämnen (och eventuellt tredjeämnen). En analys av hur situationen skulle kunna se ut om småämnen läggs ned presenteras i tabell 6 nedan. Tabell 6. Möjliga ämnesval för ÄLP samt analys av nedläggningshot Inriktning mot årskurs 7-9 Planeringstal 2013 Enligt SUV-beslut Antal valbara ämne som ämne 2 Antal valmöjligheter ämne 3 (enbart 7-9) 10

11 Ämnen Bi 5 2 inom naturomr: ke, tk 2 inom naturomr: ke, tk Såväl ingångsämne som valbara ämnen är små. De tre ämnena som kan kombineras inom denna ingång är beroende av varandra. Ett scenario där exempelvis ett ämne skulle läggas ned inom ÄLP, innebär att hela ingången försvinner. En 15 5 inom språkomr: fr, sp, sv, ssa, ty 2 slöjd 3 inom samhällsomr: Ge, re, sh 3 inom naturomr: Bi, ke, tk 4 inom språkomr: fr, sp, ssa, ty 2 inom samhällsomr: Ge, re 2 inom naturomr: Ke, tk Inom språkomr är alla ämnen små förutom engelska. Om dessa tas bort som valmöjligheter blir resultatet att kombinationerna en/sv samt en/slöjd försvinner helt, eftersom inget tredjeämne finns att välja. Alla NO-ämnen är små, vilket medför att denna kombination faller bort. Ett dylikt scenario skulle innebära att engelska för inr 7-9 enbart skulle kunna kombineras med samhällskunskap och religionskunskap, om geografi anses som ett småämne. En följd av detta skulle kunna resultera i att färre studenter väljer att söka engelska som ingång mot årskurs 7-9. Engelska + samhällskunskap + religionskunskap Hi 15 3 inom samhällsomr: Ge, re, sh 2 inom språk: Sv, en 1 naturomr: ma 2 inom samhällsomr: Ge, re Inga små ämnen inom språkområdet eller NO-området finns i denna ingång. En borttagning av geografi och/eller religion skulle dock medföra att ingången försvinner då inget tredjeämne finns att välja. Noteras bör att historia är det mest populära ämnet inom ÄLP. Historia + samhällskunskap/svenska/engelska/matematik + religion Ma 15 4 inom språkomr: En, fr, sp, ty 3 inom samhällsomr: Ge, re, sh 4 inom naturomr: Bi, fy, ke, tk, 2 slöjd 4 inom språkomr: Fr, sp, ty, ssa 2 inom samhällsomr: Ge, re 2 inom naturomr: Ke, tk Inom språkomr är alla ämnen små förutom engelska. Om dessa tas bort som valmöjlighet blir resultatet att kombinationerna ma/en försvinner eftersom inget tredjeämne finns att välja. Alla NO- ämnen är små, vilket innebär att det inte finns ngn möjlighet att kombinera ma med ett annat ämne inom NO-området. Resultatet blir även att slöjd inte kan väljas som andraämne i kombination med 11

12 matematik som ingångsämne. Matematik + samhällskunskap + religionskunskap Sh 10 2 inom samhällsomr: Ge, re 2 inom språkomr: Sv, en 1 naturomr: ma 2 inom samhällsomr: Ge, re Kombinationen sh/sv påverkas inte av en eventuell nedläggning av ämnen. Om geografi tas bort blir resultatet att religion begränsas till ett tredjeämne. Samhällskunskap + svenska Samhällskunskap + engelska/matematik + religion Sv 15 5 inom språkområdet: En, fr, sp, ty, ssa 2 slöjd 3 inom naturomr: Bi, ke, tk 3 inom samhällsomr: Ge, re, sh 4 inom språkområdet: Fr, sp, ty, ssa 2 inom naturomr: Ke, tk 2 inom samhällsomr: Ge, re Alla valbara språk förutom engelska är små. Om dessa tas bort försvinner möjligheten att kombinera svenska och engelska. Även de båda slöjdämnena faller genom att det inte finns något valbart tredjeämne. Svenska i kombination med samhällskunskap påverkas inte. Alla NO-ämnen är små. Kombinationen sv + två NO-ämnen försvinner. Svenska + samhällskunskap Tx 10 5 inom språkomr: En, fr, sp, ty, sv 3 inom samhällsomr: Ge, re, sh 4 inom naturomr: Ma, bi, ke, tk ToM 10 5 inom språkomr: En, fr, sp, ty, sv 3 inom samhällsomr: Ge, re, sh 4 inom naturomr: 4 inom språkomr: Fr, sp, ty, ssa 2 inom samhällsomr: Ge, re 2 inom naturomr: Ke, tk 4 inom språkomr: Fr, sp, ty, ssa 2 inom samhällsomr: Ge, re 2 inom naturomr: Ma, bi, ke, tk Ke, tk Flertalet ämnen inom språkområdet är små. Om dessa tas bort förloras möjligheten att kombinera slöjd med såväl engelska som med svenska då inget valbart tredjeämne finns att tillgå. Inom No-området är alla ämnen utom matematik små, vilket innebär att ett borttagande skulle innebära att kombinationen slöjd och matematik skulle försvinna. Om man betraktar slöjdämnena som små försvinner dessa två ingångar. 12

13 Sammanfattande analys gällande Inriktning mot 7-9: Tx/TM + sh + re De olika ämnena inom inriktningen är i beroendeställning till varandra. En nedläggning av små ämnen inom språkområdet medför att möjligheten att kombinera även stora ämnen försvinner. Detta gäller exempelvis kombinationen sv/en samt kombinationen ma/en. Nedläggning av NO-ämnen, eller vissa av dessa, som betraktas som små innebär att matematik inte kan kombineras med något annat NO-ämne. Valmöjligheten att välja slöjdämnena begränsas. - Ett stort fokus inom ÄLP med inriktning mot årskurs 7-9 skulle riktas mot det samhällsorienterande området, vilket skulle ställa orimliga krav på antal VFU-platser. - Risken är att färre studenter söker till LiU för att läsa matematik, svenska och engelska, eftersom valkombinationerna begränsas. - Religion skulle enbart bli ett tredjeämne varav det enda inom SOområdet; alla 7-9-lärare i SO skulle således utbildas till religionskunskapslärare. Engelska + samhällskunskap + religionskunskap Historia + samhällskunskap/svenska/engelska/matematik + religionskunskap Matematik + samhällskunskap + religionskunskap Samhällskunskap + svenska Samhällskunskap + engelska/matematik + religionskunskap Svenska + samhällskunskap Tx/TM + samhällskunskap + religionskunskap Inriktning mot gymnasiet: Ämnen: Planeringstal 2013 Antal valbara ämne som ämne 2 Enligt SUV-beslut Bi 10 4 inom naturomr: ke, nk, tk, ma 2 inom språkomr: en, sv Alla ämnen inom NO-området är små, vilket innebär att ingången faller på sin orimlighet. En 25 5 inom språkomr: Fr, sp, ty, sv, ssa 4 inom samhällsomr: Fi, ge, re, sh 5 inom naturomr: Bi, ke, nk, te, ma Endast kombinationen en/sv blir möjlig om de små språken tas bort. Endast kombinationen en/ma blir möjlig om de små NO-ämnena tas bort. Kombinationen en / SO-ämne begränsas om filosofi och geografi betraktas som småämne och därmed tas bort. Engelska + svenska/samhällskunskap/religionskunskap/matematik Hi 25 4 inom samhällsomr: fi, ge, re, sh 2 inom språkomr: sv, en 13

14 Ma + Internationell ingång Sh+ Internationell ingång 1 inom naturomr: ma Kombinationen hi/ SO-ämnen begränsas om filosofi och geografi betraktas som småämne och därmed tas bort. Ett högt tryck skulle kunna ställas på VFU-placering när det gäller kombinationen hi/re. Övriga kombinationer påverkas inte. Historia + svenska/matematik/religionskunskap/engelska/samhällskunskap 20 5 inom naturomr: bi, fy, ke, nk, tk 10 4 inom språkomr: en, fr, sp, ty 4 inom samhällsomr: fi, ge, re, sh Alla NO-ämnen är att betrakta som små. Alla språk förutom engelska är att betrakta som små. Kombinationsmöjligheten begränsas därmed till att matematik kan kombineras med engelska. Detta skulle vara ett konstigt scenario inom den internationella ingången samt även för övriga NO-ämnen. Om filosofi och geografi ska räknas som små och därmed plockas bort, blir följden att matematik enbart kan kombineras med följande ämnen: en, re, sh Matematik + engelska/religionskunskap/samhällskunskap inom samhällsomr: fi, ge, re 2 inom språkomr: sv, en 1 inom naturomr: ma Ingång med samhällskunskap påverkas inte i någon större utsträckning om små ämnen läggs ned (eventuellt filosofi och geografi) Samhällskunskap + svenska/matematik/religionskunskap/engelska Sv 30 5 inom språkomr: en, fr, sp, ty, ssa 4 inom samhällsomr : fi, ge, re, sh 4 inom naturomr: bi, ke, nk, tk Sammanfattande analys gällande Inriktning mot gymnasiet: Möjligheten att läsa svenska i kombination med språk begränsas till engelska. Kombination med ämne inom samhällorienterande området begränsas till religion och samhällskunskap om filosofi och geografi tas bort. Kombinationen med NO-ämnen försvinner helt, då dessa alla betraktas som små. Svenska + engelska/religionskunskap/samhällskunskap Nedläggning av ett eller flera mindre språk skulle innebära att kombinationen sv/en blir den enda möjliga. Inom det samhällsvetenskapliga området skulle ett stort fokus läggas på följande ämnen om de små ämnena tas bort: samhällskunskap, historia och religion. VFU-placeringar blir då ett problem. Matematik som ingångsämne får betydligt begränsade valmöjligheter, vilket förmodligen skulle bidra till lägre söktryck. Engelska + svenska/samhällskunskap/religionskunskap/matematik Historia + svenska/matematik/religionskunskap/engelska/samhällskunskap Matematik + engelska/religionskunskap/samhällskunskap Samhällskunskap + svenska/matematik/religionskunskap/engelska 14

15 Svenska + engelska/religionskunskap/samhällskunskap De samläsningsvinster mellan inriktningarna som tidigare nämnts försvinner för flera stora ämnen vid ett borttagande av flera småämnen. Detta gäller bland annat för ämnen såsom engelska och svenska, där kombinationen enbart blir möjlig för inriktning mot gymnasiet. För ett ämne som religionskunskap finns enbart samläsningsmöjligheter inom ramen för 1-45 hp, eftersom ämnet enbart finns som tredjeämne i det scenario som skissats ovan. Möjligheten att skriva uppsats inom religion för inriktning mot 7-9 försvinner. Att rubba cirklarna inom NO-ämnena, genom att exempelvis ta bort ett ämne, får konsekvenser för NO-blocket i dess helhet. Detta gäller i synnerhet inriktning mot årskurs 7-9 eftersom tre ämnen krävs inom denna examen och ämnena där är beroende av varandra. Noteras bör också att många ämnen kommenterade i tabell 6 ovan även finns som obligatoriska i grundlärarprogrammet: Det gäller exempelvis geografi, NO och teknik. Detta innebär att såväl ämnesteoretisk som ämnesdidaktisk kompetens är en förutsättning för grundlärarprogrammets vidkommande. Genom rektors bildande av Forum för ämnesdidaktik har ämnena inom ÄLP fått ämnesdidaktisk stöttning på vetenskaplig grund. De olika ämnesdidaktiska klustren genom utbildningsvetenskaps satsning bidrar till att ämnesdidaktiska frågeställningar lyfts fram inom de olika ämnena vilket kan bidra positivt till ämnets pedagogiska utveckling som helhet. Med detta menas att utbildningsvetenskaplig anknytning bidrar till ämnesutvecklingen även när kurser i ämnet ges inom övriga fakulteter. Småämnenas roll på ett nationellt lärarutbildningsplan Med hänsyn till utrymmet i denna rapport väljer vi att beskriva de olika småämnena inom sina respektive ämnesområden, dvs. språkområdet, SO-området, NO-området och det praktisk-estetiska området. Tabell 7 och 8 nedan är sammanställda i en undersökning gjord av Lärarutbildningsnämnden i Göteborg under ht Framställningen ska inte ses som exakt, men diagrammen ger ändå en ungefärlig bild av hur situationen ser ut för respektive ämne inom ÄLP i stort, samt mer specifikt inom inriktning mot

16 Tabell 7. Ämnen i ämneslärarutbildningen H11 H 12: Totalt Tabell 8. Ämnen i 7-9-utbildningen HT 12 16

17 Engelska, historia, svenska, idrott och hälsa, religionskunskap och samhällskunskap utgör de mest populära ämnena inom ämneslärarutbildningen enligt de siffror som erhållits för ht Filosofi, teknik, franska, naturkunskap, kemi, tyska, slöjd, fysik, biologi, spanska, geografi är exempel på ämnen där det utbildas relativt få studenter under samma period. Matematik och svenska som andraspråk befinner sig mitt emellan de båda grupperna. Utifrån ett ämnesområdesperspektiv skulle vi kunna konstatera: - SO-området: o Det sker en överproduktion av SO-lärare inom ämneslärarutbildningen nationellt sett o En nedläggning av småämnen vid LiU skulle bidra till en snedfördelning och eventuellt en ännu tyngre förskjutning mot SO-området. - NO-området: o Få lärare inom NO-området utbildas nationellt sett. o Ett behov av NO-lärare finns i landets skolor idag, i synnerhet inom grundskolans år 7-9. o En nedläggning av NO-ämnen vid LiU skulle bidra till en underproduktion på ett nationellt plan - Språkområdet: o Behov av språklärare finns på arbetsmarknaden, speciellt i ett framtidsperspektiv tack vare stora pensionsavgångar; speciellt inom ämnet spanska finns det idag många outbildade lärare. o Språkutbildningar i allmänhet har varit föremål för nedläggningar i Sverige som helhet, samtidigt som språkens roll betonas utifrån ett nationellt perspektiv. Detta uppfattas av många som oroande. - Slöjd: o Slöjdlärarutbildning är idag begränsad till endast fyra lärosäten. En nedläggning vid LiU skulle vara synnerligen märkbar på arbetsmarknaden. o Det är idag stor brist på lärare. Sammanfattningsvis finns det, enligt arbetsgruppen, ett strategiskt värde att behålla alla ämnen inom ÄLP. På så sätt skulle LiU som ett komplett lärarutbildningssäte ta sitt ansvar i ett nationellt perspektiv. Noteras bör även att i och med att ett skarpt legitimationskrav införs från och med 2015, så är det helt avgörande att lärare har behörighet i exakt de ämnen som de ska undervisa i. Småämnenas plats/roll inom LiU som helhet och koppling till LiU:s strategikarta Nedan följer arbetsgruppens försök att diskutera de små ämnenas roll i ett större perspektiv i förhållande till skrivningar i LiU:s strategikarta. 17

18 NO-området: Inom matematik- och NO-området bedrivs såväl ämnesteoretisk som ämnesdidaktisk forskning på hög nivå. Satsningar har gjorts på senare tid genom exempelvis lektorat inom matematikdidaktik. Vid ISV pågår nyrekryteringar av doktorander och andra högre tjänster till ämnesdidaktiska forskarskolan inom naturvetenskapens didaktik. Forskningen inom detta område tar ansvar för utbildning och samverkan och bidrar till att stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer. Ämnesdidaktiska frågor blir allt viktigare inom olika undervisningsmiljöer, inte minst inom högre utbildning. Ett forskningssamarbete mellan teknisk fakultet och utbildningsvetenskap utifrån olika perspektiv när det gäller matematik och NO-området torde bidra till ett starkt LiU med attraktiva akademiska miljöer där man har förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser. En stark ämneslärarutbildning inom ma/no-området kompletterar en bra och populär civilingenjörsutbildning. Det torde vara LiU:s ansvar att bidra till att utbilda bra lärare i syfte att öka kunskapskvalitén för de studenter som i framtiden kommer att söka till alla våra utbildningar vid LiU. SO-området: Ämnesdidaktiska satsningar har gjorts inom det SO-didaktiska området, för såväl grundutbildning som för forskning, av OSU/SUV. Även inom filosofisk fakultet har satsning gjorts med till exempel lektorat med historiedidaktisk inriktning. Samarbetet mellan de olika SO-ämnena i ÄLP är mycket aktivt. Ansökan om en gemensam forskarskola med bland annat Karlstad universitet är på gång. LiU har en såväl bred som djup kompetens inom hela SO-blocket som bör tillvaratas i sin helhet genom att alla ämnen, stora som små, får vara kvar inom ÄLP. Många lärare inom lärarutbildningskurserna undervisar även inom andra program vid LiU, vilket bidrar till LiU:s utveckling i sin helhet. Språkområdet: LiU har under lång tid satsat på internationalisering. I slutet av 90-talet, början av 2000-talet startade internationella varianter av de två största civilingenjörsutbildningarna: Y- och I-linjerna erbjuder numera speciella ingångar med franska, spanska, tyska, japanska och kinesiska. Inom filosofisk fakultet finns sedan länge det Affärsjuridiska programmet med europainriktning med franska och tyska. Civilekonomutbildning erbjuds med såväl franska, tyska som spanska. En ämneslärarutbildning i språk har väl sin plats vid sidan av övriga program. Vid IKK finns forskarskolan för språk och kultur i Europa. En borttagning av språken skulle innebära att forskarskolan förlorar sin kontakt med grundutbildning inom LiU, vilket enligt föreståndaren för forskarskolan skulle vara väldigt olyckligt. Inom ramen för forskarskolan finns flera forskningsområden med språkdidaktisk relevans. Språken inom lärarutbildningen finns fysiskt vid IKK medan språken inom övriga program är förlagda till IEI. En gemensam grundutbildningsbas för språken vid LiU behövs, om LiU ska kunna vidhålla sin akademiska tradition även i ett framtidsperspektiv. En av medförfattarna till detta dokument har själv 10 års erfarenhet av språkundervisning inom alla ovanstående nämnda program samt utgör en del av forskarskolan i språk och kultur i Europa och forskarskolan i pedagogiskt arbete förlagd till IKK. Denna erfarenhet visar pedagogiska fördelar när det gäller exempelvis utveckling av kursinnehåll, studentaktiva arbetsformer och examination på vetenskaplig grund. 18

19 Vidare konstareras att franska och spanska, i egenskap av småspråk, har stått sig väl i den nationella konkurrensen vid HSV:s utvärderingar Inom språkområdet står onekligen kurser inom lärarutbildning och kurser inom filosofisk i positiv beroendeställning till varandra. En nedläggning inom ÄLP, skulle med största sannolikhet innebära en nedläggning av fristående kurs inom filosofisk fakultet. Ett dylikt scenario skulle innebära uppsägningar av minst ett 10-tal lärartjänster och satsningar gjorda på kompetensutveckling för adjunkter till doktorsexamen skulle vara utan nytta. Frågan är vidare hur internationellt LiU skulle kunna vara utan sina små främmande språk. Slöjd: Linköping var under lång tid den enda utbildningen i Sverige för slöjdlärare. Idag finns vid LiU även Carl Malmstensutbildning förlagd till Stockholm. Hantverk, slöjd, form och design hör till en samlad bild av LiU. Utbildningen bygger på en mycket god erfarenhetsbaserad grund som sedermera utvecklats till att även införliva en vetenskaplig sådan. Slöjdämnen bör få vara kvar inom ÄLP: Slöjd är ett populärt ämne i sig, vilket det stora antalet studenter på distansutbildningens fristående kurs och inom kandidatprogrammet för hantverk och formgivning vittnar om. Det finns ett behov av lärare i slöjd i skolan och där bör LiU ta sitt ansvar. Avslutningsvis: Forskningsansökningar från LiU till Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté har visat sig vara mycket konkurrenskraftiga. LiU ligger i topp vad gäller bidrag till utbildningsvetenskaplig forskning. Summering och beslut Analysen i innevarande rapport visar på flera sätt att de små ämnena är betydelsefulla och likaledes framgår att de är kostnadskrävande. Arbetsgruppen konstaterar att de små ämnena borde hanteras utifrån andra fördelningsprinciper av anslag än de som tillämpas vid LiU idag. Detta torde vara möjligt och förenligt med ambitioner som framställs i LiU:s strategikarta, nämligen att vi inom LiU, i syfte att bygga styrka och skapa effektivitet, har förmåga att [ ] prioritera och omfördela resurser. LiU:s strategikarta säger även: Våra kärnvärden är nytänkande, gränsöverskridande, resultatorientering och konkurrensmedvetenhet. Vårt uppdrag är att utifrån en demokratisk grundsyn och akademisk tradition skapa, sprida och nyttiggöra kunskap. Ett värnande om de små ämnena vid LiU kan ses i relation till denna strävan. Arbetsgruppens analyser och konsekvensbeskrivningar visar förhoppningsvis att de små ämnena är hela LiU:s angelägenhet, vilket föranleder till att, utifrån ett LiU-strategiskt perspektiv och nationellt ansvarstagande, beslutar - att uppdra till dekanus för utbildningsvetenskap att lyfta frågan om småämnenas framtid och ekonomiska förutsättningar till rektors ledningsråd, - att detta om möjligt genomförs tillsammans med dekaner för teknisk och filosofisk fakultet. 19

20 Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad prodekanus, ledamöterna Andreas Fejes, Brith-Inger Aspgård, Cecilia Lindgren, Joakim Samuelsson, Maria Strääf, Louise Malmström, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Alexandra Holmström och Emil Wigge. Därutöver har närvarit ersättare Elisabeth Eriksson, kanslichef Anderz Grunnesjö, samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie, fakultetskoordinator Caroline Kelly, utbildningsledare Lars Kåreklint, facklig representant Lars Lilieqvist, tillträdande studeranderepresentant Mats Werme, controller Samuel Zethson och programansvarig utbildningsledare Ann-Kari Sundberg, den sistnämnda föredragande. Thomas Östholm Prodekanus Ann-Kari Sundberg Programansvarig utbildningsledare 20