Ny färjelinje för gods KASKÖ SUNDSVALL/HÄRNÖSAND

Transkript

1 Ny färjelinje för gods KASKÖ SUNDSVALL/HÄRNÖSAND

2 BAKGRUND Handelsutbytet mellan Västernorrland och Österbotten har funnits sedan urminnes tider och redan i slutet på 1800-talet lade Vasa köpmän grunden till en reguljär fartygsförbindelse mellan Vasa och Härnösand. Den reguljära trafiken mellan Österbotten och Västernorrland blev en nödvändig livsnerv mellan dessa regioner. Trafiken övergick alltmer till passagerartrafik där den skattefria handeln ombord stimulerade till ett allt större resande. Lastbilstrafiken utnyttjade dessa reguljära färjeförbindelser för sina transporter. I december 1995 blev det klart att Silja Line skulle avveckla sin färjetrafik mellan Sundsvall och Vasa med den påföljd att Västernorrland tappade en mycket viktig länk till Finland. Trafiken mellan Vasa och Sundsvall var fram till nedläggningen den färjelinje som transporterade de största godsvolymerna över Bottenviken, Norra Kvarken och Bottenhavet. NORTH EAST CARGO LINK (NECL) Vid beskedet om nedläggningen av färjelinjen mellan Västernorrland och Österbotten startade ett arbete med att få till stånd en ny färjelinje mellan Västernorrland och Österbotten. Arbetsnamnet för detta projekt blev North East Cargo Link (NECL). En första åtgärd i strävandena med att skapa en ny godsförbindelse var att bygga upp ett nätverk av varuägare och transportoperatörer i Mittnorden*. BOTNIA LINK I februari 2000 öppnade det genom NECL bildade bolaget Botnia Link en färjelinje mellan Härnösand och Vasa. Trafiken utvidgades efter en tid till att även omfatta relationen Vasa Umeå. Verksamheten inriktades på godstransporter men även personbefordran var viktig då denna med tiden kom att utgöra närmare 25 procent av intäkterna. Under de år som Botnia Link bedrev sin verksamhet ökade godsvolymerna stadigt och uppgick hösten 2002 till närmare ton, i huvudsak s k spotvolymer. *Finland (Norra och Södra Karelen, Södra Savolax, Mellersta Finland, Sydösterbotten, Österbotten), Sverige (Västernorrland och Jämtland) samt Norge (Nord- och SörTröndelag) 2

3 -Alla transporter Finska kunder Vaasa-Härnösand Norska kunder Härnösand-Vaasa Svenska kunder Vaasa-Umeå Norska kunder Umeå-Vaasa Svenska kunder Umeå-Vaasa Finska kunder Härnösand-Vaasa Finska kunder Umeå-Vaasa Papperstransporter Bilden visar start och målpunkter för transport med Botnia Link under en vecka Vi ser att Trondheim är en viktig transportnod i Mittnorden och att de finska start- och målpunkterna ligger kring Seinäjoki och Helsingfors. I Sverige har Umeås närområde betydande transportvolymer men transporterna var främst korta på finska sidan. Observera att Botnia Link även nyttjades för långväga transporter Finland-Osloregionen och norra Finland-södra Sverige/Danmark. I november 2002 försattes Botnia Link AB i konkurs. Denna kan i första hand förklaras av att bolagets kostnader var för stora på grund av ett för stort fartyg, med alltför hög hyra och bunkerförbrukning. En i hög grad bidragande orsak till konkursen var emellertid konkurrensen från RG-lines statssubventionerade färjetrafik i Norra Kvarken mellan Vasa och Umeå. Dessa subventioner från i första hand den finska staten var ämnade att upprätthålla möjligheter till persontransporter mellan Vasa och Umeå, men indirekt blev dessa också ett stöd till rederiets godstrafik på linjen. 3

4 NECL - Östersjöprojekt Botnia Links konkurs till trots utvecklades NECL positivt, dels genom att offentliga aktörer anslöt sig till projektet, vilket innebar tillskott av ekonomiska medel, dels genom att intresseföreningen North East Cargo Link Alliance (NECLA) bildades med medlemmar från såväl näringsliv som offentlig sektor inom Mittnorden. NECL med dess partnerskap** inlämnade en ansökan om utvecklingsmedel från EUs Östersjöprogram (Interreg III B). I juni 2003 tillstyrkes ansökan och NECL tilldelades ca 2,5 miljoner Euro för en treårig projektperiod. Uppgiften blev att utveckla och marknadsföra en östvästlig godstransportled genom Mittnorden med anknytningar till Ryssland och Storbritannien/den europeiska kontinenten baserad på integrerade sjöoch landtransporter. Förutsättningar för färjetrafik för gods över Bottenhavet mellan Västernorrland och Österbotten **I partnerskapet ingår från näringslivet SCA, M-Real, Norske Skog (samtliga dessa tre ingår i NECLs styrgrupp), Eka Chemical, Cargo Net/Green Cargo, Sundfrakt, Jämtfrakt, Williamssons Åkeri m fl och från offentlig sektor länsstyrelser, landskapsförbund, fylken, trafikverk, landsting och kommuner från respektive landsdel inom Mittnorden. 4

5 Det allra viktigaste för NECL var alltjämt att skapa förutsättningar för en ny färjelinje för gods över Bottenhavet mellan Västernorrland och Österbotten. En överhettad sjötransportmarknad inte minst i Östersjön med stor efterfrågan på utökad färjetrafik framförallt mellan Skandinavien och Balticum medförde dock begränsade möjligheter att intressera något rederi att göra en trafiksatsning i våra mer nordliga vatten. Av samma anledning var tillgången på lämpligt tonnage ytterst begränsad. RG-LINE Med hänsyn till dessa svårigheter var det varit naturligt för NECL att söka samverkan med geografiskt närmast befintligt färjerederi, nämligen RG-line. Överläggningarna mellan NECL och RG-Line skedde med utgångspunkt från de uppgifter om nuvarande och potentiella godsmängder mellan Sverige och Finland, som NECL tagit fram genom direktkontakter med skilda företag inom tillverkningsindustrin och transportnäringen i Mittnorden. RG-line påbörjade vid halvårskiftet 2005 färjetrafik mellan Vasa och Sundsvall. Dessvärre inskränkte sig trafiken till endast en tur i veckan Vasa-Sundsvall-Vasa, förlagd till fredag kväll med återresa lördag middag. Som kunnat förutses är detta upplägg vad gäller frekvens, veckodagar mm inte intressant för de flesta lastägare. 5

6 GODSMÄNGDER ETAPP 1 ETAPP I (Gripbara volymer från start) Pappersmassa Kemikalier Papper Kan kontrakteras omgående. Gummihjulstransporter Merparten av de åkare som transporterar dessa volymer är kontaktade. Totalt Skogn Trond- heim Sundsvall Umeå Pori Vaasa K okkola Pietarsaari Sievi Suolahti Äänekoski Jämsäkoski/ i/kaipola Fish from northern Norway Transport relations of Finnish transporters Chemicals Mo i Rana Origins and/or ends outside NECL Polyester to Origins and ends northern Norway Chemicals inside NECL Plywood, paper to Norrland Origins from and plastic products to Norway Norrland Sweden Finland Steelprod, paper fr. Paper, metal machines to Norrland Plywood, paper central Finland - and plastic products central Sweden and vice versa Lillehammer Trondheim Tractors to Trondheim-region Food to Lillehammer Tyres Östersund Pori/Rauma Kokkola Chemicals Oulu/Kemi Chemicals Eastwards Jyväskylä Tampere Chemicals Pieksämäki Imatra/Lappeenranta Fish Chemicals Russia Helsinki Tractors to Oslo-region Paper and plastic Fruit and vegetables from Southers Sweden to Southern Finland Steelproducts and paper from Southern Finland to Southern Sweden Plastic and metal to Russia Porvoo Paper and plastic products to Southern Sweden Metal to Great Britain Vaasa Alby Sundsvall Pori Helsinki

7 GODSMÄNGDER ETAPP 2 ETAPP 2 (Utvecklingsvolymer) Pappersmassa Gummihjulstransporter Merparten av de åkare som transporterar dessa volymer är kontaktade. Kemikalier 1/ Lax och annan fisk 2/ Kemikalier 3/ Övriga TSR-volymer 4/ Totalt TOTALT ETAPP 1 o Härutöver har Myresjöhus i samband med sin etablering i Sundsvall noterat betydelsen av färjetrafik från Sundsvall till Finland (finska och ryska marknaden). 1/ Norska staten har avsatt medel för uppgradering av Meråkersbanan för bl a höjning av axellasten från 18 till 22,5 från och med hösten Detta gör det möjligt för bl a EKA Chemical att nyttja Meråkersbanan för sina transporter till Finland. 2/ Färsk och frusen fisk som passerar riksgränsen mellan Tröndelag och Jämtland. Om färjan kan erbjuda snabbare transporter än de nuvarande finns ytterligare potentialer av lax och annan fisk som passerar andra gränsövergångar mellan Norge och Sverige. 3/ NECL bedriver ett utvecklingsarbete i samverkan med företrädare i Ryssland för Transsibiriska Järnvägen (TSR) att nyttja denna för transporter till Asien*. Transsiberian mainlines 4/ Provtransport av sågade trävaror på Transsibiriska järnvägen i samverkan med Railog genomförs inom kort*. * Samarbetspartners i Ryssland; International Coordination Council of the Transsiberian Transportation (CCTST), Euro- Asian Transport Union (EATU), Russian Railways (RZD), SeveralTrans, Trans-container, Extes m fl.

8 Vi bedömer att Sundsvall och Härnösand på den svenska sidan och Kaskö på den finska är de mest lämpliga hamnarna för avsedd färjetrafik SUNDSVALLS HAMN (Tunadal) Det totala antalet anlöp per år är ca 600 fartyg och totalt hanteras mer än 4 miljoner ton gods per år. Sundsvalls hamn ägs till 45% av Sundsvalls kommun, 45 % av SCA Transforest AB och resterande 10% av Svensk Rederiservice AB. Genom Sundsvalls hamns anläggningar passerar årligen ca 2 miljoner ton skogsprodukter och insatsvaror för skogsindustrin. Tunadalshamnen är den största hamnen i området. Hamnen hanterar på uppdrag av SCA Transforest mottagning, utlastning och lagervård av skogsprodukter från SCA:s fabriker. Hamnen utgör också lageranläggning för hela produktionen från Ortvikens och Wifsta pappersbruk samt för Östrands massafabrik. Kajer (längd, m) Djupgående (m) ,1 12,3 Magasin (m2) Uppställningsytor (m2) Ro-Ro-läge (antal) Utskeppningen av pappersrullar utgör den klart dominerande godshanteringen i hamnen och sker till övervägande del med kassetthantering, Även container används. Andelen skogsindustriprodukter med SCA Transforest som uppdragsgivare svarar för ca 70% av hamnens omsättning. Fastän hamnen får anses väl utrustad genomförs för närvarande en satsning på ny infrastruktur. En ny ca 200 m lång kaj med ett djupgående om 10 m och en ny Ro-Ro-ramp anläggs i hamnens norra del i direkt anslutning till Tunadals sågverk. Befintlig Ro-Ro-ramp utrustas med rörlig ramp och ca m2 asfalterad kaj- och lageryta tillkommer. Volymen av sågade trävaror förväntas öka. Ytterligare ett Ro-Ro-läge planeras och kajen kommer att förlängas. C:a 2 km till E4. Tunadalsbanan ansluter till Ådalsbanan i Timrå.

9 Vi bedömer att Sundsvall och Härnösand på den svenska sidan och Kaskö på den finska är de mest lämpliga hamnarna för avsedd färjetrafik HÄRNÖSANDS HAMN Härnösands hamn ligger centralt i mellersta Norrlands kustland invid Ångermanälvens utlopp i Bottenhavet och den ägs och förvaltas av kommunen vilket också betyder att kommunen svarar för hamnens infrastruktur i sin helhet. Hamnens inseglingsförhållanden är ytterst gynnsamma med kort insegling, fritt vatten, betryggande farledsdjup och god fyrbelysning. Den mycket fördelaktiga radartopografin medger lätt angöring vid dålig sikt och vid isläggning. Härnösands hamn har stor betydelse som utlastningshamn för mindre sågverk från hela övre och mellersta Norrland. Djuphamnen har goda förutsättningar för hantering av styckegods och skogsprodukter. Utskeppning av sågade trävaror är ett dominerande godslag i Djuphamnen. Ett annat viktigt godsslag är träpellets. Vidare finns en 300 m torrgodshamn med ett vatten- djup av 8 m. I norra änden av kajen finns en 25 m bred Ro-Ro-ramp. Den befintliga djuphamnen har en landyta av ca 3 ha. Hanteringen av torrgods över kaj sker dels med två spårbundna 7 respektive 10 tons hamnkranar samt olika typer av truckar och lastmaskiner. Den totala godsvolymen över kaj omfattar ton. (2004). Kajer (längd, m) Djupgående (m) ,0 Magasin (m 2 ) Uppställningsytor (m 2 ) Ro-Ro-läge (antal) Hamnen har anslutning till Ådalsbanan samt E4 och ligger nära stadens centrum. Mobilkranar finns i närområdet för inhyrning. 9

10 Vi bedömer att Kaskö på den finska sidan och Sundsvall och Härnösand på den svenska är de mest lämpliga hamnarna för avsedd färjetrafik KASKÖ HAMN Kaskö hamn är en flexibel och effektiv export- och importhamn. Trafiken till havet löper snabbt och tryggt. Detta befästs av ett gynnsamt läge på den milda västkusten, av en lättframkomlig farled utan svåra isbegränsningar vintertid samt av en kort och direkt förbindelse till havet till en mycket förmånlig lotsningstaxa. Hamnen med dess infrastruktur ägs i sin helhet av Kaskö stad och Kaskö hamn är specialiserad på skogsprodukter men hanterar också en ansenlig mängd kemikalier och andra bulkvaror avsedda för skogs- och pappersindustrin. De största kunderna är M-real, Metsä-Botnia och Finnforest som tillsammans svarar för ca 80% av den totala godsvolymen. Den samlade godsvolymen över kaj uppgår till 1,4 miljoner ton men beräknas att öka till 2,1 miljoner ton under 2006 tack vare M-reals nya fabrik. Hamnen har en väl utbyggd infrastruktur både vad gäller kajer, magasin, utrustning mm. I utvecklingsplanerna för hamnen finns möjligheten att etablera Ro- Ro-trafik med Sverige. Som ett led i det miljöarbete som kontinuerligt pågår inom hamnens verksamhetsområde, har vid investeringen i nya kranar, truckar och andra fordon nödvändiga miljökrav tillgodosetts. Det kan nämnas att i samband med uppförandet av den nya fabriken har en ny industriväg anlagts mellan fabriken och hamnen. Trafiken över Kaskö hamn har mångdubblats under de senaste åren. Detta har förutsatt betydande investeringar och ett gott samarbete mellan olika parter. Kajer längd (m) Djupgående (m) ,0 Magasin (m 2 ) Torrbulk (m 3 ) Flytande bulkvaror (m 3 ) Uppställningsytor (m 2 ) Vändbassängens diameter (m) Djup (m) Ro-Ro-läge (antal) Kajen förlängs. Landanslutningar; Järnväg, ny industriväg, riksväg 8 och stamväg 67 10

11 SAMMANFATTNING Med hänvisning till vad som ovan anförts är NECL intresserad av att med Er diskutera förutsättningarna för etablering av en färjelinje för gods över Bottenhavet mellan Kaskö och Sundsvall/Härnösand. Förutsättningarna för en sådan färjetrafik bedöms som mycket goda och kan sammanfattas enligt följande; Godsvolymer i ton ETAPP 1 (Gripbara volymer) ETAPP 2 (Utvecklingsvolymer) TOTALT Föreslagna hamnar har god kapacitet för färjetrafik för gods Befintliga och potentiella varuägare, transportutövare samt aktuella hamnföreträdare är engagerade i både projektet och främjarföreningen NECLA De regionala myndigheterna som ansvarar för investeringar i infrastruktur och nationell lobbying finns företrädda i projektet Projektet har kunskap och kan medverka vid upprättande av en Marco Poloansökan för den aktuella trafiken. Nästa ansökningstillfälle januari 2006 För kompletterande investeringar på land i anslutning till aktuella terminaler kan ett regionalpolitiskt stöd i form av landsbygdstöd kunna påräknas för den svenska sidan Investa Företagskapital AB är en riskkapitalaktör med säte i Sundsvall 11