Konsekvensutredning av ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m.

Transkript

1 Konsekvensutredning av ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m. Sammanfattning Jordbruksverkets föreslår ändringar av regleringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m. Förslagen innebär i korthet: ny avgift för dokumentkontroller av APB-sändningar i Traces inom kontrollområdet ABP justeringar gällande avgift vid försenad avregistrering, förtydligande i samband med extra offentlig kontroll enbart vid fysiskt besök samt ny avgift vid s.k. bomkörning inom kontrollområdet foder ny avgift inom det nya kontrollområdet funktionstestare ny reglering avseende hantering av sanktionsavgifter inom kontrollområdet handelsnormer fiskeriprodukter sänkta avgifter inom importkontroll kvalitetskontroll ny avgift för dokumentkontroller i samband med -provtagning justering gällande avgift i samband med riskklassificering inom kontrollområdet vattenbruk Avgiftsfinansierad offentlig kontroll Utifrån nationella förordningar framgår det att Jordbruksverket får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för offentlig kontroll. Kontroller som Jordbruksverket ansvarar för är egna resultatområden, som ska bära sina egna kostnader. Det innebär att kontrollerna ska vara avgiftsfinansierade. Att inte ta ut avgifter är således inte ett alternativ, eftersom Jordbruksverket inte får anslag för att bedriva sin kontrollverksamhet, samtidigt som verksamheten måste fungera. Beskrivning av problemen och vad Jordbruksverket vill uppnå Som en del av kontrollen av ABP 1 -anläggningar gör Jordbruksverket dokumentkontroller av ABPsändningar inom EU med hjälp av det EU-gemensamma systemet Traces. Antalet ABP-sändningar till Sverige har ökat och kontrollen tar därmed mer tid och resurser i anspråk, än vad som var planerat. Kontroller kan även komma att behöva göras på ABP-sändningar från Sverige. Det finns också behov av att följa upp ABP-sändningar, utveckla kontrollen och säkerställa att företagen följer regelverket. För att klara att genomföra kontrollerna, uppföljning av ABP-sändningar och utveckling av kontrollen behöver vi därför införa en avgift för denna typ av kontroller. Idag avregistrerar sig många foderföretag i samband med att de får sin faktura och anser då att årsavgiften ska krediteras. Trots att kontroll inte alltid har utförts under deras betalande period har Jordbruksverket en kostnad för den administrativa samordningen. Genom denna ändring finns möjlighet att ta betalt för den tid som lagts på samordning, samtidigt som företaget inte debiteras hela årsavgiften då ingen kontroll kommer att utföras. 1 ABP= animaliska biprodukter 1

2 Det finns heller inget stöd för att Jordbruksverket kan ta ut en avgift vid s.k. bomkörning d.v.s. att en kontroll är planerad och inbokad med ett företag men när kontrollanten anländer finns ingen på plats och kontrollen kan därför inte genomföras. Detta innebär en kostnad som vi idag inte kan debitera företaget. Dessa kostnader för Jordbruksverket måste täckas av andra avgifter, vilket innebär att alla företag i aktuell population delar på kostnader som enbart några få har orsakat. För att minimera detta vill Jordbruksverket införa en paragraf om s.k. bomkörning. Detta innebär att om inte företaget bokar av en planerad kontroll senast klockan dagen före, så tillkommer en avgift om kr för att täcka kostnader som uppkommit i och med detta. Avbokning kan ske via mejl eller telefon. År 2016 blev kontroll (funktionstest) av spridningsutrustning för växtskyddsmedel, avsedd för yrkesmässigt bruk, obligatorisk. Det innebär att den som äger och vill använda en spridningsutrustning ska kunna visa upp ett beslut på att spridningsutrustningen är kontrollerad och godkänd. Tidigare har kontrollen varit frivillig och utförts av privata aktörer. Den som utför kontrollen kallas funktionstestare. För att få genomföra ett s.k. funktionstest ska man vara anmäld hos Jordbruksverket och uppfylla ett antal grundläggande krav. Efter en godkänd kontroll (funktionstest) får innehavaren av spridningsutrustningen ett beslut från Jordbruksverket om att utrustningen får användas. Jordbruksverket behöver ta ut en kontrollavgift som ger full kostnadstäckning för de kontroller som ska genomföras på, hos Jordbruksverket, anmäld funktionstestare. Då detta är ett nytt kontrollområde så har vi ingen given population att basera beräkningar på, men då kontroller av spridningsutrustning tidigare bedrivits på frivillig bas så finns en population av kända funktionstestare, ca 150 stycken, den verkar överensstämma med de som kontrollerar spridningsutrustning efter föreskriftens ikraftträdande i september Då kravet på kontroll av spridningsutrustningen ligger på 1 kontroll / 3 år har vi tänkt lägga kontroll av funktionstestare på samma frekvens, vilket ger en kontrollperiod på 3 år med 1 kontroll under perioden. Vid avvikelse tillkommer extra offentlig kontroll. Kontrollen är tänkt att vara en dokumentkontroll. I 6 kap. 2 b förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen anges att sanktionsavgift kopplat till kontrollerna av handelsnormer för fiskeriprodukter ska tas ut enligt 10 a lagen (1994:1709) om EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken för de överträdelser och med de belopp som anges i bilaga 2 till förordning 1994:1716. Inför regleringen i förordning 1994:1716 gjordes en utredning genom prop. 2015/16:118. Jordbruksverket beslutar inom sina respektive ansvarsområden om sanktionsavgift för sådana överträdelser som avses. För att komma igång med denna sanktionshantering behöver vi föreskriva viss formalia och tydliggöra hur avgifterna ska betalas. Mot bakgrund av detta behöver vi införa ett nytt kapitel i denna avgiftsföreskrift. I kapitlet regleras att sanktionsavgift ska betalas till Kammarkollegiet. Jordbruksverket har för närvarande ett budgetöverskott inom kontrollområdet kvalitetskontroll vid import. Under de sista månaderna av 2016 och under hela 2017 har intäkterna för import av varor som omfattas av kravet på kvalitetskontroll ökat mer än kalkylerat inför senaste avgiftsjusteringen, juli Vi har inte haft en kostnadsökning som motsvarat intäktsökningen och om inte avgiften reduceras kommer vi att upparbeta ett överskott som inte är motiverat. Vi behöver därför sänka avgiften som tas ut för kontroll av EU:s handelsnorm för frukt och grönt i samband med import. Målsättningen är att importintäkterna ska täcka kostnaderna med kontrollen, men inte ge något överskott. 2

3 står för transmissibel spongiform encefalopati. -provtagning ska göras på avlivade och självdöda idisslare på avsedda destruktionsanläggningar. Grundprincipen kring kadaverhantering är att kadaver måste omhändertas på ett säkert sätt för att minska risken för spridning av smittsamma djursjukdomar. Exempel på -sjukdomar hos djur är BSE (bovin spongiform encephalopati) hos nöt och scrapie hos får och get. Sverige kan komma att förlora sin internationella status som BSE-fritt i OIE (World Organisation for Animal Health) efter Anledningen är främst att vi har provtagit alldeles för få nötkreatur. Däremot har Sverige uppnått internationell status som scrapie-fritt Vi har för närvarande provtagit tillräckligt många får och getter. Vilken OIE-status ett land har ger konsekvenser för export och handel med djur, livsmedel och produkter. Syftet med kontrollen av -provtagningen är att säkerställa att provtagare identifierar och provtar de djur som ska provtas enligt gällande regler, att provtagningen utförs på ett korrekt sätt samt märker och hanterar uttagna prover enligt fastställda rutiner. Mängden avvikelser varierar mellan de olika destruktionsanläggningarna. Genomgående förekommer det osäkerhet avseende verifiering av att rätt individer provtas. Vi behöver därför utveckla provtagningen av djuren (såväl kontrollen som provtagningsrutinerna), så att vi kan säkerställa att rätt djur blir provtagna med hänsyn till ålder, att alla djur som borde provtas verkligen provtas, att prover tas ut på rätt sätt, märks upp på rätt sätt och förvaras på rätt sätt. Vi kommer att minska antalet fysiska kontroller på plats från 12 kontroller per anläggning och år till fyra kontroller per anläggning och år. Vi kompletterar dessa kontroller på plats på destruktionsanläggningarna med att i fortsättningen även genomföra dokumentkontroller kopplade till -provtagningen. Syftet med dokumentkontrollerna är att verifiera att de djur som ska provtas är identifierade genom hela kedjan av involverade aktörer och system/register, att rätt djur provtas och att dokumentationen/rapporteringen fungerar som den ska. För att genomföra dokumentkontroller behöver vi därför införa en avgift för denna nya typ av -kontroller. Jordbruksverket har tagit över den fysiska kontrollen på Gotlands slakteri som tidigare utfördes av Livsmedelverket. Livsmedelsverket har inte resurser att utföra dessa kontroller längre, därav denna förändring. Timavgiften höjs från 900 kr till 1100 kr, i den timtaxan ingår reskostnader. Anledningen till höjningen beror på att Livsmedelsverket fanns på plats på Gotlands slakteri och hade därmed ingen reskostnad. Jordbruksverket har en problematisk situation när vattenbrukarna inte inkommer med årsrapporter, eftersom dessa ligger till grund för riskklassificeringen av vattenbruken. Att skriva att de ska betala samma grundavgift som tidigare år löser inte problemet. Det beror på att vi behöver kunna fastställa årets riskklass och i förlängningen även kontrollplanen för kontrollerna av vattenbruken. Ett alternativ är att använda den information Jordbruksverket har sedan tidigare, bland annat via odlingstillstånd från länsstyrelsen. När väl riskklassen är fastställd debiteras vattenbrukaren baserat på denna. Ett annat problem är om grundavgiften för vattenbruken skulle ändras från ett år till ett annat, när formuleringen nu är sådan att vattenbrukaren ska betala samma grundavgift som under föregående år. Målet med ändringen är att kunna göra en riskklassificering och att bedömningen inte ska vara kopplad till föregående års grundavgift, utan föregående års riskklass. Under tidigare år har den administrativa tiden för samordning för kompensationsodlarna kunnat likställas med en riskklass 1-anläggning. På grund av effektivisering krävs nu mindre tid för 3

4 samordning och den årliga grundavgiften för kompensationsodlarna bör därför motsvara riskklass två, vilket innebär en lägre avgift än tidigare år för dessa brukare. Förslagen i huvudsak Ny typ av kontroll inom befintligt kontrollområde, ny avgift, viss justering i 5 kap. 1 och 2 a Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m. Justeringar gällande avgift vid försenad avregistrering, förtydligande i samband med extra offentlig kontroll enbart vid fysiskt besök samt ny avgift vid s.k. bomkörning inom befintligt kontrollområde i 5 kap. 2 b-c Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m. Nytt kontrollområde, ny definition, ny avgift i 1 kap., 2 samt 11 kap. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m. Ny reglering inom befintligt kontrollområde, ingen avgift, ny reglering avseende hantering av sanktionsavgifter 10 kap. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m. Sänkning av avgifter i bilaga 1 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m. Ny typ av kontroll inom befintligt kontrollområde, ny avgift i 6 kap. 2 a Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m., samt höjning av timavgift för fysisk kontroll från 900 kr till 1100 kr. Sänkning av avgift och justering gällande avgift i samband med riskklassificering i 7 kap. 2-3 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:30) om avgifter för vissa kontroller m.m. Alternativa lösningar och effekter om någon reglering inte kommer till stånd Några alternativa lösningar som fungerar är svåra att se. Alternativet är att inte ta ut någon avgift, men då kommer dokumentkontrollerna inte att kunna genomföras i tillräcklig omfattning och därmed inte följa EU-regelverket. De föreslagna ändringarna är till fördel för kunden och vi ser inga andra alternativ mer än att fortsätta som idag, vilket är dyrare för kunden. Med dagens system kan det ev. upplevas som att kontrollavgiften är orättvis om företagen avregistrerar sig försent, då de ändå får betala en kontrollavgift. Detta tillägg gör vi för att få en ökad enhetlighet för företagen. Dagens skrivning avseende resekostnader i samband extra offentlig kontroll kan missuppfattas på så sätt att man får 4

5 betala resekostnad oavsett om det är kontroll på plats eller enbart dokumentkontroll. Inför vi inte en avgift vid s.k. bomkörning så får hela populationen vara med och betala för något, som några få borde betala för. Några alternativa lösningar som fungerar är svåra att se. Om vi inte föreskriver om kontrollavgifterna finns ingen möjlighet för Jordbruksverket att utföra kontroller av funktionstestare. Då det inte finns underlag för skattefinansiering så finns det inget alternativ till avgiftsfinansiering. Om vi inte föreskriver och tydliggör hur avgifterna ska betalas kan det leda till osäkerhet/fel kring hur det ska hanteras och att vi inte kan komma igång med sanktionshanteringen på ett bra sätt. Vi kan på sikt se ett ökat resursbehov, men eventuella kostnadsökningar bedöms inte vara så omfattande att de reglerar det överskott vi har för närvarande på kontrollområdet. Kommer inte regleringen till stånd riskerar vi ta ut avgifter som överstiger vårt behov. Jordbruksverket får i så fall ett ekonomiskt överskott på detta område. Varje område ska täcka sina egna kostnader, men inte mer än det. Några alternativa lösningar som fungerar är svåra att se. Alternativet är att inte ta ut någon avgift, men då kommer dokumentkontrollerna inte att kunna genomföras i tillräcklig omfattning och Sverige kan få det svårt att få bukt med problematiken kring provtagningen. Detta kan komma att påverka Sveriges OIE-status och ge konsekvenser för export och handel med djur, livsmedel och produkter. Om en vattenbrukare inte skickar in årsrapport kan Jordbruksverket i dagsläget inte riskklassa en vattenbruksanläggning. Ett alternativ som skulle kunna användas är att fysiskt åka ut på plats för att hämta den information som krävs för riskklassning, men detta är både kostsamt och tidskrävande. Om en ändring inte genomförs riskerar risklassningsprocessen att bli utdragen, om man bortser från möjligheten att använda den information som Jordbruksverket redan har, tex information från föregående år, alternativ odlingstillstånd utfärdade av länsstyrelsen. Detta alternativ ska endast användas i de fall då årsrapport inte har kommit in. Om en ändring inte genomförs riskerar vattenbrukaren att få en felaktig grundavgift, om grundavgiften för vattenbruken skulle ändras från ett år till ett annat. Detta beror på att nuvarande formulering i föreskriften innebär att vattenbrukaren ska betala samma grundavgift som under föregående år. I och med förslaget till ändring kan vattenbrukaren betala grundavgift baserat på sin riskklass. Genomför vi inte ändringen i föreskriften kan vattenbrukaren komma att betala en för hög grundavgift. Vilka berörs av regleringen? ABP-anläggningar som tar emot sändningar av kategori 1-material, kategori 2-material och kött- och benmjöl eller animaliskt fett som framställts av kategori 1- eller kategori 2-material samt bearbetat animaliskt protein som framställts av kategori 3-material, i enlighet med artikel 48, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel. 5

6 företag som avregistrerar sin verksamhet, alla foderföretag som får en extra offentlig kontroll samt alla företag som inte avbokar en kontroll före kl dagen före en planerad kontroll. I huvudsak den som är anmäld som funktionstestare berörs, men sekundärt berörs också sprutinnehavarna/användarna av kontrollavgiften, eftersom Jordbruksverket ska kontrollera funktionstestarna och funktionstestarna ska funktionstesta sprutor som används för spridning av växtskyddsmedel. Enligt regelverket ska handelsnormernas krav vara uppfyllda vid första försäljning på EU:s marknad för att de produkter som omfattas av normerna ska få säljas som livsmedel. Det blir därför säljarna som är ålagda att klassificera och märka produkter innan försäljning och har ett ansvar för att handelsnormerna är uppfyllda. Det handlar exempelvis om fiskauktioner, som säljer produkter på uppdrag av yrkesfiskarna. Importörer av frukt och grönt som importerar sändningar med frukt och grönt som har kvalitetskontroll. Det rör sig om ca 90 importörer av varierad storlek. De enligt regelverket -provtagande anläggningarna (destruktionsanläggningar), Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:9) om obligatorisk övervakning avseende förekomst av sjukdom hos nötkreatur, får och get. sföretagare som har ett giltigt tillstånd utfärdat av Länsstyrelsen och som finns registrerade i centrala vattenbruksregistret, CVR. Vilka bemyndiganden som Jordbruksverkets beslutanderätt grundar sig på Bemyndigande finns i 18 förordningen (2006:1165) om avgifter för offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. Att förordning 1069/2009 omfattas framgår av tillkännagivande (2014:787) om de EU-bestämmelser som kompletteras av lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter. Bemyndigande finns i 18 förordningen (2006:1165) om avgifter för offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. Att förordning 1069/2009 omfattas framgår av tillkännagivande (2014:787) om de EU-bestämmelser som kompletteras av lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter. Bemyndigande finns i 7 kap. 14 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. 6

7 Bemyndigande finns i 6 kap. 2 c i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Importkontroll kvalitetskontroll Bemyndigande finns i 13 förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter. Bemyndigande finns i 17 förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m. samt 20 lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. Bemyndigande finns i 17 i förordning (2006:815) om provtagning på djur, m.m. samt 20 lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Regleringen ska medföra att vi får tillräckliga finansiella resurser att uppfylla kraven i artikel 48, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel. Förslaget innebär att företag får betala en avgift för dokumentkontroller. Avgiften består av en timavgift om 700 kronor per påbörjad timme. Alternativet är att inte ta ut någon avgift, men då kommer dokumentkontrollerna inte att kunna genomföras i tillräcklig omfattning och därmed inte följa EU-regelverket. I och med denna reglering blir det en kostnadslättnad för det företag som inte avregistrerar sig inom utsatt tid. Görs inte denna reglering, kan det bli orättvist gentemot de företag som inte fått någon kontroll men ändå får betala hela kontrollavgiften. Vidare blir det en ökad kostnad för det enskilda företaget som inte avbokar sitt kontrollbesök. Detta bör dock bli ett incitament till att avboka kontrollbesök i tid. Uttag av en kontrollavgift innebär en ökad kostnad för den som utför funktionstest. Förslaget är att avgiften blir 700 kronor per timme. Om föreskriften inte ändras är det inte möjligt att ta ut någon avgift och då är det inte möjligt att genomföra kontrolluppdraget. Regleringen i sig om att avgifter ska betalas till Kammarkollegiet innebär inga kostnadsmässiga konsekvenser. Om vi inte föreskriver och tydliggör hur avgifterna ska betalas kan det leda till osäkerhet/fel kring hur det ska hanteras och att vi inte kan komma igång med sanktionshanteringen på ett bra sätt. 7

8 Bedömningen är att det kommer att medföra en sänkning av importkostnaden på totalt ca kr per år med 2016/17 års importnivå. Det motsvarar en genomsnittlig sänkning på ca 180 kr per sändning. Som minst blir sänkningen 100 kr per sändning. Regleringen ska medföra att vi får tillräckliga finansiella resurser för att kvalitetssäkra och säkerställa att vi uppfyller kraven på -provtagning enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:3) om obligatorisk övervakning avseende förekomst av -sjukdom hos nötkreatur, får och get, förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m., lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. samt Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 999/2001. Förslaget innebär att företag får betala en avgift för dokumentkontroller. Avgiften består av en timavgift om 700 kronor per påbörjad timme. Alternativet är att inte ta ut någon avgift för den nya typen av -kontroll, men då kommer dokumentkontrollerna inte att kunna genomföras i tillräcklig omfattning och Sverige kan få det svårt att få bukt med problematiken kring provtagningen. Timkostnaden för den fysiska kontrollen höjs från 900 kr till 1100 kr. Om en vattenbruksföretagare inte skickar in sin årsrapport kan Jordbruksverket inte riskklassificera anläggningen. Genom att anläggningen riskklassas som tidigare år betalas den avgift som respektive riskklass innebär. Det kan innebära att anläggningens riskklass inte helt överensstämmer och att även avgiften är felaktig. Vidare finns en risk att ett företag blir debiterade fel avgift i och med att avgift utgår enligt föregående år. Har anläggningen ändrat riskklass bör även den årliga grundavgiften avspeglas i detta. En ändring innebär att ca 10 företag får en sänkt årlig grundläggande avgift från kr (riskklass 1) till kr (riskklass 2). Bedömning om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Bedömningen är att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Regleringen ska medföra att vi kan uppfylla kraven i artikel 48, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel. Bedömningen är att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Bedömningen är att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Bedömningen är att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Havs- och vattenmyndigheten har motsvarande reglering i 15 kap. 10 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område. 8

9 Bedömningen är att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Bedömningen är att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Bedömningen är att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Bedömning om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Inga särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkt för ikraftträdande. Däremot kommer informationsinsats att krävas till de berörda företagen. Informationsinsats behöver göras i god tid innan ikraftträdandet och innan beslut om avgift, så att företagen får vetskap om vad som gäller och kan vara förberedda. Ingen särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkt för ikraftträdande. Det finns behov av att informera berörda företagen. Nej, ingen specifik tidpunkt men så snart som möjligt. Däremot kommer informationsinsats att krävas till de berörda företagen. Informationsinsats behöver göras i god tid innan ikraftträdandet och innan beslut om avgift, så att företagen får vetskap om vad som gäller och kan vara förberedda. Nej, ingen specifik tidpunkt men så snart som möjligt. Däremot kommer informationsinsats att behövas till de berörda företagen. Sänkning behöver ske snarast för att inte nuvarande importörer ska betala kostnader för framtida importer i form av ett upparbetat överskott. Det finns behov av att informera berörda företagen. Inga särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkt för ikraftträdande. Däremot kommer informationsinsats att behövas till de berörda företagen. Att en vattenbruksföretagare ska skicka in en årsrapport är något som gjorts sedan Jordbruksverket övertog den offentliga kontrollen 2014, och därför behövs ingen särskild informationsinsats. Det finns behov av att informera berörda företag gällande ändringarna kring riskklassningen. 9

10 Antal företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Statistiken bakåt i tiden visar att det rör sig om ca ett 40-tal företag. Det är företag som hanterar/använder ABP på olika sätt. Flertalet av de berörda företagen är stora företag, medan några av företagen är små. Vissa av företagen tar emot ett stort antal ABP-sändningar per år, medan andra företag enbart tar emot ett fåtal ABP- sändningar. Det berör ca 600 foderföretag, storleken varierar från enmansföretag till större aktiebolag. Det finns idag ca 150 anmälda funktionstestare. Verksamhetens omfattning och struktur varierar mycket från enskilda firmor som testar någon enstaka spruta om året till stora företag som testar många sprutor varje år. Det kan röra sig om företag som säljer maskinutrustning eller företag som utför service och reparationer av maskinell utrustning. Lantmännen är ett exempel på ett stort företag som erbjuder test av sprutor. Det företag som testar en spruta om året drabbas av en förhållandevis stor kostnad i samband med vår kontroll jämfört med det företag som testar sprutor om året. Det är förstahandsmottagare av fiskeriprodukter som berörs av regleringen. I praktiken innebär det för närvarande att det är fiskauktioner som berörs. Stockholms fiskauktion hade en omsättning på kr och Smögens fiskauktion hade ca 90 miljoner kr år Göteborgs fiskauktion har en omsättning som uppskattas till mellan miljoner kr baserat på föreningens momsredovisning Försåld fångst på Smögens fiskauktion var ca 800 ton och på Göteborgs fiskauktion var det ca ton under år Det berör importörer av frukt och grönt från tredje land där importsändningen har varor som omfattas av EU:s handelsnorm för frukt och grönt. Totalt är det ca 90 företag främst fördelade i två typer (1 och 2). 1) importörer huvudsakligen inriktade på direktimport av frukt och grönt från Sydostasien som har nischade butiker eller restauranger som primär mottagare. 2) importörer som inriktar sig på den stora dagligvaruhandeln för frukt och grönt dvs ICA, COOP mm. Storleken varierar från små enskilda firmor till stora börsnoterade företag. De verkar företrädesvis på den svenska marknaden, med något undantag. Det finns tre -provtagande anläggningar i Sverige: två destruktionsanläggningar och ett slakteri. De båda destruktionsanläggningarna drivs av samma företag och har hand om kadaverhantering inlands och slakteriet tar hand om kadaver endast från Gotland. Företaget som driver destruktionsanläggningarna är ett litet företag och Gotlands slakteri är ett medelstort företag. Det berör ca 150 vattenbruksföretag. Majoriteten av dessa är mikroföretag eller små företag. 10

11 Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Regleringen innebär att företagen kommer att behöva ta emot ett beslut och hantera och betala en medföljande faktura en gång per kvartal. Kostnaden för denna hantering utgör i sig inte någon administrativ börda, men hanteringen gör att företagen behöver lägga ner viss tid på det. Vi bedömer att det tar ca 5 minuter för en betalning av faktura (inkl. kopiering, arkivering, inloggning, inmatning). Regleringen innebär att företagen kommer att få en något ökad informationsskyldighet genom att berörda företag behöver mejla eller ringa Jordbruksverket och meddela förhinder. Uppskattningsvis rör det sig om ca 5 min. Regleringen innebär att företagen kommer att behöva ta emot ett beslut och hantera och betala en faktura om året. Hanteringen i sig utgör en typ av administrativ börda då det handlar om ny tid (om än inte så lång) som företaget måsta lägga på detta och som företaget inte har behövt göra tidigare. Vi bedömer att det tar ca 5 minuter för en betalning av faktura (inkl. kopiering, arkivering, inloggning, inmatning). Regleringen i sig om att avgifter ska betalas till Kammarkollegiet innebär ingen tidsåtgång eller administrativa kostnader för företagen. Bedömningen är att den föreslagna ändringen inte innebär någon ändrad tidsåtgång och därmed ingen påverkan på företagens administrativa kostnader. Regleringen innebär att företagen kommer att behöva ta emot ett beslut och hantera en medföljande faktura en gång per kvartal. Kostnaden för denna hantering utgör i sig inte någon administrativ börda, men hanteringen gör att företagen behöver lägga ner viss tid på det. Vi bedömer att det tar ca 5 minuter för en betalning av faktura (inkl. kopiering, arkivering, inloggning, inmatning). Bedömningen är att den föreslagna ändringen inte innebär någon ändrad tidsåtgång och därmed ingen påverkan på företagens administrativa kostnader. Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen De företag som idag inte skickar in kopia på handelsdokumenten till Jordbruksverket behöver göra det i fortsättningen. I övrigt krävs inga andra förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. 11

12 Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader, och att det i övrigt inte krävs några andra förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Första ändringen innebär inga extra kostnader, förutom att anläggningen riskerar att hamna i fel riskklass och då få en felaktig avgift i och med att uppgifterna man baserar riskklassningen på är ett år gamla. Detta kan korrigeras om anläggningen motsätter sig riskklassen och inkommer med årsrapport. Den andra ändringen medför en lägre årlig grundavgift för vattenbrukaren. Vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållanden för företagen och i vilka andra avseenden regleringen kan komma att påverka företagen Eftersom vi föreslår att avgiften baseras på en timavgift och att den totala avgiften beräknas på nedlagd tid och antal genomförda kontroller för respektive företag kommer det inte att påverka konkurrensförhållandena mellan företagen. Kostnaden för respektive företag kommer att stå i proportion till nedlagd tid för kontrollen och antal ABP-sändningar. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Bedömningen är att regleringen inte kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Syftet med kontrollen av funktionstestarnas verksamhet är att säkerställa att spridningsutrustning för växtskyddsmedel håller en så god standard som möjligt för att minimera risker för miljö och berörd personal. Bedömningen är att regleringen endast marginellt påverkar konkurrensförhållanden för företagen, förutsatt att företagen följer det regelverk som finns. Viss förskjutning riskerar det dock att bli då det proportionerligt blir dyrare för små aktörer än stora. Vid upprepade avvikelser ökar kostnaden i form av avgift vid extra offentlig kontroll/ökad kontrollfrekvens för att säkerställa att syftet med kontrollen uppnås. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. 12

13 Syftet med handelsnormerna fiskeriprodukter är att förbättra kvaliteten på produkterna, underlätta handel och skapa rättvis konkurrens. Införandet av ett sanktionssystem är tänkt att garantera efterlevnaden av regelverket och därigenom förbättra konkurrensförhållandena, eftersom konkurrensen riskerar att snedvridas om vissa företag struntar i att följa reglerna. Bedömningen är att regleringen om vart sanktionsavgift ska betalas inte påverkar konkurrensförhållanden för företagen. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Avgiften sänks, men inte riktigt till den nivå som var fram till senaste höjningen, juli 2016, så det är svårt att se att det på ett avgörande sätt ska påverka konkurrensförhållandena. Eventuellt kan det gynna import av mindre sändningar något gentemot stora, men de agerar normalt sett på olika delar av den nationella marknaden. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Eftersom vi föreslår att avgiften baseras på en timavgift och att den totala avgiften beräknas på nedlagd tid och antal genomförda kontroller för respektive företag kommer det inte att påverka konkurrensförhållandena mellan företagen. Kostnaden för respektive företag kommer att stå i proportion till nedlagd tid för kontrollen och antal mottagna kadaver. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Bedömningen är att regleringen inte kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Bedömningen är att det inte uppstår några andra kostnader eller krävs några förändringar i verksamheten som företagen behöver vidta till följd av regleringen. Beskrivning om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Eftersom vi föreslår att avgiften baseras på en timavgift och den totala avgiften beräknas på nedlagd tid och antal genomförda kontroller för respektive företag har hänsyn tagits till storleken på de berörda företagen. Kostnaden för respektive företag kommer att stå i proportion till nedlagd tid för kontrollen och antal ABP-sändningar. Det ska inte ha någon betydelse om företaget är litet eller stort, avgiften blir proportionell. Bedömningen är att ingen särskild hänsyn till små företag behöver tas, eftersom ändringarna som föreslås inte är av den karaktären. Bedömningen är att det inte behöver tas särskild hänsyn till små företag. Den planerade kontrollnivån är lagd på en miniminivå. Kontrollerna kräver full kostnadstäckning då det inte finns annan finansiering. Varje aktör behöver bekosta den kostnad deras kontroll genererar. 13

14 Bedömningen är att det inte behöver tas särskild hänsyn till små företag, eftersom regleringen avser till vilken myndighet som betalningen ska ske. Alla företag behöver, oavsett storlek, betala eventuell sanktionsavgift till Kammarkollegiet. Det finns inte stöd för att låta större företag bekosta mindre företags import, så länge det finns ett krav på avgiftsfinansiering av importkontrollen och därför ser vi inte någon möjlighet att ta särskild hänsyn till små företag. Bedömningen är att det inte är relevant. Eftersom vi föreslår att avgiften baseras på en timavgift och den totala avgiften beräknas på nedlagd tid och antal genomförda kontroller för respektive företag blir avgiften proportionell, oavsett sett storlek på företag. Bedömningen är att ingen särskild hänsyn till små företag behöver tas, eftersom ändringarna som föreslås inte är av den karaktären och inte innebär negativ ekonomisk påverkan. Effekter för kommuner och landsting Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Effekter på miljö, jämställdhet samt landsbygdsutveckling Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Förslagen påverkar inte direkt möjligheterna att bo, verka och leva på landsbygden. De föreslagna ändringarna ska påverka på samma sätt, oavsett var företagen är lokaliserade. Dock finns det små möjligheter att landsbygdssäkra importkontroller, eftersom EU:s importregleringar tydligt strävar efter få gränskontrollstationer för att säkerställa hög kvalitet. Uppföljning av föreskrifter Arbetet med förslagen till ändringar genomför Jordbruksverket i projektform. Berörd chef kommer att fatta beslut om hur uppföljning ska göras av de föreslagna ändringarna när projektet går in i slutfas. Projektledare, projektmedarbetare och styrgrupp kommer att genomföra ett retrospektiv innan projektet avslutas. 14